MEDDELANDEN FRXN. STHTE{iS. S~OGSfÖRSö~SH{iSTH~T HÄFTET 10. MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT

Transkript

1 MEDDELANDEN FRXN STHTE{iS SOGSfÖRSöSH{iSTHT HÄFTET 0 93 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 0. HEFT CENTRALTRYCKERIET, STOCE:IIOU\!9 4

2 INNEHÅLLSFÖR TECKNING. INHALT. Redgörese får verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under år 92. Bericht itber die Tätigkeit der Kg. Frstichen Versuchsanstat Schwe dens im Jahre 92. I. skgsavdeningen (Frstiche Abteiung)... II. Btaniska avdeningen (Btanische Abteiung) TORSTEN LAGERBERG: Granens tpptrka... 9 Eine Gipfeditrre der Fichte in Schweden (I) ALEX. MAASS: Avsmaningen i stammens nedersta dear hs taen ch granen Die Ausbauchung in den uniersten Teien des Stammes bei der Kiefer und Fichte (V) ALEX. MAASS: Trädhöjderna i nrmaa tabestånd Die Stammhöhen in nrmaen Kiefernbeständen (VII) GUNNAR SCHOTTE: Skgsträdens frösättning hösten Der Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Herbst 93 (IX) EDVARD WIBECK: Om sjävsådd ch skgsding i övre Nrrand 9 Uber natitriche und kiinstiche VerjUngung in den.wädern Nrdschwedens (XI) TORSTEN LAGERBERG: En abnrm barrfäning hs taen Eine Schiitteepidemie der schwedischen Kiefer (XVII) GUNNAR SCHOTTE: Trenne garingsytr å Skagershms krnpark. Ett bidrag ti kännedmen m barrbandskgen... r8 r Drei Durchfrstungsfächen in der Staatsfrst Skagershm. Ein Beitrag zur Kenntnis des Nademischwads (XXIII) Kung. Maj :ts nådiga instruktin för statens skgsförsöksanstat, given den 25 ktber r Auszug aus der Aerhöchsten Instruktin fir die frstji ch e V ersuchsanstat Schwedens (XXVIII) Förteckning över peridisk itteratur, sm genm byte mt skgsförsöksanstatens»meddeanden» förvärvats åt dess bibitek inti den r jan : Sid. Pagineringen inm parentes hänvisar ti mtsvarande sidr i skgsvårdsföreningens tidskrift, årg. 93, där uppsatserna varit införda. Stjärna vid paginasiffrrna utmärker, att uppsatsen varit intagen i tidskriftens fackavdening.

3 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Om sjävsådd ch skgsding i övre Nrrand. Av EDVARD WIBECK. Avverkningen å de stra skgsvidderna i nrra Sverige tg ti en början as ingen hänsyn ti återväxten; man avverkade vad sm önade mödan, resten ämnades. För därvarande statsskgar utfärdades några egentiga avverkningsbestämmeser först under sista åren av I86taet, ch i överensstämmese med det förhåande, att btt det grövsta virket kunde eknmiskt tivaratagas, föreskrevs då en dimensinsbädning, sm under ett 6-årigt mdrev brde övergå skgens aa timmerförande dear. Dessa första avverkningsbestämmeser vr såedes föga mera än en btt ch bar sanktin av den praxis, sm övermäktiga eknmiska imperativ förestavade. Huruvida ett avverkningssätt, sm före a annan hänsyn nödgades rätta sin karaktär efter kaa, ftast starkt begränsade avsättningsförhåanden, ckså i ängden skue tiåta en nöjaktig återväxt att sippa fram - någt sm dck tydigen vre ett frånkmigt vikr för skgsbrukets uthåighet- därm vr meningarna ng från början rätt deade. I sin berättese av år I 870 uttaar sig skgsstyresen visserigen hppfut ng i detta avseende, men ett ferta efterföjande årsberätteser intyga, att detta hpp fta kmmit på skam, ch att föryngringsförhåandena mångenstädes, särskit inm Nrr- ch Västerbttens än, med vika vi här företrädesvis ha att syssesätta ss, gestatat sig at annat än tifredsstäande. I de fa där rsakerna ti de anmärkta missförhåandena närmare beröras, pekas i rege på jusbristen å de bädade, men av smärre skräpskg atjämt beamrade afverkningstrakterna. Stundm anmärkes samtidigt att återväxten på kahyggen ch brandfät bivit gd. Typiska sådana uttaanden återfinnas t. ex. från J uckasjärvi ch dåvarande S:a Arvidsjams revir 877, från Nrbttens än i gemen ch från dåvarande S:a Ångermanands revir I878. Redan vid skgsmötet i Jönköping I 877 förfäktade ckså så framstående skgsmän sm KJEL LERSTEDT ch A. G. GYLLENIIAMMAR att trakthuggningen vre det ur skgsvårdssynpunkt riktigare avverkningssättet i Nrrand (69). I sina år 886 pubicerade undersökningar över Nrrbttens skgar J.edde/..från Stafens sr:gsf(i'rsöksrmsfa!t I9I3. 9

4 E. WIBECK. (I7) k.nstatera ikaedes HOLMERZ ch ÖRTENBLAD, att vid bädning ti gängse minimidimensin i z-årig, medegd taskg en så str rest av beståndet måste kvarämnas, att den utgjrde ett hinder för en gd föryngring. Också anmärktes att den naturiga föryngringen i dessa trakter skedde gruppvis eer å större, av ed övergångna mråden. Mera direkt framades påföjande år de nrrändska föryngringspr bemen ti amänhetens begrundande i ett par artikar i tidskriften Skgsvännen (62. 63). Artikeförfattaren framhåer här svårigheten att utan avsevärda kstnader få gd återväxt efter avverkning å sådana skgar, från vika endast grövre virke kunde avyttras, ch dit, tiägger han, höra snart sagt aa krnparker i Nrrand. &Det finnes'>, sutar en af uppsatserna,»ej en på r av våra bidade skgstjänstemän, sm icke inser, att vår nu pågående timmerbädning skue i ängden biva för skgen ruinerande. Någt måste ändras ch detta är avverkningen.» Lika skarpt kritiseras rådande förhåanden i en ti dmänstyresen år I 894 ingiven berättese (54), vari ÖRTENBLAD redgör för nya, på styresens tiskyndan utförda undersökningar över detta ämne.»undertecknad» heter det här,»sm i syfte att iakttaga återväxten efter bädningen besökt ett strt anta ädre ch yngre timmerhyggen inm nrra Sveriges aa än, anser mig skydig öppet förkara, att jag i intet fa sett en nöjaktig föryngring, föranedd ensamt af en på vanigt sätt utförd timmerbädning. Återväxt förefinnes dck ej säan; men denna har icke framkaats ensamt af bädningen, utan därjämte av andra tistötande rsaker, vanigen en öped, sm föregått avverkningen, fta dck ej direkt utan med fera eer färre års meantid. Orsaken ti den ganska amänna åsikten även band skgsmän, att bädningen framkaar återväxt, trde få sökas däri, att man ej i varje särskit fa nggrant utreder de förhåanden, sm jämte avverkningen utövat infytande på föryngringen. De skuggsidr, jag hs timmerbädningen i sin nuvarande frm påpekat, anser jag icke vara mörkt tecknade; jag har bjudit ti att icke göra mig skydig ti överdrifter. Stöd för mina åsikter har jag även erhåit av såvä ädre sm med mig jämnåriga kamrater, såsm hrr överjägmästare F. ]. Lindbhm ch E. F. Grth, hrr jägmästare J. H. Brgind, K. Fredenberg, Hj. Landberg m. f., ch under resr ch utfärder i skgarna i säskap med utändingar har jag haft tifäe erfara att min syn på förhåandena deats av kritiskt anagda naturer sådana sm nrrmannen Nicay Martens, Skvskebestyrer i Stenkjcer, ch preussaren Sigfried Bdsti.ibner, O berförster i statens tjänst.» Även må erinras m A. N. LUNDSTRÖMs i ett arbete av år 895 (22) uttaade åsikt, att skgsåterväxten utan särskida markvårdande åtgärder, vika i rege vre föreniga med btt ch bart dimensinsbädning,

5 (389*) OM SJÄLVSÅDD OCH SKOGSODLING I ÖVRE NORRLAND. 93 städe sig tifredsstäande i de s. k. häredda ch tibakagående skgstyperna. Enigt L:s kända termingi hemfaa i sjäva verket högst betydande dear av de nrrändska skgsvidderna under desssa båda kategrier. En synnerigen ingående behanding har atsedan första åren av 8g-taet kmmit de nrrändska avverknings- ch återväxtfrågrna ti de vid Föreningens för skgsvård i Nrrand möten eer i uppsatser, pubicerade i denna förenings rgan. Det beve för ångt att ens i huvudsak referera de åsikter, sm härvid framförts, ch tycks mig.detta ckså vara nödigt, då dessa ju återfinnas i en amänt spridd ch ännu ättigängig pubikatin. 2 Den kritik, sm riktats mt rådande praxis, har emeertid understundm i skärpa ej givit den förut reaterade efter, i viket fa t. ex. må erinras m ett föredrag av HJELM år 900 med deciderade uttaanden för trakthuggningens amänna införande i Nrrand. Sm ttaintryck av många års förhandingar över föreiggande frågr kvarstår ett ganska amänt erkännande av grupp- ch trakthuggningens rent skgiga företräden i vissa, mycket utbredda nrrändska skgstyper, framför at överåriga ta- ch granbestånd, undantagandes å rena hedand. Samtidigt har dck dimensinsbädningens eknmiska nödvändighet för stra dear av Nrrand betnats samt svårigheten att i därvarande ödemarker vidtaga ens de enkaste frmer av mark- ch hyggesberedning för återväxt. Man förstår, att gent emt förhåanden, vika av sakkunskapen så enhäigt betecknats såsm håbara, en genmgripande ändring dck skue varit behövig. Denna avsåg 902 års, ännu gäande indeningsch utsyningsbestämmeser att genmföra. Att detta cirkuär, jämte senare gjrda tiägg, föreskriver vissa beståndsvårdande åtgärder ch givit rum för ika, efter kaa förhåanden avpassade averkningssätt innebär ju redan det ett strt framsteg. Särskit beträffande den överåriga ch skadade skgens tivaratagande kan man säkerigen knstatera en str skinad mean förr ch nu. Någn amän ch het mskapande förändring beträffande skgsföryngringen ha de nya bestämmeserna emeertid, trts föreskriften m viss s. k. föryngringsyta, icke förmått att i praktiken åstadkmma, ch den kritik med skgsvårdande intresse, viken förut så fta förnummits, har därför icke heer sedan utebivit. Jag erinrar i detta hänseende m H. Szs' uppsats»om virkesutstämping på nrrändska krnparker ch krnhemman'', Årsskrift f. fören. f. skgsvård i Nrrand 904 (32), CARLGRENs artike i Skgs- A. AsPENGREN (6, sid. 6) förmdar så t. ex., att btt ch bart de häredda ch försumpade tamarkerna upptaga 50 % av Nrrands hea skgsmark. 2 En sammanfattning av föreningens tidigare förhandingar öfver dessa ämnen återfinnes i en uppsats av Tr-r. ÖRTENBLAD i föreningens årsskrift år 900 (56).

6 94 E. W!BECK. vårdsfören. Tidskrift innevarande.år (I) samt senast HOLMGRENs, i prgram för skgsvårdsföreningens g:de exkursin 7-0 aug. I9I3 (75) tryckta, avgjrda förrdande av trakthuggningens införande i Nrrand. Nämnas bör sutigen att ckså NORRLANDSKA SKOGSVÅRDSKOMMITTEN i sitt betänkande I 9 I z (74) knstaterat, att avverkningarna at frtfarande fta ha en mer eer mindre utprägad karaktär av timmerbädning» ch att den av nrrändska skgstörvatningens huvuduppgifter, sm igger i nödvändigheten av att i de gama avverkade beståndens stäe få upp växtiga ungskgar, frtfarande är i str utsträckning förverkigad. Det är ckså författarens egen erfarenhet, att den»utprägade gruppch beståndshus håning>> i föryngringssyfte, sm nyssnämnda kmmitte stät sm framtidens önskemå, ännu het visst i mycket ringa mån är förverk igad å timia-reviren i övre Nrrand, ch att det hava a hea öre pr år ch hektar, viket staten ikvisst under senaste åren nedagt på skgsding ch hyggesrensning inm de tre nrdigaste distrikten, ännu ej hunnit på någt mera iögnfaande sätt upphjäpa en fta njugg natur. Och vad sm behövs för en väsentig förbättring i beståndvården ch föryngringsförbaandena i dessa trakter är påtagigen ej btt utredningar av rent kunskapsteretisk art, utan framför at större insatser i penningar ch evande arbetskraft. Att man beträffande tiämpigheten i dessa trakter av metder, brukiga i ett intensivare skgsbruk, ikvä har åtskiigt att utexperimentera ch mdifiera är tviveaktigt, ch skgsförsöksväsendets betydese ch förpikteser härvidag ha fta framhåits. Områden inm det nrrändska skgsbruket, sm i synnerhet är i behv av vidgad kännedm, vunnen på grundva av nggranna experiment, är såunda avverkningssättens företräden med hänsyn ti efterföjande sjävföryngring, ika markberedningssätts verkan i samma avseende, diverse kuturprbem-såvä med hänsyn ti metder sm fröprveniens, samt sutigen dikningssättens effektivitet ch värdet av därigenm gjrda andvinningar. Inm dessa mråden har skgsförsöksanstatens båda avdeningar ckså påbörjat en he rad, devis ganska brett anagda undersökningar, vikas resutat emeertid av het naturiga skä ännu ti str de änge måste avvara en sutgitig tkning. I avvaktan härpå, har anstaten sökt att i samband med andra fätarbeten jämvä undersöka de resutat, sm eventuet vunnits vid de icke så få ädre försök i samma riktning, vika under I 88- ch g-taen an- Enigt en av P. O. VELANDER sammanstäd jämföresetabå (39) vr utgifterna för skgsding ch hyggesrensning under år 90 pr hektar skgsmark inm de ika distrikten föjande: Lueå,4, Skeefteå 0 4, Umeå, r,6, Meersta-Nrrands II, Gäe Daa 6, Bergsags 30, Östra 50, Västra 55, Småands 2 I ch Södra I I 4 öre.

7 c;- "'... a: >' :;; rn > t! t! p:: rn ;> Q rn t! t: z Q 0' < [; z d d t-' > z? Fig.. U r Statens Skgsfårsöksanstats samingar. Ft. fårf. maj zgx2. Avdening 2 av gama försöksfätet p& Ranesvare krnpark, Strbackens revir, Jckmkks scken, Lue appmark. Avdeningen, sm f. n. btt visar ges ch jämn &terväxt; dimensinsbädades under senare deen av 890-taet. I bakgrunden Lueäven. Vr etwa 5 Jahren gepenterter Kiefernbestand. Unterwuchs und Stämme hne verkäufiche Böcke sind stehn gebieben. Der Nachwuchs, wecher grösstenteis aus äteren, friiber unterdriickten Zwergbäurnen besteht, ist spädich und iickenhaft gebieben. Im Hintergrund die Tamude des Luestrms. Staatswad Ranesvare, Revier Strbacken, Kirchspie Jckmkk, Lappand. \0 <.J

8 E. WIBECK. rdnades på fera av våra nrra revir. Devis ha dessa försök redan förut bivit föremå för mnämnande, så i uppsatser av BORGLIND (9), ÖRTENBLAD (57), HOLMGREN (I8), m. f. Vid granskningen av dessa gama markberednings-, kuturarbeten m. f. ha adees samma svårigheter mött, sm förut yppats vid revisin av ädre jungmarkskuturer ch tysktassådder i södra Sverige, den nästan genmgående bristen på tiräckigt nggranna uppgifter m försökspatsens förutvarande beskaffenhet ch behanding, m detajer i arbetets utförande. s. v. Detta i förening med den förhåandevis ringa tid, sm kunnat ägnas åt desssa ädre försök, har gjrt, att utbytet ej bivit så rikt ch värdefut, sm man från början kunnat hppas. Band de intressantare, ch tack vare den åny påbörjade diskussinen m ämpigaste avverkningssättet i nrrandsskgame mera aktuea av dessa försök ha en serie avverkningsytr inm nuvarande Strbackens ch Bdens revir synts mig vara. Det är dessa jämte vissa redan nu skönjbara resutat av försöksanstatens egna, nrdigaste prvenienskuturer, sm här företrädesvis ska avhandas. Taskgens förmåga av sjävföryngring å trakthyggen. Sm försök över denna fråga kunna prvytrna i Strbackens revir. betecknas. De är inaes 5 stycken, varav 3 beägna å Ranesvare ch I å Suksive krnpark samt I å Laitabergets krnöverppsmark, aa i Lueävens dagång, 3 a 4 mi från Murjek Prvytrna å Ranesvare krnpark. Dessa igga z a 3 km. nrdväst m Subbatses krnatrp på nrra stranden av Lueäven. De utgöra 3 stycken, ika behandade hyggen, vartdera av c:a 70 hektars strek Parceerna är någt rektanguära med ångsidrna vinkerätt mt fddaen, i vars översta suttning de igga, sida vid sida. Större deen av ytrna igger i en medebrant, frisk sydutning, btt mindre dear överst ch nederst är pana ch på samma gång mera trra ch hedartade. Averkningen ägde enigt revirförvatningens uppgift rum någt år mean medi ch sutet av I8g-taet. Skgen bestd av gamma ta, någt bandad med huvudsakigen underväxande gran ch björk, viket bestånd frtfarande återfinnes utmkring ytrna. Jrdmånen är en mycket sten- ch bckrik mrän. Markprfien visar ett r-2 cm. tjckt täcke av avsmu ch humus, så ett svagt utbidat, s -7 cm. tjckt bekjrdsband ch därunder den rödgua minera-

9 w -D (,N J :;;:: ;.-' en e (" :Ii en ;;<: Q en t: t: z Q 0' < " trj z :< ::0 t"!=' Fig. _2. Ur Statens Skgsfdrsöksanstats samingar. Ft. fdrf. juni z g z r. Meersta deen av avdening 3 av gama försöksfätet på Ranesvare krnpark, Strbackens revir, Jckmkks scken, Lue appmark, Tät, jämn sjävsådd,.uppkmmen på kahygge, sm avverkats ch risbränts under senare deen av 890-taet. Kahschag, zu derseben Zeit wie der im vrigen Bid gezeigte Penterhieb abgetrieben, Unterwuchs und Hzabfa nachher abgebrannt. Der sebstgesäte Nachwuchs ist verhätnismässig reich und geichförmig emprgekmmen. Die Prbefäche ist etwa 70 Hektar grss und Jiegt dicht neben der in der Fig. r abgebideten. -D...

10 .. E. WIBECK. (394*) jrden. Å samtiga parceerna, men framför at å avdeningarna r ch 3, igga massr av trrstammar. Den evande markbetäckningen, sm trts ytrnas ika behanding nu visar ringa skijaktigheter på de ika parceerna, sjäva trädbeståndet undantaget, består av ett bttentäcke av Cadina: ch Cadmzia: ymniga, Hycmium parietinum fäckvis rikigmest å den meersta, svagt avverkade ytan -, Pytricha ch Fetigera maacea strödda i ett gräs- ch risskikt av fäckvis rikiga ruggar av jung, strödda pättar av kråk- ch ingnris samt krus-tada ( Aira jexu- Tab.. ; Centimeterkasser vid I,3 S:ma! m:s höjd träd I I Centimeterkassen bei Höhe! 2 Sa. vn I,3 m Bäume Oskadade i. ',! :.;..., ZIOi, ' IOOI' IO I s I0 -. O :: c-< Unbeschädigte A ) j j ' I 3, 0 b Skadade i5 a Beschädigte r,,ii6 '5, 40 z' ,-,- E r ;., j S -- Oskadade z,68 n c :s, 6 --' ,-r-.--_,_.;j :q Unbeschädigte ',. :,. j -- _. SS-a:.m_B_a a-.. :-r :r:sffs+7 :=I - 4 ' 580!!i :E 5 Trädens medeängd i m. VIitt::mn!e d ,69I,s8!Z,g2,49z,g 0---! I 3,283,93!4,s 4, i ] Sista 5 årens ängd- ' i 'i ] tiv. i m. : 0 Letzte-u!!::: ängen-! -,44',66 0,64 0,79 0,7SI,73 r,0,g b - --!! j J Trädens i n:eängd,!,,;,_;,s, II,s4i.I,g8 z,6 z,gs 34s3,6s'. - -, '" VIittere Länge d... Baume,: i f i f!., ]Trädens medeängd i m. I! ' Mitter: Länge d. 0, , - - Baume JJZ :! ] Ti -centime terskassen räknas träd, sm ej nå upp ti I,3 meters höjd eer vid denna höjd ha mindre tjckek än j 2 cm. 6

11 (395*) OM SJ.LVSÅDD OCH SKOGSODLING I ÖVRE NORRLAND. 99 sa), mera sparsamt ckså någt båbärsris ch ummer ( Lycpdi'um cmpanatum). Beskaffenheten av trädbeståndet å de ika parceerna, viken iksm å senare beskrivna prvytr utrönts genm injetaxering av representativa dear av ytrna, framgår av det föjande. Avdening I (ängst i väster) avverkades på så sätt, att a ädre ch medeåders skg så när sm på ett fåta taöverståndare, c:a 4 a 5 pr hektar, utfädes, ikaså a gran ch björk. Däremt kvarämnades växtiga pantr ch ungskgs! grupper av ta. Någn sags markberedning kunde tydigtvis ej ifrågakmma ch de fäda, icke saudugiga träden fing igga kvar på ytan. Tabe I visar det nuvarande sjävsådda beståndets täthet. ch beskaffenhet, at pr hektar räknat. Jämnt fördeade skue de skadade pantrna förså ti ungefär ett 2 meters kvadratförband. Återväxten är bäst på parceens meersta, suttande de. Avdening 2 (i mitten) avverkades på det sätt, sm vid tiden för ytrnas anäggning i rege praktiserades i dessa avägsna trakter, d. v. s. btt den saudugiga, grövre timmerskgen utfädes. Vad sm är kvar är ett starkt utgesnat bestånd av kenare, ehuru ti större deen gama taar ti ett anta av c:a 00 pr hektar. Ett ch annat medeåders träd eer någn iten ungskgsgrupp i en större ucka visa visserigen ökad tiväxt, men i strt sett befinner sig den gesa ch jämna underväxten, sm ti ara största deen tycks härstamma från tiden före avverkningen, atjämt i stagnatin. Någn taxering av detta underbestånd gjrdes ej, men dess fantiga underägsenhet såvä ti de utveckingsbara trädens anta sm ti deras tiväxthastighet i jämförese med återväxten på de båda andra avdeningarna var iögnfaande ch trde ganska vä framgå redan vid jämförese mean fig. I ch 2. Avdening 3 (ängst i öster) kahöggs fuständigt samt bev därefter avbränd. Härvid förtärdes dck endast det kenare virkesavfaet, de tarika efter avverkningen kvariggande stammarna bev btt ytigt svedda. Undersökt på samma sätt sm avdening I, befanns den nuvarande sjävsådden sådan, sm tab. 2 utvisar. De skadade pantrna mtsvara ungefär I,s meters kvadratförband. Liksm å avd. är återväxten bäst å parceens meersta, tämigen starkt suttande de, där den å stra areaer är så gd ch jämn, sm trts

12 IOO E. WIBECK. Tab. 2. S:ma Centimeterkasser vid I,3 m:s höjd träd I 2 Centimeterkassen bei Höhe vn ,3 n 7 Sa. Bäume Oskadade Ta Unbeschädigte I,I IO !60 IO- 2,930 Anta pantr pr har Anzah Pfanzen pr Hektar Kiefer --s-ka_d_a_d_e_ I,Is j-[ Beschädigte Oskadade 50 IO -- -I --- Fichte Unbeschädigte Summa träd Sa. Bäume I,530! ,44088s57+66 I:-[ 4,620 Ta Kiefer Gran Fichte Trädens medeängd i m. Oskadade pantr Mittere Länge d. Unbeschädigte Bäume, m ',' Pfanzen - Sista 5 irens ängd- [ tiv., m., : i :L::-e-::t-:zt_e_r_s_-_jä-h-:-r-;. c-:l:-ä-n--:-- -,6,si,gg I,s,25 genzuwachs, m Skadade pantr Trädens medeängd Beschädigte i rn. Mittere Länge d, i Pfanzen Bäume, m Oskadade pantr Unbeschädigte Pfanzen Trädens medeängd i m. Mittere Länge d. Bäume, m i 0,74 I,54 I,Ss 2,27 i 0,35! r,s - - månget kuturbestånd (fig. 2). I nedre deen av suttningen, där marken smigstädes är starkt syrig, är mycken björk inbandad i sjävsådden. De pana, trra patåerna nederst ch överst å parceen ha betydigt svagare återväxt, pantrna är där både mindre ch gesare. Enigt vad sm meddeats, har den övre patån för några år sedan bivit avröjd ch rutsådd, dck ti synes med betydigt resutat. En jämförese av föryngringsresutaten på de ika parceerna kan egentigen endast ifrågakmma mean avd. ch 3, då endast å dessa en beståndsföryngring i egentig mening ägt rum. Sm tabeerna visa, är trädsumman pr hektar å ifrågavarande avdeningar nära ng densamma, ch bestånden synas ckså vid hastigare påseende ganska ika, frånsett den större jämnhet, sm en de förväxande enstaka träd eer trädgrupper ger åt avd.. Om man emeertid med edning av de meddeade siffrrna undersöker pantbestånden närmare, finner man, att

13 c:;:;-..0 _,. J a:: ;..., t" < tj (") U> G U> tj t: z G 0' ;i M z "tj Ur Statens skgsförsöksanstats samingar. Ft. förf. juni 92. :fig. 3. År 895 i fursökssyfte avverkat kahygge!. Laitabergets krnöverppsmark, Strbackens revir, Jckmkks scken, Lue appmark. Aterväxten uppg.r ti mkr. 8,400 pantr pr hektar, men är fga framträdande!. biden, d. pantrnas medeängd ännu understiger / 2 m. Im Jahre r895 abgetriebener, etwa 20 Hektar grsser Kahschag im Staatswad Laitaberg, Revier Strbacken, Kirchspie J ckmkk, Lappand. Nicht verkäufiche Stämme und Gipfestäcke iegen nch da. Dei sebstgesäte Pfanzenbestand beträgt etwa Jungkiefern pr Hektar, weche jedch nur erst eine mittere Länge vn einhab Meter haben und deshab wenig sichtbar sind....

14 02 E. WIBECK. företräde avgjrt måste givas åt avd. 3 Att avd. I har fera pantr än avd. 3 i -centimeterskassen betyder föga, ty i så ångt kmna bestånd förbi dessa minsta individer i rege undertryckta eer duka het under, ch det fåta träd i grvekskasserna 5- I cm., sm avd. I har, kan ej på ängt när uppväga avd. 3:s vida fyigare representatin i kasserna I-4 cm. Av skadade pantr av I cm:s tjckek ch däröver har såunda avd. 3,830 st. pr hektar mt r,io å avd. I. De unga pantr, sm efter avverkningen å sistnämnda parce sknades ch fing frtväxa, ha atså btt stått ti skada f/dr den runt mkring uppkmna sjävsådden. Denna parce har såunda 70 % af aa pantrna kvar i -kassen ch 40 % skadade, då mtsvarande kategrier å avd. 3 btt utgöra respektive 53 ch 33 %, ch även de skadae trädens ängdtiväxt har i strt sett varit avsevärdt mindre å avd. I än å avd. 3 Skadrna å de större ungträden ha på båda parceerna ti större deen rsakats av äg. Prvytan å Laitabergets krnöverppsmark. Denna igger iksm de senast beskrivna på nrra sidan Lueäven I a 2 km. nrdnrdst m krnjägarebstäet Äviden, ej ångt från Kuka by. Ytan är ett strt rektanguärt kahygge m respektive s ch 400 meters sidr, ti areaen atså 20 hektar. Avverkningen ägde rum mkr. år I 89 5, då a skg å ytan nedfädes. Btt det grövre timret sådes ch brtfördes, at det andra virket fick igga kvar. Marken är iksm på Ranesvare-ytrna en bckrik mrän, äget friskt med svag suttning mt söder. Markens ytager visar i prfi I -3 cm. avsmu ch humus, ett mycket svagt bekjrdband m 3-7 cm. ch därunder det rstfärgade gruset. Markfran hade smmaren I 9 r 2 föj ande sammansättning: Cadnia: ch Cadina:, Empetrum ch Cauna (fäckvis) ymniga; Sterecaun ch Vaccinium Vitis da:a strödda - rikiga; Myrtius nigra enstaka - strödd. (Mt sydöstra kanten av ytan fanns en fuktigare fäck med ymnig gräsväxt av Aira jexusa ch strödda exempar av Ledzan ch Fetigera maacea.) Det sjävsådda pantbeståndet hade på Laitabergsytan ej på ångt när hunnit så ångt sm på de trakthuggna ytrna å Ranesvare, men var i sjäva verket betydigt tätare än å dessa. Antaet pantr pr hektar var föjande: ta, skadad... 5,250 ) 8, 420» skadad... 3,70 S:ma 8,440. gran, skadad De skadade pantrna uppgå ti 38 %, de friska mtsvara ett kvadratförband av c:a r, 35 meter. I -centimeterskassen, vari ännu 97 a\'

15 G' -...!S 2; >' UJ > j j n tr: UJ G UJ j t" z G 0' < t'i?o?o t" > z!:i Fig. 4 Ur Statens skgsförsöksanstats samingar. Fast 3-jähriger, 2 Ft. förf. juni rgr2. Sjävsådd å kahygge, avverkat vid mitten av 88-taet på sandig, hedartad mark å Suksive krnpark, Strbackens revir, Jckmkks scken, Lue appmark. Återväxten av tifredsstäande täthet, ehuru synnerigast i början ganska trögväxande. Hektar grsser Kahschag auf heideartigem Sandbden im Staatswad Suksive, Revier Strbacken, Kirchspie Tckmkk, Lappand. Der sebstgesäte Nachwuchs ist vn geniigendem Schuss, im Beginn aber sehr trägwiichsig. H w

16 04 E. WBECK. hea återväxten befinner sig, är pantrnas medehöjd btt, 43 m., varför det spirande ungbeståndet, sm dck efter at att döma bir av kanderig sutenhet, ännu är föga synigt van de taösa trrstammar, sm täcka ytan (fig. 3). Btt å den förutnämnda fuktiga fäcken ha tabuskarna hunnit ängre, de nå här 2-2,5 m:s ängd, varav I-I,s m. kmma på de 5 sista årssktten. Prvytan å Suksive krnpark. I mtsats ti de övriga igger denna på södra sidan av Lueäven, c:a 300 meter från stranden, mitt för Kuka by. Den är ett 2 hektar strt trakthygge, avverkat i mitten av 88-taet Gch varpå sedan, enigt uppgift, skgssådd föjt. Denna sådd, sm trigen gjrdes med tafrö söderifrån, trde emeertid ej givit upphv ti den nuvarande återväxten, utan har denna iksm på andra uckr i den mgivande ädre taskgen, säkerigen kmmit sm sjävsådd; trädens hea utseende antyda hemrtens prveniens. Ytans äge är pant ch trrt, marken ävsand. Prfien visar I- 2 cm. avsmu ch humus van ett knappt antytt 2-3 cm. tjckt bekjrdsager ch därunder den gua sanden. Markbetäckningen är utprägat hedartad: Cadnia: ch Cadina: ymniga, Pytricha rikiga- ymniga, ruggar av Cauna strödda - rikiga, Vaccinium Vitis da:a strödd ch Arctstaphys uva ursi enstaka. Aterväxten består av ren ta ch har pr hektar räknat föjande sammansättning ch beskaffenhet: Tab. 3 Centimeterkasser vid r,3 m:s höjd Centimeterkassen bei Höhe vn I,3 m I 2 S:ma träd Sa.Bäume Anta pantr pr hektar Anzah PJanzen pr Hektar Oskadade! 7,075 i U n beschädigte Skadade Bese hädigte S:ma pantr Sa. PJanzen _ i 2,575 i 00 - i 9,650,025 Trädens medeängd i m. Oskadade Mittere Länge d. Bäume, m pantr 0,64 I,s I,97 Unbeschädigte Sista 5 årens ängdtiv. i m, PJanzen Letzter 5-jähr Längenzuwachs Z -,6 0.7! 475 8,475 2,675 rr,rs - --! i Skadade p Iantr Beschäd. Pfanzen Trädens medeän d i m. Mittere Länge d. B:ume, m,sg I i

17 >-< -.3 ;;::.Z) P,: r < U P,> r. :t U :n c; U r z c; 0: -c ;; M z :>: r > z Ur Statens SkgsfOrsöksanstats samingar. Ft. förf. juni rgrz. Fig. 5. Ovanigt fusuten ch jämn taskg, uppkmmen genm sjävsidd pi en pats, sm ir 838 si gtt sm ka-ades genm strm samt någt år senare övergicks av ed. Beståndet beäget mean Abrrtjärn ch Genberg, nära Brattfrs i Lycksee scken, Västerbttens appmark. Bratt Dichter, geichatriger Kiefernbestand, auf einem Patz entstanden, der im Jahre r838 vn einer grssen Sturmfäung und kurz nachher vn Brand betrffen wurde. frs, Kirchspie Lycksee, Lappand. U>

18 E. WIBECK. De skadade pantrna räcka ti ett bestånd (fig. 4) mtsvarande en sutenhet av cirka I, meters kvadratförband; de skadade utgöra 24 % av hea beståndet. I förhåande ti hyggets åder har återväxten på denna yta kmmit ångsammare än å Ranesvare-ytrna, ch i början har tiväxten varit mycket svag. Kringiggande bestånd är ju ckså en avhed, ehuru ångt ifrån av den mera växtiga typen. Tvärt m tycks Ur Statens Skgsfdrsöksanstats samingar. Ft. förf. juni 93 Fig. 6. Vacker, sjävsådd taföryngring på gamma bränna å krnparken KJerberget nära Kers järnvägsstatin, Piteå revir, Nrrbttens än. Under de enstaka eer i gesa grupper befintiga Överståndarne har återtäxten inm ganska vid krets het utebivit. Gute, sebstgesäte Kiefenverjiingung auf atem Eranrfed im Staatswad Kerberg, Revier Piteå, Kirchspie Piteå, Nrrbtten. Rings um die einzenen der in keinen Gruppen stehenden Atbäume sind recht weite Znen vrhanden, in denen keine Pfanzen haben emprwachsen können. sjävföryngringen å bttr i skgen på ävsandsavagringarna å båda sidr ängs även i rege vara rikig, ch sedan träden vä nått ett par meters höjd, bir ckså skttängden anmärkningsvärt gd. Försöksytrna inm Strbackens revir visa exempe på, huru trakthyggen, t.. m. av mycket betydande strek, i icke atför hedartad, ännu fröbar taskg kunnat få en sjävsådd, varti man adrig finner mtsvarighet på bädningstrakterna. Att så bivit faet är ju ingaunda överraskande, utan

19 OM SJÄLVSÅDD OCH SKOGSODLTNG I ÖVRE NORRLAND, tvärtm samma sak, sm så fta förut bivit påpekat ch sm en var, sm fördmsfritt vi skärskåda förhåandena här uppe, kan iaktta. Överat, där man i dessa trakter träffar på täta jämna bestånd av ung ti medeådrig ta ch gör sig mödan efterfrska, under vika mständigheter denna skg uppkmmit, ska man finna att det skett på»nytt and», ftast öppnat av eden. Btt för att nämna ett par exempe härpå, må erinras m den jämna, täta ungtaskg, sm passeras mean Hednrets ch Bdens statiner. Dessa betydande ikådriga ungskgsvidder, sm föra tanken på en sydsvensk skgskutur, är dck ide sjävsådd, uppkmmen efter en str skgsed, sm för c:a 40 år sedan övergick därvarande tamar. Ett annat exempe visar fig. 5, sm är en bid från ett av de jämnaste ch mest fusutna tabestånd jag iakttagit inm de egentiga appmarkerna. Patsen, sm igger mean Genberg ch Abbrrtjärn nära Brattfrs i Lycksee scken, uppgives år J 838 ha bivit så gtt sm kaagd av en häftig strm ch övergicks någt år därefter jämvä av ed. Hur känsig taåterväxten, åtminstne i de östra, mera nederbördsfattiga dearna av Nrdskandinavien, kan vara för överskärmning av ädre skg, visar fig. 6, en detaj från ett gammat brandfät på Kersbergs krnpark, nära Kers statin i Piteå revir, Nrrbtten. Under det sjävsådden vuxit tät ch hög på de het öppna dearna av brännan, har den adees utebivit på en ganska vid rayn under ch mkring de gesa grupper av överståndare, sm h.. d. kvarstå. Föryngringsförsök i växtig, försumpad granskg. Prvytrna å Ljuså krnpark. De gama försöksytrna å Ljuså krnpark, Bdens revir, avse att utreda möjigheten av att på naturig eer knstad väg ti bättre bestånd mföra den i dessa trakter så utbredda försumpade granskgen. Ytrna är 5, aa beägna nära inti varandra invid järnvägsinjen mean Sandträsk ch Gransjö statiner, ett par km. nrr m sistnämnda pats. De är kvadratiska, jämnt I hektar stra hyggen, vika år I897 upptgas i ett strt bestånd försumpad, synnerigen växtig granskg, av det utseende, sm fig. 7 visar. Granen når, ehuru I årig, btt 8 a I 2 meters höjd ch i genmsnitt r cm: s brösthöjdsdiameter, maximat I 5 a I 6 cm. I beståndet ingå dessutm strödda gama taar samt någt gasbjörk. Marken, sm svagt suttar mt väster ch består av erhatigt grus - patsen igger under marina gränsen - är föga genmsäppig, varför det övre jrdagret håes fuktigt av översiande vatten. Markvegetatinen utgöres av ett tjckt täcke vattenhåande Jedde..från statens skg sförsöksanstat J9f3.!O

20 E. WIBECK. mssr, huvudsakigen Spitagna ch Pytridta, rikigt - ymnigt överväxta av ris, nämigen Myrtius uiginsa ch nigra, Empetrum ch Ledum. Strödda eer fäckvis rikiga finnas stånd av Rubus CJtammmrus, Equisetum. sivaticum, Carices m. f. De 5 -parceerna igga rdnade i 2 rader, nämigen n: I, z ch 5 öster m järnvägsinjen samt n: 3 ch 4 väster m densamma ch någt närmare Granträsk I förstnämnda rad igger avd. I i mitten, avd. 2 ängst i söder ch 5 ängst i nrr. Av parceerna väster m järnvägen är n: 3 den nrdigare, n: 4 den sydigare. Samtiga ytrna bev vid avverkningen grunt dikade ängs södra ch nrra sidrna. De ika ytrnas behanding efter utfäningen av det växtiga granbeståndet framgår för övrigt av föjande schema: Avdening I. Inga markberednings- eer kuturåtgärder vidtgs, det fäda virket fick kvarigga. -» z; den fäda margranen ch riset brändes brett, ytan bredsåddes den I 8 aug. I 897 med tafrö från trakten 2 i bandning med råg.» 3 behandades ika med n: 2, men såddes den 9 aug.- med råg ch söderifrån inköpt 2 tafrö. 4; margranen ch riset brändes i högar, ytan rutsåddes den I 9 aug. med tafrö från trakten.» 5 behandades ika med n: 4, men såddes den z aug. med söderifrån inköpt tafrö. Vid i juni I 9 I 2 företagen undersökning befanns ytrnas utseende såunda: Avdening I tycks ha undergått föga förändring efter avverkningen av det växtiga granbeståndet (fig. 8). Marken är frtfarande starkt syrig ch täckt av sväande tuvr av vit- ch björnmssr samt en ymnig risvegetatin av samma arter sm i den rörda granskgen. De ti ett anta av c:a 6 stycken å ytan kvarämnade ädre taarna ha btt i ringa mån givit upphv ti sjävsådd. Av tapantr funns såunda å hea ytan endast I80 a 200 stycken, i rege av I a I,s meters Ytrna utades av krnjägare H. P. FORSMARK, viken ck var närvarande vid författarens undersökning av desamma samt ämnat de här återgivna uppysningarna rörande ytrnas tidigare behanding. I det prtk, sm uppsattes vid ytrnas anäggning, är deras nummerföjd en annan, viket anmärkes ti undvikande av eventuea missförstånd. Den här åsatta nummerföjden tycks mig emeertid vara den mest systematiska. 2 Det tafrö, sm utsåddes på ytrna n: 2 ch 4, var av krnjägare F. sjäv kängt av ktt, ineamad å krnparken Mörtträsk i samma revir, det å ytrna n: 3 ch 5 använda var genm revirförvatarens försrg anskaffat söderifrån - varifrån har tyvärr ej nu kunnat utrönas.

21 (45*) OM SJÄLVSÅDD OCH SKOGSODLING I ÖVRE NORRLAND. 09 höjd. Vida tarikare vr de unga granarna, ehuru de festa av synnerigen undermåig beskaffenhet, antingen små guaktiga, band riset dda pantr eer större, yvigt utbredda individer av dåig frm ch med svag höjdtiväxt. Fertaet av dessa marbuskar förefö att härstamma från tiden före ytrnas anäggning. Inaes beräknades antaet smågranar på ytan (= pr hektar) uppgå ti c:a 2,500, varav 7- a r8 så pass stra Ur Statens skgsförsöksanstats samingar. Ft. förf. iuni 92. Fig. 7. Gamma, växtig ch starkt försumpad granskg med inströdda taar ch björkar å Ljuså krnpark, Edefrs scken ch Bdens revir, Nrrbttens än. Biden visar beskaffenheten av den skg, vari de i texten mtaade försöksytrna n: I-5 utades. Ater versumpfter und unwiichsiger Fichtenbestand mit eingestreuten Kiefern und Birken im Staatswad Ljuså, Revier Bden Ki.rchspie Edefrs, NrrbtLn. Das Bid zeigt den Zustand des Wades, in wechem die in den Figuren 8 und g wiedergcgebenen Prbefächen angeegt wurden. buskar, att de vr syniga van ristäcket. I föryngringen å ytan ingår därjämte åtskiig gasbjörk, varav smiga individ brett ut sig ti vidkrniga»vargar». Ur skgig synpunkt måste såvä markförbättnngen sm beständsföryngringen å denna parce anses fukmigt missyckade. Avdening 2 har av sitt gama bestånd ett r-ta taöverståndare kvar. Marken är å ytans nedre de ng frtfarande någt syrig, men har i a synnerhet å dess östiga, högre de fått en gdartad, frisk karaktär. Här träffas

22 IIO E. WIBECK. fäckvis ymnigt gräs (Air a fexusa), Epibium angusttfium m. f. örter. Båbärs- ch kråkris, björnmssa ch renav förekmma, men hvitmssan är het försvunnen. Ungbeståndet utgöres av ta ch björk, den senare naturigtvis het ch hået sjävsådd. Taen, sm däremt påtagigen ti större deen uppkmmit efter sådden r8g7, räknar på ytan(= pr hektar) mkr. 2,250 stycken ungträd, mest i diameterkasserna --3 cm. På stra fäckar av ytan, synnerigast åt den ägre, västra sidan, dminerar björken i. atför hög grad, men vissa partier å ytans övre, trraste de visa återväxtgrupper av övervägande ta (fig. g), vika båda det ara bästa för framtiden. Gran ingår, praktiskt sett, icke i föryngringen å denna yta, btt I a 200 stycken dyika pantr beräknades finnas å hea parceen. Enstaka uppsag förekmma ckså av asp, rönn ch säg. Avdening 3 har ti str de bivit förstörd genm att en tjärda senare anagts på ytan,. inm parentes sagt, ett beysande exempe på den risk, sm våra ädre, av revirförvatningarna panagda skgsförsök kunna öpa i saknad av enhetig edning ch kntinuerigt övervakande. Några överståndare förekmma ej nu på ytan. Marken har från syrig bivit frisk ch är ti större deen rikt gräsbunden med förhåandevis ringa risvegetatin: Aira fexusa rikig - ymnig, Epibium angustifium, Phcegpteris Drypteris, Myrtt"us utiginsa ch Ledum jaustre strödda, samt h.. d. buskar av gråviden. Trädbeståndet utgöres av ett rikigt ch frdigt tiväxande uppsag av gasbjörk, variband ett fåta - på hea ytan 2 a tapantr är inströdda. Gran saknas nästan het ch hået. Avdening 4, sm igger bredvid föregående yta ch har adees ikartade nivå- ch utningsförhåanden, överensstämmer ckså, vad markens fuktighetsgrad ch vegetatinstäcke angår, fuständigt med denna. Beståndet består ckså här av övervägande björk, men jämte denna finner man ett ej betydigt anta ungtaar ch granar. Av de förra finnas mkr. 5 a 6 på ytan. Ungefär ika tarika är granpantrna ch dessa ha på denna parce ett betydigt frdigare utseende än på någn av de andra ytrna, en str de av granarna nå,5-3 meters höjd. Avdening 5 igger, såsm förut bivit nämnt, på samma inje sm n: I ch 2. Ytans nedre de är ännu tämigen starkt försumpad; man finner här ett

23 OM SJÄLVSÅDD OCH SKOGSOJ>LING I ÖVRE NORRLAND. I I I bttentäcke av vit- ch björnmssa med strödda stånd av Equisetum sivaticum ch Rubus Chama:mrus samt fera sags ris: Myrtius nigra rikig - ymnig, samt i ringare mängd Myrtzus uiginsa, Vaccinium Vitis da:a, Ledum ch Empetrum samt ruggar av gråviden. Mt ytans övre, östra de bir marken trrare ch tuvrna fastare, vitmssan avtager ch Ur Statens skgsförsöksanstats samingar. Ft. forf. juni Igt2. Fig. 8. Avdening I av de gama försöksytrna å Ljuså krnpark, Bdens revir, Nrrbttens än. Å ytan har 897 a granskg avverkats, men taöverståndarna ämnats kvar. Någn nämnvärd föryngring har ej infunnit sig, ch marken är ika försumpad sm förut. Kahschag vm Jahre I897, in dem versumpften Fichtenbestand des in Fig. 7 wiedergegebenen Typus. Die Kiefern as Samenbäume stehn geassen. Die Mehrzah der gefäten Stämme zuriickgeassen. Die Bdenversumpfung ist nicht zuriickgegangen und der Nachwuch< nur spädich und meistens as sperrige Fichtenpfanzen vrhan den. i stäet tita björnmssa ch renav, varjämte gräs ( Aira Je:rusa), Epzbium angustifium ch fäckar av jung uppträda. Ett fåta gama taar ha kvarämnats på ytan. Ä ven å denna parce har gasbjörken bivit absut dminerande. Ta ingår i det nya beståndet btt ti ett anta av c:a 650 på hea ytan. Vida tarikare, ti ett beräknat anta av 3- a 400, förefinnes granen, men btt i frm av dåiga,z-i meter höga marbuskar, varav åtskiiga trde stått kvar sedan tiden före avverkningen. Av asp ch rönn finnas enstaka teningar.

24 2 E. WIBECK. Resutaten av Ljuså-försöken antyda, att man kan ha gtt hpp att med användning av en smua intensiva skgsbruksmetder kmma tirätta även med de ur skgig synpunkt så srgiga beståndstyper, sm våra nrdsvenska försumpade granmarker utgöra. Parce visar, att btt ch bart en utfäning av granen i förening med en bättre vattenavedning åtminstne i detta fa ej varit tiräckiga att åstadkmma beståndsföryngring. Det är tydigt, att på samma gång sm massan av kvariggande smågran mtverkat dikningen ch håit markens syrighet vid makt, ha de kvarämnade taöverståndarna, ehuru ti antaet mer än tiräckiga sm fröträdsbestånd, genm åder ch beskaffenhet i övrigt ej varit skickade härför. Intressant skue emeertid ha varit att se, hur föryngringen gestatat sig på en parce, där den nedhuggna granen brtförts eer uppbränts, på samma gång sm taen brde haft ika eer ännu here, genm förekmsten av bättre fröträd, större möjigheter för sjävsådd än i föreiggande fa. Efter at att döma skue i så fa beståndsföryngringen bivit betydigt bättre. Sm förhåandena nu varit, kunna btt de knstsådda parceerna 2-5 sägas visa mer eer mindre gda ansatser ti markförbättring ch beståndsföryngring. Föryngringen har i sjäva verket, m även björkuppsaget inberäknas, bivit mycket rikig. Ara mest har björken sjävsått sig på de ägre beägna parceerna 3 ch 4, i vars närhet ckså de tarikaste mderträden av denm, art funnits i den mgivande skgen. Naturigtvis hade det varit önskvärt, m barrträdspantrna på samtiga parceerna haft att utstå mindre knkurrens från den förväxande björkens sida, viket ätt bir ödesdigert i a synnerhet i dessa trakter, där garing i yngre bestånd ju i rege ej kan förekmma. Är uppmärksamheten på förhand riktad på den våda, sm kan hta från ett atför rikigt björkuppsag, rde det emeertid ej vara så svårt att minska eer undanröja denna risk genm att samtidigt med avverkningen av det egentiga hygget utpcka fertaet björkar i den närmaste mgivningen. Att bibehåandet af en ättare björkinbandning i barrskgsbestånd av fera skä är önskigt, är så abekant, att påpekandet härav kan synas nödigt. Sak samma gäer m bränningens infytande ti förmån fr taens ch ti nackde fr granens föryngring. Några sutsatser i denna riktning kunna visserigen icke dragas av tabeståndets rikighet på respektive parceer, ty här har möjigheten ti jämföreser spats genm att ika såddsätt med kända frömängder ägt rum, men det framgår dest tydigare av den sjävsådda granens nästan ttaa frånvar på de bredbrända parceerna 2 ch 3, under det reativt tarika pantr finnas på de 3 övriga parceerna.

25 OM SJALVSADD OCH SKOGSODLING I ÖVRE NORRLAND. Växtiga unggranar har emeertid btt den friska, het gräsbevuxna parce 4, varemt r ch 5, där markförbättringen bivit fuständigare, ha ett visserigen rikigare, men genmgående växtigt granuppsag. Den ur ren skgig synpunkt jämförigen bästa föryngringen visar parce 2, sm bränts ch bredsåtts med tafrö från reviret. Efter at att döma får man här i en framtid ett växtigt, åt vara ti en början Ur Statens Skgsförsöksanstats samingar. Ft. förf. juni rg\2. Fig. 9. Bid från avdening z av de gama försöksytrna å Ljuså krnpark, Bdens revir, Nrrbttens än. Ytan bev 897 kaavverkad ch risbränd samt därefter bredsådd med tafrö från trakten, bandat med råg. Prbefäche, zu derseben Zeit und in demseben Bestand wie der ]n Fig. 8 wiedergegebene Kahschag abgetrieben. Das Fed wurde nachher breit gebrannt und eine Vsaat mit Raggen und im Revier geernteten Kiefernsamen ausgefi.ihrt. Die Bdenversumpfung ist zuri.ickgegangen und der emprgewachsene Jungbestand, der aus Kiefern und sebstgesäten Birken besteht, ist steenweise gut. starkt björkbandat tabestånd i stäet för den avverkade, växtiga granskgen. Här föreigger atså ett nytt, jävaktigt exempe på möjigheten att förhåandevis ätt mföra växtig granskg ti en annan ch bättre beståndstyp, en sak, sm b. a. RINGSTRAND med erfarenhet från avsvedda kningshyggen vid Rbertsfrs tidigare (72, år rg3) framhåit. Även på krnparken Månghörningen i J örns revir finnes på ett hygge i växtig granskg ett dyikt, från år r Sg 7 stammande såddfat med ett tämigen gtt pantbestånd av ta ch g-ran. Att den med samma sags frö

26 I 4 E. WIBECK. rutsådda avd. 4 bivit så mycket sämre än avd. 2, vad tabeståndet angår, trde vä huvudsakigen ber på bränningens utebivande i förening med den övermåttan rika björkinvasinen, men adees utesutet är icke, att ruthackningen på den då ännu syriga jrden kunnat dispnera för uppfrysning. Några iakttageser häröver från försökens första år föreigga tyvärr icke. Då insamingsrten för det på parceerna 3 ch 5 utsådda tafröet, viket btt uppgivits såsm stammande söderifrån, ej kunnat säkert utrönas, berättiga ej försöken ti några närmare sutsatser i prveniensgegrafisk riktning. Ti detta ämne får jag emeertid anedning att senare återkmma. Om hitintis gjrda erfarenheter vid skgskutur i Nrr- ch Västerbttens än. Om ckså, såsm b. a. vissa exempe i det föregående visat, sjäv- sådden stundm kan biva ganska gd på såvä hyggen sm brandfät i övre Nrrand, är detta sm bekant icke atid faet. De mestades växtiga granskgarna ha i str utsträckning bragt marken därhän, att uen i rört skick är föga mttagig för skgsföryngring, ch även i tamarkerna, vika dck i rege är betydigt gynnsammare städa, kan skgen vara för gamma för fröprduktin, eer kan återväxten av andra skä åta atför änge vänta på sig. Vi man ej tiåta att frtvarn av ett bestånd, sm tinärmesevis utnyttjar markens utrymme ch prduktinsförmåga, här för bestämd tid framåt avbrytes, kan jag ej finna annat, än att man i sådana fa får i nrra ikavä sm i södra Sverige tigripa kuturåtgärder. Vi veta ju, att övertygesen m att våra nrra prvinser i detta hänseende ej i ängden kunde inta en särstäning gent emt det övriga andet redan besjäade de män, sm i början av B-taet bidade föreningen för skgskutur i Nrrand, men måste tyvärr samtidigt knstatera, att det stra intresse för en intensivare nrdsvensk skgsvård, viket då förefanns, ej visat den förmåga av jämn uthåighet ch tiväxt, sm varit av nöden för en verkig mgestatning av förhåandena. Ej heer staten kan berömma sig av att i detta avseende ha föregått med någn synnerigen kraftig skgspitik. De tidigaste skgskuturerna inm Väster- eer Nrrbttens än trde dck ha gjrts på krnans mark, efter at att döma har det nämigen varit de tasådder, sm i början av I 870 taet utfördes på Gran idens, Åtmyrbergets ch Sjöbergets krnparker inm Degerfrs revir. Härefter synes emeertid en ganska ångvarig perid inträtt, varunder på krnans skgar as inga kuturer bivit utförda, åtminstne saknas varje

27 (4*) OM SJÄLVSÅDD OCH SKOGSODLING I ÖVRE NORRLAND. II5 uppgift härm i skgsstyresens berätteser. Först med år I887 finner man smärre summr använda under rubriken»skgsding ch skgsvård)), ti en början inm dåvarande Södra Piteå ch Södra Arvidsjaurs revir. Då ch närmast efterföjande år var det dck trigen btt fråga m hyggesrensningar. d., ej m verkig skgsding. Föreningen för skgskutur i Nrrand hade däremt redan tidigare sökt att på ferfadiga sätt väcka ch öka intresset för denna sida av skgsbruket. Redan i föreningens första berättese för år r 883 finner man, att genm dess försrg b. a. 7 5 skåpund tafrö då insamats inm Lueå distrikt, ch 2 år senare kunde genm föreningens tiskyndan Nrrands första känganstat öppna sin verksamhet i Östersund. Även anstädes särskida skgsdingsinstruktörer, vika sträckte sin verksamhet ckså ti Väster- ch Nrrbttens än. Så t. ex. inberättar en av dessa instruktörer, att år 886 skgssådd verkstäts på 29 ika skgar inm I I scknar i Västerbttens ch 2 i Nrrbttens än, hösten 887 utfördes sådder med skbarn inm b. a. 7 Västerbttens-scknar. s. v. Sedan emeertid denna rent praktiska verksamhet nedagts år I8g, ch den gama skgskuturföreningen i samkang med sitt väsentigt magda arbetsprgram antagit namnet föreningen för skgsvård i Nrrand, trde -på ett par av bag representerade, väkända ysande undantag närså gtt sm a skgskutur på privat mark inm Väster- ch Nrrbttens än för ång tid avstannat för att först under de ara senaste åren åny så småningm återupptagas. I början av I 8g-taet var det i stäet på statsskgarn a, sm kuturer efterhand började utföras. Under förra häften af nyssnämnda decennium kmm såunda ganska många sådana ti utförande inm fera av de nrra reviren, med säkerhet inm nuvarande Fredrika, N. Lycksee, Piteå, Mamesjaurs, Nrsjö, }örns, Arvidsjaurs, Råneå, Råneträsk ch Trneå revir. Under samma decenniums senare häft söt sig härti ytterigare ett anta revir: Degerfrs, Ase e, Vihemina, S. Lyckse e, Ö. Byske, Jckmkk, Stensee, Arjepug, Burträsk, Bdens samt t.. m. Juckasjärvi ch Pajaa. Svaren på ett i början av innevarande år av skgsförsöksanstaten utsänt frågecirkuär med begäran m uppgift å minst r-åriga skgkuturer visa, att sådana förefinnas inm åtminstne 25 av Nrr- ch Västerbttens 32 revir, samt på araminst 40 ika patser. Läggas härti en de av de ädre i HOLMGRENs uppsats &Skgssådd med tafrö i Nrrand», Arsskrift f. fören. f. skgsv. i Nrrand rgii, mnämnda kuturerna från privata skgar inm Västerbttens äns appmark ch kustand, fås ett rätt mfattande, m ckså i detaj synnerigen fuständigt känt materia för bedömande av de tidigaste skgsdingsresutaten inm våra nrdigaste andskap.

28 II6 E. WIBECK. Ti en början bör påpekas, att de ara festa av dessa kuturer btt ha haft karaktär av försök å merendes rätt betydiga areaer, btt undantagsvis har det rört sig m mera betydande brandfäts-säd der, såsm t. ex. när åren en bränna m 320 hektar å Str bergets krnpark av Fredrika revir eer åren I en, dyik m 223 hektar å Ljusträskhedens krnpark av Burträsk revir bev besådda. Nästan aa de ädre kuturerna v r bred- eer rutsådder med tafrö; inm N. Lycksee, Åsee, Piteå, Stensee, Nrsjö, Jörns ch Bdens revir ha ckså en de mer eer mindre betydiga försök med ärk bivit gjrda. På sistnämnda trädsags förhåande är det dck ej meningen att här ingå, utan ha vi i det föjande btt att syssesätta ss med takuturerna. Det kan icke förnekas, att resutaten av våra ädre nrdsvenska kuturförsök bivit mycket betydiga, sådderna ha i adees övervägande anta fa ämnat få eer inga bestående spår efter sig. Detta må i sin mån tjäna sm ursäkt för det någt kyiga intresse, varmed kuturfrågan ng h.. d. i dessa trakter ända in i senaste tid mfattats. Granskar man emeertid de närmare mständigheterna vid sådderna, studerar det sätt, varpå pantrna å de fesagna fäten gått ut samt framför at söker kargöra för sig, vari de få yckade kuturernas särstäning egat, så kmmer man ikvä ti den sutsatsen, att kuturhindren i amänhet varit av den beskaffenhet, att de kunnat övervinnas eer åtminstne i en framtid böra kunna det. I HOLMGRENs förutnämnda uppsats mtaas 30 stycken sådder från Västerbttens äns appmark ch I från samma äns kustand, vika enigt undersökning av jägmästarna BERONIUS ch ERNBERG i medeta hade respektive 40,2 ch 52,7 % pantbärande rutr. Ehuru det icke varit ifrågasatt eer ens möjigt att på de ädre, ti en de bredsådda kuturerna rent prcentuet utröna, ti viken grad sådden gått ti eer missyckats, är det dck påtagigt, att fertaet Nrr- ch Västerbttenskuturer av minst I års åder ej på ångt när kmma upp ti dyika genmsnittsresutat. Utsädet har visserigen ng i amänhet grtt ch pantr i rätt betydande mängd under ett krtare anta år funnits på patsen, men de ha sedan efter hand gått ut, fta under samma tecken ti vanväxt, förfrysning ch uttrkning, sm vi känna ti från tysktaskuturerna i södra Sverige. Liksm där har stundm i den utdöende såddens stäe trätt en mer eer mindre rik sjävsådd, mest björk, men även ta. Där kutur skett å kuperad mark, såsm kuar ch åsar, finner man i rege de festa resterna av kuturen på sidsuttningarna, under det sänkr ch de nedersta dearna av suttningarna fta bivit tätt överupna av björk ch höjdpatåerna kanske knappt visa spår av

29 OM SJÄLVSÅDD OCH SKOGSODLING I ÖVRE NORRLAND. r q vare sig knstad eer naturig föryngring. På gama hedand har sådden i rege adees missyckats. Band det stra fertaet mer eer mindre missyckade ädre kuturer med åt ss säga kanske -30 % återväxt - ch även den med understundm rätt tviveaktiga utveckingsmöjigheter - finner man emeertid så en ch annan yckad kutur. En sådan är den i fig. 0 Ur Statens Skgsförsöksanstats samingar. Ft. förf. jui rgr2. Fig. I. Rutsådd av ta från år 895 eer 896 å risbränt hygge å krnparken A brrträs ki den, Lycksee scken ch Nrra Lycksee revir, Västerbttens appmark. Kuturen är någt ges ch visade ti en början svag tiväxt, viken emeertid under senaste åren bivit mycket gd. Pattensaat mit Kiefernsarnen in der \IIitte der neunziger J ahre ausgefiihrt im Staatswad Abrrträskiden, Revier und Kirchspie Lycksee, Lappand. Der Patz wurde kah abgetrieben und nachher gebrannt. Die Kutur, die indessen einen zu iebten Schuss hat, ist dennch zu den besseren Lappands zu zähen. återgivna, beägen å krnparken Abbrrträskiden nära Husbndiden inm Lycksee scken ch N. Lycksee revir. Enigt uppgift är rutsådd här utförd år 8g5 eer 8g6, sedan avfaet efter avverkningen bränts i högar. Marken är en grvt grusig mrän, täckt av en ännu ej suten vegt-tatin av mssr ch avar (Pytricha, Cadnire), ris (Myrtius nigra, Vaccinium Vitis drea, hnpetrum, Linnrea, Lycpdium cmpanatum), gräs (Air a je:xusa) ch örter ( Epibium angustifium, Memnpyrum pratense m. f..). Det uppväxande beståndet är någt gest, c:a 27 50