MEDDELANDEN FRÅN. STllTEf'lS. S~OGSfÖRSö~SllNSTllhT HÄFTET {38}---- MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS

Transkript

1 MEDDELANDEN FRÅN STTEf'S SOGSfÖRSöSNSThT HÄFTET {38}---- MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. HEFT CENTRA.TRYCKERIET STOCKHOLM 95

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT. Redgörese för verksamheten vid Statens Skgsförsöksanstat under år I9I 3 Bericht iber die Tätigkeit der Kg!. Frstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 93. Sid. I. skgsavdeningen (Frstiche Abteiung) I II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung) 5 NILS SYL VEN: Om kubikmassa ch frm hs granar av ika förgreningstyp Uber Kubikmasse und Frm bei Fichten verschiedenen Verzweigungstypus () GUNNAR SCHOTTE: Tapantr av frö från ika hemrt. Ett bidrag ti prveniensfråga n Kiefernpfanzen aus Samen verschiedener Heimat. Ein Beitrag zur Prveniensfrage (IX) EDVARD WIBECK: Skgsträdens frösättning hösten I9I4 Der Samenertrag der vvadbäume in Schweden im Jahre 94 (XIII) 6 t r8 TORSTEN LAGERBERG: Markfrans anays på bjektiv grund I 29 Die Anayse der Bdenvegetatin auf bjektiver Grundage (XV) Innehåsförteckning över Meddeanden från Statens Skgsförsöksavstat h. - I (I904-94) I-7 'agineringen inm parentes hänvisar ti mtsvarande sidr i skgsvårdsföreningens Tidskrift, årg. 94, vad beträffar den sista uppsatsen ti ärg. 95, i vika årgångar uppsatserna varit införda.

3 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Tapantr av frö från ika hemrt. Ett bidrag ti prveniensfrågan. Av GuNNAR ScHOTTE. Betydesen av hemrten för det frö, sm användes vid utsäde, eer skgsbrukets prveniensfråga, visar sig atmera vara en av de viktigaste faktrer, varmed den mderna skgsvården har att räkna. Försökskuturer för att i detaj utreda denna fråga anäggas därför ckså vid de festa änders skgsförsöksanstater, ch ädre kuturer med känd härstamning undersökas ingående. Redan ha mkring ett s-ta större eer mindre avhandingar hittis bivit pubicerade i detta ämne. De första systematiska försöksdingarna i större skaa anades ti en början av skgsförsöksanstaterna i Österrike ch Schweiz. I dessa starkt kuperade änder kan särskit betydesen av utsädets härkmst från ika höjd över havet studeras. I vårt ångsträckta and kan däremt breddgradens betydese ättast utrönas. Den svenska skgsförsöksanstaten har därför ckså under de senare åren anagt mycket mfattande kuturförsök av ta för att utreda, huru ångt från hemrten tafrö utan ägenhet kan förfyttas. Dessa försökskuturer, sm med en area av mkring IS hektar trde vara de hittis mest mfattande försöken i denna fråga, är i huvudsak föragda ti Nrrand. Ett första meddeande m dem har nyigen pubicerats av E. WIBECK. Försökspanteringen å ytan 49 å Oestads krnpark. Breddgrad 5 7, 58'. Redan år rg4 utfördes vid statens skgsförsöksanstat det första kuturförsöket med tafrö från ika trakter av Sverige. Författaren utsådde nämigen då i pantskrna vid Oestad i Västergötand små fröprv av det tafrö, sm vintern insamats från skida EDVARD WIBECK; Om sjävsådd ch skgskutur i öfre Nrrand. Medd. från Statens skgsförsöksanstat h. 0, s skgsvårdsföreningens tidskrift 93, Fackafd. sid. 387*-434*. 6 Medde. fr. StafeJZ.s Sk.r;-sJörsb/(sanstat. H. II,

4 6z GUNNAR SCHOTTE. dear av andet ch från ika gama mderträd, ch vket kängts ch undersökts vid skgsförsöksanstaten De vid Oestad uppdragna pantrna utsattes såsm 2-åriga våren 906 å Österskgen av Oestads krnpark Den såunda anagda försöksytan, sm fått nummer 49, består av 35 ika avdeningar med tisammans en area av mkring,3s hektar..t i "' f,w )(,..,..;: d 'f.! "!:mr -:xv.:xx:. :xxw- ){')(\/ JOOII ::XXX:. ::xxxn:. XXXIV Pmv XX2I. ::xxc :::xxxl XVJI.:xc. JOO[ ::XXV Dw-m:.:xJ[ -:xy: ::xxr K.ctf,k\f, Ö"\.?e"". ") Fö"tVöktuu 'f'ii! s :xn:. :xm:. & a) ".::c..x.::xr... ty vm: "ZI. 'J5T :n: -rpk. ttef>-t.. -v.n: v ::nr. I "k«. a.: -: '.000. Fig r. Kartskiss, visande beägenheten av de ika avdeningarna ti försöksytan n: 49 å Oestads krnpark i Västergötand. Fig. r. Karten.:;kizze, die Lage der verschiedenen Abteiungen der Versuchsfäche n: 49 in der Staatsfrst Oestad in Västergötand zeigend. (Kärraktigt sumpfig, berg FeJsen.) I häfte 6 av dessa meddeanden (Skgsvårdsföreningens tidskrift xgg) har förf. ämnat en första redgörese från denna försöksserie. Pan- GUNNAR ScHOTTE: Takttens ch tafröets beskaffenhetskördeåret Medd. från Statens skgsförsöksanstat h. 2, sid. I -34 skgsvårdsföreningens tidskrift 905, sid. r65-98.

5 TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. trna inm de ika avdeningarna av denna kutur ha sedermera uppmätts varje år. Deras utseende fyra år senare erbjuder nu det största intresse. I det föjande ska därför meddeas mätningsresutaten ti ch med pantrnas n:te vegetatinsperid (hösten 94). En närmare redgörese för sjäva försöksfätet ch dess anäggning m. m, återfinnes i den sist mnämnda uppsatsen, ti viken härutinnan hänvisas Ti edning för den, sm å marken sjäv vi bese försöksfätets ika avdeningar, intages här en kartskiss, utvisande avdeningarnas inbördes äge (se fig. r). Dessas hörnpunkter är utmärkta med påar, å vika inhuggits avdeningarnas respektive nummer. Uppgift på det utsäde, sm använts för de ika avdeningarna, återfinnes i tabe r. I denna tabe är även tapantrnas höjd för de ika åren sammanförd genm angivande av medehöjd ch maximi. höjd. Aa de ika avdeningarna kunna ikvisst ej direkt jämföras med varandra. Sm jag redan tidigare mnämne är nämigen marken å hygget, där pantrna utsatts, någt växande, trts det man sökt förägga avdeningarna på så ikartad mark sm möjigt. Fu jämförese kan därför endast ske mean närbeägna avdeningar, varjämte vissa serier såsm avd. XVII, XVIII ch XII föragts på fut ikartad mark. Liksm man ej kunde se någt infytande av mderträdets åder på de 6-7-åriga pantrnas2 utvecking, så kan man nu ej heer iakttaga ngn ika höjd hs de II-åriga pantrna från ika gama mderträd. Det betydiga infytande mderträdets åder ti en början visade, genm att de yngsta ch de ädsta träden gåv upphv ti någt svagare pantr har nu ytterigare utjämnat sig. Den ika utvecking, sm skida avdeningar med frö från samma trakt men från ika gama fröträd nu visa, får tiskrivas smärre växingar i marken eer rena tifäigheter.. Däremt visar tabe. I påtagigt, att de nrrändska pantrna, sm år rgr vr mycket krtare än pantrna söderifrån, frtfarande är krtast (jämför fig. 2). Samtiga de nrrändska pantrnas medehöjd är nämigen mkr. 2,3 m. ch de från Svea- ch Götaand 2,6 m. Göres en jämförese mean ytr, sm igga inti varandra ch ha fut ika mark, såsm avd. V med frö frå'u Jämtand ch avd. III från Sunnerb revir i Småand (se fig. 3), visar det sig, att den förra avdeningen GUNNAR ScHOTTE: Om betydesen av fröets hemrt ch mderträdets åder vid takutur. Medd. från Statens skgsförsöksanstat h. 6, sid skgsvårdsföreningens tidskrift 909, fackavd., sid. 43*-422*. 2 Genm förbiseende har i tabeen å sid. 46*-4 7* i redgöresen av år 909 pantrna uppgivits ett år för unga.

6 GUNNAR SCHOTTE. Tabe r. Sammandrag, visande t; Ubersicht iiber die Höhe der Kie A,dd F--r-_.. _se_a_t_m_s_e_n-- _r_v_s_e_tn_a_i_:_n_nz_i-n-g-----, e-ft_e_r_s_v_e_g_. F ni:::s-! Bredd- Mderträdens nach 5 ;i; i_ marken R e v i r c h s c k e n Landskap grad i.der t> Ab t. v IV XIX XX XXI XVII XVIII XII IX XXVIII VIII VI VII XXV XXVI XXVII XXXV XXXIV XXXIII XXIX XXX XXXI XVI XV XIV XXII XXIV XXIII XIII XI x XXXII III II r Revir und Kirchspie Ö. Jämtands, Frs.... N. Häsingands, Ki.rböe....., >> Ljusda..... Frssa Ktens, Maingsb.... Grön b, Feingsbr.... Stckhms, Hus by....» Vidb....» Gttröra..... Jöni.kers, Tum b.... )) )) Tivedens, Undenäs....» Finspi.ngs, Risinge.... )) Kinda, Drthem....» Sättbygds, Marum...., Vinkö.... Tjusts, Hjrted )) Värends, Ekeberga..... Sunnerbb, Ljungby..., Annerstad...., Nöttja.... Prvinz Jämtand Häsingand Daarna Västmanand Uppand Södermanand Västergötand )) Östergötand Västergötand Smi.and Nördiche Breite 63 s' 630 s' 6r ss' 6 s' 6! 0 s' 6!0 40' 6 40' 6 40' S9 ss' S9 40' S9 40' S9 4' S9 4S' S9 2S' S9 2S' S9 2S' S80 40' S80 40' S8 4' S80 40' s80 4' S8 4' S80 2S' s8 2 s s80 2S' S8 20' S8 20' S8 z' s 7 3S' s 7 3S' s 7 3S' S60 s' S60 s' S6 4S' 56"4 ' Ater der Mutterbäume i.r Jahre mkr. 40,, 6 6!00 r s 2S-3S IZS-ISO mkr SO mkr. 00 )} S 8-9 ss s S s-6 mkr. 8 )) 00, rs !20-ISO 8-r 40-4S 30-3S 3S-40 max Jj5;: <:. = r ' [ g. ::>!(fq d Ii m. "'d I.sr 0,47 0, r 0,6! ,66 0,74.s , r ! s

7 (73 I) TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. antrnas höjd å försöksytan N:r 49 tnzen auf Versuchsfäche Nr. 49 p a n t r n a s h ö j d D i e H ö h e d e r Pfanzen 'ter 6 veg.-per. efter 7 veg.-per. efter 8 veg.-per. efter 9 veg.-per. eft. 0 veg.-per. eft. I I veg.-per. u::h 6 Veg.-Per. Avde- nach 7 Veg.-Per. nach 8 Veg.-Per. nach g Veg.-Per. nach r Veg.-Per. nach II Veg.-Per. nings- 'O 'O 'O i<; "O "U.;;:;;;"s.;: ;;;" s s s 5' 5' n:r ::;:; (t ::: r r _.,...,.. p_,.. p.... M- p_,. _:_[ä.p.._... M- p.. å marken C'D P.. P (> () p., P ( r P..? () () p., P () () p.,p: (t re p.. P C'D g- :: ::;' g- ;::;:- :: ::;' g- ;: ::;' ::;' 8 at!... e.. s... e e.. s ( - e e. = max. max. max.... e.. f-d g: max. < p: "''g: < p max. n ax. -e g:< p: r-u= <j p: '"O a=< p: -d: < Abt. p: :::=: p:.;.<._j. < ft.; < < s.< < :: (D E,_:: en &r S: g- t: (D en :' (D. Ocrq : >u g C/q g: Ö(IQ Ö: --d 0: :::=:crq -j ::!?O"CC -i. ;A ::=crq "' [a a g.. 3 I:T'IJ '" UJ g..pj -i U m. m. m. m. 8-8 g. b 8 :4. gg""d m. pr p: '"d m. p:?;;"o p: "O p: 'O '"d p: O,g6 0, g.78.Ig 2,20.s 2.82 I.g v O.g 0,62 ' !.40 I,II I,8, g IV 0,82 0, I. 58.Ig I.g4 2.g4 2,22 XIX I.r I.s I.J4 Z. I,48 2, I4 2,4 XX O.g ,86 I I J,gi rg XXI [, 0, I,62 I.J.S 2,I6 I, , XVII I. 0,57,20 0,79.68 I.8 2.q.40 2,68 I.S ,6 XVIII [, I, I I.70 3.r 2,Ig XII O.g g I.82, I IO ,4 IX O,g 0,66 I I 37.g3 I I.g2 I JO ] ' XXVIII L3 0,]2.35 O,g8 I I.6g 2, ,6I VIII I. s 0,74 I,32 O.gg ,20.] 2,]0 2.II ,52 VI I.8 0,]2 I 45 O.g6 I I.6g II VII I.8 0, I 44 I.r5,g I.s 2, ,29 XXV,2 0,6g.46 O,g7 I I ,64 XXVI 0,86.65 I,I6 0.9 I ,30 I XXVII O.gg 0.73 I.35 I,03, , gg XXXV I. 0,74.4 I.4 2, XXXIV.g I, r g8 XXXIII.g5 0,72.27 I. I ,26 I , XXIX 0,8g 67 I. n.g3 I I,6g 2, = 2.43 XXX,I7 0,72 I. 56,03 2,0 I ,84 XXXI.85 0,6g I.8 O.g3 I,6 I, I.6g 2, s XVI I,Ig O,g4.70 I I.8 2,82 2, s8 XV O,g 0, !.54 I,I8 2.0 I.56 I 2,64 I 93 3.r6 2,I8 XIV.85 0,6.I8 0,8I I.s.2 2,8 I g3 3.I xxii O,g8 0,63.3 0,88.58 I,22 2.I4.64 2,80 2.g XXIV ,64 I.r I.66. r] 2.22 I.s ,36 XXIII. r 0.67 I.45.g5 I, I, ,I XIII O.g g I.g I, g s XI.9s 0,7I.34 O.g8 I I ,68 x I,2I 0.93 I ,38 I.88 2.g XXXII I. s I,II I I.gg I III I.6 I, I.92 3,IO g3 II O,g2 0.68,22 O,g I.76 2,8 2.2] n I

8 .. Q?O UJ n p:: >-' "' a b c U r Statens Skgsförsöksanstats sam!. Fig åriga pantr (medetaspantr) uppdragna vid Oestad i Västergötand (57 58') av frö från ika hemrt. Skaa I : 20. a. Frö från Häsingand, Frssa s:n (6 40'). b. Västergötand, Uncenäs s:n (58 40'). c. Jämtand, Frs s:n (63 5'), Fig. 2. r-jährige Pfanzen (Durchschnittspfanzen) aufgezgen bei Oestad in Västergötand (57 ss') aus Samen verschiedener Herkunft. Massstab I: 20. "'\:T.._,_ -:r U>.,

9 _, w :;t t-< r< 't r< ::0 ':J ::0 : :: ;, z r< > :I: t;; ::0 Ur Statens Skgsförsöksanstats sam!. Ft av förf. 9 nv. 94. Fig. 3 Fri.n försöksytan 49 i. Oestads krnpark. (57 58'). Ti vänster avd. IV, vari!. taarna uppdragits av frö fri.n Jämtand (63 5') ch ti höger avd. III med frö fri.n Sunnerb i Smi.and (56 s'). Fig. 3 Aus Versuchsfäche n: 49 in der Staatsfrst Oestad (57 s8'). Links auf dem Bide Abt. V mit Kiefern, aufgezgen aus Samen vn Jämtand (63 s'), rechts Abt. III mit Kiefern aus Samen '"n Sunnerb, Prv. Smand (56 s'). C\...,

10 68 GUNNAR SCHOTTE. (7 34) har en medehöjd av 2,3 m. ch den senare J,r m eer en skinad på 7 I cm. Liksm för 4 år sedan finnes det dck frtfarande 5 avdeningar med sydändsk ta från Södermanand samt Öster- ch Västergötand sm, vad höjden, beträffar, ej är kraftigare utveckade än de nrrändska pantrna. Detta trde få tiskrivas växingar i markens beskaffenhet. Men det är inte heer den ika höjden, sm är den mest framträdande skinaden mean taar av nrrändskt eer sydsvenskt frö. Taarna av nrrändsk härstamning skija sig nämigen från de sydsvenska genm ett ferta andra karaktärer. Såunda är hs de nrrändska taarna hea växtsättet spensigare med krtare ch färre grenar än de från södra Sverige (se fig. 3). Dessa är åter mera buskiknande m'ed yvigare grenar ch ha ej atid fut så rak stam, sm de nrrändska individen. Ett besannande härav ger tabe 2, där trädens prcentuea fördening på växtkasser angives. Vid revisinen hösten 93 hänfördes nämigen de då r-åriga pantrna ti ika växtkasser efter samma grund sm ENGLER uppdeat pantrna vid sina försökskuturer. Ti första kassen räknades pantr med rak stam, kraftiga krta sidgrenar, sm är någt uppåtsträvande ch krtare än pantans höjd. Grenarna är vä barrbedädda, ch pantan är fuständigt frisk. Denna kass mtsvarar ungefär &ettrna& i skgsförsöksanstatens vaniga beteckningsschema2. Ti andra kassen hänfördes pantr ävenedes med rak stam men med ängre grenar än föregående ch såedes med en mera bred växtfrm. Dessa pantr mtsvaras närmast av >b-typen» i skgsförsöksanstatens beteckningsschema. Treqje kdssen mfattar pantr med krkig stam eer av &c-typ» enigt försöksanstatens schema. Ti fjärde kassen hänför sutigen ENGLER de pantr, sm bida en krypande buske, men den kassen är ej företrädd i de svenska kuturförsöken. Tabe 2 visar, att de nrrändska tapantrna i rege sakna individer i kass 3, ch att ytterst få prcent hänförts ti kass ' ha upptagits i kass r. Av de sydsvenska taarna ha btt zg- 8 I Ya hänförts ti denna grupp. En direkt mätning av grenarnas ängd visar ännu tydigare, huru ARNOLD ENGLER: Einfuss der Prvenienz des Samens auf die Eigenschaften der frstichen Hzgewächse. Zweite Mitteiung. Mitteiungen der Schweizerischen Centraanstat fiir das frstji ch e Versuchswesen. X Band. Zurich I 9 I 3. 2 GUNNAR ScHOTTE: Om garingsförsök. Medd. från Statens skgsförsöksanstat h. 9. skgsvårdsföreningens tidskrift I 92. fackavdeningen sid. 387*-HS *

11 , 56 Av de Tabe 2. De IO=åriga pantrnas fördening i växtkasser å ytan 49 Die Verteiung der tjährigen Pfanzen auf Wachstumskassen auf Versuchsfäche Nr. 49 Fröets härstamning Samenprvenienz Växtkass W a chstumskasse T:erträd:n 2 3 nings n:r ader Största panta i Största panta i S ö sta panta i. Aa Aa Aa å marken Revr ch scken Land... kap Breddgrad pantr :varje grp pantr varje grp pantr varje grp Ab t. Revier und Kirchspie Prvinz Ater der Nördicbe M b'' Ae Grösste Ae Grösste Ae Grösste B. utter aume Pfanzen Pfanze in Pfanzen Pfanze in Pfanzen Panze in. år Jahre -.:.t. % % st. % st. % I st. % st. % V Ö. Jämtands, Frs... Jämtand 63: s: mkr IV "..., OO O - XIX N. Häsingand, IGrböe... Häsirgand i 6 55' O XX " ' Ljusda...., 6 50' ' !3.4 XXI ", >..., 6 50: s 7.s XVII, " Frssa...! 6: 40, O 5.9. XVIII,..., XII,, ' O IX K<.'.tens, Maing,b... pajarna i 59: ss: mkr XXVIII Grnb, Fehugsbr... Vastmanand O Vii Stckbms, Hu,by... Uppand! 59 40' j I VI " Vidb , 59: 40: s O VII " Gttrra...., mkr. JOO I!6.4 O! XXV Jönåkers, Tumb... ' Södermanand 59: 25:» XXVI,,..., XXVII,,..., : 59 25' !. 20 ' I!6.7 O XXXV Tivedens, Undenäs... ' V;istergötand 58' 40' O XXXIV,,...: > 58 40' t t XXXIII, "... j.., 58 40' !O 32.a XXIX Finspångs, Risinge...: Ostergötand 58 40' O XXX,...:, 58 40' XXXI, >>... ' 58 40' ! XVI Kinda, Drthem...!, 58 25' XV,.,..., : 58 ;s' O XIV, >... > i 58 25' O 33.s I XXII Sättbygd, :Marum... Västergötand 58 20' mkr !O!6.7 2 XXIV,,...! ", 58 20', ' XXIII, Vinkö...:, 58 20' ', I XIII Tjusts, Hjrted... Småand 57 35' O XI..., 57 35' I x,,...: > 57 35' XXXII Värends, Ekberga... t, 56: s: O III Sunnerb, LJungby H, Annersad ' !2. O I, Nöttja...!, 56 40' S !: , (N <n t< r;:..., z ci :: > <: "' :: 0' "' :: > z ]"'<?> ti: t< :: "' O -

12 3.38 Tabe 3. Grenarnas utvecking. Die Entwickung der Äste. (7 36) Trädets 3:dje 4:de 5:te Des Eaumes grenkransens grenkransens grenkransens dia m. dia m. Avd. Hemrt vid vid Anta mede- anta mede- Anta medehöj d rten!.s m. grenar ängd grenar ängd grenar Ab t. ängd Heimat n: Hö h e Durchm. Durchm. Anzah Mitti. Anzah Mitti. Anzah Mitti. an der Äste Länge Ä s te Länge Äste Länge Wurze!.e m. cm. cm. st. cm. st. cm. st. cm. v Jämtand... 2.BBI B3 4.. s B B B B s B JO I 2.5B B B s s S !.ss 3.6 J B Medeta Mitte IV Jämtand... I B 3.B 9, I s B B B i 7!.BB 4.2. s ' !.ss !! I.99 4.B S B I I ! 5 64.B Medeta B i Mitte s B 6.B OJ B B 8 69.B B B B B B 4.s I 3.B I S s III Sunnerb, Småand... I B 5. Medeta - Mitte XXXIV Västergötand... I ! ! JO! S s 6. I J! ! s 3 3.s Medeta ' i 97.

13 ( 7 3 7) TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. grenrikare de sydändska taarna är på samma mark sm de nrr. ändska. I tabe 3 är sammanförda mätningsresutatet av grenarna från några avdeningar, varvid grenarna mätts endast inm två närbeägna pantrader i varje avdening. Sm pantrna vid denna åder karaktäriseras ättast av 3:dje, 4:de ch 5:te grenkransen uppifrån, ha endast dessa uppmätts. De uppmätta raderna inm avd. V ch IV från Jämtand växa å fut jämförbar mark med samma jrdmån sm hs den närbeägna avd. III (jämför fig. r) från Sunnerb härad i Småand. Tabeen påvisar en betydande skinad mean de jämtändska pantrna ch de från Småand. Vi se att i tredje grenkransen finnas i medeta 6, 4 ch 6,s grenar hs de jämtändska pantrna, medan de småändska ha 8,6 grenar i samma krans. De förras medeängd är resp. 54,z ch 53,z cm mt 74,s. cm. hs de senare. I fjärde grenkransen är skinaden någt mindre, men ändå betydande. Pantrna av jämtändskt frö ha i medeta resp. 6,7 ch 6, grenar i kransen mt 7,z hs de av småändskt frö, ch grenarnas medeängd är hs de förra 6, 3 ch 62, cm. ch hs de senare 78,6 cm. Även i s:te grenkransen förmärkes ungefär samma ikhet. Grenkransarnas anta är i medeta 6,z ch 5,s hs de jämtändska mt 6,z hs de småändska. Medeängden hs de förra är endast resp. 6,6 ch 58,z cm., men Sr,z hs de senare. Tabe 3 visar sutigen även mätningsresutat från avd. XXXIV, sm har de kraftigast utveckade pantrna inm hea ytan ch vika uppdragits av frö från Tiveden i Västergötand. Antaet grenar är här i medeta i tredje kransen g,z; i fjärde 7, 4 ch i femte 6,z ch medeängden respektive 87,s, 97,s ch 97, cm. Givetvis förefinnes ckså avsevärda skinader i stammarnas grvek Av tabe 3 framgår, att de mätta taarna från Jämtand ha en ruedediameter vid rten av 5,7 cm. ch vid brösthöjd av 2,7 cm., medan de småändska taarna från avd. III ha resp. 6,6 ch 4, cm. Taarna inm ytan XXXIV kunna t.. m. uppvisa en rtdiameter av i medeta 7,7 cm. ch en brösthöjdsdiameter av 4,9 cm. Å fig. 5 gives ytterigare en jämförese mean taarnas utvecking å avd. III från Sunnerb ch avd. V från Jämtand. Medehöjden är grafiskt uppagd för de ika åren, iksm det största exemparets höjd. I tabe 4 återfinnas medeta samt maximi- ch minirita för såvä diametern vid rthasen sm vid brösthöjd för aa de 35 avdeningarna. I strt sett är de nrrändska taarna svagast utveckade, ehuru det här iksm när det gäde höjden finnes ett fåta avdeningar från södra Sverige, vikas pantr ej är kraftigare utveckade än de nrrändska. Tabe 5 visar variatinsvidden hs de rr-åriga pantrnas höjd ch brösthöjdsdiameter inm några typiska avdeningar, sm med hänsyn

14 '\--m. _,_.J_.P "'II..., ':n"' _.-)...- v -t "'"$ C( e).j ö "tut.n"' - M de a.. u. :ue_-r. / i/ / M t>d.e.- u_ Ö-m ftu tld j / v -; I /,,,,..L' VII J / ff / v; J I / J [,7 J 7 7/!\."> d. il r; / "d ". 5 G,.0 n u-r. Fig_ 4. Grafisk jämförese mean höjdtiväxten hs aar, uppdragna av frö från Jämtand ch frö från Småand å försöksfätet n: 49 å Oestads krnpark i Västergötand. Fig. 5 Graphischer Vergeich zwischen dem Höhenzuwachs bei Kiefern aufgezgen aus Samen aus Jämtand und Samen aus Småand auf Versuchsfäche n:r 49 in der Staatsfrst OIIestad, Prv. Västergötand. (Medeta = Durchschnittszah, Största ex. = Grösstes Exempar.)

15 (7 39) TALL'LANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 73 Tabe 4. De n-åriga tapantrnas dimensiner å försöksytan 49 Die Dimensinen der I I-jährigen Kiefernpfanzen auf V ersuchsfäche Nr. 49- Fröets härstamning Sam en prv e nienz De xx-åriga pantrnas dimensi n er Die Dimensinen der n-jährigen Pfanzen Diameter Diameter Afde- Mder vid stubbhöjd vid brösthöj d ni ng s- trädens Durchm. bei Durchm. bei B <e H n:r åder Stumpfhöhe Brusthöhe å mar- grad Revir ch scken Landskap cm. cm. Ater der k en Revier und Kirchspie Prvinz Nörd- Mutteiche ::::: ::::: Ab t. bäume Breite g; ::::: ::::: g; p. p. ::::: ::::: [ ;:: :!. år ; ;;; Jahre v Ö. Jämtands, Frs... Jämtand 63 5' mkr IV, ' XIX N. Häsingands, Kårböe... Häsingand 6 55' XX Icu!da:::t 6 50' XXI 6J O 50'! XVII Frssa 6 40' XVIII 6 40' s XII 6 40' IX Ktens, Maingsb Daarna 59 55' mkr XXVIII Grönb, Feingsbr Västmanand 59 40' VIII Stckhms, Husby Uppand 59 40' s VI Vidb ' VII Gttröra ' mkr XXV Jönåkers, Tum b Södermanand 59 25' mkr XXVI 59 25' XXVII 59 25' !O XXXV Tivedens Undenäs... Västergötand 58 40' XXXIV 58 40' XXXIII 58' 40' XXIX Finspångs, Risinge Östergötand 58 40' XXX 58 40' XXXI 58 40' XVI Kinda, Drthem... 58' 25' XV... 58: 25' XIV ' XXI! S!ättbygds, Marum... Västergötand 58 20' mkr. s 5. 7 S XXIV XXIII Vinkö '! XIII Tjusts, Hjrted... Småand 57 35' XI ' s x ' !O XXXII Värends, Ekeberga ' Sunnerb, Ljungby 56 50' III Arrnerstad ' !. I Nöttja '

16 Tabe s: Variatinsvidden av de II åriga pantrnas höjd ch diameter vid brösthöjd inm några avdeningar av försöksytan 49 Die Variatinsbreie betreffs Höhe und Durchmesser der I -jährigen Pfanzen in Brusthöhe in einigen Abteiungen der Versuchsfäche 49- Avd_ Sammarnas prcentfördening i höjdkasser stammarnas prcentfördening i di- Fröets härstamning m / 2 meter mensinskasser m I cm_ Samenprvenienz Przentische Verteiung der Stämme auf Hö hen Przentische Verteiung der Stämme auf kassen vn / 2 Meter Dimensinskassen vn I cm. Abt. Bredd- Mderträdets ig ig <n w "' Landskap ch scken grad åder w.j>. "' w.j>. "' "' "' T w i3... w.j>..;..... "' w.s "' "' "' "'.s "' "' "' "' "' "' "' "' "' "' "' " " " " " " " Prvinz und Kirchspie Nörd. Ater des "' "' "' "' "'.. Breite Mutterbanrs j: j: j: j: j: j: j: 8 j: j: j: j: j:?? v Jämtand, Frs 630 s' mkr. 40 år 4,6 6, ,2 4,6 4,8 9, 38,r 28,6 9.5 IV» )) s'» 6» S 7 25, ,4 2,9 S.7 22,9 3I,4 :z8,6 II,4 XVII Häsingand, Frssa... 6I0 40 2S-3S» 2,9 8,6 37,r 45.7 S,7 2,9 8, I,4 22,9 XVIII ))»... 6I0 40' 60-70» 7,s 7,5 37,5 30, 207 2,5 IS, zs, 30, I7,7 2,5 XII»» S-50» 3,6 3,6 7,r ,7 3,8 6,9 27,6 27,6 I 7, 6,9 _,.j>. c;j m...,...,!:j VI Uppand, Vid b » 8,. 37, I0 8 8,r 32,5 29,7 27, 2,7 XXVI Södermanand, Tumba... S9 2S' 40-4S» 2,4 2,4 24,4 S3.7 4,7 2,4 2,4 2,4 46,4 26,8 4, ,4 XXVII»»... S9 2S' 80-90» 2,6 S 3 28,9 s, IO,s 2,6 5,6 25, 4,6 22,2 s,6 XXIX Östergötand, Risinge ' 20-30» 25, 62,s 2,5 I8,7 56,3 25, XXXI»» IOO»,4 22,8 5,4 2,9 2, ,8 5.9 II 8 47, 4 7 S.9 XXXIV Västergötand, Undenäs ' 7-8» ,4 24,3 6,r 2, 27, ' III Småand, Ljungby s' 40-45» , ,3 28,r 53,r I2,s _,.j>.

17 ( 7 4 ) TALLPLANTOK AV 'RÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 75 ti markens växingar är ättast jämförbara. Det ser nästan ut sm m skiktförmågan skue vara större hs de nrrändska taarna än hs de sydsvenska, men detta är trigen av övergående natur, då någn trängse mean pantrna m utrymmet ännu ej behövt förekmma. De nrrändska tapantrna ha nämigen varit svagast utveckade, varigenm en ch annan av de minsta en tid bivit mera besvärade av befintigt gräs ch jung, än de kraftiga individen av sydsvensk härstamning. Dessutm härstamma pantrna av det sydsvenska fröet i fera fa från ett färre anta trädindivid, viket å sin sida kan tänkas bidraga ti att minska benägenheten för en starkare skiktförmåga. Beträffande barrens ängd förmärkes även någn skinad mean nrrändska ch sydsvenska tapantr, i det de förra i amänhet ha krtare barr. För att kunna påvisa detta genm bestämda ta mättes å tre träd inm varje avdening IOO barr å I9I3 års tppsktt samt 00 barr å den år I 9 I 3 bidade grenkransen. Från varje barrpar mättes det ängsta barret. I tabe 6 återfinnas medetaen för vart ch ett av de tre träden samt för aa tre tisammans. Man finner härav, att variatinen är synnerigen stark mean ika träd. Sås emeertid uppgifterna tisammans från aa de 24 träden av nrrändskt frö ch de 8I träden av sydsvenskt frö, ge de förra en medebarrängd av 4,38 cm. å tppskttet ch 4, 6 å sidgrenen samt de senare 4,s 5 cm. å tppskt tet ch 4,75 å sidgrenen. I min föregående redgörese från denna försökskutur har jag mnämnt, att de 6-7-åriga pantrna av nrrändskt frö hade några få barr kvarsittande på tredje årsskttet, men att i amänhet barren i str utsträckning fait av på det tredje årsskttet i de nrrändska a v deningarna. Någn skinad på barrens kvarsittande i de nrrändska ch de sydändska avdeningarna kan nu knappast märkas. Visserigen är även i Nrrand barrens ivsängd hs taen underkastad stra växingar, men det synes dck, sm m den för nrrandstaen så karaktäristisk ansedda egenskapen av ängre ivsängd hs barren ej skue visa sig vara knstant vid förfyttning söderut. Att såedes barrens ivsängd utesutande är en kimatfråga styrkes vidare av en iakttagese sm smmaren I 9 4 gjrts vi d Skgsförsöksansta ten a v prfessr H. HESSELMAN. Vid Mjösjö under Hörnefrs bruk i Västerbtten befunns nämigen därstädes kutiverade taar av»tyskt» ursprung ha barren kvarsittande ännu på fjärde årsskttet. Här ha såunda de tyska taarna, sm i sitt hemand btt ha I-2 årssktt försedda med barr, antagit de övriga taarnas i Nrrand egenskap att åta barren sitta kvar i fyra eer fera år.

18 Tabe 6. Barrens ängd å 93 års sktt. Die Länge der Naden am Jahresbetrieb vn rgi.). -r C\ Trädet Trädet Trädet i' Medeta F r ö e t s h ä r s t a m n i n g i Medeta gruppvis Baum Baum Baum S a m e n p r v e n i e n z viitte Mitte Avde- 2 3 gruppenweise nings IJj- IJj IJj I t t S,-,. S p.! S Ö b- S Ö P S H- Abt. Revier und Kirchspie Prvinz Nördiche U N q m :g S q. ifj :g 3 U"J S (}). ::g 8... ""'".,... C'P... H- fi N (p......,... r.n N Ct......,.. U N C'P -...,. w N O Brete g.. S 3 ::s g. S 8 < = i} 8 < ::s g. S 8 < = ' ' ' V Ö. Jämtands, Frs... Jämtand 63 5' XX Ljusda : s: _ 88 4_ 26 n:r -g: R ft R R g- a marken Revir ch scken Landskap ::s S' ::i ;i ::t E"' t:! p: 5"' ::t E S 8" IV >»...» 63 5' Q XIX N. Hasingands, K&rböe... Häsinand 6 55' C:: XXI, > i> XVII Frssa... ' 6 40' :>: XVIII»... ' 6 40' " ö XII» >...» 6 40' IX Ktens, Maingsb Daarna 59 55' s ). :Ii XXVIII Grön b, Fdingsbr... Västmanand 59 40' O VIII Stckhms, Husby... Uppand 59 40' VI " Vidb ' i i ; VII» Gttröra... " 59 45' , XXV Jönåkers, Tumb... Södermanand 59' 25' ' , XXVI " "... 59' 25' ' XXVII " " 59' 25' XXXV Tivedens, Undenäs... Västergötand ss: 40: XXXIV... " XXXIII XXIX ' Finspångs, "... Risinge... " Östergötand 58 40' 58 40' »... " XXX XXXI ' ' 58 40' ,.B 4, 7" XVI Kinda, Drthem ' XV ' s i 4.4 XIV.. > ss: 25: XXII Sattbygds, Ma rum... Vastergtand , 4.5 XXIV ' " ' XXII! Vinkö... " 58 20' XIII Tjusts, Hjrted... Smand 57 35' XI...: 57' 35' r--. x... ' 57' 35' i _, XXXII Värends, Ekeberga ' t III Sunnerb, Ljungby ' '---" II Annersad ' J I Nöttja ' s

19 (7 43) TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 77 Redan tidigare har såvä författaren sm ENGLER 2 mnämnt, att barren å tapantrna från nrdig eer högapinsk hemrt färgas gua tidigare på vintern ch kraftigare än på taar, sm uppdragits av frö från sydigare trakter. Vid mitt besök å Oestads krnpark den 9 sistidne nvember kunde man ckså redan på färgen tydigt urskija taar av nrrändsk härstamning. Barrspetsarna vr så starkt guaktiga, att de nrrändska avdeningerna IV, V, XII, XVII, XVIII, XIX, XX ch XXI på avstånd yste sm gua kvadrater band i övrigt ide gröna fät. Denna färgförändring hs taarna m vintern förkaras därav, att pantrna då upptaga mi!dre vatten, men samtidigt är utsatta för reativt stark avdunstning. Att åer pantr av nrdig härkmst tidigare ch starkare ändra färg skue enigt ENGLER ber på en särskid, av rasen i sin hemrt, förvärvad egenskap, sm är ärftig hs avkmman. Sm en sammanfattning av resutaten från försökskuturerna å ytan 49 å Oestads krnpark kan framhåas, att mderträdets åder ej synes inverka på de I I-åriga pantrnas utvecking, ch att de yngre mderträden m å r s åder ha givit upphv ti minst ika kraftiga pantr sm de ädre, samt att I I-åriga pantr från nrrändska mderträd (v. appnica) å ta vä skij a sig från dem a v sydig här k m st. Såunda utmärka sig de nrrändska pantrna genm någt. svagare höjdtiväxt, mindre tjckek hs stammen, färre ch betydigt krtare grenar samt krtare barr. Pantrna växa dessutm fut raka, ch barren erhåa redan i nvember månad en starkt guaktig färgtn. Huruvida dessa för den nrrändska taen karaktäristiska egenskaper at framgent kmma att håa sig knstanta å det på mi från fröets hemrt beägna kuturfätet, får framtiden utvisa. I varje fa kmmer ifrågavarande försöksyta att erbjuda ett gtt materia för denna frågas bedömmande. Försökssådderna å ytan 8 på krnparken Tönnersjöheden. Breddgrad 56 4'. En de överbivna smärre fröprv från den förut mtaade kängningen å Skgsförsöksanstaten I 904 hpsges från närbeägna trakter GuNNAR. SCHOTTE: Om betydesen av fröets hemrt ch mderträdets åder vid takutur. Medd. från Statens skgsförsöksanstat h. 6, sid skgsvårdsföreningens tidskrift 909, fackavdeningen sid. 43*-422*. 2 ARNOLD ENGLER: Einfuss der Prvenienz des Samens auf die Eigenschaften der frstichen Hzgewächse. Zweite Mitteiung. Mitteiungen der Schweizerischen Centraanstat fiir das frstiche Versuchswesen. X Band. Ziirich Meddet. fr. Statms Skgsfö söksanstatt, H. II,

20 GUNNAR SCHOTTE. (744) ch utsåddes våren 904 direkt å jungmark på krnparken Tönnersjö- heden i Haand. Åren anades nämigen av skgsförsöksanstaten ett ferta försöksytr å junghedar för utrönande av det ämpigaste trädsaget för ika jungmarkstyper. Vid en av dessa serier (försöksytan n:r 8) å Trareds utmark å den nämnda krnparken bev pats övrig för andra försök, ch detta mråde användes då för sådd av tafrö från ika hemrt. År 904, när sådden utfördes, utgjrdes trakten av en fuständigt ka junghed av typen»ren junghed». Den samma år utförda ståndrtsanteckningen upptg: Ris rikiga-ymniga: jung (30-40 cm. hög} rikig, mjönris strödda, ingnris tunnsådda, ks m öret ( Genista pisa) tunnsådd samt båbärsris enstaka. Gräs ch örter enstaka: Festuca vina, Tridea decumbens e, Luzua e, Carez e. ch Antennaria diica e; mssr enstaka: Hycmiumparietinum, Lavar enstaka: Cadnia sivatica. Ti år senare visar nu markvegatinen en massrik junghedstyp, där Hycmierna förekmma rikigt i bttenskiktet. - Marken är nästan adees jämn ch består av mrängrus. År 904 antecknades överst ett trvaktigt humusager m 4-22 cm., varefter föjde rstjrd cm. van den vittrade grågua mränen. Avd. V-XI (se vidstående kartskiss. fig. 5) m vardera 4 ar, besåddes med det överbivna tafrö från kängningen å Skgsförsöksanstaten. Å avd. XII ch XIII m vardera 9 ar utsåddes tyskt tafrö. Avd. XII besåddes såunda med frö, sm inköpts från fröfirman APPEL i Darmstadt, ch avd. XIII med frö; sm kängts vid preussiska statens kängstuga invid Eberswade. Hemrten för de ika avdeningarnas frö är: Avd. V: Jämtand 62 45'--63 s' VI: Häsingand 6 40'-6 55'» VII: Kten, Daarna 59 55'-6 0 VIII: Nrra Södermanand 59. 5'-59 25» IX: Tiveden ch Granvik i Västergötand 58 40'-59 >> X: Ksta, Småand 56 s'-55'» XI: Sunnerb, Småand 56 30'-s' XII: Darmstadt, Hessen 49» XIII: Eberswade, Preussen 52 s' Se HENRIK HESSELMAN ch GUNNAR SCHOTTE: Granen vid sin sydvästgräns. Medd. från Statens skgsförsöksanstat h. 3 sid skgsvårdsföreningens tidskrift 906 sid

21 (745) TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 79 N.:M: \. öe: dea... IV :nr JI xrr. I "k... ".: Fig. S Kartskiss, utvisande beägenheten av de avdeningar inm försöksytan I 8 å krnparken Törnesjöheden, vika besåtts med tafrö från ika hemrt. Fg. 6. Kartenskizze, die Lage derjenigen Abteiungen der Versuchsfäche n: 8 in der Staatsfrst Tönnersjöheden zeigend, die mit Kiefernsamen verschiedener I-Ierkunft besät wrden!:iind.

22 8 GUNNAR SCHOTTE, Det utsådda fröets grbarhet var devis svag, ch sådden gick för övrigt ej vidare vä ti. Föjande år, våren I 905, utfördes därför en de kmpetteringssådder samt hjäpsådd inm: Avd. VI med 6 % VII )) %» VIII 28 %» IX % XI )) 53 % x n» 87 % XIII )) 47 % En första revsn av ytrna skedde hösten I9II, då en de pantr uppmättes. Hösten I 9 I 3 uppmättes aa pantr ch hänfördes ti ika växtkasser i ikhet med vad sm skedde med pantrna vid Oestad. Hösten I9I4 ha åter samtiga pantr uppmätts, varjämte även diametern vid rthasen då antecknats. Resutatet från de båda senare mätningarna är infört i tabe 7 Sm marken å försöksytan är mycket jämn ch ikfrmig, kunna de ika avdeningarna fut jämföras med varandra. De erbjuda därför ckså betydande intresse. Vi finna, hurusm pantrna av frö från Jämt -and ch Häsingand är vida svagare utveckade än de från Svea- ch Götaand, ch att de tyska pantrna är de största ch kraftigaste. De I I-åriga (0-åriga) pantrna från Nrrand ha en medehöjd av,s= ch 0,6s m. För pantrna från sydigare dear av Sverige är mtsvarande ta,s,, 9,,n, 0,73 ch 0,74 m. ch från Tyskand,88 ch I,7 m. Pantrnas medediameter vid rten är för de nrrändska avdeningarna I,x ch I,3 cm, för de sydsvenska I,8, z,,,7, I,7 ch I,6 cm. ch för de tyska 2,z ch 2,s cm. Men dessutm är pantrnas amänna habitus ganska ika inm de skida avdeningarna. I avd. V (frö från Jämtand) synas pantrna knappast över jungen ch är påfaande spinkiga. Inm avd. VI (frö från Häsingand) är pantrna någt kraftigare än i föregående avdening. Avd. VII (frö från Kten i Daarna) har att uppvisa en kraftig växtfrm. Inm avd. VIII (frö från Södermanand) är växtfrmen däremt sämre, varjämte ett ganska stårkt angrepp av hartsgaveckaren Pantrnas medeängder hösten 9 är förut pubicerade av EDVARD WrBECK: Ta ch gran av sydig härkmst i Sverige. Medd. fran Statens Skgsfårsöksanstat h. 9 Skgsvardsföreningens tidskrift 92, fackavdeningen sid. 57*-26*. Å sid. 94* har W. därvid uppgivit meddeängden större för pantrna fran Eberswade än från Darmstadt på grund av en förväxing mean de båda avdeningarna. De västtyska pantrna vr nämigen då sm nu störst.

23 v VI VII VIII IX x XI Tabe 7. De sådda pantrnas utvecking inm försöksytan 8 å krnparken Tönnersjöheden. Die Entwickung der gesäten Pfanzen innerhab der Versuchsfäche 8 in der Staatsfrst Tönnersjöheden. Pantrnas Fröets härstamning Pantrnas höjd Pantrnas diameter (Samenprvenienz) Anta sådda grpar An ta såddgrpar (Höhe der Pfanzen) (Durchmesser %-fördening der Pfanzen) på ika växtvid med pantr kasser (Anzah besäter Patten (Anzah Saatpatten vid IO (9) vid rten vid II (r) (Prz. Verteiung be i) mit Pfanzen) år I9I4 der Pfanzen i. J. års åder års åder Avd. 93 auf verschie- (Im Ater vn (Im Ater vn (an der Wurze dene Wachs r (9) J ahren) II (r) ]ahren) i. J. 94) tumskassen) (Abt.) Landskap ch trakt Breddgrad första Summa % av (Prvinz und Gegend) (Närd!. Breite) % av hjäp- ku tuautså- befint. kutur Mede Mede- Mede- ni ng ar St. utsåren grpar ningar Max. ta Max. ta (Hifs- Max. ta I 2 3 (der (St.) %vrkutu- (Summa (% ae han- (Mitte) ersten (Mitte) (Mitte) ren) Aus- Aus- den er Kutur) saaten) saaten) Patten) Jämtand '-63 50' ,3 I 3,3,8 0,43 I,,s?.: 2,8 I, 68,s 9>322,2 Häsingand... I 6I 0 4'-55' I62 25, 40,s,s4 I 25,6s I 4, I,3 69,7 6,3 24,,IO Daarna, Kten ' J ,3 49,,23 0,67,53,S 6, I,8 43>3 I 2 z 44>S Södermanand I5'-59 25' 400 II2 5I2 I 56 30,s 39, I,zs 0,74 I,ss,g 4,2 2, J0,9 8, 6I, Västergötand, Tiveden. Granvik 58 40' I ,s 67, I,37,6s I,Ss,n 4,6 I >7 JO, I t 58,9 Småand, Ksta ' ,3 35, I,6z,s 0,73 4,2 I >7 39,8 20, Småand, Sunnerb ryar ' ' 400 2I2 6I2 2I3 34,8 53,3 I,r,6r I,38 0,74 4>S I,6 46,s r,2 43,3 I..., +..., > ""' t-< t-< "d t-< > z ""'?d > <?d?d > z t-< P > t!: M ::::?d ; xm Preussen,Eberswade I69 r r6,9 3I,7 I,30 0,72 I,62 0,88 4>7 2,2 I6,829,9 56,3 xn Hessen, Darmstadt ' r ,7 28,, r,s,87 I,gz,7 5,8 2,8 9,2 24,9 66,2 00

24 00 "' Tabe 8. De r-ii=åriga pantrnas variatinsvidd å försöksytan 8 å krpk. Tönnersjöheden. Die Variatinsbreie der JO- II-jährigen Pfanzen auf der Versuchsfäche 8 in der Staatsfrst Tönnersjöheden. Fröets härstamning Höjdkasser Dimensinskasser vid rthasen ---amenprvenienz) A n t a (Höhenkassen) Dimensinskassen am Wurzehase IAvd pantrj (Anzah 0-0,25- O,- 0,75-,-,25-,s-,7D- 0- O, n- I,. (ALt) Landskap ch tr.akt!breddgrad Pfan- 0,24 0,49 0,740,99,24,49,74 I,99 I 0,4 0,9 I,4 I,9 (Prvinz Hnd Cegend) I(NCird. Breite) zen) m. m. m. m. m m. cm. m. m. cm. cm cm. % /0 0/0%%%0/ 7 % % % % % VI Häsingand..., ,,, 26, 30,9 30,3 S, I,s VII Daarna, Kten ' ,522,6 5,30,2 2,4 32, 6,7 2,0,5-2,0-2,5-3,0-3,5-4,- 4,5- S,- 2,4 2,9 3,4 3,9 4,4 4,9 5,4 cm. % 5,7 9,9 cm.,'y,9 - cm.,: 4,9,2!, 3,3] 2,4] 39,s 23,,5] 0,5 ' 5,s! 6,sj 3,8] 22,4] 7,j 2,2 7,7 cm. cm. cm. % % % O, 0,6' - 3, 0,5' - cm. % ' ' ' v jiimtand....,... j62:45:-6.'50' 53 7,: 43,: 20,826,,- 5,5-5,9 cm. % 6,0-6,4 cm. % 0,5 0 q 'Z (f "' (') P >- VIII Södermanand....,.. 59!5'--59"55'!56 0,6] 7,] 6,j 34,j 29,sj,5]!,s' - 3,8 IO,j 5,4] 6,j 22,4] 3,5] 0,9] 4,5] 2,6 - IX x Västergötand... 58"40'-59 Småand, Ksta ' !,!6, 23,9 37,7 3,8 2,4, 3,0 45,2 7,9 5,2, 0,4 x r Sunnerb... 56"40'-56 50' 23 2,s 6, 27,2 38,5 2,7 2,8-8, 4,6] 20,7] 9,2 8,8 5,6 8, 2,3,4 0,5 XIII Preussen, Eberswade ' 285-7,23,34,428,t 6,,4 -"!,j 3,j 5,4]!!,sj 2,4] 8,4] 5,t] 6,7] 5,6],8, - XII Hessen. Dannstad t "50' 253-3,6,9 22, 29,6 24,] 7,9 0,8] - 5,s II,I 7, 4,s 2,s 4,2,5 4,2] 4,7 j 3,2 2,4' - I0,j 0,4] 8,7 8,s 22, 6,s,9] 20,6] 20,j 25,4 8,2 5,6 7, 5,6, O, s 3,0, 3,2-0,4... e

25 (749) TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. någt defrmerat pantrna. Även inm avd. IX (frö från nrra Västergötand) är många pantr någt krkiga, men ttaintrycket av avdeningen är i övrigt gtt. Pantrna i avd. X (frö från Ksta i Småand) iksm inm avd. XI (frö från ryskg i Sunnerb, Småand) ha en gd "--"'!c 0 Fig. 6. Fig '!' Q'>t-<h!i-0! -:t.'+ :t.s"'.s-:"-"\.'3. Kurvr, utvisande variatinen av de nrrändska, sydsvenska ch tyska taarnas höjder å försöksytan n: 8 å krnparken Tönnersjöheden. samtiga taar av nrrändsk hemrt, sammanagt 25 st samtiga taar av frö från Svea- eh Götaand sammanagt 9 59 st. -t samtiga taar av tyskt frö, sammanagt 538 st. Kurven, die Variatin der Höhen der nrrändischen siidschwedischen und deutschen Kiefern auf der Versuchsfäche n: r 8 in der Staatsfrst Tönnersjöheden zeigend sämtiche Kiefern nrrändischer Herkunft, insgesamt 2r5 Stiick sämtiche Kiefern aus Samen aus Svea- und Götaand, insgesamt 959 Stiick sämtiche Kiefern aus deutschen Samen, insgesamt 538 Stick _a- "t.q-':-.s-.- :..<>-'å'i.' 't-'- '-.$-'i:. s.-5 s;..s G.cm. Fig. 7. Kurvr, utvisande variatiner av de nrrändska, sydsvenska ch tyska tapantrnas dimensiner vid rthasen å försöksytan n: r 8 å krnparken Tönnersjöheden. Fig. 8. Kurven, die Variatin der Dimensinen der nrrändiscben, siidschwediscben und deutschen Kiefern pfanzen am \Vurzehase auf Versuchsfäche n: 8 in der Staatsfrst Tönnersjöheden zeigend. utvecking. I avd. XIII (frö från Nrdtyskand) är pantrna frdvuxna iksm i ännu högre grad inm avd. XII med frö, inköpt från firman APPEL i Darmstadt. Pantrnas prcentuea fördening i de tre växtkasserna är även an-

26 GUNNAR SCHOTTE. given i tabe 7 Vi finna härav, att de raka, väbidade, ej för grenstarka individen förekmma tarikast hs de nrrändska pantrna med mkring 6g %. Skaan faer sedan ganska jämnt efter breddgraden, så att sutigen de nrdtyska pantrna btt ha I 7 % ch de västtyska 9 % inm denna grupp. Kassen 2 med de mera frdvuxna individen är starkast representerad band de tyska pantrna med 2 s-30 % ch svagast hs de nrrändska med 6-g %. De någt svaga ch devis skadade pantrna inm avd. VIII ha dck påfaande få individ i denna grupp. Förekmsten av någt krkiga träd är mera jämn inm de ika avdeningarna, dck minst hs de nrrändska pantrna med % ch högst hs de västtyska med 66 %. Het nära dessa kmma dck pantrna från Södermanand med 6 I :y,; ch Västergötand 59 %. Det bör dck erinras m, att tapantr av den strek, varm det här är ta, fta är någt krkiga, men att detta ej märkes, när pantrna bi ädre. Om några år trde vä därför antaet pantr inm grupp 3 vara betydigt mindre inm de svenska avdeningarna. Å andra sidan bidrager givetvis det expnerade äget å en str öppen junghed ti att ett större anta individ bi krkiga. I tabe 8, där variatinsvidden angives för såvä höjden sm diametern vid rthasen, synes ckså tydigt skinaden mean de nrdsvenska, sydsvenska ch tyska taarna. Denna framhäves ännu starkare, m man sammansår aa taen från de nrdsvenska pantrna i en grupp, de sydsvenska i en ch de tyska i en. Variatinskurvrna å fig. 6 ch 7 beysa detta. I fig. 6 ha pantrnas höjder sammanförts i höjdkasser m 25 cm. Den hea injen utmärker prcentuea fördeningen av pantr från Nrrand, den streckade injen från Svea- ch Götaand. I fig. 7 är dimensinerna vid brösthöjd angivna på iknande sätt, sedan pantrna sammanförts i dimensinskasser m, 5 cm. De ika avdeningarna inm försöksytan I 8 visa tydigt, huru mycket svagare pantrna från Nrrand är utveckade än de, sm uppdragits av frö ängre söderifrån. Man kan därav ckså draga den sutsatsen, att särskit vid kuturer å de sydsvenska junghedarna, där det gäer för pantrna, att så frt sm möjigt kunna kväva jungen, ha pantr av nrrändskt frö små framtidsmöjigheter. Här m någnstädes är därföre det nrrändska fröet ämpigt. Detta är så mycket viktigare att framhåa, sm de sista åren frö från N rdand verkigen bivit utsått å de sydsvenska junghedarna. Det nrrändska tafröet har nämigen nu ett par år i rikig mängd funnits i marknaden ch t.. m. utbjudits för ägre pris än ti vad sydsvenskt frö kunnat erhåas.

27 TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. Ti sist kan en jämförese mean pantrnas utvecking efter sådd å krnparken Tönnersjöheden ch efter pantering å Oestads krnpark erbjuda någt intresse. Det är visserigen sant, att marken är så pass ika på de båda försöksytrna, att en direkt jämförese ej är möjig. Men å andra sidan förefaer det trigt, att när en generatin vä kmmit upp på ytan I 8, ska den ng visa ungefär samma bnitet sm hygget å Oestad. Skinaden mean pantrnas utvecking är dck nu högst betydig. De erhåna taen vid I9I4 års mätning inm yta IS, då någt mer än häften av pantrna vr r år, de övriga I I år, jämstäas i tabe 9 med de panterade r-åriga individen I9I3 ch de I I åriga I 94 å O Iestad. Tabe 9 Jämförese mean pantrnas utvecking vid Oestad (ytan 49) ch Tönnersjöheden (ytan 8). Vergeich zwischen der Entwickung der Pftanzen bei Oestad (Versuchsftäche 49) und Tönnersjöheden (Versuchsftäche I 8.) I O- I- I I-åriga I O-II- åriga pan IO-åriga åriga pan II åriga pantrnas trnas me- Fröets härstamning pantrnas trnas memedehöjd dehöjd å dehöjd å ter vid rt- vid rthapantrs me- medediame- dediameter (Samenprvenienz) å den den sådda den pan hasen å sen å den panterade ytan å terade ytan den pante- sådda ytan ytan vid Tönnersjö- vid Oe- rade ytan å Tönner- --- Oestad heden stad vid sjöheden Oestad (Mittere (Mittere (Mittere (Mitterer Hö h e der r- Höhe der Höhe der rr- (Mitterer Durchmesser iährigen r-u-iähri- jährigen Durchmesser der r-n- Ptanzen auf Landskap ch gen Pfianzen Pfianzen auf der r r-jährigen jährigen trakt Breddgrad der bepfanz- auf der besä- der bepft.anz- Pfanzen am Ptanzen am ten V ersucbs-' (Prvinz und Gegend) (Nörd. Breite) ten V ersuchs- ten V ersuchs- Wurzehase VV urzehase fäche bei fäche auf fäche bei auf der be- auf der besä- Oestad) Tönnersjö- Oestad) pfanzten ten V ersuchs heden) V ersuchsfäche bei Oestad) fäche auf Tönnersiöheden) Jämtand '--63S' I,87,sz z,z6 s.s I,I Häsingand... 6I4'-ss',gg,6s z,zg 5,6 I,3 Daarna, Kten '-6 Z,r,8 2,4 s,s I,8 Södermanand IS'-59 25' Z,II,g z,sz 5,7 2, Västergötand, Tive den ch Granvik 58 40'- 59 z,sz,n 3,7 7,2 >7 Småand, Ksta '- 55 2,46 0,]3 2,8s 7 I I >7 )) Sunnerb S6 40'-S6 SO'i 2,37 0,74 2 g 6,s I,6 Förutm marktäcket ch det övre humusagrets beskaffenhet är det även säkerigen den ika kuturmetden, sm ti ej betydig de inverkat på pantrnas utvecking. Panteringen har här, iksm å så många andra stäen, påskyndat pantrnas utvecking vid Oestad, medan de genm sådd uppdragna pantrna å Tönnersjöheden ännu är mycket svagare. * *

28 86 GUNNAR SCHOTTE. De internatinea försökspanteringarna vid Bispgården ch Hässeby. Åren I 907 ch I 908 anades vid försöksantaten den svenska avdeningen av en internatine serie försökskuturer med tafrö från ika änder. En första redgörese för dessa försök var ämnad att sammanstäas av ungerska skgsförsöksanstaten ti den i sept e m ber r 9 I 4 panerade internatinea kngressen för skgsförsöksanstaterna, ch från svenska skgsförsöksanstaten nedsändes pantr, ftgrafier ch mätningsresutat ti prfessr V ADAS i Semecbanya. Men så km kriget, ch den panerade kngressen bev instäd. Sm det trde vara visst, när ett internatinet samarbete åny kan kmma ti stånd mean de ika försöksanstaterna, har jag ansett ämpigt att i detta sammanhang meddea resutaten från den i Sverige utförda deen av försöken. Enigt den ursprungigen uppgjrda arbetspanen skue försöken utföras med tafrö från Sydfrankrike, Ungern, Begien, Rhenpfaz, Brandenburg, Ostpreussen, Riga, Perm (östra Ryssand), Kiew (sydvästra Ryssand), södra Sverige, nrra Sverige ch Skttand. Medverkan påräknades från försöksanstaterna i Bayern, Begien, Hessen, Preussen, Ryssand, Sachsen, Schweiz, Sverige, Ungern ch Österrike Varje försöksanstilt skue anägga två avdeningar m vardera 5 ar för varje fröprv ch därå utsätta pantrna såsm ettåriga. Härigenm beräknades åtgå en area m 2 X 6 ar eer,2 hektar. Kuturen skue msrgsfut inhägnas ti skydd för beteskreatur eer andra djur. För panteringen av,2 hektar brde åtgå 3, pantr, vadan av varje av de I 2 srterna behövdes i runt ta 3, pantr. Det beräknas därför, att varje försöksanstat btt skue behöva IOO gram frö från varje härstamningsrt, då i medeta I hg. tafrö ämnar 4-5, pantr. För säkerhets sku brde dck försöksanstaterna erhåa 250 gram av varje sag. För de såunda behöviga 2,5 kg. frö skue insamas 3 hektiter ktt från IOO- ti I2-åriga träd, varpå ktten skue insändas ti Eberswade för att där kängas. De bivande kstnaderna för fröet km?-e att fördeas på de ika anstaterna. I apri I907 erhös den första frösändningen från prfessr SCHWAPPACH med uppysning, att kttarna bivit kängda vid en temparatur av + 50 C. Om svårigheten att utföra sådana internatinea försök, då fröår ej samtidigt kan beräknas inm taens hea utbredningsmråde, gav prfessr SCHWAPPACH samtidigt en skidring med föjande rd i sitt cirkuärbrev ti de ika försöksanstaterna:»tyvärr var detta år i så mått mycket ämpigt för försöket, då från aa dear av taens naturiga utbredningsmråde med undantag av Västeurpa är att anteckna mycket ringa ktt-

29 (7 53) TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. skörd eer t.. m. fuständig missväxt därå. Från Sverige ch U ngern kunde med anedning härav icke några kttar erhåas, ch i andra trakter fanns mindre än sm för försöksändamået beräknades. Ett uppskjutande med fröanskaffningen syntes mig emeertid icke rådigt, då, åtminstne efter här gjrda antaganden, kttskörden knappt trde biva bättre nästa år än detta, ch dessutm är ju svårigheterna med avgivande av bestämda rder betydande, när det gäer ett internatinet anagt försök. Om Ni icke uttrycker någn annan önskan, ska jag nästa år göra ett försök att skaffa ktt från de trakter, från vika i år ktt ej kunnat evereras, des berende på missväxt ch des på grund av rternas avägsenhet eer från Ungern, nrra ch meersta Sverige, södra Ryssand ch Sibirien.» Den första frösändningen utsåddes på tvenne ika patser, nämigen des i en å hygge beägen pantska å Hässe by krnpark i Småand, des i Västernrrands äns skgsvårdsstyreses pantska vid Sefteå. För sjäva panteringen utsände prfessr ScHWAPPACH i januari 908 föjande instruktin:. Mark: Sandmark av medegd beskaffenhet med undvikande av starkt gräsbevuxna stäen. 2. Markbearbetning: Grävda rader m 30 cm:s bredd ch 25 cm:s djup. 3 Utpantering av ettåriga pantr. 4 Förband: meters avstånd mean raderna ch, 5 m. avstånd mean pantrna i raden. Beträffande denna instruktin uttaades sedermera särskida önskningar av ungerska ch thiiringska försöksanstaterna. Den förra föresg, att btt en de av de ettåriga pantrna skue utpanteras, medan återstden brde mskas ch användas såsm 2- eer 3-åriga. Försöksanstaten i Thiiringen rekmmenderade dessutm kuturernas utförande på åtminstne två ika marksag. Den fäste dessutm uppmärksamheten på nödvändigheten av att skydda kuturerna så mycket sm möjigt mt skadr, genm att kuturfäten inhägnas ch att pantrna besprutas med brdaux-ösning ti förekmmande av skytte. De uppysningar, sm ämnades m de ika fröpartierna är sammanförda i tabe 0. Fröpartien n: 6 ch 6 a härstamma från samma trakt, men ktten ti partiet 6 a samades redan vintern ch kängdes våren 906. Partierna -6 ch 7-8 kängdes våren 907; psterna 9-2 kängdes vintern 908 ch utsåddes därföre först våren 908 ch då i pantskrna vid Oestad i Västergötand. Pantskan vid Sefteå åg på trr, jämn sandjrd i ett öppet äge adees invid nrra strandbrinken av Ångermanäven. Fröet utsåddes

30 Tabe 0. Uppgifter m de ika fröpartierna. Angaben iiber die verscbiedenen Samenpartien. Avd.- Fysiskt-gegrafiskt äge nummer (Physikaisch-gegra vid de Mder- phische Lage) svenska Skgens ägare eer trädens Reg. försöken Pitiskt distrikt natur Höjd åder Abt.-Nr. Land Lngi- Bredd- Nr. (Pitischer Bezirk) (Eigentiimer der Natur över (Ater des bei den tu d grad havet m, sch we- des Wades) Mutterdischen (Hö h e baums) (Län- (Brei- V er- gengrad) tengrad) u. d.m.) suchen Marksag (Bdenart) Det översända fröpartiets strek gram -- Vikten pr IOOO frön gr. (Grösse der (Gewicht ii bersandten Samenpartie in Samen pr Ica Gramm) G ramm) I Skttand Inverness-Shire Cuntess f Seafied 3 42 v. 57 4" II Frankrike Haute Lire, Cant. A Imänningen Ventenges 3 07 ö ' de Langear (Gemeindewad ' ) 3 III Preussen Aenstein, Reviret Preussiska staten 2 30 ö ' Guszianka (Preussischer Staat) 4 IV Begien Campine, Prv. Limburg A m Lanen Ken ö ' Reviret Hasset (Gemeindewad Lanen K en.) 5 v Bayern Rhenpfaz, Frstanst. Bayerska staten 7 45 ö ' Kaiserantern (Bayrischer Staat) 6 VI Ryssand Kurand, reviret Kiewenhf Ryska staten? (Russischer Staat?) ö ' a VII? '.? ö ' VIII Preussen Ptsdam, reviret Chrin Preussiska staten 4 0 ö ' ch Biesenta (Preussischer Staat) 8 IX Ryssand Guvernementet Perm Greve Strganw 64 ö (Graf. ) 9 x Bugarien Phiipppe, reviret Czewen Bugariska staten ' O XIII Sverige Nrrbtten, J ckmacks s:n (Bugarischer Staat) J ckmcks am ' (GemeindewadJckmck) I XI Ungern Cmitatet Szepes Reviret Szmank ' 550 JOO? 2 XII. Cmitatet Pressburg Furst Paffy " 20. ' Från Tyskand anmärktes, att det nrrändska fröet hade en påfaande jus fårg. Aus Deutschand wurde mitgeteit, dass der nrrändische Samen eine auffaend hee Farbe habe. Grusbandad sand (Mit Kies gemischter Sand) Prfyrartad granit (Prphyrartiger Granit) Diuviasand Trr grusbandad sand (Trckener, mit Kies gemischter Sand) Fäckig sandsten, erbandad sand (Gefeckter Sandstein, tn hatiger Sand) Trr, svagt humusbandad sand (Trckener, schwach humser Sand) - Frisk diuviasand (Frischer Diuviasand) Sandmark (Sandbden) Gneisgrund Mrängrus (Mränenschutt) Lucker, stenbandad ermark (Lckerer, steinha tiger Tnbden) Frisk, erbandad sand (Frischer, tnhatiger Sand) 220! ! ! ,4 3,35 5,632 8,2 Q :;d m...,..., J' _, c..n :t.-

31 (7 55) TALLPLANTOR AF FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. i två serier, varav den ena med endast fröpartier m jämnt I, frön i varje avdening var avsedd för utrönande av pantprcenten från ika fröprv. Sjäva sådden utfördes av skgsvårdsstyresens persna. Synbarigen av förbiseende bev emeertid fröpartiet n: 8 från Ura endast utsått i den ena serien av sådderna m aenast I, frön. Detta är ikvä btt ett exempe på, huru vanskigt det kan vara att anförtr försöksarbeten åt den kaa skgspersnaen. De ettåriga pantrnas utvecking våren I g8 undersöktes genm att hs I pantr utav varje sag mättes rtens, stammens ch barrens ängd (se tabe I I). Pantrna från Skttand ch från den högt beägna ståndrten i södra Frankrike visade sig vara svagast utveckade. De kraftigaste pantrna härstammade däremt från Begien, Bayern ch Kurand. I samma tabe finnes även angiven de ika fröpartiernas grbarhetsprcent i pantskan. Pantskan å Hässeby krnpark var beägen å en ågt iggande de av ett större hygge. Läget var dessutm ganska frstänt ch dimmigt invid Siverån. De ettåriga pantrna vr här tidigt på våren 908 nästan het förstörda av skyttesvampen (Lphdermium pinastrz). Den I 2 maj var endast en ringa bråkde av de uppkmna pantrna vid iv. Minst angripna vr dck pantrna av sktskt frö. Pantrna syntes emeertid vid sitt döende ha varit ansenigt större än de van mtaade från Sefteå. Tabe n. De =åriga pantrnas utvecking vid Sefteå. Die Entvickung der I-jährigen Pfanzen bei Sefteå. Fröets härstamning Grnings- r-åriga tapantrnas utvecking (Samenprvenienz) prcent i (Die Entwickung der -jährigen Kiefernpfanzen) pant Stammen Barren :Avd. Bredd- skan Rten! Abt. Hemrt grad (Keimpr- (Wurze) (Stamm) (N aden) zent in der (Heimat) (N ör d. Pfanz- Max. Med. Max. Med. Max. Med. Breite) schue) (Mitte) (Mitte) (Mitte)! cm. cm. cm. cm. cm. cm. ' IX Ryssand, Perm I 3,s 8,r 4, 3, 2,3 I,z VI Ryssand, Kurand ' 40 0,5 7 4> ,6 I,S vu >>» 56 45' 3I 3, 8,2 4,6 3,6 2,7 >9 I Skttand I4' 20 I, 6,9 4, 2,9 2,S I,S III Preussen ' I8 I I, 7 >4 4>7 3.4 :?,7 2, VIII Preussen, Chrin ' 32 I 2,5 7,4 45 3,s 3.3 2, IV Begien ' 2I I3, 8,z 4,S 3>7 2,S 2,r v : Baye,rn ' 33 2, 8,s 4,S J,s 2,9 I >9 II i Frankrike ' 22 I I,s 7 >4 4.5 ' 3,2 2,s I,S

32 GUNNAR SCHOTTE. (7 s6) Pantskan vid Otestad. I de kända, utmärkt väskötta ch vä beägna fasta pantskrna nära Oestads gård utsåddes de år Ig8 an. kmna fröprven n: g--i2 från Bugarien, Nrrbtten ch Ungern. De ettåriga pantrna vr mycket stra ch kraftiga samt het skadade av skytte, då de upptgas ur pantskan. Försöksytan n: II2 å Hässeby krnpark. Breddgrad 57 38' Försökskuturen härstädes är beägen å ett ganska strt hyggeskmpex, cirka 4 km. nrdväst m Marianneunds statin ch ungefär I I n: :m: IV v -v.r.jx: vn: vm:. x -=xr: :xrr. ' Jmr Skaa: I : IOOO. D Panterat mråde. r--, L...J Kat mråde. Fig. 8. Kartskiss, visande avdeningarnas beägenhet inm ytan I I2 å Hässe by krnpark, Småand. De ika siffrrna krrespndera med mtsvarande siffrr i tabe J. Fig. 9 Kartenskizze, die Lage der Abteiungen innerhab der Prbefäche N. n2 in der Staatsfrst Hässeby, Prv. Småand, zeigend. Die Ziffern krrespndieren mit den entsprechenden Ziffern in Tabee r. (Panterat mråde = bepfanzfes Ge biet; kat mråde = kahes Gebiet.) m. över havet. Skgen avverkades vintern Ig6-rg7 ch riset uppbrändes (i högar) å hygget våren I g8. Enigt den I 3 maj I g8 utrörd ståndrtsanteckning, utgöres jrdmånen av mrängrus med rikig inbandning av stenar ch bck. Humusagret, m 2-4 cm., var ganska vä förmutnat. Bekjrdsskiktet hade en mäktighet av 5-7 cm. Rstjrden övergick vid cm:s djup i det mera vittrade finare sandagret. Mssrna förekmma rikigt: Hycmium parietinum r., Hycmium priferum, Hypnum crista eastrensis ch Dicranum e. Risen btt enstaka: båbär, ingn ch innea. Däremt funnas gräs ch örter rikigt

33 Tabe 2. Pantrnas utvecking vid Bispgården ch Hässeby. Die Entwickung der Pfanzen bei Bispgården und Hässeby. Fröets härstamniug Pantrnas höj d Pantrnas diam. vid rten Samenprvenienz Höhe der Pfanzen Durchmesser der Pfanzen an der Wurze Av de Hösten 93 Hösten rgt4 Hösten 93 Hösten 94 ningens Herbst 93 Herbst 94 Herbst 93 Herbst 94 n:r Mder- å ytan II3 å ytan å ytan 3 å II2 å ytan n2 å ytan II3 å ytan rr2 å ytan II3 å ytan :2 marken Höjd trädens vid Bisp vid vid Bisp- vid vid Bisp- vid vid Bisp- vid Bredd- över åder gården Hässe by gården Hässe by gården Hässe by gården Hässe by Nr. der Land ch trakt grad havet Ater Auf Vers.- Auf Vers.- Auf Vers.- Auf Vers.- Auf Vers. Auf Vers.- Auf Vers.- Auf Vers.- Ab- Land und des fäche n3 fäche 2 fäche II3 fäche n2 fäche II3 fäche 2 fäche II3 fäche 2 te i ung N ör d. Hö be Ge gen d Mutter- bei Bisp- bei Häss- bei Bisp- bei Häss- bei Bisp- bei Häss- bei Bisp- bei Hässauf dem Bre i te ii. d. M. gården e by gården e by gården e by gården e by Bden bamns M [ "" Max. a!t Max. p.. p.. p.. Max. Max. - f; c;&. ax. ;::: Max. Max. g. g. Max. e. e. e. e. ;;" e. ff.[ en cm. år ;;" m. Jahre m. m. m. m. m. m. m. m. cm. c; cm. cm. cm. cm. Ix Ryssand, Ura " ,42 0, ,00, ,2,s - - 5,4,8 VI Ryssand, Kurand... 56"45. JO ,9 0,27,22 0,6,s 0,37,60 0,78,7 0,6 3,6,s 2,2, 7 4,6, VII,,... 56"45' ,89, 27,04 0,50,O 0,38,40 O,s,9 0,6 3,0, 3, 0,7 4, 2,2 III VIII I Skttand... 57"4' ,55 0,20, 20 0,49 0,70 0,24, 70 0,64, 0,4 3,4,,5 0,6 4,9,6 Preussen, prv. Ostpreussen "40" O, f 0,28,s OJ 58, 2 0,34!,s 0,8,5 0,6 3,2,4 2,6, 7 5,7 2, Preussen, prv. Eran denburg... 52'50" ,82 0,30, 0,47 0,96 0,38,s 0,66,5 0,6 2,4, ' 7 0,6 4,2, 7 IV Begien... 50"54' O, 72 0,33, 2 0,59 O,s 0,35,ss 0,34, 7 0,6 3,4, 3, 0,6 3,5 2, 2 v Bayern, Rhenpfaz... 49"25' 300 JOO 0,67 0,28,20 0,5, 70 0,36,s 0.66,3 0,6 4,8,5,2 0,6 5, 7 2,0 II Frankrike... 40"58',40 s 0,56 0,7 0,90 0,39 0,58 0,9,s 0,52!,t i 0,4 3,3,, ,5,5 XIII Sverige, Nrrbtten66"36' 260 X Ungern, prv. Szepes48"45' JOO I= -,050,48 - =, 0,65-,30 = ::: ::: 0,70 ' ,98 0,50 I= I- = = f = :: :: = -= ::: ::: -2,2 0,7 = -,2 XII ''» Pressb ' 20 x Bugarien ', ,95 0,40,20 0, ,6 O, - 3,6,4 Avden ingens n:r å marken Nr. der Abteung aufdem Bden IX VI VII III VIII IV v I XIII XI XTI x... t.n... >-j r< 'O r >-j ::0 P> < ;J "'J :; ::> z r > :r: t" a= ::0!-

34 GUN!'IAR SCHOTTE. såsm Epibittm angttstifittm y, Anemne nemrsa t, Aira jexttsa fäckvis y ch Lttztta pisa t. Fera år härefter förekm Epibittm i synnerigen ymniga mängder, men har sedan avtagit, så att den år I9I4 är nästan het försvunnen. Sm pantförrådet i pantskan invid försöksfatet strök med av skytte, sändes ungefär hava pantförrådet (av fröprvet 8 dck aa pantr) i Sefteå ned ti Hässeby ch utpanterades där den I 5-I 9 maj I 908. Panteringen skedde å i öster ch väster gående rader på r meters avstånd, vika upphackades ti mkring 30 cm:s djup ch 20 cm:s bredd. De I-åriga pantrna utsattes medest sättpinne på,s meters avstånd i dessa rader. Avdeningarna I-IX panterades år r98. Överbivna pantr sändes ti Oestad, där de mskades, nämigen av N: I.... 3I9 pantr» II 54» III.... I32» IV ))» VI )) Dessa pantr användes sedermera vid hjäppantering av Hässebyfätet i sutet av maj 909, då avd. I-IV bev devis ch avd. VI fuständigt hjäppanterade. Samtidigt panterades avd. X--XIII med r-åriga pantr, sm ikaedes erhåits från Oestad. Av n: IX ch XII bev en de pantr över vid Oestad ch mskades därstädes samt användes vid hjäpkutur å Hässe by våren 9 I. Pantrna ha sedermera bivit uppmätta i juni I93, i apri I94 samt i ktber I 9 I 4 Medeta ch maximita av de erhåna måtten vid I9I3 års ch I94 års vegetatinsperiders sut är sammanförda i tabe I2. Band de S-åriga pantrna (avd. I-IX) är de från Kurap.d samt Begien ch Ostpreussen kraftigast utveckade, ch i de 7-åriga avdeningarna är pantrna från Sverige (Nrrbtten) vackrast, ehuru dck den ena avdeningen av ungerska pantr kan uppvisa högre medehöjd. Jämföras emeertid de nu 7-åriga pantrna med mätningarna från avd. I-IX år I9I3, då dessa pantr ckså vr 7 år, finner man, hurusm de svenska pantrna är de kraftigaste i hea serien beträffande såvä diameter vid rthasen sm, med det van nämnda ungerska undantaget, vad beträffar höjden. Att i försöksserien ej ingår en avdening med sydsvenskt frö måste ivigt bekagas, då jämföresen härmed varit av betydande intresse. Höjdernas variatinsvidd inm de ika avdeningarna är angiven i tabe 3 Tabe I 4 visar pantrnas prcentuea fördening på växtkasser. Avd.

35 C/0 [ : : - > ;e ;;:r" ::s!"'"(f!:. z ö P' IX VI VII I III VIII IV v n Tabe 3. Fröets härstamning _ Samenprvenic:-nz t-< t-< " " = """" P.. n Q"' et> "' et> " p.. = "' Rys and, U ra! Variatinen hs de S-åriga pantrnas höjder vid såvä Bispgården sm Hässeby, ZtJ:J : " " et> e<. p.. tj:jq ". " P ;; p.. Kurand... 56' 45'...,56 45 Die Variatin der Höhen der 8-jährigen Pfanzen bei Bispgården und Hässeby.- :'-' (D P"p.. "' p.. (I 0: C"' p.. fuo( "' < (D 8 " (f ;::r ;;'' 0..'"!I '" P= t:t' p.. 0:::" et>.! Hässeby P a n te ring s t r a k t Standrt Pi E.. ";:; g '\2.'0 " " f Bispg!rden Hässeby Bispg!rden Hässeby Skttanu 57' 4' f Bispg!rden Hässeby Preussen, Ostpreussen... 53' Brandenbrg. 52' 50' Begien 50 54' Bayern, Rbenpfaz ' Frankrike... 44' 5840 s w f Bisdg!rden Hässe by f Bispg!rden i Hässeby f Bispg!rden Hässeby Bispg!rden Hässeby III Bispg!rden, Hässeby ZtJ:J : "' " et> e< p.. p.. b:jq. ;; p.. i :,!< et>."..,.. s". < " 57' 38'! 63' ' ' 63' ' ' 38' 63' ' 325! 57' 38' 63' ' ' 63' J' 325! 57' 38 63' J' 325' 57' 38' 63'' j325 57' 38' 63' ' 325,57' 38' N "' N "' "' w w "' "" :E Höjdkasser m O cm. Höhenkassen vn 0 cm "' O> '"' "' "' O>.s! 9,0 5,4 5,4 7, 8,9 ' ' i ' 8 3, 5: 2,73,4 22,4 25,' _, ;e 00 "' i 00 '"' '"' ''-_ - w 00 r r r r r r r rr w 00 "' "' - : "' - '"'_ - '"' "' 9,6 9,6 7, 7,,3,r,,s-,s-- 4,23, 9,4 23,4 6,2 7,s 7,8 4,5 ' 2, 5, 7,s,, 3, 3,,G 7,s 0,7 0,7 0.7 i 7,2 5, 7,8 3,8 2,6,8i 6,4 24, ,8 4,0 3,0-0,4 ' i 2,D 7,9 9)8 3-,45,6,2,2 6,9 6,9 6,2 4, 2,5 0,7 0,4-6,4-0,4 4,76,7 24,8 6,,4 5,0 2,7,3 - -c - 0,3 i 3,[ 7,5,9 6,7 0, 2,7 9, 2.7 3,7 5,2 6, 4,5 3,,50,7 -,5 0,73,8, 7 i 6,827,4 9, 4,5 4,5 8,8 9,8 6,0,8!5, 3,8 _0,6, O,G j - 7,2,5 0,5 6,4 3,s 4,4 3,s,9 O,s,s! 7,8 3,4 6,7 3, 0,7 0,7 2, 4,6 9,,s 6,4 3J6 3,6 3,s 5,5 5,5 2,78,s27,< 2,,s 4,4,, - j 2,2 2,f 2,2 9,4 6,5 9,a 4,4 2,2. 5, 7,9 2,2 5, 2,9 2,_2 4,aj,4 5:i 3,4 20,3,7 O, 8,3 8,3 3,3 3, 2,5!8,8 ' 9,4 '25,5,a , 6,s , - 3, - - O,s 44,833, 7,9 ' 3.5, 9,7 8,0 2;: 2,5i 6) 2, 2,, 3,5,),J, <.n '!J >- :» 'O t-< :» z >- 70 f;; >:j 70 O: >:j :; > z t-< > ;:t t< :;:: 70 >- '!J (N

36 94 GUNNAR SCHOTTE, (76) VI ch VII från Ryssand ha det största prcenttaet pantr ti kass, nämigen 44, 25 ch 20 %. Av pantrna från Bayern ha inga kunnat föras i denna kass, men denna hemrt har ämnat de festa frdvuxna pantr (kass 2). Övervägande antaet inm aa grupperna tihöra ikvä kass 3 Om pantrnas amänna utseende i apri 94 är dessutm föjande anteckningar förda: Avd. I {från Skttand). Tämigen vä utveckade pantr av gugrön färg, men en de pantr någt krkiga. Sista årsskttet i amänhet vä utveckat, hs några individ dck svagt. Avd. II (från Sydfrankrike). Ett betydigt anta pantr utgångna. Pantrna mörkgröna, tjcka barr. En de pantr stra ch kraftiga. Avd. III (från Ostpreussen). Pantrna ganska raka, ti färgen gugröna. Avd. IV {från Begien). Några kraftiga mörkgröna individ, de festa pantr däremt krkiga ch kena. Avd. V (från Bayern). Några få stra mörkgröna individ finnas, men de festa ge ett dåigt intryck. Ta. 4. De 8= ch 7-åriga pantrnas prcentuea fördening å växtkasser hösten 94. Die przentische Verteiung der 8- und 7-jährigen Pfanzen auf Wachstumskassen im Herbst 94. Fröets härstamning Samenprvenienz Växtkass Wachstumskasse Avd. Bredd- I.! 2, 3 Ab t. grad Land Vid Vid Vid Vid Vid Nörd. Bisp- Hässe- Bisp- Hässe- Bisp- Hässe- Vid Breite gården by gården by gården by IX Ryssand, Ura 57 - i VI» Kurand ' I2 25 I I VII»» ' I8 20 I 8I 8 i I Skttand ' I III Preussen, Ostpreussen ' 4 4 I I 95 ss VIII» Brandenburg s' I J IV Begien ' i v B, ayern ! II Frankrike ' XIII Sverige, Nrrbtten ' I - 9 XI Ungern ' > ' ' r i II Bugarien '! - IO J

37 TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 95 Avd. VI (från Kurand). I amänhet str prcent raka vackra pantr av guaktig färg. Skytteangripna pantr finnas ikvä. Avd. VII (ävenedes från Kurand). Ger någt sämre intryck än föregående avdening, emedan rikedm på gräs kvävt en de pantr. Avd. VIII (från Brandenburg). buskiga. Färgen guaktig. Ett strt anta pantr krkiga ch Avd. IX (från Ura). De rakaste pantrna. Färgen någt guaktig. Avd. X (från Bugarien). Kena pantr, sm i str utsträckning angripits av skytte. Avd. XI (från nrra Ungern). Ehuru några få vackra pantr finnas, ger avdeningen ett mycket dåigt hehetsintryck. De sämsta pantrna ch det star Avd. XII (från västra Ungern). kaste skytteangreppet. Avd. XIII (från Sverige, Nrrbtten). Näst de ryska avdeningarna, är dessa pantr vackrast ch kraftigast, ehuru ikvä en de krkiga individ förekmma. De är ckså någt spensigare än de ryska. Då emeertid denna avdening är ett år yngre än de ryska pantrna, kan den anses för fut jämngd med dessa. Tabe 5 uppger anta utsatta pantr inm de ika avdeningarna, samt huru många evande pantr, sm återstått under de senare åren. Härav synes, hurusm pantrnas anta decimerats högst avsevärt. Liksm skyttesvampen ttat förstörde de r-åriga pantrna i pantskan å detta hygge, har den sedan härjat svårt å de någt ädre pantrna. I juni rgg bev ikvä pantrna i aa avdeningarna besprutade med brdeaux-vätska. Mest angripna ha, såsm tabeen även visar, pantrna av ungersk härkmst varit, därnäst den ena avdeningen av kurändsk, medan den andra avdeningen med samma frö gått tämigen fri. Sm tabeen visar har skyttehärjningen farit mycket svårare fram å avd. IV-VI ch X-XII eer ytans östra de (jämför fig. 8), medan den västra deen sknats mera. Såunda har den ena avdeningen (VII) med kurändskt frö varit föga angrip"en, medan den andra av samma frö (VI) härjats så mycket svårare. LAGERBERG \ sm i föregående häftet av skgsförsöksanstatens meddeanden pubicerat dessa iakttageser, förmdar, att försöksytans högra (östra) häft_. där de starkaste angreppen återfinnas, egat närmast smitthärden. Detta synes ckså TORSTEN LAGERBERG: En abnrm barrfaning hs taen. Medd. från Statens skgsförsöksanstat, h. 0, sid Skgsvårdsföreningens tidskrift.93, fackavd. sid. 462*-464 *. De i tabe I 5 meddeade taen på skytteangripna taar avvika någt itet från dem av LAGEBERG år 93 i tabeen å sid. 67 pubicerade. Detta berr på några mindre räknefe i sistnämnda tabe.

38 ... GUNNAR SCHOTTE. (7 62) Avd. (Abt.) Tabe 5. Uppift m utgångna ch sjuka pantr. Angaben iiber ausgegangene und erkrankte Pfanzen. a) Vid Bispgården. Bei " I9I3 I9I4 I9I4 Anta (augusti) (maj) (ktber) utsatta Anta Anta Angrepp av Anta pantr kvarva- Ut- kvarva- Ut- Phacidium kvarva- Ut- L a n d I908 rand e gångs- rand e gångs- (Befaen vn rand e gångs- (Anzah pantr prcent pantr Phacidium) prcent pantr prcent gesetzter (Anzab (Einge- (Anzah (Einge- %an- /.: där- (Anzah ' (E inge- Pfan- Ii ber- ii berav döda Ieder gangen e bender gangen ebender gangen gripna zen) Pfan- in%) Pfan- in%) (da vn P f an_ (be- in%) zen) zen) abge- zen) faen) str ben) VI Ryssand, Kurand I8,z 779 I8,9 28 I >7 VII» )) , ,g 23 I >9 I Skttand I 4$ IO 6 45I 47,8 III Preussen, Ostpreussen , ,z 32 I VIII Brandenburg " ,8 36 I >7 IV Begien ,7 49I 4, s s6,5 v Bayern... 2$6 ISI 4I I47 42, ,r II Frankrike > 477 s,3 24 I$ >7 b) Vid Hässeby. Be i ' I9I3 I94 I9I4 Anta (juni) (apri) (ktber) utsatta Anta Stark.angripna Anta Anta pantr kvarva- Ut- Ut av Lphder- k varva- kvarva- Ut- Avd. L a n d I908 rand e gångs- mium rand e gångs- rande gångs- (Abt.) (Anzah pantr prcent (Befaen vn pantr prcent pantr prcent gesetzter (A.nzah Lphdermium) (Einge- (Anzah (Einge- (nza (Einge- Pfan- ii ber ii ber- u bere bender gangen e bender gangen ebender gangen z en) Pfan- in%) st. % Pfan- in%) Pfan- in %) zen) zen) zen) IX Ryssand, Ura I04 72,9 20 I9,z I04 72,g I04 72,9 VI» Kurand I 23, ,z , ,6 VII " " , , ,z ,r I Skttand... _ I44 26, ,r ,5 III Preussen, Ostpreussen ,5 II$ 38,r I,z r VIII >) Brandenburg 672 I I I 83,5 20 8, IIO 83,6.IIO 83,6 IV Begien ,6 I26 4I, z 278 7I v Bayern...,... $I , , , ,5 n Frankrike ,6 I44 40,r , , Anta utsatta pantr 909 (Anzah gesetzter Pfanzen) XIII Sverige, Nrrbtten... $I ,r 64 26, XI Ungern I >7 I92. 70, ,9 2I4 777 XII " > , ,7 I48 84,6 x Bugarien >7 s I,z Att dessa prcentta är högre än år 93 berr på beräkningssättet. År 93 räknades pantrna i aa rader, år IQI4 endast i varannan rad.

39 TALLPLANTOR AF FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 97 vara ett riktigt antagande. Visserigen igger ytans östra sida ängre från skgskanten än. den västra, men däremt het nära en år 905 utförd sådd ( försöksytan n: 29 2 ), sm kan tänkas överfört smitta på dessa pantr. Dessutm igger ytans östra de någt ägre ch ängre ned i den dimmiga daen utmed Siverån, på samma suttning, sm den så svårt av skytte ansatta pantskan var beägen. Försöksytan n: II3 å '.Järsjöandet vid Bispgården. Breddgrad 62 59'. Denna yta är beägen å ett större hygge med devis vacker återväxt, den s. k. Kåsen å ett Sunds aktiebag tihörigt skifte, Järsjöandet, cirka r 6 km. från Frs gästgivaregård utefter vägen förbi Fångsjöbacken eermkring 8 km. fågevägen från samma. gästgivaregård. Jrdmånen består av vanigt mrängrus. Om markbetäckningen antecknades våren 94 föjande: Risen är rikiga, särskit båbär, men även ingnris förekmma, ehuru btt strödda. Gräsen ch örterna är ymninga: Air a jexua y., Luzua pisa, Epi!bium angustif!ium y. Buskar finnas strödda - enstaka såsm björk ch rönn samt Sa!t%-arter. Mssrna är ymniga med huvudsakigen P!ytricha. Avdening I-VIII. (se kartskissen å fig. 9) panterades den 27 maj -2 juni rg8 med en de av det pantmatrie, sm uppdragits i pantskan i Sefteå. Krt efter det avd. I-IV vr färdigpanterade fö ett häftigt regn. Överbivna pantr från avd. II, III ch VI mskades i pantska vid Bispgårdens skgsska. Av de vid Oestad i Västergötand uppdragna pantrna uppsändes en de överbivna ti Bispgården våren I gg ch utsattes å avd. XI -XIII genm revirförvatningens (Bispgårdens skgsskas) försrg. Denna senare kutur missyckades emeertid het ch hået - ytterigare ett exempe på, huru vanskigt det är att anförtr försöksarbeten åt skgspersnaen. Pantrna inm de ika avdeningarna undersöktes första gången i mitten av augusti månad I9I3, då deras ttaa höjd samtsistaårsskttets ängd uppmättes. Samtidigt uppdeades pantrna i växtkasser fter ENGLERS system. I maj I g r 4 mättes diametern vid rten hs I pantr inm varje avdening enigt begäran från ungerska skgsförsöksanstaten ch sam" tidigt tgs ftgrafier över en de av pantrna. 2 Se ALEX. MAASS. Frömängden vid utsådd av ta- ch granfrö. Medd. från Statens skgsförsöksanstat h. 4 skgsvårdsföreningens tidskrift 907, am. deen, sid. 67.

40 GUNNAR SCHOTTE. Sutigen har försöksytan fuständigt reviderats i ktber I 94, då pantrna åny.ppmätts. Resutaten från dessa mätningar finnas införda i tabeerna I 2 ch 3. De ängsta pantrna härstamma även å denna yta från Kurand ch Brandenburg, medan fröet från Skttand ch höjdtrakt i Södra Frankrike givit upphv ti de minsta pantrna. Att den år I909 utförda panteringen å XI-XIII ch särskit den sistnämnda avdeningen med r----r , VJI : : - 'VI[ x XII.:xm:... I' :n :m: :IV -v.r ---- Skaa: I : IOOO. v D Panterat mr?tde. r---, Kat mråde. L.J Fig. 9. Kartskiss, visande avdeningarnas beägenhet inm ytan I I 3 K Järsjöandet, Bispg?trden, Jämtand. Avdeningsnumren krrespndera med mtsvarande sirr i tabe IO. Fig. r. Kartenskizze, die Lage der Abteiungen innerhab der Versuchsfäche N. IIJ auf Järsjöandet, BispgÄrden, Prv. Jämtand, zeigend. Die Abteiungsnummem krrespndieren mit den entsprechenden Ziffern in Tabe!e r. pantr av nrrändskt frö het missyckats förringar emeertid i viss mån intresset med denna försöksserie. Om pantrnas amänna utseende gjrdes våren I9I4 föjande anteckningar. Avd. I (frö från Skttand). Pantrna verka ganska friska, ch ha, ehuru de är små, tämigen starkt utveckade sidgrenar. Dessa ha fta trätt i den avfrusna tppens stäe. På grund av sin itenhet se pantrna mindre nedböjda ch tryckta ut än å de festa andra avdeningar. Avd. II (frö från södra Frankrike). Fertaet pantr är skadade i tppen genm upprepad avfrysning. Detta förkarar, att så ringa höjd

41 (765) TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLIKA HEMORT. 99 angivits i tabeen för pantrna i denna avdening. Pantrna ge ett starkt intryck av vantrevnad. Avd. III (frö från Ostpreussen). Pantrna är tämigen starka, ehuru mycket angripna av snöskytte ch böjda av snötryck Avd. IV (frö från Begien). Reativt stra pantr, sm dck är starkt härjade av skytte ch nedböjda av snön. Avd. V (frö från Bayern). Pantrnas tiväxt är i högre grad än i de andra avdeningarna kncentrerad ti grenarna. Avd. VI ch VII (frö från Kurand). Pantrna inm dessa avdeningar är på aa sätt bäst utbidade ch rakast, men de ha, ckså de, idit av snöskytte ch snötryck Avd. VIII (frö från Brandenburg) har ckså någrunda starka pantr, sm ikvä är synnerigen krkiga. Pantrna är dessutm mycket angripna av snöskytte ch skadade av snötryck Sm var att förutse, har icke någn av avdeningarna tifredssäande pantr, utan verka de redan aa mer eer mindre sm &tysktaan i förhåande. ti ikådriga sjävsådda pantr å angränsande hygge. Försöksytan är vä inhägnad ch har därigenm varit fredad för åverkan av beteskreatur. Däremt ha enstaka pantr bivit bitna av äg, hare eer tjäder. Vidare ha pantrna i mycket hög grad bivit tryckta av snön ch ha härigenm fta fått en någt nediggande eer krkig stam. Medan pantrna vid Hässeby (å ytan 2) idit mycket av vaniga skyttesvampen, Lphdermium pinastz ha pantrna å denna yta härjats ganska starkt av det s. k. snöskyttet, Phaddium infestans. Denna svamp iakttgs i vårt and först av författaren sm parasit å tapantr under skgsinstitutets övningar å Bjurfrs krnpark år 896 ch bestämdes väviigt av fi. kand. LARS ROMELL. På grund härav mnämndes den sedermera av ektr ALB. NILSSON under föreäsningarna vid skgsinstitutet, ch kaade han den snöskytte, då dess förekmst synbarigen stde i någt samband med snötäckets höjd. Ehuru denna svamp numera måste anses sm den mest spridda trädsjukdmen i Nrrand ch en svår fiende i de nrrändska taföryngringarna, har den dck först sent bivit mtaad i skgsitteraturen. Den mnämndes såunda först av E. J. BERGGREN! ch har sedan ingående beskrivits av T. LAGERBERG E. J. BERGGREN. Skgens viktigaste parasitsvampar. Skgsvardsfdreningens fkskrifter n: 30, Stckhm TRsTEN LAGERBERG Studier över den nrrändska taens sjukdmar, särskit med hänsyn ti dess föryngring. Medd. tran statens skgsförsöksanstat h. 9. Skgsvardsfdreningens tidskrift 92. Fackavdeningen sid. 309*-33*.

42 00 GUNNAR SCHOTTE. Dess uppträdande i pantskrna har nyigen beysts av F. LINDBERd. Förutm i nrra ch meersta Sverige. är svampen spridd i Nrge, F.inad ch Ryssand. Svampens uppträdande inm. försöksytans ika avdeningar framgår av tabe r s. Pantrpa från Begien ch Bayern ha angripits mest med ända ti skadade pantr. Minst ha däremt de skttska pantrna idit, sm endast ha r6 X angripna, iksm.pantrna från höjdtrakterna i söqra Frankrike. De avdeningar, sm hade de största Ta. 6. Uppgifter m kimatet å de båda försöksften. Angaben iiber das Kirna bei den Versuchsfächen in Bispg.rden und Hässeby. Medetemperaturen Medenederbörden Medeta dagar med för.ren för.ren snötäcke I I88-I (r88i-i 894) Månad 4 Mittetemperatur Mitteniederschag Tagen mit Schnee- Mna t fiir die Jähre fiir die Jähre Decke in Mitte r85g-rg r88-rgg id Bisp-J Vid Vid Bisp- Vid Vid Bisp-J Vid g.rden Hässe by gården Hässe by gården. Hässe by Januari...! - 0,26 J ,2 29,, 3 23 ' 'Februari " : 7,3 24,, 28 9 Mars ,86 - I,3 2,7 29, Apri + I, ' 8,s i 30,6 8 I6 Maj ,62 + 9,2 38,, i 43 3 Juni......: + I3 r ,3 5, - - Jui ,65 + 5,gr 62, Augusti.....,... ; + 2, r8 82, ! 2 0,5 September... : + 8,2 + 0,62 49, Oktber ,22 + 4, ,5 6 2 i' Nvember r +,46 25, December g , I Medeta för.r + I,73 + 5,r2 45, S - FERD. LINDBERG: Theephra aciniata, fikig barksvamp, ch Phacidium infestans, snöskytte, tv. stra skagegörare i de nrrändska pantskrna. Skgsv.rdsföreningens Tidskrift I9I4, h. 9 2 Efter H. E. HAMBERG: Medeta ch extremer af ufttemperaturen i Sverige I Bihang ti metergiska iakttageser i Sverige, v Uppsaa Efter H. E. HAMBERG: Nederbörden i Sverige 86-I90. Bihang ti metergiska iakttageser i Sverige, v Uppsaa 9. 4 Efter H. E. HAMBERG: Om skgarnas infytande på Sveriges kimat V. Snötäcke. Bihang ti Dmänstyreisens underd. berättese rörande skgsväsendet för år I 895. Stckhm 896,

43 TALLPLANTOR AV FRÖ FRÅN OLKA HEMORT. 0 pantrna, ha synbarigen idit mest, medan de smärre pantrna inm avd. I ch II hittis varit mera sknade. Detta överensstämmer ckså m.ed snöskyttets hea natur då den - även m den uppträder i pantskr svårt härjande - ikvä i skgsmarken synes angripa någt ädre pantr. Yämfrese mean de eurpeiska pantrnas utvecking i Sverige vid 57 38' ck 62 59' nrdig bredd. Då avståndet mean de båda försöksfäten är cirka 5'/ 2 breddgrader eer i runt ta 6 mi är givetvis ckså kimatet ganska ika på de båda stäena. Efter prfessr H. E. HAMBERGS arbeten ha i tabe r6 uppstäts de viktagaste utsagen härför. Såunda visar sig medetemperaturen för hea året vara +,73 vid Bispgården ch+ 5,2 vid Hässeby. Medan den åriga medenederbörden vid det förra stäet btt är 450 mm. är den 544 mm. vid det senare. Vid Bispgården kunna i medeta I55 dagar, men vid Hässeby btt 95 dagar uppvisa snötäckt mark. Medetiden för första snötäckets inträffande är i Bispgården den 25 ktber ch vid Hässeby den r nvember. Medetiden för snötäckets försvinnande ur skgen är vid det första stäet mkring I maj, vid det senare mkring I 5 apri'. Det är tydigt, att en så pass betydande ikhet i kimatet vid de båda försöksfåten,ska återspega sig i' pantörnas utvecking. Fig. I r-i7 åskådiggöra ckså detta förhåande mycket tydigt. Å sidrna r avbidas här å sidrnas övre de pantr, uppdragna vid Hässeby, ch å deras nedre häft ika gama pantr, uppdragna vid Bispgården: Pantrna är i båda faen avbidade i samma skaa eer I: I. De 8-åriga pantrnas ringa utvecking vid Bispgården är ju högst påfaande i jämförese med deras rätt så kraftiga syskn, sm fått växa i ett?qigare imat vid Hässeby. Säkerigen hade ski;.aden bivit ännu större, såvida ej -de sm I-åriga utsatta pantrna uppdragits i Nrrand.Jör båda avdenjngarna. Den ika breddgraden spear synbarigen fr tapantrnas utvecking samma r, sm ENGLER påvisat beträffande kuturpatsens ika höjd över havet. På båda försöksytrna ha de kurändska taarna utveckat sig bäst med de reativt rakaste stammarna. Den berömda»riga-rasen» har såedes visat sig även hs ss hava en mycket str tipassningsförmåga. Men givetvis är aa de försökta taarna från ika utmskandinavisk hemrt mer eer mindre ämpiga för vårt kimat. Å fig. I8 är avbidade medepantr av 6-åriga pantr från avd. H. E. HAMBERG. Om skgarnas infytande på Sveriges kimat V. Snötäcke. Bihang ti Dmänstyreisens underd. berättese rörande skgsväsendet för år 895. Stcickhm 8g6.

44 Fig &riga pantr (medepantr), uppdragna vid Hässeby, Sm&and (57 38'). Ti vänster av frö fr.n Skttand, ti höger av frö fr.n Frankrike. Fig. IO. 7-jährige Pfanzen (Durchschnittspfanzen) aufgezgen bei Hässeby, Prv SmK!and (57 38'). Links aus Samen vn Schttand, rechts aus Samen vn Frankreich. Ur Statens skgsförsöksanstats sam. 2 Ft a\r E. Wibeck, maj I9I4. Fig. I I. 7-.riga pantr, (medepantr) uppdragna vid Järsjöandet, Jämtand (62 59'). I. av frö fr&n Skttand. 2. av frö fr.n Frapkrike. Skaa I : 0. Fig. u. 7-jährige Pfanzen (Durchschnittspfanzen), aufgezgen bei Järsjöandet, Prv. Jämtand (62 59'). I. Au Samen vn Schttand, 2. aus Samen vn Frankreich. Masstab. : r.

45 Fig. I 2. 7-åriga pantr (medepantr), uppdragna vid Hässe by, Småand (S 7 38'). Ti vänster av frö från Preussen, prv. Ostpreussen; ti höger av frö från Begien. Fig. rz. 7-jährige Pfanzen (Durchschnittspfanzen), aufgezgen bei Hässeby, Prv. Smand. L.nks aus Samen vn Preussen, Prv. Ostpreussen; rechts aus Same:. vn Begien. 3 4 U r Statens skgsförsöksanstats sam. Ft av E. Wibeck. maj 94. Fig åriga pantr (medepantr), uppdragna vid Järsjöandet, Jämtand (62 59)'. 3. av frö från Preussen, prv. Ostpreussen; 4. av frö från Begien. Skaa I : r. Fig. r3. 7-jährige Pfanzen (Durchschnittspfanzen), aufgezgen bei Järjöandet, Prv. Jämtand, 3 Aus Samen vn Preussen, Prv. Ostpreassen; -4- aus Samen vn Begien. Masstab x : x.

46 Fig åriga pantr (medepantr), uppdragna vid Hässeby, Småand (57 38'). Ti vänster av frö från Bayern, ti höger av frö från Ryssand, Kurand. Fig. q. 7-jährige Pfanzen (Durchschnittspanzeu), aufgezgen bei Hässeby, Prv. Smand (57"38'). Links aus Samen vn Bayern. Rechts aus Samen vn Russand, Kurand. 6 Ur Statens skgsförsöksanstats sam. Ft av T. Lagerberg, juni 94. Fig. I 5 7-åriga pantr (medepantr), uppdragna vid Järsjöandet, Jämtand (62 59'). 5. av frö från Bayern. 6. av frö från Ryssand, Kurand. Skaa I: r. Fig. rs. 7-jährige Pfanzen (Durchschnittspfanzen), aufgezgen bei Järsjöandet, Prv. Jämtand. 5 Aus Samen vn Bayern; 6. aus Samen vn Ru'5sand, Kurand. Masstab r: r.

47 Fig åriga pantr (medepantr), uppdragna vid Hässeby, Småand (57 38'). Ti vänster av frö från Ryssand, Kuran d, ti höger av frö från Pretissen, prv. Brandenburg. Fig. r6. 7-jährige Pfanzen (Durchschnittspanzen), aufgezgen bei Hässeby, Småand (57 38').; Links aus Samen vn Russand, Kurand; rechts aus Samen vn Preussen, Prv. Brandenburg. Ur Statens skgsförsöksanstats sam. Ft av T. Lagerberg, juni 94. Fig. I 7. 7-åriga pantr (medepantr), uppdragna vid Järsjpandet, Jämtand (62 59'). 7 (6a) av frö från Ryssand, Kurand, 8 (7) av frö från Preussen, prv. Brandenburg. Skaa r: JO, Fig. r]. 7-jährige Pfanzen (Durchschnittspfanzen), aufgezgen bei Järsjöandet, Prv. Jämtand (62 59') 7 (6 a). Aus Samen vn Russand, Kurand; 8 (7). aus Samen vn Preussen, Prv. Brandenburg. Masstab : t.