Kraftsamling. Program för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

Transkript

1

2

3 Kraftsamlig Program för Sveriges ordföradeskap i Nordiska miisterrådet 2008

4 Kraftsamlig Program för Sveriges ordföradeskap i Nordiska miisterrådet 2008 ANP 2007: 729 Nordiska miisterrådet, Köpeham 2007 ISBN Desig: Kjell Olsso Upplaga: exemplar Tryck: Scaprit A/S, Århus 2007 Tryckt på miljöväligt papper som uppfyller krave i de ordiska miljömärkige. Publikatioe ka beställas på Fler publikatioer på Prited i Demark Nordiska miisterrådet Store Stradstræde Köpeham K Telefo (+45) Fax (+45) Nordiska rådet Store Stradstræde Köpeham K Telefo (+45) Fax (+45) Det ordiska samarbetet Det ordiska samarbetet är ett av världes mest omfattade regioala samarbete. Det omfattar Damark, Filad, Islad, Norge och Sverige samt de självstyrade områdea Färöara, Grölad och Ålad. Det ordiska samarbetet är politiskt, ekoomiskt och kulturellt förakrat och är e viktig parter i euro peiskt och iteratioellt samarbete. De ordiska gemeskape arbetar för ett starkt Norde i ett starkt Europa. Det ordiska samarbetet vill styrka ordiska och regioala itresse och värderigar i e global omvärld. Gemesamma värderigar lädera emella bidrar till att stärka Nordes ställig som e av världes mest iovativa och kokurreskraftiga regioer.

5 Iehåll 7 Förord 8 Norde kraftsamlar 13 Kokurreskraft 17 Klimat 21 Kreativitet 25 Koordierig

6

7 Förord Vi i de ordiska lädera har mycket att vara stolta över. Här fis ett ekoomiskt välståd och e välfärdsmodell som i måga delar tjäat oss väl. Här fis god jordmå för iovatioer, forskig och företagade. De mäiskor som lever i vår del av världe äger därtill både demokrati och mäskliga fri- och rättigheter samt e lågt framskride jämställdhet. Vi delar u ite bara mycket att vara stolta över, uta har också flera geme samma framtidsutmaigar att möta. År 2008 är det Sveriges tur att vara ordförade i Nordiska miisterrådet. Vi vill aväda detta år till att kraftsamla krig våra gemesamma utmaigar och område där vi tror att våra ordiska läder vier särskilt på samverka. Det hadlar om att stärka Nordes samlade kokurreskraft i e globaliserad värld och att med gemesamma asträgigar bryta uta förskapet på arbets markade i våra läder. Det hadlar om ökad samverka för att fia gemesamma svar på klimatfråga och samarbete iom forskig samt kultur. Sist me ite mist hadlar det om att vässa och fokusera det ordiska samarbetet. Att samverka med sia graar, kyta kotakter och utbyta iformatio är e god ordisk traditio. Det täta och folkligt förakrade ordiska samarbetet är och har läge varit e styrka för våra läder då vi eskilt eller som regio agerar på europeiskt eller globalt pla. Vi ser fram emot att uder 2008 tillsammas med våra ordiska graläder fortsätta arbetet för ett effektivt och måliriktat ordiskt samarbete. Historiskt har det visat sig att vi har lyckats bemästra måga gemesamma problem och å framgåg är vi verkat tillsammas. Vi är övertygade om att ett fortsatt starkt ordiskt samarbete är till gag för våra läder, dess ivåare och vår omvärld. fredrik reifeldt kraftsamlig

8 Norde kraftsamlar Tillväxte i Norde är högre ä i måga jämförbara regioer i världe, arbets lös hete ligger på e låg ivå jämfört med övriga Europa och de offetliga fiasera är starka. De ordiska lädera itar toppplace rigar i måga iteratioella mätigar av framgåg på flera viktiga samhällsområde ivesterigsklimat, iformatiostekologi, forskig och utbildig och mycket aat. Tillsammas med e stark samhörighetskäsla mella våra läder utgör dessa grudförutsättigar e gysam utgågspukt är vi gemesamt ska möta de stora utmaigar våra samhälle står iför. E allt hårdare global kokurres gör att vi måste stärka vår ko kur reskraft för att bibehålla och utveckla det välståd som våra läder byggt upp. Klimatförädrigara visar på behovet av att miljöapassa våra samhälle. Vi vill också ha möjlighet att behålla våra särdrag och på samma gåg vara öppa för iflueser utifrå. De ordiska statsmiistrara eades på sitt möte i jui 2007 om rikt lijer för ett fördjupat ordiskt samarbete om globaliserigsfrågor. Sverige avser att uder sitt ordföradeskap ta ko kreta iitiativ iom detta område. Det ligger i Nordes itresse att utveckla Östersjösam ar betet, blad aat krig frågor som rör kokurreskraft och miljö. Det gäller både iom eu, i förhålladet eu Rysslad och särskilt i det ordisk-baltiska samarbetet mella de åtta eu/ees-lädera. Därigeom bygger vi upp e effektiv plattform för att möta de globala utmaigara. Det är ock så viktigt att bygga vidare på det samarbete som Nordiska miister rådet etablerat med ord västra Rysslad och vårt övriga ärområde. Nordiskt samarbete för att bryta det utaförskap som grupper och eskilda persoer upplever är det gäller möjligheter till medborgerlig delaktighet, utbildig, bostad och ite mist jobb kommer att beto as uder det sveska ordföradeskapet. Arbetet för att uppå ett samhälle där mä och kvior har samma möjligheter i yrkes- och kraftsamlig

9

10 privatlivet har hög prioritet i samtliga ordiska läder. Det är därför aturligt att fortsätta arbetet med att itegrera ett jämställdhetsperspektiv i det ordiska samarbetet. Bar- och ug doms per spektivet är ett aat grudläggade elemet. Prioriterigar Programmet är tematiskt idelat i fyra avsitt som rubri ceras Kokurres kraft, Klimat, Kreativitet och Koordierig. Uder des sa fyra rubriker samlas övergripade målsättigar och aktivi teter. I sektorprogramme ges e ärmare be skriv ig av sär skilda prioriterigar iom respektive miisterråds asvarsområde. Kokurreskraft E målsättig uder det sveska ordfö ra de skapet är att stärka våra läders positio i e hårdade iteratio ell kokur res. Statsmiistraras iitiativ om ett fördjupat or diskt samarbete i globaliserigsfrågor ska följas upp. Isatser görs för att profilera Norde som regio. Samarbete iom till exempel tillämpad forskig och småskalig produktio ska främjas. Att uda röja gräs hider mella Nordes läder är e högt prioriterad uppgift för det ordiska samarbetet. Iom utbildigsområdet ska samarbete som leder till e högre utbildigs kvalitet stödjas. Klimat De klimatförädrigar som uppmärksammats uder sea re tid visar på behovet av att bygga upp ett håll bart sam hälle. Norde har goda möjligheter att vara e föregågs regio i klimat arbetet. Uder 2008 står klimatfrågor och gemesamma ordiska förberedelser och iitiativ för e iter atioell klimat överes kom melse 2009 i fokus. Nordiskt samarbete för att uderstödja klimat åtgärder i utveckligslädera och tillväxtekoomiera främjas. Kreativitet Utbytet iom områdea utbildig, forskig och kultur är e cetral del av det ordiska samarbetet. Etrepreörskap och kreativa forskigsmiljöer kommer att uppmutras och stödjas. Iom flera kulturella fält, till exempel film, desig, musik och barkultur, har de kraftsamlig

11 ordiska lädera ett världsrykte. Främjade av bars och ug - domars kreativitet är e viktig uppgift för skola och här fis mycket att via på ett ut ökat ordiskt erfarehets ut byte. Koordierig Ett väl fugerade ordiskt samarbete förutsätter e ära kopplig till det europeiska samarbetet. Nordiska miister rådet har också mycket att via på att utveckla samarbetet med regioala aktörer, såsom Baretsrådet, Östersjöstateras råd och Arktiska rådet, och att tydliggöra de ibördes asvars för del ige. Nordiska miisterrådets roll i ett föryat Östersjö samarbete kommer att belysas. Uder 2008 kommer ya riktlijer att beslutas för Nordiska miisterrådets samarbete med ordvästra Rysslad och de baltiska lädera. Ett ytt samarbets pro gram för isatsera i Arktis kommer att atas. Det fis äve ett stort behov av koordierig mella ordiska och atioella istitutioer och fördjupat samarbete mella läderas atioella mydigheter. Uder det sveska ordföradeskapet fortsätter vi också att arbeta med frågor som tidigare ordföradeskap påbörjat. Det är av cetral betydelse att reformerigs- och moderiserigs pro cesse iom det ordiska samarbetet fortsätter, ite mist vad gäller Nordiska miister rådets istitutioer och adra orga. Arbetet med att geom föra jämställdhetsitegrerig i Nordiska miisterrådet fullföljs, likaså hadligsplae Desig för Alla, som syftar till att göra samhället mer tillgägligt för fuktioshidrade. Uder 2008 ska dessutom de ordiska strategi för hållbar utvecklig revideras. Sverige strävar uder sitt ordföradeskap efter att ha e löpade dialog med parlametarikera i Nordiska rådet och med rådets filädska ordföradeskap Det ordiska samarbetet hämtar mycket av si styrka i e bred folklig förakrig och vilar på e geme sam traditio av ett öppet och demo kratiskt samhälle. Samar be tet mella Nordiska miisterrådet och frivilligorgaisa tio era, ite mist Norde-föreigara, är därför av stor betydelse. Mer om det sveska ordföradeskapet fis att läsa på webbadresse: kraftsamlig

12

13 Kokurreskraft Globaliserige av världsekoomi sker i allt sabbare takt och dess kosekveser blir allt tydligare. Norde har goda förut sättigar att möta globali se rige, me vi behöver fördjupa vårt samarbete och ta till vara vår regios fördelar. Sverige vill uder sitt ordföradeskap arbeta för att förverkliga det iitiativ till fördjupat samarbete i globaliserigsfrågor som de ordiska statsmiistrara tog i jui Företrädare för de ordiska läderas regerigar, företag, uiversitets- och forskar världe samt föreigsliv bjuds uder våre 2008 i till ett topp möte för att diskutera globaliseriges utmaigar för Norde. Ett viktigt steg i sträva att stärka kokurreskrafte i vår regio är att så lågt det är möjligt udaröja gräshidre mella våra läder. Det hadlar om hider som för svårar vardage för dem som gräspedlar eller som vill arbeta, studera eller av adra skäl bosätta sig i ett aat ordiskt lad. Det är lika viktigt att uda röja gräshider för företag och kosumeter. Måga positiva erfareheter fis att hämta frå arbetet iom solvit-ätverket, som kopplar sam ma statliga mydigheter och övriga itresseter rut om i Europa i syfte att uder lätta för företag och mäiskor som hamat mella olika regelsystem. Tillgåge på välutbildad och kompetet arbetskraft är e förut sättig för att våra läder ska kua hävda sig i de iteratio ella kokurrese. Nordiskt samarbete krig frågor som rör kvalitet iom utbildigsområdet kommer att uppmärk sammas uder det sveska ordföradeskapet. Med take på de demografiska utvecklige behöver adele av de arbetsföra befolkige som befier sig i arbete öka. Blad aat är det viktigt att uderlätta för ugdomar och ivadrare att etablera sig på arbetsmarkade. Arbetet med att förhidra uta förskap kommer därför att betoas uder kraftsamlig

14 Kvalitetsfrågor iom yrkesutbildige och främjade av rörlig hete för yrkesutbildade geom samarbete krig erkäade frågor är område kommer att uppmärksammas uder det sveska ordföradeskapet. De ordiska lädera har uder åres lopp byggt upp sociala skydds ät som uppvisar måga likheter, me också viktiga skill ader. Nordes väletablerade trygghets ordigar utgör e kokur res fördel och e styrka i ett globalt perspektiv. Dessa system står dock iför e rad utmaigar, blad aat som e följd av e ökade adel äldre i befolkige. Uder 2007 har e studie gjorts av hur de ordiska välfärdsmodelle faller ut vad gäller arbetskrafts deltagadet. Studie kommer att följas upp uder det sveska ordföradeskapet. E god arbetskrafts- och kompetesförsörjig iom hela regio e stärker kokurreskrafte. Därför är det viktigt att säker ställa ett strategiskt gräsöverskridade samarbete mella de ordiska lädera och, där förutsättigar fis, med de baltiska lädera, för att komplettera atioella isatser och skapa möjlig heter till väl fugerade och hållbara arbetsmarkads regioer. Bättre tillgäglighet till arbetsmarkade, blad aat geom regioförstorig och utökad it-avädig, är avgörade för företags och regioers kokurreskraft på e global markad. Uder det sveska ordföradeskapet kommer isatser att göras för att stärka samarbetet mella Nordiska miisterrådet och gräsregioera. De gräsöverskridade statistike och aalyse fördjupas och vidareutvecklas. Gräsregioeras arbete mot gräshider lyfts fram och tydliggörs samt följs upp. Forskig och iovatio utgör väsetliga elemet för att för stärka regioes iteratioella kokurreskraft. Geom att vidareutveckla det ordiska forskigs- och iovatiosrummet stärks Nordes posi tio iom det europeiska forskigs- och iovatiosområdet. Uder det sveska ordförade skapet kommer aktiviteter som stärker iovatiossystem och kluster att ges hög prioritet. Pågåede studier av ordiskt samarbete på riskkapitalområdet kommer att följas upp. E fortsatt utvecklig av de ordiska elmarkade är ageläge. Målet är e effektiv, gräslös och hållbar ordisk elmarkad med god kokurres. Turism är e växade ärigsgre och Norde har mycket att erbjuda för turistade besö kare. På vissa utlads markader fordras ett strategiskt samarbete mella lädera för att öka vår kokurreskraft. kraftsamlig

15 Det är därför ageläget att stimulera och förstärka samarbetet iom turismsektor. Projektet Ny Nordisk Mat syftar till att skapa e positiv utvecklig på flera område som är kopplade till mat såsom gastroomi, turism, regioal utvecklig och suda matvaor. Sverige har för avsikt att på olika sätt lyfta fram projektet uder Att Norde har kommit lågt i sia sträva de mot ett jämställt samhälle har också bidragit positivt till de ordiska läderas ekoomiska utvecklig och ko kurres kraft. Jämställdhetsarbetet kommer att ha fortsatt hög prioritet. att göra uder 2008 Följa upp de ordiska statsmiistraras iitiativ frå jui 2007 om ordiskt samarbete i globaliserigsfrågor Arragera ett första ordiskt globaliserigsforum, med represetater frå politik, ärigs- och föreigsliv Följa upp Nordiska ivesterigsbakes föryade satsig på Östersjöregioes kokurreskraft och havsmiljö Arragera ett semiarium om de ordiska elmarkade Verka för ökad samordig/iformatiosspridig mella gräsregioera Besluta om ett reviderat regioalpolitiskt samarbetsprogram för periode Främja samarbete mella atioella ordiska orga med asvar för turism för att markadsföra Norde som turistregio Arragera e koferes om etrepreörskap som e drivade kraft i Europa, krig frågor som gräshider, gräs regioalt samarbete, regelföreklig och turism Arragera semiarier och adra aktiviteter iom rame för projektet Ny Nordisk Mat Arragera ett semiarium om kokurreskraftigt företagade på ladsbygde kraftsamlig

16

17 Klimat De klimatförädrigar som blivit allt tydligare uder seare tid visar på behovet av att bygga upp ett håll bart samhälle. De ordiska lädera ligger lågt framme är det gäller att upp märk samma och fia lösigar på olika miljöproblem. Sverige kommer uder sitt ordförade skap att fokusera på miljö- och klimatfrågor och på åtgärder som vi i ordiska sammahag ka vidta för att åstadkomma e positiv utvecklig, till exempel geom samarbete för att uppå eu:s klimatmål. De geme sam ma ordiska istitutioer som verkar iom miljöområdet, till exempel Nordiska ivesterigsbake, ib och Nordiska miljöfiasierigsbolaget, efco, har e viktig roll i miljö arbetet. Klimatfråga är till si atur global. Natioella eller ordiska åtgärder mot klimat förädrigar är lågt ifrå till räck liga. Ett brett och lågtgåede iteratioellt samarbete är öd vädigt för att motverka klimatför ädrigara. Sverige vill verka för geme samma ordiska för beredelser och iitiativ för att uppå e iteratioell klimatövereskommelse Norde har förutsättigar att spela e aktiv roll iför fortsatta iteratioella klimatåtagade efter 2012, är Kyoto protokollet löper ut. Våra läder ka samarbeta för att ta fram effektiva styrmedel och tillsammas bidra till att ut veckla tekiska lösigar. Vi ka slutlige skapa e utbredd för ståelse för klimatförädrigaras effekter på atur och sam hälle. Det sveska ordföradeskapet i Nordiska miisterrådet samma faller med det Iteratioella Polaråret , förkortat ipy. Polarforskige är iteratioell till si atur och har stor betydelse för förståelse av de globala klimat systeme. Sverige avser att uder sitt ordföradeskap verka för att främja ordiskt samarbete iom polarforskige för att fördjupa de ordiska samverka efter ipy. kraftsamlig

18 Ett hållbart samhälle kräver blad aat att pro duk tio och avädig av fossila bräsle miskas. Sverige avser att ta iitiativ till att vidare utveckla det ordiska kuskapsutbytet och sam arbetet krig skoges och jordbrukets roll för e kost ads effektiv och ökad produktio av bioeergi. Klimatförädrigara iebär e apassig av brukadet av mark. Uder det sveska ordföradeskapet kommer iitiativ att tas för att utveckla det ordiska samarbetet krig skogs odligs material och adra jord- och skogsbruksfrågor i ett föräderligt klimat. Uder 2008 kommer äve frågor som rör kulturmiljö och kulturladskapet att lyftas fram och blad aat belysas ur ett klimatperspektiv. Det ordiska eergisamarbetet baseras på de ordiska hadligsplae för åre Plae fokuserar på tre område: eergi markader, uthålligt eergi system och Norde i det iteratioella samarbetet. Iom rame för had ligsplae kommer de fortsatta utvecklige av de ordiska elmarkade och eergi sektors bidrag till mi skad miljöpå verka att ges prioritet, liksom samarbetet krig aktuella eu-frågor. Uder 2008 ileds arbetet med att formu lera e y hadligs pla för det ordiska eergisam arbetet för periode Beslut om dea fattas uder Det ordiska miljösamarbetet är seda e låg tid tillbaka baserat på så kallade miljöhadligsprogram. Det uvarade löper till och med Ett ytt ordiskt miljöhadligs program för åre ska förhadlas fram uder det sveska ordföradeskapet. Sverige vill äve lyfta fram hur Norde ka bidra till att stödja utveckligslädera i att apassa sia samhälle till klimatförädrigara och hur dessa läder ka utveckla sia samhälle på ett klimateutralt sätt. kraftsamlig

19 att göra uder 2008 Besluta om ett ytt miljöhadligsprogram för åre Ileda arbetet med att formulera e y hadligspla för det ordiska eergisamarbetet uder periode Arragera ett semiarium om vidkraft Arragera ett möte mella istitutioer som stödjer polarforskig i de ordiska lädera i syfte att fördjupa ordisk samverka efter det Iteratioella Polaråret Geomföra e ordisk koferes om klimatfrågor kopplade till frågor om kulturladskapet och kulturmiljö Arragera e koferes om klimatförädrigaras kosekveser för skoge kraftsamlig

20

21 Kreativitet Kreativitet är käeteckade för flera av det ordiska samarbetets kärområde: kultur, utbildig, forskig och iovatio, baroch ugdomsfrågor, etc. Utbildigs- och kulturutbytet mella Nordes läder spelar e viktig roll för att öka kuskape om och stärka sam ma hållige mella våra läder och självstyrade område. Det ordiska sam arbetet iom utbildig, forskig och kultur har geom gått stora förädrigar uder seare år. Sverige kommer uder sitt ordföradeskap att fortsätta driva dea viktiga process för att göra samarbetet äu mer effektivt och syligt. På kultur- och medieområdet betoas ordiskt samarbete för att stimulera bars och ugas kreativitet, mediefrågor som rör bar och uga och de kreativa sektors ekoomiska villkor. Bars och ugas rätt att vara fullt delaktiga i kulturlivet, till yttradefrihet och till att själva få skapa, stadgas i f:s kovetio om barets rättigheter och är e av prioriterigara i de ordiska strategi för bar och uga. Måga skolor i Norde arbetar med att göra skapade arbete till e itegrerad del i läradet och det fis ett stort itresse i Norde för dessa frågor. E stor del av bars och ugas skapade och kreativa uttryck äger rum på fritide, med hjälp av ya medier och digital tekik och uta ärvaro av vuxa. Utmaige ligger i att respektera bars rätt till skapade och till yttrade- och iformatiosfrihet och samtidigt skydda mot iformatio och material som ka vara skadlig. Det fis ett stort värde i att öka det ordiska erfarehetsutbytet iom detta område. De kreativa sektors betydelse för blad aat tillväxt och sysselsättig diskuteras just u både atioellt i de ordiska lädera och iom eu. De ordiska lädera skulle kua samarbeta mer krig dessa frågor, ite mist mot bakgrud av det fördjupade ordiska samarbetet i globaliserigsfrågor. Sverige vill uppmutra ordiskt samarbete krig olika aspekter av de kreativa sektors kraftsamlig

22 ekoomiska villkor. Ett tema som kommer att belysas är kultursektors framtida fiasierig. Jämställdhet i utbildige är e fråga som är av stor betydelse. När det gäller skolresultat och utbildigsframgåg är det karakteristiskt för alla de ordiska lädera att pojkara uderpresterar och att kösskilladera verkar ha ökat lågsiktigt. Samtidigt som kvior är välutbildade för sitt arbete ka de ha svårare ä mä att hävda sig på arbetsmarkade. Dea fråga kommer att belysas uder Satsigar på etrepreörskap är viktiga för att få fler företagare och för att företag ska vilja och kua växa. Att skapa ett itresse för etrepreörskap hos skolelever och bygga upp kuskap om dessa frågor hos fler uga är ett sätt att uppå detta. Nordiskt erfarehetsutbyte krig etrepreörskap i skolut bild ige och möjligheter till samarbete kommer att belysas uder det sveska ordföradeskapet. Norde präglas av både språklig mågfald och språklig ge me skap. Huvudpricipe att kommuikatioe iom det offici ella ordiska samarbetet huvudsaklige sker på de skadi aviska språ ke är viktig att slå vakt om, samtidigt som fiska och is läd ska har och ska ha e stark ställig. Det ordiska sam ar be tet har också bidragit till att främja de midre ordiska språ ke geom olika pro gram och satsigar. De språkdeklara tio som de ordiska utbild igs - miistrara atog 2006 utgör gru de för e samlad, lågsik tig och effektiv språkpolitisk isats. Uder 2008 kommer ordiska språkfrågor att uppmärk sammas på olika sätt. att göra uder 2008 Aorda e koferes om kultur i skola Nordiskt erfarehetsutbyte krig etrepreörskap iom utbildigsområdet Arragera ett ordiskt semiarium om kö, utbildigsframgåg och arbetsmarkad ur ett livslågt lärade-perspektiv Arragera e koferes om ugas mediekosumtio och medievaor Följa upp utbildigsmiistraras beslut om e ordisk språkdeklaratio kraftsamlig

23

24

25 Koordierig De ordiska lädera har sisemella valt olika vägar är det gäller förhålladet till eu och det europeiska samarbetet i stort. Norde, med udatag för Färöara och Grölad, omfattas av eu/ees och därmed också de europeiska ire markade. Beslut som tas i eu påverkar ordboras liv och vardag. Att se det ordiska samarbetets roll och möjligheter i ett bredare europeiskt perspektiv är därför både e ödvädighet och e självklarhet. Sverige vill uder sitt ordföradeskap utveckla Nordiska miister rådets apassig till och koordierig med läderas eu-arbete. På vissa område har vi aledig att göra detta äve i ett ordisk-baltiskt perspektiv. Måga av de frågor som präglar Sveriges ord förade skap i Nordiska miisterrådet 2008 kommer att aktualiseras i sambad med ordföradeskapet i eu höste Utvecklige i Arktis får effekter rut om i hela världe, ite mist i övriga Europa. Alla ordiska läder är så kallade arktiska stater. Med utgågspukt i det ordiska samarbetet har vi goda möjligheter att tydligare lyfta fram arktiska frågor blad aat i eu. Idag fis e rad multilaterala regioala samarbetsformer i vår del av Europa. Det är viktigt att fia lämpliga former för samverka och asvarsför del ig för att uppå största möjliga effektivitet i läderas isatser och udvika dubbelarbete. Förutom att vara ordförade i Nordiska miisterrådet är Sverige också 2008 ordförade för de ordiska möte som sker på stats- och utrikes miisterivå (N5). Estlad är ordförade för motsvarade möte i ordisk-baltisk krets (NB8). Sverige sätter stort värde på samarbetet som sker i N5 och NB8. Det pågår äve ett livaktigt NB8-samarbete iom adra politik-

26 område både på miister- och tjästemaa ivå, vilket är till ytta för alla våra läder. Västordes särskilda geografiska förutsättigar kräver ett väl fugerade samarbete iom blad aat ärigslivsområdet. Kotakter och ätverk med ordatlatiska parter utaför Norde bör uppmutras. I och med eu:s utvidgig, avvecklige av övergågsregler på olika område och ärigslivets satsigar, har det ordiska sam arbetet med Estlad, Lettlad och Litaue gått i i e y fas med allt ärmare samverka på ett atal strategiska område. Nordiska miisterrådets samarbete med ordvästra Rysslad är brett och utgör e väsetlig del av miisterrådets verksamhet och samlade budget. Seda ågra år tillbaka är Nordiska miisterrådet också egagerat i att stödja verksamhete vid det vitryska exiluiversitetet ehu i Vilius. Nya hadligsprogram för samarbetet med de baltiska lädera respektive ordvästra Rysslad frå och med 2009 ska beslutas uder Uder 2008 kommer verksamhete vid Nordiska miisterrådets kotor i de baltiska lädera och Rysslad att utvärderas och beslut om kotores verksamhet frå och med 2009 att fattas. När eu- och ees-rättsakter geomförs i de ordiska läderas atioella rättsordigar är det ageläget att detta sker på ett sätt som både skapar och vidmakthåller ordisk rättslikhet. I detta syfte bedrivs seda flera år ett effektivt lagstiftigssamarbete mella främst de ordiska läderas justitiedepartemet. Detta samarbete ska ytter - ligare främjas och spridas uder det sveska ordförade ska pet. Äve samordig och iformatiosutbyte uder förhad ligsarbetet ska främjas. Tillsammas med Europarådet, där Sverige är ordförade uder maj till ovember 2008, görs isatser för att stärka bars rättig heter. Sverige vill också uder sia parallella ordföradeskap i Nordiska miisterrådet och Europarådet utveckla samarbe tet krig såväl jämställdhet som hadikappfrågor mella de bägge orgaisatioera. Östersjöstateras råd (cbss) beslutade i jui 2007, vid utrikes miistermötet i Malmö, att reformera orgaisatioe. Utrikes miistrara välkomade också e särskild eu-strategi för Östersjö regioe. Det är viktigt att arbetet med e Östersjö stra tegi harmoiseras med Nordiska miisterrådets strategiska prioriterigar. Blad aat är Östersjös miljö värt att uppmärksamma i detta sammahag. kraftsamlig

27

28

29 Med aledig av det pågåede arbetet med eu-regler om mark adskotroll görs e satsig på samordig iom Norde av metodik och isatser. eu:s ya maskidirektiv iebär att över 600 europeiska stadarder måste ses över. Det fis ett geme samt ordiskt sysätt i dessa frågor. Geom att blad aat samorda isatsera och dela på arbetsbörda ökar de ordiska läderas möjligheter att få geomslag för si sypukter. Det fis på likade sätt ett mycket betydelsefullt ordiskt samarbete krig stadardiserig och produktsäkerhet iom området kosumetprodukter. Sverige vill också uder sitt ordföradeskap uppmärk samma de iteratioella fiasiella istitutioeras roll. Måga av dessa istitutioer är viktiga aktörer i Östersjö regioe och dess är område och de förfogar över betydade kapitalresurser. Sverige kommer uder sitt ordföradeskap att verka för geom föradet av e strategi för hur de ordiska lädera ka få ökat geomslag för ordiska itresse i de multilaterala fiasiella istitutio era. Målet är att främja framför allt tillväxt och sysselsätt ig, som är föreliga med hållbar utvecklig i Östersjöområdet och dess graläder. Det fis också ett stort behov av att främja samordig mella de ordiska istitutioera och de eskilda ordiska läderas mydigheter och istitutioer. På likade sätt bör samarbetet mella atio ella mydigheter i de ordiska lädera förbättras. Det är blad aat viktigt att medborgara är medveta om vilka rättigheter och skyldigheter som fis vid arbete eller lägre vistelse i ett ordiskt gralad. Ett steg i dea process är etablerige av e ordisk socialförsäkrigsportal. Arbetet beräkas vara klart i jui Iom justitiesektor är det e högt prioriterad fråga att förekla och effek tivisera de befitliga samarbetsformera på straff rättes och straffprocessrättes område. Av detta skäl har de ordiska justitiemiistrara tillsatt e utredig om behovet av och förutsättigara för ett ärmare samarbete mella läderas polis- och åklagarmydigheter är det gäller att utreda och lagföra brott. Utred iges slutsatser kommer att föreligga uder Uder det sveska ordföradeskapet kommer utrediges rapport att följas upp. Nordisk polis bör kua samverka äve i adra syfte ä att utreda brott. Särskilt i gräsbygder ka möjlighete att samtjästgöra med polispersoal frå ett aat ordiskt lad vara ett sätt att lättare före bygga och upptäcka brott. Sverige vill uder sitt ordföradeskap ta iitiativ till att fråga utreds. kraftsamlig

30 De ordiska lädera har i e iteratioell jämförelse i måga avseede kommit lågt är det gäller att skapa jämlikhet och delaktighet i samhället för persoer med fuktioshider. Mycket arbete kvarstår dock. Sverige vill uder sitt ordförade skap förstärka de ordiska koordierige mella cetrala, atioella orga och aktörer iom det hadikappoliti ska området. I arbetet med att förhidra utaförskap är det vik tigt att de fuktioshidrades situatio på arbetsmarkade uppmärksammas. kraftsamlig

31 att göra uder 2008 Geomföra e koferes om arktiska frågor, blad aat i ett eu-perspektiv Besluta om ytt arktiskt samarbetsprogram för åre Ta fram e strategi för hur de ordiska lädera ka stärka si positio i och sitt samarbete med de iteratioella fiasiella istitutioer som verkar i Östersjöregioe Fatta beslut om y strategi för Nordiska miisterrådets samarbete med Estlad, Lettlad och Litaue respektive Rysslad Fatta beslut om iriktige på de framtida verksamhete vid Nordiska miisterrådets kotor i Estlad, Lettlad, Litaue och Rysslad I samarbete med Europarådet arragera två semiarier på temat bars delaktighet och iflytade i samhället samt våld och adra övergrepp mot bar. Semiariera är ett led i att ta fram ett ytt Europarådsprogram om bars rättigheter Aorda e koferes i samarbete med Europarådet, där hadligsplaer och mål med hadikappolitike diskuteras med utgågspukt i f-kovetioe om rättigheter för persoer med fuktioshider Erfarehetsutbyte/koferes krig orgaiseradet av effektiva arbetsmarkads- och välfärdsförvaltigar Orda utbildig i jämställdhetsitegrerig för ordföradea i de olika ämbetsmaakommittéera och Nordiska miisterrådets sekretariat Utveckla Nordiska miisterrådets samarbete med de regioa la orgaisatioera cbss, Baretsrådet och Arktiska rådet kraftsamlig

32 Foto omslag: Moodboard (utsida), Per-Erik Adamsso/Greatshots (isida). S. 6: Frederic Cirou/PhotoAlto; s. 9, 12: Igram; s. 16: Copyright/foto Joha Ylitalo/Image Bak Swede; s. 20: Copyright/foto Theresia Parsby /Image Bak Swede; s. 24: Copyright Rubberball; s. 28: okäd.