MEDDELANDEN FRXN. STHTE{iS. S~OGSfÖRSö~SH{iSTH~T HÄFTET 10. MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT

Transkript

1 MEDDELANDEN FRXN STHTE{iS SOGSfÖRSöSH{iSTHT HÄFTET MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT CENTRALTRYCKERIET, STOCE:IIOU1!9 1

2 INNEHÅLLSFÖR TECKNING. INHALT. Redgörese får verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under år Bericht itber die Tätigkeit der Kg. Frstichen Versuchsanstat Schwe dens im Jahre I. skgsavdeningen (Frstiche Abteiung)... II. Btaniska avdeningen (Btanische Abteiung) TORSTEN LAGERBERG: Granens tpptrka... 9 Eine Gipfeditrre der Fichte in Schweden (I) ALEX. MAASS: Avsmaningen i stammens nedersta dear hs taen ch granen... 5 Die Ausbauchung in den uniersten Teien des Stammes bei der Kiefer und Fichte (V) ALEX. MAASS: Trädhöjderna i nrmaa tabestånd Die Stammhöhen in nrmaen Kiefernbeständen (VII) GUNNAR SCHOTTE: Skgsträdens frösättning hösten Der Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Herbst 1913 (IX) EDVARD WIBECK: Om sjävsådd ch skgsding i övre Nrrand 91 Uber natitriche und kiinstiche VerjUngung in den.wädern Nrdschwedens (XI) TORSTEN LAGERBERG: En abnrm barrfäning hs taen Eine Schiitteepidemie der schwedischen Kiefer (XVII) GUNNAR SCHOTTE: Trenne garingsytr å Skagershms krnpark. Ett bidrag ti kännedmen m barrbandskgen... r8 r Drei Durchfrstungsfächen in der Staatsfrst Skagershm. Ein Beitrag zur Kenntnis des Nademischwads (XXIII) Kung. Maj :ts nådiga instruktin för statens skgsförsöksanstat, given den 25 ktber r Auszug aus der Aerhöchsten Instruktin fir die frstji ch e V ersuchsanstat Schwedens (XXVIII) Förteckning över peridisk itteratur, sm genm byte mt skgsförsöksanstatens»meddeanden» förvärvats åt dess bibitek inti den r jan : Sid. Pagineringen inm parentes hänvisar ti mtsvarande sidr i skgsvårdsföreningens tidskrift, årg. 1913, där uppsatserna varit införda. Stjärna vid paginasiffrrna utmärker, att uppsatsen varit intagen i tidskriftens fackavdening.

3 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT Trenne garingsytr å Skagershms krnpark. Ett bidrag ti kännedmen m barrbandskgen. A v GuNNAR ScHOTTE. skgsförsöksanstatens garingsprgram av år I903, viket i sina huvuddrag ännu devis är gäande, upptager anäggandet av garingsförsök i såvä rena sm bandade bestånd. Ti en början anades emeertid garingsytr endast i rena bestånd av ta ch i mindre grad av gran eer björk. Sm ikvä barrbandskgarna bida en synnerigen viktig beståndstyp i vårt and, har fera gånger framhåits önskvärdheten av att skgsförsöksanstaten även började utföra systematiska undersökningar i dyika bestånd. Vid senaste 3-årsmötet för skgsförsöktanstatens arbeten i februari I 9 I 2 betnades detta ytterigare. På grund härav är ckså i prgrammet för åren I 9 I 2-I 9 I föreskrivet, att anstaten bör såsm en förberedese ti barrbandskgarnas undersökning ägna uppmärksamhet åt frågan, huru en för praktiskt behv ämpad undersökning av desamma kan företagas, samt ti nästa 3-årsmöte framägga försag i detta avseende. För att kunna uppgöra sådant försag ansåg jag nödvändigt att först hava behandat några bandskgsytr för att des få någn känne dm m barrbandskgen ch - des erfarenhet m det större räknearbete, sm försöksytr i bandskgarna givetvis medföra. Härti km, att prduktinssiffrr från ika svenska skgsbestånd begärts av de sakkunniga, sm ha att inm jrdbruksdepartementet biträda med verk stäande av utredning för åstadkmmande av en rätt förvatning ch skötse av krnans ch andra amänna skgar i meersta ch södra dearna av riket. Av vannämnda båda anedningar anades därför af skgsförsöksanstaten under åren r 912 ch I 9 I 3 ett I -ta garingsytr i barrbandskgar av skida ådrar. Vid utväjande av härför ämpiga mråden visade det sig snart, att bestånd med någrunda ikfrmig bandning av de båda trädsagen

4 !82 GUNNAR SCHOTTE. ( 7 8*) är reativt säsynta. De s. k. barrbandskgar, sm v1 ar vana att finna snart sagt överat, åtminstne i meersta Sverige, bestå nämigen vanigast av en gruppvis bandning av ta ch gran eer, m man så vi, av mycket små rena gran- ch rena tabestånd. Dessutm finner man, ch detta kanske ftast, taskgar med endast ett mean- eer underbestånd av gran. Sistnämnda beståndstyp kan emeertid vid en starkare garing ätt utvecka sig ti en verkig bandskg, där de båda trädsagen kmma att ingå i de två högsta krnskikten. Några af skgsförsöksanstatens tidigaste garingsytr, sm anades i ti synes rena taskgar med någn underväxt av gran, ha efter stark garing redan hunnit utvecka sig mt sådan bandskgstyp. För den mera gruppvisa bandskgen kan man givetvis ha nytta av de siffrr sm vunnits vid studiet av de rena bestånden, i det att erfarenheter från tabestånden kunna tiämpas på de små tagrupperna ch de rörande granen på grangrupperna. Någt annrunda stäer sig sannikt förhåandet beträffande de stamvis bandade bestånden. Från mera skgsbigisk synpunkt ha många gånger i skgsitteraturen framhåits de fördear, sm bandbestånden erbjuda genm större mtståndskraft mt sjukdmar ch yttre farr. Men givetvis vre det av intresse att kunna i någn mån beysa dessa förhåanden med siffrr genm att föja bandbeståndens utvecking under ängre tid, iksm det vre av vikt att utreda det större eknmiska utbyte, sm dessa bestånd kanske kmma att framvisa. I detta sammanhang vre det av särskid betydese att kunna påvisa, huru det eknmiskt stäer sig att vid garingar gynna det ena eer andra trädsaget å ika. markbniteter. Emeertid är ju bandningsförhåandena mean taens ch granens förekmst i bestånden ytterst växande. Dck kunna givetvis aa variatiner härutinnan ej undersökas ch så behöver säkerigen ej häer ske. För den rätt vaniga typen av barrbandskgen, där taen dminerar ti mkring 2/ 3 ch granen sedan bidar ett meanbestånd, kmmer sm nämnts många av skgsförsöksanstatens taytr att framdees ämna gtt materia. Därför trde försöksanstaten ti en början böra syssa med sådana bandbestånd, där de båda trädsagen är stamvis bandade ch ingå i ungefär samma prprtin, ch där granen förekmmer amänt även i första ch andra krnskikten. Sådana bestånd kmma säkerigen att ämna det mest givande materiaet för studier i van antytt syfte. För att finna dyika mråden rekgnscerades hösten I 91 I den för sina vackra bandskgar kända Skagershms krnpark å Tiveden i nrra Västergötand. Här anträffades band andra gda bandskgsbestånd tätt inti var-

5 ( 7 g*) TRENNE GALLRINGSYTOR Å SKAGERSHOLMS KRONOPARK, andra trenne bestånd m respektive 100, 83 ch 52 år, vika i strt sett uppfyde de önskade frdringarna på ikfrmighet. Ett gynsammare tifae från såvä studie- sm demnstratinssynpunkt för anäggande av försöksytr kunde knappast tänkas. Ytr med så agm åderskinad beägna inti varandra ch av ungefar samma bnitet ch bandningsgrad måste anses sm rent av ideaiska. Försöksytrna utstakades därför medebart, men ha först hunnit uppskattas ch garas tidigt på våren I9I3. När dessa ytr bivit åny undersökta några gånger med 5 ti 10 års meanrum, kmma de säkerigen att erbjuda ett synnerigen gtt materia för bedömandet av en bnitetsgrad av barrbandskgen. - Då emeertid ännu så pass itet är känt m våra barrbandskgar, har jag tänkt mig, att endast en krtare beskrivning av dessa ytr med första uppskattningsresutatet skue vara av intresse sm ett anspråksöst bidrag ti kännedmen m denna meansvenska skgstyp. Ståndrtsbeskrifning. De tre ytrna är beägna å Tivedens höjdpatå i III bcket av krnparken Skagershm-Tiveden. Å I 8g5-98 års skgskarta över krnparken betecknas de tre bestånd, vari ytrna anagts, med nummer gr (ytan 23), 7 (ytan 235) ch 76 (ytan 236) inm skiftet I. Såsm närmare framgår av kartskissen å fig I, igga ytrna tätt inti varanra. Mean ytrna 23 ch 235 finnes en mera uckig beståndsremsa, devis av I-årig ch devis av 83-årig skg. Ytrna 235 ch 2_36 gränsa däremt adees inti varandra. Försöksytrna igga utmed den s. k. Sandbackafasvägen ch 5 km. nrr m Finnerödja statin. Försöksytan n: 23 är utstakad ti I meters ängd ch 5 meters bredd ch mfattar såedes en area av, 5 hektar. Kring ytan är utmärkt en s. k. kappa, sm behandas ika med ytan ch tjänar sm skyddsbäte. Denna är IO meter bred utm i öster, där Sandbackafasvägen öper på endast 5 meters avstånd från ytan. Kappan ch dess närmaste mgivningar är i övrigt tämigen ika sjäva ytan. I närheten av kappans nrdvästra hörn stöter dck ti ett mindre hygge, viket gör den närgränsande deen av ytan någt utsatt för vindfäning, så mycket mera sm västanvinden har tämigen fritt sperum från den närbeägna sjön Skagern. Markytan utar ckså någt, m än svagt, åt väster. Jrdmånen består av ett 3 cm. tjckt ager av förna, varefter föjer ett cm. mäktigt skikt av ganska muartad humus, vari metmaskar påträffas. Härefter kmmer direkt det rstbruna mrängruset, sm på 0 crn:s djup övergår i den jusare vittrade mränen. Markvegetatinen

6 GUNNAR SCHOTTE. (8*) gn samt enstaka stånd av jung, i Linna:a ch Lycpdium anntinum. Gräsen ch örterna förekmma ckså tunnsått. A v de förra finnas Luzua pisa, Aira Jexusa ch ca:spitsa samt Carex digitata. Band örterna är vitsippan trödd, ch sm enstaka upp träda barsyran ( Oxais acetsea), Via riviniana, Vernica fficinais, Majanthemum bifium, Gdyera repens, Trientais eurpa:a, Pyra chrantha, rtundifiacb secunda, Lactuca murais, F ragaria vesca, Orbus tubersus, Sidag iksm muagret tyder närmast på en någt örtrik skgstyp. Förutm det 100-åriga trädbeståndet av ta ch gran finnas enstaka buskar eer pantr av en, rönn ch björk. Risen är tunnsådda. Mest förekmma båbär ch in " ) /.-( "' "O "... :.D.s,; en..0 " "... u "".s..0?-. u "< " : <n p. " ]... (2 "' " "' "O " " w "' Ii ;;: " bj >-1 "' en Vigaurea, Pypdium Phegpteris samt Pteris aquiina. Mssr <n, t:: finnas ymnigt såsm Hycmium " priferum ch parietinum, Pyfriehum cmmune ch Dicranum. bij..; Kring en genm ytan rinnande t bäck är vegetatinen örtrikas t, ch 1<>,1 där finnes även Catha jaustris samt en ch annan Sphagnumfäck. Försöksytan 235 bidar en kvadrat m 50 meters sida (,2 5 hektar) ch suttar även den någt,eburu svagt, åt väster. Skydds j bäte m r meters bredd m giver ytan utm i nrr, där endast 5 meters kappa behövt utstakas, då ytan 236 bär angränser med sin kappa. Markbeskaffenheten skijer sig från fiirra ytan så tivida, att denna yta mera bar karaktär av mssrik barrbandskg. Efter ett förnaager på 2 cm. föjer ett btt.c " " bj) OJ '".D

7 TRENNE GALLRI!WSYTOR Å SKAGERSHOLMS KRONOPARK. r8s 2 cm. tjckt starkt trvartat, men kbandat humusager. Så kmmer å denna yta ett r6 cm. mäktigt bekjrdsskikt van den småsteniga rstjrden. Risen förekmma i större mängd å denna yta än i den förra ch kunna här betecknas sm strödda. Båbärsriset uppträder i större mängd än ingnriset. Gräsen ch örterna är endast enstaka ch uppträda btt i ett par tre arter: Luzua pisa} Gdyera repens samt å en enda fäck Anemne nemrsa. Samma mssr sm å föregående yta finnas här ikaedes ymnigt. Kpartikarna i humusagret visa, att beståndet uppkmmit efter svedjning. Försöksytan 236 är utstakad i 52-årig skg sm ett paraetrapez m aenast,n s hektar, sm mgives av en kappa m r meters bredd; i gränsen mt ytan 235 är dck kappan endast 5 meter bred. Ytan är adees pan. Efter ett förnaager på btt I cm. föjer ett humusager, sm är 2 cm. mäktigt. Detta är devis ganska uckert, men devis trvaktigt, ch i detsamma finnas träkspartikar överat inbandade. En antydan af ett bekjrdsskikt kan förmärkas, men annars föjer direkt efter humusagret rstjrd av viettaktig färgtn på grund av någn inbandning av bekjrd. På I 7 cm:s djup bir grusets färg mera rödbrun. Markvegetatinen å denna yta utgör ett meanting mean de två förra ytrnas. Risen (mest båbärsris) förekmma endast tunnsådda. Gräs ch örter finnas visserigen btt enstaka, men av många fera arter än å föregående yta. Här ha nämigen antecknats förutm Luzua pisa, Aira fexusa ch Gdyera repens även Oxais acetsea} Fragaria vesca, Anemne nemrsa} ch Pystichum spinusum. Mssr förekmma ymnigt ch av fera arter än i föregående ytr. Här finnas såunda Hycmiu11t partietnum ch priferum, Hypnum crista castrensis, Dicranum unduatum ch scparzi11n samt Astrphyema cuspidatum. I de båda sista ytrna träffas, sm nämnt, kpartikar i rikig mängd inbandade i humusagret. Båda bestånden ha såedes uppkmmit efter bränning. Märkigt är däremt att i de två inti varandra beägna ytrna å i strt sett adees samma mark bekjrdsskiktet växar så avsevärt. I den ena ytan (N: 235) är detta synnerigen mäktigt, medan det i ytan 236 knappast är märkbart. I förra ytan är visserigen humusagret mera trvaktigt, varti skgens ganska täta sutenhet under ängre tid kunnat bidraga, men ett så utprägat bekjrdsskikt har säkerigen ej kunnat bidas under den tid, sm utmärker ådersskinaden mean bestånden eer 3 I år. O. T AMM har nämigen nyigen med str sann -

8 r86 GUNNAR SCHOTTE. ikhet påvisat, att ett 5 cm. bekjrdsskikt vid Ragunda behöft ungefär 6, a 7, år för att bidas. 1 När därför ej nu någt bestämt bekjrdsskikt kan påvisas inm den sistnämnda ytan med den yngsta skgen, kan rsaken härti mycket vä sökas i en starkare beredning av marken vid svedjningen. Sannikt har beståndet såedes uppkmmit efter hackning eer pöjning av marken ch såedes på ett rågsvedjefal Det är ju möjigt, att även beståndet å ytan 235 uppkmmit efter rågsvedja, men i sådan händese har åtminstne markberedningen varit fuständigare. Huruvida beståndet å ytan med den ädsta r-åriga skgen ckså uppkmmit efter bränning har ej kunnat direkt knstateras, men synes sannikt. De tre små beståndens beägenhet inti varandra med tämigen räta avgränsningar tyder även härpå, iksm beståndens ikådrighet ch ådersskinaden dem emean även taar härför. Först sedan återväxt uppkmmit å ett fa, har avverkningen synbarigen återkmmit ti samma trakt efter mkring respektive I 8 ch 3 I år. Det är för övrigt rege å denna krnpark, sm igger i en gamma svedjebrukstrakt - scknens namn Finneröjda taar ju härvid ett tydigt språk - att såvä ädre sm yngre väsutna bestånd uppkmmit efter rågsvedjning. Det är ckså därför, sm revirförvatningen på senare tid åter upptagit den gama traditinen med denna beprövade föryngri!gsmetd. Strax nrdväst m ytan 23 finnes såunda f. n. anagt ett mindre rågfal De små hyggena utejas för svedjning ch rågsådd, varefter barrträdsfrö utsås året efter rågskörden genm rutsådd. Närmare härm återfinnes i Skgsvårdsföreningens tidskrift I 9 I O. 2 1 O. TAMM. Markvittringen i Ragundatrakten. Gegiska föreningens i Stckhm förhandingar. Mars I GUNNAR SCHOTTE: Ti Tiveden ch Hassefrs. Skgsvårdsföreningens exkursin I 909. Skgsvårdsföreningens tidskrift 19 IO. Am. deen sid. I I 9.

9 TAVL '-.),,,. 'ij. t:'fd - "',_.Q 'i O r -.-() 1, Y - ' d Q?.9. -<;:>.-,,. ' 3 21!. T.' 9,..,q sr. Q ,.._.t.;.. 'Q f)_, '(g_) 9 i!.: ). j-,---, 9 u Q co ' -("), ii O "Q '.? Ch.. (MED RÖOT) (..).. IV () j. 9 q9. 'i (') = TALL (KIEFER). ' - (), t-fe!!,.. 9 1(,- -.. C.J.* _: " C! J '+e r d '---'.. g 9 9. Cf d 1-ac 0 (.. GRÖNT) = GRAN (FICHTE). C) (OFÄ RGAD) = STUBBE (STUMPF- ' (-' '.._/ ' Q..., - 9 QQ c -; g " C) QQ <? () Q (OFÄRGAD) r9) f,!i>. (), !,, Q Id Q 9,,---, 3d '.,,) 9.; g.. () = ("11)". n 9 Q '-...-'y.).., = BJÖRK (BIRKE), = GRANBUSKE (KLEINE FICHTE). 9? d OQ9 )? d,-) '. 9,.,.',Q fe; "' O Q FÖRSÖKSYTAN ÅRIG BARRBLANDSKOG. (VERSUCHSFLÄCHE 23.,- ' Q 100-JÄHRIGER NADELMISCHWALD,) MEDDELANDEN FRÅN STATENS V g'.. ' Q Q t 9. Q 2 Q 9 ' "QQ q.... '2 :'9 'i.. 3 O Q I,, 9 ' d C( ;T.....,_<J..:. 9 r.,. / Q Q t;/. 9 1', & 9 9 SKALA (MASS-STAB) FÖR YTA N ( V ERSUCHSFLÄCHE) 1: 500. TRÄ DEN (DIE BÄ U ME) 1, 125. ' 'i

10 TAVL. 2. i"{q ej - d - :;;. '.) C)" G.. f J 1 ta ':..... " j IJi!a. ra '" '....aq " '- - p.3 {. j c: " '9 9 () '. 9 t.. ',P" a fc -'". :..' e "'e gv.:f 9""'..- ' TbJ f) ".,q " d. '.'.... p..,. Te d "r,;,.,...--, () 'T r/jia " 0,,,.,., n r.i,, e T ''t. 1?.r '?,,... p t 9 Jf,r c;r. - t 9.,., 3 ' 0 --!a - :$?,.. '. s'?.r - ' i<i 3 :..._ ) f![.' 3 0..,. ' ',., PI g,, "' P Je fi; P. t 9.. 9,,.!P ' p., "".- _ 3d 3f.,. Q P P it21,., d. a, C 3 2a 11 c;; u::. u re C ' q... Q "'(.2 p _g 'Q " Id 9,. 3d "(p h t ----) -')'p 3d P r.id :!' d 9., "'.,, t T tap te S(d) ij _ ' n " O.. ' J "d '? ' n :-- ;'1, ir.i 0,,..., Y A T - u f) "T' 't (_"; i. 3P n.. T., () f : P ' &'? D," re ret.. d 3d 3(2]..,,. B< n " " " ' <RO & Q,t,..,, t. " T O " "d,,.,,,d ' '..... r, "' " ',, "'' '.O ',' " 911. g ' -, " B g (MED RÖDT) 1 i...,d.. _,. ' 3d, Q(ij,, ( _ P 'T tf',_,_! a.. = TALL (KIEFER). (, GRÖNT) = GRAN (F'ICHTE). Jd e... ('_') (OFÄRGAD) = STUBBE (STUMPF) (OFÄRGAD) = BJÖRK (BJRKE). = GRANBUSKE (KLEINE FICHTE)...., ':. MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 13. ''i.-;;,"'!'.,> t.,,. -.:. ".. ' ' ' J',. '. Tb T '-..., ' 9, t ' t tf! f,:'p <f -...,,, " tr 3 9 e,! " 9 f, '. f. "'Jp "'IIN I Cf-...,_, t g? "'... 1'1,. ' n <' d ' T!! " 9 '"" E;J, " '..;, O n 'i"e ' n. "Yr 1a,, "', h Jf 1'...,,p p "<::)._ -!ai " ' P ;! "' '? '31"r(>)P ;'d<i' ' '. '. " <!1. ' I ' ",, ' Q ' ',.., ,,,.. ' "' "'h'!., ;"'". 30 r!ii : R. ' (fi) "..., :d '..!....., 3a 1f C»Jd p. ' 0 <'r..._,,?, " Q,,. O Ja J Ja!(O -,, d (') 0 ""1P 'd, ' t"., "Y,., D '" 9 ''d '' Od'Pid ' ' 0 Q... d d d 'd? '?O 9 <ij J fr. g, 'i' P f!'.'<,d ' "? '..,. "". ", ".,.. " "" ?.. ' Q...,., " D,' r. d., 1! crtr t; 1 9 J03r 3d Id ' 3d '? 3"t!!) 3d ""J!>.,. 9 ',,, ' S.,. -. & ',..... Jd '( '"' ' : a,. 9 0 '' '3!,,'b- " 3.!'!,,.., "!!i td 0.f.;:, 'f e,... a,d.., I " t" '""" t. 'P Q"' ", " a Q ""' W,, 0., B 9 ;. (3) 1e Ja3P 3'.:C:,,. a " " "! t_ ""9? "'.,.... <;) g J:r"' f.: '.,, -- p "'d Q"' ' ' t!a _Q,; v.,., "f... ' 9 '... ' Q. ',. t " ',,..,,.. 10, ",.",. ::.; ',,, 't. ' ' "O >.;;, q '.' ' '. - t» P ' <P '' ' 9_ ii '. 9 " ' ' -,.,, ' C?.!. ' d ift. d 1,. > ',,p!<.:.. dt ",,..-f"ö..,. '. r.,,'' ': 0 s m.,. ""' :t,p'i' T (J.).Jf?_ 'f "' 'j' ' t. " ' f! '.r t!"d -. ' J;) Cj'e,;;...., IWr P P t. ;b_,, 0 Id 0, ' d.:., 10?. P () "') A 19,9.1,I)! f. r Ci 0d,., Q P t J 0 d.'!!e 0.d 0 ' T f! " """' FÖRSÖKSVTORNA N, 235 OCH ÅRIG OCH 52-ÅRIG BARRBLANDSKOG. (VERSUCHSFLACHEN 235 U JAHRIGER U. 52-JÅHRIGER NADELMISCHWALD.) SKALA (MASS-STAB). FÖR YTAN (VERSUCHSFLÄCHE) 1 ' 500. T RÄDEN (DIE BÄUME) 1, "'' d - GEN. STAB. L T. u'st.

11 TRENNE GALLRINGSYTOR Å SKAGERSHOLMS KRONOPARK. Beståndsbeskrifning. Försöksytan 23 är beväxt med ett ungefar r-årigt bandbestånd av ta ch gran. Medeådern hs de fäda prvstammarna av ta uppgick ti I,5 år, ch granens prvstammar visade i medeta en åder av 98,1 5 år. Bandningen av de båda trädsagen framgår närmare av kartan å vidstående tava I. Huru dyika kartr avfattas har jag förut beskrivit i min uppsats»om garingsförsök&'. Kartan är ursprungigen upprättad i skaan I : 100, ch trädens brösthöjdsmått är utritade i skaan I: 25. Sm sedermera kartan förminskats vid reprduceringen ti en femtede, är skaan å den pubicerade ytan I :s ch för träden I: 125. Taarna är markerade med röd färg ch granarna med grön. De utgarade träden är utmärkta med tjcka svarta ringar. De streckade cirkarna utmärka ädre stubbar från föregående garingar efter stubbmått. Smärre granbuskar, sm ej uppnå brösthöjd, är betecknade nied krs. Siffrrna å kartan angiva tradens beteckning efter min nya trädkassindening. 1 En bick på vidstående karta visar, att taarna ch granarna är bandade het ch hået stamvis. Ej ens en grupp av tre träd inti varandra av samma trädsag förefinnes. Beståndet har tidigare varit garat, men ej på de senare åren. Vid den tidigare garingen uttgs en ;J.e ae rätt grva taar, förmdigen skadade av Peridermium, samt några granar. Oet fuständiga uppskattningsresutatet från beståndet, sådant det var i maj månad I9I3 jämte uppgifter m då utförd garing återfinnes i efterföjande tabe n: r. Av denna finna vi, att beståndet hade sammanagt 796 stammar pr hektar med en virkesmassa av 551 kbm. stamved med bark, men 90 kbm. utan bark. Av massan km 55 :Y. på taen ch 5.% på granen, men av stamantaet utgöres btt 38% av taar ch 62% av granar (se närmare sammanstäningen i tabe 5). Taens medediameter var nämigen 3 cm. mt btt 2 cm. för granen. Genm garing uttgs 2 I,s % av virkesmassan. Såunda utgarades 70 kbm. tavirke ch s kbm. granvirke. Medediametern för de utgarade taarna var 29 cm. ch för de brttag a granarna 22 cm., medan medediametern för kvarvarande.träd ej är så mycket högre eer respektive 35, 5 ch 2, 5 cm. En. grafisk framstäning av det kvarvarande beståndet ch de utgarade träden, rdnad efter gruj;dytans strek i ika dimensinskasser, åter- 1 GUNNAR ScHOTTE. Om garingsförsök. Medd. fr!.n Statens Skgsförsöksanstat h. 9 Skgsv!.rdsföreningens tidskrift, Fackavdeningen 1912, sid. 387*. Medde. fr!m Statens skg-sförsöksanstat I5

12 188 GUNNAR SCHOTTE. Tabe I. Uppskattningsresutat Aufnahme-Ergebnisse 1>1 8 P'i UJ [f '1 r p; Trädsag Hzrt " 8 ;;:.,..., s r; g: ;r " g: E. st. Stiick Kvarvarande bestånd Utgarat V erbeibender Bestand Durchfrstungs- Medehöjd Medehöjd Kubikmassa UJ Mittehöhe E [ UJ r Mittehöhe "' p. Stammasse., ""' w s en. under- enigt p. ( 8 s enl de enigt sökta stam- frmen " ;;; g_ ;r g "' fäda stamnach Fr a 2 " - O s E nach mar UJ p. a '1 "., frmen '" mej a s " p. " g: rnarna Frme as Mitte der "' "''"" C! er H= gh?!: C! " O' sr ;1s- er' as Mitte der '1 H= gh g..,., Pr bestärrne. '1 P. ::L Stämme g " " ".,.. g st. % m. m. cm. /1000 kbm. kbm. Stiick m. m. Ta (Kiefer) I II Gran I 133 (Fichte) II 7I III 78 IV 87 Summa för beståndet I Ta 3201 (Kiefer) II I 52 III 372 Gran I 220 (F ich te) II 72 III I88 IV 272. Summa för 7521 beståndet I,I2 Ta 521 (Kiefer) II I 28 III Gran I 85: (Fichte) II I5I III 358 IV 6I6 Summa för 1,6101 beståndet 2,095 Ytan 23 ' 26,7 27,I 25,6 25,7 20,2 20,3 20, 5 O,6 0,6 O,s 2 21, 21,6 26,6 27,I 35,s 25 19,99 230,z 201, >7 23,7 2, ,931229,612i, ,9 27,2 32,9 7,]I 15.7 I32, I6 I0,7 27,6 z8,z I9,I 20,7 23,3 9I 3>03 30,8 27, ,3 z,s I 7,z I7,s 19,2 ss 2,26 20,3 I8,3 7 37,6 17 I 7, ,5 10, ,73,z I 9> I 1 2 I9,, 2,, 12,51 81 I7,s3120I, I8I,g I27 I6,7 2I,g 125,61 2I,8 25,7 28,9 9 37,32 3I,z 383, ,3, I9,7 23,! Ytan ,5 23,7 23,z 22,8 19,8 z,g 126,71391 J7,861 I86, 165, ,31 18,3 5 I,37 I 3, I,z II2 68,3 I 8,8 19,s! _ I8,6 18,9 23,3 23,s 25,6 0 19,23 199, I76,s ,8 201I 2I,3 1: 21,g 22,2 23, 53 I 9,I5 I8,r 97>9 8 3,s I9,s I9,s I9,3 I9,s I8, 52 I ,z I 7,3 I2 1,3 I9,3 18, I,9 I 5, 16, ,g 27, , I6,r I8, 6,3 7,3 6,3 60 0, ,z 8,I IO, I, I9, 16,z 538 I5,s71 I6z,II I6,113 z8,s I 5,3 I6,s 21,6 I9,sj 79 3,8 36I,r 32.2, ,3 I 8,s 20,3 I 7,I I 7,8 18,61 57 I 2,3'1 IOO,r I 7, ss,zj ,91 1,3 1, , 2,7 2,3 I5I 8, I,3 ' 5 IZ, I,g IO, 62 0,0,z,zj I I z, II,9 IS, I7 >7 I 8,3 57 I 2,75 103, 7 8, 5,3 I6, I8,x I8,6 I 6,8 55 I 10,]8 II0,7 99, 2 S, J7, I8, I,9 I 5,r I 2,3 565 I,S I 5;3 I 3, , 1,x 1,, 10,6 I,z IO, 58! 2,83 I 8,3 I 6,21 I3I 26,8 I, I I, , s,x 675 I 1 2 5, : , IYt::.. "j' 12, I6, 5591 I6,661 19,31 I33,z ,x 8,7 12,8 I,s, ' 13,7 13,7 13, ,' 252,3 220,9 1,317 38,6 II,S I 5, i! J

13 TRENNE GALLRINGSYTOR Å SKAGERSHOLMS KRONOPARK. per hektar. pr 1.0 ha. virke ausfa Kvarvarande bestånd ch utgarat vitke Gesamt bestand 1 Medehöj'd. - S:: - Kubikmassa ""O UJ ' a:' m Stammasse S fj 1----'-M=-'=-tt_::_e_höh_e: Grundyta t! t"::: ET S 1 d enigt " "' UJ p: UJ " " s "' en. un er- UJ p: '"" - '::1""1 8 c.. (]q :::1 sökta stammar frmen : [ Starnm- g. (1) p;..., :1 P w pr nach S 8 3 Ct 3 s grundfäche p.. (I) ==' ::: _. as Mitte der Frme 3 ::::! ft O S"" z:! -' -' g- g untersm hten H=.Egh : Ft _. [;. g -- Stämme,., -"--" c---"--'-"'- ;:::.:,... st. g (b cm. 1 / 1000 kvm./ % kbm. kbm. "s Stiick m. m. cm. IOO=årig skg $,2 5 29, ,61 9,71 3, Z,II 97,2 20,7 17,9 17,8 97,r 11 2! ,8 26,g 3,g 2 5 2,71 21,6 125,r 5 2,r7 kbm. Kubikmassa 300,6 stammasse I9 26,9 27,3 33,r 73 12,83 165,8 150,r I,7 26,r II.3 I012 26,7 95 I , ,w ,r 12I,5 535 I,69 2,8 I6, I11,r 125 I7,2 I7,7 20,r 517 3,g5 36,3 32,7 1 :;::r :;-;-+II-::::;::rI:-:-:;:1 --:-:::+1;;::-::: :::: :-::;--+-:-;-::-::;--2 ;-.:;:--:::-+--:-;:::- 83=årig skg..,ggi2i,81 9,21 2,81 2,g I 1 3,r7 69,8 27,6 23,3 68, 0 18r, IOO 6,g 5,8 IOO 22, ,5 z, 18,g 22,8. 26, ,851 18,8 8.5 I8, r 2, ,z 2I O,zg 3,r 3,r 218 2, r 23, 531 9, I7,r 507 O,z8 I3,3 2, r 8 I , ,w I6,7 515 I,zz 2,5 I,3 IO,z 26,8. 2 I5,z I5,8 I6,r 538,98 5,s 603,58 0,6 3,6 3,z 8, 96 7,r 8,5 6,r 622 I 13 1-::;.;.::-+-!-::...;.1 I-::.;..::-+/-:-::-+/-1--:"":.;..::..;-1-:..:;;:_: :'1_...:_:-::---i:/1:.':"'!-:-+/----:-'-::-----i/---:--::-+1-:-:-::-+-!--:-+/-:-::: ,6 6,g I I I,z 21,8 2,z J,s 208,r 3,5 5,8 100,7 I9,6 38,r 6,s 52=årig skg. I8,c I2,g r,x 1 n :t/ t;/ ::/ :t: 11 I,81 I6,8 I2,7 1 O, s! 1 7.7' ,r 7,5 35> ,9 8,, 7z 28,6 r,x3 z8,s.58 3' ,sj 1 I I,8 27, 8,7 7,8 5,6 5, 7,6 6,7 I,g I, ,r 1,256 I ,80 2,r 13,12 I 5 1z I 7,g I,s I I,x... 12,8 I 7,g 1,6 I I,g r8,6 1,8 I,3 5,6 I 5,5 I6, I8,18/I7,zz38,3 II7,7 I I3, I5 19 I3, 1, r 7,,...;..' 87,_ 1..;.;.;' 9" :.;..' '- I6, ,61 135,z 6,8 58 II 17z I2, 56I '2,5Z JO,z 578 3, I,83 ::::1!! :::::1 I I 9> 20,9 25,9 6,9 r6,s I 8,6 22,g 6,

14 GUNNAR SCHOTTE. finnes å efterföjande fig. 2. Sm härav synes har garingen utförts i nästan aa dimensinskasser. Den använda garingsmetden trde närmast böra karaktäriseras sm en krngaring, eer rättare sm fri garing. Averkning har nämigen skett i aa fyra krnskikten, varvid brttagits aa träd, sm ansetts på någt sätt skada andra individer eer hindra deras utvecking. I sig sjäva ej utveckingsdugiga individer kvm Kvarvar tal -- TtrJaZ;raiL Kvarvar frti7'v - --ittjaitrail 11, J ,... '""'L-, h' / / / ' /, t2v / 0 K ::._......::::.. Q-!t :!t :15-: f Q-5'± 't{ht'± '<, ' _ Fig. 2. Grafisk framstäning af grundytans fördening i dimensinskasser inm försöksytan I:årig barrbandskg. Graphische Darsteung der Verteiung der Kreisfäche auf Dimen<inskassen in Versuchsfäche 23. jähr. Mischwad vn Kiefern und Fichten. - Verbeibende Kiefern Verbeibende Fichten. --- Ausscheidende» Ausscheidende t eer sådana, sm ej kunna beräknas ämna gagnvirke, ha ckså i amänhet fått faa för yxan. Btt ett fåta sådana träd har sparats för att ej för mycket bryta krnsutet, särskit i nrdvästra hörnet av ytan. Efterföjande fig. 3 visar försöksytan, sedan utbekat garingsvirke bivit fät, ch å fig. synes en annan de av ytan, med garingsvirket upphugget ch fördeat på ika srtiment. En utförd garing kan givetvis ättast bedömas efter en sammanstäning av träde.ns beteckning. En kännedm aenast av de dimensiner, sm kvarämnats ch utgaras, är härför ej tiräckig, särskit

15 (87*) TRENNE GALLRINGSYTOR Å SKAGERSHOLMS KRONOPARK. Tabe 2. - '"1 - Trädens fördening per hektar i krnskikt ch trädkasser. Verteiung der Bäume auf I. ha in Krnenschichten und Baumkassen. Fö"rsb"ksytan (VersuchsjåChe) N: 23 Kvarvarande Verbeibender Bestand Utgarade Durchfrstungsausfa w-drig skg. Summa Gesamtbestand Ta Gran Ta Gran Ta Gran ::=:.-" [ Kiefer Fichte Kiefer Fichte Kiefer Fichte ;' g I-S-t-s-k---c-%--s-:-c-.k--%---s-:u-.t-k-%----s-:u--k-%----s-:u-t-k..,-%_; s:k % I I a ; 2:! 12; 1:: 1 ::: s ; ==!_,s!80 22,6 38,8 5,6 9,, I 5 >9 : 131 r6,s 2' 0,2,s I 2,s Summa ta ch gran Summe Kiefer und Fichte st. Stick q % 39> 1 s, > I > I I,9 2,6 s,s i 2 a b c d e f >9,s , 0,9,z I,6,3,z 2 0,3 71 8,9 2 J,c s, , ,s >,9,z ,8,s ,6 0,8 III IV 3 a b c d e f a b c d e f Rena - a b I-IV c d , 0,6 2,8 -,s z,s ,8,6,z :: = = s., I 0 5 0,6 9 I,, 9 I,, 2 0, s, 78 2 s.. 10 e 2 0,3 1 I,8 z8 16 z,, 28 f I 2 0, , , , ,3 127 I6, 300 7,6 0,6,z,s 5>9,s I 7,6 3,s,s ,9 - _ 16, r6, , 369 6, , , > ,3 796 IOO, S a m m a n d r a g , ,r 13 1,6 15 1, , 6!,J 20 z,s 20 s, IJ > 6, 5 0,6,s I,r I, !82 8 7,6,6,z 8,z 22,g 5,6 I ' IOO,

16 GUNNAR SCHOTTE. ej för mera fria garingsfrmer. Vid knsekvent utförda åggaringar i rena bestånd ämnar visserigen en dimensinsfördening av utgarat virke ch kvarvarande träd nöjaktig uppysning m åtgärdens beskaffenhet. Men beträffande krngaringarna är däremt en dyik uppgift av mindre värde. Detta är i särskit hög grad faet, när det gäer att angiva, hur en garing utförts i bandskgar. I förestående tabe 2 ämnas därföre en detajerad uppgift m trädens fördening i krnskikt ch trädkasser såvä före sm efter garingen. En Ur Statens skgsförsöksanstats sam1. C. O. Gie ft. juni Fig. 3. Försöksytan 23, 100-årig barrbandskg med utfät garingsvirke. Versuchsfäche 2.3, Ipjähr. Nademischwad mit gefätem Durchfrstungsausfa. ideaisk garing vre den, sm åtminstne avägsnade aa träd, sm jag betecknat med a (sidtryckta träd), b (bättre vargtyper), c (sämre vargtyper, krkiga träd), d (från mer än en sida tryckta träd eer på någt sätt av beståndet eer angränsande individer skadade träd), e (sjuka, av svamp eer insekter angripna träd), ch f (döda träd). Däremt brde teretiskt sett, åtminstne när det gäer barrträd ch ädre skg, endast kvarämnas rena ettr, tvår, trer ch fyrr, sm ha tiräckig pats för kmmande utvecking 1. På så sätt kan dck ej en garing utföras ej ens på en 1 I det föjande angivas för krthetens sku väfrmade träd inm I. krnskiktet sm

17 TRENNE GALLRINGSYTOR Å SKAGERSHQLMS KRONOPARK. I93 försöksyta, sm ej från ganska unga år bivit ratinet garad. I amänhet ha nämigen träden i våra svenska bestånd at för änge fått stå ch trängas gruppvis ch förstöra varandra. Man finner såunda ej säan grupper, där aa träd i desamma är mer eer mindre tydiga a- ch d-träd. Det går då naturigtvis ej an att taga brt gruppens aa träd. Man nödgas därför ej så säan spara a-träd ch t.. m. iband ett ch annat d-träd. En bick på,tabe 2 visar, att så även arit faet beträffande ytan 23. Inm första krnskiktet finna vi såunda, Ur Statens skgsförsöksanstats sam. C. O. Gie ft. iuni Fig. Försöksytan 23, r-årig barrbandskg med det utgarade virket upparbetat i srtiment. Versuchsfäche 23, I-jähr. Nademischwad, Durchfrstungsausfa abgetrieben. hurusm af taarna per hektar räknat 9 st. rena ettr, (utgesning av tätare grupper), r 8 a-träd, 9 c-träd, 13 d-träd ch 7 e-träd huggits, medan däremt kvarämnats 171 rena ettr, 20 a-träd (närstående andraa-träd ha fait för yxan), 5 b-träd (för att ej behöva upptaga atför str ucka), 2 deträd ch 2 e-träd (btt het betydigt av Peridermium skadade individ). rena ettr, iknande träd inm II. krnskiktet sm rena tvår etc. I krnskiktet innefattar de träd, hvars höjder befinna sig högst 1/ 6 under de högre träden i bestånden, II krnskiktets trädtppar nå upp ti mean / 6 ch 6 /s af de högre beståndsträden, III krnskiktets mean 3 /s ch /s af samma höjd ch IV skiktets räcka ej över häften av första skiktets träd.

18 GUNNAR SCHOTTE. Band granarna ha endast avverkats rena ettr ch 12 e-träd. Kvarstående är I 27 rena ettr, 2 a-träd samt b-träd. Dessa sistnämnda träd hade givetvis. avverkats vid vanig praktisk garing, men kvarstå här tisvidare, des för att ej göra för str ucka i sjäva prvytan ch des för att ej vid avverkningen mkuså andra från undersökningssynpunkt värdefua träd. Gå vi över ti andra krnskiktet, finna vi, att aa taar ti d,etsamma avverkats utm z, vadan för yxan fait rena tvår (mera insprängda träd), 2 st. a-träd, 27 d-träd, 7 e-träd ch 2.{träd. Band granarna ha avverkats 7 rena tvår, I3 d-träd, z e-träd ch 2 f-träd, medan 7 rena tvår, a-träd ch 20 d-träd kvarstå. Att sistnämnda z träd sparats, berr på att de givetvis försvara sin pats, ehuru de bivit piskade av närstående träd (se tava 1). I tredje ch fjärde skikten finnas inga taar. Av granarna ha i tredje skiktet z rena trer, 38 d-träd, S e-träd ch 2 f-träd utga:ats, medan Si rena trer, s a-träd ch 22 d-träd kvarstå. I fjärde skiktet ha brttagits 2 rena fyrr (påtäda vid garing), 27 d-träd, 9 e-träd ch 2 f-träd, medan 63 rena fyrr, c-träd ch 20 d-träd kvarstå. - Mt försöksytan i sin hehet kunde med skä anmärkas, att den redan nått den åder, då den bör anses avverkningsbar ch därför biva av mindre intresse från praktisk synpunkt. Den har emeertid ändå anagts sm fast prvyta för att skötas ett eer annat 10-ta år ch ämna materia ti kännedm m de ädre beståndens tiväxt förhåanden. Försöksytan 235 är beväxt med ett bandbestånd av i medeta 83 års åder. Prvstammarna för taen befunnas ha en medeåder av 83,75 år ch för granen a,- 8I,7s år. Bandningsgraden framgår i viss mån av den nedre kartan å tava 2. Vi finna även här, hurusm trädsagen bandat sig stamvis någrunda vä. Beståndet hade vid upptaxeringen 1660 stammar rped en kubikmassa, barken inberäknad, av 6S kbm. ch utan bark av 13 kbm. (se närmare i tabe I). Omkring 6 % av kubikmassan tihöra taarna, ch 0 % kmma på granarna, medan prcentantaet beträffande stamantaet är ungefär mvänt. Beståndets utseende före garingen framgår av vidstående figur s. Ytan har förut bivit garad, viket skedde för 6 eer 7 år sedan, då en de taar ch några granar uttgs. Befintiga stubbar är å kartan inagda sm streckade ringar. Vid garingen I9I3 avverkades 22, % av hea virkesmassan genm brttagande av 236 taar m 8 kbm. ch 300 granar m 20 kbm. Då av sistnämnda 300 granar ej mindre än 22 stycken tihört :de krnskiktet, skue man, m garingen bedömdes aenast efter trädantaet, ätt vara frestad kaa den åggaring. Dessa många granbuskar ha emeertid

19 "'... Ur Skgsförsöksanst. sam]. Ft C. O. Gie, maj I9I3 Fig. 5 Försöksytan 235, 83-årig barrbandskg före garingen. Versuchsfäche 235, 83-jähr. Nademischwad vr der Durchfrstung. Ur Skgsförsöksanst. sam. Ft förf., maj 19r3. Fig. 6. Försöksytan 236, 52-årig barrbandskg före garingen. Versuchsfäche 236, 5'2-jähr. Nademischwad vr der Durchfrstung. >-> <' fi z M > r t" <' z C" [f ><: >-> ;: > U M U "' ;c t" s:: u;!>j :;d z ;: :;d >-< O Jt

20 GUNNAR SCHOTTE. brttagits för att ämna det rätt avsevärda antaet kvarstående träd i samma skikt möjighet att utvecka sig sm ett kraftigt markskydd vid eventuei: kmmande jushuggningar. - De utgarade taiarnas medediameter var 22 cm. ch de kvarvarandes 25,6 cm. Inm första skiktet enbart- ha de utgarade taarnas medediameter varit 2.6, 3 ch de kvarkvm , Fig Kvarva:Panie t.ajl _. - 77tgaZraiL )) -- Kvarv.arfirre ffiih. -- 'f!tgapi'l.!j.. :,. -, / [,/ ' [{ J 1 IJ ' / , ---- "' ' - ' ' ' " : ± Q-5f :Grafisk framstäning af grundytans fördening i dimensinskasser inm försöksytan 235, 83-årig barrbandskg. Graphisch;- Darsteung 'der V erteiung der Kreisfäche auf Dimensinskassen in V ersuchsfäche jähr. Mischwad vn Kiefern und Fichten, - Verbeibpnde Kiefern. --- Ausscheidende > - - Verbeibende Fichten Ausscheidende varandes ungefär densamma eer..i6,, cin.- ta, sm är ganska typiska för krngaring ch visa, att garingen förts kraftigt även band grövre träd. Att garingi1 skett i,_, nästan aa dimensiner, framgår av den grafiska framstäningen å fig:-')7;;;,ti'visar grundytans fördening på ika dimensinskasser..,()ffi försökytans utseende efter garingsstammarnas utfäande ger fig. 8- en.-g6d.förestäning. Fig. 9 visar upparbetade virkessrtiment från ytan.

21 (93*) Tabe 3. TRENNE GALLRINGSYTOR Å SKAGERSHOLMS KRONOPARK. Trädens fördening per hektar i krnskikt ch trädkasser. Verteiung der Bäume auf I. ha in Krnenschichten und Baumkassen. Ji'å'rså'ksytan (Versuchsjäche) !irzg skg. I ö a b c d e f 8 I I,8 i,s,z,s 2 I6 I6 2 0.,2,z I,s I,,z I, I, s,s 8,z,z ,z I,z,z I, I ' I2 I,8 I, O,z 0, ,z 29,,r I,z,z I,z z,z II III 2 a b c d e f 3 a b c d c d s z 2,g,z 52 8 I2 0 I88 3,r,s 8,g I ,s,z,s,r,s I, 6,8,z I,g I ,s z,z I,,z 3, I2 32,s,3,s I, I,z I,g 52 8 r6 76 r6 2 3,r I08,s I2 I,,z 0,3 8,g,6 I,,z ,s 0,7 ''' s,31 I,,g: 16,61 IV a b c d e f I, I '71 I 2,s I3,7,s 228 8,z - -,z 8,7 - - I6 9,7 I6 72, 72 2 I, 2 I3,7,sj 372 IOO, I-IV c d e f ö :1,z,z Sam m a n d r a g. 12 0,71 8,s r,7,z 56 I6 12 I I,,7 6,3 I,g,z 20 I2 I z - 0,7 6,s zs6 I,g 10 32,z 37, ,g 88 I:! 3! 6,3 I 36 I;g ,6 s,, I,z, 21,9 8,2 3,6 - OO, 1

22 198 GUNNAR SCHOTTE. (9*) I tabe 3 återfinnes en fördening av träden i krnskikt ch trädkasser, uppstäd på samma sätt sm förut meddeats m ytan 23 Vi finna häraf, att i första krnskiktet av taarna utgarats öfverståndare, rena ettr, mkring häften av a-träden, nästan aa b-träd samt samtiga c-, d- ch e-träd. Av granarna i detta skikt ha endast avverkats a- ch e-träd. I andra krnskiktet är band taarna kvarämnade 8 rena tvår, d. v. s. sådana träd, vika anses sm de egentiga fram- Ur Statens skgsförsöksanstats sam. C, O. Gte ft juni Fig. 8. Försökytan 235, 83-årig barrbandskg med utfät garingsvirke. Versuchsfäche 235, 83-jähr. Nademischwad mit gefätem Durchfrstungsausfa. tidsträden vid bädningsgaring. Av granarna kvarstår ikaedes.qea skiktet utm d-, e- ch f-träd. I tredje ch fjärde skikten finnes ingen ta, sedan de få d-, e- ch f-träden måst avverkas. Band granar ha i tredje skiktet avverkats aa c-träden, häften av d-träden ch aa e- ch f-träden. I fjärde krnskiktet sutigen har, sm förut nämts, utgarats rätt många granar, nämigen 8 rena fyrr, c-träd, I d-träd, e-träd ch 2 trra träd. FörsöksJ'tan 236 är ti sist ett exempe på yngre bestånd med en medeåder av 52 år. Taprvstammarna ha i medeta visat sig vara 5 I,s år ch grana r a 5 I, z år gama. F öre garingen i år hade beståndet 3, I 2

23 (95*) TRENNE GALLRINGSYTOR Å SKAGERSHOLMS KRONOPARK stammar med en sammanagd stammassa av 332 kbm. Virkesmassan utan bark uppgick ti 290 kbm. Även i denna yta (se övre ytan å tava z) är stamfördeningen av ta ch gran mycket jämn över hea ytan. Sm skgen är yngre, förekmma dck de båda träden någt mera gruppvis än på de föregående ädre ytrna. Beståndets utseende före garingen återfinnes å fig. 6, ch fig. IO visar det utgarade virkets grundyta i förhåande ti det kvarvarande, at uppdeat på dimensins- U r Statens skgsförsöksanstats sam. C. O. Gie ft juni Fig. 9 Försöksytan 235, 83-årig barrbandskg med garingsvirket upphugget i srtiment. Versuchsfäche 235, 83-jähr. Nademischwad, Durchfrstungsausfa abgetrieben. kasser. Genm garingen I9I3 har uttagits 2,x % av virkesmassan. 70 % av denna massa utgöres av tavirke, medan mkring 30 % kmma på granen. Däremt är btt 3 % av det utgarade stamantaet taar ch 66 % är granar. Medediametern hs de utgarade träden är 10, ch hs de kvarvarande I 3, cm. Om endast taarna tagas i betraktande, bi mtsvarande ta 1,s ch 18,3 respektive. I första krnskiktet är däremt de utgarade taarnas medediameter I 8, cm. eer nästan ika hög sm de kvarvarandes med 18,6 cm. De. sistnämnda taen ådagaägga tydigt, att även detta bestånd behandats efter krn-

24 z GUNNAR SCHOTTE. garingsmetden. Beståndets utseende efter denna garing framgår av fig. I I. Ehuru garingen såedes även i denna yta måste anses sm en krngaring, har ikvisst mkring hava antaet granar i :de krnskiktet avverkats. Sm närmare framgår av tabe är nästan aa dessa granar d-träd, sm mer eer mindre stått i vägen för rdentig utvecking Fig. 10. kvm J 5 1 '.e!-.,./,;. J. / f- t-- -/! ' Lr G-3Lr -Kva:rvarC1.7Ue tal - -JWarvaranie- grt7v - V tf! a:radc n -Ttg ai'a./h n Grafisk framstäning af grundytans fördening i dimensinskasser inm försöksytan 236, sz-årig barrbandskg. Grapbische Darsteung der Verteiung der Kreisfäche auf DimPnsinskassen in Versuchsfii.che 236, sz-jahr Mischwad vn Kiefern und Fichten. Verbeibe:n-de K.iefern. Ausscheidende - - Verbeibende Fichten Ausscheidende av underbeståndet. Även m kanske en de av dessa träd.kunnat Rparas såsm skäigen indifferenta, ha de dck fått stryka på ften för att för framtiden underätta bkföringsarbetet, då :de skiktets granar ändå är tiräckigt starkt representerade genm 6 I 6 kvarstående träd per hektar..jr tabe finna vi rörande garingens utförande, att inm första skiktet av taarna avverkats 5 st. rena ettr, 2/ 5 av a-träden samt aa b-, c-, d-, e- ch f-träd, tisammans I 93 per hektar. Av granarna har brttagits 9 a träd (52 kvarstå), aa b-träd, nästan aa d-träd ch aa e-träd, i at 2.

25 - (97*) TRENNE GALLRINGSYTOR Å SKAGERSHOLMS KRONOPARK. 201 Tabe Fiirsr'iksytan (Versuchsfåche) 2j6. 52-drig skg. Trädens fördening per hektar i krnskikt ch trädkasser. Verteiung der Bäume auf r. ia in Krnenschichten u:qd Baumkassen. Kvarvarande Utgarade Summa Summa ta t;<j >- Verbeibender Bestand r: ' Durchfrstuigsausfa Gesamtbestand ch gr 10: "' s "' p_. Ta Gran Ta Gran Ta Gran Summe Kiefer =' :s Kiefer Fichte Kiefer Fichte Kiefer Fichte und Fichte " "'" "' 00 ::; 00 "" : (> ::; "' st. % st. % st. % st. % % st. % st. Stiick 0 Stiick Stiick Stiick Stiick % Stiick I sk I 33 I 2, ,11 s,x - -I 3S 12, ,11 86! 25,z a 19,s 52 I,s 56 I,6 9 0,3 75 2,z 6r I,8 136 >0 b - - s,z 33 I, 5,x 33 I >7 10 0,3 3.3 I c ,, , ,7 d - - s 0,1 23 0,7 1 0, 23 0,7 19,s 2 I,z - e I, 1 0, 33 I, 1, 7 I > f ,s ,s - - '9,s 52 13,z SS 1, ,6 2 I,z 65 rs,g , ,3 2 19,s 11,I 23 0, I,z II,x rs3 5,3 a 9,3 s,z ,6 2 I,z 2 0,7 66 I, b s,x - - 5,x - - 5,x II c , , , d - - 5,x 3S J,x 2 0,7 3S I,x 29,g 67 2, e s,z 5,I s.,z 5 O, I O 0,3 f , 9 0,3 33 I, 9,31 2 I >3 28,s 151 >1 ISI,s 57 I >7 179 s,z 20S 6,x 3S7 J,3 3 5,z 311 9,x ,z 31 I 9,x 3I6 9 3 a ,6 9 q,3 9 0,3 9 0,3 2S I,8 37 I,x b III c ,x - - 5,. 5,x d - - 2S,s 2S,s 103 3, 2S,s I3I 3,g I 59.7 e , , ' 0, f I,g I,g I,z 5,z 358 IO,s 103 3, 13I 3, >z S9 1,3i 597 I 7,s - - SO 1,:r - - 2S,s - - ss I,g ss I,g a , ,7 b ,x :1 5,, IV c - - 5,,r - s 6,z - - r 0,7 O 0,3 d I 15,9-60 S,s 6 IS,s e , ,7 23 0,7 ::1 f > I, 7 I, ,g rs,x I 8, ,g 1256 Lm ma SS 1, ,z 7 =.x! S70 2S,s SO 72.,7 312 I<DO, S a m m a n d r a g. Rena I-: 57 13, S,s 2S,s] SS 1,2 13S3,s rs6s 5.7 2S,s1 99 2,g 9S 2,g 37 I , >7 ''j - - 5,, 38 I ' 10 0,3 3S I, I 15 0, 53 I,s I-IV - - 5,z 3S I,x r 0,3 3S I, I 15,s 53 I,6 d - IJ7, S9 2,6 6S2 20, S9 2,6 Sr9 2, ,6 e - 9 0,3 3s I,x 7 I 3S I,x s6 I >7 9 2,8 f - = - - IIS J,s s6 I,6 IIS I,6 17 s,i 85 1,zr6r ] 7,z]] 7 I 3>II S70 2S,s ,312SO 72, IOO,

26 202 GUNNAR SCHOTTE. Inm andra skiktet ha avverkats I 51 taar, medan btt 28 stå kvar, varav 9 är a-träd, Av granarna ha 57 st. fait för yxan, medan 15 I kvarstå, av vika aa är rena tvår utm 5 a-träd ch 5 d-träd. I tredje skiktet funns band taarna btt 5 rena trer, sm kvarstå, medan 9 a-träd, 28 d-träd ch 66 trra träd avverkats. Band Ur Statens skgsförsöksanstats sam!. C. O. Gie ft. juni Fig. II. Försöksytan 236, 52-?trig barrbandskg med utfät garingsvirke. Versuchsfäche 236, s-jähr. Nademischwad mit geätem Durchrstnngsausfa1. granarna stå aa rena trer kvar eer 31 r st. samt 19 a-träd ch 28 d-träd. Utgarade är 9 a-träd, 5 c-träd, 103 d-träd ch 1 e-träd. Fjärde skiktet sutigen är endast representerat av granar. Vid ytans uppskattning vr dessa ej minare än 1,256 stycken per hektar. Av dessa hava brttagits 28 rena fyrr, 5 b-träd, 5 c-träd, 51 d-träd, 1 e-träd samt 7 trra träd, medan 80 rena fyrr, 23 a-träd, 5 c-träd, 99 d-träd ch 9 e-träd fått kvarstå.

27 TRENNE GALLRINGSYTOR Å SKAGERSHOLMS KRONOPARK. 203 Jämförese mean de tre garingsytrna. stamantaets ch kubikmassans fördening på ika krnskikt inm de tre ytrna finnes närmare angiven i efterföjande tabe 5 Inemt 8 % av kubikmassan tihörde före garingen första skiktet i aa tre ytrna, medan btt r ' kmm på andra krnskiktet, 7-10 % på tredje ch resten 1-2 % på fjärde. Kubikmassans fördening på ika skikt visar sig såedes vara ungefär densamma vid ika åder hs bestånden. stamantaet växar däremt i de ika skikten efter beståndens åder. Särskit gäer detta taen. Ju ädre skgen bir, dest större prcent av stamantaet går upp i första krnskiktet, i det att särskit taarna i fjärde ch tredje krnskikten duka under av jusbrist. Även hs granen trde med beståndens ökade åder prcenttaet stammar bi större i de högre krnskikten, men ej på ångt när i samma utsträckning sm hs taen. Vid garingen i dessa ytr kmma 6 % av den uttagna virkesmassan på första krnskiktet, :% på andra, I 3- I 7 % på tredje ch endast 2- % på fjärde krnskiktet. Trädantaets fördening på ika dimensinskasser inm de tre ytrna åskådiggöres grafiskt å fig. I 2 ch I 3. Å den förra har skits på de båda trädsagen. Den yta, sm igger mean kurvan ch abskissan mtsvarar stamantaet per hektar. Kurvrna för taen är gnska regebundna. När stamantaet avtager i de ädre bestånden, bir kurvan fackare ch sprides samtidigt mera ut åt sidrna. För granen visa kurvrna någn större jämnhet, berende på stamantaets regebundna växing i de ägre dimensinerna. Barkprcentens variatin efter ika ådrar samt för skida krnskikt ch i förhåande ti dessas medediametrar ch medehöjder framstäes i tabe 6. I strt sett faer ju barkprcenten hs träden vid ökad höjd ch stiger vid minskad diameter, men tabeen tydiggör, hurusm trädens beskaffenhet givetvis ckså spear en viss r härutinnan. Såunda visar det sig, att de utgarade träden i amänhet ha större barkprcent än kvarvarande av ungefär samma dimensiner. Det är tydigt, att detta berr på att b- ch c-träden, vika ju faa för garingen, i rege hava så tjck bark. Vid uppskattandet av beståndens växtighetsgrad har man i amänhet sökt använda sig antingen av prduktinssiffrr eer ck av trädens medehöj der. Ä ven m det förra sättet vre föjdriktigast, har det åtminstne hittis fått mindre användning, då det är rätt tidsödande att kunna någrunda tiföritigt bedöma prduktinen. Beståndens höjd Jfedde. fr!in Sfatens skgsförsöksanstat I9I3.

28 Tabe 5 Krnskikt Krnenschicht Stamanta Stammza?-1 stamantaets ch kubikmassans fördening på ika krnskikt. Före garingen Gesamtbestand Verteiung der Stammzah und Hzmasse in Krnenschichten. Kubikmassa Stammasse Af utgarat virke Ausscheidender Bestand I Stamanta Stammzah Ta Gran ISumma Ta Gran ISumma Ta Gran Summa Kiefer Fichte Kiefer Fichte - Kiefer Fichte %%%%%%%%% Kubikmassa Stammasse Ta Gran Summa Kiefer Fichte % % % Stamanta Stammzah Efter garingen Verbeibender Bestand Kubikmassa Stammasse Ta Gran ISumma Ta Gran Summa Kiefer Fichte Kiefer Fichte % % % % % % 00 "' ""' I II III IV Fb"rsifksytan (Versuchsfäche) 23 - J-årig skg (x-jähr. Bestand).... j ss 129,1 50,7192,9166,r s,711s7,, 12,61 32, 70,6 0,3 58, 99, 136, ss,3199,8172,s ,5 7,r r6,s 1 I,s 2,9 18,9 29,3 29, 22,6 26,6 I, 19t3 I218 0,2 15,3 7,3 :::::::::::::::.::1 = :!:: I 5,61 - I, 6,6 --37, 20,9-32,r 13, r 13,71 -,, j,7 16,2-2,7 I,z - 31,5!7,8-5, 2,r I - 23,6 15,2-2,1, I, 37,71 62,31 IOO, 5.s S.s IOO, I 3,61 56,1 OO, ss,61 1,1 IOO, I 35,1 6,61 IOO, ,61 IOO, I ,8 2I,7 II ], 8, m... 5,2 23,2 1 Fifrsifksytan (Versuchsfäche) ,!rig skg (83 jähr. Bestand). 38,6 83,2160, ,. 2,71 I8,71 58,81 1,91 s,r 186, 129,31 8,r ,71 81, 1,9 1, I , 23,r 32, ,9 1 1, 9,6 II, 6,s II 19 8,9 16,6 2,123,, I,6 I3,5118,71 1 I6,1 8,3155,, 17,5. -25, 16,71 19, 8,6 29,9 -,r, ,6 1,8-17,5 3,s - 36,r 2,2-2, I,r IV ,r 36,6 63,, 100, 6, IOO, I, 56, IOO, 8d 19,71 r, 33,r 66,91 10D, 5S,r.9O, Fifrsifksytan (Versuchsfäche) 2j6-52-årig skg (52-jähr Bestand). I... 69,z ,9169, 77,s3,21,8 17,81 68,, 136,61 58,71193,2130,r,7197,217,, 83,5 II... 19,2 8, 1I,3110, I2,r,r ,s 15,8 23,6 23,6 23,6'1 5,8 9, 8,6 2,6 10,2! 7 ' III 1 I1,6119,7 I7,51 3,r I5, , 15,r 17,8 8,3132, 15, 1 [ 1, I, 122,2 17,31 0,21 12,31 7, IV ,6 36,8-3,9 2,r - 73,6 8,6-7,8 2,3-38,3 29, - 3, 2, 27,31-7;0-;;11---s;,T-;-, I 33,91 66,, x, -7:f-;9,71 J, I 23, ,81 1,,s 59,z[ r, i 87, c: z?:! U (") ::r: >- >- ttj V

29 ! Tabe 6. Barkens prcentfördening inm ika krnskikt. Verteiung der Rinde in Przenten bei verschiedenen Krnenschichten. - - Ta Gr a n r?p Kiefer Fichte fr "'" 1:IP'i Före garingen Af garingsvirket Kvarvarande bestånd Före garingen Af garingsvirket Kvarvarande bestånd 2..., (1) Gesamtbestand IVDurchfrstungsausfa Verbeibender Bestand Gesamt bestand V m D urchfrstungsausfa Verbeibender Bestand m!".'"' - 51 (b 8: Mede- Mede- Bark- Mede- Mede- Bark- Mede- Mede- Bark- Mede- Mede- Bark- Mede- Mede- Bark- Mede- Mede- Bark- n :>;" ;;:' di am. höjd di am. höjd diam. höjd höjd di am. höjd diam. höjd.., % % % diam. % % % "'" Mittere Rind- Mittere R in d- Mittere Rind- Mittere Rind- Mittere Rind Mittere Rind- Stamm- Mitte- Stamm- Mitte- St amm- Mitte. Stamm- Mitte- Stamm- Mitte- Starnm- Mittestärk e hö h e %' stärk e hö h e % %/ stärke hö h e stärk e höhe % stärk e hö h e %' stärk e hö h e % IOO I I 3>9 26, 12,s 32,3 25,7113,5 35,6 27,r 112,31 33,r 27 J3 9 35,z 28,z 9,s 32,9 27,z 9, 21,6,11 2$,r 13,61 2$,z 2I,6113,8 20,3 12,3 20,7 23,1 9,5 23,6 20,s 9,7 23>3 20,7 9, I 15 I7,7 9,9 I9,z I7,8 9,9 iii I 2 = IV I0,8 IO,S 11,9 I I >7 I I,z 11,11 I0,3 I,s 12, -= z,r I 7,7 10, I I-IVII33,6 26, 12,61 29, 2, 13,6 27,, 12,3 23,8 23,s 9,611 9,8 21r 9,5 35>51 2I 17 2 I,9 2,5 83 I 26,6 23,5 11,s[ 26,3 22,8 13,I 26,7 23,7 11 ' 2J, zz,r 9,11 2I,61 I9,8 9, 23, 22,z 9, II J I8,s z, 15. I I9, I9,5 115,61 I 20,9 13,8 I 7,s 19,3 I 7,r I8, 9,711 9,611 I8, I9,s 9, i I I 8, I8,9 15,9 I8, I8,9 15,9 - = I6,r 15,8 9,9 I6,7 I8, 9,8 I6, IS, 9, ,r 8,s 13,31 5,8 IO, 11.si 6,3 7,3 1,6 I-IVII ,8 112, I I I,3 1, I 2$,6 [ 23,5 r 11,3 J,8 I91 9,7 J01 I6, 10, I6,z I9, 9,7 I8, I7,9 1,911 I8, I8, 1,911!8,6 I 7,8 1,8 I6,8 I8,6 10,5 I6,s I 6,8 10- I6,8 18,6 10,5 A I I3 1 I,6 15,711 I2,9 I,5 I3, I,7 1,8 I 21 I,8 11, I 2,7 I,I 10,9 I2,3 IS,r 11, I mi 15,911 I01 r II,9 16,8 101I 11,9 16,8 IO, I >9 16,9 IO,z I ,3 1,s I 7 11,2 IO, I 1z 111,3 IV I !3 5,6 12,5 I , s,r 6, 12,2 I--IV I I6,7 15,5 [ 15, I 1,8 16,6 15,311 T 8,3 I7,7 1, I5,5 10,911 7, J I2, ,s I6; J 10,8 -- (J< H * >- i>' M z '1 ::: t-< z UJ ><: >- :» UJ :>1 :» M UJ P:1 t" ::::: UJ e; z?1., (J<