MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Strategi för hållbar konkurrenskraft inom byggsektorn. {SWD(2012) 236 final}

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel de COM(2012) 433 fial MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Strategi för hållbar kokurreskraft iom byggsektor {SWD(2012) 236 fial} SV SV

2 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Strategi för hållbar kokurreskraft iom byggsektor 1. INLEDNING Byggsektor spelar e viktig roll för EU:s ekoomi. De geererar ästa 10 % av BNP och skapar 20 miljoer arbetstillfälle, huvudsaklige iom mikroföretag och små företag. Byggsektor är också e viktig förbrukare av isatsvaror (t.ex. råvaror, kemikalier, elektrisk och elektroisk utrustig) samt ärliggade tjäster. Byggsektors ekoomiska betydelse gör att de i hög grad ka påverka ekoomi i stort. Byggadsarbeteas kvalitet har också e direkt iverka på livskvalitete för mäiskora i EU. Byggaders eergiprestada och resurseffektivitete iom produktio och trasport samt avädig av produkter för att uppföra byggader och ifrastruktur påverkar eergi, klimatförädrigar och miljö i mycket hög grad. Byggföretages kokurreskraft är därför e viktig fråga ite bara för tillväxt och sysselsättig i allmähet, uta äve för att säkra e hållbar utvecklig iom sektor. Med rätt stöd skulle byggsektor verklige kua bidra till att skapa arbetstillfälle 1, geom att öka verksamhete iom vissa mycket lovade område såsom byggadsreoverig och ifrastruktur. Detta stöd ka t.ex. vara strategier för att öka efterfråga, me också strategier för att uppmutra ivesterigar. Byggsektor spelar därför e viktig roll för att måle i Europa 2020-strategi för smart och hållbar tillväxt för alla ska uppås. I sitt meddelade Eergifärdpla för påpekar dessutom att bättre eergieffektivitet i ya och befitliga byggader är av avgörade betydelse för omställige av EU:s eergisystem. E hållbar byggsektor spelar e avgärade roll för att EU ska å det lågsiktiga målet att miska utsläppe av växthusgaser med %. Eligt kommissios meddelade Färdpla för ett kokurreskraftigt utsläppssålt samhälle skulle fastighetssektor, om de optimerar si kostadseffektivitet, kua bidra med e miskig på % 2030 och omkrig 90 % De ivesterigar som krävs komer att påverka de europeiska byggsektors kokurreskraft på ett påtagligt sätt. Sektor har också e viktig roll att spela är det gäller apassige till klimatförädrig och förmåga att stå emot aturkatastrofer och katastrofer som orsakas av mäiska geom att främja lågsiktiga, katastrofsäkra ivesterigar. Byggsektor står dock iför e rad strukturella problem. Måga företag lider brist på kvalificerad arbetskraft, ma har svårt att locka till sig ugdomar på grud av arbetsförhålladea, iovatioskapacitete är begräsad och det förekommer odeklarerat Det uppskattas att ya arbetstillfälle skulle kua skapas iom sektor fram till Cedefop: Skills, Demad ad Supply 2010, s KOM(2011) 885/2. KOM(2011) 112. SV 2 SV

3 arbete. Mer allmät ka sektors uvarade situatio käeteckas av tre grudläggade faktorer: För det första är byggsektor är e av de brascher som drabbats hårdast av de ekoomiska krise (byggads- och ifrastrukturarbete miskade med 16 % mella jauari 2008 och ovember 2011 i de 27 EU-lädera 4 ). För det adra har kokurrese frå icke-europeiska aktörer ökat ite bara på iteratioella markader uta också på de ire markade, i syerhet är det gäller ifrastrukturprojekt. Dea extera kokurres sker ite alltid på lika villkor eftersom företage i EU ofta har betydligt större omkostader ä icke-europeiska företag. Slutlige har eergi- och miljöfrågor skapat e y dyamik mella företag och stimulerat olika offetliga iitiativ som har blivit yckelfaktorer för kokurrese på markade. Byggföretage har reda gjort betydade framsteg, me för att EU:s klimat-, eergi- och miljömål ska kua uppås kommer det att krävas betydade förädrigar som byggsektor kommer att ha svårt att geomföra uta lämpligt politiska stöd. I detta meddelade preseteras de viktigaste utmaigar som byggsektor står iför i dag och fram till 2020 är det gäller ivesterigar, persoal, miljökrav, lagstiftig och markadstillgåg. Äve iitiativ för att stödja sektor läggs fram. På kort sikt läggs tovikte på behovet av att stödja tillväxt och sysselsättig i byggsektor för att kua hatera krise. På lägre sikt krävs det e gemesam och samordad strategi på EU-ivå för att få värdekedja att fugera bättre, särskilt geom frivilliga parterskap mella de privata och de offetliga sektor och, i förekommade fall, ett lämpligt regelverk. 2. LÄGE OCH HUVUDSAKLIGA UTMANINGAR De mycket skiftade verksamhet som utförs iom de eskilda braschera i byggsektor resulterar i olika socioekoomiska, orgaisatoriska, kulturella och tekiska villkor och företage måste kua apassa sig till ya regler och markadsmöjligheter. Vissa av de globala utmaigara ka bli förutsättigar för hållbar tillväxt på medellåg sikt, förutsatt att lämpliga åtgärder vidtas reda u. Detta ka leda till att e rad tjäster utvecklas iom t.ex. hälsa och säkerhet, eergieffektivitet, gröt byggade, motstådskraft mot katastrofer, iomhusklimat, återavädig/återviig/materialåterviig och kostruktio. Om ma möter dessa utmaigar på lämpligt sätt ka de också öppa för ya markadsmöjligheter. 2.1 Allmä makroekoomisk bakgrud Fiaskrise har drabbat byggsektor hårt. Det har skett kraftiga miskigar i efterfråga särskilt på markade för privatbostäder, me också på t.ex. markade för ifrastruktur. Utvecklige skiljer sig åt frå ett EU-lad till ett aat. I vissa EU-läder var de sprucka bostadsbubbla e av de utlösade faktorera och detta har fortsatt att bidra till att verksamhete iom sektor miskat kraftigt 5. I adra läder drabbas sektor i syerhet av edgåge på kreditmarkadera. Åtstramigara i de offetliga utgiftera till följd av krise kommer att sätta ytterligare press på ivesterigar i ifrastrukturarbete. 4 5 Eurostats pressmeddelade 169/2011 av de 17 ovember Exempelvis miskade produktiosidex justerat i förhållade till atalet arbetsdagar med 49 % i Spaie och med 76 % i Irlad frå det första kvartalet 2007 till det adra kvartalet 2011 Källa: Eurostat. SV 3 SV

4 För att hatera krise har vissa läder satsat på stimulaspaket, med t.ex. iledade ivesterigar i ifrastrukturprojekt, reducerad moms för ybyggad eller reoverig av byggader, förmåliga bolåerätor osv. Dock är det edast de metoder som omfattar åtgärder som syftar till att utveckla färdigheter och kvalifikatioer, iovatio och grö ekoomi som också kommer att få lågsiktiga effekter för sektors kokurreskraft. Detta visar behovet av e ädamålselig politik som stimulerar tillväxt och sysselsättig på kort sikt me som också främjar e omstrukturerig av byggsektor på lägre sikt. 2.2 E effektiv värdekedja Markade för EU:s byggsektor me också sektor i sig är mycket fragmeterad, med måga mikroföretag, stora skilladera mella EU-lädera är det gäller effektivitete iom sektor och stora svårigheter att sprida god praxis. E bättre itegrerad värdekedja skulle på ett markat sätt öka möjlighetera för att samarbetet skulle ge upphov till spridigseffekter i form av iovatio. Behovet av kvalificerad arbetskraft kommer att öka på byggarbetsplatsera och i midre utsträckig för byggvarutillverkara. Ma kommer också att behöva ersätta det stora atalet kvalificerade arbetstagare som kommer att gå i pesio före dessa står för mer ä två tredjedelar av sysselsättige iom bygg-, idustri- och trasportsektor. Dea beståede brist på kvalificerad arbetskraft beror å ea sida på att sektor ite är särskilt attraktiv för ugdomar och å adra sida på det ökade behovet av kompetes som motsvarar särskilda kvalifikatioer, som utbildigssysteme (och arbetsmarkade) har svårt att tillhadahålla. Övergåge till ett resurseffektivt och utsläppssålt samhälle kommer också att medföra viktiga strukturella förädrigar iom byggsektor, eftersom de måste apassa sig efter och förutse behove av kompetes och färdigheter iom dessa område. Det gäller särskilt att förbereda arbetskrafte på att uppföra ära-olleergibyggader, oavsett om det gäller ybyggader eller reoverig. Iföradet av möjliggörade tekik och avädige av flexibla arbetsmetoder kommer också att kräva förädrigar är det gäller färdigheter och kvalifikatioer iom byggsektor. I jämförelse med idustri i allmähet ivesterar byggsektor fortfarade gaska lite i forskig och iovatio. Detta ka emellertid förklaras av det stora behovet av arbetskraft och det faktum att byggföretages huvudsakliga itresse är att itegrera befitlig exter tekisk utvecklig i si verksamhet. För att kua hatera de höga förbrukige av isatsvaror (såsom metalliska mieraler och icke-metalliska mieraler, kemikalier och trä) och de stora avfallsproduktioe, kommer byggsektor förmodlige att öka sia ivesterigar i forskig och iovatio. Dessutom utvecklar sektor allt fler material som är eklare att samla i och återaväda samt system eller byggadslösigar som gör det lättare att riva byggader och återaväda material. Dessa asträgigar ligger i lije med de ya grudläggade krave i förordige om byggprodukter är det gäller hållbar avädig av aturresurser samt med råvaruiitiativet, så till vida att bästa praxis för isamlig och haterig av avfall utvecklas, särskilt är det gäller återviig/återavädig av värdefulla material frå avfall. Stöd ges också till forskig om ekoomiska icitamet för återviig/materialåterviig. Det krävs dock både EU-iitiativ och atioella iitiativ för att påskyda geomföradet av iovativa lösigar och utbyte av god praxis. 6 Cedefop: Skills, Demad ad Supply 2010, s SV 4 SV

5 2.3 Ett utsläppssålt samhälle Som agavs i omarbetige av direktivet om byggaders eergiprestada 7 kommer övergåge till ära-olleergibyggader 8 att bli e stor utmaig för byggsektor. Markade har flera år på sig för att apassa sig me det krävs stöd till alla markadsaktörer, allt frå mydigheter (som ska iförliva direktivet två år i förväg) till företag, arkitekter, igejörer, byggherrar osv. Det kommer också att krävas apassig på område som fiasierigsstruktur, upphadlig, utbildig och markadsförig. Atalet lågeergihus ökar, me har äu ite ått e kritisk massa och asträgigara för att förbättra eergieffektivitete och itegrera förybara eergikällor går lågsamt. E effektiv efterlevad av regelverket bör tillsammas med e lämplig skattepolitik bidra till att å de kritiska massa som krävs. Äve är det gäller reoverig av befitliga byggader måste ytterligare asträgigar göras för att öka eergibesparigara. Dessutom är atalet befitliga byggader som geomgår omfattade reoverig relativt blygsamt. I dokumete E strategi för hållbar och trygg eergiförsörjig på e kokurresutsatt markad 9, Färdpla för ett kokurreskraftigt utsläppssålt samhälle och Eergifärdplae för poägteras därför att det behövs fler isatser iom byggsektor, särskilt för att främja reoverig. Dea lije behöver följas i fortsättige också. Trasportifrastrukture har e eorm iverka på miljö. De förbrukar stora mägder eergi och råmaterial samt geererar stora mägder avfall. Ifrastrukturät måste ge betydade stöd till ett mer hållbart Europa. 2.4 Kokurres mella byggföretage iom EU och på iteratioella markader Kokurrese på EU:s markader har förbättrats tack vara tillämpige av direktive om offetlig upphadlig och tjästedirektivet samt atagadet av europeiska byggstadarder (Eurokodera). Företage i EU kokurrerar dock ite alltid på lika villkor, särskilt ite med företag utaför EU, som ofta omfattas av midre sträga sociala och miljörelaterade krav eller får statligt stöd. Medlemsstatera bör se till att företage i EU och utaför EU kokurrerar på lika villkor om offetliga kotrakt, uta att detta ävetyrar det som EU uppått på miljöområdet och det sociala området. Situatioe på de iteratioella markadera är äu kärvare. Företage möter ofta stora svårigheter, ite bara ur tekisk syvikel uta också är det gäller kokurresvillkore i adra läder, t.ex. i Kia, som begräsar möjlighetera att få tillträde till dessa markader. Eftersom de europeiska bygg- och aläggigsmarkadera förvätas växa i lågsammare takt ä de framväxade markadera, kommer byggsektor att behöva utveckla och bibehålla ett starkare globalt perspektiv. Det är viktigt för EU:s byggföretag att läder utaför EU gör det möjligt för dem att kokurrera om offetliga kotrakt. EU bör i högre grad uyttja sitt iflytade för att få läder utaför EU att förhadla om att ytterligare öppa både sia kommersiella markader och markadera för offetlig upphadlig. EU bör också udersöka Europaparlametets och rådets direktiv 2010/31/EG av 19 maj 2010 om byggaders eergiprestada. Närmare uppgifter om gällade bestämmelser fis i artiklara 2.2 och 9 i direktiv 2010/31/EU. KOM(2010) 639 slutlig. KOM(2011) 112 slutlig. KOM(2011) 885 slutlig. SV 5 SV

6 evetuella diskrimierade metoder vid offetlig upphadlig och ileda samråd med de berörda lädera för att lösa tvister som gäller markadstillträde. 3. EU-STRATEGI FÖR HÅLLBAR KONKURRENSKRAFT I BYGGSEKTORN För att möta de utmaigar som beskrivs ova har ma utarbetat e strategi för det kommade årtiodet. Strategi ska komplettera de strategier som företage iom byggsektor själva har utarbetat för att förbättra kokurreskrafte och hatera samhällsförädrigara. EU-strategi har följade fem cetrala mål: a) Att främja gysamma ivesterigsvillkor. b) Att förbättra persoalsituatioe iom byggsektor. c) Att förbättra resurseffektivitet, miljöprestada och affärsmöjligheter. d) Att stärka de ire markade för byggsektor. e) Att främja EU:s byggföretags globala kokurreskraft. Varje mål omfattar olika utmaigar: t.ex. är gysamma ivesterigsvillkor e förutsättig för att främja tillväxt, forskig och iovatio och ett utsläppssålt samhälle. För att öka värdekedjas effektivitet och iföra iovativa lösigar, särskilt med häsy till ett utsläppssålt samhälle, måste företage ha e kompetet och kuig persoal. Å ea sida lägger ma i strategi fram rekommedatioer som skulle kua lösa de ekoomiska och sysselsättigsmässiga probleme iom byggsektor på kort till medellåg sikt. Å adra sida iehåller de e rad rekommedatioer med ett lågsiktigt perspektiv för att säkra varaktiga effekter för sektors kokurreskraft. 3.1 Att främja gysamma ivesterigsvillkor Projekt som rör byggadsreoverig och traseuropeiska ät ka ge y kraft åt tillväxte iom byggsektor och samtidigt bidra till att måle i EU:s eergipolitiska, trasportpolitiska och sammahålligspolitiska mål uppås. E kampaj mot sea betaligar kommer dessutom att ge byggetrepreörera större ekoomisk bärkraft, särskilt hatverkare och små byggföretag, samt göra det lättare för dem att få tillgåg till kredit. På lägre sikt bör byggsektor öka si iovatiosförmåga för att förbättra produktivitete samt öka mervärde och miljöprestada i alla delar av värdekedja Åtgärder på kort sikt Särskild vikt bör läggas vid att uppmutra byggadsreoverig och uderhåll av ifrastruktur, som står för e betydade del av byggsektors totala sysselsättig och produktio. Det är i syerhet de uvarade adele byggadsreovatioer 12 och praxis är det gäller eergieffektivitetsförbättrigar som ite är tillräckliga för att eergisparmåle i Europa 2020-strategi ska uppås. Om ma förverkligar det föreslaga målet att reovera 3 % av alla offetliga byggader 13 (e fördubblig av de uvarade ivå) samt 2 % av det totala byggadsbestådet 14 för att å kostadsoptimala ivåer, skulle detta ite bara bidra till att uppå de gemesamma måle uta också öka de ekoomiska tillväxte och sysselsättige på lokal ivå i hela EU. För att dessa förbättrigar ska godtas måste dock att ett atal rättsliga, ekoomiska och fiasiella hider övervias I geomsitt reoveras 1,2 % av de befitliga byggadera i EU varje år. Europaparlametets och rådets kompromisstext till ett ytt direktiv om eergieffektivitet (äu ite godkät). Färdpla för ett resurseffektivt Europa, KOM(2011) 571 slutlig. SV 6 SV

7 För det första bör medlemsstatera på ett korrekt sätt geomföra och kotrollera efterlevade av direktivet om byggaders eergiprestada 15. I vissa medlemsstater hidrar e låg ambitiosivå och bristade efterlevad i fråga om eergiregler för byggader eergieffektivitete, och byggsektor får därför ite det stöd de behöver. Skatteicitamet 16 och fiasiella stödåtgärder är mycket väl accepterade av markadsaktörera och främjar reoverig av befitliga byggader. Dock varierar de atioella systeme och deras iverka kraftigt. Ett utbyte av erfareheter ka därför ge bättre förståelse för evetuella effekter ur olika syviklar och öka medvetehete om riskera med ofullstädigt geomförade och oförutsedda kosekveser. Ma bör också eftersträva komplemetaritet mella dessa atioella system å ea sida, och de istrumet som fiasieras av privata medel eller med hjälp av EU-medel å de adra, i syfte att maximera hävstågseffekte. EU tillhadahåller stöd och fiasierig geom olika typer av mekaismer och medlemsstatera bör utyttja dessa i högre grad. Strukturfodera och Sammahålligsfode ( ) ka avädas för ivesterigar i eergieffektivitet och förybar eergi, ite bara i offetliga och kommersiella byggader uta äve i befitliga bostäder. Fiasierigstekiska istrumet som Jessica ger dessutom möjlighet att ivestera i små projekt för stadsutvecklig och föryelse som ite skulle ha fiasierats via ormala markadsmekaismer. Aktiefoder och låegaratier frå ivesterigsbake (EIB), bake för återuppbyggad och utvecklig (EBRD) och fode för eergieffektivitet (EEEF) ger tillsammas med projektutveckligsstöd till de slutliga stödmottagara, till exempel via Elea, också möjligheter att påverka offetliga bidrag. Geom att utveckla tjäster för att utforma, bygga och driva midre reoverigsprojekt med avtalseliga garatier för byggaderas prestada skulle ma kua främja ivesterigar i eergieffektiv reoverig. Detta markadssegmet blir allt mer itressat, ite bara för eergitjästföretag uta också för små specialiserade etrepreörer som evetuellt också skulle kua erbjuda höga eergiprestada för ett atal byggtjäster. Offetliga mydigheter skulle kua stödja utvecklige av sådaa tjäster, särskilt vid offetlig upphadlig och iom bostadssektor, och av försäkrigsprodukter som skulle kua täcka de tekiska riskera för prestadagaratiera. I syerhet bör mydigheter se till att aktiv eergihushållig och smart eergimätig igår vid reoverigsarbete. Slutlige är det viktigt att byggföretage har tillgåg till sia ega fiasiella resurser iom rimlig tid. I det ya direktivet om sea betaligar 17 iförs strägare regler. Offetliga mydigheters betaligsperioder getemot företag harmoiseras, de lagstadgade straffräta för sea betaligar höjs och företage ges rätt att få ersättig för sia idrivigskostader. I sambad med översye av EU:s direktiv om offetlig upphadlig föreslog att medlemsstatera ska kua föreskriva att uderleveratörer får begära direktbetalig frå de upphadlade mydighete för varor, byggetrepreader och tjäster som tillhadahållits till huvudetrepreöre i sambad med fullgöradet av kotraktet Europaparlametets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggaders eergiprestada (omarbetig), EUT L 153, , s. 13. Exempelvis reducerade momssatser, förmåliga rätesatser, koldioxid- och eergiskatter samt riktade subvetioer. Europaparlametets och rådets direktiv 2011/7/EU om bekämpade av sea betaligar vid hadelstrasaktioer (omarbetig) EUT L 48, SV 7 SV

8 Kommissioe gör följade: I slutet av 2012 kommer att lägga fram e aalys av olika europeiska och atioella fiasierigsistrumet som ger stöd till eergieffektiva byggader. Kommissioe kommer också evetuellt att lägga fram rekommedatioer om hur offetlig fiasierig skulle kua utyttjas bättre för att främja byggadsreoverig. Kommissioe kommer uder 2013 att lägga fram de prelimiära slutsatsera av ett pågåede pilotprojekt för att udersöka möjlighetera att irätta försäkrigssystem som ka omfatta avtalseliga prestadagaratier och gräsöverskridade tjäster, särskilt för små byggetrepreörer. Kommissioe kommer uder 2012 att ileda e iformatioskampaj för företag om hur ma ka bekämpa sea betaligar vid hadelstrasaktioer i alla medlemsstater. I sambad med direktivet om sea betaligar kommer uder 2012 att geomföra ett pilotprojekt om sabb och effektiv idrivig av uteståede fordrigar av små och medelstora företag som bedriver gräsöverskridade verksamhet. Medlemsstatera uppmaas att göra följade: Att utveckla eller utöka lämpliga program för projekt som rör reparatio, uderhåll och reoverig med ambitiösa hållbarhetsmål, och att utvärdera möjlighete att aväda relevata skatte- och fiasierigsistrumet (reducerad momssats, riktade subvetioer osv.) och kreditmekaismer för att främja reoverigsprojekt med ambitiösa hållbarhetsmål. Att främja avädig av fiasierigsistrumet och program för stöd till projektutvecklig som erbjuds geom strukturfodera, ivesterigsbake, bake för återuppbyggad och utvecklig och fode för eergieffektivitet till midre reoverigsprojekt med avtalseliga garatier för byggaders prestada, däriblad förhadstilldelig av medel ur strukturfodera till eergieffektiva byggader Åtgärder på medellåg och låg sikt I det ya förslaget till e europeisk sammahålligspolitik för läggs äu större vikt vid stöd till ivesterigar som gäller EU:s klimat- och eergimål. Ma föreslår bl.a. att ästa fördubbla det belopp som aslås för hållbar eergi uder ievarade period. I förslaget föreslås också att e betydade del av strukturfodera och Sammahålligsfode aslås till ivesterigar som stöder övergåge till ett utsläppssålt samhälle, i syerhet iom eergieffektivitet och förybar eergi, iklusive för byggadsreoverig. Fiasierigsistrumet kommer med största saolikhet att spela e viktigare roll i framtide geom skräddarsydda ivesterigar i eergieffektivitet och förybar eergi, både i stadsifrastruktur och i byggsektor. Utvecklige av ett stamät (eligt s förslag) för att säkra effektiva kombierade trasportförbidelser mella EU:s huvudstäder och adra storstäder, hamar, 18 KOM(2011) 615 slutlig. SV 8 SV

9 flygplatser och viktiga ekoomiska cetrum, har stor betydelse för ekoomi. lade de 19 oktober 2011 fram ett ytt åtgärdspaket för att skapa e gysam ram för utvecklig av det traseuropeiska trasportätet (TEN-T). Paketet omfattar de reviderade riktlijera för det traseuropeiska trasportätet, de ya fode för ett sammakopplat Europa med e total budget på 50 miljarder euro samt ett förslag till ett tidigt iförade av projektobligatioer tillsammas med ivesterigsbake. Målet är att ett heltäckade ät ska vara på plats seast de 31 december 2050, meda stamätet ska vara geomfört som e prioriterad åtgärd seast de 31 december Stamätskorridorera, som föreslog de 19 oktober 2011, och deras plattformar kommer att föra samma de berörda medlemsstatera och adra berörda parter, t.ex. ifrastrukturförvaltare och avädare, för att garatera samordig, samarbete och öppehet. Utöver dessa förslag kommer det att bli ödvädigt att apassa de atioella admiistrativa förfaradea för att garatera ett smidigt geomförade av gräsöverskridade sträckor av äte. I forskig och iovatio ska både tekikorieterad verksamhet 19 och socioekoomisk forskig om markadsbaserade istrumet och efterfrågeistrumet (utbildig, offetlig upphadlig, stadardiserig, försäkrig osv.) igå för att forskige sabbare ska kua omsättas i iovativa lösigar. För detta krävs ett bredare parterskap med olika itresse iom iitiative, som kommer att fiasieras av olika europeiska fiasierigsistrumet, så att ma uppår ett bredare markadsperspektiv och ka skapa e kritisk massa. I detta avseede ka befitliga iitiativ som t.ex. det offetlig-privata parterskapet eergieffektiva byggader, kulturarv, smarta städer och samhälle och refine (forskig för framtida ifrastrukturätverk i Europa) utgöra e grud för att utveckla sådaa parterskap. EU:s sammahålligspolitik ka ge stöd till forskig och iovatio på dessa område iom rame för atioella program och kommer också att fortsätta att lägga stor vikt vid att stärka de små och medelstora företages kokurreskraft, iklusive deras avädig av IKT. Utvecklige av iovatiosstrategier för smart specialiserig, som föreslagit som e förutsättig för att aväda strukturfodera uder de kommade programperiode , kommer att bidra till mer riktat stöd frå fodera och e strategi för att utyttja potetiale för smart tillväxt i alla regioer 20. Kommissioe gör följade: Kommissioe har iom rame för sammahålligspolitike föreslagit att e betydade del av strukturfodera och Sammahålligsfode bör aslås till ivesterigar som stöder övergåge till ett utsläppssålt samhälle, i syerhet eergieffektivitet och förybar eergi, me också byggadsreoverig. Kommissioe kommer att fortsätta att främja avädige av roterade foder iom detta område för att öka hävstågseffekte. Kommissioe kommer att utarbeta e uppsättig grudläggade krav som ska uppfyllas i sambad med byggadsarbete i de gräsöverskridade delara av traseuropeiska trasportätprojekt. Detta ska garatera e tekisk miimiharmoiserig av de olika atioella tillstådsförfaradea Dessa bör omfatta ett brett spektrum av område, t.ex. ya material, avädig av IKT, återviig och tillvaratagade av bygg- och rivigsavfall och komfort i byggader. SV 9 SV

10 Kommissioe kommer uder våre 2013 att orgaisera e koferes om iovatio i byggsektor för att kartlägga de tekiska klyftora lägs hela värdekedja och för att utforma e hadligspla för att åtgärda dessa problem. Medlemsstatera uppmaas att göra följade: Att tillsammas med adra medlemsstater och de privata sektor utveckla gemesamma, samordade iitiativ som kombierar forskig, tekisk utvecklig, iovativ upphadlig, certifierig, försäkrig, iterregioala kluster osv. Iitiative ska skyda på iföradet av y kuskap och y tekik på markade, såväl på EUivå som på regioal ivå. EU kommer att stödja dessa iitiativ geom programme Horisot 2020 och programmet för kokurreskraft och småföretag (Cosme) Stödet kommer ite bara att ges i form av direkta bidrag uta också geom fiasierigsistrumet som ska förbättra små och medelstora företags tillgåg till fiasierig, i form av eget kapital eller lå. Natioella och regioala mydigheter uppmaas att se till att de olika typera av EU-stöd kompletterar varadra och aväds effektivt, iklusive medel frå sammahålligsfodera, uder förutsättig att tillhörade operativa program tillåter sådaa åtgärder Att förbättra persoalsituatioe iom byggsektor Idag råder det brist på kvalificerad arbetskraft främst i byggsektor me också i byggvaruidustri. Dessutom fis det stora skillader mella utbildigssysteme i de olika EU-lädera i fråga om grade av cetraliserig eller decetraliserig, utbildiges struktur, arbetsmarkadsparteras roll, fiasiella strukturer och läroplaera. Det är ödvädigt att bättre kua förutse vilka färdigheter och kvalifikatioer som kommer att behövas i framtide. Ma måste också locka till sig tillräckligt måga som vill utbilda sig iom de yrke i byggsektor som berörs, och skapa förutsättigar för bättre arbetsvillkor och karriärplaerig, ökad rörlighet för arbetstagare iom sektor och ett mer omfattade utbud av gräsöverskridade tjäster. I detta avseede måste ma ta häsy till kosekvesera av de åldrade arbetskrafte i EU och till byggsektors speciella situatio är det gäller hälsa och säkerhet på arbetet Åtgärder på kort sikt Iitiativet för att bygga upp kompetes (BUILD UP Skills), som laserats iom programmet itelliget eergi för Europa, ska apassa yrkesutbildigssysteme till de kompetes och de kvalifikatioer som behövs i fråga om eergieffektivitet och förybar eergi. Detta iitiativ kommer att göra det möjligt att fastställa atioella färdplaer för kvalifikatioer iför 2020 och stödja irättadet av storskaliga utbildigs- och certifierigssystem samt kvalifikatioer för att förbättra befitliga byggader, vid behov med stöd av fiasierigsistrumet som socialfode och programmet för livslågt lärade och dess efterföljare Erasmus för alla. Detta kommer att öka atalet kvalificerade arbetstagare på markade och stärka byggadsägaras förtroede, så att de ivesterar i egergiförbättrigar. Iitiativet skulle också kua fugera som uderlag för att fastställa läroplaer, utbildigsprogram eller kvalifikatiosbehov på adra område med akytig till byggverksamhet och hållbar utvecklig (t.ex. idustrialiserige av byggprocesse, avädig av iovativa eller okovetioella byggprodukter och byggtekik och avädig av IKT i byggadsstyrsystem). SV 10 SV

11 Kommissioe gör följade: Kommissioe ska utvärdera iitiativet för att bygga upp kompetes. De kommer i syerhet att bedöma om det är lämpligt att utvidga tillämpigsområdet för detta första iitiativ till att omfatta ytterligare kategorier av yrkesverksamma iom byggsektor eller adra kvalifikatiosbehov i sambad med byggprocesse och vid hållbar utvecklig. Medlemsstater, braschorgaisatioer och utbildigsastalter uppmaas att göra följade: Att förhadla om kollektivavtal för att stödja kompetesutvecklig mot bakgrud av iitiativet för att bygga upp kompetes eller adra likade iitiativ Åtgärder på medellåg och låg sikt Byggsektor bör bli bättre på att kartlägga och förutse kompetesbehove ur ett strategiskt perspektiv och skräddarsy utbildigs- och kvalifikatiosprogram i elighet med detta. I vissa läder fis plattformar för att kartlägga framtida sysselsättigs- och kompetesbehov som kommer att få idirekta kosekveser för byggsektor. Ett iitiativ på EU-ivå baserat på dialog mella arbetsmarkades parter skulle kua göra iformatiosutbytet om dessa behov lättare och se till att byggsektor är redo att iföra resurseffektiva arbetsmetoder och att leverera hållbara byggader. Ett sådat iitiativ skulle också kua förbättra utbildigssystemes förmåga att tillgodose dessa behov. I detta sammahag kommer att stödja e geomförbarhetsstudie som kommer att utföras av arbetsmarkadspartera i EU om irättadet av ett europeiskt sektorsråd för kompetes. sektorsråd för kompetes är ätverk av atioella observatioscetrum som aalyserar arbetsmarkade och kompetesbehove iom olika sektorer. Nätverke styrs av företrädare för sektorera och arbetsmarkadspartera i EU, med medverka av företrädare för utbildigssektor, och utbyter exempel på god praxis för att kua utarbeta rekommedatioer om utvecklige är det gäller kompetes och arbetstillfälle. Uder 2012 kommer också att udersöka om det är geomförbart att irätta alliaser för sektorsspecifik kompetes i sambad med hållbart byggade mella yrkesutbildigsaordare, företag och adra berörda parter i syfte att leverera lämpliga, uppdaterade och ya kursplaer och kurser samt iovativa sätt att tillhadahålla yrkesutbildig. Stöd till och spridig av istrumet som utvecklats iom EU:s politik för livslågt lärade bör främja rörlighet för kvalificerade arbetstagare. I direktivet om utstatioerig av arbetstagare fastställs tydligt vilka grudläggade arbets- och aställigsvillkor som tjästeleveratöre i värdladet måste tillämpa för att erbjuda de utstatioerade arbetstagara ett miimiskydd. Direktivet ger därmed utstatioerade arbetstagare ett tillräckligt skydd. För att udvika alla former av missbruk och kriggåede av regler, och för att udvika social dumpig där utlädska tjästeleveratörer till följd av sämre arbetsvillkor ka kokurrera ut de lokala tjästeleveratörera, bör efterlevade av direktivet om utstatioerade arbetstagare förbättras, i syerhet med hjälp av bättre iformatio om gällade arbetsvillkor, ett mer effektivt admiistrativt samarbete och iformatiosutbyte mella tillsysmydighetera, effektivare kotroller samt iföradet av solidariskt asvar är det gäller utstatioerade arbetstagares löer. SV 11 SV

12 Sektor står slutlige iför två utmaigar till följd av de demografiska utvecklige. Å ea sida bör byggföretage i EU utarbeta strategier för att kompesera för att allt färre uga arbetstagare i EU börjar jobba iom byggsektor och för det stora atalet arbetstagare som kommer att gå i pesio uder de kommade åre. Å adra sida bör arbetsvillkore förbättras för att höja arbetstagaras förvätade livslägd. Dessa två utmaigar kräver e attraktivare arbetsmiljö och mer uppmärksamhet åt hälso- och säkerhetsfrågor i framtide för att udvika förtidspesioerigar på grud av arbetsolyckor eller arbetssjukdomar. Kommissioe gör följade: Kommissioe kommer i sambad med EU:s sociala dialog att främja iitiativ för att apassa yrkesutbildige till de framtida behove av kvalifikatioer och kompetes iom byggsektor, äve i fråga om resurseffektivitet. Ma kommer också att kartlägga grudläggade kompeteskrav iom vissa brascher och uderlätta ömsesidigt erkäade av kvalifikatioer. Kommissioe kommer att stödja de europeiska arbetsmarkadspartera iom byggsektor för att irätta ett europeiskt sektorsråd för kompetes för byggsektor. Kommissioe och kommer att uppmutra dem att utarbeta iitiativ på område som rör t.ex. eergieffektivitet i byggader, hälsa och säkerhet, kvalitetsstadarder och utbildig, däriblad lärligsutbildig för ugdomar. Dessa iitiativ ka vara iformatioskampajer eller utbildigsisatser och beroede på de atioella förhålladea ka de fiasieras geom gemesam förvaltig. Geom programmet för livslågt lärade kommer att udersöka om det går att etablera alliaser för sektorsspecifik kompetes iom hållbart byggade, dvs. parterskap mella yrkesutbildigsistaser, företag och adra berörda parter i syfte att utarbeta lämpliga läroplaer och yrkesutbildigskvalifikatioer samt iovativa sätt att tillhadahålla yrkesutbildig. Medlemsstater, arbetsmarkades parter iom byggsektor och utbildigsastalter uppmaas att göra följade: Att agera sabbt för att ata det ylige föreslaga direktivet 21 om geomförade av direktiv 96/71/EG om utstatioerig av arbetstagare i sambad med tillhadahållade av tjäster. Att upprätta parterskap för att stödja lämpliga yrkesutbildigssystem på atioell och regioal ivå. Systeme ska svara mot de aktuella och kommade behove iom byggsektor och i syerhet iriktas på att öka ledarskapsförmåga och avädig av IKT. Att ileda och stödja iformatioskampajer för att göra byggsektor mer attraktiv för begåvigar. 3.3 Att förbättra resurseffektivitet, miljöprestada och affärsmöjligheter I s meddelade Färdpla mot ett resurseffektivt Europa 22 beskrivs hur verksamhete i byggsektor påverkar aturresurser, eergi, miljö och klimatförädrig. 21 COM(2012) 131 fial. SV 12 SV

13 Betydade förbättrigar är det gäller byggverksamhet och byggadsarbete uder hela livscykel kommer att bidra till e kokurreskraftig byggsektor och till att utveckla ett resurs- och eergieffektivt byggadsbeståd, eftersom alla ya byggader ska vara äraolleergibyggader där resurseffektiva material aväds. Förbättrigar av verksamhete i sektor och bättre byggader kommer att baa väg för ya affärsmöjligheter, blad aat för små och medelstora företag, eftersom de åtgärder som behövs ka variera efter lokala förhållade och kräva idividuella lösigar. Som äms i s meddelade Färdpla för ett resurseffektivt Europa kommer att uder 2013 lägga fram ett meddelade om hållbara byggader i vilke åtgärder till stöd för e resurseffektiv sektor kommer att utvecklas ytterligare. För att begreppet hållbart byggade ska förstås bättre och avädas i större utsträckig behöver ma utarbeta harmoiserade idikatorer, regler och metoder för att bedöma miljöprestada för byggprodukter, byggprocesser och byggadsarbete. Dessa bör säkra e kosekvet och ömsesidigt erkäd tolkig av prestada och upprätthålla e väl fugerade ire markad för byggprodukter och byggtjäster. Kommissioe kommer att föreslå metoder för ömsesidigt erkäade eller harmoiserig av de olika befitliga bedömigsmetodera, i syfte att göra dem mer praktiska och billigare för byggföretage, försäkrigsbrasche och ivesterare. Det här iitiativet kommer att bygga på befitliga plattformar, t.ex. de europeiska stadardiserigsorgaisatioes (CEN) ätverk för byggsektor, vägledigar såsom gemesamma forskigscetrumets vägledig om livscykeltäkade och utvärderig samt europeiska forskigsprojekt som t.ex. SuperBuildigs och Ope House. Detta arbete kommer också att bidra till utvecklige av e mer systematisk metod för att bedöma hållbarhete hos projekt som ska fiasieras med offetligt stöd, t.ex. EU-modeller för kostadsyttoaalyser. Pilotprojekt som utarbetats iom rame för miljöapassad offetlig upphadlig och regioalpolitik skulle kua förse plaerigsmydigheter och upphadlade mydigheter med lämpliga verktyg, särskilt är det gäller reoverig av befitliga byggader och moderiserig av trasportifrastruktur. Uder det offetliga samrådet rapporterade berörda parter iom byggsektor att vissa byggprojekt ka hidras av atioella godkäadeprocesser. Det ka t.ex. röra sig om förseigar på grud av motståd frå allmähete, expropriatiosfrågor och krav på flera olika tillståd, t.ex. miljögodkäade. Dessa problem tydliggjordes i sambad med de pågåede översye av direktivet om miljökosekvesbedömig (MKB) 23, som blad aat syftar till att förekla och strama upp befitliga förfarade. Översye kommer därför att få e positiv effekt i detta avseede, eftersom miljökosekvesbedömige är e del av godkäadeförfaradet. De flesta hider beror på att atioella bestämmelser och admiistrativa förfarade som reglerar tillstådsförfarade skiljer sig åt. Detta gör det svårare att uppå rättvisa kokurresvillkor och sprida miljötekik. I de fall där det är kät att dessa bestämmelser ofta omfattar de område där medlemsstatera har exklusiv behörighet (t.ex. ägaderättsfrågor) kommer att uppmutra iformatiosutbyte och främjade av bästa praxis, t.ex. geom frivilligt atagade av uppföradekoder som omfattar KOM(2011) 571 slutlig. Rådets direktiv 85/337/EEG om bedömig av iverka på miljö av vissa offetliga och privata projekt. SV 13 SV

14 aspekter av bl.a. tillstådsförfaradet eller irättadet av ett skiljeförfarade mella förvaltigar. Målet att seast 2020 återaväda, återvia eller samla i 70 % av bygg- och rivigsavfallet, i elighet med ramdirektivet om avfall, iebär lösamma affärsmöjligheter för värdekedja i byggsektor. Bättre och tydligare defiitioer av avfall, harmoiserade registrerigsvillkor för avfallstrasport och harmoiserade regler om byggprodukteras väsetliga egeskaper är det gäller materialavädig, hållbarhet och miljövälighet skulle kua gaga sektor. Kommissioe gör följade: Kommissioe kommer att lägga fram iitiativ för att förbättra det ömsesidiga erkäadet av miljöprestada och metoder för riskbedömig, särskilt iom rame för EU:s stadardiserigsverksamhet och försäkrigssystem. Kommissioe kommer att stödja utarbetadet av e europeisk modell för livscykelbaserad bedömig av kostadseffektivitet i sambad med miljöapassad offetlig upphadlig och för pricipe om hållbar utvecklig i regioalpolitike. Kommissioe kommer att bedöma de hider som följer av atioell lagstiftig om godkäadeförfarade för större byggprojekt, i syfte att kartlägga god praxis som gör det möjligt att effektivisera förfaradea (t.ex. etiska regler för tillstådsförfarade eller skiljeförfarade mella förvaltigar). Kommissioe kommer att utveckla harmoiserade regler för deklaratio av kvalitetskrav för byggprodukter i sambad med e hållbar avädig av aturresurser iom rame för förordige om byggprodukter. Medlemsstatera uppmaas att göra följade: Utvärdera isatsera i byggsektors udersektorer är det gäller kokurreskraft och hållbar utvecklig på atioell och regioal ivå Att stärka de ire markade för byggsektor Byggsektor är hårt reglerad på måga område (t.ex. är det gäller produkter, byggetrepreader, yrkeskvalifikatioer, arbetsmiljö och miljöpåverka) och måga av dessa aspekter faller uder medlemsstateras behörighet. För att garatera att de ire markade för byggprodukter och byggtjäster fugerar bättre, är det viktigt att de rättsliga rame är så tydlig och förutsägbar som möjligt och att de admiistrativa kostadera står i proportio till måle. Detta kommer att kräva e mer systematisk aalys av de olika reglerigsmodeller och admiistrativa bestämmelser som styr geomföradet av EU-lagstiftige om byggsektor. Dea aalys kommer att visa hur olika EU-rättsakter samspelar på europeisk och atioell ivå och om förtydligade eller ytterligare åtgärder krävs för att miska de admiistrativa börda för byggetrepreörer samt se till att de ire markade fugerar bättre. När det gäller gräsöverskridade tjäster bedömdes vid de effektivitetskotroller som gjordes hur olika EU-rättsakter som rör byggföretage påverkar varadra. På så sätt kude ma upptäcka att EU-lagstiftige iblad ite tillämpas på rätt sätt och att det behövs SV 14 SV

15 förtydligade och ya åtgärder. Detta kommer att ge upphov till rekommedatioer för att påskyda apassige av olika atioella och regioala reglerigsmetoder. Eurokodera ka uderlätta dea kovergesprocess. Eurokodera är e samlig byggadsstadarder och de mest aktuella riktlijer som fis för byggsektor. De gäller alla huvudsakliga byggadsmaterial, alla större byggadstekiska område och e låg rad olika typer av byggadsverk och byggprodukter. Eurokodera är ett flexibelt verktyg eftersom varje lad har möjlighet att apassa dem till de särskilda förhållade som råder i ladet och att göra ega riskbedömigar är det gäller klimat, jordbävigsrisker, traditioer, osv. Kommissioe uppmaar EU-lädera att iföra Eurokodera som sia atioella byggadsstadarder 24 för att säkra katastrofsäkra byggader. Kommuikatio och iformatiosverksamhet, t.ex. webbportale BUILD UP 25 ka också främja geomföradet av lagstiftige och iföradet av ya markadslösigar. Kommissioe gör följade: Kommissioe kommer att kotrollera EU-lagstiftiges ädamålselighet för att uppdaga alltför stora admiistrativa bördor, överlappigar, luckor, ikosekveser och föråldrade bestämmelser. Kommissioe kommer vid uppföljige av meddeladet om geomföradet av tjästedirektivet 26 att prioritera byggsektor. Som uppföljig av si rekommedatio 2003/887/EG kommer att lägga fram e rapport om geomföradet av Eurokoder i medlemsstatera. Därefter kommer vid behov att föreslå åtgärder för att främja avädige av Eurokodera eller, om ödvädigt, kräva att de aväds vid offetlig upphadlig. Kommissioe kommer också att föreslå adra åtgärder, t.ex. atioella riskbedömigar och atioella förvaltigsplaer. Medlemsstatera uppmaas att göra följade: Att utveckla effektiva verktyg för markadsövervakig i sambad med geomföradet av EU-lagstiftige, som ett led i tillämpige av förordig 756/2008/EG. 3.5 Att främja EU:s byggföretags globala kokurreskraft Seda 2006 har EU vid sia iteratioella hadelsförhadligar i allt högre grad försökt få sia hadelsparter att läma ambitiösa åtagade i fråga om bättre markadstillträde är det gäller hadel med tjäster och offetlig upphadlig, särskilt offetliga bygg- och aläggigsarbete. Ett av de seaste framstege på detta område är öppadet av sydkoreaska kocessiosavtal för EU-leveratörer i frihadelsavtalet mella EU och Sydkorea Kommissioes rekommedatio 2003/887/EG av de 11 december COM(2012) 261 fial. SV 15 SV

16 Särskilda iterkotietala forum med Afrika och Latiamerika om hållbart byggade ka stimulera e ädrig av offetlig upphadlig på dessa markader så att ma tar häsy till prestadakriterier, hållbarhet och kostadseffektivitet. Parterskapet mella EU och Afrika är det gäller trasportifrastruktur 27 ger möjligheter att förbättra traskotietala förbidelser och skapa ett mer tillförlitligt och säkrare trasportsystem. När det gäller fiasierig av ifrastruktur ka e rad europeiska fiasierigsistrumet och samarbetsfoder dessutom ge stöd till geomföradet av lämpliga åtgärder. EU-iitiativet Företaget är litet, världe är stor kommer att erbjuda iformatio, rådgivig och stöd till små specialiserade etrepreörer som försöker ta sig i på de iteratioella markadera och hitta potetiella affärsparter. regioala utveckligsfode (Eruf) stöder också utvecklige av ya affärsmodeller för små och medelstora företag, särskilt vid iteratioaliserig. Det fis ett stort itresse för att aväda Eurokodera utaför EU, i läder som vill ersätta eller uppdatera sia atioella stadarder med hjälp av tekiskt avacerade riktlijer, eller som är itresserade av att utveckla sitt hadelssamarbete med EU och Efta-lädera. Lagstiftigsdialoge mella EU och Rysslad har gjort betydade framsteg i detta avseede. Kommissioe gör följade: Kommissioe har lagt fram ett lagstiftigsiitiativ 28 för att se till att tredjeläders markader för offetlig upphadlig öppas och att EU:s företag ka kokurrera med sia utlädska kokurreter på lika villkor. Kommissioe kommer att fortsätta att försöka få sia hadelsparter att läma ambitiösa åtagade i fråga om bättre markadstillträde, både är det gäller tillgåg till kommersiella markader och till markadera för offetlig upphadlig. Kommissioe kommer att samarbeta med ivesterigsbake i syfte att öka möjlighetera att aväda EU:s fiasierigsistrumet för att stödja traskotietala förbidelser. Kommissioe kommer att ge fiasiellt stöd till tekiskt biståd för att hjälpa små specialiserade etrepreörer som vill etablera sig på iteratioella markader. Kommissioe kommer att utveckla samarbetet med tredjeläder, särskilt i Afrika och Latiamerika, me också i sambad med lagstiftigsdialoge mella EU och Rysslad, EU:s graskapspolitik och Europa-Medelhavsparterskapet, så att ma tar häsy till hållbart byggade iom offetlig upphadlig. Kommissioe kommer bl.a. att uppmutra dessa parter att aväda Eurokodera som ett verktyg för att geomföra sia ega stadarder på detta område. Medlemsstatera uppmaas att göra följade: Att agera sabbt för att ata det ya förslaget till förordig 29 om tillträdet för varor 27 KOM(2009) 301 slutlig. SV 16 SV

17 och tjäster frå tredjeläder till uioes ire markad för offetlig upphadlig och förfarade till stöd för förhadligar om tillträde för varor och tjäster frå uioe till tredjeläders markader för offetlig upphadlig. 4. FÖRVALTNING OCH GENOMFÖRANDE AV STRATEGIN E hadligspla med uppgifter om de vätade resultate av de olika rekommedatioera, asvarsfördelige mella, medlemsstatera och braschorgaisatioera och tidsplae för geomföradet bifogas detta meddelade. För att strategi ska kua geomföras krävs att de måga pågåede iitiative på europeisk och atioell ivå samt iom olika sektorer ratioaliseras och samordas. På så sätt ka ma skapa fler syergieffekter och maximera dess effekter på kort, medellåg och låg sikt. Strategi bör bygga på e förvaltigsstruktur som kombierar både tematisk och strategisk samordig och övervakig, bl.a. följade: Ett strategiskt trepartsforum på hög ivå (, medlemsstatera och braschföreträdare) som kommeterar EU-iitiativ som påverkar byggsektor och geomföradet av strategi. De lämar därefter rekommedatioer om evetuella apassigar av strategi eller föreslår ya iitiativ. Tematiska grupper som består av företrädare för medlemsstatera och braschföreträdare som är itresserade av särskilda prioriterade område i strategi. De tematiska gruppera ska kotakta och hålla sig à jour med befitliga europeiska ätverk och projekt. Dessa grupper kommer att övervakas av de tjästegrear vid som asvarar för de särskilda frågor som ska tas upp av varje grupp. Dea struktur skulle göra det möjligt för EU att ge strategisk rådgivig och att förakra iitiativet lokalt och få sypukter frå medlemsstatera och byggsektors udersektorer. Samarbetet mella udersektorera och lägs hela värdekedja måste stärkas för att de globala utmaigara ska kua atas. 5. SLUTSATSER Kokurreskrafte iom byggsektor är e städig politisk prioritet eftersom dea sektor har så stor betydelse för EU:s BNP och sysselsättig. Byggsektor spelar också e avgörade roll för att EU ska å vissa kritiska klimat, miljö- och eergimål. Särskilt uder e ekoomisk kris bör EU:s politik på område som klimatförädrig, eergieffektivitet och förybar eergi ses som e möjlighet att få fart på omsättige och sysselsättige i byggsektor, ite mist mot bakgrud av målet att främja byggadsreoverig på ett hållbart sätt. I detta meddelade framhävs område med tillväxtpotetial för företag i byggsektor. Dea potetial ka måga gåger förverkligas iom rame för EU:s befitliga politiska strategier och istrumet. Geom strategiera ka ma t.ex. uppmutra till lågsiktiga ivesterigar i traseuropeiska ät, forskig och iovatio och till iitiativ för att förbättra COM(2012) 124 fial. COM(2012) 124 fial. SV 17 SV

18 persoalsituatioe, vilket skulle öka byggsektors kokurreskraft såväl på EU:s ire markad som på världsmarkadera. Ma bör också skapa ett tydligt och ehetlig regelverk och aväda harmoiserade metoder för bedömig av hållbarhetsprestada och därmed säkra e välfugerade ire markade för byggprodukter och byggtjäster. För att strategis mål ska kua ås krävs det att medlemsstatera och berörda parter på olika ivåer iom byggsektor egagerar sig: Det strategiska trepartsforumet på hög ivå bör ha ett tydligt madat för att kua göra e kritisk bedömig av byggsektors resultat. Medlemsstatera och aktörera iom byggsektor bör se till att det fis lämpliga koppligar till atioella och sektorsspecifika program för byggsektor. Medlemsstatera och aktörera iom byggsektor bör göra det lättare för de tematiska gruppera att dela med sig av erfareheter och god praxis, så att byggföretage ka omsätta dessa i praktike. Alla politiska åtgärder bör övervakas och bedömas utifrå ett atal idikatorer. SV 18 SV

19 BILAGA HANDLINGSPLAN Åtgärder på kort sikt ( ) avsitte och i meddeladet Åtgärder Resultat Politiskt sammahag Asvarig Löptid Aalys av olika europeiska och atioella fiasierigsistrumet som ger stöd till eergieffektiva byggader s rapport och rekommedatioer om fiasiellt stöd till eergieffektiva byggader Direktiv 2010/31/EU om byggaders eergiprestada/ hadligspla för eergieffektivitet 2011 Pågåede slutar 2013 Skatteistrumet och kreditmekaismer, som står i proportio till hållbarhetsmåle, för att främja reoverigsprojekt Kommissioes arbetsdokumet om geomföradet av eergieffektivitetsåt gärder i medlemsstatera (iklusive skatteistrumet och kreditmekaismer iom byggsektor) mot bakgrud av atioella hadligsplaer för Direktiv 2006/32/EG om effektiv slutavädig av eergi och om eergitjäster/dir ektiv 2010/31/EU om byggaders eergiprestada SV 19 SV

20 eergieffektvitet Pilotprojekt om försäkrig och prestadagaratier Prelimiära rekommedatioer om försäkrigssystem som ska omfatta prestadagaratier frå små byggetrepreörer Nytt pilotprojekt som stöds av Europaparlamet et (laserades 2012) 2013 Iformatioskampaj om det ya direktivet om sea betaligar Bättre kuskap om etrepreöreras rättigheter i fråga om betaligsvillkor Direktiv 2011/7/EU 2012 Pilotprojekt om sabb och effektiv idrivig av uteståede fordrigar av små och medelstora företag som bedriver gräsöverskridade verksamhet Bättre kuskap om etrepreöreras rättigheter i fråga om betaligsvillkor Direktiv 2011/7/EU Utvärderig av iitiativet för att bygga upp kompetes (Build-up skills) i syfte att utvidga iitiativet till att omfatta adra kategorier av yrkesverksamma iom byggsektor och adra kvalifikatiosbehov Utvärderigsrappor t Programmet Itelliget eergi - Europa Fiasierigstekiska istrumet och stöd till projektutvecklig för midre reoverigsprojekt med avtalseliga garatier för byggaders prestada Rapport frå medlemsstatera om geomföradet Strukturfodera Medlemsstater a SV 20 SV