MEDDELANDEN STBTENS. S~OGSfÖRSö~SBNSTB~T HÄFTET 9. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 9. HEFT

Transkript

1 MEDDELANDEN STBTENS SOGSfÖRSöSBNSTBT HÄFTET MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 9. HEFT CEKTRALTR YCKERIET, STOCKHOLM I 9 IZ

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT. Redgörese för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under år I 9 I I. (Bericht iiber die Tätigkeit der Frstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 19II.) I. Skgsafdeningen (Frstiche Abteiung).... II. Btaniska af deningen (Btanische Abteiung) Redgörese öfver skgsförsöksanstatens verksamhet under treårsperiden I909-I9I 1. Bericht iiber die Tätigkeit der Frstichen Versuchsanstat während der Dreijahrsperide I. GUNNAR SCHOTTE: Gemensamma angeägenheter under treårsperiden I 909- I II. III. Gemeinsame Angeegenheite} während der Dreijahrsperide GUNNAR SCHOTTE: Berättese öfver Skgsafdeningens verksamhet åren I 909-I 9 I I jämte försag ti prgram för treårsperiden I I 5 Die Tätigkeit der Frstichen Abteiung in den Jahren HENRIK HESSELMAN: Berättese öfver den btaniska afdeningens verksamhet under treårsperiden I I I jämte försag ti prgram Die Tätigkeit der Btanischen Abteiung in den Jahren 1909-I9I... IV. Af Kung. Dmänstyresen för treårsperiden I4 faststäd t arbetsprgram Vn der Kg!. Dmänenverwatung fiir die Dreijahrspetide festgestentes Arbeitsvrgramm HENRIK HESSELMAN: Om snöbrtten i nrra Sverige vintern I 9 I O-I 9 I I ,J 7 Schneebruchschäden in Nrdschweden im Winter '... EDVARD WIBECK: Ta ch gran af sydig härkmst i Sverige 7 5 'Cber das Verbaten der Kiefern und Fichten vn ausändischem, besnders deutschem Saatgut in Schweden XIU Sid. II V VII X

3 Sid. TORSTEN LAGERBERG: Studier öfver den nrrändska taens sjukdmar, särskid t med hänsyn ti dess föryngring I 3 5 Studien iiber die Krankheiten der nrrändischen Kiefer mit besnderer Riicksicht auf ihre Verjiingung... XXI GUNNAR SCHOTTE: Skgsträdens frösättning hösten I9I2 Der Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Herbst I7I.... XXV GUNNAR SCHOTTE: Sveriges virkesrikaste skgsbestånd... I95 Schwedens nutzhzreichster Wadbestand.XXVII GUNNAR SCHOTTE: Om garingsförsök I I 0 Uber Durchfrstungsversuche XXXI

4 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Sveriges virkesrikaste skgsbestånd. AF GUNNAR SCHOTTE. Från ch med år I99 har vid skgsförsöksanstaten utagts ett anta tiväxtytr i ika skgsbestånd i syfte att erhåa exempe på prduktinen i skida svenska skgssamhäen (se SCHOTTE I, sid. 20). De härvid erhåna resutaten beräknades mindre kmma ti användning för sammanstäande af s. k. erfarenhetstabeer - hest sm undersökningarna äfven utföras i bandade samt i någn mån äfven uti icke nrmaa bestånd - utan fastmera utgöra prf på de ika beståndsfrmer, sm finnas i våra skgar. Sm det emeertid trde kmma att dröja ganska änge, innan skgsförsöksanstaten hunnit insama ch bearbeta nödigt materia för en panerad ingående redgörese m de svenska skgssamhäenas utvecking ch beskaffenhet, trde under tiden en de af de undersökta tiväxtytrna ha ett visst intresse hvar för sig ch därför böra pubiceras såsm föreöpande meddeande. I a synnerhet gäer detta de ytr, sm utagts i de virkesrika barrbandskgarna å 4:de bcket af den Jönåkers härad i Södermanand tihöriga Björkviks amänning. Dessa prfytr ha nämigen såvä genm från dem meddeade uppgifter vid Skgsförsöksanstatens utstäning under 2 I :sta amänna svenska andtbruksmötet i Örebr I9I I, sm vid besök af ett strt anta in- ch utändska skgsmän, tivunnit sig så str uppmärksamhet, att de härifrån stammande siffrrna snarast möjigt böra införifvas i den svenska skgsitteraturen. Endast några nakna ta från dessa bestånd ha förut förekmmit i tryck, nämigen des några i ntisfrm meddeade siffrr, hämtade ur jägmästare NILS DELINS uppskattningsängd vid skgsindening af amänningen år I904-6 {se ScHOTTE II), des några krta data i redgöreser för skgsutstäningen i Örebr I 9 I I (SCHOTTE III ch WAHLGREN I). * * * När det band annat gäde att finna maximum för den virkesmängd per ytenhet, hvarti våra ädre barrbandskgar kunna nå, var det Afedde. fr, Stafttns Skgsförsöksa 1tstatt J9I2, 16.

5 1 196 GUNNAR SCHOTTE. "', P< 00. _. sannikt, att dessa skue kunna erhåas Sg]p..E N...c:r;:::: a s.-:=:.g "8 "' "' fran häradsamänningarna, hvika sedan......::!; 1:11:1SN _w "_. 1,------c=cc- gammat varit kända för att hafva stra!;,!: anhpade virkesförråd i fta fukmigt rörda bestånd. Björkviks amänning har i'n.-:=:.-'< ansetts sm en af de virkesrikaste, åtmin r....;;; s ==-c ==;=å=j'-"':=== s stne innan nunnehärjningen under åren g i $ I 8g8-I 902 bef en rsak ti kraftigare -="' ;-,,----;, afverkningar. Denna härjning km dck. r,..c::: <. " adrig att direkt beröra amänningens 4:de ---'--:---1--,-,---p,:;:-_ a å 8 bck, sm är beäget kring amänna 1,_, -=i_ 1 _-c.--:c--- andsvägen mean Strångsjö järnvägssta- Hr ""@ r <U " " "'. tin ch Björkviks kyrka samt strax väster -..c= Ci 1-< =-0 --;=--- m inägamrådena vid Gindran. Detta å "" k H i bc ger därför än i dag här ch hvar : en typisk bid af nästan rörda, sutna.!. f: ädre bestånd å den bästa meansvenska -"'-' 'P..:;:---_ å skgsmark...q-,..0 v ('f') 1 -:::;-.-'<_ 1_c0g'c--:"',.---- Det bef ranska ätt att inm detta ;::> ""@ \0 1-4._.. "' "' :; J mråde finna åtminstne tvenne ytr, sm --- <, 00 å s., -c---=-- trigen, beträffande bandskg af ta ch 0 N,.. -.:r ::: gran, hafva den största trädhöjden ch --; 1 1-i.!:d :! M ;:;1;;:--;;-:-- :> <d --::-=-,-... den högsta virkesmassan i vårt and. 8 J t Först dck några siffrr för att beysa s S, :i' det befintiga virkesförrådet å den ifråga-. """ -=.-'<_ 1 _-::.:'"', "'-- varande deen af Jönåkers häradsamän- 'D t')... ning. - Enigt den af e. jägmästaren NILS - DELIN åren upprättade skgs- <..c= j:; 1-< : P.."""--.2 indeningspanen för fjärde bcket finnes, -;--, m tre nyinköpta skiften frånräknas, ett vir- \0 Q) 00.-e <'-"'------,-,--s:p..'--- kesbepp af 97, 2 56 kubikmeter på 480 å :::; J hektar prduktiv skgsmark eer 203 kbm. H\.0..;;.t-.. -::-::---11-""'"',---:-- per hektar. Denna siffra är dck afsevärdt r ;..c " r..- J t för åg, emedan intet virkesbepp anteck-. nats för skg i ådern 1-20 år ch för s - r-- j, 8 -::::-i_,-----,"'-.,_-,::---- rådet i II ch III åderskasserna (21-60 ::: <B år) skattats för ågt att döma efter de 12 '' 1-i \0.... <...c:.r:--...c försöksytr i ungskgar, sm Skgsförsöks-. N H ; - i å anstaten anagt å skida dear af Jönåkers häradsamänning. Emeertid meddeas med -; v r ""...c: -----'-<-',_,'-"', -----"'S.'---- den närr..nda reservatinen i tabe ep.

6 (3 7 3*) SVERIGEs VIRKESRIKASTE SKOGSBESTÅND 1 97 sammanstäning efter den af DELIN upprättade beståndsbeskrifningen. De båda prfytrna i barrbandskgarna å Jönåkers häradsamänning är uppskattade våren rgg ch inregistrerade i skgsförsöksanstatens iggare under n:r I 38 ch I 4 I. Ytan I38 är utstakad i afdening 23 af II skiftet å DELINS karta öfver 4:de bcket ch är beägen mkring r km. sydväst m Björndaen ch s m. söder m andsvägen utmed körvägen ti Mssängen. Marken är nästan adees pan ch ganska ågänd, ch jrdmånen består af vanigt krsstensgrus. Öfverst finnes 3-4 crr:. förna, hvarunder föjer ett 6 cm. mäktigt ganska förmutnadt humusager samt 2 cm. bekjrd fvan rstjrden. Fuktighetsgraden kan betecknas sm frisk-fuktig, i det att här ch hvar finnes en ch annan Sphagnum- eer Pytrichumfäck. Trädbeståndet bidas af ta ch gran samt enstaka björk. Taen utgör mkring 2 / 3 af hea beståndets kubikmassa, hvarför man enigt gängse beteckning för trädsagsfördeningen skue säga att beståndet består af,7 ta ch, 3 gran. Växtsamhäet är massrik barrbandskg, ch markvegetatinen utgöres af: Ris enstaka-tunnsådda: Jfyrtius nigra e-t, Vaccz'nzum vitis idma e Gräs enstaka : Örter tunnsådda: M 'SOr ymniga: Luzua pisa Gdyera repens t Majanthemum bifzum t Anemne nemrsa å enstaka fäckar Pyra secunda e Hycmzum parietinum r priferum s triquetrum e-t Hypnum crista eastrensis e Dicranum scparium i enstaka fäckar. Beståndet, sm sannikt uppkmmit efter en rågsvedja, beräknades år I g g vara I 40 år gammat, ch afverkning har endast i ringa mån skett inm detsamma. Å ytan finnas såunda för närvarande, utm 7 ädre, mera förmutnade tubbar, från senare afverkningar 26 granstubbar (8I per hektar) med en diameter af 5-45 cm. ch I I tastubbar (34 per hektar) med centimeters diameter. En de undertryckt gran har synbarigen fait för yxan under nunnehärjningen, då gran ferstädes afverkades i bestånd, där man fruktade för härjning, sm emeertid här utebef. Taarna är fut kvistrena ti I4-I5 meters höjd ch friska kvistar börja först vid meter. Trädens krnr är därför särdees små. Krnförhåandet (förhåandet mean krnans ängd ch

7 rg8 GUNNAR SCHOTTE. (3 7 4*) "' 6'. (J '. FMLmnn<. -;., O 0 d:', Ä.! & c 6. Bckm. O ' , Ngt OJJ/dm. Fig. 1. Karta öfver försöksytan 138. Skaa 1 ; 8 för marken, 1 ; 400 för träder,, Karte iiber die Versuchsfäche I38. Masstab I ; 8 fur den Bden, 1 : 400 fur die Bäume. 0.. /.. O q..le:rnz-. Q. 'ö.. b,... '?,'.. Fig. 2, Karta öfver försöksytan I41. Skaa I : 8 för marken, I ; 400 för träden. Karte iiber die Versuchsfäche I41. Masstab I : 8 fur den Bden, I: 400 fur die Bäume. Teckenförkaring (Zeichenerkärung): tastam (Kiefernstamm), granstam (Fichtenstamm), ståndrtsgräns (Standrtsgrenze). A.= Anemne nemrsa, M yrt. = Myrtius nigra, P.= Pytrichum cmmune, S. =Sphagnum. stammens höjd) är ckså prcentuet sedt ganska ågt, särskidt för taarna, där det uppmätta krnförhåandet växar mean I I ch 38%. För granen är däremt krnförhåandet större ch växar å uppmätta träd inm ytan I38 från 47-75%. De små krnrna är gifvetvis en föjd af att beståndet upp-

8 (3 7 s*) SVERIGES VIRKESRIKASTE SKOGSBESTÅND. växt starkt sutet ti hög åder. Dck finnes en de träd med mera utveckade krnr, vanigen då sådana, sm med en ti fera meter skjutit öfver sina grannar ch härigenm fått pats för någt ängre krnr. Ett försök att uppmäta krnrnas diameter måste uppgifvas, enär krnrnas strek ej kunde nöjaktigt uppskattas på grund af deras stra afstånd från marken. Särskidt gäde detta en de inkämda träd, sm uta starkt. Däremt har krnrnas beskaffenhet i någn mån bestämts i ch med trädens gruppering i ika kasser, hvarm mera i det föjande. Taarna är i str utsträckning angripna af ringröta (Pyprus Pinz). Sm denna svamp angriper kärnved, sm bttats vid affana trrkvistar, finner man här ch hvar ett parti af stammarna rötskadadt. Fertaet af de vid uppskattningen fäda prfstammarna hade såunda rötskadad ved vid ika höjd. Ett exempe härpå visar genmskärningen å fig. 7 ch g, där g-i I sektinerna nedifrån är skadade af ringröta. (Den vågiga streckningen å fig. 7 betecknar rötskadadt mråde.) Medan taen såunda i amänhet är mer eer mindre skadad af röta, är åtminstne fertaet af de större granarna friska, i det att rötbidande svampar på granen föga härja i dessa bestånd. Den utstakade prfytan, sm igger ti grund för hufvuduppskattningen, är 8 meter ång ch 40 meter bred ch innehåer såedes en area af 0,32 hektar. Men då man fta hör taas m, att skgsmän rat sig med att utägga prfytr af vida mindre area ch härigenm någn gång kmmit upp ti häpnadsväckande kubikmassesiffrr, har jag dessutm åtit verkstäa en uppskattning af den tätaste deen af ytan, mfattande,xx6 hektar. Uppskattningsresutaten återfinnas i tabe 2. Försöksytan n: 141 är utstakad i afdening 47 i skifte III å DEL1NS karta öfver 4:de bcket ch är beägen strax öster m Björndassund. Sm närmare framgår af kartan (fig. z) är prfytan utagd å två ika marksag, nämigen bckrik mränmark ängst i nrdväst ch sydst samt däremean ett bäte af ägre ermark (åkerera). Gifvetvis bör en försöksyta i amänhet utäggas på fut ikfrmig mark, men så har afsiktigt icke skett här, då det endast gät att studera de befintiga förhåandena ch ej göra några jämförande undersökningar med andra ytr. För öfrigt företer skgen föga skinad å de båda marksagen. Den mest bckrika marken i sydst bär dck det tätaste ch vackraste tabeståndet, någt sm äfven framgår af uppskattningsresutatet å den 5 ar stra yta, sm särskidt beräknats å den bckrika marken (jämför tabe 2). Hea försöksytans bredd är 40 meter, ängden i södra kanten 70 ch i nrr 40 meter. Areaen bir såedes 0.22 hektar. På ermarken finnes fvan eran ett cirka 9 cm. mäktigt humusager. Från bckmar-

9 Tabe 2, Uppskattning per 1 hektar. Scbätzung pr 1 ha. "' stamanta Mede- Mede- Virkesmassa Summa Grundyta stamved Försöksytans Stammzah di am, höjd Kreisfäche Masse UJU Der V ersuchs Prfytans strek Trädsag Mitte- Schafthz e :s: :;:; I' pr 4 ftäche Grösse der Versuchsfäche Mitte Baumart Durch- 8 E :s: :;::!!. ::; " p.. u; s Höhe s.. [. "'.. " stycken messer ff fg e tj - N: % kvm. % :11 s: e:... ".. kbm. % : : n,. Stiick -- " g m. cm. I \3 st, " p... kvm. kbm. Uppuuningn gnmdd p' Ytan. prfyta m 0,3 hektar 138 Schätzung gegdindet auf eine Prbe 4 fäche vn 0132 ha... Ta , 37,6 46> Kiefer 72 1} ,6 30,3 66, årig Gran , 23,9 20, skg Fichte r4-jährger W a d UppWtning'n g>"dd p prfyta m,n6 hektar Schiitzung gegriindet anf eine Pr befäche vn, n:6 ha... Ta Kiefer ,4 39, 68,95 76 Gran Fichte ,7 22, }1,020 29,3132,r 90,ssr,1 57 UJ g..., Ytan årig skg I 50-j åhriger Wad I u,.. ka.. ingen grundad prfyta m, hektar Up"""'tni""n prfyta m,49 ""'"""' hektar pi Schijtzung gegriindet auf einepr befäche vn,22 ha... Ta ,r ,90 76 Kiefer Gran 6 21,6 17,6 18,t Fichte Schiitzung gegriindet auf einepr be , ,r7 86 ftäche vn,49 ha... Ta 915 1, Kiefer Gran ,7 15,3 15> Fichte I ; 1,259 28,8 27,s 75, 951 III ' '",,,, ''''"' 1,482 w... 0\ 3

10 (37 7*) SVERIGES VIRKESRIKASTE SKOGSBESTÅND 201 ken har antecknats 3-4 cm. förna ch s-r cm. muaktig humus fvan mrängruset, sm vid ett djup af cm. bir jusare. Markvegetatinen är å ytan I 4 I ungefär densamma, sm förut beskrifvits från ytan I 38. Här ch hvar träffas dck ytterigare några örter, såsm Oxais acetsea, Pyra minr, Pypdium vugare, Pystichum spinusum samt Mntrpa Hyppitys. Beståndet är i öfrigt ikt det förut skidrade från ytan I38, granarna är dck här i amänhet någt krtare ch kvistigare. Åtskiiga taar är angripna af Pyprus Pini, rnedan de större granarna äfven här i amänhet är friska. Beståndet ger emeertid ej intryck af samma jämnhet sm ytan 138, emedan den kuperade bckmarken i sydst är mycket tätt beväxt, medan den någt ägre marken i nrr. ch väster, sm tpgrafiskt vä skijer sig från den förra, har ett någt gesare bestånd af ta. Sjäfva den bckrika kuen i sydst, särskidt inm den utagda mindre ytan, verkar dck högst impnerande genm sina grfva ch höga taar. Sm synes af tabe 2 ha vi här att göra med betydande virkesbepp m respektive 847 ch 95I kbm. eer, hvad de bästa fäckarna. beträffar, 1,157 ch 1,482 kbm. per hektar. Äfven grundytrna m respektive 67 ch 75 eer 9 I ch I I 6 kvm. är vanigt stra. Detta har gifvit mig anedning att i itteraturen söka efter uppgifter in iknande bestånd. Från bandskgar finnas öfver hufvud taget ytterst få uppgifter. Då skgsförsöksanstaterna i amänhet ännu ej syssat med dyika bestånd kan jag därför btt i det föjande mnämna de virkesrikaste kända bestånden af enbart ta eer enbart gran, för så vidt de ingå i det materia, sm i ika änder användts för upprättande af erfarenhetstabeer. I efterföjande sammanstäning är de bestånd anförda, sm haft högsta grundytan eer högsta virkesmassan. WEISE (I) mnämner ett tabestånd från reviret Miinchsteinach i Mittefraken (Bayern), h viket vid en åder af I 3 I år räknat 448 stammar, 63, 5 kvm:s grundyta samt 812 kbm. Derbhz förutm 6 kbm. ris. Ett ännu virkesrikare bestånd med mindre grundyta har han upptaxerat i reviret Schöneiche nära Bresau (Preussen) med 420 stammar, 55,9 kvm. ch 827 kbm kbm. ris, at vid 123 års åder. Sistnämnda bestånd synes vara detsamma, sm ScHW A.PP A.CH (I) anger vid 143 års åder haft 396 stammar, 58,ss kvm. ch 874 kbm. Derbhz. Samme författare (II) har funnit de virkesrikaste bestånden i Hessen vara: ett 85-årigt tabestånd med 87I stammar, 6I.g kbm., 590 kbm. Derbhz + 5!:1 kbm. ris, ett u-årigt tabestånd med s stammar, 6, 5 kvm., 781 kbm., Derbhz + 44 kbm. ris. Från Sachsen anger KUNZE {I) den högsta grundytan 48,2 kvm. för ett

11 202 GUNNAR SCHOTTE 53-årigt tabestånd med I,384 stammar ch 450 kbm. Derbhz + 63 kbm. ris ch det högsta virkesbeppet från ett I28-årigt tabestånd med 3 29 stammar, 46,9 kvm. ch 6 kbm. Derbhz + 6 kbm. ris. Medehöjden för detta bestånd var 28,s m. Långt högre ta har däremt SPEIDEL (I) funnit i Wiirttemberg, där ett 90-årigt bestånd (efter en prfyta m 25 ar) hade 756 stammar, 54,7 kvm. ch 665 kbm. Derbhz. Ett r4-årigt tabestånd (prfytan 20 ar) kunde med en medehöjd af 28, 4 meter uppvisa 640 stammar, 62,7 kvm., 852 kbm. Derbhz ch 70 kbm. ris. Från Sverige har MAASS (I) funnit de virkesrikaste rena tabestånden vara föjande: Uder anta stam. grundyta virkesbepp stamved N: IOI Skarbda, Askersunds rev. 78 I,72I 54,3 575 N: I34 Ö. Haveden, Eksjö )) I ,9 66 N: I 2 Jönåkers häradsam.... 2IO Från granbestånd föreigga gifvetvis mycket högre siffrr. Såunda mtaar BAUR (I) från Wiirttemberg ett 86-årigt bestånd med 756 stammar, 62,78 kvm. grundyta ch 983 kbm. Derbhz samt 89 kbm. ris. I ett annat bestånd har han vid III års åder funnit ännu högre grundyta eer 67,67 kvm. 796 stammar ch 907 kbm. Derbhz förutm B kbm. ris. LOREY (I) har senare från Wiirttemberg funnit ett 104-årigt bestånd med 496 stammar, 7I,s kvm., I,07 3 kbm. Derbhz ch I 24 kbm. ris samt ett annat bestånd, sm vid r7 år, hade 428 stammar, 72, kvm. r, 16 kbm. förutm I04 kbm. ris. KUNZE (II) har upptaxerat ett 8årigt bestånd med I,I5I stammar, 64,zs kvm. ch 852 kbm. Derbhz + 92 kbm. ris, ch ett r9-årigt med 640 stammar, 59,75 kvm. ch 960 kbm. Derbhz kbm. ris. ScHWAPPACHS (III) virkesrikaste granbestånd i Preussen är från Thiiringerwad med r,i92 stammar, 59,49 kvm. ch 7 53 kbm. Derbhz vid 7I år. FLURY (I) har i Schweiz funnit ett granbestånd af bnitet r med 592 stammar, 7 2,2 kvm. ch I,III kbm. Derbhz vid r år ch ett af bnitet 2 med 988 stammar, 79,92 kvm. ch r,69 kbm. Derbhz vid 86 år. Ytrna i barrbandskgarna å Jönåkers häradsamänning kunna gifvetvis, då granen bidar ett svagare under- ch meanbestånd ch endast utgör f3 af kubikmassan, bäst järnfåras med de angifna siffrrna från utändska taskgar. Vi se då, att grundytan å.jönåkersbestånden ej öfverträffas af någt af de anförda tabestånden ch t.. m. ej heer af granbestånden. Kubikmassan är ckså större å Jönåkers häradsamänning än i de utändska tabestånden, ehuru ett från Wiirttemberg öfverträffar ytan I38, men ej n: I4I - jag gör naturigtvis

12 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT 1912 TAFL 2. u r skgsförsöksanstatens samintfar. Ft. GuNNAR ScHOTTE 29 maj 1gx. Fr!.n försöksytan 141 i I 50-!.rig massrik barrbandskg!. Jön!.kers häradsamänning, Södermanand. Vn Versuchsfäche 141 in 15-jährigem Nademischwad in Jön!.kers Kreisgemeindewad, Södermanand..

13

14 = Tabe 3 Trädens fördening å 1, har efter skgsförsöksanstatens nya beteckningsschema. Verteiung der Bäume auf 1,0 ha nach dem neuen Bezeichnungsscbema der Schwed. Frst. Versuchsanstat. d 0"" "" 0 "" g' Försöksytan (V ersuchsfäche) N: 138 I Försöksytan (Versuchsfäche) N: 141 Ta (Kiefer) Gran (Fichte) Tta/ri! I.Ta (Kiefer) Gran (Fichte) Tta prcent af c acrr; ta ch gran Trädkasser. Anta träd Anta träd 1 G ::. Anta träd Anta träd Gesamtprzent Anzah Grundyta! Anzah,GrundY.ta, m:;nt Anzah Grund-ta Anzah Grund_yta, vn Kefer und Eaumenkassen Bäume Grundfache Bäume Grundfache d F' Bäume Grundtache Bäume Grundftache Ftchte u n te 1te -sty-ck-en--%-- kvm-.--%- -sty-c-ke-n - -k-vm--%- i] G:d- styk-en--.- -k-v-m sty:k-en--.- -k-vm i] kvm. 1 Stiick a qm. a Stiick 7 qm. 0 Anzah Grund- Stuck /D qm. 7 Stuck % qm. % Anzah qm. i Båume fache Bäume W hgefrmt 1 Väfrmad , , ,6 46,0 273 a , ,s 2 5,4 8, , , , ,9 5,1 d ::::::::: , , ,- 2,7 3,5 2,1 I ,0981 1, ,4 2,3_ 4,1 e... 6 ] 1, ,6 1, ,H , ,8 4,1 f , ,7 4 0, ,8 0,7 Summa , , ,6 162,8 I , , ,9 68,2 Väfrma.d , , ,71 7,7 I 4 I 0,280 I 42 6j 2, ,71 3,2 a , O, , 3, , , ,8 2,2 b , _,s, 9 c ,.-.ss ,,a - -' ::::::::: 5!If :! i ö : ;: N 7 t g:!! i 4 I- 0,36 2 g:: i: f , O, 1BO O,s 0,3 5 0, ,4 0,4 i Summa , , ,7 21,8 I , S 2, ,3 14, \ 4,56SI 22 14,9 6, _ Väfrmad \ 21 6, ,s s,8 a , ,7 1, , ,8 0,9 b ::::::::: Jö 31,;;;;, ,-;:, 9 5,8 3,. 9 O,;;;; J s 2 :;s 51 2;'1 1,9 e ,548 3!,s 0, , , 2,s f , ,198,s O,s a ,1s, ,41, 0,2 1, \,. 5[ 3 0,295.s 2 13,,s Summa , , ,6 12,9 I 9 I 0,520 I ,8" ,1 13,9 Väfrmad i :::::::::1 = = \1, 7 0,4 = 0,1 15.,9 e ,277 2,0 0, , ,9 0,4 f... \ ,120, 0, ,214 2,5 O,s Summa , ,1 3, I 5 I 0, , , Ttasumma w 4_(i.4sj wi_20,235qq_iio_ I ,s5 J 750_j J JOO Väfrmade , , ,5 61, , ,2s ,7 61,9 a , , ,1 13,7 78 7, , ,8 12,4 1 ::::::::: :: = = = =1?:: :: I i8 41 3,-;;-;, = =1 = =1,4 4 1 d , , , 13, , , ,9 112,4 e , , , , , ,2 7,8 f , , ,2 1, , ,214 3,2 1,4 Summa , ,2Sh 1100 OO, 1100,0 I , , JOO (45 %) (70 %) \55 %) (30 %) (40 %) (76 %)!(60 %) (24 %) 48,2 8,8 1,9 0,4 c, '.O m < t< Q t< m < M ;.. m t< "" m c p m t m,.., tj> z "' (.N

15 204 GUNNAR SCHOTTE. (38*) nu jämföresen endast med de ägre uppskattningsresutaten från Jönåker - medan granbestånden i Schweiz ch Wurttemberg kunna uppvisa högre kubikmassr. Se vi enbart på virkesmassan af taarna å prfytrna eer 68 ch 746 kbm., så trde dessa siffrr emeertid ej öfverfygas af så många eurpeiska tabestånd ch är i hvarje fa mycket högre än de, sm egat ti grund Ytan n r 138. för MAASS' erfarenhets- Sfanum:fa 140 IZO 10 1/ {j j IZO TOO s O J 7 1/ '- \ r-- v v 1\ \ 1\... \. x \ 1/ Jr-- \ Ytan n:r 141. r---- "'"\. 1/ \ \ J \ \. \'= \If \ /'\ \ J \... f\'?" \ "\ 1--.'\!-"-'- Fig Grafisk framstäning af stamantaets fördening i dimensinskasser, Graphische Darsteung der Verteiung der Stammzah auf Dimensinskassen. tabe för rena task- gar. - Då såedes prfytrna på Jönåkers häradsamänning trde vara att räkna band värdensara virkesrikaste bestånd af ta (Pinus sivestris) eer af bandad ta (P. sivestris) ch gran (Picea excesa), bör en närmare anays af stamfördeningen m. m. vara af in tresse. Stamantaen, fördeade i s cm. kasser, är för de båda ytrna grafiskt framstäda å fig. 3 ch 4 ch samma stamkassers grundytr återgifvas ikaedes grafiskt å fig. s ch 6. Sm granarna hufvudsakigen bida under- ch meanbestånd är deras grundyta ej fut 1 / 3 af beståndets, ehuru de ti anta är fera än taarna. I tabe 2 finnas medehöjder ch medediametrar. angifna. Den högsta uppmätta taen är 33, 5 m. hög ch största diametern band taarna 62 cm. Trädens fördening efter krnskikt ch trädkasser återfinnes i tabe 3 Indeningsgrunden är här densamma, sm jag fuständigt beskrifvit i efterföjande uppsats (ScHOTTE IV). Vi se häraf att taen egentigen endast finhes i de två öfre krnskikten, medan granen är tämigen jämnt spridd i aa fyra skikten, med hufvudmassan dck i

16 SVERIGES VIRKESRIKASTE SKOGSBESTÅND. z s tredje skiktet. I den någt gesare anta upp i första ch andra skikten. Sammanstäningen öfver trädkasserna ger '71 en ännu mera ingående 10 kännedm m bestånden. Såunda hafva af taarna 8 å de båda ytrna respektive % (6 % af 7 grundytan) väfrmade 6 stammar ch krnr. s Respektive I 7-I 5%,_ af taarna (IS-I4% af 3 grundytan) hafva sida- 2 tryckta krnr (kass a), 4 % (5 % af grundytan) 0 utgöras af särskidt krkiga träd (kass c), 2 I % (r 3-14 % af grund ytan) hm. bidas af inkämda eer på grund af inverkan från närstående individ krn- t. '5 skadade träd (kass d), % (4-5 % af 13 grundytan) ha befunnits 1 z i högre grad vara sjuka 11 (kass e) genm angrepp af Pyprus Pini, hvars tickr bserverats på 9 8 stammarna, ch 2 % af taarna är sutigen trra. 7 Såedes hafva respektive % af aa ta 5 arna (30 % af grundytan) 't skadats genm att bestånden 3 varit för täta ch z ej i tid garats. Af granarna 1 finna vi ckså ur ta () be3 mtsvarande prcent vara ( % af granens grundyta). 9 ytan I 38 går granen ti större Ytan n:r I 38. r-- " \ \ J 1\ 'f J \ r\ w 1\ \ \ v \ \ v v ""' -"' 0-'t [>{) 10"1 1, Z ; '<0-44 '<i-'t < cm Ytan n:r I 41. t\ \ ; \ \ \ \ J 1/.\ \ 1\ 1/ \ \ \ ( \ '"" "' / _, / \ 1\ v "'-... \ O 1t s g 10 11t ::t tr ::t ts t050 S'J &tGS 70ctn Fig. 5, 6. Grafisk framstäning af grundytans fördening i dimensinskasser. Graphische Darsteung der Verteiung der Kreisftäche auf Dimensinskassen.

17 206 GUNNAR SCHOTTE. En sammanstäning af resutatet utaf denna beräkning utfaer på föjande sätt. Anta träd, sm Försöksyta Befintiga skadats af närstå anta träd ende individer. 138 ta gran r I ta gran ! Läggas ti sistnämnda summr äfven särskidt krkiga ch sjuka träd, finna vi att bestånden högst brt håa 138 ta 216 gran ta träd gran sr 778 )) Med tihjäp af den nya kassificeringen kan man såunda kmma därhän att i ta åskådiggöra bigiska förhåanden i bestånden på ett mera efvande sätt än hvad enbart dimensinerna visa ch äfven exempevis göra kakyer öfver anta trädstammar för garingar m. m. - at förhåanden, sm närmare beysas i efterföjande uppsats. De meddeade siffrrna tyda på, att taen, när den kmmer på för densamma särskidt ämpig ståndrt, ej är så jusbehöfvande, sm man varit böjd att anse. Att enbart taen inm dessa bestånd har en grundyta af 46-57, ja på smärre ytr af 6-IOO kvm. visar ju ckså, att den härutinnan kan i vissa fa täfa med snart sagdt hviket skuggfördragande trädsag sm hest. Ett beysande exempe på taens skuggfördragande egenskaper härstädes kan man finna vid en jämförese mean uppskattningsresutaten från hea ytrna ch från de smärre, särskidt utvada fäckarna inm desamma (se tabe z). På grund af den erfarenhet, man i amänhet har m bandbestånd, skue man gifvetvis tr, att den högre kubikmassan på dessa smärre fäckar, skue ber på att granen på sådana stäen förekm i större mängd. Af tabe z finna vi emeertid, att förhåandet här är det mtsatta, i det att, ju mindre granen ingår beståndet, dest virkesrikare är det. - Å hea ytan I 38 är grundyteprcenten af gran 30 ch af ta 70, medan i: den virkesrika mindre deen m IZ ar granprcenten endast är 24 mt taens 76. Å ytan 14I framträder detta förhåande ändå tydigare. Inm hea ytan finnas där 76 % ta ch 24 % gran, efter grundyta räknadt, medan å den tätaste kuen m 5 ar granprcenten endast är I4 mt 86 för taen. Kubikmassan af de tastammar, sm stå å denna fäck uppgår ensamt ti 64, 5 kbm. eer I,3 I 6 kbm. per hektar. Att så vädiga taar, sm

18 SVERIGES VIRKESRIKASTE SKOGSBESTÅND. här, kunna stå så tätt (jämför kartan å fig. z) är het säkert ett adees enastående förhåande. Den höga bnitet, sm dessa bestånd kunna uppvisa, är dck ej så vanig i dessa trakter. De nrdigaste utöparna af Kmården ha nämigen sedan gammat varit kända för att kunna everera masteträd, ch ännu i dag kan man här ch hvar på Björkviks amänning finna gama trädjättar, hvika för detta ändamå sparats vid stämpingarna. 1 Äfven mgifvande skgstrakter nrr m häradsamänningen ha samma gda bnitet, ehuru där numera ej finnas bestånd af sådan sutenhet, sm de här beskrifna. Sm bidragande rsak ti beståndens vaniga utvecking i dessa trakter kan framhåas, des ett för skgen fördeakigt kimat. des skgsmarkens gda fysikaiska beskaffenhet med ett ganska uckert humusager samt framförat skgens uppkmstsätt. Ytan I 38 utgöres säkerigen af ett gammat rågfa ch ytan I4I har sannikt svedjats. Man har ju äfven från andra hå exempe på skgens synnerigen gda växt efter svedjebruk eer kfal Bestånden utgöras dessutm i amänhet af en säkerigen ämpig bandning af ta ch gran, där granen förekmmer i agm mängd för att bidraga ti markens beskuggning, utan att göra humusagret atför trfartadt. Vidare utmärker sig taen i dessa trakter för en synnerigen växtig ch gd ras, sm kmmit att uppväxa mycket tätt i ungdmen. Trts det att taen såunda i dessa trakter är mycket skuggfördragande, innehåa de skidrade bestånden - äfven bigiskt sedt - atför många stammar, ch från eknmisk synpunkt ha bestånden på grund af sin åder ch angrepp af ringröta redan sett sin bästa tid. Den i fig. 7 åskådiggjrda stammanaysen visar ckså, att tiväxten efter r års åder ej varit betydande. Tiväxtprcenten hs denna ta har såunda under sista åren endast varit 0.64, medan den vid r år var Hs granen (fig. 8) är tiväxtprcenten nu 1.46 mt 3.58 vid r års åder. skgsbeståndens värde är emeertid betydande Ytan I 38 har såunda uppskattats ti g,r kr. per hektar, hvarvid dck ingen hänsyn tagits ti hur str rötprcenten verkigen skue visa sig vara Denna åter sig nämigen ej på någt sätt uppskattas, då det gäer ringrötan. Man kan nämigen ej se aa tickr ch en de kunna vara affana. Dessutm är det möjigt att närmesevis kakyera öfver huru ångt 1 Ekar ch masteträd å häradsamänningar är sm bekant ännu förbehåna krnan års riksdag besöt visserigen i skrifvese ti Kung. Maj:t anhåa m utredning, huru vida krnans rätt ti strverksträd ch ekar å häradsamänning kunde upphöra, men den häraf berende utredningen har uppdragits åt den nu samade skgsagstiftningskmmitten.

19 z8 GUNNAR SCHOTTE. 11t. 1J. Cnt. t//!/((1/ \i\\ \I """ h Wt\ J 1/,w r;, \\ \ " id/,,\} f /f!! \\\ 6 e,, 8.. " );; /f cm. 6 '18 B ITJ 1\\\\ it 11\W ift \\\ j 1 \\'!//, \\\ ' 1\1 r /\ '/, \1 \1 \ Q ! 16 Fig Stamanayser af en härskande tastam ch en härskande granstam från ytan 138. Skaa I : 100 på höjden, I: 10 beträffande dimensinen. Samma träd sm å fig Stammanaysen eines henschenden Kiefernstamms und eines henschenden Fichtenstamms vn Versuchsfäche 138. Diesebe Bäume wie. in Fig. g-i. rötan spridt sig i stammen. Först en afverkning af tiräckigt anta prfträd skue ge någn kännedm härm. Dessa nu skidrade enastående virkesrika bestånd böra dck gifvetvis ej ses endast från eknmisk synpunkt, så mycket mera, sm de ej mfatta någn större area. Ytan I38 är föragd i ett bestånd m 3,89 hektar ch ytan 14 r inm ett bestånd af 2,9 7 hektar. - Det är i stäet

20 SVERIGEs VIRKESRIKASTE SKOGSBESTÅND. 209 Fig Skematisk framstäning af en härskande tastam ch en härskande granstam. Från hvarje en-meterssektin har tagits en 5 cm:s skifva, ch dessa skifvr ha sedan hpsats efter diametern i nrr ch söder. Ungefär 1 / 12 nat. strek. Schematische Darsteung eines herrschenden Kiefernstamms und einer herrschenden Fichte. Vn jeder I-Meter-Sektin ist eine 5 Cm.-Patte genmmen wrden. Diese Patten sind dann nach dem Durchmesser in Nrd-Siid aufgestapet wrden. Massstabe ungefähr 1/ 12 gädjande att kunna meddea, att Jönäkers häradsamännings styrese på försag af sin intresserade rdförande bestämt sig för att så änge

21 210 GUNNAR SCHOTTE. sm möjigt bevara dessa prfytr sm naturminnen, ehuru skgsinde ningspanen upptager ytan 138 ti afverkning inm de närmaste 40 åren. Därför trde skgsvännen ännu änge kunna få vafärda ti dessa bestånd ch i dem beundra de mäktigaste efvande pearsaar, sm naturen danat inm svenska andamären. Litteraturförteckning. v. BAUR, FRANZ (I), Die Fichte in Bezug auf Ertrag, Zuwachs und Frm. Stuttgart I876. FLURY, PHILIPP (I); Ertragstafen fur die Fichte und Buche der Schweiz. Mittei. der Schweizerischen Centraanstat fur das frstiche Versuchswesen. IX Band. ZUrich KuNZE, M. (I), Beiträge zur Kenntniss des Ertrages der gemeinen Kiefer auf nrma bestckten Fächen. Suppemente zum Tharander Frstichen Jahrbuche. III Band, Dresden I (II), Beiträge zur Kenntniss des Ertrages der Fichte auf nrma bestckten Fächen. Suppemente 'zum Tharander Frstichen Jahrbuche III Band. I Heft. Dresden LOREY, TursK (I): Ertragstafen fur die Fichte. Frankfurt a. M. I899. MAASS, ALEX. (I), Erfarenhetstabeer för taen. Meddeanden frin Statens Skgsförsöksanstat, h. 8, Stckhm 19I I samt Skgsvirdsföreningens tidskrift, fackafdeningen 19II, h. 12, SCHOTTE, GUNNAR (I), Försag ti prgram för undersökningar vid skgsafdeningen af Statens Skgsförsöksanstat. Meddeanden frin Statens Skgsförsöksanstat, h. 6, Stckhm I909. Skgsvirdsföreningens tidskrift 1909, am. deen h (II), Sveriges vackraste skgsbestind? Ntis i Skgsvirdsföreningens tidskrift I96, h. I2. sid (III), Skgs- ch jaktutstäningen vid 21 :sta amänna svenska andtbruksmötet i Örebr. Skgsvirdsföreningens tidskrift 19II, am, deen h (IV), Om garingsförsök. Meddeanden frin Statens Skgsförsöksanstat, h. 9, Stckhm Skgsvirdsföreningens tidskrift I9I2, fackafdeningen h. 6, ScHWAPPACH 1 ADAM (): Die Kiefer, Nedamm I (II) Wachsthum und Ertrag der Kiefer 'im Grssherzgthum Hessen. Agem. Frstund Jagd-Zeitung ktber I886, -- (III), Wachstum und Ertrag nrmaer Fichtenbestände in Preussen. Nedamm SPEIDEL, EMIL (), Ertrags-Untersuchungen in Frschenbeständen WUrttembergs. Sppemente zur Agem. Frst- und Jagd-Zeitung. XIII Band. 2 Heft. Frankfurt am Main WAHLGREN, A. (I), Redgörese för grupp 8, aster af skg, skgsbruk ch jakt samt hjäpmede ch redskap vid skgshushining ch jaktvird. Berättese öfver tjuguförsta amänna svenska andtbruksmötet i Örebr 19II. Stckhm I9I2. WEISE, WILHELM (I), Ertragstafen fur die Kiefer. Berin r88.

22 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEOENS. Schwedens nutzhzreichster Wadbestand. VN GuNNAR ScHTTE. (Schwedischer Text. S. rg5-2r) Vm Jahre 1909 an sind seitens der Frstichen Versuchsanstat eine Anzah Zuwachsfächen in verschiedenen Wadbeständen zu dem Zwecke abgesteckt wrden, um Beispiee ftir die Prduktin in verschiedenen schwedischen Wadtypen zu erhaten (s. ScHOTTE I). Die hierbei erhatenen Resutate sten der Berechnung nach weniger zur Aufsteung sg. Ertragstafen verwendet werden - zuma da die U ntersuchungen auch in gemischten swie zu einem Teie auch in nicht nrmaen Beständen ausgefiihrt werden - sndem viemehr Prben fiir die verschiedenen Bestandsfrmen iefern, die sich in unseren Wädern finden. Da es indessen ziemich ane dauern diirfte, bis die Versuchsanstat das nötige Materia fiir einen gepanten eingehenden Bericht ii ber die Entwickung und Beschaffenheit der schwedischen W a d typen wird eingesammet und bearbeitet haben, diirften inzwischen einige der untersuchten Zuwachsfächen ein gewisses Interesse fiir sich besitzen, weshab vräufige Mitteiungen dartiber schn jetzt veröffenticht werden sen. As es z. B. gat, das Maximum der Nutzhzmenge pr Fächeneinheit festzusteen, das unsere äteren Nademischwäder erreichen können, war es wahrscheinich, dass sich dieses in den Gemeindewadungen (»häradsamän ningar») finden wiirde, die seit aters dafiir bekannt sind, dass sie grsse angehäufte Hzvrräte in ft vakmmen unberiihrten Beständen haben. Es zeigte sich auch, dass dies bei dem Gemeindewade des Härads Jönåker in Södermanand der Fa war. Die beiden Prbefächen sind auf dem närdichen Abhange des Kmården ungefähr 45 m iiber dem Meeresspiege auf 58 40' n. Br. beegen. Bei der einen Fäche (Nr. I 38) ist der Bden fast ganz e ben und ziemich tief iegend, aus gewöhnichem Mränengrus bestehend. Zu berst findet sich eine 3-4 cm messende Schicht vn Abfa und unvermdertem Trf, darunter kmmt eine 6 cm mächtige, ziemich vermderte Humusschicht swie 2 cm Beicherde berhab der Rsterde. Hier und da findet sich ein. feuchter Feck, bewachsen mit Sphagnum der Pytrichum. Im iibrigen besteht die Bdenfra aus Msen, einigen reisartigen Pfanzen und wenigen Kräutern (s. S. r 9 7 ). Das Ater des Bestandes, der wahrscheinich nach einem Rggenbrennen entstanden ist, wurde im Jahre 1909 zu 140 Jahren berechnet; ein Entfernung vn Bäumen hat nur in geringem Masse innerhab desseben stattgefunden. Die Kiefern sind vöig astrein bis zu m Höhe, und griine Aste beginnen erst bei m. Die Krnen der Bäume sind daher sehr kein. Die Kiefern sind in grsser Ausdehnung vn P(vprus Pini befaen.

23 XXV GUNNAR SCHOTTE. Die meisten der bei der Abschätzung gefäten Prbestämme hatten s durch Fäue beschädigtes Hz in verschiedener Höhe. Ein Beispie hierftir zeigt der Durchschnitt in Fig. 7 und g, w die Sektinen 9--II, vn unten gerechnet, durch Fäue angegriffen sind. (Die gewete Schraffierung in Fig. 7 bezeichnet vn Fäue beschädigtes Ge biet.) Die abgesteckte Prbefäche, die der Hauptabschätzung zugrunde iegt, besitzt ein Area vn,32 ha. Da man aber ft davn sprechen hört, dass Frstieute sich ein Vergntigen daraus gernacht haben, Prbefächen vn weit geringerem Area anzuegen und dadurch manchma zu staunenerregenden Kubikmassenzahen geangt sin d, s ha be ich ansserdem. eine Abschätzung des dichtesten Teies der Fäche, der, r r 6 ha umfasste, ausftihren assen. Die Schätzungsresutate finden sich in Tabee 2 wiedergegeben. Die Kubikmasse betrifft hier nur Schafthz. Die zwei te Fäche (Nr. r 4 r) ist, 2 z ha grss. Wie aus der Karte (Fig. z) näher hervrgeht, ist sie auf zwei verschiedenen Bdenarten angeegt, nämich bckreichem Mränenbden ganz im Nrdwesten und Stidsten und dazwischen einem Gtirte vn tiefer iegendem Lehmbden (Ackerehm). Naturieb muss eine Prbef.äche im agemeinen auf vöig geichförmigem Bden angeegt werden, dies. ist aber hier absichtich nicht geschehen, da es nur gat, die vrhandenen Verhätnisse zu studieren und nicht vergeichende Untersuchungen anzusteen. Ubrigens zeigt der Wad geringen Unterschied auf den beiden Bdenarten. Der bckreichste Bden im Stidsten trägt jedch den dichtesten und schönsten Kiefernbestand, was auch aus dem Abschätzungsresutat ftir die 5 Ar grsse Fäche hervrgeht, die auf dem bckreichen Bden besnders abgegrenzt warden ist (vg. Tab. z). Auf dem Lehmbden findet sich berhab des Lehms eine ca. 9 cm mächtige Humusschicht. Ftir den Bckbden sind verzeichnet warden 3-4 cm Abfa und unvermderter Trf und 5-1 cm mumartiger Humus tiber dem Mränengrus, der in einer Tiefe vn cm heer wird. Die Bdenvegetatin ist auf Fäche r 4 r ungefähr diesebe, wie sie ben fir Fäche r 38 besebrieben warden ist. Zum V ergeich mit den grssen Hzmassen dieser Bestände wird ii ber andere bekannte nutzhzreiche Bestände in Kiefern- der Fichtenwädern berichtet. Daraus geht hervr, dass die Grundfäche bei den Jönåkerer Beständen vn keinem der angeftihrten Kiefernbestände, ja, nicht einma vn den Fichtenbeständen tibertrffen wird. Die Kubikmasse ist geichfas grösser in dem J önåkerer Gemeindewade as in den ausändischen Kiefernbeständen, bwh einer aus Wtirttemberg die Fäche 138, nicht aber die Fäche r 4 I in dieser Hinsich t tibertrifft - dem V ergeiche sind natiirich die nie drigeren Schätzungsresutate zugrunde geegt. Betrachten wir nur die Schafthzmasse der Kiefern auf den Prbefiächen, nämich 68 und 746 kbm, s diirften diese Ziffern indessen nicht gerade vn vieen eurpäischen Kiefernbeständen tibertrffen werden, und jedenfas sind sie vie höher as die, weche MAAss' schwedischer Ertragstafe fir reine Kiefernwäder zugrunde geegen haben. Die Stammzahen, in 5 cm-kassen verteit, sind ftir die beiden Fächen graphisch in Fig. 3 und 4 dargestet, und die Grundfiächen derseben Starnmkassen finden sich geichfas graphisch in Fig. 5 und 6 wiedergegeben.

24 SCHWEDENS NUTZHOLZREICHSTER WALDBESTAND. XXIX Uber die Verteiung der Bäume nach Krnenschicht und Baumkassen gibt Tabee 3 Auskunft. Das Einteiungsprinzip ist hier dassebe, wie es Verf. vaständig in nachfgendem Aufsatz (ScHOTTE IV) besebrieben hat..man ersieht hieraus, dass die Kiefer sich eigentich nur in den zwei beren Krnenschichten findet, während die Fichte ziemich geichmässig in aen vier Schichren verbreitet ist, dch aber s, dass die Hauptmasse in der dritten Schicht vrhanden ist. Diese Kassifizierungsmethde zeigt, dass auf den beiden Fächen bezw. 48 % und 30 % aer Kiefern (3 % der Grundfäche) durch benachbarte Individuen geschädigt warden sind, indem die Bestände zu dicht gewesen und nicht rechtzeitig Durchfrstungen vrgenmmen wrden sind. Die mitgeteiten Schätzungsziffern denten jedch darauf hin, dass die Kiefer, wenn sie an einen ftir sie besnders geeigneten Standrt kmmt, nicht s ichtbedtirftig ist, wie man das anzuneh1nen geneigt gewesen ist. Dass aein die Kiefer innerha b dieser Bestände eine Grundfäche vn , ja, auf keineren Fächen vn 6-I qm hat, zeigt ja auch, dass sie hierin in gewissen Fåen mit nahezu jeder beiebigen schattenvertragenden Baumart wetteifern kann. Ein charakteristisches Beispie ftir die schattenvertragenden Eigenschaften der Kiefer hiersebst findet man bei einem Vergeich zwischen den Schätzungsresutaten ftir die ganzen Fächen und ftir die keineren, besnders ausgewähten Steen innerha b der etzteren (s. T ab. z). Auf Grund der Erfahrung, die im agemeinen in Bezug auf Mischbestände vriegt, ste man nattirich gauben, dass die höhere Kubikmasse auf diesen keineren Steen darauf beruhte, dass die Fichte drt in grösserer.menge vrkmmt. Aus Tab. 2 ersehen wir indessen, dass das Verhätnis hier das entgegengesetzte ist, indem, je weniger die Fichte in dem Bestande vertreten, um s hgzreicher dieser ist. - Auf der ganzen Fäche Nr. IJ8 beträgt die Grundfächenprzentziffer ftir die Fichte 30 und ftir die Kiefer 70, während in dem hzreichen keineren Tei vn I 2 Ar die Fichtenprzentziffer nur 24 ist gegen die Przentziffer 76 ftir die Kiefer. Auf der Fäche Nr. I4I tritt dieses Verhätnis nch deuticher hervr. Innerhab der ganzen Fäche finden sich drt 76 % Kiefer und 24 % Fichte, nach der Grundfäche gerechnet, während auf der dichtest bestandenen Stee vn 5 Ar die Fichtenprzentziffer n ur I 4 ist gegentiber der Ziffer 86 ftir die Kiefer. Die Kubikmasse der Kiefernstämme, die auf diesem etzteren Bezirk stehen, beträgt aein 64,5 kbm, d. h. I 3 I 6 kbm pr ha. Dass s gewatige Kiefern, wie hier, s dicht stehn können (vg. die Karte in Fig. 2 ), dtirfte sicherieb as einzig dastehend zu betrachten sein. As mitwirkende Ursachen ftir die ungewöhniche Entwickung des Bestandes in diesen Gegenden können erwähnt werden teis ein ftir den W a d ginstiges Kima, teis die gute physikaische Beschaffenheit des Wadbdens mit einer ziemich ckeren Humusschicht swie vr aem die Entstehungsweise des Wades. Die Fäche Nr: I 38 besteht sicherieb ans einem aten Rggenbrandfed, und die Fäche Nr. I 4 I ist wahrscheinich geichfas abgebrannt wrden..man hat ja auch vn anderen Orten her Beispiee ftir das ausserrdentiche gute Wachstum des Wades nach Abbrennen des Bdens Die Bestände bestehen ansserdem im agemeinen aus einer sicherieb zweckmässigen VIischung vn Kiefer und Fichte, w die Fichte in gerade gentigender.menge vrkmmt, um zur Besehattung des Bdens beizutragen,

25 XXX GUNNAR SCHOTTE. hne die Humusschicht azu trfartig zu machen. Ferner zeichnet sich die Kiefer in diesen Gegenden durch eine sehr schnewtichsige und gute Rasse aus, die in der Jugend sehr dicht aufgewachsen ist. Der Wert der Wadbestände in der Prbefäche 138 ist auf 9,1 Kr. pr Hektar geschätzt wrden, hne Rticksichtnahme auf die Fäueprzentziffer,. die sich as wirkich vriegend erweisen ste. Diese eben geschiderten einzigdastehend hzreichen Bestände dtirfen jedch nattirich nicht edigich vm ökanrnischen Gesichtspunkt aus betrachtet werden, um s mehr, as sie kein grö.sseres Area umfassen. Der Verwatungsvrstand der Jönåkerer Gemeindewatungen hat auch den Beschuss gefasst, s ange as mögich diese Prbefächen as Naturdenkmäer zu bewahren.