Fontinskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, Förskoleklass, Fritidshem och Fritidsklubb Gäller år 2015 Vår vision Vi på Fontinskolan vill att alla ska känna sig välkomna, vara trygga och bli respekterade för den man är.
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklass, Fritidshem och Fritidsklubb a för planen Rektor Vår vision Vi inom Fontinskolan vill att alla ska känna sig välkomna, vara trygga och bli respekterade för den man är. Planen gäller från 2015-01-01 Planen gäller till 2015-12-31 Elevernas delaktighet Planen tas upp och diskuteras i elevrådet, i alla klasser, och i kamratstödjargruppen. Resultat av trivselenkäter användes som underlag för planen. Vårdnadshavarnas delaktighet Tas upp i samband med föräldramöten och föräldraråd. Planen delges alla via Fronter. En förkortad variant av planen delas ut till alla hem. Personalens delaktighet En personalgrupp, trygghetsgruppen, deltar aktivt i arbetet med att ta fram åtgärder. Planen tas upp vid APT och i samband med gemensamma kompetensutvecklingsdagar. Förankring av planen Planen läggs på Fronter, tillgänglig för personal, elever och föräldrar samt på hemsidan. Planen i sin helhet ska finnas tillgänglig i varje klassrum. En sammanfattande, lättläst version av planen delas ut till alla elever och personal. Planen gås igenom i alla klasser, i elevrådet, på APT, i föräldrarådet, vid föräldramöten. Planen presenteras för ny personal. Vikarier delges kortversionen av planen. Nyanställd personal görs uppmärksam på att planen finns och var. Respektive pedagog går igenom planen med nya elever. Planen tas upp vid möte med personal som arbetar i skolan utan att vara anställda där, dvs måltidspersonal och lokalvårdare. Tid avsätts för arbetslagens planering inför hur man under det kommande året ska lägga upp arbetet utefter planen. Eleverna får i hemuppgift att informera om planen i hemmen.
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Likabehandlingsplanen utvärderades av personalen i samband med kompetensutvecklingsdagar i juni samt under en studiedag på hösten. Resultatet av trivselenkäten användes i den löpande planeringen i skolan på klass- och skolnivå. Eleverna i årskurs 6 utvärderade den aktivitet som riktats särskilt till dem. Trygghetsgruppen lämnade sina synpunkter vid ett par tillfällen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor, personal och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Kamratstödjargruppen har fungerat som planerat. Aktiviteter har genomförts som det var tänkt för att stärka sammanhållningen mellan eleverna. Faddersystemet har fortsatt, och är uppskattat av eleverna. Trivselenkäterna, både skolans egen och den kommungemensamma visade på ett mycket gott resultat när det gäller elevernas trivsel ur olika aspekter. Resultatet av vår egen trivselenkät visade ett mycket gott resultat, ungefär jämförbart med föregående år. Även den kommungemensamma enkäten för åk 2 och 5 visade goda resultat vad gäller elevernas trygghet. Trygghetsgruppen har fungerat som det var planerat. Största delen av trygghetsgruppens arbete har varit förebyggande. Eleverna i årskurs 6 var mycket nöjda med gruppsamtalen som genomfördes under vårterminen. Utvärdering visar ingen anledning att förändra konceptet inför nästa år. Ingen plan för mottagande av elever med funktionshinder togs fram. När det gäller målen att främja likabehandling oavsett typ av familjebildning, trosuppfattning samt flickor och pojkar visar utvärderingen att i stort sett alla grupper arbetar med detta, men att det kan i allmänhet göras mer. Exempelvis uppmärksammas högtider knutna till andra religioner/kulturer inte i tillräcklig grad. En person ur personalen utsågs under hösten till att meddela övrig personal när olika kulturers högtider infaller. En främjande åtgärd för att förebygga kränkningar har varit att alla klasser ska ha samtal, övningar mm som tolerans, samarbete och kamratskap, inom ramen för i första hand samhällskunskapen. Efter utvärdering har vi kommit fram till att dessa övningar och samtal ska förekomma, men tidsmässigt mer anpassat till behov och situation. För att öka elevernas trygghet på skolgården, har vi förändrat skolgårdsgränserna något under höstterminen 2014. Elevrådet genomförde en trygghetsvandring som bland annat visade på ett behov av tydligare regler vid pingis- och fotbollsspel, för att förebygga konflikter. De frågor som kom upp under trivselenkäten togs upp till diskussion i klasserna. Ordningsreglerna utvärderades och vissa mindre justeringar gjordes. De fall av kränkningar som rapporterats har i de flesta fall kunnat lösas snabbt, men i ett fåtal fall har utredningar gjorts och åtgärder tagits fram. Årets plan ska utvärderas senast 2015-12-01 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Rektor ansvarar för att synpunkter från personal, elever och föräldrar samlas in och behandlas. Trygghetsgruppen deltar i arbetet. för att årets plan utvärderas Rektor
Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck eller sexuell läggning. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet och Sexuell läggning Eleverna i årskurs 6 ska ha kunskap om olika samlevnadsformer och hur familjebildning kan se ut oavsett kön eller sexuell läggning. Utvärdering sker i samtal mellan de ansvariga pedagogerna och eleverna när insatsen avslutats, efter påsklovet. Insats Eleverna samtalar om sex och samlevnad i grupper om 6-8 elever i årskurs 6. Grupperna träffas omväxlande uppdelade i flickor och pojkar, eller i blandad grupp. Vid ett tillfälle per grupp deltar skolsköterskan. Rektor utser en manlig och en kvinnlig pedagog som ansvarar för genomförandet tillsammans med skolsköterskan. : 2015 05 15 Namn Främja likabehandling oavsett typ av familjebildning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Eleverna ska ha kännedom om olika samlevnadsformer och familjebildningar. Utvärdering sker genom samtal och erfarenhetsutbyte i personalgruppen. Insats Pedagogerna ska tydliggöra olika samlevnadsformer och familjebildningar när exempel konstrueras i de olika ämnena. Skönlitteratur, filmer mm väljs medvetet på ett sätt som visar på att samlevnad och familjebildning kan se ut på olika sätt. Exempelvis litteratur/filmer som på ett vardagligt sätt visar olika samlevnadsformer/familjebildningar. Insatsen gäller i alla klasser och fritidshem/klubb.
Samtliga pedagoger : 2015-12-01 Namn Främja likabehandling oavsett trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Eleverna ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. Insats Vi har införskaffat en almanacka där traditioner knutna till andra religioner finns med. En person har ansvar för att informera övrig personal när aktuella dagar kommer. Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de stora världsreligionerna. I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Vi kommer också att presentera alternativa fester och seder utan anknytning till religion. Samtliga pedagoger 2015-12-01 Namn Främja likabehandling av flickor och pojkar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Kön Ge flickor och pojkar lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Insats Genomföra regelbundna talrundor i alla grupper för att ge alla elever chansen att göra sin röst hörd.
Samtliga pedagoger 2015-12-01 Namn Levande samtal i personalgruppen kring elever med funktionshinder Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Elever med funktionshinder ska alltid bemötas utifrån deras förutsättningar. Insats Kontinuerliga samtal hålls i personalgruppen kring hur vi bemöter elever med funktionshinder, och hur vi kan underlätta för eleverna i deras samspel med andra. All personal 2015-12-01
Kartläggning Kartläggningsmetoder Fontinskolans elevenkät samt kommunens gemensamma elevenkät för åk 2 och 5. Sammanställning av genomförda utredningar om kränkande behandling. Samtal i klasserna, elevrådet, kamratstödjargruppen och i personalgruppen. Trygghetsgruppens erfarenheter. Händelser som inträffar i det dagliga arbetet. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön och Funktionsnedsättning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Alla elever från årskurs 1 har besvarat skolans trivselenkät. Eleverna i årskurs 2 och 5 har besvarat kommunens enkät. Frågorna har tagits upp i klasserna. Samtal i klasserna, i elevrådet och i kamratstödjarguppen. Vi har påbörjat en diskussion om hur vi även kan göra förskoleklasserna involverade vid denna kartläggning. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussion i samband med kompetensutvecklingsdagar och APT. Analys av klassens resultat av trivselenkäten. Resultat och analys Det finns elever som ibland känner sig kränkta av andra elever och i några fall av vuxna. Det finns platser i skolan där elever kan känna sig otrygga. För att öka tryggheten har skolgården minskats så att de vuxna lättare kan ha uppsikt, och fler aktiviteter har införts. För fritidspersonalen har västar i olika färger köpts in så att eleverna lättare ser vem de kan vända sig till.
Förebyggande åtgärder Namn Att öka tryggheten bland skolans elever. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Alla elever ska känna trygghet i skolan. Genom att utveckla kamratstödjarverksamheten ökas tryggheten bland skolans elever. Utvärdering sker via trivselenkäten och via samtal i klasserna. Åtgärd Kamratstödjare: Respektive klasslärare i årskurs 2-6 utser två representanter som ingår i Kamratstödjargruppen efter samråd med den vuxne som är ansvarig för kamratstödjarna. Kamratstödjarna träffas 2-3 gånger per månad. De arrangerar en höst- och en våraktivitet med syfte att stärka sammanhållningen i skolan. Kamratstödjarna ska vara sjyssta förebilder för sina kamrater. De har gula tröjor i samband med aktiviteter. De ansvarar för rastaktivitet en gång i veckan på skolgården. För att erbjuda en rolig aktivitet som alla är välkomna till. Under vårterminen 2015 kommer de börja med att vid några tillfällen per termin ordna samarbetsövningar i sin egna klass. Motivera åtgärd Elevernas trivselenkät visar att de yngre eleverna ibland är rädda för äldre elever som de inte känner. Trygghetsgruppen 2015 05 05
Namn Att motverka kränkande behandling och trakasserier Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla elever ska behandlas med respekt för den man är av alla i skolan. Utvärdering sker genom trivselenkäten som genomförs i februari-mars varje år. Åtgärd Övningar och samtal som främjar tolerans, samarbete och kamratskap ska vara återkommande inslag i verksamheten. Motivera åtgärd Kartläggningen visar att även om de flesta elever trivs bra i skolan finns det elever som alltid eller i perioder känner ett utanförskap. Pedagoger i klasserna. 2015-06-20
Namn Att öka tryggheten bland skolans elever Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Utvärdering sker i anslutning till genomförda aktiviteter, samt i personalgruppen på kvällsmöte/studiedag. Åtgärd Trygghetsgruppen: Trygghetsgruppen består av 4 personal som representerar skola och fritids. Trygghetsgruppen träffas varje vecka. Trygghetsgruppens uppdrag: Planera schemabrytande dagar En av trygghetsgruppens representanter ansvarar för träffarna med kamratstödjarna Vara ett stöd för pedagoger vid behov Vid behov ta fram och genomföra åtgärder i elevgrupper såsom gruppstärkande övningar Motivera åtgärd Det finns elever som ibland känner sig kränkta av andra elever. Rektor 2015-12-01
Namn Att öka tryggheten bland skolans elever Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Eleverna ska känna sig trygga i skolmiljön. Utvärdering sker i samband med den årliga trivselenkäten samt vid samtal i klasser och elevråd. Åtgärd En trygghetsvandring genomförs en gång varje år. Elevrådet delas i två grupper och går runt och tittar på platserna som pekats ut. Eleverna får komma med förslag på vad som orsaka rädsla och vad man kan göra åt det. Representanter för elevrådet delger alla klasser. Frågan tas sedan upp i klasserna. Motivera åtgärd I elevenkäten pekar eleverna ut platser där de tror att elever kan känna sig otrygga. Rektor Oktober 2015
Namn Att öka tryggheten bland skolans elever Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Nya elever ska känna sig trygga när de börjar i förskoleklassen. Äldre elever ska hjälpa och vägleda nybörjarna. Utvärdering sker genom att en extra fråga läggs till i det underlag som eleverna i förskoleklass fyller i inför utvecklingssamtalet. När systemet fungerat några år kan den långsiktiga effekten även utvärderas i samband med skolans årliga trivselenkät. Åtgärd Vi arbetar med ett faddersystem som innebär att elever i åk 3 är faddrar för elever i förskoleklassen, i år 4 för åk 1, och åk 5 för åk 2. Vid minst två tillfällen per termin möts eleverna i faddergrupperna och arbetar eller har trivselaktiviteter tillsammans. Under uppstartsveckan har framför allt förskoleklassen och åk 3 gemensamma aktiviteter som tex rundvandring i skolan och på skolgården. Äldre elever kan stötta yngre i samband med exempelvis lästräning. Motivera åtgärd Även om det i stora drag är lugnt på skolan visar samtal och enkäter att det kan finnas elever om ibland är rädda för äldre elever. Trygghetsgruppen 2015 06 20
Namn Att varje elev i skolan ska bli bemött efter sina förutsättningar Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning Alla elever i skolan är allas ansvar. Varje elev ska så långt möjligt bli bemött utifrån sina egna förutsättningar. Uppföljning sker i form av samtal i personalgruppen. Åtgärd Hela skolans personal samlas vid ett tillfälle per termin för att informera varandra gällande bemötande av elever med olika funktionshinder och andra svårigheter, samt för att utbyta erfarenheter. Motivera åtgärd Personalgruppens utvärderingar visar att personalen önskar tid till att informera varandra om bemötande av olika barn utifrån deras olika förutsättningar, samt utbyta erfarenheter. Rektor 2015 12 01
Namn Kortversion av likabehandlingsplanen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Arbetet med likabehandling ska vara känt bland elever, föräldrar samt alla som arbetar i skolan. Uppföljning sker genom samtal i klasserna samt genom skriftlig utvärdering för personal. Åtgärd Kortversionen av likabehandlingplanen utvärderades och utvecklades inför vårterminen 2015, då årets plan ska presenteras. Motivera åtgärd Utvärdering visar att likabehandlingsplanen behöver göras mer lättillgänglig för att alla ska förstå innebörden och varför vi gör det vi gör i skolan. Rektor 2015 01 01
Rutiner för akuta situationer Policy Ingen form av trakasserier eller kränkande behandling ska förekomma på Fontinskolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Det finns god täckning med personal som har tillsyn över hela gården på alla raster och under fritidstid. De elever som har stora behov har stödperson att tillgå. All personal är lyhörda och observanta på händelser som sker mellan eleverna och mellan elever/personal även i trapphus och i andra utrymmen. Konflikter mellan elever, eller misstänkt kränkande behandling reds ut så fort som möjligt av den personal som arbetar närmast eleverna. Inga kränkningar ska accepteras. Utredning ska ske skyndsamt i de fall då någon känner sig kränkt. Inblandade elever ska känna sig sedda och lyssnade på. Utredningen ska ge en bild av det som hänt utifrån olika perspektiv, men det ska inte i första hand ligga fokus på att leta syndabockar. Utredning ska ha som huvudsyfte att hitta vägar framåt så att förekomsten av kränkningar minskar. Kränkningar kan anmälas skriftligt av den som känner sig kränkt eller av den som uppfattar att någon annan kränkts. En länk till blankett för anmälan finns i alla klassrum på Fronter. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till 1. Klasslärare eller fritidspersonal 2. Skolsköterskan Johanna Axander, tel.23 95 16 3. Rektor Gunnel Ferm, tele 23 95 12 4. Annan vuxen på skolan Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Alla fall av misstänkt kränkande behandling ska rapporteras till berörd klassföreståndare / berörd fritidspersonal. Vid enstaka händelser, där situationen löses snabbt gör den vuxne vid behov en enkel minnesanteckning. Vid allvarligare, eller upprepade händelser gör klassläraren, fritispersonal, eller annan som eleverna känner så fort som möjligt en utredning som dokumenteras. Kungälvs kommuns rutin för rapportering följs. Utredningen ska leda till att åtgärder på kort och lång sikt tas fram. Varje elev får ge sin bild av det inträffade. Vårdnadshavarna informeras så fort som möjligt. Rektor informeras. Uppföljningssamtal hålls efter en viss tid. Vid behov upprättas handlingsplaner för de inblandade eleverna. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Utredning inleds så snart som möjligt av rektor. Vid samtal med elev ska vårdnadshavare ges möjlighet att delta. Vid samtal med anställd deltar, om den anställde så vill, representant för facklig organisation. I vissa fall kan även representant från förvaltningen delta. Samtalen dokumenteras och undertecknas. Åtgärder tas fram. Rutiner för uppföljning Utvärdering görs i slutet av läsåret. Alla dokumenterade utredningar gås igenom och stäms vid behov av med berörd personal. Uppföljning sker även genom samtal i hela personalgruppen.
Rutiner för dokumentation Elev-elev: En vuxen som eleverna har förtroende för gör utredningen och dokumenterar enligt bilaga. När utredningen är klar lämnas den till rektor. Utredningen arkiveras. I mindre allvarliga fall som snabbt klaras upp görs en minnesanteckning av ansvarig pedagog eller vid behov en redogörelse som undertecknas och lämnas till rektor. Utredningen arkiveras. Ansvarsförhållande Utredning av misstänkt kränkande behandling görs i första hand av ansvarig klassföreståndare eller fritidspersonal. I andra hand av någon annan vuxen eller andra vuxna i elevernas närhet. Den som får kännedom om att kränkande behandling förekommer har ansvar för att rapportera till rektor. Rektor har det övergripande ansvaret för att rutiner följs och att rapportering vidare sker enligt uppgjorda rutiner.