STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT

Transkript

1 MEDDELANDEN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTET MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 15. HEF'T REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENTAL FORESTRY N 15 RAPPORTS DE LA STATION DE RECHERCHES DES FORETS DE LA SUEDE N15 CENTRA.TRYCKERIET STOCKHOLM 1918

2 i; REDAKTÖR: PROFESSOR GUNNAR SCHOTTE

3 INNEHALL Redgörese för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under år 1917: (Bericht ii ber die Tätigkeit der Kg. Frstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 1917.). skgsavdeningen (Frstiche Abteiung) av GuNNAR ScHOTTE II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung) av HENRIK HEssELMAN III. Entmgiska abratriet (Frstentmgische Abteiung) av IvAR TRÄGÅRDH... 9 IV. Avdeningen för föryngringsförsök i Nrrand (Abteiung fiir die Verjiingungsversuche in Nrrand) av EDVARD WIBECK EDVARD WIBECK: Widens kuturpg. Erfarenheter gjrda vid Statens Skgsförsö'ksanstats avdening för fryngringsförsök i Nrrand...,... :. 17 Der Widen'sche Kuturpfug I GÖSTA MELLSTRÖM: skgsträdens frösättning år Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Jahre IV IV AR TRA.9ÅRDH: skgsinsekternas skadegörese under år Oversikt enigt jägmästarnas ch änsjägmästarnas rapprter : Das Auftreten der schädichen Frstinsekten in Schweden im Jahre VII Redgörese för skgsförsöksanstatens verksamhet under tre= årsperiden jämte försag ti arbetsprgram: (Bericht iiber die Tätigkeit der Versuchsanstat während der Dreijahrsperide 19I5-I9I7 nebst Vrschag einesprgramms). I. Gemensamma angeägenheter (Gemeinsame Angeegenheiten) av GuNNAR ScHOTTE I I 7 II. skgsavdeningen (Frstiche Abteiung) av GuNNAR ScHOTTE I z 5 III. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung) av HENRIK HEssELMAN IV. Entmgiska abratriet (Frstentmgische Abteiung) av IVAR TRXGÅRDH I 54 V. Avdeningens för föryngringsförsök i Nrrand verksamhet åren 916 ch 1917 jämte arbetsförsag för 3-årsperiden Z0 (Die Tätigkeit der Abteiung ftir die Verji.ingungsversuche in Nrrand in den Jahren nebst Vrsag eines Pragramms während der Dreijahrsperide 1918-I9Z0) Sid. I z

4 VI. Sammanfattning r 88 Zusammenfassung des Arbeitsprgramms der Frstichen Versuchsanstat Schwedens fir die Jahre rgr8-rg XI Summary f the prgram me f the Swedish State Institute f Experimenta Farestry fr the triennia perid rgrs XV NILS SYLVEN: 1917 års knäckesjuka i nrra Västergötand Der Kieferndrehen im nördichen Västergötand im Jahre L. MATTSSON: Strmhärjningen i nrra Daarna hösten 1917 XIX 205 Die Sturmverheerung im nördichen Daekarien im Her b s te des J ah res 19 I 7... IV AR TRÄGÅRD H: Tabcken (Mnchamus sutr L.). En viktig teknisk skadegörare band ånghrningarna Der Schusterbck... XXVI SVEN PETRINI: Frmpunktsmetden ch dess användning för frmkasrbestämning ch kubering. En prövning på granmateria J rån Nrrbtten The methd f btaining the frm.cass and vume f singe trees by the use f frm pint. An investigatin based n a spruce materia frm Nrrbtten, Sweden XXIX Innehåsförteckning över pubikatiner från Statens Skgsför= söksanstat (Meddeanden h. I --I 5) åren

5 ~=======N==I=L=S==S=Y=L=V==E=N======= I en I 9 I 7 ÅRS KN ÄCKESJUKA I NORRA V ÄSTERGÖTLAND. föregående uppsats»om taens knäckesjuka» 1 har jag redgjrt för nämnda sjukdms eakartade uppträdande inm vande takuturer av ika ådrar i nrra Västergötand smmaren 19I6. Såsm en av rsakerna ti den svåra hemsökesen just det året framhös den regniga försmmaren Denna»hade ju erbjudit de bästa betingeser för svampens utvecking.» 2 Om den I 9 I 6 svårast hemsökta kuturens kmmande öden gjrde jag härvid det uttaandet, att»upprepas svampangreppet ett kmmande år - ch sannikheten härför är ytterigt str - ch är då betingeserna fr svampens utvecking ika gda sm under den senast gångna smmaren (I9I6), kan taen, redan nu ia åtgången, biva dömd ti undergång; många pantr kunna då duka fuständigt under, ch de överevande kunna biva så fördärvade ti stamfrmen - mångtppiga ch krkstammiga - eer tibakasatta i tiväxten, att taens dminerande r i kuturen fuständigt äventyras». Angående knäckesjukans uppträdande å taen framhö jag samtidigt efter R. HARTIG, 3 hurusm svampen under år med regnrika försmrar -- mycket regn i maj ch början av juni månader - utveckar tarika ch yppiga fruktkrppar; då vädereken är trr däremt, intrka spragren i början av sin utvecking, ch yttre svampskadr kmma adrig att framträda. Tack vare sjukdmens tibakagång under år med trra försmrar kunna någt ädre ch kraftigare ungpantr av ta genmgå även fera år å rad upprepade angrepp av knäckesjuka. Få pantrna btt någt repa sig, behöver ej stamfrmen med nödvändighet fördärvas, även m ett nytt svårare angrepp någt senare år skue inträffa. 4. Då den senast gångna smmaren, vad försmmarvädereken beträffar, varit nära ng extrem mtsats ti 1916 års smmar, trde en redgörese för 1 Meddeanden från Statens Skgsförsöksanstat h , sid f. 2 SYLVEN, anf. arb., sid Lehrbuch der Baumkrankheiten. Berin 1882, sid Jmf. SYLVEN, anf. arb., sid. 1107, nt.

6 1 9 q ÅRS KNÄCKESJUKA I VÄSTERGÖTLAND 193 knäckesjukans uppträdande jämvä I9I7 å de 1916 mer eer mindre svårt hemsökta takuturerna i nrra Västergötand ur mer än en synpunkt vara av intresse. Aa de I9I6 undersökta, av knäckesjuka då angripna takuturerna ha även smmaren I 9 I 7 varit föremå för undersökning. Å fertaet kaer, där knäckesjuka härjade I9I6, har den visat sig jämvä I 9 I 7, men överat under så indriga frmer, att sjukdmen detta år ej någnstädes haft minsta eknmiska betydese. Och detta trts att teeutspr-basidiesprtigången sistidne vår måste hava varit synnerigen rikig. De med teeutsprfäckar fta nära ng fusatta aspbaden från samtiga västgötakaerna I 9 I 6 års höst vittna ngsamt härm (jmf. tig. 6 b. sid i min förut citerade uppsats m knäckesjukan!). Den 5 jui I9I7 besökte jag åny skgsvårdsstyresens i Skarabrgs än pantska vid Mariestad. En ch annan i spetsen gubrun tapanta i andra årets pantsängar visade visserigen, att knäckesjuka även i år kunnat åstadkmma angrepp nående runt skttaxen, men antaet såunda tpptrra andraårspantr var försvinnande itet. Av särskit intresse bev emeertid en närmare granskning av de rent gröna, ti synes fut skadade andraårspantrna. Det visade sig nämigen härvid, att enstaka pantr förekmm, angripna av knäckesjuka men utan färdigbidade sprager ch ty åtföjande kräftsår. En guaktig, på ytan någt inskrumpnad iten fäck, var at, sm markerade patsen för svampangreppet. Spragren hade, sm redan R. HARTIG uttaat det, intrkat i första början av sin utvecking, ch nämnvärda yttre svampskadr hade adrig framträtt. Äfven en tredje kategri av pantr förekm, nämigen sådana med nära ng rudimentära, men öppna ch sprförande kräftsår, dessa iksm de tpptrra pantrna i försvinnande fåta; även här kvarevde det svampskadade skttet utan att hava synbart störts i sin utvecking. En jämförese mean årets ch fjårets knäckesjuka i pantskan vid Mariestad ger såunda tvetydigt vid handen, att sjukdmen I 9 I 7 uppträdde å ett betydigt färre anta pantr, ch att svampen detta år endast undantagsvis förmått astra på pjantans utvecking menigt inverkande kräftsår. På årspantrna kunde intet svampangrepp upptäckas. Den 6 jui I9I7 besökte jag den smmaren Igi6 i detaj undersökta ch då i utkanterna mt närstående aspar svårt knäckesjuksskadade takuturen vid Ö. Ekenäs å Sundsmarkens krnpark i Hassie s:n (jmf. tig. I). En preiminär undersökning av beståndet gav vid handen, att knäckesjuka för året nära ng saknades. En senare närmare granskning av

7 N:r A': A':z A':3 B': C':r D':1 D':z E':r F': F':z F':3 H':I H':z H':3 H'.:4 H':5 I':r I':z 1':3 I':4 J': J':2 K': K':z K':3 K':4 K':5 K':6 L': L' z L':J L':4 194 NILS SYL VEN Tab. I. Pantans (Der Panze) höjd (m) (Höhe [m]) Jämförande översikt över knäckesjukans uppträdande vid Ö. Ekenäs smra~na 1916 ch Vergeichende Ubersicht tiber das Auftreten des Kieferndrehers bei Ö. Ekenäs in den Smmern 1916 und Sårstäen å Pantans Sårstäen å (Wundsteen an) (Der Panze) (Wundsteen an) översta näst översta översta näst översta huvud- krans- grenkransens huvud- krans- grenkransens skttet grenarna t pps k 0 tt h"j'd (m) skttet grenarna tpps k O tt (dem (dem Gipfe- N:r (Höhe [m]) (dem (dem Gipfe- Hauptsprsse) abersten nächstbersten sprsse) abersten nächstbersten (den sprsse des Haupt- (den sprsse des Hauptästen) Zweigwirtes) Hauptästen) Zweigwirte Is) r6r917 r9r r z, +~,s81 15(7) 5(5),1(1)IIL':5,8) -I 3(2) 1,8 2(2) z(z) M':r z,8 +,s z z(z) I z(z) M':z z,s - 1 z(z) 7(5) 4(3) M':3 2,3-4(2) 16(6) O 0':1 1,75 +,s 5 II(4) O 4(3) 1(1) 1(1) O 0':2 I,7 - O 6(5) 14(4) 9(3) 0':3 r,65-4(3) 17(6) 6(4) 0':4 1, r(1) z(z) 1(1) 0':5 1,3-3 1(1) r(r) P':1 1,76 +,4s 6 12(5) O 10(5) O 14(5) O P':z I,6r - 4 O 6(5) 13(6) 1(1) P':31 1,4-2 I,45,;5 5,ss + 0, ,2 +,s 6 I,82 + 0, I, ,ss - 4(2) 3(1)!,8 I,n I,s 2,15 I,gx +,s I z(z) () 11(2) 5(2) 1(4) 9(4) 9(7) 2(2) I (I) z(z) 1(1) z(z) 2i) 3(3) z(z) I: 0,75 +,3a I:z a 2,6 +,4 (r) (5) z b 2,55 +,33 (r) (z) r(r) z c 2,4 +,x (3) I:3 a 2,6 +,s5 (r) (8) 1(1) 3 b 1,95 - (r) (I) ~ z( z) 8(4) 2(1) I() r(r)' 3 c I:4 a 4b 4 c I:5 a 5 b 5 c I:6 a 6 b 1,85-3,r +,s5 2,8 z,ss z,s + 0,6 2,3 6 c 2,7 I:7 a 2,6 7 b 2,3 7 c z,, +,6 (r) (r) (I) () (~). (I) () (z). (3) (r) (3) (2) () (z) () r (r) 9(4) 2(2) 4(2) 3(2) 6(4) (8) (3) (r) (I) (r) (1) () (2) (4) (1) (r) () (r) Anmärkning ar ti ta b e I 1. I n:r-kumnen beteckna de stra bkstäverna de mt gärdesgården i NO-SV vinkeräta såddrutsraderna (se kartan fig. r); den ti varje str bkstav fgade indexen angiver såddrutans äge inm raden närmast gärdesgården, de efter bkstäverna fgade siffrrna hänföra sig ti pantrna inm såddrutan. För såddrutsraden närmast ch paraet med den i 0-V gående gärdesgården användes beteckningen I, för dess såddrutr (från andsvägen i O) arabiska siffrr i öpande föjd; med små bkstäver betecknas här pantrna inm resp. såddruta. - De inm parentes efter siffrrna för antaet sårstäen å sktt av ika rdning meddeade siffrrna angiva antaet angripna sktt; för såddrut_ raden (I: 1-I: 7) närmast den i O-V gående gärdesgården angives endast antaet angripna sktt, ej an_ taet sårstäen. (1)

8 1917 ÅRS KNÄCKESJUKA I VÄSTERGÖTLAND 195 de ika såddrutrna bekräftade ckså detta (jmf. tabe I). Av 2 I närmast. inti adugårdsbacken gränsande såddrutr (jmf. kartan fig. r), aa smmaren i9io m,er eer mindre starkt knäckesjukshärjade, befunnas smmaren I 9 I 7 endast 5 stycken hysa för året knäckesjuka pantr. Under det att såddrutrna ifråga smmaren I 9 I 6 hade att uppvisa knäckesjuka hs snart sagt varje tapanta - de sämst expnerade undantagna - kunde I9 I 7 inm de då infekterade rutrna nya sjukdmssymtm spåras å endast en panta inm varje ruta. Av de år I9I7 sjuka pantrna hade 4, vardera ett sår, den femte två. De i tabe 2 anförda, mt varandra svarande taen från I9I6 ch I9I7 års knäckesjuka vid Ö. Ekenäs visa bäst sjukdmens tibakagång för att ej säga upphörande - praktiskt taget - smmaren I9 17. Resutaten av I 917 års undersökning av de mt asparna öster m andsvägen närmast gränsande såddrutrna bekräfta än ytterigare detta. Under det att I9_I6 års undersökning här gav: I9 knäckesjuka såddrutr av 25 undersökta, r8» huvudsktt av 54 undersqkta, 34» översta grenkransgrenar, I 7» tppsktt å näst översta grenkransens grenar, gav I9I7 års undersökning intet enda fa av knäckesjuka för året. Från att år I 9r6 hav a varit amän ch eakartad å taen hade såunda knäckesjukan I9I7 vid Ö. Ekenäs bivit ytterigt säsynt för att ej säga praktiskt taget upphört. Uredsprer av Meampsra förekmma i sutet av jui ch början av augusti btt Tab. 2. Jämföreseta från Ö. Ekenäs rgr6 ch rgr7. Vergicbszahen vn Ö. Ekenäs I9t6 und I9I7. I 9 I 6 I 9 I 7 I såddrutsraderna närmast adugårds- Oska- Skadade O ska- Skadade backen vid ö. Ekenäs da de da de Besehärigt Besehärigt In den Pattensaatreihen am Pats vn den st. st. Gutshf Ö. Ekenäs Unter- st. % U n ter- st. % schärigt schärigt Närmare undersökta såddrutr JOO I6 5 23,8»» huvudsktt ,s ss I J 7 >)» översta kransgrenar 3 - J »» tppsktt a näst översta grenkransens grenar Sårstäen å huvudsktt 5... J J -.. å översta grenkransens grenar" » å näst översta grenkransens tpp sktt Genauer untersuchte Saatpatten. - 2 Genauer untersuchte Hauptsprsse. - 3 Genauer utersuchte. berste Hauptäste. - 4 Genauer untersuchte Gipfesprsse der Zweige des nächstbersten Zweigwirtes. - 5 'Vurdsteen an Hauptsprssen. - 6 Wurdsteen an den Zweigen des abersten Zweigwirtes. - 1 Wurdsteen an den Gipfespressen des nächstbersten Zweigwirtes.

9 196 NILS SYLVEN O.II m ON ~ s " " * * * * v * OY. * * ~ * " * * * " *" * * * ** * * ytterst sparsamt på ett ch annat rtuppsag av asp; I 9 I 6 års eftersmmar v r aspbaden snart sagt aa mer eer mindre rikt gupudrade av svampens då rikigt ch yppigt utveckade smmarsprer. Den 28 jui I9I7 besöktes takuturerna å brandfätet vid L. V eervattnet å Skagershm krnpark i Finnerödja s:n. Redan vid en feirsta överbick över kuturerna kunde jag här med tifredsstäese knstatera, att knäckesjukan var på fuständig retur. Nära ng varenda såddruta hade i smmar att uppvisa ett på vackra årssktt rikt ch vackert grönskande pantmateria. En närmare undersökning visade dck, att nya knäckesjukssår även i år förekmma. En prvyta, uttagen inm den de av kuturen, sm hösten I9I6 gav IOO % knäckesjuka såddrutr, gav nu på I närmare undersökta rutr 27 med ch 73 utan påvisbara knäckesjukssymtm för året. Under det att tppdöda sktt I 9 I 6 v r regen, kunde intet enda av svampen år I9 I 7 i tppen dödat sktt upptäc- Fig. I, Karta visande asparnas (I-VII) ch den av knäckesjuka hemsökta takuturens inbördes äge vid Ö. Ekenäs, A-Å, I, 5, 7 ch 20 såddrutr ch såddrutrader. Skaa I: r. Kartan upprättad av R. T. FEDELER den 20/ 7 rgr6. (Karte, die gegenseitie Lage der E~ pen (I-"XII) und der vn Kieferndreher heimgesuchten Kiefernkutur bei Ö. Ekenäs zeigend. A-Å, r, s, 7 und z Saatpatten und Saatpattenreichen. Massstab I : r. K.arte aufgenmmen vn R. T. FEDELER am 2 f7 rgr6.)

10 1917 ÅRS KNÄCKESJUKA I VÄSTERGÖTLAND 197 kas. I intet fa kunde knäckesjukssår ti större anta än ett per sktt uppetas. Aa de bserverade knäckesjukssåren vr små ch betydiga, svagt utveckade. A v I 9 I 7 års sv am pangrepp syn te"s taen vid L. V eervattnet ej kmma ida minsta framtida men. Tack vare utebivandet av förnyad, eakartad knäckesjuksepidemi under sistidne vår ch försmmar hade taen, trts föregående års svåra skadegörese, n u repat sig förunderigt vä. Ä ven å de svårast skadade pantrna hade ersättningssktt med vacker tiväxt kmmit ti u t bidning ch i fertaet fa syn tes en eer några en tppiga pantr taga edningen inm såddrutrna. Efter föregående års svamphärjning vr dck, naturigt ng, buskstammiga pantr ingaunda någn säsynthet. Men även m dyika förekmma inm fertaet såddrutr, vr rutr med enbart sådana verkigt säsynta. Kuturen i sin hehet erbjuder för året en i a vande anbick. Ä ven m knäckesjuka skue återkmma ett senare år, hade pantrna nu nått den utveckingsstyrka, att någn fara för taens u n dergång ti f ö j d h ära v n u m era adrig trde behöva b e faras. Trts synnerigen rikig teeutsprtigång våren 19I7 hade Meampsra pi'ni'trqua i så betydig grad förmått angripa taen, att en verkig pånyttfödese nu kunde knstateras av den I 916 svårt epidemiskt härjade ta kuturen. Uredsprer å aspbaden vr smmaren I 917 rent av säsynta. Å de tarikt å brandfätet förekmmande asprtsktten fick man fta änge förgäves söka efter dyika; då de någn gång anträffades, vr de atid jämföresevis sparsamt utbidade. A v teeutsprtigången hösten I 9 I 6 att döma, måste svampens uredsprer föregående smmar hava varit synnerigen rikiga. Den 30 juni 19I7 besöktes även den från föregående år kända, av knäckesjuka kring en mindre aspfäck då angripna takuturen å Lyrestads kyrkherdebstäes skg c:a I,s mi NO. m Mariestad. Inaes tvenne knäckesjukssår av ringa mfattning - svagt utveckade, ensidiga sådana- kunde nu här upptäckas å de för året kraftigt ch vackert tiväxande tapantrna. Knäckesjukan å taen visade såunda även här samma fuständiga tibakagång sm inm Ekenäskuturen. Meampsra-uredsprer å aspbaden, föregående år här iksm vid Ekenäs synnerigen rikt utveckade, förekmma nu ytterigt sparsamt. I Grönsinka skgsskas pantska vid Grönsinka i södra Gästrikand etade jag smmaren I 9 I 7 förgäves efter knäckesjuka ta pantr. Dyika hade ju dck redan den föregående smmaren varit säsynta. Att rsaken ti knäckesjukans starka tibakagång I 9 I 7 är att söka 14. Jfedde. fr&1t Sintens 8kgsfbrsöksanstat. H TS,

11 198 NILS SYLVEN i våren ch Törsmmarens för svampens utvecking gynnsamma trra väderek är tviveaktigt. En jämförese mean de båda årens, I 9 I 6- I 9 I 7, nederbördsförh~anden under vår ch försmmar, tiden för knäekesjukssvampens utvecking å taen, giver det bästa stöd för denna uppfattning. Av de i tabe 3 meddeade siffrrna för nederbörden i maj ch juni månader åren I 9 I 6 ch I 9 I 7 framgår, att nederbörden vid Laxå, c:a 9 km ONO. m den av knäckesjuka svårast härjade kuturen vid L. Veervattnet under maj-juni år I9I7 utgjrde endast 36,4% av mtsvarande nederbörd år I 9 I 6; vid Guspång, c:a 2 I km V ut från samma kutur, uppgick I9I7 års maj-juni-nederbörd ti 59,7 % av mtsvarande år I9I6. Den metergiska statinen närmast såvä Ekenäs sm Lyrestad, Sjötrp i Lyrestads s:n, c:a 6,5 km NO. m Ekenäs ch c:a 5,5 km NV. m Lyrestads-kuturen, visar år I9I7 en maj-juni-nederbörd på 64,4 % av mtsvarande nederbörd I9I6. Pantskrna vid Mariestad erhö under maj-juni månader 19 I 7, enigt nederbördsuppgifter från staden, 46,6 ~,._; av I916 års maj-juni-nederbörd, pantskrna vid Grönsinka, enigt där gjrda nederbördsmätningar, endast 27,z :Y. Än mer avvika I916 ch I9I7 års nederbördssiffrr för enbart maj månad. För de van nämnda metergiska statinerna, Laxå, Guspång, Sjötrp, Mariestad ch Grönsinka, utgör 1917 års maj-nederbörd i % av I916 års resp. I9,s, I2,9, I8,9, I3,2 ch 3,s. Då majregnen I 9 I 7 infaa i början eer första häften av månaden ch juniregnen - med undantag för det regnfattiga Grönsinka - är kncentrerade ti sutet av månaden, ha vi i aa knäckesjukskaerna att räkna med en abnrmt trr senare häft av maj ch förra häft av juni (jmf. tabe 4). Då det är under denna tid, sm svampinfektiner. ch svampens första utvecking å taen äger rum, inser man ätt, vika meniga föjder en abnrmt trr väderek just nu ska medföra för svamputveckingen. Först ch främst inverkar den trra vädereken hämmande på teeutsprernas grning. För spridningen av de vid teeutsprernas grning framgångna basidiesprerna är visserigen trrt väder snarast gynnsamt, men även basidiesprerna frdra med nödvän- dighet en viss fuktighet för sin grning. Och för den på grningen föjande första utveckingen är svampen i behv av ytterigare fuktighet. Vid infektinsförsök är rent av trr ch varm väderek under inkubatinstiden en av de vanigaste rsakerna ti försökens missyckande. 1 En jämförese mean 1916 ch I9I7 års maj-juni-t~mperatur visar, att denna 19:t7 var betydigt högre, junitemperaturen ti ch med sedvanigt hög (jmf. tab. 5). Å de temperaturstatiner, sm igga knäcke- 1 Jmf. H. KLEBAHN, Die wirtswechseinden Rstpize. Berin 1904, sid. 35

12 1917 ÅRS KNÄCKESJUKA I VÄSTERGÖTLAND 199 sjukskaerna närmast, uppgå' de för maj 1917 uträknade medetaen för ufttemperaturen k. 2 e. m. i. 0 --: av mtsvarande temperatur rgr6 ti för Örebr... rr6,3 % för Skara...,... rs,r %» Askersund... II3,s %» Gäve..., ,9 %» Uppsaa... rz,z % Mtsvarande siffrr fi:jr junitemperaturen 1917 i % av I gr6 års är för Örebr ,z % för Gäve ,6 % >> Askersund..,... r67,r % >> Skara ,7 %» Uppsaa ,3 % Att reativt hög värme ch bristande nederbörd i förening ska medföra åg fuktighetsprcent är ju givet. Jämföra vi för de båda åren rgr6 ch 1917 de för maj ch juni månader på ika tider på dygnet uträknade medetaen för fuktighetsprcenten inm här berörda mråden (tab. 3), ska vi finna, att dessa år 1917 är genmgående ch ftast avsevärt ägre än år rgx6. Av rdaydesen angående nederbörden i Metergiska Centraanstatens )>Månadsöversikt av vädereken i Sverige» maj ch juni 1917, förstår man ckså ti fu, vika sedvanigt trra månader vi här haft att göra med: >>Nederbörden i maj var säsynt ringa ch under de senaste 37 åren har ingen maj månad haft att uppvisa så betydig nederbörd sm innevarande månad (maj), närmast kmmer maj 1913, då nederbörden dck var 21,7 mm eer 57 % av nrmamängden, under det att nederbörden fi;ir maj I gr 7 endast var 15,4 eer 40,z % av den nrmaa. ~ - - Nederbörden utgjrde i % av den nrmaa i Kpparbergs än 25, -- - Gävebrgs, Skarabrgs än »»Då under sistidna maj månad nederbörden i hea andet var vanigt ringa ch under innevarande månad (juni) densamma i Götaand ch östra Sveaand varit betydigt mindre än under någn föregående juni sedan r8gr, har trkan i dessa andsändar varit synnerigen svår ch kännbar.» I rgr6 års»månadsöversikt» åter, heter det för maj ch juni månader, att särskit i här berörda trakter nederbördens mängd i medeta var över, i maj t.. m.»avsevärt ver» den nrmaa. En jämförese mean maj-juni-nederbörden 19 r6 ch 1917 å de av knäckesjuka rgr6 hemsökta trakterna ch samma nederbörd under andra knäckesjuksår å andra av sjukdmen epidemiskt hemsökta trakter av andet ger vid handen, att de speciea knäckesjuksåren i rege utmärkas av sedvanigt rik vår-försmmarnederbörd. Den i tabe 6 gjrda sammanstäningen visar, att särskit rikig vår-försmmarnederbörd är att anteckna för resp. knäckesjukstrakter de svåra knäcke-

13 NILS SYL VEN Tab. 3. Nederbördssiffrr för månaderna maj ch juni åren 1gi6 Nederbördsmängd i mm. Niederschagsmenge in mm. ~ sw.. m "''"'"''""'" ' "',, tim. i Grsste Niederschagsrnenge in 24 Stdn. Observatins- I 9 I 6 I 9 7 rt Maj Juni 1916 IOI I I7 Summa M. J. M. J. aj um aj um I mm. Idag! mm. Idag mm. Idag! mm. Idag Tag Tag Tag Tag Lad 46,6 9>r 9J,g 42,r 140,5 51,. I 5,s 9 22,4 30 4, 16,g 26 Guspång ,6 72,6 67,4 123,g 74, IJ, IS IJ,6 28 4, '3 17,8 21 Sjötrp 47,6 9, 64,3 63,r 111,g 72,r I,g IS I4,8 28 s, 16,7 29 Mariestad... S4,r 7,. 72,4 SI,7 126,5 58,g I4, 9 I S,s I 7,5 29 Grönsinka... Sg, , , 42,7 3S, O I 7,s 9 J, IS 20,r s Neder börds dag I - Maj Tab. 4 Nederbördsdagen ch nederbörd mm. maj-juni 1gi6 ch N e d e r b ö r d Niederschagsmenge L a x å Tasgård (Finnerödja) Guspång Juni Maj Juni Ni eder~ sch ags- tag I9161 I9I I917 I9I6 I9I7 I9I6 I917 I I916 I917 I916 I9I7 4, S, ,r - - I,g 6,s I,s 2, , 4, ,2-3 3, - - 0,3 3,5 -,8 I,r S,4,. 0,3-4, , I, s,z,s -,r - - -,s , ,r 3,r - 7 0,4 - I, - I,6-9 4 I,4 - J,8-8 0,4 - I,6 -,r - 6,s - - -,. - 9 I S,5-8,7-8,4 9,6 - s,. - S, - O 2, , s,3-0,3-7,. I4,4 - - I6,5-3,8-12,5 - I I3-2, , , - I IS S,,s 9,4 - I 2,6 0,4 6,3-13,2 - J, - S:a 138,7 8,7 42,8 I Maj 0,4 J0,7 s,s 60,4 t,6 38,6 6,. Juni 35,r O, I6 I > , , I ,s I , ,8 - - I, s.3 I , ,4,. -,,. 20 0,3 - II,s I, - - 9,6 I,g - - 2, 0,8 21 2,8 -,3 0,4 I, - I,6 2,g - 3,9 I 7, S, , ~ - I, - I,r O,g , ~- 2S I, I6,g II, I 6, ~,r 4,5 IJ,4 - - s, I3,6,g , ,s I2,5 - - J, I4,4,_ JO - 0,4 12,6-3I s, - g,6 - i 0,3 22,4 - i - I8,3 - I S:a 7,g 0,4 S,r 4I,7 I 7,8 O, 3S,6 29,r I 12,7,. 37,s 67,4 -

14 1 917 ÅRS KNÄCKESJUKA VÄSTERGÖTLAND 201 ch Maj Niederschagsziffem fiir Mai und Juni I9I6 und I9I7. A n t a d a g a r Anzah Tage,z m m. ch m era 5 mm, ch mera O,J: mm. und mehr 5 mm. und mehr Juni Summa Maj Juni I Summa I9I I9I6 I9I I9I7 19I6 I9I7 19I6 I917 IJ 7 13 II O 5 I7 JO I IO 3 I7 IO II Niederschagsmenge in mm. fiir die einzenen Tage Mai-Juni I9I6 und I9I7. i m m. v i d i n m m. b e i s j ö t r p Mariestad Grönsinka Maj Juni Maj Juni Maj Juni I9I I9I I9I7 I9I6 9I7 I9I , , I I, ,3-5,7 -- 0,3-8, - 12, I,s,s - - 2,z,s , I,s , ,z 8,z,. I,s 20,t - - 2,s , >9-2,8 - J, 4 5,s - - -, -,3-4,I -,s IO, , - I4, ,z - 17,s I, , ,6 - I,2-3,<> - I2,s , J,s - - J, , J, J, - II,9,z 4, - I I,3-5.s - 6,s J, 2, - J2,3 8,g 36,8 0,4 48,s,7 65,9 J,z 46, I, 7, , ,7 - -,. 2 1I - - 3, ,8 - - I, I, , ,s 0, ,s 1,6 I,I - 15, - 5, - - 6, 7,8, 0,7 9, - 3, I3, , ,. - - I,8 -,z s I, , ,8 - -,z I6, , ,s I,z I6,7 - - I, I7,s -,z,s 13,5,z 5.I O,z 0,4 - I - - 1_0, ,3 O,x 27,s 62,7 I J3,I,. 23,9 50, I 23,z O,z 2I,4 17,

15 202. NILS SYL VEN Tab. s. Lufttemperatur ch fuktighets Lufttemperatur und Feuchtigkeits- O b s e r v a t i.n s r t. Lufttemperatur C, medeta k. 2 e. m. (Nrmaa= medetemp ) Lufttemperatur C, Mitte um 2 Uhr nachm. (Nrmae= Mittetemp. r8sg- gr s) M a j J u n Nrmaa Nrm;ta Örebr... [ + 12,g + 15, + 13,5 + 15,s + 22,s + 18,6 Askersund... ~:2:;~:::.::.::.::::::::::::::.::::::::..: 1 Tab, 6, , + 14,8 + 13,6 + 14,6 24,4 + 13,7 14,4 I2,g + 15,r 20,8 + 8,4 + I,s + I, + 13,7 + 20,g ,4 + 14,g + I2,g + 15,s + 23,6 + Jämförande översikt av maj-juni-nederbörden»ickeknäckesjuksåret" Igi7 ch ika föregående»knäckesjuksår>. Vergeichende Ubersicht tiber die Mai-Juni Niederschäge in dem»nichtkieferndreherjahr» 1917 und verschiedenen vrhergehenden»kieferndreherjahrem>. M a j J u n i Summa Anta Anta Anta Observatinsrt ch 'tr Nederbörd neder- Nederbörd neder- Nederbörd neder-. börds-. bördsi mm. börds- 1 mm. 1 mm. dagar dagar dagar Bebachtungsrt und Jahr Ni ederschäge Anzah Niederschäge Anzah Ni ederschäge An z ah! Nieder Nieder- Ni ederin mm. se h ags- ID mm. sch!ags- in mm. sch! agstag e tag e tag e Lax't 1917, icke knäckesjuks'tr 9,r ,r II 5 I,2 18 Sjötrp»»» 9,6 4 63,r O 72,r 14 Mariestad 1917, icke» 7,g O 59,6 13 Lax't 1916, knäcksjuksår... 46, ,g 13 I4,s 26 Sjötrp»» '... 47,6 9 64,3 12 III,g 21 Mariestad»»... 54,r r 69,6 I7 123,7 27 Askersund 1873,»... 72,g 12 73, ,7 2! Uppsaa I 882, >... 71,3 (46,3) 1 r 37,8 (48,7) II 109,r (95) 2I W rams-gunnarstrp 1892, knäckes i uksår... 48,r 17 82,8 r6 130,9 33 Hamstad 1898, ))... 86,2 (s,r) 21 89,9 (57,2) 16 I76,r (107,9) 37» 1899,»... z6,s (s,r) 12 35,6 (57,8) ,4 (r7,9) 20 Skara 1910,»... 53,8 (49,z) 10 41,7 (56,7) 9 95,s (105,9) 19» 1911, ))... 34,g (49,2) 9 33,r (56,7} II 68, (rs,g) 20 Dejefrs 1912,»... 38,3 9 r rg,6 10 III 57,g r g Mariestad»»... z8,r 8 132,4 13 r6,s 21 1 Siffrrna inm parentes angiva mtsvarande medenederbörd för bservatinsrten ifr'tga. 18,6 17,g. 16,s 18,4 sjuksåren, 1873, 1892, r8g8, 1912 ch rgr6. För de ikaedes sm knäckesjuksår för vissa trakter angivna åren r882, rsgg, rgr ch I9II däremt nedgår nederbörden i juni månad ti så åga bepp, att de

16 I9I7 ÅRS KNÄCKESJUKA I VÄSTERGÖTLAND 203 prcent maj-juni Igi6-I9I7 przent Mai-Juni F u k t i g h e t s p r c e n t Feuchtigskeitsprzent M a j J u n i 8 f. m. z e. m. 9 e. m. 8 f. m. z e. m. 1 9 e. m. 8 Uhr vrm. z Uhr nachm. 9 Uhr nachm. 8 Uhr vrm. z. Uhr nachm. 9 Uhr nachm. 19! I9I 7 I s z ss S sr 43 7I s z I t.. m. understiga de för juninederbörden 19 I 7 förut meddeade siffrrna. Se vi emeertid på de sistnämnda fyra årens majnederbörd, uppgår denna i varje fa ti högst betydigt högre bepp än den förut angivna majnederbörden»icke-knäckesjuksåret» I 917; för Hamstad I 899 är den ung. 3 gånger så hög sm mtsvarande maximisiffra I 9 I 7, för Skara I9II nära 4, för Uppsaa I882 mer än 4 ch för Skara I9IO nära 6 gånger så hög. I amänhet utmärkas knäckesjuksåren inm resp. knäckesjuksmråden av reativt ikfrmig fördening av nederbörden under såvä maj sm juni månad. Om särskit trr senare häft av maj ch första häft av juni - såsm under»icke knäckesjuksåret» I9I7- bir det icke ta. Den i tabe 7 för Hamstad gjrda sammanstäningen av nederbördens fördening under maj ch juni månader under de sm knäckesjuksår angivna på varandra föjande åren I 898 ch I 899 är i sin mån en iustratin härtil Av tigängiga metergiska data vi det såunda synas, sm m en (uktig maj månad eer en reativt jämn fördening av nederbörden under denna månad, d. v. s. under tiden för knäckesjukssprernas grning ch svampens första utvecking, är ett av huvudvikren för sjukdmens epidemiska utbredning. Vid frtfarande rikig eer jämnt fördead nederbörd under förra häften av juni månad.a:utager svampangreppet än svårare epidemisk karaktär. Tack vare svampens svaga utvecking under år med trr maj ch trr bör j an av juni, bir knäckesjukan säan eer adrig hs ss den fuständiga tafördärvare, sm den under för knäckesjuksepidemier gynnsamma år så avarigt htar att biva.

17 204 NILS SYL VEN Tab. 7. Nederbördsdagar ch nederbörd i mm. i Hamstad under maj ch juni månader knäckesjuksåren x8g8 ch x8gg. Niederschagsmenge in mm. in Hamstad während Mai und Juni in dem Kieferndreherjahren I898 und r899. N ederbördsdagar N e derbörd i mm. Niederschagstage M a j I Niederschäge in mm. I I I J n n i I,r 0,3 s ,3 I, ,8-7 > s 0,2 - -, 6 I 7,2 -,r I, ,r ,2 - - O O,r I S,2 - -,7 II 12 ' 0, ,5 13 0,2 2,8 - - I IS s,6,s - - Summa ,3 14,4 4, I6 6,8 0,2 - - I7 - I,S, I , I - - I, r ,4-0,6-23 I6,s,g,g ,3 S,6 3,5 3,9 2S 0,2-3,3 6,3 26 6,g - I 7, ,r - 22,7-28 0,3 - I I, ,s - 8,s - 30 i 4.4 0,4 I,r I2, 3I - - I - - Summa 37, 13,5 I 7 S,5 3I,6

18 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. Der Kieferndreher im närdichen Västergötand im J ahre (Schwedischer Text S ) VN NILs SYLVEN. In einem friiberen Aufsatz Om taens knäckesjuka»! hat Verf. iiber das bösartige Auft~:eten des Kieferndrehers im närdichen Västergötand im Smmer I 9 I 6 berichtet. As e in e der. U rsachen der schimmen Verheerung gerade in diesem Jahre wurde der regnerische Vrsmmer I9I6 hervrgehben. Da der Smmer r 9 I 7, was das Vrsmmerwetter betrifft, nahezu den extremen Gegensatz zu dem Smmer I ge bidet hat, s wurde ein Beiicht ii ber das Auftreten des Kieferndrehers auch I 9 I 7 an den x 9 I 6 mehr der weniger schwer heimgesuchten Kiefernkuturen ars besnderes Interesse besitzend erachtet. Sämtiche I 9 I 6 untersuchten, vn Kieferndreher damas befaenen Kiefernkuturen sin d au ch im Smmer I 9 I 7 Ge genstand der U ntersuchung gewesen. Auf den meisten Lkaitäten, w der Kieferndreher I 91 6 wiitete, ist er auch I 9 I 7 aufgetreten, aber ibera in s eichten Frmen, dass die Krankheit in diesem J ahre nirgends die mindeste wirtschaftiche Bedeutung gehabt hat. Und das trtzdem der Bestand an Teeutspren-Basidien im Friihing I 9 I 7 sehr reichich gewesen ist. Am 5 Jui I 9 I 7 besuchte V erf. wiederum den Saatkamp des W adpfegerats im Län. Skarabrg bei Mariestad. Hier und da eine an der Spitze gebbraune Kiefernpfanze in den Pfanzbeeten des zweiten Jahres kam zwar vr, die Anzah derart gipfediirrer Pfanzen war aber verschwindend gering. Vn besnderem Interesse war eine genanere Priifung der rein griinen, dem Anschein nach vöig unbeschädigten Pfanzen des zweiten J ahres. Es zeigte sich nämich dabei, dass vereinzete Pfanzen vrkamen, die vm Kieferndreher befaen waren, aber hne fertiggebidete Sprenager und dadurch bedingte Krebsgeschwiire. Ein gebicher, an der Oberfäche etwas eingeschrumpfter keiner Fech war aes, was die Stee des Pizangriffes markierte. Die Sprenager waren im ersten Anfang ihrer Entwickung eingetrcknet, und nennenswerte äussere Pizschädingungen waren niemas hervrgetreten. Auch eine dritte Kategrie vn Pfanzen kam vr, nämich sche mit nahezu rudimentären, aber ffenen und sprenfihrenden Krebsgeschwiiren, diese geich den gipfedurren Pfanzen in verschwindend geringer Anzah; au ch hi er e b te der pizbeschädigte Sprss frt, hne sichtich in seiner Entwickung gestört wrden zu sein. Ein Vergeich zwischen der Kieferndreherkrankheit der beiden Jahre in dem Saatkamp bei Marie!!.tad ergibt demnach unzweideutig, dass die Krankheit I an einer bedeutend geringeren Anzah Pfanzen auftrat, und dass der Piz in diesem Jahre nurausnahms- 1 Meddeanden från Statens Skgsförsöksaustat, H , S ff. {Mit deutschem Resi.imee.)

19 XX NILS SYL VEN. w eise vermcht hat, auf die Entwickung der Pfanzen nachteiig einwirkende Krebsgeschwiire zu erzeugen. An den einjährigen Pfanzen knnte jetzt kein Pizangriff entdeckt werden. Am 6. Jui 1917 besuchte Verf. die im Smmer 1916 im Detai untersuchte und damas an den Aussenrändern nach benachbarten Espen hin sch w er durch Kieferndreher geschädigte Kiefernkutur bei Ö. Ekenäs in der Staatsfrst vn Sundsmarken, Kirchspie Hasse. Eine präiminäre Untersuchung des Bestandes ergab, dass der Kieferndreher in diesem Jahre nahezu fehte. Eine spätere genauere Priifung der einzenen Saatpatten bestätigte dies auch (v g. Tabe e r). Die in Tabee 2 angefiihrten, einander entsprechenden Zahen fiir das Auftreten des Kieferndrehers 1916 und I917 bei Ö. Ekenäs zeigen am besten den Riickgang, um nicht zu sagen - praktisch genmmen - das V erchwinden der Krankheit im Smmer I 9 r 7. Während die Kieferndreherkrankheit I9I6 an der Kiefer agemein und in hösartiger W eise aufgetreten ist, ist sie I 9 17 bei Ö. Ekenäs äusserst seten gewrden und hat, kann man sagen -- praktisch genmmen - aufgehört. Uredspren vn Meampsra kamen Ende Jui und Anfang August äusserst s pärich hier und da an einem Wurzeausschag vn Espe vr; in Nachsmmer I 9 I 6 waren die Espenbätter nahezu sämtich mehr der weniger reichich vn den damas in grsser Anzah und ippig entwicketen Smmerspren des Pizes gebgepudert. Am 28. Jui 1917 wurden die Kiefernkuturen auf dem Brandfede bei L. V eervattnet in der Skagershmer Staatsfrst, Kirchspie Finnerödja, besucht. Schn ein erster Uberbick tiber die Kuturen ergab, dass der Kieferndreher vaständig in Rtickgang begriffen war. Nahezu jede einzige Saatpatte hatte nun ein an schönen Jahressprssen reiches und schön grinendes Pfanzenmateria aufzuweisen. Eine genauere Untersuchung zeigte jedch, dass auch neue Kieferndreherwunden vrkamen. Eine Prbefäche, dem Teie der Kutur entnmmen, der im Herbst I 9 I 6 1 :Y. an Kieferndreher er kran k te Saatpatten zeigte, ergab nun auf 1 genauer. untersuchte Patten 2 7 mit und 73 hne nachweisbare Kieferndrehersymptme fiir das J ahr. Während gipfette Sprsse I 916 die Rege bideten, knnte I 9 I7 kein einziger vn dem Piz am Gipfe getöteten Sprss entdeckt werden. In keinem Fae wurden Kieferndreherwunden in grösserer Anzah as einer pr Sprss gefnnden. Ae bebachteten Kieferndreherwunden waren schwach entwicket. V n dem Pizangriff I wird die Kiefer bei L. V eervattnet, wie e s scheint, nicht den mindesten Schaden fiir die Zuknnft eiden. D a nk de n Ausbeiben einer erneuten, bösartigen Kieferndreherepidemie während des Frtihings und Vrsmmers hatte sich jetzt die Kiefer, trtz der schweren Schädigung des ~rhergehenden J ahres, erstaunich gut er ht. An ch an den schwerst ge sch ä digten Pfanzen waren Ersatzsprsse mit schönem Wachstum zur Ausbidung gekmmen, und in den meisten Fäen.sah man eine der einige eingipfige Pfanzen die Fiihrung inner ha b der Saatpatten tibernehmen. Nach der Pizverheerung ges Vrjahres waren jedch natiirich strauchstämmige Pfanzen keineswegs seten. Aber wenn auch sche auf den meisten Saatpatten vrkamen, waren dch Patten mit nur schen wirkich seten. Die Kutur in ihrer Gesamtheit bt fur das gegenwärtige Jahr einen in aen Beziehungen vieversprechenden An bick

20 DER KIEFERNDREHER IM NÖRDLICHEN VASTERGÖTLAND. XXI dar. Ste auch der Kieferndreher in einem späteren Jahre wiederkehren, s hatten die Pfanzen dch nun einenschen Entwickungsgrad erreicht, dass die Gefahr eines Untergangs der Kiefer nun nicht mehr zu befurchten sein diirfte. Trtz sehr reichichen Teeutsprenbestandes im Friihing I 9 I 7 hatte JWeampsra pinitrqua in s unbedeutendem Grade die Kiefer anzugreifen vermcht, dass eine wirkiche Wiedergeburt nun bei der I 9 I 6 schwer epidemisch verheerten Kiefernkutur knstatiert werden knnte. Uredspren auf den Espenbättern waren im Smmer I 9 I 7 geradezu seten. Am 30. Juni I 9 I 7 wurde au ch die au s den vrhergehenden J ahre bekannte, vm Kieferndreher um einen keineren Espenfeck damas befaene Kiefernkutur im Pfarrwade vn L yrestad ca. I 5 km NO vn Mariestad besucht. usgesamt zwei Kieferndreherwunden vn geringem Umfang kanuten nun hier an den in diesem Jahre kräftiger und schönes Wachstum zeigenden Kiefernpfanzen entdeckt werden. Der Kieferndreher an der Kiefer zeigte as auch hier denseben vaständigen Riickgang wie in der Ekenäser Kutur. 1eampsra-U redspren k amen jetzt äusserst spärieb vr. In dem Saatkamp der Wadschue bei Grönsinka im siidichen Gästrikand suchte Verf. im Smmer I 9 q vergebich nach vm Kieferndreher befaenen Kiefern pfanzen. Dass die U rsache fir den stark en Riickgang des Kieferndrehers I 9 r 7 in der fiir die Entwickung des Pizes ungiinstigen trckenen Witterung des Friihings und Vrsmmers zu suchen ist, ist unzweifehaft. Ein Vergeich zwischen den Niederschagsverhätnissen der beiden J ahre I 9 I 6 und I 9 I 7 während des Friihings und Vrsmmers, der Zeit der Entwickung des Kieferndreherpizes auf der Kiefer, iefert die beste Stiitze fiir diese Auffassung. Aus den in Tabee 3 mitgeteiten Zahen fiir die Niederschäge im Mai und Juni I9I6 und I9I7 geht hervr, dass die Niederschäge bei Laxå, ca. 9 km ONO vn der vm L. Veervattnet, während Mai-Juni I9I7 nur 36,4 % der entsprechen. Den Niederschagsmenge I 9 I 6 betrugen; bei Guspång, ca. 2 I km westieb vn derseben Kutur, betrug die Niederschagsmenge Mai J u ni I 9 q 59,7 ~{ der entsprechenden vn I 9 I 6. Die swh Ekenäs as Lyrestad nächstbeegene metergische Statin Sjötrp im Kirchspie Lyrestad, ca. 6,s km NO vn Ekenäs und ca. 5,5 km NW vn der Lyrestader Kutur, zeigt I 9 I7 eine Mai-J uni-niederschagsmenge vn 64, 4 % der entsprechenden Niederschagsmenge 1 9 I 6. Die Saatkampe bei Mariestad erhieten während Mai-Juni I 9 I7, den städtischen Niederschagsangaben gemäss, 46.6 % der Mai-Juni-Niederschagsmenge, die Saatkampe bei Grönsinka, aut den dart angesteten Niederschagsmessungen, n ur 2 7,z %. N ch mehr weichen die Niederschagsziffern I 9 r 6 und I 9 I7 fiir Mai aein vneinander ab. Fiir die ben genannten metergischen Statinen, Laxå, Guspång, Sjötrp, Mariestad und Grönsinka, beträgt die Mai-Niederschagsmenge vn I9I7 in% der vn I9I6 bezw. I9,S Iz,9 I8,9, IJ,8 und 3,8 Da die Mairegen I 9 r 7 in den Anfang der die erste Häfte des Manats faen und die Juniregen - mit Ausnahme des regenarmen Grönsinka- auf das Ende des Manats knzentrirt sind, s haben wir an aen Kieferndreherkaitäten mit einer abnrm trckenen zweiten Häfte des Mai und ersten Häfte des Juni zu rechnen (vg. Tabee 4). Da diese Zeit es ist, während wecher die Pizinfektin und die erste Entwickung des Pizes auf der Kiefer

21 XXII NILS SYL VEN. stattfindet, s ist es eicht verständich, wech nachteiige Fagen eine abnrm trckene Witterung eben zu dieser Zeit fiir die Pizentwickung nach sich ziehen muss. E in Vergeich zwischen der Mai-Juni-Temperatur vn I 9 I 6 und vn I 9 r 7 zeigt, dass diese 19 I 7 bedeutend hö her, die Junitemperatur sgar ungewöhnich hch war (vg. Tabee 5). Dass reativ hhe Wärme und geringe Niederschäge im Verein ein niedriges Feuchtigkeitsprzent zur Fge haben miissen, ist kar. Vergeichen wir die fiir Mai und Juni I 9 I 6 und I 9 q fir verschiedene Zeiten des Tages berechneten Durchschnittswerte des Feuchtigkeitsprzents innerhab der hier fragichen Gebiete (Tabee 3), s finden wir, dass diese 1917 durchgehends und rueistens beträchtich niedriger sin d as I 9 I 6. Ein Vergeich zwischen den Mai- Juni-Niederschagsmengen r 9 I 6 und I 9 I 7 in den vm Kieferndreher I 9 I 6 heimgesuchten Gegenden und denseben Niederschagsmengen während des zweiten Kieferndreherjahres in anderen vn der Krankheit epidemisch heimgesuchten Gegenden ergiebt, dass die spezieen Kieferndreherjahre in der Rege durch ungewönhich reiche Friihings-Vrsmmerniederschäge ausgezichnet sind. Die in Tahee 6 gegebene Zusammensteung zeigt, d'ass besnders reichiche Friihings-Vrsmmer-Niederschäge fir die betr. Kieferndrehergegendenin den schimmen Kieferndreherjahren I873, 1892, I898, I912 und I9I6 zu verzeichnen sind. Fiir die geichfas as Kieferndreherjahre fiir gewisse Gegenden angegebenen Jahre I882, I899, I91 und 19II dagegengehendieniederschagsmengen im Juni auf s niedrige Beträge herunter, dass sie sgar die fiir die Juninierderschagsmengen r 9 I7 ben mitgeteiten Ziffern untersteigen. Betrachten wir indessen die Mainiederschagsmengen der etztgenannten vier Jahre, s zeigen sie jedenfas sehr bedeutend höhere Beträge as die ben angegebene Mainiederschagsmenge in den»nichtkieferndreherjahre» I 9 I7. Im agemeinen sind die Kieferndreherjahre in den betr. Kieferndrehergebieten durch reativ geichförmige Verteiungder Niederschäge swh während des Mai as während des Juni ausgezeichnet. Die in. Tabee 7 fiir Hamstad gegebene Zusammensteung iiber die Verteiung der Niedersch äge während Mai und Juni in den as Kieferndreherjahre angegebenen aufeinander fagenden Jahren 1898 und I899 giebt.in ihrer Weise eine Iustratin hierfiir ab. Den zugiingichen metergischen Daten nach wi es demnach scheinen, as wenn ein feuchter Mai der eine reativ geichmässige Verteiung der Niederschäge während dieses Manats, d. h. während der Zeit des Keimens der Kieferndreherspren und der ersten En t wie k ung des Pizes, eine der Hauptbedigungen fiir die epidemische Ausbreitung der Krankheit wäre. Bei andauernd reichichen. der gechmässig verteiten Niederschägen während der ersten Häfte des Juni nimmt der Pizangiff einen nch scwereren epidemischen Charakter an. Dank der schwachen Entwickting des Pizes während Jahren mit trekenem Mai und trekenem Anfang des Juni wird der Kieferndreher s'eten der nie in Schweden der vaständige Kiefernzerstörer, der er währerid fiir Kieferndreherepidemien ginstigen Jahren s ernstich zu werden drht.