Förebyggande och hälsofrämjande arbete inom elevhälsan

Transkript

1 Malmö högskla Lärande ch samhälle Sklutveckling ch ledarskap Examensarbete 15 högsklepäng, avancerad nivå Förebyggande ch hälsfrämjande arbete inm elevhälsan Preventin and Health prmtin in student Health team Anna Larssn Specialpedaggexamen 90 hp Slutseminarium ex Examinatr: Kristian Lutz Handledare: Lisa Hellström

2 Förrd Under resan mt en specialpedaggexamen har saker sm tidigare bara skett fått rd. Till exempel vet jag nu att det relatinella perspektivet är det jag hela tiden utgått ifrån. Nya infallsvinklar har skapats ch den pedaggiska garderben har utökats mer fler par glasögn. Jag vill rikta ett strt tack till de persner sm deltagit i min studie ch till de persner ch min familj sm trtt på mig, uppmuntrat ch gjrt det möjligt att genmföra denna resa. Rydebäck april 2016 Anna Larssn 2

3 Sammanfattning/abstrakt Larssn, Anna (2016), Förebyggande ch hälsfrämjande arbete inm Elevhälsan Specialpedaggprgrammet, Sklutveckling ch ledarskap, Lärande ch samhälle, Malmö högskla, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien utgår ifrån vad skllagen säger m elevhälsans uppdrag sm främst är förebyggande ch hälsfrämjande. Hur synligt är det förebyggande ch hälsfrämjande arbetet i den dagliga verksamheten? Tidigare frskning kring elevhälsans förebyggande ch hälsfrämjande arbete är begränsad, mycket berende på att elevhälsans uppdrag frtfarande är relativt nytt. Med den nya skllagen (SFS 2010:800) ändrades elevhälsans uppdrag från att vara vårdande till att arbeta främst med det friska ch begreppet elevvård blev elevhälsa. Syfte ch frågeställningar Syftet med min studie är att belysa hur lika prfessiner inm elevhälsan ser på begreppen förebyggande ch hälsfrämjande arbete, samt hur detta arbete blir synligt i den dagliga verksamheten. Teri Denna studie vilar på systemterin sm utgår från att varje del inm systemet fyller en funktin ch delarna sammanfgas ch arbetar tillsammans för att bevara systemet (Thurén, 2007). Även Antnvskys (1987) salutgena perspektiv ch KASAM (känsla av sammanhang) är en viktig aspekt i studien. Metd För att samla in data till min studie har jag använt enkät sm metd. Enkäten besvarades digitalt. Ttalt har 8 elevhälsteam från kmmunala ch fristående sklr tillfrågats i studien. Fördelningen av kön är att kvinnr är mer representerade än män. Erfarenheten av elevhälsteamsfrågr ch medlem av ett elevhälsteam varierade från 1 år till 25 års erfarenhet. Årskurserna sm prfessinerna arbetar mt är från förskleklass till årskurs 9, där årskurs 6-9 3

4 är övervägande representerade. Svarsfrekvensen blev lägre än förväntad, ttalt bevarade 18 respndenter enkäten. Resultat Samtliga prfessiner inm elevhälsan har en önskan m att arbeta mer förebyggande ch hälsfrämjande men tiden räcker inte till. Mycket på grund av att de blir kvar i de åtgärdande prcesserna ch sm de själva uttrycker det släcker bränder. Det förebyggande ch hälsfrämjande arbetet handlar m att ligga steget före, att ha en plan för sitt arbete. Studien visar att mycket av det förebyggande ch hälsfrämjande arbetet ligger på individnivå ch betydligt mindre på rganisatin ch gruppnivå. Implikatiner Med utgångspunkt ur examensrdningen för specialpedagger ch skllagens uppdrag m elevhälsans arbete blir det förebyggande ch hälsfrämjande arbetet en självklarhet för en specialpedagg. En specialpedagg ska bland annat bidra med sin kmpetens inm det specialpedaggiska mrådet, medverka i det förebyggande arbetet samt undanröja hinder för lärande. Nyckelrd: Elevhälsa, förebyggande arbete, hälsfrämjande arbete, hälsprmtin, KASAM 4

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR LITTERATURGENOMGÅNG FRÅN ELEVVÅRD TILL ELEVHÄLSA ELEVHÄLSANS TRE SPÅR Medicinska insatser Psyklgiska ch psyksciala insatser Specialpedaggiska insatser SPECIALPEDAGOGIK INOM ELEVHÄLSOARBETET HÄLSOPROMOTION TIDIGA OCH HÄLSOFRÄMJANDE INSATSER SKYDDS- OCH RISKFAKTORER Hälsa ch lärande RETORIK OCH PRAKTIK INOM ELEVHÄLSAN TEORETISK FÖRANKRING SYSTEMTEORI SALUTOGENT PERSPEKTIV METOD METODVAL URVALSGRUPP BORTFALL GENOMFÖRANDE ANALYS OCH BEARBETNING RELIABILITET, VALIDITET OCH ETISKA ASPEKTER RESULTAT OCH ANALYS ORGANISATIONSNIVÅ Synlighet i verksamheten GRUPPNIVÅ Kartläggning Samverkan med instanser utanför sklan INDIVIDNIVÅ

6 6.3.1 Psykisk hälsa ch sklprestatin DEFINITION AV FÖREBYGGANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE Förebyggande Hälsfrämjande arbete SKYDDS- OCH RISKFAKTORER DET FÖREBYGGANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETET UTE I VERKLIGHETEN SAMMANFATTANDE ANALYS DISKUSSION RESULTATDISKUSSION Organisatinsnivå Gruppnivå Individnivå Skydds- ch riskfaktrer SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER METODDISKUSSION FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING REFERENSER BILAGOR

7 1. Inledning Mitt intresse för förebyggande ch hälsfrämjande arbete har växt fram under mina 10 år sm lärare. Redan på grundutbildningen funderade jag mycket över varför behvet i sklan verkade större, att fler elever ansågs vara i behv av särskilt stöd ch verkade må sämre. När jag sedan började på specialpedaggprgrammet ch såg i examensrdningen att en del i mitt uppdrag sm specialpedagg är att arbeta förebyggande ch hälsfrämjande blev jag till en början lite rad över hur jag skulle kunna lyckas med det. I mitt uppdrag sm specialpedagg ingår även att undanröja hinder för inlärning ch vara del i skapandet av gda inlärningsmiljöer samt att tillhöra sklans elevhälsteam. Skllagen (SFS 2010:800) är väldigt tydlig i elevhälsans uppdrag vars arbete främst ska vara förebyggande ch hälsfrämjande men även åtgärdande. Det är alltså inte bara specialpedaggen sm ska arbeta förebyggande ch hälsfrämjande utan ett helt team med lika prfessiner. Trts att elevhälsans uppdrag förändras från det sjuka till det friska är det frtfarande många elevhälsteam sm frtfarande vårdar. Jag har under 5 år varit delaktig i elevhälsteamsarbete. Det jag upplevt under dessa år har varit att mycket av elevhälsteamsarbetet fkuserats på att lösa akuta händelser så snabbt sm möjligt på bekstnad av det förebyggande ch hälsfrämjande arbetet. Eftersm det mest förekmmande svaret bland mina specialpedaggkllegr när vi samtalat kring det förebyggande ch hälsfrämjande arbetet varit att det är svårt att få tiden att räcka till. Många elevhälsteam upplever att de istället arbetar med akuta insatser. Jag har även under mina år inm sklan sett att rektrs syn på elevhälsarbetet har str inverka på hur arbetet ser ut. Rektrs rll är att planera, rganisera ch leda verksamheten. Utifrån den erfarenhet jag har kring elevhälsteamsarbete vill jag studera hur lika prfessiner inm elevhälsan ser på förebyggande ch hälsfrämjande arbete, ifall det skulle förekmma någn skillnad på grund av prfessin. Samt hur det ser ut i det dagliga arbetet med tyngdpunkt kring det specialpedaggiska mrådet. 1.2 Bakgrund Den 1 juli 2011 trädde den nya skllagen (SFS 2010:800) i kraft, i den får elevhälsan en betydande rll för elevers välmående ch hälsa. 7

8 25 För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska mfatta medicinska, psyklgiska, psyksciala ch specialpedaggiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande ch hälsfrämjande. Elevernas utveckling mt utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psyklgiska ch psyksciala insatser ska det finnas tillgång till sklläkare, sklsköterska, psyklg ch kuratr. Vidare ska det finnas tillgång till persnal med sådan kmpetens att elevernas behv av specialpedaggiska insatser kan tillgdses (SFS 2010:800). I examensrdningen för specialpedagger står det att studenten skall: - visa förmåga att kritiskt ch självständigt identifiera, analysera ch medverka i förebyggande arbete ch i arbetet med att undanröja hinder ch svårigheter i lika lärmiljöer (SFS 2007:638). Utgångspunkten i den nya skllagen är elevens bästa. Vilket gör att hälsa ch lärande inte är två separata prcesser utan att de påverkar varandra både psitivt ch negativt (Lundin, 2014). Målet elevhälsan har är att skapa psitiva lärandesituatiner vilka framför allt ska vara förebyggande ch hälsfrämjande arbete (FOHF, den benämning jag använder frtsatt i arbetet). Scialstyrelsen ch Sklverket (2014) definierar ett förebyggande arbete i att minska riskfaktrer ch stärka skyddsfaktrer för att på så sätt minska risken för hälsa. Det hälsfrämjande arbetet utgår ifrån att stimulera ch bevara fysiskt, psykiskt ch scialt välmående genm att individens egna bedömningar (Scialstyrelsen & Sklverket, 2014). Elevhälsans arbete ska vara strukturerat ch bygga på långsiktiga mål samt att arbetet ska kntinuerligt följas upp ch utvärderas (Törnsén, 2013). Rektrs ansvar för utredning ch hur elevhälsans arbete ska utfrmas för elever i behv av särskilt stöd tydliggörs i Lgr 11 (Sklverket, 2011). Ur ett internatinellt perspektiv så har svenska elever gda förutsättningar till bra utbildning ch en gd hälsa (Milerad & Lindgren, 2014). Många elever i den svenska sklan mår bra ch klarar utbildningens mål, men antalet elever sm inte trivs ch inte mår bra i sklan samt har svårigheter att nå utbildningens mål ökar. En av de största skyddsfaktrerna för en frtsatt gd hälsa i vuxenlivet ch minskad risk för missbruk, kriminalitet eller scialt utanförskap är att lyckas i sklan (Sklverket, 2013). Sklan kan alltså både vara en skyddsfaktr men även en riskfaktr för välmående ch hälsa. Sklprestatin ch hälsa är väldigt berende av varandra, dåliga resultat kan leda till dålig självkänsla ch psykisk hälsa ch psykisk hälsa kan leda till försämrade sklresultat (Granlund, 2014). 8

9 2. Syfte ch frågeställningar Syftet med denna studie är att belysa hur de lika prfessinerna inm elevhälsan ser på förebyggande ch hälsfrämjande arbete (FOHF), med tyngdpunkten på den specialpedaggiska prfessinen. Samt att belysa hur det förebyggande ch hälsfrämjande arbetet ser ut i praktiken. Hur beskriver elevhälsans prfessiner sina uppfattningar, erfarenheter ch värderingar av FOHF? På vilket sätt arbetar elevhälsteamet på ett FOHF sätt för att uppnå en skla för alla? Hur blir det FOHF arbetet synligt i den dagliga verksamheten? 9

10 3. Litteraturgenmgång I litteraturgenmgången beskrivs hur elevvården sett ut histriskt ch hur elevhälsan ser ut idag. Vidare kmmer specialpedaggens rll inm elevhälsan att beskrivas ch hälsfrämjande insatser. Avslutningsvis belyses begreppet hälsprmtin samt hur hälsa ch lärande hör ihp. I tidigare frskning kring elevhälsa fkuseras mycket på elevers hälsa ch vilka riskfaktrer sm förekmmer (Guvå, 2010; Törnsén 2013). Ahlberg (2009) menar att för att skapa hälsa, vilket görs i relatin mellan individer ch miljöer, blir sklan en viktig arena eftersm elever tillbringar mycket tid i just sklan. Warnes (2013) studie visar att viktiga faktrer för att skapa hälsa är att eleverna känner att de är delaktiga i klassrummet ch upplever att de kan påverka. För att en individ ska må bra behöver han eller hn känna delaktighet ch att möjligheten finns att påverka sitt liv. Delaktigheten kan kpplas till Antnvskys (1987) KASAM känslan av sammanhang. Individen känner att livet har en mening ch känner delaktighet i det sm händer. Elevens utvecklingsnivå bör vara grunden för varje hälsfrämjande arbetsmråde. Det viktiga är att försöka se med elevernas ögn. Elevhälsa måste vara en naturlig del av verksamheten ch inte en insats sm tillkallas när någt gått snett. Statens flkhälsinstitutin (2005) belyser att scial delaktighet är en förutsättning för att ha förståelse för det samhälle man lever i. Scial delaktighet påverkar hälsan både fysiskt ch psykiskt. Svenska studier visar att låg scial delaktighet kan öka risken för hjärtinfarkt ch leder fta till mindre fysisk aktivitet på fritiden Frskning kring elevhälsa sm den är utfrmad idag är begränsad. Mycket av det berr ng på att elevhälsuppdraget frtfarande är relativt nytt. Hjörne ch Säljö (2012) har kritiskt granskat elevhälsan ch sklans förmåga att skapa en skla för alla utifrån vad skllagen (SFS 2010:800) lyfter fram. I deras granskning blir det bland annat tydligt att elevhälsan fta kpplar svårigheter till den enskilda eleven. 3.1 Från elevvård till elevhälsa Begreppet elevhälsa är frtfarande relativt nytt ch myntades första gången 2001 i en utredning Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) men blev inte en verklighet förrän den nya skllagen trädde i kraft 2011 (Lundin, 2014). Guvå (2010) menar att begreppet sklhälsvård ch elevvård har förekmmit inm sklan sedan länge. Redan på 1600-talet införde biskp Jhannes Rudbeckius schemalagda hälsundersökningar bland djäknarna ch sedan mitten av 10

11 1800-talet har sklhälsvården förekmmit. På 1830-talet började en del sklr i de större städerna att anställa sklläkare. Från 1892 när Flksklan infördes skulle det enligt lag finnas sklläkare vid alla lärverk i Sverige. Men intresset för hälsan hs flksklans elever, sm nu både var för pjkar ch flickr, var till en början i strt sätt befintlig. Det var först på talet när riksdagsmannen Per Adam Siljeström argumenterade mt aga sm flksklebarnens hälsa blev mer intressant. Sveriges första sklsköterska anställdes 1919 ch då sm assistent till sklläkaren. Efterhand fick sklsköterskan mer självständiga arbetsuppgifter ch från 1940 infördes nya flkhälsinsatser sm till exempel vaccinatiner. Under 1950-talet minskade antalet allvarliga sjukdmar bland barn vilket ledde till att psyklgiska ch scialt betingade prblem uppmärksammades. På ch 70-taltet blev det vanligare förekmmande med sklpsyklger ch sklkuratrer inm elevvården genmfördes en str utredning kring sklhälsvårdens arbetssätt ch hur denna rganiserades. Det förekm stra mtsättningar mellan två spår; barnklinikens förlängda arm ch elevers företagshälsvård. Elevhälsan blir med den nya skllagen ett juridiskt begrepp, genm att lagtexten säger att varje förskleklass, grundskla, grundsärskla, sameskla, specialskla, gymnasieskla ch gymnasiesärskla (SFS 2010:800) ska ha ett elevhälsteam. När elevhälsa blev ett begrepp så försvann begreppen elevvård ch elevvårdsknferens ch fkus lades istället på det utredande arbetet ch det friska då man tidigare vårdat ch behandlat. Elevhälsteamet ska ha följande kmpetenser; medicinsk, psyklgisk, psykscial ch specialpedaggisk. Vilket nu innebär att lagtexten kräver ytterligare kmpetenser utöver sklläkare ch sklsköterska sm varit ett krav sedan länge. De lika prfessinernas uppdrag ch sätt att utreda ser lite lika ut. 3.2 Elevhälsans tre spår Elevhälsan skulle kunna delas in i tre spår; medicinska insatser, psyklgiska ch psyksciala insatser, samt specialpedaggiska insatser. I det FOHF arbetet sm skllagen (SFS 2010:800) åsyftar ska elevhälsan sträva efter en samsyn kring elevers lärande ch utveckling samt skapa en trygg lärandemiljö. Detta för att eleverna ska få så gda förutsättningar sm möjligt att utvecklas samt att röja hinder för elevers frtsatta lärande (Lundin, 2014). I en sklledarens uppdrag ligger att rganisera, leda ch utveckla sklan sm rganisatin. Partanen (2012) menar att för att en sklledare ska kunna utföra sitt uppdrag framgångsrikt måste man först förstå prcesserna. Därefter kan man utveckla rganisatinen utifrån dess prcesser ch på så sätt skapa gda möjligheter för lärande. Sklan sm rganisatin handlar i slutändan m hur det blir för eleverna med deras hälsa ch lärande. Elevhälsans grundtanke är 11

12 att alla elever ska känna att de är bra sm de är, att de lär sig ch utvecklas hela tiden. Hur bra elevhälsan lyckas med detta berr givetvis på lika faktrer sm påverkar. Vem är eleven, vilka förutsättningar har han/hn att klara påfrestningar, hur ser sklan ut ch vilka utmaningar står sklan inför. Men den rganisatriska faktrn är ändå den sm är den främst avgörande faktrn för att nå enda fram för de elever sm är i behv av särskilt stöd (Partanen, 2012). För en skla är det trligt viktigt att utveckla ett välfungerande elevhälsarbete. Ett elevhälsarbete sm inte är ptimalt kstar tid, kraft ch resurser. Med ett elevhälsarbete sm inte fungerar kan lätt ett enda ärende få en hel skla på fall. Partanen (2012) menar att det redan vid ingången till en skla märks m de utgår från ett salutgent perspektiv. Det märks då genm hur bemötandet är både mellan vuxna ch elever ch elever emellan. Partanen (2012) menar att en salutgen skla är mer öppen, nyfiken ch det vilar en trygghet, kanske sm ett resultat av lärplanens (Sklverket, 2011) kapitel 1 ch 2 i praktiken Medicinska insatser De medicinska insatserna inm elevhälsan genmförs av sklsköterskan ch sklläkaren genm hälskntrller där syftet är att kartlägga elevens framgångsfaktrer för att arbeta med det friska istället för det sjuka. Givetvis kan sklsköterskan ch sklläkaren utföra enklare sjukvårdsinsatser. Skllagen (SFS 2010:800) pängterar sklsköterskans flkhälsvetenskapliga kmpetens sm erhört viktig. Den medicinska kmpetensen innefattar både fysisk ch psykisk hälsa samt sammanfgas även allt mer med det pedaggiska med inlärning ch lärandemiljöer (Guvå, 2010; Lundin, 2014; Scialstyrelsen & Sklverket, 2014) Psyklgiska ch psyksciala insatser Psyklgens uppdrag är att bedöma allt från elevernas begåvningsnivå till utvecklingsnivå ch en kuratr ska ge en generell bedömning av elevernas behv ch resurser genm att kartlägga elevernas sciala förmåga både i ch utanför sklan. Det är först nu med den nya skllagen sm det kmmit riktlinjer m sklpsyklg ch kuratr. Syftet med sklpsyklger ch sklkuratrer är att elevhälsan ska ha den kmpetens sm behövs för att stötta eleverna så bra sm möjligt. Det har blivit mycket tydligare på senare tid att elever behöver stöttning i det sciala samspelet, förståelse för sina känslr ch psykiska prblem (Guvå, 2010; Lundin, 2014; Scialstyrelsen & Sklverket, 2014). 12

13 3.2.3 Specialpedaggiska insatser Skllagen (SFS 2010:800) definierar inte någn särskild yrkesgrupp sm ska stå för de specialpedaggiska insatserna inm elevhälsan, även m det i de flesta fallen är specialpedagger sm står för de specialpedaggiska insatserna. Insatserna ska bestå av kartläggning av elevernas inlärningsförmåga på ett tidigt stadium ch avgöra m eleverna är i behv av specialpedaggiska insatser. Den specialpedaggiska kmpetensen ska även skapa gda möjligheter för lärande. En specialpedagg kan även vara en del av undervisningsinsatser (Guvå, 2010; Lundin, 2014; Scialstyrelsen & Sklverket, 2014). 3.3 Specialpedaggik inm elevhälsarbetet Specialpedaggik är ett vitt begrepp ch mfattar mycket, vars definitin skiftar berende på vilket perspektiv vi intar (Nilhlm & Björck-Åkessn, 2007). Rsenqvist (2007) lyfter fram svårigheten i att definiera begreppet specialpedaggik ch att det skapar dilemman, att avgränsa vad specialpedaggik är ch inte är framförallt i relatin till ämnet pedaggik. Ett sätt att beskriva specialpedaggik är att specialpedaggik är någt sm tar vid där den vanliga pedaggiken inte räcker till (Perssn, 2008). Perssn (2008) menar att specialpedaggikens kmplexitet har dels att göra med att det är ett tvärvetenskapligt kunskapsmråde sm kpplas samman med discipliner sm exempelvis psyklgi, scilgi ch medicin. Specialpedaggik kan även ses sm plitisk-nrmativ, det vill säga hur samhället ch människrna sm innefattas i detta samhälle uttrycker hur människr med avvikelser ska ha det. När lika prfessiner ch experter inm sitt mråde, samverkar kan en helhetssyn skapas ch lärande miljöer kan utvecklas. Utifrån detta bygger Kyléns helhetsstruktur sm utgår från två antaganden. Det första antagandet innebär att rsaker till svårigheter i det pedaggiska arbetet inte enbart kan knytas till elevens förutsättningar eller till mgivningen utan att svårigheten blir i mötet mellan individ ch miljö. Det andra antagandet menar att både bilgiska förutsättningar hs barnet ch dess upplevelser är viktiga för att förstå verkligheten (Fischbein, 2007). Kyléns helhetssyn (Fischbein, 2007) skulle kunna ses i relatin till de relatinella ch kategriska perspektiven, där Kyléns helhetssyn väger in både det relatinella ch det kategriska perspektivet. I relatinellt perspektiv (Perssn, 2008) ses specialpedaggik i interaktin med övrig pedaggisk verksamhet ch samspelet mellan lika aktörer blir viktigt. Orsaken till ett visst handlande går inte att hitta i den enskilda elevens uppträdande eller 13

14 beteende. Förändringar i elevens miljö kan påverka hans eller hennes förutsättningar att uppfylla krav ch mål. Kyléns första antagande av helhetssynen har samma utgångspunkt sm ett relatinellt perspektiv. Lärande utvecklas i samspel med miljön ch uppfattas sm en scial prcess. Vi människr erfar saker på lika sätt utifrån erfarenheter ch perspektiv, även m vi ingår i samma situatin eller kntext. Lärande är ckså någt sm utvecklas i lika situatiner ch sammanhang sm exempelvis i samlingen (Simensdtter Svenssn, 2009, s. 195). Mtsatsen till ett relatinellt perspektiv är det kategriska perspektivet där man ser elevens svårigheter sm en rsak av till exempel låg begåvning eller stökiga hemförhållanden. (Perssn, 2008) Kyléns andra antagande i sin helhetssyn lyfter fram både bilgiska förutsättningar ch sciala strukturer hs eleven sm en del att förstå verkligheten (Fischbein, 2007). Berende på vilket perspektiv sklan väljer så påverkar det den specialpedaggiska verksamheten ch förståelsen av elevers svårigheter. Perssn (2008) har jämfört relatinellt perspektiv med kategriskt perspektiv utifrån sex rubriker sm kan ses i tabellen nedan. Relatinellt perspektiv Kategriskt perspektiv Uppfattning av pedaggisk kmpetens Förmågan att anpassa undervisningen ch stff till skilda Ämnesspecifik ch undervisningscentrerad. förutsättningar för lärande hs eleverna. Uppfattning av specialpedaggisk kmpetens Kvalificerad hjälp att planera in differentiering i undervisning ch Kvalificerad hjälp direkt relaterad till elevers uppvisande svårigheter. stff Orsaker till specialpedaggiska behv Elever i svårigheter. Svårigheter uppstår i mötet med lika företeelser i uppväxten ch Elever med svårigheter. Svårigheter är antingen medfödda eller på annat sätt individbundna. utbildningsmiljön. Tidsperspektiv Långsiktighet Krtsiktighet Fkus på specialpedaggiska Elev, lärare ch lärandemiljö Eleven åtgärder Förläggning av ansvaret för specialpedaggisk verksamhet Arbetsenheter (-lag) ch lärare med aktivt stöd från rektr Speciallärare, specialpedagger ch elevvårdspersnal TABELL 1 Berende på perspektivval sm sklan väljer så skapar det knsekvenser för den specialpedaggiska verksamheten (Perssn, 2008, sid. 167). 14

15 Ett tredje perspektiv sm Nilhlm arbetat fram är ett dilemmaperspektiv. Nilhlm menar att ett dilemmaperspektiv sammanfattar bättre den prblematik sm inbegriper det specialpedaggiska mrådet. Dilemmaperspektivet öppnar upp för en bredare definitin än tidigare där specialpedaggiken istället kan lyfta fram etiska diskussiner kring en skla för alla (Perssn, 2008). Den etiska delen sm Nilhlm (2007) vill lyfta fram med dilemmaperspektivet är vilken rätt vi har att sätta en identitet på elever sm grundar sig på nrmalitet ch avvikelse. Med dilemmaperspektivet ses just svaret eller prblemet sm ett dilemma, vilket innebär att det inte finns några givna svar på prblemet. Risken är att elever tidigt får en identitet sm rör deras svårigheter inm någt mråde. Nilhlm framhåller även att givetvis ska elever sm har svårigheter få stöd (Nilhlm, 2007). Den specialpedaggiska insatsen inm elevhälsan utgörs ftast av en specialpedagg vars uppdrag riktar sig mt elever i behv av särskilt stöd. Även en speciallärare arbetar mt detta men arbetar betydligt mer elevnära med framför allt utveckling i läsning ch skrivning, språk ch matematik. En specialpedagg har en mer handledande rll riktad mt sklans persnal ch sklledning samt att skapa gda lärmiljöer (Lundin, 2014). 3.4 Hälsprmtin Två förutsättningar för att kunna arbeta hälsfrämjande är att först definiera begreppet hälsa ch att vara medveten m de avgörande faktrerna för hälsa. Utifrån dessa förutsättningar skapas möjligheter till att utveckla insatser sm kan ge bättre hälsa. WHO (Världshälsrganisatinen) definierar hälsa på följande sätt: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt ch scialt välbefinnande, ch icke enbart frånvar av sjukdm eller svaghet (citerad i Gustafssn, 2011). Denna definitin har inte ändrats sedan 1948 ch är den enda fficiella definitinen sm förekmmer i internatinella sammanhang. WHO:s definitin har under alla tider fått kritik ch den kanadensiska utvecklingspsyklgen ch flkvetaren Emmy Werner sm skrivit mycket m hälsbegreppet definierar begreppet så här: Hälsa är förmågan att älska, leka, arbeta ch förvänta sig gtt (citerad i Gustafssn, 2011) definierade WHO barn ch ungas psykiska hälsa sm tillgången att nå ch behålla ett maximalt välbefinnande(gustafssn, 2011). Hälsfrämjande arbete kan definieras på många lika sätt. Green ch Kreuter (citerad i Västra Götalandsreginen Flkhälskmmittén, 2010) 15

16 använder begreppet hälsprmtivt arbete ch definierar det sm att hälsprmtin är en kmbinatin av stöttning i handlingar i undervisningssituatin ch i mgivningen för en ökad hälsa. Tanken med hälsprmtin är att vinna större kntrll över sin egen hälsa ch sitt välmående. Hälsprmtin har sitt ursprung i 1800-talet för att minska spridning av sjukdmar. Från början byggde det arbetet på förebyggande åtgärder sm till exempel rent vatten men med tiden börjades flk utbildas i hur de kunde undvika spridning av sjukdmar. Hälsutbildning gick från att se hälsa ur ett medicinskt perspektiv till att upplysa m en hälssam livsstil. Detta kan liknas vid vår svenska friskvård. Under mitten av 1900-talet uppstd en ny riktning, hälsprmtin, vilket innebar att synen förändrades från att anse att enbart bilgiska faktrer ch beteende påverkade en persns hälsa. Nu vägdes även den sciala mgivningen in. Ladnerapprten sm km 1974 menade att hälsan påverkas av både bilgiska faktrer ch vilken livsstil man har. Med den här rapprten myntades även begreppet New Public Health sm vidgar begreppet hälsprmtin ytterligare. Den nya dimensinen inm new public health blev jämnlikhetsaspekten (Västra Götalandsreginen Flkhälskmmittén, 2010). Ottawa Charter knferensen sm hölls 1986 blev ett tydligt avgörande ch förtydligande kring hälsprmtin. Ottawa Charter knferensen lyfte fram ett par viktiga aspekter: build health public plicy, create supprtive envirnments, strengthen cmmunity actins, develp persnal skills, rerient health services. Huvudtanken i Ottawa Charter knferensen var att individen själv skulle öka sitt inflytande över sin hälsa ch sitt välmående istället för genm sjukvårdspersnal ch institutiner (Ottawa Charter, 1986). Det salutgena perspektivet blir därför en viktig grundsten inm hälsprmtinen när det gäller tanke ch handling. Sammanhanget sm individen befinner sig i blir väldigt viktigt sm i sin tur gör frågan m vad sm främjar hälsa betydligt mer kmplex (Västra Götalandsreginen Flkhälskmmittén, 2010). 3.5 Tidiga ch hälsfrämjande insatser Enligt PISAs undersökningar sm görs visar det sig att Finland är det land sm presterar bäst ch har varit förändrade sedan de första testerna gjrdes år 2000 (Hausstätter & Takala, 2011). Enligt Hausstätter ch Takala är en av hemligheterna bakm denna framgång ett speciellt fkus på tidig språklig förmåga inm den finska specialundervisningen. Samtidigt har Finland ckså störst andel elever sm får specialundervisning. Men det är viktigt att läsa just denna statistik 16

17 över andelen elever inm den finska specialundervisningen med försiktighet eftersm varje land har sitt eget sätt att definiera specialpedaggiska behv. PISAs resultat från 2003 visade att de elever sm deltagit i förskleverksamhet minst ett år hade betydligt högre päng. Detta fenmen gällde generellt alla deltagande länder, framför allt i matematik (Itknen & Jahnukainen, 2007). Även Hattie (2008) belyser betydelsen av deltagande i förskleverksamhet sm psitiv för lärandet ch sm kan användas i sklans lärande. Ytterligare en aspekt sm påverkar en elevs prestatin är landets resurser sm BNP, vilken typ av utbildning lärarna på sklan har, samt föräldrarnas utbildningsnivå ch framför allt en rättvis fördelning av dessa resurser. Scieknmisk status är indirekt relaterade till resurser vilket innebär att underpresterande sklr tenderar att vara sklr från fattiga mråden med elever från familjer med låga inkmster ch minritetsbakgrund (Itknen & Jahnukainen, 2007). Hattie (2008) belyser ckså familjens scieknmiska status sm ett tecken på familjens placering på den sciala hierarkin. Warne (2013) har i sin dktrsavhandling sm består av 4 lika delstudier sm syfte att studera den svenska sklan sm en stödjande miljö för hälsa samt att hitta metder för att studera psitiva aspekter av hälsa. I en av sina delstudier vill Warne studera elevernas syn på vad sm främjar hälsa ch lärande. Resultatet visade att eleverna framhöll tre viktiga aspekter sm hälsfrämjande faktrer; bemötande, persnligt ch pedaggiskt stöd. Bland annat framhöll eleverna i Warnes (2013) studie att lärarna sm rättvisa ch snälla mt alla elever men att det även fanns de sm på grund av elevers studieresultat gjrde skillnad. Upplevde eleverna att lärarna trdde på deras förmåga så ökade både mtivatin ch självförtrende (Warne, 2013). 3.6 Skydds- ch riskfaktrer Scialstyrelsen (2010) belyser att barn föds med lika förutsättningar att hantera påfrestningar, bland annat lever barn i lika miljöer tillsammans med föräldrar sm har lika möjligheter att vara gda föräldrar ch de möter lika kamrater. Hur barn hanterar påfrestningar berr på lika faktrer. Riskfaktrer är faktrer sm ökar risken för att utveckla prblem. En riskfaktr behöver inte nödvändigtvis vara anledningen till prblemet utan tvärtm kan öka risken för negativa effekter. Skyddsfaktrer är faktrer sm kan mtverka effekter av en riskfaktr. En skyddsfaktr kan öka barnets förmåga att hantera en påfrestning. Hur barn reagerar ch kan hantera lika faktrer är väldigt individuellt. 17

18 3.6.1 Hälsa ch lärande Faktrer sm påverkar lärandemiljön i sklan Individens aktiviteter, resultat ch lärande Gruppering ch srtering av elever enligt lika kriterier Åtgärdssystem ch speciella undervisningsinsatser Sklmisslyckande, sklk, avhpp Relatiner i sklan: relatiner mellan elever, mellan lärare ch elever, sklkamrat Sklrganisatin, ledarskap, administratin, utvärderingssystem Utbildningssystem: betyg, regler, stadieövergång Förändringar ch refrmer i utbildningssystem, kmparativa studier (Granlund, 2014) Dessa faktrer har studerats i lika mfattning där övervägande del av frskningen ägnats åt relatiner ch dest mindre åt pedaggiska aspekter ch hur sklr rganiseras (Granlund, 2014). Väldigt få studier har kpplat elevers psykiska hälsa till sklmiljön utan främst till relatiner. Förhållandet mellan hur de lika faktrerna påverkar varandra sm sklfaktrer, hur elever fungerar i sklan ch psykisk hälsa är trligt kmplex. Hur dessa delar påverkar varandra kan ta väldigt lika riktningar. Den psykiska hälsan kan påverkas av sklprestatiner men sklprestatiner kan samtidigt påverka den psykiska hälsan. Det finns alltid mer än en rsak till att saker blir sm de blir. De elever sm tidigt fått insatser både i sitt lärande ch för att öka sitt välbefinnande har större chanser att fungera på ett tryggt sätt ju äldre de blir (Granlund, 2014). De relatiner sm en elev har med lärare ch andra elever påverkar över tid både sklprestatin ch psykisk hälsa. Berende av m dessa relatiner är psitiva eller negativa så påverkar det eleven i någn riktning. Även sklans atmsfär påverkar elevers psykiska hälsa. Frskning visar på att elever sm har inlärningssvårigheter löper större risk att visa tecken på hälsa. Framför allt flickr sm kämpar med sklarbetet utan resultat har större risk att drabbas av depressin i tnåren (Granlund, 2014). Enligt Hattie (2008) finns det aspekter sm behöver belysas för att förstå vad sm påverkar en elevs sklprestatin, lika aspekter påverkar lika mycket. Han har i sin meta-metaanalys studerat vilka faktrer sm påverkar ch hur str dess påverkan är. Hatties mål att försöka hitta en central tanke m vad sm påverkar elevers resultat ch lärande. Hatties studie visar att elevens självkännedm m sin prestatinsförmåga i förhållande till utbildningens mål har stra påverkans effekter på sklprestatinen. Hattie (2008) menar att denna självkännedm även kan ses sm ett hinder för vidare sklprestatiner. Även hemmet kan ses sm både en skydds- ch 18

19 en riskfaktr för elevers sklprestatin. Sklan bör uppmuntra föräldrars medverkan ch delaktighet, samt att föräldrarna förstår sklans språk för att kunna påverka sklprestatiner psitivt. Föräldrars engagemang, förväntningar ch strävan att deras barn ska lyckas har störst påverkan på elevers sklprestatiner. Stimulans i hemmet ch scialeknmiska aspekter påverkar ckså men inte alls i samma utsträckning. Kmmunikatin emellan hem ch skla blir därför enrmt viktig. Fungerar inte kmmunikatinen finns risken att hemmet inte ges möjlighet att stötta elevens prestatiner i sklan. I Hatties (2008) meta- metaanalys lyfts sklan ch läraren fram sm effektiva påverkas faktrer. När det gäller psitiva faktrer i sklan belyses framför allt klassens klimat, kamratpåverkan ch inga elever sm stör sm viktiga, anpassningar av lär- ch kursplaner för att bidra till utmaningar ch rektrs ledarskap sm andra viktiga aspekter. Även höga förväntningar på alla elever ch lärare sm kan skapa gda relatiner till sina elever är faktrer med gda påverkans effekter på elevers sklprestatiner. Strands (2013) frskning visar att elever sm i årskurs 9 har hög giltig frånvar har fta under sin skltid haft ströfrånvar redan tidigt i sklan. Därför bör ströfrånvar ses sm en varningssignal eftersm detta på sikt kan leda till sklk. Elever sm sklkar löper större risk att inte fullfölja sin sklgång ch slutar då fta sklan med fullständiga betyg. Just låga eller fullständiga betyg ses sm en riskfaktr ch påverkar individens välbefinnande. 3.7 Retrik ch praktik inm elevhälsan I Guvås (2010) frskning kring hur lika prfessiner inm elevhälsan såg på arbetet kring FOHF arbete kunde hn tydligt se en skillnad mellan elevhälsan i retriken ch i praktiken. Guvå använder sig av fyra begrepp för att beskriva förhållandet mellan retriken ch praktiken inm elevhälsan; salutgent perspektiv, patgent perspektiv, generella stödinsatser ch särskilda stödinsatser. Det salutgena perspektivet bygger på Antnvskys syn på hur människr hanterar påfrestningar ch känner en känsla av sammanhang. Det salutgena perspektivet utgår från det friska istället för det sjuka sm ett patgent perspektiv utgår ifrån. Skllagen (SFS2010:800) säger att elevhälsteamen ska arbete med det friska, alltså utifrån ett salutgent perspektiv. När det gäller stödinsatser kan dessa vara generella ch ske på rganisatins- ch gruppnivå eller särskilda ch ske på individnivå. De generella stödinsatserna kan på grupp ch rganisatinsnivå delas in i två delar, en patgen (sjuk) ch en salutgen (frisk). I den patgena delen handlar arbetet m att förebygga hälsa. Elevhälsan inriktar sitt arbete på riskgrupper till exempel elever sm röker. Utgår elevhälsan istället från ett salutgent 19

20 perspektiv arbetar de för att främja hälsa till exempel genm att rdna temadagar kring hälsa. De särskilda stödinsatserna kan även de delas in i patgena ch salutgena. Med utgångspunkt i det patgena perspektivet bygger elevhälsans arbete på utredningar, diagnser ch att prblemet finns hs eleven eller familjen. Den salutgena delen av de särskilda stödinsatserna arbetar utifrån hälsa, lärande ch utveckling. Svårigheter analyseras ch genmförs utifrån en helhet där elevernas arbetsmiljö, relatiner till lärare samt lärares kunskap vävs in (Guvå, 2010). Majriteten av prfessinerna inm elevhälsan är helt överens m hur man bör tänka kring det FOHF arbetet vilket är efter ett salutgent perspektiv med generella stödinsatser men när det kmmer till praktiken hamnar de gärna i de särskilda stödinsatserna. Flertalet av prfessinerna menar att det är lättare att prblematisera eleven istället för att undersök vad sm sker i klassrummet. Det kan lätt kännas sm kritik mt någn när man börjar analysera vad sm händer i klassrummet. Guvås studie visar att de mest framgångsrika elevhälsteamen var de där lärarna var delaktiga. 20

21 4. Teretisk förankring Studiens fkus ligger i att se hur verksamma prfessiner inm elevhälsan definierar begreppen FOHF arbete, hur elevhälsteamet arbetar FOHF ch hur detta blir synligt i den dagliga verksamheten. Studien kmmer att vinklas åt det specialpedaggiska mrådet därför används terier sm lyfter fram de specialpedaggiska perspektiven. Enligt Stukát (2005) bör valet eller det teretiska perspektivet utgå från själva frågeställningen. Utifrån syftet med min studie att beskriva elevhälsans syn på FOHF arbete ch hur det ser ut i praktiken är elevhälsan sm system av största vikt. Elevhälsans huvudsakliga uppdrag är att främst arbeta FOHF vilket ligger i linje med Antnvsikys salutgena perspektiv KASAM. Teri används för att beskriva ch förklara företeelser eller att förklara lika fenmen, men kan ckså handla m system (Vetenskapsrådet, 2007). 4.1 Systemteri Inm systemterin har varje del inm systemet en funktin ch delarna sammanfgas ch arbetar tillsammans för att bevara systemet. Detta för att skapa jämnvikt (Thurén, 2007). Enligt Öquist (2008) handlar systemteri inte m att lyfta fram en specifik del utan istället se hela systemets bästa framför sig. Nilhlm (2007) gör flera kpplingar mellan systemteretisk synssätt ch det relatinella perspektivet. Nilhlm menar att båda perspektiven har sin utgångspunkt i funktinalism, anpassningar i miljön ch på så sätt har många gemensamma nämnare med specialpedaggik. Inm systemterin ses systemet sm en helhet. Delarna samverkar med varandra ch sker det en förändring i någn av delarna påverkas andra delar sm i sin tur påverkar hela systemet. Brnfenbrenners eklgiska utvecklingsmdell (Brnfenbrenner, 1979) utgår ifrån att det är i interaktin med miljön sm individen påverkas. Brnfenbrenner menar att en individ ingår i så många lika miljöer samtidigt sm påverkar individen ch dess inlärning. Därför går det inte att enbart titta på en av miljöerna där individen ingår utan individen måste ses i ett större sammanhang (Imsen, 2000). Enligt Schjödt ch Egeland (1994) är systemteri ett samlingsnamn för flera lika terier. Det gemensamma för frskare inm systemterin är ett hlistiskt perspektiv på världen. Vilket innebär att sinne ch natur hänger ihp. Ett antagande inm systemterin är att den är mer 21

22 cirkulär än linjär, sm ett kretslpp. Inm systemterin försöker man att analysera samband mellan interaktin, relatiner ch samspel. Individen ch miljön förändras hela tiden. Mitt val av ett systemteretiskt perspektiv har gjrts eftersm jag delar uppfattningen m att alla delar inm ett system påverkar varandra (Öquist, 2008). När det gäller kpplingen mellan systemteri ch FOHF ser jag elevhälsan sm ett system ch de lika prfessinerna sm delarna i systemet. Prfessinerna i elevhälsan har lika funktiner; psyklgiska, medicinska, psyksciala ch specialpedaggiska. Hur dessa delar samarbetar påverkar systemet elevhälsa. 4.2 Salutgent perspektiv Det salutgena perspektivet myntades av den medicinsk scilgiske prfessrn Aarn Antnvsky. Han fascinerades av tanken m påfrestningar så väl; fysiska, psykiska ch/eller sciala ch hur dessa påverkar ss (Antnvsky, 1987). Vissa påverkas kraftigt ch blir sjuka medan vissa stöter på samma påfrestningar m än lite kraftigare ch förblir friska. Antnvsky angriper frågeställningen på ett lite annrlunda sätt än förväntat, istället för att utgå från att allt är elände gör Antnvsky tvärtm. Han nöjer sig inte med att undvika påfrestningar för att främja hälsa utan han menar att man måste få redskap att hantera med- ch mtgångar. Detta görs genm att känna ett sammanhang KASAM (Antnvsky, 1987). Ett salutgent perspektiv får ss att tänka i banr av rsaker sm främjar hälsa i riktning mt det friska. Det centrala inm det salutgena perspektivet är KASAM känsla av sammanhang. KASAM kan delas in i tre delar: begriplighet, hanterbarhet ch meningsfullhet. Begriplighet innebär att individen förstår världen ch händelser sm begripliga ch till viss del självklara. Skulle någt väntat inträffa hanteras detta förstås utan svårigheter. Hanterbarhet innebär att man känner att man har resurser att hantera påfrestningar, krav ch utmaningar. Dessa resurser kan finnas inm individen själv eller bestå av en eller flera persner i individens närhet. Meningsfullhet är att individen känner sig delaktig, har mtivatin för någt samt att ha en känsla att det lönar sig att engagera sig i lika saker ch händelser (Antnvsky, 1987). Enligt skllagen (SFS 2010:800) ska elevhälsan utgå från det friska ch inte det sjuka precis sm det salutgena perspektivet lyfter fram vilket kan kpplas till hur de lika prfessinerna arbetar med FOHF arbetet i praktiken. 22

23 5. Metd Studien består av kmmer både kvalitativa ch kvantitativa delar. En kvalitativ studie beskriver, tlkar ch förstår andra människrs syn ch föreställningar m verkligheten. Syftet med en kvalitativ studie är att beskriva någt ch fördjupa förståelsen för ett visst fenmen. Den kvantitativa studien bygger på insamling ch analysering av statistiska, kvantifierbara ch generaliserbara data (Kvale & Brinkman, 2014). Den kvalitativa del av studien baseras på den del av enkäten sm behandlar öppna frågr medan vissa delar bygger på rena siffrr. I detta avsnitt beskrivs hur samlingen av data ch urval gjrts. De etiska principerna kmmer att beskrivas, hur bearbetningen av materialet gjrts samt tillförlitligheten av studien. 5.1 Metdval Valet av enkät med en del öppna frågr sm datainsamlingsmetd gjrdes för att nå ut till så många lika prfessinerna sm möjligt inm elevhälsan. Stukát (2005) skriver att svar från ett större antal respndenter ger mer tyngd åt resultatet. När man använder enkät sm metd finns det en del frågr man bör ställa sig. Vad behöver jag veta m mina respndenters bakgrund så sm kön, ålder, utbildning för att kunna analysera deras svar. Vilka frågr är lämpliga att använda för att besvara just min frågeställning. I en strukturerad intervju kan intervjuaren ställa frågr i den rdning de passar in i intervjun ch kan samtidigt utveckla frågandet inm ämnesmrådet (Stukát, 2005). Om metdvalet istället varit intervju hade det trligtvis krävts flera intervjuer eller fkusgruppsintervjuer för att få ett så brett underlag sm möjligt. Fördelar med att använda enkäter är just att möjligheten att nå ut till många blir betydligt större. Även vilka frågr sm behandlas blir de gemensamma i en enkät. I en semistrukturerad intervju är det lättare att sväva ut i frågrna. När enkäten sattes samman gjrdes det via Ggle Drive där sedan en länk till den digitala enkäten skickades via mejl. Vid enkät blir språket väldigt viktigt, i en intervju kan intervjuaren upprepa, frmulera m frågan, men en enkät är det erhört viktigt att vara språkligt tydlig för att undvika missförstånd. Genm att använda enkät sm metd gör ckså att man kmmer brt ifrån eventuell medveten styrning sm det lätt kan bli vid intervjuer (Stukát, 2005). 23

24 5.2 Urvalsgrupp Jag har utgått från sklrna i en medelstr kmmun där jag kunnat hitta de lika prfessinernas mejladress på sklans hemsida. Enkäten skickades till hela elevhälsteam för att få med alla prfessinerna. Vilket innebär att jag valt brt de sklr sm inte presenterat sina elevhälsteam med fullständiga uppgifter på sin hemsida. Intentinen har varit att få en balans mellan de lika prfessinerna ch att alla tänkbara prfessiner inm elevhälsan representeras. Resultatet bygger på respndenter från både kmmunala ch fristående sklr. Ttalt har 8 elevhälsteam tillfrågats i studien. Hälften av prfessinerna sm deltagit i studien arbetar på mer än en skla ch har då mbetts att utgå från en av de sklr sm de arbetar på. Av de 18 sm deltg i undersökningen var specialpedagger (5), kuratrer (4), biträdande rektrer (3), sklsköterskr (2), rektrer (1), psyklg (1), studie- ch yrkesvägledare (1) ch övrig kmpetens sm bestd av scialpedagg (1). Samtliga kuratrer, psyklger ch sklsköterskr arbetar på mer än en skla, mtsvarande andel bland specialpedaggerna var en fjärdedel. Fördelningen av kön är att kvinnr är mer representerade än män. Erfarenheten av elevhälsteamsfrågr ch medlem av ett elevhälsteam varierade från 1 år till 25 års erfarenhet. Årskurserna sm prfessinerna arbetar mt är från förskleklass till årskurs 9, där årskurs 6-9 är övervägande representerade. 5.3 Brtfall Ttalt har 26 % av de sm blivit tillfrågade svarat på enkäten. Ett helt elevhälsteam meddelade att de inte tänkte delta i studien utan att ange någn särskild anledning. Andra aspekter sm påverkat svarsfrekvensen har varit sjukskrivningar, ny på jbbet, föräldraledighet ch byte av anställning. Definitinsfrågrna av FOHF arbete besvarades inte av alla respndenter vilket kan tyda på en säkerhet i begreppens innebörd. Just brtfall är en betydligt större risk vid enkäter än vid intervjuer (Stukát, 2005). 5.4 Genmförande Jag har utgått från en medelstr kmmuns hemsida för att hitta mejladresser till lika prfessiner inm elevhälsan. Flertalet sklr hade inte fullständiga kntaktuppgifter till sina elevhälsteam vilket gjrde att detta tg en del tid. Det var ttalt 8 elevhälsteam sm hade fullständiga kntaktuppgifter till sina elevhälsteam. När mejladresserna hade samlats in till de 24

25 åtta elevhälsteamen skapades enkäten i Ggle Drive. Enkäten bestd av fem rubriker: bakgrund, rganisatinsnivå, gruppnivå, individnivå ch förebyggande ch hälsfrämjande arbete. Bakgrunden handlade m att få en bild av vilka respndenter sm deltg. För detta användes frågr m bland annat ålder, kön, erfarenhet kring elevhälsteamsfrågr ch prfessin. Organisatinsnivå behandlade frågr kring hur elevhälsans rganisatin ser ut ch gruppnivå framför allt m vilka instanser sm sklan samverkar med sm till exempel BUP, scialtjänst ch lgpedmttagning. På individnivå handlade frågrna mer m sambandet mellan psykisk hälsa ch lärande. Rubriken förebyggande ch hälsfrämjande arbete handlar m att försöka definiera begreppen samt kartlägga skydds- ch riskfaktrer i de lika verksamheterna. Länken till enkäten sm skapades i Ggle drive skickades till de lika elevhälsteamen tillsammans med ett missivbrev (se Bilaga 1). Enkäten var öppen under en 3 veckrsperid ch jag kunde under tiden följa ch se när någn svarat på enkäten. Varje elevhälsteam fick ett separat mejl, anledningen till detta var at jag enbart ville att de skulle se sina kllegr ch inte övriga elevhälsteam. 5.5 Analys ch bearbetning Enkätsvaren har autmatiskt sammanställts i ett kalkylblad när en respndent svarat. I Ggle Drive har jag sedan kunnat sammanställa alla svar på en viss fråga genm att markera vad jag vill veta. När resultaten redvisas från en enkät görs det ftast med krstabulering, alltså vem sm svarat vad. Då utgår man från bakgrundskategrier (Stukát, 2005). Bakgrundskategrierna är bland annat: kön, ålder, sklfrm, erfarenhet av elevhälsteamsarbete, m respndenten deltar i mer än ett elevhälsteam samt vilken prfessin. Jag har valt att främst krstabulera specialpedaggerna svar utifrån deras prfessin. Detta för att få den specialpedaggiska vinklingen på FOHF arbete. Prfessinerna i studien har en gemensamsyn kring FOHF arbetet vilket gör att deras svar skiljer sig väldigt lite åt. 5.6 Reliabilitet, validitet ch etiska aspekter Med reliabilitet menas hur tillförlitligt resultatet är ch m metdvalet varit lämpligt. Saker sm kan påverka reliabiliteten är till exempel feltlkningar, felskrivningar, antal svar ch tur i frmuleringen av frågr. Reliabiliteten handlar m resultatet skulle blivit detsamma m någn annan genmfört samma studie (Stukát, 2005). Med den svarsfrekvens sm jag fått brde det vara svårt att dra några större generella slutsatser. Men jag kan se liknande kpplingar i 25

26 resultatet med vad sm förekmmer i frskning. Enkäten hade behövt skickas ut till ett större antal respndenter, alternativt behövt kmplettera med intervjuer, för att kunna på ett mer tydligt sätt dra generella slutsatser. Ytterligare en aspekt sm kan ses sm en påverkan är hur ärliga respndenterna är i sina svar (Kvale & Brinkman, 2014). Genm hela studien är det viktigt att vara kritisk ch fundera över m man verkligen mäter det man ska mäta. Alltså hur gd är validiteten på studien. Validering betyder att man kntrllerar (Kvale & Brinkman, 2014). I enkäten har jag utgått från Vetenskapsrådets etiska principer (2007) sm bifgats till alla respndenter i mitt missivbrev. De frskningsetiska principerna är infrmatinskravet, samtyckeskravet, knfidentialitetskravet ch nyttjandekravet. Infrmatins- ch samtyckeskravet innebär att alla respndenter fått infrmatin m syftet med studien, att det är frivilligt att delta ch att de när sm helst kan avbryta sitt deltagande. Knfidentialitets- ch nyttjandekravet innebär att svar sm lämnats presenteras annymt, enbart kmmer att användas för frskningssyfte, att uppgifter förvaras säker ch att materialet kmmer att förstöras efter studiens slut (Vetenskapsrådet, 2007). 26

27 6. Resultat ch analys Den empiriska materialet har lästs ch bearbetats i sin helhet innan analysarbetet påbörjats. Respndenternas svar har analyserats ch med utgångspunkt i mina frskningsfrågr kmmer resultatet presenteras utifrån tre huvudrubriker; rganisatinsnivå, gruppnivå ch individnivå. Elevhälsteamens definierar av förbyggande ch hälsfrämjande arbete presenteras samt hur detta arbete blir synligt i verksamheten. 6.1 Organisatinsnivå Majriteten av elevhälsteamen träffas en gång i veckan för att diskutera arbete kring elever, FOHF arbete. Någt av elevhälsteamen träffas flera gången i veckan. Tre av elevhälsans prfessiner finns representerade i samtliga elevhälsteam; rektr, kuratr ch specialpedagg. Sklsköterska ch psyklg är representerade till 94,4% i samtliga team. Medan prfessiner sm till exempel speciallärare, biträdande rektr ch studie- ch yrkesvägledare är inte lika representerade. Skllagen (SFS 2010:800) säger att ett elevhälsteam ska innefatta; medicinsk, psyklgisk, psykscial ch specialpedaggisk kmpetens ch ledas av rektr vilket gör resultatet med sklsköterska ch psyklg intressant. Erfarenhet av elevhälsteamarbete 5% 17% 11% 67% < 1 år 1 till 5 år 6 till 10 år > 10 år FIGUR 1 Fördelning över antal år av erfarenhet inm elevhälsteamsarbete bland alla respndenter med erfarenhet inm elevhälsarbete (n=18). 27