Kvalitetsredovisning Bessemerskolan Organisation Elevhälsa, stöd Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Kvalitetsredvisning Bessemersklan en redvisas under mråden hämtade från lärplanen (Lpf 94) ch Kunskapsnämndens nämndplan för Organisatin Bessemersklan leds av en gymnasiechef, sm även ansvarar för den kmmunala vuxenutbildningen, tre rektrer, samt tre biträdande rektrer. En rektr ansvarar för intrduktinsprgrammen, en rektr med två biträdande, varav en med ansvar för hela sklans administratin, leder de högskleförberedande prgrammen ch en rektr med en biträdande ansvarar för yrkesprgrammen på sklan. Under läsåret har en förändring av ledningsrganisatinen pågått. Den innebär att från ch med hösten kmmer sklan att ledas av en gymnasiechef, en rektr ch fyra biträdande rektrer. Förändringen initierades i februari ch har påverkat arbetet på sklan då den skapat säkerhet ch svårigheter när det gäller det långsiktiga arbetet. Elevhälsa, stöd Bessemersklans elevhälsa har under läsåret bestått av tre sklsköterskr, två kuratrer, tre studie- ch yrkesvägledare samt två speciallärare. Sklan har tillgång till sklläkare. Elevhälsans persnal har arbetat i team med ansvar för de lika rektraten inm sklan. Intendenten är chef för elevhälsans persnal. Intrduktinsprgrammen har haft två elevcacher, underställda rektr, med kuratrsuppdrag. Sklan står just nu mitt i en mrganisatin, sm för elevhälsans del innebär att antalet sklskötersketjänster minskar med en, samma sak gäller antalet kuratrstjänster. Systematiskt kvalitetsarbete Sklan har under läsåret arbetat mera uttalat än tidigare med det systematiska kvalitetsarbetet. Sklans ledningsgrupp deltg i höstas i SIQ:s tvådagars prcessledarutbildning. Då lades grunden för en ökad förståelse för behvet av att ha kntrll över sklans prcesser. I anslutning till denna utbildning gavs ckså samtlig persnal en krt föreläsning m prcesser. I arbetsplanen för läsåret hade de prcesser, sm sågs sm mest angelägna att ta kntrll över, identifierats. Dessa fördelades bland sklledarna så att de äger lika prcesser, vilket inneburit att de haft sm uppdrag att definiera dem. Tid för detta har avsatts ett antal trsdagar. Gymnasiechefen har ckså varit invlverad i arbetet ch äger tills vidare sklans kvalitetsprcess. Under året har en ny gymnasiechef tillträtt. Den tidigare chefen genmförde den årliga pedaggiska revisinerna i september. Den nya chefen har sedan genmfört uppföljningar med sklledarna ungefär en gång per månad. Då har lika perspektiv belysts, bl a det systematiska kvalitetsarbetet. Sklans ledningsgrupp, sm under året bestått av samtliga sklledare för gymnasiet, rektr för gymnasiesärsklan ch gymnasiechefen, har regelbundet haft möten varje trsdag, heldag. Mötesstrukturen har blivit fastare ch mötena leds alltid av gymnasiechefen. Samtliga ärenden prtkllförs ch frågr sm kräver uppföljning läggs på en särskild actin/uppdragslista. Förvaltningen tillhandahåller utbildning/frtbildning gällande det systematiska kvalitetsarbetet. Utifrån gymnasiesklans behv, tgs en speciallösning fram där kvalitetssamrdnarna arbetat tillsammans med gymnasiechefen ch två av sklledarna för att ta fram ett underlag ch rganisatin för analyser i anslutning till kvalitetsarbetet. Samtliga sklledare har i ett andra steg invlverats i arbetet ch ett antal analysmråden är framvaskade. För att göra det greppbart valde sklan att sm ett första steg analysera betygen relaterade till elevenkäten. Underlag i frm av betygsprgnser tgs fram ch under en studiedag i slutet av maj samlades all persnal för att under en förmiddag reflektera kring dessa i frm av Speeddating. Reflektinerna skrevs på pst-itlappar, sm srterades av kvalitetssamrdnarna, för att sedan under eftermiddagen utgöra underlag för diskussin ch analys i prgramarbetslagen. Dessa utmynnade sedan i ett antal förbättringsmråden för varje prgram. Ämnesarbetslagen träffades på mtsvarande sätt vid ett senare tillfälle. Förbättringsmrådena kmmer sedan att samlas prgram- respektive ämnesvis i årets arbetsplan. 1

2 Sklledarna har ckså under året relativt systematiskt samlat utvecklingsmråden på en km-ihåglista, sm sedan kmmer att utgöra underlag för den övergripande delen av arbetsplanen. Mål 2012/2013 Våren 2013 har Bessemersklan stärkt sitt kvalitetsarbete. Mått/Målet är nått när Samtliga sklledare genmgått SIQ:s prcessledarutbildning. Kvalitetsprcessen är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. Det finns beslutad mall för prcessarbetet. Mallen för prcessarbetet används ch är känd bland medarbetarna. Bessemersklans viktigaste prcesser är identifierade på övergripande nivå. Bessemersklans viktigaste prcesser är identifierade på prgramnivå. Den pedaggiska revisinen är integrerad i det systematiska kvalitetsarbetet på samtliga prgram. Faktabladen utgör underlag för analys i ämneslagen. Vidta åtgärder utifrån analysen. en dkumenteras skriftligt ch finns med i kvalitetsredvisningen. Nya mål utifrån analysen är frmulerade i kmmande års arbetsplan. Samtliga sklledare har genmgått SIQ:S prcessledarutbildning. Kvalitetsprcessen är definierad till ch med steg fyra på prcesstrappan. Mallen för prcessarbetet är beslutad, Mallen används bland sklledarna men ännu inte bland övrig persnal. Bessemersklans viktigaste prcesser är identifierade på övergripande nivå men ännu inte på prgramnivå. Den pedaggiska revisinen är till vissa delar integrerad i det systematiska kvalitetsarbetet på prgrammen. Faktabladen har inte analyserats däremt har betygsresultat ch enkätresultat analyserats. en är genmförd tillsammans med samtlig persnal, den är skriftligt dkumenterad i frm av pst-ilappar. Nya mål är frmulerade utifrån analysen. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Måluppfyllelse/analys Tack vare att samtliga sklledare deltagit i samma utbildning har alla fått ett verktyg ch ett gemensamt språk för att hantera kvalitetsfrågrna. De kmmunala LOK- utbildningar, sm sklledarna deltagit i tidigare år, har ckså bidragit till att öka förståelsen för arbetet. Årets skräddarsydda utbildning spelade str rll för att skapa förutsättningar för att genmföra analysen av betyg ch elevenkät. Gymnasiesärsklan, sm i vissa delar kmmit längre när det gäller prcessarbete, har för vissa sklledare tjänat sm förebild ch inspiratinskälla. Det kan ckså ha betydelse att gymnasiechefen på ett annat sätt än tidigare klivit in ch lett arbetet. Tidigare hade ingen någt övergripande uppdrag ch ansvar för arbetet. Ambitinen var att nå längre ut i arbetslagen med prcessarbetet än vad sm gjrts under året. Utifrån att arbetssättet är nytt för sklledarna själva, får det knstateras att ambitinen var någt för hög men att det nu finns gd grund för vidare arbete. När det gäller den pedaggiska revisinen sm en integrerad del i det systematiska kvalitetsarbetet på samtliga prgram är sklan sm helhet inte riktigt vid målet. I samband med de uppföljande samtalen (lönesamtalen) med rektrerna knstaterades det att de inte sett den systematiska sammanställningen i tabellfrm över styrkr ch förbättringsmråden, sm tagits fram i anslutning till den pedaggiska revisinen. Förklaringen till att den inte nått ut härrör sannlikt till chefsbytet. Den tabellen är mycket överskådlig ch kmmer i frtsättningen att användas sm ett styrinstrument. Rektrerna har dck haft tillgång till återkpplingsdkumenten, sm km ut mgående efter revisinerna. Under året har underlaget till den pedaggiska revisinen varit föremål för marbetning utifrån ett behv av ökad tydlighet. 2

3 Även m inte just faktabladen varit föremål för analys har delar av innehållet analyserats via den van beskrivna speeddatingen. Speeddatingen utvärderades av samtliga deltagare ch det finns ett antal förbättringsmråden, sm sklledningen har att ta hänsyn till i framtiden. Dck kan det knstateras att den medförde ökad insikt m hur det ser ut resultatmässigt på prgrammen ch ett antal frågr väcktes, t ex behv av mfördelning av resurser. De nya mål sm frmulerades i anslutning till analysarbetet hade ckså i flera fall tydligare kppling till resultaten än de haft tidigare. 3

4 MEDBORGARE en för lärande ch kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning ch ligger på lång sikt minst i nivå med jämförbara kmmuner. Elevernas inflytande över arbetsfrmer ch innehåll i undervisningen förstärks, liksm deras frmella inflytande. Alla barn ch unga har likvärdiga möjligheter att pröva ch utveckla förmågr, kunskaper ch intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. Nrmer ch värden Mål 2012/2013 Våren 2013 har Bessemersklan stärkt sitt likabehandlingsarbete. Mått/Målet är nått när Prcessen för likabehandling är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. Km ihåg! Elevhälsans persnal är invlverad i likabehandlingsprcessen. Genuspedaggen är invlverad i likabehandlingsprcessen. Implementeringen av prcessen är påbörjad. Det finns en första utvärdering av prcessen. Prcessen för likabehandling är färdigställd till ch med steg fyra. Samtliga persnalgrupper är invlverade i likabehandlingsprcessen. Implementeringen av prcessen är påbörjad. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Måluppfyllelse/analys Likabehandlingsprcessen definierades fullt ut först efter läsårets slut, berende på ansvarig sklledares arbetsbörda. Trts det har arbetet med likabehandlingen utvecklats under året. Det finns nu en struktur för utbildning av alla elever i åk 1 när det gäller likabehandlingsutbildning ch alla årets ettr har genmgått utbildningen. I anslutning till att likabehandlingsplanerna utarbetades i mars genmfördes utbildningar för samtliga prgram där både elever ch persnal var representerade. I anslutning till utbildningarna genmfördes en kartläggning av verksamheterna med hjälp av husmdellen, sm finns på DO:s hemsida. Varje prgramarbetslag utarbetade sedan, utifrån kartläggningen, likabehandlingsplaner med stöd av genuspedaggen, sm gav feedback. Detta arbetssätt har medfört en avsevärt ökad förståelse för likabehandlingsarbetet bland persnalen, t ex finns det nu en förståelse för att man måste utarbeta en plan per prgram. Ansvaret blir ckså tydligare. Båda vanstående insatser har varit möjliga tack vare att sklan har en genuspedagg med sklutvecklingsuppdrag. Att få till stånd en systematik i detta arbete är av högsta vikt för att det ska utvecklas. Det är därför mycket angeläget att sklledarna äger sina planer ch håller innehållet i dem levande under läsåret. Genuspedaggen påbörjat en 7,5hp utbildning i dessa frågr. Två sklledare är ckså knutna till utbildningen. Detta kmmer ckså att gagna verksamheten. 4

5 Eftersm prcessen definierades så sent har den heller inte implementerats fullt ut ch inte hellet utvärderats. Kunskaper Mål Våren 2013 är lärprcesserna på Bessemersklan väl utvecklade i enlighet med GY 2011:s intentiner för att säkerställa elevernas möjlighet till måluppfyllelse. Mått/målet är nått när Varje ämneslag/karaktärslag tagit fram betygsmatriser. Varje ämneslag/karaktärslag tagit fram en struktur för prövning. Ämneslag ch karaktärslag tagit fram struktur för infärgning inm ramen för examensmålen. Rutinerna för elever med avvikande beteende är kända bland alla lärare ch används. Prcessen för elevvård är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. Arbetet med att ta fram betygsmatriser är påbörjat. Varje ämneslag för de GG ämnena har tagit fram en struktur för prövning. En övergripande struktur för prövning finns. Ämneslagen ch karaktärslagen har inte tagit fram någn struktur för infärgning inm ramen för examensmålen. Rutinerna för elever med avvikande beteende är kända bland lärare ch används i synnerhet på de högskleförberedande prgrammen. Prcessen för elevvård är definierad till steg fyra på SIQ:s prcesstrappa men inte inlagd i mallen. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Måluppfyllelse/analys Arbetet med betygsmatriser har kmmit lika långt. Inm karaktärsämnena har man kmmit längre än inm de GG-ämnena eftersm man där haft fkus på prövningsstruktur. ESEST har tagit fram övergripande bedömningsmatriser för karaktärsämnena utifrån uppdrag från sklledaren. Matriserna har använts ch lärarna anser att de är ett stöd i bedömningen. Handelsprgrammet arbetar länsövergripande med att ta fram matriser. För cirka 80% av kurserna finns matriser. Lärarna träffas ca två-tre gånger under läsåret. Inm de GG-ämnena har strt fkus lagts på att ta fram struktur för prövning under sklledarnas ledning. Tack vare att det funnits ett uttalat behv av att ta fram nya rutiner för prövning utifrån nu gällande styrdkument ch att sklledarna ckså pririterat detta finns övergripande rutiner utarbetade. Arbetet med infärgning har försvårats av att grupper från lika prgram i vissa fall samläser gymnasiegemensamma ämnen. I knkurrens med annat har arbetet inte heller pririterats. Däremt har arbetet med att göra rutinerna för elever med avvikande beteende kända lyckats bra. De är kända ch efterlevda bland lärarna tack vare att sklledarna efterfrågar dem ch själva följer dem. Prcessen för elevvård fanns definierad sedan tidigare men behöver läggas in i mallen. Elevinflytande Mål 2012/2013 Våren 2013 har elevinflytandet på Bessemersklan stärkts. Mått/Målet är nått när Elevinflytandeprcessen är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. en rörande elevinflytande förbättrats i kmmunens enkät. 5

6 Elevinflytandeprcessen är inte definierad. elevenkät hela gymnasiet Vi har klassråd minst en gång i månaden. SG flickr pjkar en varierar mellan 23 ch 100 % Klassrådet ger mig möjligheter att påverka i sklan. SG flickr pjkar 11 2,75 2,69 2, ,67 2,84 2, ,5 2,8 2,4 en varierar mellan 1,7 ch 3,5 Vi har elevskyddsmbud på vårt prgram. SG flickr pjkar en varierar mellan 11 ch 100 % Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Måluppfyllelse/analys En av sklledarna har under året arbetat med prcessen för elevinflytande men i ch med förändringen i ledningsrganisatinen lades arbetet på is i vänta på att den nya rektrn ska tillträda. Samtliga prgram har dck, utifrån uppdrag från gymnasiechefen, genmfört någn frm av elevråd under läsåret. När det gäller påståendet Vi har klassråd minst en gång per månad sticker följande prgram ut psitivt: EK, ESTEST, ESTMUS, NA ch SA där alla har ett värde mellan 85 ch 100%. De lägsta siffrrna har TE ch BA där det är anmärkningsvärt att värdet sjunkit från 43% förra året till 24% i år. Vidare kan knstateras att påståendet Klassrådet ger mig möjlighet att påverka i sklan följer samma trend på BA, en sänkning från 2,7 till 1,7, ch på TE från 3,6 till 1,8. På samma sätt är det så att de prgram där det genmförs klassråd tycker ckså eleverna i högre grad att de kan påverka via klassråden.vid analys fram km att BA har mrgnmöte varje dag eleverna har karaktärsämnen. Dessa möten kallas inte klassråd, trts att rektr ch arbetslag kmmit överens m detta. På teknikprgrammet finns mentrstid men inga regelrätta klassråd, vilket är ett förbättringsmråde. Terminlgin kan i dessa båda fall ha betydelse. Sklledarnas uppföljning blir i detta sammanhang viktig. Utifrån behv ch att prcessen varit föremål för diskussin i ledningsgruppen har elevskyddmbudsutbildning genmförts. Vid studium av resultatet av elevenkäten framkmmer dck att det inte är klart huruvida det finns elevskyddsmbud/ hur medvetna eleverna är m att det finns sådana. BA, EE, EK, IN samt TE-prgrammen utmärker sig psitivt när det gäller påståendet Vi har elevskyddsmbud på vårt prgram. Samtliga har ett värde för åter sm till mellan 88 ch 100%. TE har gått från 33% förra året till 96% i år. SA ch NA ligger båda under 50%. Då detta analyserats framkmmer har följande framkmmit att elevskyddsmbuden arbetar prgramövergripande, vilket gör att man kanske inte är medveten m att det finns elevskyddsmbud m dessa inte går i den egna åk. Strukturen för elevskyddsmbud behöver förbättras. Samma sak gäller ärendegång klassråd-elevråd-prgramråd. 1

7 MEDARBETARE Medarbetarna inm kunskapsförvaltningens ansvarsmråde är förtrgna med målen i natinella styrdkument ch lkala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Nyckeltalen för lärartäthet i grundskla, gymnasieskla ch vuxenutbildning ligger i nivå med jämförbara kmmuner. Mål 2012/2013 Se van under kunskaper Mål 2012/ /2014 Våren 2014 har Bessemersklan stärkt sitt arbete för att säkerställa att utbildningen utgår från aktuella styrdkument. Mått/Målet är nått när Intrduktinsprcessen av ny persnal är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa våren OBS! Nyexaminerade lärare. Skriftliga mdömesprcessen är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa våren OBS! Kppla till EdWise Prcessen för pedaggisk planering av definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa våren OBS! Kppla till EdWise Ledningsgruppen har kmmit fram till att det inte är nödvändigt att definiera en fullständig prcess för intrduktin av ny persnal. Däremt har rutinerna förtydligats ch finns dkumenterade på G. Prcessen för skriftliga mdömen är definierad. Prcessen för pedaggisk planering är definierad. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Måluppfyllelse/analys Den sklledare sm utsetts till prcessägare har pririterat arbetet ch därför finns ckså rutinen/prcesserna definierade. Däremt kvarstår, sm för övriga prcesser att implementera arbetet bland persnalen. Rutinerna behöver lyftas i ledningsgruppen årligen. Mål 2012/2013 Våren 2013 har Bessemersklan förtydligat sin administrativa struktur för att: Öka förutsättningarna för att få en budget i balans. Optimera infrmatinsflödet Mått/Målet är nått när Budget ch investeringsprcessen är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. OBS! Översyn av resursfördelningsmdellen. Utbildning av sklledarna. Översyn av budgetuppföljningsprcessen. Organisatinsprcessen är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. Infrmatinsprcessen är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. 2

8 OBS! Km ihåg: Kppla till EdWise Nya elever Vem får infrmera m vad? Sklstartsrutiner När det gäller budget ch investeringsprcessen knstaterades på ett tidigt stadium att det snarare handlade m UTK-prcessen ch att ledningsgruppen behöver invlveras redan då UTK:n skrivs. En tjänstekatalg är framtagen men den behöver vidareutvecklas. Förvaltningen har frångått den resursfördelningsmdell sm fanns ch gymnasiesklan fick inför 2013 en budget sm byggde på utfallet för Uppföljningsarbetet har intensifierats från nämnd ch förvaltning, vilket innebär att alla chefer måste göra en månatlig skriftlig uppföljning till nämnden. Organisatinsprcessen är påbörjad i frm av att tjänstefördelningen är definierad. Infrmatinsprcessen är inte påbörjad ch det har knstaterats att den eventuellt kan kmma att bestå av flera prcesser. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Måluppfyllelse/analys När arbetet med budget- ch investeringsprcessen påbörjades std det klart att det är viktigt att sklledningen har möjlighet att vara med ch påverka redan då plitikerna sätter nya mål, d v s i UTKprcessen. Samtidigt är det viktigt att plitikerna förses med verktyg sm ger dem möjlighet att se knsekvenserna av lika beslut. Sm ett led i arbetet med budget- ch investeringsprcessen har en tjänstkatalg för gymnasiesklan utarbetats under läsåret för att ge stöd i förvaltningens UTK-prcess. Arbetet har presenterats på förvaltningsnivå men gymnasiesklans ledning uppfattar inte att plitikerna riktigt förstd pängen med densamma, d v s att vara ett verktyg sm tydliggör sambandet mellan eknmi ch verksamhet. Hela rganisatinsprcessen är inte klar men redan det faktum att ett flödesschema för tjänstefördelningen tagits fram, gjrde att detta arbete flöt på bättre än tidigare år. På grund av arbetsbelastningen hs ansvarig sklledare har inte infrmatinsprcessen definierats. Mål 2012/2013 Våren 2013 har Bessemersklan stärkt sitt systematiska brandskyddsarbete. Mått/Målet är nått när Brandskyddsprcessen är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. Brandskyddsprcessen är i stra drag definierad till steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 3

9 Måluppfyllelse/analys Den sklledare sm haft ansvar för brandskyddsprcessen har ckså arbetet med den så att den går att följa i ett kalendarium. Kraven på prcessen behöver dck läggas till ch vissa ytterligare förtydliganden behöver göras. Denna prcess liksm flera andra har påverkats av den genmförda mrganisatinen på ledningsnivå. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens försklr ch sklr får alla barn ch elever kunskap ch stöd för en hälssam livsstil ch för att bidra till ett eklgiskt hållbart samhälle. Centrum för vuxnas lärande har ett utbud sm mtsvarar de studerandes behv av utveckling ch arbete samt arbetsmarknadens behv av kmpetens. Mål 2012/2013 Våren 2013 har Bessemersklan minskat sin negativa miljöpåverkan. Mått/Målet är nått när Bessemersklan har en struktur för nyttjande av distributinscentralen. Egenkntrllprgrammet är implementerat. Distributinscentralen har under året börjat användas av Bessemersklan. Ingen struktur är framtagen. Egenkntrllprgrammet är framtaget men ännu inte implementerat. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Måluppfyllelse/analys Eftersm Distributinscentralen är en ny företeelse har det inte varit klart vad sm skulle ingå i en struktur. I skrivande stund har Bessemersklan fått frågan m hur många stpp man behöver per vecka. Det är en faktr sm bör ingå i strukturen, att analysera behvet av stpp. Sklledningen har efterlyst att flera leverantörer skulle mfattas. Detta kmmer att ske, enligt ansvariga i kmmunen, men först på längre sikt. Egenkntrllprgrammet är utarbetat av intendenten men det kvarstår ett arbeta att implementera detsamma. På grund av tidsbrist har inte själva prgrammet blivit klart förrän under våren, varför implementeringen får vänta till hösten. Sklan skulle önska att DC även kunde användas för specifika beställningar. INTERNATIONELLT I Sandvikens försklr ch sklr är inblick i ch förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet ch skapar mervärde för barn, elever ch studerande Mål 2012/ /2014 Våren 2014 har Bessemersklan förbättrat sitt internatinella arbete. Mått/Målet är nått när Sklan i maj 2013 har en sammanställning av pågående internatinella prjekt. Sklan i maj 2014 är prcessen för internatinella prjekt definierad till steg fyra på SIQ:s trappa. Det finns en sammanställning över pågående internatinella prjekt. 4

10 Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Måluppfyllelse/analys En lista lades upp på G där sklledarna uppmanades att lägga in pågående internatinella prjekt, vilket de ckså gjrt. Under nästa år kmmer arbetet med att definiera prcessen för internatinella prjekt att genmföras. EKONOMI Andelen studieavbrtt ch prgrambyten inm gymnasiesklan ch Centrum för vuxnas lärande har minskat jämfört med närmast föregående mätning. Mål 2012/ Våren 2014 har andelen studieavbrtt ch prgrambyten minskat. Mått/Målet är nått när Det finns en struktur för mätning av studieavbrtt ch prgrambyten. Elevrekryteringsprcessen är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa i maj Antalet studieavbrtt ch prgrambyten minskat mellan åren 2012/2013 ch 2013/2014. Antalet studieavbrtt ch prgrambyten är framtagna för läsåret 2012/2013 ch en blankett för analys av rsak till avbrtt ch prgrambyten är framtagen. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Måluppfyllelse/analys Arbetet för att nå målet är påbörjat men den fullständiga bedömningen görs m ett år. 5

11 Bygg ch anläggningsprgrammets kvalitetsredvisning Organisatin Prgrammet har haft rektr Carl Carlssn sm ansvarig sklledare I prgramarbetslage har det funnits 3 husbyggarlärare på heltid ch 2 målerilärare med tjänstgöringsgraden 80 % vardera. I måleritjänsterna ingick även att ansvar för IM yrkesintrduktinselever inm måleri. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet har skett under året vid några avstämningstillfällen av arbetsplanen under året, en utvärderingsdag av resultat i slutet av maj samt några infrmatinstillfällen vid APT kring kvalitetsarbetet. Avstämning av arbetsplan har skett var 5:e vecka i samband med arbetslagsmöte. Mål Att bli en branschrekmmenderad skla av Sveriges byggindustrier Mått/Målet är nått när Sklan är branschrekmmenderad. Vi är en branschrekmmenderad skla från ch med ktber Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Detta var mycket viktigt för ss då vi nu har fått en kvalitetsmärkning på prgrammet. Detta har uppmärksammats i lkal media. Det frtsatta arbetet kmmer att utgå från kriterierna ch att prgrammet hela tiden uppfyller dem. Nrmer ch värden Mål 2012/2013 Våren 2013 har prgrammet stärkt sitt likabehandlingsarbete. Mått/Målet är nått när Prcessen för likabehandling är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. Km ihåg! Elevhälsans persnal är invlverad i likabehandlingsprcessen. Genuspedaggen är invlverad i likabehandlingsprcessen. Implementeringen av prcessen är påbörjad. Det finns en första utvärdering av prcessen Infrmerade m likabehandlingsplanen, på föräldramötet för åk 1. Lärare ch elever har gått en utbildning m jämställdhet ch lika värde utifrån genusperspektiv på sex timmar. Från elevenkäten årskurs 2 finns följande 12. Jag tycker att flickr ch pjkar behandlas likvärdigt av sklans persnal. SG BA 11 3,22 3, ,22 3, ,2 3,2 6

12 13. Jag känner mig trygg i sklan. SG BA 11 3,60 3, ,43 3, ,6 3,8 14. Jag har arbetsr i sklan. SG BA 11 2,93 3, ,77 3, ,8 3,6 15. Jag vågar säga vad jag tycker när jag är med mina klasskamrater. SG BA 11 3,51 3, ,44 3, ,6 3,9 16. Jag vågar säga vad jag tycker till alla vuxna i sklan. SG BA 11 3,35 3, ,16 3, ,4 3,6 17. Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna i sklan. SG BA 11 3,26 3, ,20 3, ,4 3,6 18. Jag känner mig väl behandlad av mina klasskamrater. SG BA 11 3,56 3, ,42 3, ,5 3,9 7

13 19. De vuxna på sklan agerar alltid när någn behandlas illa. SG BA 11 3,00 3, ,89 3, ,8 3,1 20. Jag trivs i sklan. SG BA 11 3,39 3, ,21 3, ,5 3,7 21. Lärarna hjälper mig i sklarbetet m jag behöver det. SG BA 11 3,29 3, ,25 3, ,3 3,6 Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Aktiviteterna har fungerat bra ch ska återkmma vid varje läsårsstart. Medvetenheten har ökat bland lärare ch elever i frågr kring genus, likabehandling ch nrmer. Detta arbete måste frtsätta ske kntinuerligt med mer utbildning ch samtal i det dagliga arbetet. Kunskaper Mål Våren 2013 lärprcesserna på Bessemersklan väl utvecklade i enlighet med GY 2011:s intentiner för att säkerställa elevernas möjlighet till måluppfyllelse. Mått/målet är nått när Varje ämneslag/karaktärslag tagit fram betygsmatriser. Varje ämneslag/karaktärslag tagit fram en struktur för prövning. Ämneslag ch karaktärslag tagit fram struktur för infärgning inm ramen för examensmålen. Rutinerna för elever med avvikande beteende är kända bland alla lärare ch används. Prcessen för elevvård är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. Mentrerna har samtalat med eleverna m vad de saknar för att få det stöd ch stimulans sm behövs. Alla mentrer har gått igenm varje elevs individuella studieplan tillsammans med elever ch föräldrar för att klargöra m betygskmpletteringar/mprövningar ch ett eventuellt behv av särskilt stöd behövs. Mentrerna påminner eleverna m att vara aktiva ch se till att lämna in sina arbeten i tid till samtliga lärare. Mentrerna har kll på sina elevers studieplaner ch resultat ch följer upp dem kntinuerligt. Elev ch mentr har haft bra kntrll över studiesituatinen. Infärgningen har påbörjats med några möten gällande svenska, engelska ch matematik tillsammans med karaktären, prjektet går under arbetsnamnet lekstugan. En matris är framtagen se avsnitt 7. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad 8

14 Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Den del sm handlar m prövningar återstår. Arbetet har under året fått stått tillbaka för arbete med andra viktiga mråden. Arbetet med prövningar måste återupptas under 13/14. Mål Dkumentatin av praktikanter under praktikperider på BA. En dkumentatinsmall har skapats för samtliga praktikanter på prgrammet. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Dkumentatinsmallen finns från VT terminen 13 ch används av berörda lärare. Mål Att skapa bra möjligheter för IMYRK- elever att nå sina mål. Förutsättningar har skapats i måleriverkstaden där det har byggts nya mntrar. Kntinuerliga samtal förs med IM:s persnal Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Svårigheten är att presentera en planering för eleverna då det inte finns någn klar kurs för dessa elever. Mål Intrduktin för elever i CAD Detta har ej genmförts 9

15 Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet ej uppfyllt Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Kunskapen finns ej idag i arbetslaget ch en kmpetensutveckling är nödvändig. Mål Att alla elever på bygg ch anläggning har prgramvecka V43 ch V8. Varje årsklass har haft sina egna teman för veckrna. Där de arbetat med arbetsmiljö, entreprenörskap, kst, hälsa ch yrkesliv. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Dessa veckr är värdefulla för prgrammet då vi kan ge eleverna en helhet för deras respektive tema. Vi har en chans att kunna infärga med andra prgram ch externa föreläsare. Sammanfattad utvärdering BA 12 Enligt eleverna var träningsläran ch mbbing de intressantaste temana ch föreläsningarna de bästa under veckan. Mindre intressant var de övriga temana. Sammanfattad utvärdering BA 11 Enligt eleverna är avbrttet på de rdinarie lektinerna en bra sak. De tycker ckså att de kan vara jbbigt att sitta stilla en hel dag. De vill ha bättre föreläsare. Däremt tycker de att träning ch matlagning var bra. Ansvar ch inflytande Våren 2013 har elevinflytandet på prgrammet stärkts. Mått/Målet är nått när Elevinflytandeprcessen är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. en rörande elevinflytande förbättrats i kmmunens enkät. Eleverna är delaktiga i val av företagsplaceringarna. Deltagandet i elevenkäten var dålig för årskurs 3 medans åk 1 ch 2 hade resultat sm mtsvarar tidigare år. Arbetet med prgrammets elevskyddsmbud fungerar bra ch prgrammet har varit inspekterat av AMV i det systematiska arbetsmiljöarbetet där elevskyddsmbuden har varit delaktiga.. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 10

16 Det dåliga resultatet i deltagande från årskurs 3 berr på en för dålig kll av elevernas delaktivitet ch skall ha en helt annan uppföljning under nästa läsår. Mål Klarhet skapas gällande utvecklingssamtal Aktuella dkument har reviderats ch ligger på arbetslagets gemensamma G. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Dessa dkument måste ständigt revideras ch en vidare diskussin måste göras inm arbetslaget. Utbildningsval arbete ch samhällsliv Yrkesval: Efter rundgången i åk1 har eleverna gjrt följande val inför åk 2 2 plåtslagare 1 glvläggare 1 anläggare 1 plattsättare 6 målare 5 träarbetare Utav 18 avgångselever har 4 sökt in på högsklan, 11 har anställning ch 3 har inte klart med någn anställning. I åk1 har 1 elev bytt prgram, 1 har bytt skla ch flyttar tillbaka till sin hemkmmun ch frtsätter sin utbildning där. Samtliga åk 3 elever går ut med gdkända slutbetyg. Validering 2 valideringar har genmförts under året inm måleri. ch betyg Mål Skaffa ss mera kunskaper i betyg ch bedömning. Arbetet har påbörjats i BA 1 ch BA 2 ch diskussin genmförs i delar av arbetslaget. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt 11

17 Arbetet med IM ch dess rganisatin har försvårat att hela arbetslaget kunde arbeta gemensamt med denna fråga. En annan struktur behöver tas fram. Mål Att bli säkrare på att bedöma elevers kunskaper. En matris har skapats Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Den matris vi har skapat är vår tlkning av sklverkets ch Avestas mdell. Den verkar fungera bra för ss ch får utvärderas under nästa läsår. Andelen slutbetyg för årskurs 3 blev 100 % 17 av 18 elever i årskurs 1 har nått minst betyget E i de kurser sm de har läst. Andra mråden eller andra perspektiv sm BA pririterar Mål Utarbeta ett underlag för budget Arbetet är ej påbörjat Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Vi har ej fått fram underlag för att kunna arbeta med detta. Viktigt att arbetslaget invlveras under hösten för budget Drger Under året har vi haft ett fall av Drganvändning ch vi har använt ss av sklans handlingsplan. Referensskla Sklverket har besökt vårt prgram 2 gånger under läsåret då de har träffat elever ch persnal. Vårt arbete tillsammans med sklverket har handlat m GY11. Representant i BYN:s lärarråd Byggnadsindustrins yrkesnämnd har under året haft 2 träffar där 1 representant av BA:s lärare har deltagit. 12

18 APL Vi har under året kunnat frtsätta arbeta med vårt innehåll i APL:en. Vi har tillsammans med lärare i Gävlebrgs län kunnat ta fram ett gemensamt upplägg för handledarutbildning. Detta kmmer att kunna göra att vi får en högre kvalité på handledarutbildningen. Handledarutbildningen är 1 del i vår viktiga kntakt med branschen. För att frtsätta ha denna gda kntakt måste vi även frtsättningsvis ha samma förutsättningar sm tidigare. Liber Online Datrn har använts i Liber nline. Detta har gjrts i åk1 Övriga reflektiner över läsåret Under året tycker vi i arbetslaget att vår utveckling har avstannat pågrund av att arbetslaget har blivit splittrat. Detta bedöms ber på att prgrammet inte har en helt hmgen elevgrupp. 13

19 El- ch energiprgrammets kvalitetsredvisning Organisatin Prgrammet har haft rektr Carl Carlssn sm ansvarig sklledare. Prgrammet har i årskurs 3 haft 2 lika utbildningar ECEL ch ECIT, i årskurs 2, 2inriktningar EEELT ch EEDAT samt en årskurs 1:a. Persnalen har bestått av 5 stycken karaktärslärare. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet har skett under året vid några avstämningstillfällen av arbetsplanen under året, en utvärderingsdag av resultat i slutet av maj samt några infrmatinstillfällen vid APT kring kvalitetsarbetet. Nrmer ch värden Mål 2012/2013 Våren 2013 har prgrammet stärkt sitt likabehandlingsarbete. Mått/Målet är nått när Prcessen för likabehandling är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. Km ihåg! Elevhälsans persnal är invlverad i likabehandlingsprcessen. Genuspedaggen är invlverad i likabehandlingsprcessen. Implementeringen av prcessen är påbörjad. Det finns en första utvärdering av prcessen Infrmerade m likabehandlingsplanen, på föräldramötet för åk 1 har genmförts av rektr. Lärare ch elever har gått en utbildning m jämställdhet ch lika värde utifrån genusperspektiv på sex timmar. Det finns negativa synpunkter på engagemanget från deltagande mentr vid utbildningen för klassen från utbildningsansvariga. Från elevenkäten årskurs 2 finns följande 12. Jag tycker att flickr ch pjkar behandlas likvärdigt av sklans persnal. SG EE 13 3,2 3,2 13. Jag känner mig trygg i sklan. SG EE 13 3,6 3,5 14. Jag har arbetsr i sklan. SG EE 13 2,8 2,8 15. Jag vågar säga vad jag tycker när jag är med mina klasskamrater. SG EE 13 3,6 3,3 16. Jag vågar säga vad jag tycker till alla vuxna i sklan. SG EE 13 3,4 3,2 17. Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna i sklan. SG EE 13 3,4 3,0 18. Jag känner mig väl behandlad av mina klasskamrater. SG EE 13 3,5 3,4 19. De vuxna på sklan agerar alltid när någn behandlas illa. SG EE 14

20 13 2,8 2,8 20. Jag trivs i sklan. SG EE 13 3,5 3,1 21. Lärarna hjälper mig i sklarbetet m jag behöver det. SG EE 13 3,3 3,1 Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Aktiviteterna har fungerat bra ch ska återkmma vid varje läsårsstart. Prgrammet behöver bli bättre på att få ner resultaten på skrift samt att ta med de gymnasiegemensamma ämnena. Medvetenheten har ökat någt bland lärare ch elever i frågr kring genus, likabehandling ch nrmer men måste ckså synas i resultaten från elevenkäten. Detta arbete måste frtsätta ske kntinuerligt med mer utbildning ch samtal i det dagliga arbetet både för persnalen ch för eleverna. Kunskaper Mål Våren 2013 lärprcesserna på Bessemersklan väl utvecklade i enlighet med GY 2011:s intentiner för att säkerställa elevernas möjlighet till måluppfyllelse. Mått/målet är nått när Varje ämneslag/karaktärslag tagit fram betygsmatriser. Varje ämneslag/karaktärslag tagit fram en struktur för prövning. Ämneslag ch karaktärslag tagit fram struktur för infärgning inm ramen för examensmålen. Rutinerna för elever med avvikande beteende är kända bland alla lärare ch används. Prcessen för elevvård är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. Infärgningen har påbörjats med några möten gällande svenska, engelska ch matematik tillsammans med karaktären. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Viktigt med kntinuitet med kärnämneslärare ch utveckla ämnesintegreringen. Arbetet med betygsmatriser ch prövningar inm karaktärsämnena har fått stå tillbaka för planering ch verkställande av flytt. Rutinerna för elever med avvikande beteende måste upprepas ch påminnas under kmmande läsår. Mål 2012/2013 Minst två lärare har kmpetens för CAD kurser. Mått/Målet är nått när Lärarfrtbildning är genmförd. 15

21 Olika möjligheter till frtbildning har lyfts från persnalen vid arbetslagsmöten vilka har skjutits på framtiden av rektr. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Behvet kvarstår av utbildad persnal med CAD kmpetens mt prgrammets karaktär. Frågan måste aktualiseras vid start av HT-13. Ansvar ch inflytande Mål 2012/2013 Våren 2013 har elevinflytandet på prgrammet stärkts. Mått/Målet är nått när Elevinflytandeprcessen är definierad till ch med steg fyra på SIQ:s prcesstrappa. en rörande elevinflytande förbättrats i kmmunens enkät. Eleverna är delaktiga i val av företagsplaceringarna. Startat ett prjekt i elevinflytande mellan karaktärsämnen ch gymnasiegemensamma ämnen. Deltagandet i elevenkäten har ökat till 96% Mål 2012/2013 Rutiner skapas gällande utvecklingssamtal Mått/Målet är nått när Rutin är skapad ch fastställd. Dkument är skapade ch arbetslaget har enats m att följa upprättade dkument. 16

22 Mål 2012/2013 Öka elevernas inflytande över sin arbetsmiljö. Mått/Målet är nått när Eleverna har utfrmat uppehållsrum i de nya lkalerna efter tilldelad budget. Arbetet är ännu inte färdigt utan kmmer att frtgå under 2013/14. Från elevenkäten åk 3 6. Jag anser att utvecklingssamtalen har varit viktiga för mina studier. SG EC 11 2,15 2, ,41 2, ,7 2,4 7. Jag har kunnat påverka i sklan under gymnasietiden. SG EC 11 2,34 2, ,54 2, ,7 1,9 6. Jag anser att utvecklingssamtalen har varit viktiga för mina studier. SG ECIT 11 2,15 2, ,7 3,1 7. Jag har kunnat påverka i sklan under gymnasietiden. SG ECIT 11 2,34 3, ,7 2,9 Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt Det fungerade bra med en längre perid att genmföra elevenkäten eftersm en del elever är under en del av tiden på APL. Prgrammet behöver arbeta vidare med inflytandet de närmsta åren. Utbildningsval arbete ch samhällsliv Prgrammet har ett aktivt arbete med företagande med strt engagemang ch delaktivitet i prgramrådet vilket är prgrammets styrka. Det påtalas från samhällslivet att de har behv av elever sm ges möjligheten att gå inriktningen Autmatin. Den möjligheten måste ses över snarast. 17

23 Mål 2012/2013 Avfall från verkstaden källsrteras. Mått/Målet är nått när Vi har sett över nuvarande källsrterings rutin. Nya lkaler ej irdningställda, rutiner skapas i samband med flytten till nya lkalerna. Mål 2012/2013 Eleverna medvetandegörs m betydelse av källsrtering ch kmmunens miljömål. Mått/Målet är nått när När eleverna agerar enligt målet. Nya rutiner införs i samband med flytten till de nya lkalerna. Eleverna infrmeras kntinuerligt m vikten av källsrtering ur miljösynpunkt. Det framgår ej i vilken grad målet uppfyllts Målet uppfyllt till viss del Målet uppfyllt i ganska hög grad Målet uppfyllt i hög grad Målet uppfyllt i mycket hög grad Målet helt uppfyllt I samband med flytt till de nya lkalerna är det viktigt att avfallshantering ch miljöarbetet startar genast för att skapa en arbetsmiljö sm är av väldigt gd kvalitet ch att resursanvändningen blir ptimal. ch betyg Andelen slutbetyg för årskurs 3 ECEL blev 87 % Andelen slutbetyg för årskurs 3 ECIT blev 95 % 14 av 16 elever i årskurs 1 har nått minst betyget E i de kurser sm de har läst. 18

24 Eknmiprgrammets kvalitetsredvisning (SMSP) Rektr Lars Krantz Organisatin På SMSP/Eknmiprgrammet, tillhörigt rektrsmråde Högskleförberedande prgram, har det under läsåret arbetat fem lärare varav två kvinnr ch tre män. Arbetslaget har haft en arbetslagsledare under hela läsåret. Under året har regelbundna arbetsplatsträffar ägt rum veckvis, där rektr har deltagit. När rektr ej haft möjligheten att närvara, har övriga medlemmar i arbetslaget träffats. Ett prgramråd/styrgruppsmöte har genmförts, med representanter från kunskapsnämnden ch det lkala näringslivet samt plitiker. Säkerställande av pedaggisk ch prgramspecifik kmpetens: Andelen behöriga lärare i gymnasiegemensamma ämnen har under verksamhetsåret varit 100 prcent. Inm karaktärsämnena för prgrammet har det funnits en lärare med lkal behörighet i avvaktan på pedaggisk behörighet samt en lärare med ämneskmpetens men utan pedaggisk behörighet. Arbetslaget har frmulerat en arbetsplan för innevarande läsår. Till största delen bygger den på föregående års kvalitetsredvisning ch det krav sm finns enligt certifieringen från DGE. (Diplmerad gymnasieeknm Om certifiering Kriterierna för certifiering innebär någt knkret för lärararbetslaget att samarbeta kring ch skapar en gemensam målbild för eknmiutbildningen. Fkus är på att följa upp elevens kmpetenser, mer än att erbjuda en samling kurser. Krav för certifiering av sklr För att en skla ska kunna certifieras för att diplmera gymnasieeknmer krävs att sklan upprättat ett certifieringsdkument sm visar hur den utbildning sm erbjuds eleverna uppfyller certifieringsrganets krav. Certifieringsrganet följer upp prcessen genm årliga verksamhetsrapprter ch genmför enkäter med alumner. Den första certifieringen gäller i tre år. Under varje certifieringsperid sker uppföljningsbesök på de certifierade utbildningarna. Diplmerade Gymnasieeknmer utbildas på gymnasiesklr i hela Sverige. Alla sklr gdkänns - certifieras - av ett särskilt certifieringsrgan med representanter från Bemanningsföretagen, Civileknmerna, Far - Branschrganisatinen för revisrer ch rådgivare, Föreningen Lärare i Eknmiska ämnen, Högskleväsendet, Sveriges Marknadsförbund, Sveriges Sklledarförbund ch Stiftelsen Företagsam ( Flera av arbetslagets lärare har arbetat med anförskaffande av praktikplatser i samarbete med lkala arbetsgivare. Arbetslaget har ckså haft tillgång till extern cachning för eleverna gällande UF-verksamheterna ch praktikplatserna, vilket har varit en mycket str tillgång för att få eleverna att nå målen inm dessa mråden. Ansvarig: rektr Systematiskt kvalitetsarbete Delaktighet ch kmmunikatin Alla ungdmar ska nå kunskapsmålen MÅL 2012/ prcent av eleverna på prgrammet ska ha minst gdkänt (minst G/E) i 100 prcent av kurserna. Detta är ett av kraven för att bli Diplmerad Gymnasieeknm. Till detta kpplar prgrammet de perspektiv- ch kmpetenskrav sm utfrmats av Diplmerad Gymnasieeknm ch sm är de kvalitets- ch kunskapsmål sm finns definierade enligt nedan. 19

25 Diplmerad gymnasieeknm, innehållsdefinitiner: Histriskt perspektiv En Diplmerad Gymnasieeknm har insikt m företagandets histriska bakgrund ch dess betydelse för utveckling av näringsliv ch samhälle. Under läsåret har åk 2, arbetat med perspektivet genm att jämföra en histrisk entreprenör med en nutida. Etiskt perspektiv En Diplmerad Gymnasieeknm är väl förtrgen med samhällets lagar ch regler ch följer de yrkesetiska riktlinjer sm frmulerats av Civileknmerna. Etiska resnemang kmmer in i flera kurser på utbildningen bl.a. Psyklgi 1, Religin 1, Privatjuridik, Affärsjuridik, Marknadsföring, Samhällskunskap 1 samt Företagseknmi 2. Genus- ch mångfaldsperspektiv Diskussiner kring genus ch kön har en naturlig plats på ett prgram där intresset för människan ch hennes verksamhet är centralt. Diskussiner ch reflektiner kring jämställdhet, genus ch etnicitet kmmer därigenm in sm en naturlig del i flera kurser i utbildningen. Likhet inför lagen diskuteras inledningsvis i kursen Privatjuridik. Kvinnligt ch manligt ledarskap tas upp i kursen Ledarskap & Organisatin, i Psyklgi 1 kmmer genusperspektivet in i frågrna kring arv ch miljö. Förutm att detta perspektiv naturligt kmmer in i flera av kurserna ges en speciell genushalvdag på prgrammet en gång per år. Denna leds av en av sklans genuspedagger. Eleverna får då under dagen arbeta i wrkshps med lika genusfrågr Entreprenörskapsperspektiv En Diplmerad Gymnasieeknm har ett företagsamt förhållningssätt med förmågan att se möjligheter ch göra någt av dem. Entreprenörskap handlar inte bara m att starta företag utan även mycket m att förverkliga idéer. Eleverna på Eknmiprgrammet tränas på flera sätt i företagsamhet. Arbetet på prgrammet sker till str del prblembaserat i mindre grupper, där eleverna i str utsträckning får ta ett eget ansvar för arbetsuppgifternas genmförande. Eleverna i åk 2, genmför UF, sm en del i entreprenörskapet. Miljö ch hållbar utveckling En Diplmerad Gymnasieeknm är medveten m knsumenters ch företags rller ch ansvar när det gäller att verka för en gd miljö ch hållbar utveckling. Miljöfrågrna har under de senaste åren fått en allt viktigare rll vilket även har märkts på elevernas intresse. Ett större intresse hs både lärare ch elever har gjrt att miljöfrågrna har fått en större plats i de lika kurserna på Eknmiprgrammet. Inför nästa läsår har ett samarbete mellan Eknmiprgrammet på Bessemersklan ch Brgarsklan inletts med fkus på hållbar utveckling. Internatinellt perspektiv En Diplmerad Gymnasieeknm är medveten m kulturella, sciala ch eknmiska förhållanden ch skillnader sm påverkar internatinell handel ch samarbete. Internatinaliseringsprjekt, studieresr utmlands samt elevutbytesresr är vanligt förekmmande aktiviteter på Eknmiprgrammet, både inm ramen för språkkurserna ch inm de samhällsrienterande ämnena. Eknmiprgrammet deltg under i Cmeniusprjekt samt Enterprise Withut Brders, tillsammans med elever, lärare ch sklledare från andra eurpeiska sklr. Prjektet syftade till att förbereda eleverna för den eurpeiska arbetsmarknaden. Under läsåret 2012/2013 var tre eknmielever från Bessemersklan med ch besökte Nederländerna ch presenterade sina UF-företag. Under samma läsår besökte hela åk 2 Riga i Lettland ch deltg på en internatinell UF-mässa. 20