Inomhuspositionering En användarstudie med fokus på detaljhandel

Transkript

1 Inmhuspsitinering En användarstudie med fkus på detaljhandel Mdir Rjan & Rydberg Antn Institutinen för data- ch systemvetenskap Examensarbete 15 hp Data- ch systemvetenskap Kandidatprgram Digitala Medier (180 hp) VT 2014 Handledare: Rahim Rahmani Granskare: Fredrik Björck English Title: Indr Psitining - A user study with fcus n retail

2

3 Inmhuspsitinering En användarstudie med fkus på detaljhandel Rjan Mdir & Antn Rydberg Sammanfattning Denna studie avser att undersöka detaljhandel kunders benägenhet att använda mbila inmhuspsitineringssystem ch de lika funktiner sm finns i samband med systemet. Ett prblem idag är att det finns redan utförda studier sm undersökt de tekniska aspekterna av inmhuspsitineringssystem. Tekniska aspekter så sm kvalité, precisin, signalegenskaper sv, samtidigt finns det få m inga studier sm tittar på hur marknaden ch de tänka användarna ser på tekniken. Denna studie har vissa likheter med en marknadsundersökning ch tittar alltså på tekniken ur ett användarperspektiv. För att mäta på detaljhandel kundernas benägenhet att använda mbila inmhuspsitineringssystem har vår strategi varit att använda blandade metder. För att samla in kvantitativdata har enkäter använts med frågr kring inmhuspsitineringstekniken utifrån funktinalitet, tillgänglighet ch etiska aspekter. Respndenterna bestd av 108 detaljhandel användare, dessa 108 delades in i urvalsgrupper m kön, ålder ch genmsnittlig smartphneanvändning. Den samlade datan från enkäterna har i sin tur legat till grund för sex intervjuer sm genmförts för att samla in kvalitativ data. Med resultaten från intervjuerna har vi i sin tur kunnat identifiera vissa bakmliggande rsaker till respndenternas enkätsvar. Resultaten från enkäterna visade på att det överlag finns benägenhet att använda sig av inmhuspsitineringsteknik. Resultaten visar ckså på att det är framförallt den primära funktinen att psitinera sig sm användarna ställer sig psitiva till. 81 % av de sm svarade kunde tänka sig använda systemet för att göra just det. De övriga funktinerna sm undersöktes var att få meddelanden ch infrmatin utifrån sin gegrafiska psitin i en lkal, samt att kunna psitinera ut sina vänner. Benägenheten att använda dessa funktiner var lägre. Vidare framgår det från resultaten att de etiska aspekterna sm finns kring inmhuspsitinering är av ganska str vikt för många användare. Benägenheten att använda inmhuspsitineringssystem minskar ju mer persnlig infrmatinen sm delas blir. Sammanfattningsvis visar vår studie på att användare inm detaljhandeln överlag ställer sig psitiva till tekniken. Deras benägenhet att använda inmhuspsitinering är hög så länge systemet används i rätt miljö, har rätt funktiner ch inte kränker den persnliga integriteten. Nyckelrd: Mbilbaserad Inmhuspsitinering, användare, detaljhandel, funktinalitet, tillgänglighet, etiska aspekter. 1

4 Indr Psitining - A user study with fcus n retail Rjan Mdir & Antn Rydberg Abstract This study intends t explre the retail custmers' prpensity t use mbile based indr psitining systems and the varius features that are assciated with the system. One prblem tday is that there are already perfrmed studies examining the technical aspects f indr psitining systems while there are few if any studies that lk at the market and the users thughts n the technlgy. This study has sme similarities t a market survey and lks at technlgy frm a user perspective. T measure the retail custmers' prpensity t use mbile based indr psitining systems a mixed methds apprach have been used. T cllect quantitative data a questinnaires with questins abut indr psitining technlgy based n functinality, availability, and ethical aspects was created. The respndents cnsisted f 108 retail users, these 108 were divided int sample grups f gender, age and average smartphne usage. The data cllected frm the enquiry in turn has been the basis f six interviews cnducted t cllect qualitative data. With the results f interviews, we have in turn been able t identify sme f the underlying reasns fr the respndents' survey respnses. The survey results shwed that in general there is a tendency t use mbile based indr psitining technlgy. The results als shw that it is mainly the primary functin t psitining urselves that the users are in favr f. 81 % f respndents wuld cnsider using the system t d just that. The ther features examined were getting messages and infrmatin based n their gegraphical psitin, and t be able t psitin their friends. The tendency t use these functins was lwer. Furthermre, it appears frm the results that the ethical issues that are arund indr psitining are imprtant fr many users. The prpensity t use the indr psitining system decreases the mre persnal infrmatin that is shared becmes. In cnclusin, ur study shws that users in the retail sectr are in general in favr f the technlgy. Their prpensity t use indr psitining is high as lng as the system is used in the right envirnment, includes the right features and des nt vilate the persnal integrity. Keywrds Mbile based indr psitining, retail, users, functinality, accessibility, ethical aspects 2

5 3

6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Abstract... 2 Figurförtäckning... 5 Tabellförtäckning Intrduktin & bakgrund Bakgrund Mbilbaserad inmhuspsitinering inm detaljhandeln Marknadsundersökning Prblem, frågeställning & mål med studie Prblem Frågeställning Mål med studie Fördjupad Bakgrund Mbilbaserad inmhuspsitinering Ultrawideband (UWB) Ljudbaserad inmhuspsitinering Kamerabaserad inmhuspsitinering Gemagnetisk psitinering WLAN/WIFI psitinering WPAN/Bluetth psitinering Funktiner utöver psitinering Metdval Diskuterade strategier ch metder Fältexperiment Kartläggning Observatin Cnversatin analysis Valda metder ch strategier Blandade metder Intervjuer Enkäter Innehållsanalys Kvantitativ analysmetd, univariat analys av nminaldata Metdtillämpning Tillämpning av enkäter Urvalsgrupp ch Urvalstyp Tillämpning av intervjuer Urvalsgrupp ch Urvalstyp

7 5.3 Tillämpning av analysmetd Resultat Resultat från enkät Ttalt Urval Kön Urval Smartphneanvändning Urval Ålder Inmhuspsitinering ur ett tillgänglighets perspektiv Inmhuspsitinering ur ett etiskt perspektiv Resultat från intervjuer Analys Analys - Funktinalitet Analys - Tillgänglighet Analys Etiska aspekter Slutsats & Diskussin Etiska & samhälleliga knsekvenser Knsekvenser för utvecklare av IPS-system i samband med detaljhandel Validitet, realiabilitet & brister med vår studie Brister med studien Framtida Studier Källförtäckning Bilagr Enkät Inmhuspsitinering Medgivandefrmulär Figurförtäckning Figur 1 - Ttala resultatet Fråga Figur 2 Ttala resultatet Fråga Figur 3 - Ttala resultatet Fråga Figur 4 - Ttala resultatet Fråga Figur 5 - Ttala resultatet fråga Figur 6 - Ttala resultatet Fråga Figur 7 Ttala resultater Fråga Figur 8 Ttala resultatet Fråga Figur 9 Ttala resultatet Fråga Figur 10 Ttala resultatet Fråga Figur 11: Resultat urvalsgrupp kön - Fråga Figur 12: Resultat urvalsgrupp kön - Fråga Figur 13: Resultat urvalsgrupp kön - Fråga Figur 14: Resultat urvalsgrupp kön - Fråga Figur 15: Resultat urvalsgrupp kön - Fråga

8 Figur 16: Resultat urvalsgrupp kön - Fråga Figur 17: Resultat urvalsgrupp kön - Fråga Figur 18: Resultat urvalsgrupp kön - Fråga Figur 19: Resultat urvalsgrupp kön - Fråga Figur 20: Resultat urvalsgrupp kön - Fråga Figur 21: Resultat urvalsgrupp smartphneanvändning Fråga Figur 22: Resultat urvalsgrupp smartphneanvändning Fråga Figur 23: Resultat urvalsgrupp smartphneanvändning Fråga Figur 24: Resultat urvalsgrupp smartphneanvändning Fråga Figur 25: Resultat urvalsgrupp smartphneanvändning Fråga Figur 26: Resultat urvalsgrupp smartphneanvändning Fråga Figur 27: Resultat urvalsgrupp smartphneanvändning Fråga Figur 28: Resultat urvalsgrupp smartphneanvändning Fråga Figur 29: Resultat urvalsgrupp smartphneanvändning Fråga Figur 30: Resultat urvalsgrupp smartphneanvändning Fråga Figur 31: Resultat urvalsgrupp ålder Fråga Figur 32: Resultat urvalsgrupp ålder Fråga Figur 33: Resultat urvalsgrupp ålder Fråga Figur 34: Resultat urvalsgrupp ålder Fråga Figur 35: Resultat urvalsgrupp ålder Fråga Figur 36: Resultat urvalsgrupp ålder Fråga Figur 37: Resultat urvalsgrupp ålder Fråga Figur 38: Resultat urvalsgrupp ålder Fråga Figur 39: Resultat urvalsgrupp ålder Fråga Figur 40: Resultat urvalsgrupp ålder Fråga Figur 41: Sammanställning av inställning till inmhuspsitinering ur ett tillgänglighets perspektiv. 32 Figur 42: Sammaställning av inställning till inmhuspsitinering ur ett etiskt perspektiv Tabellförtäckning 1- Användningsmråden för IPS

9 7

10 1. Intrduktin & bakgrund Vi är två kandidatstudenter sm skriver vårt examensarbete på institutinen för data ch systemvetenskap på Stckhlms Universitet. Vår studie avser att undersöka människrs benägenhet att använda sig av mbila inmhuspsitineringssystem (IPS) inm detaljhandelverksamhet. Examensarbetet ch studien görs tillsammans med företaget ITMaskinen sm arbetar med att ta fram ett mbilt psitineringssystem sm fungerar i inmhusmiljöer. Idag finns det redan utförd frskning kring denna typ av teknik men de flesta studierna riktar in sig på hur bra tekniken IPS fungerar utan att beakta andra faktrer utöver den tekniska sidan. Faktrer sm funktin, tillgänglighet ch m det finns etiskt aspekter sm är viktiga för användarna. Tekniken kring inmhuspsitinering har kmmit mycket längre än den synliga mgnadsgraden hs den ptentiella marknaden. En studie sm genmfördes i samband med Eurpean SmartInside prjektet sm undersökte hur människr integrerar med mbila IPS visar på att användare har svårt att kmbinera sin uppmärksamhet mellan mbila enheter ch deras fysiska miljö. De mbila kartrna sm är till för att hjälpa användaren att navigera i lkalen drar istället till sig så mycket uppmärksamhet att användaren går vilse i den fysiska miljön (Buwer et al., 2013). Detta visar på att studier likt denna sm tar hänsyn till fler perspektiv än bara det tekniska utan även till hur användarens behv ch benägenhet att använda tekniken ser ut ckså behövs. 1.1 Bakgrund Människr har förmdligen sedan begynnelsen strävat efter nya metder för att navigera ch ta sig fram i världen. Från att använda sig av himlen van till kartr ch kmpasser har vi nu kmmit så pass långt att vi med ett par enkla knapptryckningar kan psitinera ut ss själva nästan var sm helst på jrden på endast några få sekunder. Under mitten av 1980-talet myntade den amerikanska militären begreppet GPS eller glbal psitining system genm att fficiellt avslöja tekniken sm varit under utveckling sedan 1960-talet under namnet Transit. Systemet tillgängliggjrdes 1994 ch blev fullständigt perativt 1995 (Kwma, 2009). Systemet fungerar med hjälp av satteliter. December 2012 fanns det 31 aktiva GPS satteliter i mlpp runt jrden. Utöver GPS nätverket finns ckså system sm utvecklats av andra natiner sm bl.a. Ryssland (Glnass), Kina (Cmpass) ch Eurpa (Galile) sm i sin tur har egna satteliter i mlpp (Nrin, 2012). Dessa används för att psitinera ut människr ch bjekt med relativt hög nggrannhet (i dagsläget ca tre meter med ptimala förhållanden). Idag är GPS ett utbrett system sm är tillgängligt ch använts av miljner användare dagligen. År 2000 tgs ckså beslut utav amerikanska myndigheter m att ta brt de restriktiner sm stört den civila användningen av GPStekniken, störningar sm bl.a. betytt sämre precisin vid psitinering ( meters nggrannhet istället för 3 meter sm det är idag) (Melin, 2000). Trts kntinuerlig utveckling av GPS-tekniken sm bl.a. bidragit till ökad precisin finns det en del prblem med tekniken vilket gör den dåligt lämpad för vissa miljöer ch situatiner. En str nackdel med dagens satellitbaserad psitineringssystem är att de helt enkelt är dåligt anpassade för just inmhusmiljöer. Eftersm signalerna är för svaga för att penetrera tak ch väggar i byggnader kan man i dagsläget inte heller få en nggrann ch tillförlitlig psitinering i inmhusmiljö (Mautz, 2012). Samtidigt blir det ckså viktigare med just nggrann precisin när man befinner sig i inmhusmiljöer då t ex krridrer ch rum i en typisk inmhusmiljö fta inte har en bredd sm är bredare än ett par 8

11 meter. Varpå psitinering med t ex 20 meters nggrannhet sm i en utemiljö kan vara tillräckligt blir tillräcklig i en inmhusmiljö med dimensiner sm understiger nggrannheten. På grund av de brister sm finns med GPS-tekniken så har en rad lika företag, rganisatiner ch utvecklare börjat ta fram nästa generatins psitineringssystem sm kan perera i inmhusmiljöer, så kallade inmhuspsitineringsteknik eller IPS. Dessa tekniker har varit under utveckling i flera år nu ch intresset för inmhuspsitinering är mycket strt. Intresset har framförallt ökat de senaste åren då denna typ av teknik börjat diskuteras i sfärer utanför just den tekniska så sm lika trend ch affärstidningar (Kastås, 2014). En annan klar indikatin på att denna typ av teknlgi är på framfart är att en rad nya företag sm fkuserar på tekniken kring inmhuspsitinering startats de senaste åren (Leber, 2012). 1.2 Mbilbaserad inmhuspsitinering inm detaljhandeln Detaljhandeln är en marknad sm mer än någn annan ser psitivt på tekniken kring mbilbaserad inmhuspsitinering. Möjligheter att kunna ge kunder infrmatin ch reklam utifrån deras psitin i en affärsmiljö ses sm en självklar del av framtidens köpcentrum ch gallerir. Ggle har redan lanserat sin WLAN-baserade psitineringsteknik till affärslkaler i 17 länder runt m i världen. Dn Ddge sm är en av Ggles chefer menar på att inmhuspsitinering kmmer slå igenm strt inm detaljhandelsbranschen. It s ging t be the biggest thing t hit retailing and cupning that we ve ever seen säger han (Verne, 2013). I en studie m hur lkalbaserade kmmunikatins ch psitineringssystem skall integreras med detaljhandelmarknaden står det att i framtidens strmarknader bör det finnas ytterligare tjänster än bara handel. En jämförelse görs med hur webbhandel drar nytta av infrmatin sm användare lämnar efter sig (Brandherm et al., 2013). Webbutiker kan tillskillnad mt fysiska butiker registrera ch dra nytta av hur kunder rör sig i butiken. Detta möjliggör tjänster sm är anpassade ch skräddarsydda efter användarens behv ch ger möjligheten att utföra användaranpassad marknadsföring. För att möjliggöra denna typ av tjänster i den fysiska detaljhandeln krävs någn frm av digital registrering av kunden sm även gynnar användaren själv (Brandherm et al., 2013). För att användaren skall känna sig mtiverad att använda tjänsten krävs det att den är prisvärd, acceptabel ch inte för kmplex (Brandherm et al., 2013). Trts detta finns det i dagsläget få studier sm tittar på just hur kunden/användaren ser på själva tekniken ch de lika funktinerna sm följer med den. 1.3 Marknadsundersökning Om man läser Natinalencyklpedins definitin av marknadsundersökning står följande, undersökning för att uppskatta efterfrågan samt vilka möjligheter det finns för att kunna sälja viss vara eller tjänst. Vidare skriver de att marknadsundersökningar kan användas för att få större förståelse för kundens behv samt sm ett verktyg för att testa t ex nya prdukter (Knutssn, 2010). Marknadsundersökningar kan alltså tillämpas för att undersöka möjligheterna med t ex en ny prdukt eller i det här fallet en ny möjlig marknad för en ny prdukt. Det är ckså av dessa anledningar denna studie kmmer fkusera på undersökningar sm är riktade mt en ptentiell marknad. Med hjälp av marknadsundersökningar kan man få en indikatin på framtida reaktiner ch på så sätt kan man anpassa beslut sm påverkar prdukten eller marknaden (Hague et al., 2004). I denna studie innebär det knkret att man med en marknadsundersökning kan identifiera lika återkmmande faktrer sm 9

12 är av större betydelse för användaren för att sedan undersöka de bakmliggande rsakerna till detta. Resultatet kan sedan användas av utvecklare för att bättre anpassa prdukten mt marknaden. 2. Prblem, frågeställning & mål med studie 2.1 Prblem Prblemet är att det idag finns väldigt lite infrmatin m hur pass benägna ptentiella användare är för att använda sig av mbilbaserade IPS ch de möjligheter sm kmmer med tekniken. Detta kan rsaka bristande kunskaper hs administratörer ch utvecklare kring hur systemen skall anpassas för dess verksamhetsmråden (Hague et al., 2004). En studie från Atens Universitet påpekar att det är viktigt att beakta faktrer sm funktin, tillgänglighet ch m det finns etiskt aspekter sm är viktiga för användarna ch menar på att det inte finns några starka belägg för att det skulle finnas en användarmarknad för denna typ av teknik (Giaglis, Leaks, Zeimpekis 2003). 2.2 Frågeställning Hur ser benägenheten ut hs kunder inm detaljhandel när det kmmer till att använda sig av mbilbaserade IPS ch funktiner sm finns i samband med verksamhet inm detaljhandel? 2.3 Mål med studie Ett svar på rapprtens frågeställning m huruvida dagens kunder inm detaljhandel känner ett behv ch benägenhet att använda aktuella IPS kan ge en tydlig bild på hur välanpassad tekniken är gentemt användarna. Vidare blir det tydligt vilka delar ch sammanhang i samband med systemet sm är av större eller mindre vikt för användaren. Med denna kunskap kan man ge utvecklare mer underlag kring hur systemen skall anpassas för användarna ch detaljhandelmarknaden. Studien kmmer även att svara på hur pass benägna de ptentiella användarna är att faktiskt använda mbila IPS. Ppulatinen, kunder inm detaljhandel delas in i lika urvalsgrupper så att dessa kan jämföras med varandra. Uppdelningen är utefter ålder, kön ch användningsfrekvens av smartphnes. 10

13 3. Fördjupad Bakgrund 3.1 Mbilbaserad inmhuspsitinering Det finns en rad lika tekniker ch metder för att psitinera människr inmhus. I denna del av studien beskrivs de tekniker sm i dagsläget är de vanligaste förekmmande för att psitinera i inmhusmiljöer Ultrawideband (UWB) UWB eller ultrawideband är en teknik designad för överföring (med höga överföringshastigheter) av data över ett brett spektrum av frekvenser med liten eller ingen störning på redan verksamma frekvenser. Det breda frekvensspektrumet möjliggör ckså att signaler kan skickas över mikrvåglängd ch på så sätt få signalerna att penetrera en rad lika typer av material sm t ex trä, betng ch glas (Mautz, 2012). Tekniken möjliggör psitinering med str nggrannhet samt har kapaciteten för både två ch tre dimensinell inmhuspsitinering (MacWilliams & Schindhelm, 2011). Tekniken fungerar så att signaler skickas ut i pulser varpå man mäter time f flight, alltså när signalen först skicka ut ch sen när signalen tas emt, en så kallad rund trip time (RTT) (De Angelis et al. 2010). Det man mäter är styrkan av den mttagna signalen RSS (Recive Signal Strength), tidsskillnaden mellan pulserna för signalen att kmma fram TDOA (Time Difference f Arrivals) ch signalens vinkel vid ankmst AOA (Angel f Arrivals) (Heyi, 2012). Systemet bygger på så kallade master-slave egenskaper där ett flertal fasta accesspunkter agerar slavar till en master enhet (t ex en mbiltelefn) sm gör själva uträkningen med hjälp av de algritmer sm behövs för själva trianguleringen (De Angelis Et al, 2010). Teknlgin har trts många fördelar i framförallt nggrannhet ch överföringshastigheter inte lyckats slagit sig igenm på en kmmersiell marknad spådde analytikern Brian 'Rurke att tekniken skulle vara helt uträknad på en kmmersiell marknad till 2012 (Merrit, 2009). En förklaring till att UWB teknlgin inte fått den slagkraft sm t ex WLAN ch andra WPAN tekniker har fått är att det inte funnits en redan befintlig infrastruktur med UWB sändare/mttagare installerat (Mautz, 2012). Andra förklaringar kan ckså vara att det fram tills nyligen inte funnits ett behv av trådlösa överföringar av data i den strleken sm UWB har kapacitet för Ljudbaserad inmhuspsitinering Det finns framförallt två lika sätt att psitinera med ljud. Det vanligaste sättet är att använda ultraljud för att mäta avståndet mellan sändare ch mttagare där mttagarna är en del av infrastrukturen, det vill säga uppsatta på väggar eller i taket för att kunna ta emt signaler från sändaren sm rör sig i lkalen (Lukiant & Sternberg, 2011). Ultraljud har en signalhastighet på cirka 343 m/s vid 20 C ch ett lufttryck på 1,105 kpa. Till skillnad mt många andra psitineringstekniker är denna signalstyrka väldigt låg vilket medför att väldigt små distansenheter kan mätas ch detta gör i sin tur distans uppskattningen till mer precis. Dck medför detta att mgivande buller sm till exempel dörrar sm slår igen eller maskiner sm bullrar stör distans uppskattningen, vilket resulterar i sämre psitinering (Frey et al, 2009). Ultraljuds-psitinering är sammanfattningsvis en relativt billig teknik, men sm på grund av en känslig distans uppskattningen 11

14 sm kan påverkas av mgivande ljudstörningar inte har en lika hög precisin sm till exempel IR eller UWB baserade system. Dessutm används ultraljud ftast i kmbinatin med andra tekniker, ett kmplement för att precisera psitineringen ytterligare vilket medför att kstnaden i slutändan inte blir speciellt billig (Da Zhang et al, 2010). Mderna smartphnes kan idag sända iväg ljudfrekvenser utan att det är hörbart för det mänskliga örat (ultraljud). I vissa fall behöver dck vlyminställningarna vara satta under en viss nivå berende på vilken smartphne sm används (Carswell et al, 2013). Ett prblem sm medföljer med denna teknik är dck att mbilens ljudkrt har en väldigt låg bit-rate ch på så sätt rsakar förseningar i ljudöverförningen mellan sändare (mbilen i detta fall) ch mttagaren (Da Zhang et al, 2010). En annan men inte lika utbred teknik sm används till ljudbaserad psitinering är användningen av hörbart ljud istället för ultraljud. Här kan mbilens ljudkrt användas sm en sändare för att skicka ut hörbara ljudvågr till uppsatta mttagare. Prblem sm uppstår med denna teknik är framförallt att de sm skall psitineras ut behöver använda sig av en upprepande signal sm kan anses störande för mgivningen (Da Zhang et al, 2010) Kamerabaserad inmhuspsitinering Kamera-baserad inmhuspsitinering fungerar genm att använda sig av mbilens egen kamera för att först ftgrafera alla rum ch utrymmen i byggnaden från flera lika riktningar. Bilderna registreras sedan till den befintliga kartan av lkalen där dess psitin registreras (Mautz & Tilch, 2011). Likt WLAN teknik så använder sig kamera-baserad inmhuspsitinering sig ckså av så kallad fingerprinting. Den insamlade databasen av bilder kalibreras tillsammans med annan infrmatin sm psitin på kartan, vilket håll bilden är tagen åt, skalan ch rtatinen på bilden genereras med hjälp av algritmer för att kunna ge användaren en psitin på kartan (Kessel et al, 2011). En str fördel med denna typ av kamerabaserat psitineringssystem är att ingen infrastruktur behövs vilket gör tekniken betydligt billigare än övriga psitineringssystem. Nggrannheten med kamerabaserad inmhuspsitinering varierar väldigt mycket från lika typer av system (Kessel et al, 2011). Ett exempel sm dck visar på en ganska gd nggrannhet är ett system sm utvecklats av frskare från University Califrnia, Berkeley. Systemet hade en nggrannhet där cirka 96 % av de testade köpcentrumen psitinerades ut med bara 1 meters felmarginal. Detta system var dck inte anpassat till mbiler vilket bör tas med i beräkningen (Buczkwski, 2013) Gemagnetisk psitinering Magnetisk psitinering fungerar genm att mäta störningar i jrdens magnetfält. Störningar sm uppstår tack vare lika material så sm stål- ch betngstrukturer sm t ex finns i byggnader. Dessa stra strukturer snedvrider magnetfältet, denna snedvridning går att läsas av ch kartläggas varpå man sen kan använda denna magnetiska karta för att psitinera ut användare (Chung Et al, 2011). De flesta nyare mbiler idag är ckså utrustade med en kmpass sm är känslig ng för att kunna plcka upp dessa variatiner i magnetfältet. Vilket gör denna typ av teknlgi bra anpassad för dagens mbila enheter (Anthny, 2012) WLAN/WIFI psitinering WLAN (Wireless Lcal Area Netwrk) baserad inmhuspsitinering är en teknik sm kanske mer än någn annan har slagit igenm på den kmmersiella marknaden. Mycket tack vare att den kan använda 12

15 sig av redan existerande infrastruktur, det vill säga färdiguppsatta trådlösa nätverk. WIFI kan perera på flera lika frekvenser ch har ett täckningsmråde på mellan 50 till 100 meter från varje accesspunkt (Quyum, 2013). Accesspunkterna sänder ut trådlösa signaler till en enhet, de trådlösa signalerna består bland annat av tidstämpel, utbredningsdämpning, vilka datahastigheter sm stöds samt Basic Service Set Identifier, det vill säga accesspunktens unika identifierare Utöver detta mäts ckså signalstyrkan sm används för att psitinera ut enheten i lkalen. Psitinering genm signalstyrkan kan ske på flera lika sätt, bland annat genm så kallad fingerprinting. Fingerprinting baseras på insamlad signalstyrka vid kända referenspsitiner. Referenspsitinerna skapas genm kalibrering där data samlas in genm att gå mkring i den tilltänkta byggnaden med en mbil enhet. En grafisk representatin över våningsplanets sm mäts ut används för att underlätta insamlingen. När psitineringssystemet sen används har alla psitiner en unik signatur sm jämförs med signalstyrkan från accesspunkterna för att ge en så nggrann psitinering sm möjligt (Anderssn, 2013). En annan teknik sm är möjlig med WLAN baserad inmhuspsitinering är cellbaserad psitinering. Med det menas att varje accesspunkt mges av en individuell signalcell. Psitineringen av den mbila enheten baseras då på varje enskild accesspunkts cells räckvidd ch psitin. När den mbila enheten rör sig inm cellen registreras ckså enhetens psitin på kartan (Anderssn, 2013) WPAN/Bluetth psitinering Bluetth psitinering eller WPAN (Wireless Persnal Area Netwrk) är en teknik sm har många likheter med WLAN psitinering. Systemet använder Bluetth infrastruktur med accesspunkter eller så kallade beacns för att psitinera ut användaren med fingerprinting. På samma sätt sm med WLAN psitinering mäter man signalstyrkans lika egenskaper sm t ex den tid det tar för signalen att skickas från enhet till mttagare (Kaur & Sharma, 2013). Fördelar med Bluetth tekniken sm fta lyfts fram är att den har förmågan att sända ch ta emt infrmatin i en hög överföringshastighet för ett billigt pris. Senaste Bluetth tekniken har ckså låg energiförbrukning. Det är även just energi förbrukningen sm varit ett prblem för denna typ av teknik, framförallt i mbila enheter då Bluetth i tidigare versiner krävt mycket el. Men sedan BLE (BluetthLwEnergy) tekniken släppts har ckså denna frm av WPAN lösning blivit en stark kandidat ch alternativ till WLAN ch WIFI psitinering. Apple har ckså valt att satsa på denna teknik för sitt eget IPS. 3.2 Funktiner utöver psitinering Utöver möjligheten att psitinera ut människr med mbila enheter tillkmmer även en hel del andra funktiner med mbil inmhuspsitinering. ITMaskinens mbila IPS ligger till grund för de möjligheter utöver psitinering sm nämns i studien. Dessa funktiner är dck möjliga att applicera på andra mbila IPS på marknaden. Inm detaljhandeln finns det framförallt sätt att marknadsföra lika prdukter, affärer eller erbjudanden med den här typen av teknik. Med dagens smartphnes är det möjligt att sända ut så kallade Push-Ntis meddelanden med infrmatin när en användare befinner sig på en specifik psitin (Apple Inc 2014). Detta innebär att det är möjligt att skicka erbjudanden på varr ch tjänster till en användare när den befinner sig i närheten av en specifik affär där varan eller tjänsten tillges. En annan funktin sm är möjlig med IPS inm detaljhandel är att föra statistik över hur kunder rör sig, detta görs bland annat med så kallade Heat Maps, där varma färger speglar de platser där flest användare har rört sig under en viss tidsperid. Medan de kalla färgerna visar platser där ett mindre antal användare har befunnits (SeninLab, 2014). Genm att föra statistik över hur användare av systemet rör sig i en lkal, kan användarna även tillges uppgifter m vart andra användare befinner sig någnstans. Denna funktin är tänkt att hjälpa användare att hitta vänner ch bekanta i bland annat större köpcentrum. 13

16 4. Metdval 4.1 Diskuterade strategier ch metder Under denna del diskuteras alternativa frskningsstrategier, metdval ch analysmetder Fältexperiment Experiment sker fta i en artificiell miljö sm till exempel i ett labratrium, men kan även utföras i fältet sm är tänkt att undersökas (Denscmbe, 2010). I denna studie skulle ett sådant experiment ske i en miljö sm bedriver detaljhandel, exempelvis ett större köpcentrum. Att knstruera en labratriemiljö för att utföra tester mt detaljhandel skulle bli alldeles för knstruerat ch inte ge datan någn hög reliabilitet. Nackdelar med att utföra ett experiment i ett fält är att utmstående faktrer sm att det finns andra människr i lkalen gör testet mycket mer svårkntrllerat. Detta medför dck effekter sm är viktiga ur ett etiskt perspektiv. Frskaren får betydligt svårare att manipulera testet utifrån sina egna syften med studien, vilket fta är fallet av experiment utförde i en labratriemiljö. (Denscmbe, 2010). Andra etiska aspekter sm är viktiga vid utförandet av experiment är att användarna måste få en tydlig bild av vad syftet med studien är, att de är annyma samt att de vet att den insamlade datan endast kmmer användas för studiens ändamål (Vetenskapliga rådet). Därför kmmer användarna tilldelas ett medgivandefrmulär där alla dessa etiska aspekter tas upp. För att ett experiment skall kunna utföras krrekt krävs det att det finns en testgrupp sm utför en eller flera förutbestämda uppgifter. Testdeltagarna skulle i detta fall använda sig av Seninlabs mbila inmhuspsitineringsapplikatin ch bli tilldelade uppgifter sm baserar sig på att ta sig runt en speciell rutt i lkalen samt ta emt infrmatin från utplacerade BLE-Beacns. Sm datainsamlingsmetd skulle strukturerade bservatiner användas genm skärminspelning. Genm bservatin skulle tydlig data visa på hur testdeltagarna har rört sig i lkalen samt vilken infrmatin testdeltagarna har mttagit. Ett fältexperiment skulle således fungera mycket bra för att mäta hur pass nggrann ch välfungerande ett mbilt IPS fungerar inm detaljhandel, men någn data kring användarens benägenhet att faktiskt använda ett sådant system skulle inte tas fram. För att göra detta skulle det krävas intervjuer, alternativt enkäter efter experimentet där frågr ställs kring hur pass benägen användaren är att använda systemet. Ett annat prblem med att använda experiment sm frskningsstrategi i denna studie är att ingen data kring hur användaren ställer sig till de etiska aspekter sm medföljer med ett mbilt IPS. Även för detta skulle efterföljande intervjuer eller enkäter krävas. Utifrån frågeställningen i denna uppsats vre experiment inte speciellt användbart sm frskningsstrategi då målet med studien är att få fram hur pass str benägenheten är bland användare att använda mbilbaserad inmhuspsitinering inm detaljhandel. Dck skulle ett fälttest med liknande principer sm de tidigare nämnda kunna användas sm ett kmplement till studien. Detta för att ge användarna en mer knkret bild av hur det mbila inmhuspsitineringssystemet fungerar innan de svarar på enkätfrågr ch intervjuer Kartläggning 14

17 Kartläggning är en strategi sm syftar på att skaffa sig en övergripande ch generaliserad bild av en fråga. I kartläggning kan man använda sig av lika frmer av datainsamlingsmetder sm t ex enkäter för insamling av kvantitativ data eller t ex intervjuer för att få fram kvalitativ data, det finns alltså inte en på förhand metd sm måste användas med denna frskningsstrategi. En fördel med kartläggning sm strategi är att den är möjlig att utföra med begränsad eknmi ch tid. Under prvtagningen kan man välja att istället för att titta på hela ppulatinen sm ska undersökas, välja ut en urvalsgrupp sm får representera ppulatinen (Denscmbe, 2010). Det är även just fördelen när det kmmer till tid ch pengar sm är ett av huvudargumenten till att utgå ifrån kartläggning sm frskningsstrategi i denna studie sm ckså har begränsade resurser att arbeta med. Även möjligheten att kunna arbeta med både kvantitativ ch kvalitativa metder är att föredra i detta arbete sm avser att titta på både hur användarna ser på mbila IPS ch varför de tycker sm de gör. Dck är det även här man kan hitta brister med strategin. Då kartläggning fta avser att ge en generaliserad bild av frågan så finns risken att de resultat sm presenteras i studien inte räcker till för att göra krrekta slutsatser i analysen av denna studies frågeställning. Varken kvantitativ eller kvalitativ metd räcker ensamt till för att fullt ut besvara studies fråga. Vid t ex en kvalitativ enkätundersökning skulle man kunna dra generella slutsatser kring hur användare ser på användning av mbila IPS men inte kring varför de tycker sm de tycker. Samtidigt skulle intervjuer kunna ge en bra inblick i hur vissa användarna tänker kring dessa system dck utan att det ger starka empiriska resultat sm kan användas i en generaliserad analys av en större ppulatin. Av denna anledning kan en blandad metd tänkas fungera bättre för just denna studies ändamål Observatin Användandet av bservatins sm frskningsmetd innebär att de bjekt sm deltar i studien bserveras under en viss aktivitet. Observatinsstudier kan delas upp strukturerade studier ch strukturerade studier. Strukturerade bservatiner följer fta ett speciellt bservatinsschema sm skall ge svar på redan färdigbestämda frågr kring de bserverade bjektens beteenden ch egenskaper. Ostrukturerade bservatiner sker fta i en miljö sm är naturlig för bservatinsbjekten där frskaren skall få en subjektiv upplevelse för vanr, beteendemönster ch interaktin. Denna typ av bservatin utfrmas fta sm en deltagarbservatin där frskaren är med sm deltagare i den grupp han eller hn studerar. Frskaren är fta annym i gruppen, det vill säga att de andra deltagarna inte vet m att de blir bserverade. Med detta tillkmmer stra etiska prblem där det är väldigt viktigt att de bserverade gdkänner att vara med i studien efter bservatinen (Denscmbe, 2010). För att ta reda på hur benägenheten ser ut hs användare när det kmmer till att använda sig av mbilbaserade IPS ch funktiner sm finns i samband med detaljhandel hade bservatin av en fältstudie varit nödvändigt. Fältet hade således varit en plats sm bedriver detaljhandel sm till exempel en str livsmedelsbutik ch deltagarna hade varit persner sm använder sig av detaljhandel. En strukturerad bservatin där de deltagande persnerna egentligen bara blir tilldelade en applikatin för att psitinera sig i butiken samt mttaga infrmatin när de rör sig i vissa delar hade inte varit att föredra i denna studie. En bservatin av detta hade inte givit speciellt hög validitet då de hade varit svårt att mäta benägenheten att använda någnting utan att ha några klara mallar eller frågr för vad sm skall mätas. En strukturerad bservatin där deltagarna får i uppgift att ta sig runt i lkalen samt interagera med den infrmatinen sm dyker upp på mbiltelefnen hade varit att föredra. I en sådan studie hade deltagarna kunnat få i uppgift att handla några på förhand bestämda varr. Det mbila inmhuspsitineringssystemet skulle tillges dem sm ett hjälpmedel att använda 15

18 när de känner att de behöver det. På så sätt kan en bservatin ta fram kvantitativ data på benägenheten att använda mbilbaserad inmhuspsitinering, det vill säga när ch i vilka situatiner deltagaren tar hjälp av systemet, samt när deltagaren väljer att inte göra det. Nackdelar med denna typ av bservatin är att det endast tar reda på vad sm händer ch inte varför det sker, vilket innebär att det finns en begränsning i förhållande till hur frågeställningen är frmulerad. En annan viktig aspekt sm bör finnas i åtanke är hur pass naturlig situatinen ch mgivningen är för de bserverade. Det finns en str risk att deltagarna känner att situatinen är för knstruerad ch därför påverkas i sitt agerande (Denscmbe, 2010). Oberende av vilken typ av bservatin sm används finns risken att knfidentiellt material faller i händerna på frskaren. Med bservatinsstudier tillkmmer en rad riktlinjer sm frskaren bör förhålla sig till för att studien skall anses vara etisk krrekt. Hur den insamlade än används är det viktigt att ingen sm blivit bserverad känner sig drabbad ch därför inte vill vara med i studien. Användandet av den insamlade datan får inte på någt sätt avslöja deltagarnas identiteter. Bara under väldigt speciella mständigheter eller vid tillåtelse av deltagarna får dessa riktlinjer frångås (Denscmbe, 2010) Cnversatin analysis Cnversatin analysis eller Samtalsanalys sm det heter på svenska är en variant på diskursanalys ch är en vetenskaplig metd sm används för att analysera ch studera det naturliga samtalet. Genm att titta på språkbruket mt de rutinmässiga aspekterna i vardagslivet kan frskaren sedan bjektivt plcka ut de delar i innehållet sm verkar vara av intresse för att göra vidare analys (Denscmbe, 2010). I en samtalsanalys är det viktigt att frskaren spelar in ch transkriberar samtalet för att sedan brytas ner med ett så bjekt ställningstagande sm det går. Man kan alltså inte använda samtalsanalys m man redan på förhand har en ställd hyptes. Etiska aspekter med samtalsanalys sm bör beaktas är de sm rör respndenternas medtyckande ch knfidentialitet. Respndenterna måste vara införstådda i att de blir övervakad ch inspelade varpå de ckså har rätt att få veta vad man hppas uppnå med frskningen. Detta kan i vissa arbeten bli ett dilemma då beskrivningen på arbetet kan påverka respndenternas svar (Nrrby, 1996). Samtalsanalys handlar mycket m att lyssna på vardaglig knversatin för att utifrån detta hitta intressanta aspekter sm kan analyseras. Denna studie utgår dck ifrån några redan förberedda frågr sm ska undersökas. Därför passar inte heller samtalsanalys för just denna studie. 4.2 Valda metder ch strategier Under denna del diskuteras studiens frskningsstrategier, metdval ch analysmetder Blandade metder Med blandade metder menas att både kvalitativ ch kvantitativ datainsamling inkluderas i studien. Ofta används en av metderna för att samla in den första datan, medan den andra är till för att tillföra infrmatin sm är viktig för studien (Denscmbe, 2010). 16

19 Denna studie kmmer att använda sig av två lika metder, kvantitativa enkäter ch kvalitativa intervjuer. På så sätt får vi fram två lika typer av insamlad data vilket är grundtanken med strategin blandade metder. Frågrna är strukturerade för att få fram kvantitativ data att värdera ch den kvantitativ data för att förklara. De kvalitativa ch de kvantitativa kmpnenterna är integrerade i studien på ett tydligt sätt då de ckså är berende av varandra vilket är nödvändigt när blandade metder används. (Denscmbe, 2010). En risk med att använda blandade metder är att det lätt sker en förenkling av analysen mellan den kvantitativa ch den kvalitativa datan, det vill säga att en datainsamlingsmetd egentligen inte tillför någnting värdefullt till studien. Därför är det viktigt att kunna visa på exakt vilken typ av data sm skall utvinnas ur bägge metderna samt på vilket sätt de förhåller sig till varandra (Denscmbe). En priritering av de de lika undersökningsmetderna bör visa tydligt vilken sm är den pririterade metden samt vilken sm är den kmpletterande, det vill säga den metd sm förklarar ch förstärker resultatet (Mrgan, 2007). För att kunna få den djupgående förklarande data genm kvalitativa intervjuer krävs att det finns grunddata sm utvunnits genm en explrativ kvantitativ undersökning, i denna studies fall enkäter. Detta ger både en värdering av benägenheten att använda mbila IPS, samt varför benägenheten är sm den är. Fördelarna med att använda blandade metder är att den framtagna datan inte bara visar på statistik hur benägenheten att använda tekniken ser ut, utan ger ckså en förklaring till varför benägenheten ser ut sm den gör. I ch med att frågeställningen lyder hur ser benägenheten ut hs användare läggs inte bara värdering i att få reda på statistik kring benägenhet utifrån en skala utan ckså se djupare på detta där anledningar till svaren diskuteras. Integreringen av de lika metderna ökar ckså möjlighet att generalisera bservatinen på en större ppulatin samtidigt sm en djup förståelse för prblemet behålls (Harrisn & Reilly, 2011). Det vanligaste sättet att integrera den kvantitativa ch den kvalitativa datan med varandra är under analysdelen. Då kan tillexempel den kvalitativa datan kdas ch jämföras med de kvantitativa resultaten (Creswell et al., 2003). I denna studie kmmer dck den kvalitativa ch den kvantitativa datan analyseras separat för att sedan integreras i tlkningen av resultatet. Detta för att en kvantifiering av användarnas åsikter kring inmhuspsitinering skulle göra att intervjuer skulle bli överflödiga samt väldigt svåra att analysera. De etiska aspekter man bör förhålla sig till vid användning av blandade metder är de sm gäller för de valda metderna. I denna studie används enkäter ch intervjuer, således tas de etiska aspekterna upp under dessa rubriker Intervjuer Intervjuer är en i huvudsak kvalitativ datainsamlingsmetd med lika för ch nackdelar. En fördel med intervjuer sm frskningsmetd är att metden kan genera mer djupgående ch persnlig data än t ex vid enkäter sm diskuterats tidigare i studien. Intervjuer går att frma på tre lika sätt. Intervjuerna kan utfrmas med en strukturerad frm, vilket innebär att frågrna är standardiserade ch att samtliga intervjuer går till på samma sätt. Den strukturerade intervjufrmen har likheter med hur datainsamlingen med enkäter ser ut varpå datan då ckså blir mer kvantitativt (Denscmbe, 2010). Fördelar mt t ex enkäter är att svaren från de tillfrågade blir mer pålitliga än m de svarar via en persnlig enkät. I ch med att denna studie ckså arbetar med enkäter skulle en strukturerad intervju inte bidra med någn ny data. Intervjuer kan ckså utfrmas sm semistrukturerad ch strukturerad. Dessa två frmer lämnar mer utrymme till den sm blir intervjuad att prata fritt. I den semistrukturerade mdellen har den sm intervjuar klart för sig vilka ämnen sm ska beröras samt vilka frågr sm ska besvaras men låter 17

20 alltså den sm blir intervjuad få tala ch utveckla diskussinen friare än i en strukturerad frm (Denscmbe, 2010). En semistrukturerad intervju skulle passa denna studie bäst då frågrna ställs utifrån hur respndenterna har svarat i sina enkäter. En respndent sm i enkäten har påvisat en väldigt låg benägenhet att använda ett mbilbaserat IPS ch dess funktiner skulle få intervjufrågr där han eller hn får utveckla sina tankar ch funderingar kring de svar han eller hn har skrivit i enkäten. I den strukturerade intervjufrmen har den sm intervjuar rllen att med så lite inverkan på intervjun sm möjlig starta diskussinen. Ämnet sm ska diskuteras presenteras, sedan får de sm blir intervjuade prata fritt m ämnet. På så sätt kan den intervjuade med egna rd få frmulera ch utveckla sina tankar kring ämnet sm diskuteras. Med denna intervjufrm kan den sm frskar identifiera fenmen sm i en strukturerad frm kanske inte hade uppdagats. Både semistrukturerade ch strukturerade intervjuer fungerar bra där målet med intervjun är att upptäcka ch inte kntrllera (Denscmbe, 2010). Att intervjuer ftast är mer persnliga i sin natur samt möjligheten att arbeta semi eller strukturerat är till fördel i frskning sm tittar på just subjektiva frågr sm ckså denna studie gör. Här kan alltså den sm intervjuar anpassa ch utveckla frågrna under intervjutillfället. Med följdfrågr kan den sm intervjuar undersöka specifika frågr sm kan dyka upp ch på så sätt uppdaga fenmen sm på förhand var kända för frskaren fram tills intervjutillfället. En annan fördel med intervjuer sm datainsamlingsmetd är att frskaren själv kan bestämma när det samlats in tillräckligt med underlag för arbetet. För en studie sm denna sm begränsas av tid ch resurser är det en str fördel att själv kunna styra över hur mycket tid sm ska dispneras på intervjuer. Tidsbrist är dck ckså en str nackdel med metden. Det kan ta lång tid att genmföra intervjuera, framför allt då intervjuer kräver att frskaren faktiskt sätter sig ner med varje persn sm ska intervjuas (Denscmbe, 2010). Detta är en prcess sm kan ta lång tid men sm ckså är nödvändig m man vill ha djupare förståelse kring en fråga sm ska analyseras. Med intervjuer är det viktigt att man ser över de lika etiska svårigheter sm kan uppstå. Då datainsamling förvärvas ur vanlig knversatin är det viktigt att den sm blir intervjuad är införstådd i att det sm sägs kan kmma att användas i arbetet ch att han/hn samtycker (Denscmbe, 2010). Intervjusituatinen kan ckså i vissa fall inbringa en känsla av behag hs den sm blir intervjuad, det kan kännas sm att man blir förhörd vilket skulle kunna påverka hur persnen i fråga svarar. Därför kan det vara viktigt att beakta vilken miljö man utför intervjuerna i. I den här studien så kmmer de sm intervjuas att förbli annyma. Även själva temat med studien sm är mbilbaserade IPS är ett ämne sm är föga kntrversiellt, varpå respndenterna ckså brde känna sig tillräckligt bekväma för att delge sina krrekta åsikter i frågan Enkäter Enkäter är en vanligt förekmmande kvantitativ datainsamlingsmetd, själva datainsamlingen kan utföras med en rad lika metder men brukar fta gå till på så sätt att man samlar in data kring det man vill undersöka genm frågefrmulär sm en urvalsgrupp får besvara. För att öka reliabiliteten är det i de allra flesta fall bra att ha en str urvalsgrupp sm besvarar på frågrna. Vidare måste frågrna struktureras ch presenteras på ett identiskt tillvägagångssätt för att det ska gå att dra några slutsatser utifrån resultaten. Resultaten från datainsamlingen, berende på hur man arbetat med frågrna har ckså en tendens att ge enkla ch persnliga svar (Denscmbe, 2010). De etiska aspekter sm man 18

21 bör ta hänsyn till under en enkätundersökning är de sm är gemensam för all frm av frskning. Vetenskapsrådet skriver att man ska ta hänsyn till infrmatinskravet, samtyckeskravet, knfidentialitetskravet ch nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). För en studie sm denna innebär det att de undersökta tilldelas infrmatin m själva syftet med enkäten samt att de får signera sitt samtycke. Slutligen får den undersökta en skriftlig garanti på full annymitet samt en försäkran m att datan sm samlas in endast skall användas för studiens ändamål. Enkäter är en ganska effektiv metd för kvalitativ datainsamling då man med relativt enkla medel kan nå en bred grupp människr sm man vill undersöka. Nackdelar med metden är att det alltid finns en risk för att få inte fullt ärliga svar ifrån de man undersöker, det blir även svårt att kntrllera sanningshalten på resultaten (Denscmbe, 2010). En annan nackdel med enkätundersökningar är i hur själva frågrna måste struktureras. Då alla respndenter i undersökning måste få samma frågr så kan man inte heller undersöka specifika frågr sm kan dyka upp under datainsamlingen. Denna studie har sm syfte att bilda en uppfattning m hur pass benägna användare är att idag använda sig av mbilbaserad inmhuspsitineringssystem inm detaljhandelverksamheter. Där av är det ckså viktigt att resultaten från datainsamlingen kan ge en djupgående bild i användarnas subjektiva åsikter kring fenmenet med inmhuspsitinering. Resultaten från en enkätundersökning skulle kunna ge en bra övergripande bild i hur användarna står gentemt tekniken. Däremt skulle det bli svårare att identifiera underliggande rsaker till varför de tycker sm de gör då denna typ av frågr är mer kvalitativa i sin natur medan resultaten från enkäterna är kvantitativ. Men då denna studie använder sig av en frskningsstrategi sm utgår ifrån blandade metder så fungerar enkäter sm delmetd i studien Innehållsanalys Innehållsanalys är en dataanalysmetd sm utgår ifrån att man bryter ner en knversatin eller text till några återkmmande enheter. Enheterna kan bestå av nyckelrd, fraser, teman eller meningsföljder sm mnämns under data insamlingen. Dessa återkmmande enheter kan i sin tur ge en klarare bild av betydelsen av dessa enheter samt m de används i psitiv eller negativ bemärkelse. Genm att använda denna metd kan man upptäcka dlda ch underliggande faktrer sm kan förklara ett visst fenmen (Denscmbe, 2010). Eftersm denna studie använder sig av blandade metder sm strategi så kmmer en enkät ligga till grund för de frågr sm ställs till intervjubjekten. Genm att göra en innehållsanalysis av respndenternas svar kan kpplingar göras mellan de återkmmande enheterna ch de resultat sm enkätsvaren påvisar. Ett exempel sm kan påvisa detta är ifall en större majritet av de tillfrågade är negativt inställda till att ladda ner en applikatin för att använda ett mbilt IPS. Då skulle fraser ch nyckelrd sm berör frågan i intervjun kunna förklara varför enkätsvaren ser ut sm de gör i just det fallet. En risk med metderna finns i att enheterna väljs utifrån frskarens subjektiva bedömning varpå risken att frskaren övervärderar vissa enheters betydelse uppstår. I ett sådant scenari blir analysen ch slutsatserna av studien inte relevanta med vad sm faktiskt har sagts i intervjuerna. Ur ett etiskt perspektiv finns det ckså en risk att frskaren väljer ut fraser ch enheter sm matchar hans förutfattade bild på resultatet av studien Kvantitativ analysmetd, univariat analys av nminaldata 19