Biologisk. mångfald. Programfördjupning. Massutrotning av arter men det finns hopp om att vända trenden

Transkript

1 Programfördjupig Beslutad av partistyrelse april 2018 Biologisk mågfald Bevarad biologisk mågfald är e förutsättig för fugerade ekosystem och vår existes på jorde. Ekosystemes livsviktiga fuktioer, såsom produktio av syre, pollierig och vattereig, är ödvädiga för att vi och våra bar ska kua leva ett gott liv. skapa ett hållbart samhälle där mäiskas livsstil ite lägre hotar arter eller ekosystem. Vi vill öka takte för att vära biologisk mågfald, fortsätta satsa på skydd av atur och hållbart brukade av aturtillgågar. Vi vill också återskapa och ge ytt liv och åt atur och friluftsliv. Det här är e ekoomisk ivesterig eftersom ekosystemtjäster skattas högt i ekoomiska kalkyler. I det här programmet preseterar Miljöpartiet e rad kokreta politiska förslag för att bevara de biologiska mågfalde. Miljöpartiet prioriterar åtgärder för biologisk mågfald Naturvårdsfrågor är e av Miljöpartiets paradgrear och vi har seda läge arbetat hårt för att bevara de biologiska mågfalde. Med Miljöpartiet i regerig har vi fått de största miljösatsige i svesk budget ågosi ett stort framsteg för biologisk mågfald. Vi har blad aat kraftigt ökat aslage till skydd och skötsel av atur, satsat på ekologiskt jordbruk, höjt skötselersättig för våra ägar och hagar, samt satsat på friluftsorgaisatioer, aturvårdsguidig och ekoturism. Vi va dessutom de lågdraga stride om Ojareskoge på Gotlad. Massutrotig av arter me det fis hopp om att väda trede Forskare mear att vi u befier oss i ett massutdöede av arter. Vi har idag e utrotigstakt som är cirka hudra gåger högre ä de aturliga utrotigstakte av arter. Eligt forskige är vår överkosumtio, särskilt i de rika världe, e av huvudorsakera till de sabba artförluste. Adra hot mot de biologiska mågfalde är ohållbara skogs- och jordbruksmetoder, överfiske, utsläpp, föroreigar, spridig av ivasiva arter och klimatförädrigar. Vi mäiskor, och framför allt vår livsstil, tar allt mer plats på jorde på adra arters bekostad. Me det fis möjlighet att bryta trede. Äu fis e rik mågfald av arter både i Sverige och i reste av världe. Medvetehete och iitiative för att väda utvecklige ökar.

2 Natioella miljökvalitetsmål och FN:s hållbarhetsmål Sverige har 16 miljökvalitetsmål som läge har utgjort grude för miljöpolitike. Ett mål hadlar specifikt om biologisk mågfald me flera adra är också kopplade till biologisk mågfald. Äve flera av FN:s hållbarhetsmål berör biologisk mågfald. Satsigar på biologisk mågfald är e yckel till att å flera av de atioella och globala miljömåle. Politiska förslag för att bevara biologisk mågfald Skyddade område Ökat skydd av atur är helt avgörade för att å atioella och iteratioella miljömål. För att uppå avtalet kopplat till FN:s kovetio om biologisk mågfald behövs 17 procet skyddad represetativ atur på lad och 10 procet i vattemiljöer. I Sverige idag är 11 procet av ladareale (iklusive sötvatte) lagstadgat skyddad eligt Naturvårdsverket. Det är dock e mycket lite adel av ature som är skyddad utaför det fjällära området, vilket iebär att e låg adel av adra aturtyper är skyddad. I iteratioella jämförelser rakas Sverige högt är det gäller miljöpolitik geerellt, me är det gäller adel skyddad atur ligger vi betydligt lägre. I regerigsställig har Miljöpartiet gjort rekordstora satsigar på skydd och skötsel av atur, vilket har gjort att Sverige har stigit i rakige. Nu vill vi göra ytterligare satsigar för att å måle och säkerställa att biologisk mågfald bevaras. För alla skyddade område utformas skötsel- och bevaradeplaer som beskriver hur området ska tas om had. Idag är måga skötselplaer gamla. Vi vill att plaera ska uppdateras på ett sätt som stärker biologisk mågfald och ökar mäiskors tilltro till och acceptas för samhällets skydd av värdefull atur. Stradmiljöer är viktiga för måga växt- och djurarter samtidigt som stradära byggade är ett problem för dem. fortsätta att vära stradskyddet och stärka tillsye. I Sverige fis lokala aturvårdssatsigar och lokala vattevårdsprojekt som har bidragit till ökad kuskap om atur som är värd att skyda. Dessa satsigar vill vi fortsätta med. öka resurser för skydd och skötsel av värdefull atur öka resurser för att uppdatera skötsel- och bevaradeplaer i skyddade område vära stradskyddet och stärka miljöövervakige av stradmiljöer öka stödet till lokala aturvårdssatsigar (LONA) och lokala vattevårdsprojekt (LOVA). Tätortsära atur, växt- och djurliv i yskapade miljöer Víssa arter trivs i miljöer som mäiskor har skapat. Det gäller både i det äldre kulturladskapet och i ya miljöer som järvägsspår, vidkraftverk, bavallar, vägrear och kraftledigsgator. Här lever arter som är beroede av öppa och halvöppa ladskap, till exempel dagfjärilar och adra pollierare. Våra modera ifrastrukturmiljöer fugerar som ett komplemet till ägs- och betesmarker, och med rätt skötsel ka de här ytora bli viktiga livsmiljöer för måga arter i Sverige.

3 Det fis mycket värdefull atur kvar i aslutig till tätbebyggda område, som till exempel i parker, trädgårdar, alléer och på kyrkogårdar. Att ha mer gröska i stade är positivt på måga sätt för hälsa, biologisk mågfald, friluftsliv, miljö och klimat. Miljöpartiet har i regerig irättat ett stöd för gröare städer, stadsära gröska, urbaa ekosystemtjäster och bars utemiljöer. Äve trädgårdar ka ha e stor potetial för att bevara biologisk mågfald. Vi vill iföra rådgivig för skötsel av trädgårdar på ett aturväligt sätt. Det skulle särskilt gya bi och adra polliatörer och öka allmähetes egagemag och kuskap om ature. När e plaerad exploaterig riskerar att skada biologisk mågfald ka åtgärder geomföras på aa plats, gära i ärområdet, för att kompesera för påverka frå exploaterige. Såda ekologisk kompesatio aväds exempelvis vid utbyggad av bostäder, vägar och aa ifrastruktur. Vissa företag går i bräsche här och geomför frivilliga kompesatiosåtgärder. Vi vill att ekologisk kompesatio aväds mer vid exploaterigar. behålla stödet för e grö stad riktat till kommuer iföra rådgivig för aturvälig träd gårdsskötsel ge i uppdrag till statliga mydigheter att sköta ifrastrukturmiljöer med aturvårdade skötsel utveckla lagstiftige, kuskape och avädige av ekologisk kompesatio itegrera biologisk mågfald i byggadet. Adra aturvårdsåtgärder Ivasiva arter är arter som etablerar sig och sprids i ett område där de ite tidigare har fuits och gör skada geom att hota lokala arter eller hela ekosystem. Sådaa arter är idag ett av de största hote mot biologisk mågfald globalt. stärka arbetet mot ivasiva arter. Artdatabake och Cetrum för biologisk mågfald har, utöver att stödja och bedriva forskig, mycket viktiga roller i att sammaställa och förmedla kuskap som är avgörade för ett framgågsrikt aturvårdsarbete. Miljöövervakig bedrivs för att följa upp ladets miljötillståd. I regerigsställig har Miljöpartiet ökat resursera till miljöövervakig och tillsatt e utredig av miljöövervakige för att garatera e effektiv förvaltig av aturresurser. Vi tror att e miljöövervakig som fokuserar mer på ladskap skulle vara värdefullt. Naturvårdsforskig är cetral för att öka kuskape om ekosysteme så att rätt åtgärder för att bevara biologisk mågfald ka vidtas. se ökade aslag till aturvårdsforskig. Att återskapa våtmarker är viktigt för de biologiska mågfalde. fortsätta att satsa på restaurerig och aläggig av våtmarker, samt på ökad kuskap om Sveriges våtmarker. E del arter som fis i dages kulturladskap är apassade till miljöer som formades av de stora växtätare som e gåg fas i Sverige, till exempel viseter och vildhästar. Dessa arter är fortfarade lämpliga i vår miljö och därför återitroducera sådaa växtätare i ågra lämpliga område. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda lämpliga arter och område.

4 Ekoturism är e växade ärig i Sverige med goda förutsättigar att öka och skapa jobbmöjligheter. Natioalparker har visat sig ha positiv effekt på det lokala ärigslivet. satsa mer på ekoturism. satsa på att öka kuskap och forskig om aturvård stärka arbetet mot ivasiva arter geom ökad riskbedömig, stärkt tull, iformatio och geom att ta fram e atioell lista på ivasiva arter stärka och utveckla miljöövervakige fortsätta satsige på våtmarker geom ytterligare medel för aläggig och skötsel av våtmarker, och geom att förya våtmarksiveterige utreda om och var stora vilda växtätare som försvuit frå Sverige ka återitroduceras främja ekoturism geom att ädra Sveska istitutets uppdrag till att också rikta markadsförig mot sveskar. Hållbart jordbruk och skogsbruk Latbrukare utför viktiga samhällstjäster. De står för livsmedelsproduktio, upprätt- håller öppa ladskap och bidrar till biologisk mågfald. Ersättigar och stöd iom ladsbygdsprogrammet har stor betydelse för att miska jordbrukets egativa miljöpåverka och för att stärka latbrukets miljötjäster, till exempel åtgärder för miskad övergödig och skötsel av ägs- och betesmarker. Ett sätt att förbättra miljöersättigara är att flytta fokus frå villkor och skötselkostader till resultat och värde, det vill säga att betala latbrukara utifrå leveras av efterfrågade miljöyttor. Ersättige till ekologiskt jordbruk har haft mycket stor betydelse för ökad kosumtio och produktio av ekologiskt i Sverige. Ekologisk produktio bör prioriteras då de bidrar till högre biologisk mågfald. Kemiska bekämpigsmedel är ofta förkippade med miljö- och hälsorisker och behöver begräsas. De påverkar särskilt isekter så som pollierare och vattelevade orgaismer. att skatte på bekämpigsmedel ska höjas och att de ska vara högre ju farligare äme som igår. Medle ska återföras till ärige i form av ersättig för miljöåtgärder. Det fis måga äldre kulturgrödor och husdjursraser i Sverige. Geom att bevara äldre kulturgrödor och husdjursraser ökar vi matsäkerhete eftersom vi bevarar e framtida bas för växtförädlig och avel. Vi ökar också matsuveräitete och bidrar till att bevara biologisk mågfald. Vi vill utöka satsige på programmet för odlad mågfald och äve satsa mer på stöd till hotade husdjursraser iom ladsbygdsprogrammet. Miljöpartiet aser att dages skogspolitik prioriterar de biologiska mågfalde alldeles för lågt. Vi aser att lagstiftige för skoge ska ikluderas i Miljöbalke detta eftersom skogsbruket är e verksamhet med mycket stor miljöpåverka. Skogsbruket är idag mycket likriktat. se ett mer varierat skogsbruk, till exempel geom att främja hyggesfria skogsbruksmetoder och geom de statliga styrige av de skog vi äger gemesamt. utveckla mer övergripade strategier för att kombiera brukade med bevarade på ladskapsivå.

5 stödja jordbrukets miljötjäster geom ladsbygdsprogrammet, särskilt stöd för ekologiskt jordbruk och för skötsel av ägs- och betesmarker satsa på odlad mågfald och äldre husdjursraser höja och differetiera skatte på bekämpigsmedel iföra e skatt på hadelsgödsel för att miska övergödigsprobleme ädra skogsvårdslage så att miljöhäsy och social häsy stärks stärka satsige på hyggesfritt skogs bruk, blad aat geom rådgivig och metodutveckligsstöd udersöka möjlighetera till att iföra strategier på ladskapsivå för att effektivare kombiera skogsbruk och aturvård. Hållbarhet iom fiske, viltvård, mieralutviig och friluftsliv Överfiske är ett utbrett problem och hadlar om att fiske tas upp sabbare ä de hier föröka sig. fortsätt att driva på för att fiskekvotera ska sättas på e ivå som ligger uder det forskara mear är maximalt uttag. För ågra år seda blev det förbjudet att släga oöskad fisk överbord; för att säkerställa att förbudet följs vill vi se krav på fullt dokumeterat fiske med kameror. se rovdjursstammar som är lågsiktigt livskraftiga. Ia dess ska ige licesjakt bedrivas, uta ebart skyddsjakt mot rovdjur som har orsakat skada eller som har uppträtt oskyggt mot mäiskor. Det betyder att vi i dagsläget ite vill se licesjakt på lodjur, järv eller varg. Vi vill öka aslaget till åtgärder som förebygger rovdjursagrepp på tamdjur och ger ersättig är agrepp har iträffat. Efterfråga på metaller och mieral växer, samtidigt utgör gruvor ett stort igrepp i aturmiljö. miska behovet av yexploaterig, till exempel geom att öka återavädige av material frå produkter och byggmaterial. Vi vill också iföra krav på miljökosekvesbedömig för hela gruvprojekt tidigare i processe, geom att skärpa miljökrave vid prospekterig och provborrig. Civilsamhället och ärigslivet har viktiga roller att spela för att främja biologisk mågfald både i och utaför skyddade område. Naturturisme blomstrar, företag hittar affärsmöjligheter i hållbart brukade och friluftslivets orgaisatioer arbetar med att tillgägliggöra ature och skapa förståelse för vikte av biologisk mågfald. För att följa med i utvecklige fis ett stort behov att utveckla ya metoder för aturvårdade skötsel och hållbart brukade. driva på för hållbara fiskekvoter i EU och för att förbudet att släga fisk överbord ska följas fasa ut blyavädig i ammuitio och fiskesäke ite tillåta licesjakt på varg, lodjur eller järv höja mieralersättige, öka återviige av mieraler och ställa krav på

6 bedömig av miljökosekveser så som påverka på biologisk mågfald tidigt i processe för gruvprojekt stärka arbetet med aturvårdade skötsel och hållbart brukade geom ya stödformer och miljömärkigar, samt ett tätare samarbete mella mydigheter, civilsamhälle och ärigsliv. Globalt År 2012 togs ett viktigt steg för biologisk mågfald: FN irättade e mellastatlig och oberoede pael för biologisk mågfald, IPBES, som fugerar som e motsvarighet till FN:s forskarpael om klimat, IPCC. I dagsläget sakar paele tillräckliga resurser för sitt arbete. att Sverige ska stärka sitt egagemag i och sitt bidrag till IPBES, och äve uppmaa adra läder att göra detsamma. öka bidraget FN:s iteratioella pael för biologisk mågfald, IPBES öka iteratioellt biståd till projekt som stärker biologisk mågfald iföra krav på offetlig upphadlig fri frå produkter som bidrar till regskogsskövlig aväda Sveriges och EU:s utrikes- och hadelspolitik som verktyg för att driva på bevaradet av biologisk mågfald skydda de sista restera av Europas gammelskogar och ställa om europeisk skogspolitik så att de gyar de biologiska mågfalde stärka de iteratioella rätte så att både stater och företag ska kua hållas juridiskt asvariga för miljöbrott och skador på ekosystemet. Geom biståd ka projekt med stor miljöytta bli möjliga i fattiga läder. Miljöpartiet har i regerig tagit stora steg för att öka det riktade miljöbistådet. Vi vill fortsätta att öka bistådet till projekt som stärker biologisk mågfald samt itegrera häsy till biologisk mågfald i alla projekt. Vi vill se e framtid uta skövlig av regskogar. Vi vill därför ta fram åtgärder för att miimera hadel med varor där produktioe är kopplad till regskogsskövlig, exempelvis vissa odligar av palmolja och soja. Vi vill att offetliga verksamheter går före med asvarsfull upphadlig.