STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT

Transkript

1 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 19. HEFT REPOR TS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY Not9 BULLETINs DE LA STATION DE RECHERCHES DES FORETS DE LA SUEDE No 19 CENTRALTRYCKERIET STOCKHOLM 1922

2 REDAKTÖR: PROFESSOR GUNNAR SCHOTTE

3 INNEHÅLL. Redogörese för skogsförsöksanstatens verksamhet under fyraårsperioden Igi8-Ig2I jämte försag ti arbetsprogram (Bericht iiber die Tätigkeit der forstichen Versuchsanstat während der Period e I 9 I 8-I 9 2 I ; Account of the work at the institute in the period r9t8-i921). I. Gemensamma angeägenheter (Gemeinsame Angeegenheiten j Common Top'ics) av GuNNAR ScHOTTE... II. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung; Farestry division) av GuNNAR ScHoTTE III. N a turvetenskapiga avdeningen (N aturwissenschaftiche Abteiung j Botanica-geoogica division) av HENRIK HEssELMAN IV.. Skogsentomoogiska avdeningen (Forstentomoogische Abteiung; EntomoogicaJ division) av IvAR TRÄGÅRDH V. Avdeningen för föryngringsförsök i Norrand (Abteiung fiir Verjiingungsversuche in N arrand; Division for afforestation probems in Norrand) av EDVARD WIBECK VI. Skogsteknoogiska undersökningar (Forsttechnoogische Untersuchungenj Researehes in forest technoogy) av GuNNAR ScHOTTE 6o VII. Sammanfattning av arbetsprogrammet för åren I922-I Zusammenfassung des Arbeitsprogrammes fiir die J ahre I I Summary of the programme of the Swedish State Institute of Experimenta Farestry for the period I Framstäningar rörande avdeningen å extra stat för föryng= ringsförsök i Norrand. (Unterbreitungen die Abteiung fiir Verjiingunsversuche in N arrand betreffend; Proposas regarding the Division for afforestation probems in Norrand). I. Underdånigt försag från vissa skogsboag IL Underdånig framstäning från vissa skogsmän m. f. III. Utåtande av chefen för Statens skogsförsöksanstat den 2 5 oktober I92I IV. Yttrande av försöksedaren... Io7 v. Förnyat yttrande av chefen för skogsförsöksanstaten """" ". II 6 ROMELL, LARS=GUNNAR: Luftväxingen i marken som ekoo= gisk fakta r I 2 5 Die Bodenventi;1tion as ökoogischer Faktor I Sid. 8r

4 TRÄGÅRD H, IVAR: skogsentomoogiska bidrag I... 36I Forstentomoogisch e Beiträge I TAMM, OLOF: Om bestämning av de oorganiska kompenenterna i markens gekompex.- En metod för studier av brunjor= den och dess degeneration Eine Methode zur Bestimmung der anorganischen Komponenten des Gekompexes im Boden ROMELL, LARS-GUNNAR: Hängavar och tiväxt hos norrändsk gran Bartfechten und Zuwachs bei der norrändischen Fichte SPESSIVTSEFF, PAUL: Bestämningstabe över svenska barkborrar 453 Bestimmungstabee der schwedischen Borkenkäfer SCHOTTE, GUNNAR: Om snöbrottsfaran vid mycket starka garingar Sur e danger de degats de neige apres de tres fortes ecaircies... _. 5 I 5 MATTSSON-MÅRN, L.: Snötryckskador å ungta... 5 q Degats de neige chez des jeunes pins syvestres Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år (Bericht tiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im J ahre I 9 2 2; Report ab out the work of the Swedish Institute of Experimenta Forestry.) I. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung i F o restry division) av GuNNAR ScHOTTE II. Naturvetenskapiga avdeningen (N aturwissenschaftiche Abteiung i Botanica-geoogica division) av HENRIK HEssELMAN 53 8 III. Skogsentomoogiska avdeningen (Forstentomoogische A bteiung; EntomoogicaJ division) av IVAR TRÄGÅRDH IV Avdening för föryngringsförsök i Norrand (Abteiung tur die Verjtingungsversuche in N arrand; Division for afforestation probems in Norrand) av EDVARD WIBECK Sid

5 REDOGÖRELSE FÖR SKOGSFÖRSÖKSANSTAL TENS VERKSA1.YIHET UNDER FYRAÅRSPERIO DEN Igi8-Ig2I JÄMTE FÖRSLAG TILL ARBETs- PROGRAM. I. GEMENSAMMA ANGELÄGENHETER. Personaen. I december r 9 I 8 förnyade Kung. Maj :t förordnandet för professor G. ScHOTTE att vara chef för skogsförsöksanstaten för en tid av 3 år t. o. m. utgången av år 1921, och i oktober I92I har förordnandet förängts för ytterigare tre år t. o. m. år r 924. Skogsavdeningen. Som föreståndare har professor SCHOTTE hea tiden under fyraårsperioden tjänstgjort. Som assistent å skogsavdeningen har under tiden ti den 3 I dec. I 919 e. jägm. L. MATTSSON MÅRN varit förordnad. På grund av tjänstgöring för skogstaxeringssakkunnige åtnjöt emeertid MATTSSON MÅRN tjänstedighet under hea tiden med e. jägm. SVEN PETRINI som vikarie. Fr. o. m. 1 /r I920 bevijades MATTSSON MÅRN, efter att hava övergått i enskid tjänst, avsked och anstädes då PETRINI som assistent. PETRINI åtnjöt u~ der 19 I 9 tjänstedighet under tiden 2 4/ z--5/6 för uppehåande av föreståndarebefattningen vid Hänäs skogsskoa, varunder assistentbefattningen uppehös av e. jägm. OLOF EKBOM. Under maj månad år I92I hade PETRINI tjänstedighet för ordnande av skogsutstäningen i Lueå med e. jägm. ERIK LUNDH som vikarie. Den 14 dec förordnade styresen förutvarande skogsbiträdet GösTA MELLSTRÖM att vara skogsbiträde under tre år fr. o. m. den I jan t. o. m. år MELLSTRÖM förordnades från den I jan. I920 attvara ordinarie innehavare av nyinrättade förste skogsbiträdesbefattningen. Från 20 nov. I9I7 ti I5 okt har tjänstedighet bevijats åt skogsbiträdet OscAR HENRIKSSON för genomgående av Kotens fortsättningsskoa och sedermera från I6 nov t. o. m. 31 dec för anstäning hos skogstaxeringssakkunnige med herr HENNING ANDREN som vikarie ti den 31 dec. I9I9, därefter under år 1920 skogsmästare F. SöDERLUND och under år 1921 herr HARALD DARNALD som vikarie. Den 15 dec förordnades vikarierande skogsbiträdet HENNING I Medde. fr!in Stat~ns Skogsfiirsöksa1/stat. Häft. r g.

6 2 SKOGSFÖRSÖKSANST AL TEN I 9 I 8-I 9 2 I [2) ANDREN att vara skogsbiträde vid skogsavdeningen under en tid av tre år fr. den 1 jan. I920 t. o. m. 31 dec Från I nov har han åtnjutit tjänstedighet för genomgående av Kotens fortsättningsskoa. Vikarie herr HENRIK SJöKVIST: Som ritbiträde har varit anstäd fröken HEDVIG GEETE från 1 jan ti 30 apri1921. Under månaderna febr.-apri I921 åtnjöt fröken GEETE tjänstedighet med fröken RUTH MELLSTRÖM som vikarie. Den 1 maj 1921 bevijades fröken GEETE avsked från befattningen. Under tiden I jan. I9 I 8 t. o. m. 3 I jan. 192 I har fröken RUTH MELLSTRÖM varit förordnad som räknebiträde. Den I maj 1921 förordnades fröken MELLSTRÖM att vara ordinarie räknebiträde vid skogsavdeningen. Under tiden 1 jan. 19I8 t. o. m. 28 febr. I92I har fru GULLI HAMMAR varit anstäd som räknebiträde men bevijades, efter sistnämnda datum, avsked på grund av sjukdom. Den 1 maj 192 I förordnades fröken INGEGERD LEFFLER och den I mars I92 I fröken ELSA JOHANSON att vara räknebiträden vid skogsavdeningen. Tidvis under I 92 I har fröken ELLEN BOGNER varit anstäd som rit biträde. Naturvetenskapiga avdeningen. Som föreståndare har under hea fyraårsperioden professor H. HESSELMAN tjänstgjort. Den 2 okt. I9I7 uppdrog chefen för Kung. jordbruksdepartementet åt HESSELMAN att inom departementet såsom ordförande för sakkunniga biträda vid utarbetandet av en pan angående avverkningsstatistikens ordnande (skogsstatistiska kommitten) samt att i detaj panägga en riksskogstaxering och utföra noggranna kostnadsberäkningar för densamma. Uppdraget har fortfarit under hea fyraårsperioden. T. f. professorn i skogsbotanik vid skogshögskoan, TORSTEN LAGER BERG, förordnades den I jan. I9I8 att vara assistent i botanik med fi. kand. CARL MALMSTRÖM som vikarie. Under tiden r/6-3 /II I918 var tjänsten vakant, då den fortfarande uppehös av MALMSTRÖM. Den r/rz 1918 förordnades fi. ic. L.-G. ROMELL att vara assistent i botanik under en tid av tre år, och i november I92I förordnades ROMELL att vara assistent under en tid av ytterigare tre år. Från den I jui 1918 och under en tid av tre år förordnades fi. ic. OLOF T AMM att vara assistent i markära med geoogi. Den 31 maj 1920 förordnades TAMM att vara docent i markära och geoogi vid skogshögskoan. I november I 92 I förordnades T AMM att vara assistent vid avdeningen ytterigare under en period av tre år. Som innehavare av en ny assistentbefattning vid naturvetenskapiga avdeningen förordnades den I jan. I921 fi. ic. CARL MALMSTRÖM under en period av tre år. Som kemistbiträde har fi. kand. GURLI LAURENTZ tjänstgjort hea fyraårsperioden. Som biträde vid kemiska anayser har fru KERSTIN

7 [3] I. GEMENSAMMA ANGELÄGENHETER 3 VON FRIEDRICHS varit anstäd, år I9I8 under en tid av en månad, år I9I9 i 7 månader, år I 920 i 8 månader och år I 9 2 I i 8 månader. Som extra kemistbiträde har tidvis under I 920 och I 92 I fru KARIN KNUTSSON tjänstgjort. skogsentomoogiska avdeningen. Den I sept. 19I8 förordnades fi. d:r IVAR TRÄGÅRDH att vara aborator för en tid av tre år, och i november I921 har TRAGÅRDH ytterigare förordnats uppehåa befattningen ti årets sut. Den 2 december I92I utnämnde Kung. Maj:t nuvarande aboratorn att vara avdeningsföreståndare från och med år Sedan mede anvisats från och med år I92I ti en assistentbefattning vid avdeningen kungjordes denna ti ansökning, men då ingen sökande anmäde sig, förordnade styresen 23 nov. I920 d:r PAUL SPESSIVTSEFF, entomoog vid skogsinstitutet i Petrograd, att under år I92 I uppehåa befattningen. Avdeningen å extra stat för föryngringsförsök i Norrand. Jägmästare EDVARD WIBECK har av styresen förordnats att bekäda försöksedarebefattningen under de gångna fyra åren (förordnande på ett år i sänder). WIBECK har åtnjutit tjänstedighet för sjukdom rg/s-r 6 /ro 1918 utan vikarie. Den 2I maj 1920 förordnade styresen WIBECK ti docent i skogsskötse vid Skogshögskoan. Som skogsbiträde har tjänstgjort FOLKE GUSTAFSSON MARELD, förordnad på ett år i sänder. Budgeten. För år I9I8 var ansaget ti avöningsmede ti personaen 37,850 kr., ti åderstiägg och förhöjning av arvode 1, I 66: 66 kr., ti extra räknebiträde I,2oo kr., ti biträde för anayser I,2oo kr. samt ti dyrtidstiägg m. f. tiägg 27,363: OI kr. Ett ansag ti gratifikation med anedning av invigningen utgjorde 250 kr. Ansaget år I9I9 ti avöningsmede ti personaen var 37,775: og kr., ti avöningsförbättring åt vaktmästaren 400 kr., ti åderstiägg 1,700 kr. samt ti extra önetiägg och dyrtidstiägg 56,936: 50 kr. Ti extra räknebiträde och biträde för anayser var även nu anvisat för vardera I,2oo kr. År I920 var ansaget ti avöningsmede ti personaen 48,375 kr., ti åderstiägg I,7oo kr., ti tifäig öneförbättring och dyrtidstiägg 70,646: 75 kr. Ansagen ti pe ovannämnda biträdena voro detta år höjda ti vardera I,6oo kr., samt utgick ett ansag på 1,o o o kr. ti biträde åt aboratorn. Motsvarande ansag år I 92I utgingo med resp. 62,675 kr., 2,6oo kr., 88,774 kr. samt I,6oo kr. för vardera a v de två biträdena. Ordinarie ansaget ti expenser år I 918 utgjorde 3 I, 500 kr. samt extra ansaget ti. pubikationer, bränsekostnader m. m. samma år 20,368 kr. Motsvarande ansag år I9I9 voro 31,500 kr. och 23,550 kr., varjämte tikom ett extra ansag ti ansagstavor vid försöksfät å 500 kr.

8 4 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I 9 I 8-I 9 2 I (4] År 1920 voro dessa ansag resp. 33,200 kr., 23,550 kr. och 500 kr. Å tiäggsstat var detta år bevijat ett ansag ti expenser med 4,700 kr. samt ti ökade resekostnader 3,6oo kr. Expensansagen år 1921 voro resp. 41,300 kr., 43,8oo kr. och å tiäggsstat 18,ooo kr. Ansaget ti ansagstavor vid försöksfät utgick med samma beopp som förut. Ti föryngringsförsök i Norrand ansogs 1918 å extra stat 19,000 kr. och å tiäggsstat 4,6oo kr.; år 1919 voro motsvarande ansag 23,600 kr. och 2,100 kr., samt ,400 kr. och 4,7 50 kr., det sistnämnda ti ökade resekostnader. År 1921 voro anvisade å extra stat 20,000 kr., å tiäggsstat 2,050 kr. samt tisköts av en de norrändska trävaruboag ett beopp av 5,000 kr. för uppehåande av avdeningen i sin hehet jämvä för okt.-dec. månader.. Ansag å extra stat ti inventarier och instrument utgick år 1918 med 1,400 kr., 1919 med 2,500 kr. samt 1921 för inventarier des ti anstaten med 1,200 kr. och des ti Sijansfors försökspark med 8,ooo kr. Av det gama inventarieansaget återstod vid år 1918 års början 4,222: 63 kr., men var detta beopp fuständigt förbrukat vid 1919 års sut. Å extra stat år r 92 I var ansaget 4,500 kr. ti hantangning vid Sijansfors parks uppmätning m. m., samt å tiäggsstat samma år 5,000 kr. ti en Skogsstuga å Kubäcksidens kronopark. Ti täckande av brist för den år r 9 r 7 utgivna festskriften utgick år 1918 ett ansag å 2,792 kr. Försåda pubikationer inbringade detta år 1,255:33 kr., år :83 kr., år 1920 go: 32 kr. samt år 1921 ros: 53 kr. Som Kung. Kammarrättens anmärkningsmede ingick år :42 kr. samt år : 64 kr. Utgifterna ha under berätteseåren fördeat sig på föjande sätt (frånsett ansagen ti inventarier och hantangning m. m. å extra stat samt ti skogsstugan å tiäggsstat):.år 1918 År 1919 År 1920 År 1921 Avöningar ti personaen en. stat... 68,779: 67199,2II: ,921:75IIS7,251:23 Gemensamma utgifter. Lokakostnader (hyra, städning, edning, ys~, teefon etc.)... :.... Skrivmateriaier.... Pubikationer..... Tomten och diverse..... Skogsavdeningen. ~:~~~a;g;i~g. ~ ~h. f~~k~~~.:::.:::::::::::.:::::::: Ovriga undersökningskostnader.... 9,858: 24 6oo:84 16,oro: : 56 6,522; :30 16,5II: : 35 9,388: 27 10,581: ,489: 45 3,520: 23 3,120: 66 4,023: 18 3,925: ,630: 77 5,288: 64 7,733:31 7,789: o6 1,o8o: 25 2,454: 94 14,982: 29 27,426: = : 79 23,812: 6o 3,813: 46 8,273:94

9 [5] I. GEMENSAMMA ANGELÄGENHETER 5 År 1918 År År 1920 År 1921 Naturvetenskapiga avdeningen. Resor.... Hantangning och frakter.... Övriga undersökningskostnader.... Entomoogiska avdeningen. Resor.... HaHtangning och frakter.... Övriga undersökningskostnader.... Avdeningen för föryngringsförsök i Norrand. Avöningar.... Resor.... Hantangning, stängse och frakter.... Övriga undersökningskostnader.... Inventarier : OJ 2 I 8: 7 I 4J2:26 8,031! 78 6,470: 42 7,05J: 52 I,$JO: 7J SIJ: 551 2,409: JO 102: 4J 695:07 4,468: r6 4,448: 23 I,072:7J I,429:6I 4,310! 83 4,479:- 9,300!- 6,812:43 5,749= 2J 2,949: : 57 6,oro: 21 12,058: : so r,r88: so 6,467: 29 5, 752: 75 J,I77:97 3,7o8:3o 579:75 J76:99 292:28 J,6I4: 71 9,8oo:- 8,340: 67 9,249! JS J,I79: 72 s8o:z6 12,268: 04 5,760; 44 6,I5J: or 2,672: :65 Samarbete med utändska skogsförsöksanstater. Under sommaren rg2o i samband med Svenska skogsvårdsföreningens exkursion ti norska skogar besökte de tre föreståndarna och de tre assistenterna Norges nya skogsförsöksanstat vid Aas. Här avhös också tisammans med föreståndaren för danska skogsförsöksanstaten, professor A. OPPERMANN och föreståndaren för norska skogsförsöksanstaten E. ARCHER överäggning för ordnande av samarbete mean de skandinaviska skogsförsöksanstaterna. Under sommaren 19 2 r har professor SCHOTTE också besökt den nybyggda skogsförsöksanstaten vid Springforbi utanför Köpenhamn och den stora pantskoan vid Egeund. I övrigt har det skandinaviska samarbetet viat på grund av att föreståndarebefattningen vid den norska skogsförsöksanstaten numera är vakant. skogsförsöksanstatens pubikationer. Av Meddeanden från Statens skogsförsöksanstat har under de senast gångna 4 åren utkommit häfte 15 för XXXII+IV sid., h. r6 för år IV sid., h. 17 för år IV sid. samt h. r8 för år 1921 N:o r-g, 352+IVsid. Av Statens skogsförsöksanstats fygbad har under samma period utgivits N:o ro-23, Under berättesetiden har påbörjats en ny pubikationsserie, Skogs~ försöksanstatens exkursionsedare, som tryckes»som manuskript» och är avsedd att ämna preiminära uppgifter om försöksanstatens

10 6 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN [6] undersökningar i viss trakt eer i viss skog. Av denna serie har utgivits N:o 1-40 sid.-, N:o 2-62 sid.-, N:o 3-47 sid. Vidare har panagts en popuär serie av försöksanstatens meddeanden i form av resumeer, som särskit skue ha ti syfte att ur de mera vetenskapiga utredningarna draga ut det direkt praktiskt användbara. Av denna serie» Skogiga rö n» föreigger ett första häfte. Besök av främ~ande skogsmän. skogsförsöksanstaten har under de gångna fyra åren besökts av ett stort anta främingar eer sammanagt I 26 personer, varav i det föjande endast omnämna.s dem som mera ingående tagit de av försöksanstatens arbeten eer bedrivit studier härstädes. Under år 191 s besöktes skogsförsöksanstaten av vid handesdepartementet i Washington anstäde Trade Commissioner AXEL H. OxHOLM i syfte att vid en skidring över skogsförhåandena i Sverige även redogöra för försöksanstatens arbeten. Föreståndaren för danska statens frökontroanstat K. DORPH PETERSEN och professorn vid Landboh0jskoen F. K0LPIN RAVN togo också de av försöksanstatens arbeten. Kanadensiske studeranden vid skogshögskoan H. K. WICKEN-. DEN tog ivig de av försöksanstatens arbeten och de hoändska studerandena R. VAN DER KLIP och C. VELDHINZE utförde under cirka en månad arbeten vid anstatens skogsavdening. Likaedes hoändarna A. C. BARTHOVEN och EINAR NATTMANN. U n der år 19 I 9 besökte andre försöksedaren vid norska statens skogsförsöksanstat ERLING EIDE under en resa genom Sverige en mycket stor de av skogsavdeningens försöksfät. Danska forstkandidaterna J. M. DALGAs och CARL M0LLER studerade anstatens undersökningar så vä å institutionen som ute i skogarna. Amerikanska studerandena vid skogshögskoan HENRY M. MELONEY och W. STUART MoiR studerade även å skogsförsöksanstaten. Professor PER TUFF och docenten ALF EGEBERG TRAAEN vid Norges Landbruksh0iskoe i Aas togodeav försöksanstatens organisation. Hoändska skogsstuderandena F. STEUP och L. VON MEURS vistades även å skogsförsöksanstaten. Å r I 9 2 o besöktes skogsförsöksanstaten av b. a. österrikiske skogsingenjören WILH. STACK, Wien, samt ett anta studerande vid Hochschue fur Bodenkutur i Wien. Danske forstkandidaten AXEL S. SABROE studerade vid anstaten några dagar. Anstaten besöktes dessutom av aboratorieföreståndaren HARALD R. CHRISTIENSSEN och arkitekten HAAKON IsAACKSEN Ledaren för norska statsskogsförsöksväsendet, forstkandidat E. ARCHER detog i skogsavdeningens arbeten ute i skogen å Jönåkers häradsamänning samt studerade i övrigt anstatens arbetsresutat.

11 [71 I. GEMENSAMMA ANGELÄGENHETER 7 Under sistförfutet år har tiströmningen av utänningar varit ännu större. En ängre tid på våren uppehö sig en av avdeningsföreståndarna vid Japans skogsförsöksväsende, dr WATARU TERAZAKI för studier av skogsavdeningens arbeten, och han besökte även försöksytor i Bergsagen och Östergötand. Tjänstemannen vid Japans jordbruksdepartement, dr FOKUNI KABURAKI besökte ett stort anta försöksytor i meersta Sverige, GoRO BIRAGA besökte Sijansfors försöbpark och professorn vid Hokkaido universitet, Sapporo, FR. KOIDE tog ingående de av anstatens arbeten. Vidare de amerikanska studerandena HENRY VETTEL och W. K. WILLIAMs. I samband med norska skogsmäns exkursion besågos av norrmännen, ett stort anta försöksytor. Såunda besöktes Lanforsbeståndet å Akvettern, försöksytor å Karskoga kyrkoherdebostäe och Bjurfors kronopark samt försöksytorna å Omberg, Visingsö, Eriksberg och Jönåkers häradsamänning. Professorn vid Corne University, Ithaca, RALPH S. HosMER besökte fera försöksytor, särskit å Omberg och Visingsö. Sutigen ha fera danska skogsmän, overförster E. MOLDENHA WER, k. skovrider O. FABRICIUS och H. MUNDT samt skovrider F. Muus företagit en ängre resa genom Meansverige för att studera skogsavdeningens undersökningar å Omberg, Örebro stads skog, Karskoga kyrkoherdebostäe, Akvettern, Eriksberg och Jönåkers häradsamänning. Arbetsprogrammet för år rgr8 och föjande år diskuterades vid det sammanträde, som jämikt stadgandet i r 5 av Kung. Maj:ts instruktion för Statens skogsförsöksanstat hös å.skogsförsöksanstatens oka den 15 o. r6 apri Vid detta sammanträde närvoro styresens samtiga medemmar. Som särskida sakkunniga och representanter för den praktiska skogsvården hade av styresen tikaats skogschefen ERNST ANDERSSON, överjägmästaren ADOLF WELANDER och jägmästaren FERD. LINDBERG. Vidare voro närvarande de fyra avdeningsföreståndarna vid Statens skogsförsöksanstat och de fyra professorerna i huvudämnena vid skogshögskoan. Det på grund av de upprättade försagen och den förda diskussionen a v styresen den r 6 apri r 9 r 8 faststäda arbetsprogrammet äterfinnes i Meddeanden från Statens skogsförsöksanstat h. rs sid., r88-r9r. Experimentafätet den 19 november GUNNAR SCHOTTE.

12 II. SKOGSAVDELNINGEN. Det för de gångna åren av styresen faststäda arbetsprogrammet återfinnes å sid. 188-Igr, h. 15 av Meddeanden från Statens skogsförsöksanstat., I den här föjande berättesen för undersökningarnas fortskridande under de senaste fyra åren föjes samrna rubriker som i arbetsprogrammet. I. FÖRYNGRINGSFRÅGAN. Fröundersökningen. Den redan av 191 I års skogsvårdsstyresemöte begärda utredningen angående tidens för kottinsamingen infytande på fröets grobarhet och dugigut (se sid. 125 i föregående tre-årsberättese) har ej upptagits, då b. a. försökanstaten ej har möjighet att i sina fröförvaringsrum håa konstant åg temperaturen. Begärda ansag härför ha av Kung. Maj:t avvisats. J ag är tveksam om frågan är av den betydese, att den fortfarande bör stå på arbetsprogrammet. Proveniens frågan. Omfattningen av befintiga försoksodingar för denna frågas studerande framgår av sid. 126 i förra programmet samt av tabe.r. Under sistförfutna år har det rika ekoonåret även utnyttjats, och ekoon insamats från 62 träd i oika dear av andet i och för sådd nästa vår i försöksanstatens pantskoor. Befintiga försökskuturer ha reviderats och en avhanding om taproveniensfrågan för- Norrand är under utarbetande. I. det redan befintiga programmet föresås ingen förändring. Det föreskriver att befintiga proveniensytor revideras, att nya sådana anäggas så småningom med nordsvensk ta söderut samt i sarnarbete med övriga skandinaviska skogsförsöksanstater rörande bok, ek, gran och a. Vidare kunna ett par serier panteringar av ta och gran anäggas å Sijansfors försökspark zoo, 300 och 400 ni över havet i förening med meteoroogiska stationer. - T1 ädens produktion av frö i syfte att särskit utreda den högsta åder i skida dear av andet, vid viken fröträd ämpigen kunna stäas. Denna fråga upptogs som ny i förra arbetsprogrammet och från en de fröträd och unga träd i Norrbotten ha kott insamats ett par år i rad. Undersökningen har i övrigt ej forcerats, då den väntare ungskogsagen sannoikt ej får den ordaydese, som från början gett anedningen ti undersökningen, och torde ej behöva fortsättas. En statistisk utredning om fröträdens produktion av kott under oika förhåanden och år skue dock numera kunna utföras genom vederbörande skogsmästare å försöks-. parkerna.

13 [9] II. SKOGSA V DELNINGEN g Särskida åtgärder för åstadkommande av naturig föryngring. Oika hyggesserier från år I 906 i Medepad och Jämtand har under år I 92 I reviderats och en mindre uppsats härom är under utarbetande. Den stora försökstrakten i Lanforsbeståndet å Akvettern på I8 hektar har reviderats år 1920, och en preiminär redogörese häröver äterfinnes i Svenska skogsvårdsföreningens exkursionsprogram I 92 I. Efter rekognoscering ha reserverats för kantbädningsförsök, des en större trakt å Sijansfors på cirka 38 hektar des ett mindre område på cirka 8 hektar i kuturgranskog å Daby kronopark i Skåne. Den i arbetsprogrammet upptagna frågan om oika beståndskanters fröproducerande formåga och om föryngringens uppkomst i oika väderstreck av hyggeskanterna har ej ännu medhunnits as, då den kräver mycken rekognoscering. Något torde dock häråt kunna göras de närmaste åren, åtminstone å försöksparkerna. - I detta sammanhang får jag föreså, att bädningsfrågan upptages ti mera ingående studium än vad hittis skett, och kunna fera sådana försök anäggas å försöksparkerna. Å Sijansfors har såunda sistidne höst anagts en särskid- bädningstrakt om 13,47 hektar, och i dess närhet har för jämförese upptagits hyggen des med röjning och des med kvarämnande av marbuskar. I bädningstrakten, närmast avsedd för ren bädning, i mindre grad för uckhuggning, ha anagts 4 särskida provytor, de två största på en hektar vardera. - Vidare har å Sijansfors reserverats ytterigare en trakt, 38,38 hektar, avsedd för ren bädning samt tvenne trakter om resp. 52,9 I och 4 I, I 6 hektar för uckbädning, eventuet även föryngring efter EBERHARDS metod. Försag om undersökning rörande bädningsskogens sammansättning och tiväxt återfinnes i mom, 2. Som redan antytts har skogsavdeningen upptagit mm-buskfrågan, ehuru den ej stått på arbetsprogrammet. Å Sijansfors finnas många bestånd och föryngringstrakter, som ämpa sig härför. För att föja marbuskarnas utvecking ha vidare anagts intressanta ytor å Hörnefors. J ag får nu föreså att denna för det norrändska skogsbruket viktiga fråga upptages på skogsavdeningens program och ägnas största möjiga uppmärksamhet, särskit på försöksparkerna. Även marpantor av ta å tahedar studeras och försök utföras för martaarnas förbättring genom markberedningsförsök å Sijansfors och Svartberget. Markberedningsförsök på ännu kvarst:1ende men avverkningsbara tabestånd utföras å tahedar på försöksparkerna Sijansfors och Svartberget. Skogsodingsåtgärder. Skogsavdeningen och sedermera norrandsavdeningen ha på några stäen utfört vår- och höstsådder. Det torde dock vara av intresse att göra mera systematiska och omfattande un-

14 O SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN r9r8-192 r [ OJ dersökningar rörande bästa sådd- och pattteringstid. J ag får c_ärför föreså att å försöksparkerna utföres sådder t. ex. var 14:de dag under våren och försommaren samt var I4:de dag under hösten. Särskit höstsådderna böra noga föjas för att utröna orsakerna ti deras fesående. Hyggens ämpt"gaste åder vid skogsoding kan med förde studeras på försöksparkerna genom noggranna vegetationsstudier med biträde av den för naturbeskrivningar å försöksparkerna särskit anstäda assistenten, å de hyggespatser, som år efter år måste upptagas. Panteringsförsök med ta och gran i oika förband. Härför har, i samarbete med revirpersonaen, såsom tabe I visar, tikommit ett ferta serier. 4 av dessa ha dock ej yckats så synnerigen vä - förbandet är för uckigt - utan de ha måst nedäggas. En god och beysande serie å Granviks kronopark har underkastats ingående revision sommaren I 92 I. När panteringar komma ti utförande å försöksparkerna, kunna de där ämpigen utföras på oika förband, varigenom så småningom erhåes en de materia för förbandsspörsmået. Vidare får jag föreså, att skogsodingsförsök utföres å avdikad mark å försöksparkerna. Skogsodingsförsök mot uppfrysningsfaran anägges å erbrännor å Svartbergets försökspark Undersökning av tiväxtforoppet hos trädpantorna för att beysa den ämpigaste panteringstiden torde kunna utföras av skogsmästarna å försöksparkerna. 2. skogsbeståndens utvecking. a. Skoga1'nas och skogsbeståndens produktion. Under denna rubrik väckte jag i treårsberättesen för åren I7 s. I 30--'-1 34 försag om inrättande av särskida försöksparker. Den härför sedermera upprättade panen har av riksdagen godkänts och den första försöksparken vid Sijansfors har kommit ti stånd under år I 92 I. Vidare har riksdagen redan besutat inrättandet av försöksparkerna Kubäcksiden-Svartberget och härför anvisat mede å såvä I 92 I som I922 års stater. Rörande det redan bedrivna arbetet å försöksparken Sijansfors samt försag ti arbeten å övriga försöksparker ska jag ängre fram yttra mig under mom. 6. Ett sammandrag över anagda försö~{sytor återfinnes i tabe I, och tabe 2 visar viket betydande provstamsmateria, som hopbragts. Som närmare framgår av tabe 4 har avdeningen ett par ytor, som redan uppskattats 5 gånger, 47 ytor som uppskattats 4 gånger och 96 som behandats 3 gånger. Materiaet börjar därför nu biva så pass gammat och omfattande att början borde kunna göras under kommande

15 [ 111 II. SKOGSA VDELNINGEN 11 Tab. I. Sammandrag över skogsavdeningens försöksytor vid 1921 års sut. Ändamå (trädsag) Ytor vid Ytor, tikomna 1917 års sut senaste 4 åren Summa Anta Area Anta Area Anta Area avden. h-~-- avden. h-~-- avden. ar ar ar ar h~ I. U}pskattningsytor. A. Taskogar: I. N ordsvensk ta I O II Sydsvensk ta... 4 I I2 2 o 23 6 I 35 B. Granskogar... I I o go c. Barrbandskogar 3 I 30 4 I 6S 7 2 gs D. Björkskogar... 2 o o 62 E. Aspskogar... 3 o o 55 F. Ekskogar... 4 I G. Bokskogar... 6 I so so H. Askskogar o.o6 o o6 II. Garingiförsb"k. A. Taskogar: I. N ordsvensk ta.... 5I 12 I5 37 IO os ss z. Sydsvensk ta s 82 I9 42 B. Granskogar... ss z III c. Barrbandskogar D. Björkskogar z I o E. Aspskogar... 3 o 73 I o 32 4 I os F. Ekskogar 3 o Sz G. Bokskogar... I o 30 2 o 68 3 o g8 H. Askskogar... I o I5 3 o 33 4 o 4S I. Askogar o 70 I o 22 4 I 92 III. Försö'k m~d främmande trädsag. A. Uppskattningsytor i ärkbestånd: I. Europeisk ärk Sibirisk» 5 o o 70 B. Garingsförsök i ärkbestånd: I Europeisk ärk... z o Sibirisk» I2 I I 61 3 Japansk»... 3 o o 30 c. Panteringsförsök med ärk: I. Västamerikansk ärk 4 o ss o ss 2. Europeisk ärk D. Garingsförsök i sivergransbest 2 o 66 3 o 91 5 I 57 E. Skogsodingsförs. m. di v. trädsag 42 6 O II o IV. skogsodingar å [jungmarker (ej förut nämnda under III C)... 6o 17 8g o 17 Sg v. Proveniensytor. A. Ta B. Gran (+6) o 4S I08(+6) 4 48 VI. Fö'rsö"k fö'r naturig fö'ryngri1tg å fastmark ss VII. skogsodingar i oz"kaförband 42 I4 go go VIII. Sådder vid oika årstider I 22 I o I5 I I 37 IX. Skogsodintrar och natztr.fö'ryngring å avdikade mossar I so x Skogsodingifö'rsö"k och göäsz'ngifö'rsö"k I Summa r,zoo IIS ( +6)1 so 97 ir,394( +6)\239 II 1 Överåtna på Norrandsavdeningen. 2 Ti denna area komma kring ytorna reserverade kappor, som behandas av försöksanstaten, De upptaga en area av omkr. 90 hektar.

16 12 SKOGSFÖRSÖKSANST AL TEN I 9 I 8-I 9 2 I [12] 5-årsperiod med dess samarbetande ti produktionstabeer. Detta gäer åtminstone nordsvensk och sydsvensk ta samt kuturgran i Södra Sverige. I detta sammanhang vi jag erinra om det av mig framagda försaget ti anstäande av en särskit utbidad matematiker. Under sista åren har provytsmateriaet avsevärt utvidgats med ytor på svagare boniteter; ytterigare någon kompettering kan härutinnan ske å försöksparkerna, särskit å Sijansfors och Svartberget samt i Norrbotten. - Materiaet av bandskogsytor samt ek- och björkytor bör fortfarande utökas. Boken har ännu ej upptagits ti behanding, och härmed torde tisvidare fortfarande böra anstå. Några få a, asp- och askytor ha anagts; när tifäe härti erbjuder sig bör detta materia ytterigare kompetteras. I samband med föryngringsåtgärderna i bädningsskogen föresås att bädningsskogens sammansättning och tiväxt studeras g'enom noggranna anteckningar, så att en bearbetning härav sedan ätt nog kan ske. Tab. 2. Sammandrag över antaet undersökta provstammar vid skogsavdeningens försöksytor. Åren Åren Åren Åren Åren Summa ~UJ ! s... "' " 1 s Trädsag II ~ ~~~ ~ ~ ~~~ ~ ftos 1-1 ~o ~ ~: '"1 fäda få da to:jo -f ~; ~ ""1 ~~~ ~o '"1 ~ ~: ~~~~ '"1 ~o '"1 ~: ::t~ ~ o C1> o... o" o- ~ 0 ~ :::::: o C1> o- <! ~ "... provs t. <- <i:::> <i- <i:::> <i- -~"" provs t. ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~~ ~~ s <i 'f Ta...! 2, o9 1,083 1,013 3,128 3,510 6,580 5,132 13,934 19,066 Gran : , , , II,215 12,062 Björk ? ,174 2,295 A Asp Ek so Bok Annbok Ask Am o. diverse övträd Banksianata Lärk, europeisk Soo 464 1,5-53 2,017 sibirisk I japansk ss ss västamerik Sivergran Summa 3,8541 1, o3,6o61 1,746~~~4, ,063132,244139,307 4,5!16 9,879 19,786 39,307 Härjämte har sektionerats föjande anta garingsstammar (genom 2-metersektioner). Åren 1912-I9I4... 9,457 st,» II,836»» r9r r3,o56» Summa 34,349 st,

17 [I 3] II. SKOGSA VDELNINGEN 13 Beträffande bearbetningen av materiaet och produktionstabeers upprättande vi jag framhåa några synpunkter. Ti en början kunde det materia, som föreåg vid upprättandet av MAASS' erfarenhetstabe, omräknas för de två skida trädsagen (produktionstekniskt sett) nordsvensk och sydsvensk ta och kompetteras med senare erhået materia. - Härigenom skue erhåas produktionstabeer för mera svagt garade bestånd. - Provytsmateriaet i dess nuvarande form har närmast avsetts för produktionstabeer efter»stark åggaring». Med denna beståndsbehandingsform finnas f. n. i nordsvenska tabestånd 41 ytor, som efter behanding med stark åggaring uppskattats en a två gånger. Såedes finnas ungefår 6o uppskattningar sedan bestånden växt några år efter att förut behandats med denna garingsform, - I sydsvensk ta finnes f. n. 40 ytor behandade efter samma metod och ikaedes ungefår 60 uppskattningar. Som emeertid senaste undersökningar mera taa för de extra starka åggaringarna och jushuggningarna, vore det önskvärt, om produktionstabeer tämigen snart även skue kunna upprättas efter denna garingsmetod. Materiaet härför är dock ännu på änge både för itet omfattande och framförat ha ytorna efter dessa uthuggningar fått utvecka sig för kort tid. Som närmare framgår av tabe 3 har försöksanstaten av ytor i nordsvensk ta I4 behandade med extra stark åggaring och ika måt;jga med jushuggning. I sydsvensk ta finnas 14 ytor med extra stark åggaring och g med jushuggning. - Det är tydigt att dessa bestånd ännu ej fått de dimensioner, som de skue nått, om de en ängre tid behandats med så starka huggningar. Beträffande granen finnas 35 ytor, som behandats efter stark åggaring och 43 efter krongaring. Fertaet av dessa förefinnas i kuturskogar i södra och meersta Sverige. Sedan revisionen av dessa fortskridit några år, torde under kommande 5-årsperiod kunna uppstäas en produktionstabe för grankuturbestånd efter stark åggaring och en annan efter krongaring. Rörande ärken har redan ämnats en mera översagsmässig beståndsöversikt. Sedan försöksytorna sedermera garats starkare, kan efter ett par genomhuggningar av aa ytorna uppstäas en produktionstabe efter extra stark åggaring. - För ett matematiskt-statistiskt sammanförande av provytsuppskattningar ti produktionstabeer har vid andra skogsförsöksanstater antingen använts ett mycket stort provytsmateria, som insamats under reativt kort tid, eer också ett mindre anta ytor men med desto fera uppskattningar. Den förra metoden går fortare, men är osäkrare och tämigen dyrbar. Den senare är avgjort säkrare. Men den tager ängre

18 14 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN [14] tid och fördear kostnaderna på ett större anta år. Vid svenska skogsförsöksanstaten har jag tänkt mig en medeväg. Som ovan visats har ej så omfattande materia kunnat anskaffas, varför inan i stäet måste vänta ängre tid än vad mången skogsman kanske trott, innan det är skä kosta arbete på produktionstabeernas uträknande. Det torde i detta sammanhang vara av intresse att meddea huru stort materia, som insamats vid andra försöksanstater och viken tid det krävt, innan materiaet ansetts moget för bearbetning. - I Schweiz påbörjades exempevis iknande undersökningar år I 888 och pubicerades härpå byggda erfarenhetstabeer efter svag garing år i 907 eer först efter I9 år, ehuru en särskit skogsmatematiskt tränad person varit anstäd utesutande för dessa undersökningar. Materiaet omfattade för gran 127 ytor i ågandet och 88 i aptrakterna med sammanagt 44 I uppskattningar. För bok var materiaet 141 ytor med sammanagt 281 uppskattningar I Tyskand påbörjades undersökningarna beträffande taen I876 och puöicerades materiaet av WEISE redan SCHWAPPACH utgav sin första taproduktionstabe (svag garing) år I889, grundad på ett materia av 127 ytor. Ny uppaga härav utkom I8g6, grundad på I46 ytor med 3 I 6 uppskattningar. Först år 1908 utkom produktionstabe för ta efter stark garing. Denna stödde sig på I44 ytor med 587 uppskattningar, varav dock kanske ej ens häften verkigen representerade stark garing. I Danmark har skogsförsöksanstaten grundat goda produktionstabeer för. bok på endast 1 I fdrsöksytor, vika dock behandats och uppskattats många gånger. De ädsta ytorna härstamma från år I852 och pubicerandet skedde I9I4. Av de It ytorna hade I uppskattats 3 ggr;» 4» 2» 6 )) I )) 7» 5 )) 8» I» O }), d. v. s. sammanagt 76 uppskattningar. b. Beståndsvårdsåtgärder. Garingsfrågan har under den gångna perioden varit skogsavdeningens huvuduppgift; under denna tid ha tikommit 1 I 2 nya ytor. I tabe 3 visas huru de oika garingssystemen och garingsgraderna äro representerade för oika trädsag. Vid de upprepade revisionerna har det kunnat konstateras starkare tiväxt vid de starkaste garingarna.

19 [15] II. SKOGSA VDELNINGEN 15 Tab. 3. Antaet ytor av oika garingsstyrkor. Trädsag Orörda Svag åg- och rens- Stark Extra garing Ljus Kron- Fri- ningsga- åg- stark (järnga- åggahugg- ga- ga- Summa rade -jämförese- ni ng ring ring föres e- ring ring ytor) ytor Ta, nordsvensk... I I!!g > sydsvensk Gran IJ Barrbandskog I Björk... I Ek I5 Bok A ' 4 Asp I Ask Europeisk ärk... I I Japansk > Sive_rgran I 5 Sibirisk, - Summa 32 O ss I I 417 Tab. 4- Sammandrag visande anta uppskattningar av garingsytorna. Trädsag Anta ytor uppskattade Summa Summa uppskattytor 5 ggr 14 ggr 3 ggr 2 ggr r gång ningar Ta, nordsvensk r g 204 > sydsvensk... 2 II 42 I Gran... - J I Barrbandskog :Björk IS Ek I2 r s r8 Bok I A I 4 7 Asp I 4 7 Ask - - I Europeisk ärk JO 55 Sibirisk» - I I IO 2 I4 29 Japansk» Sivergran I 5 7 Summa 2 47 g6 I28 I44 I 4I7 892 Särskit gäer detta norrandstaen samt kuturgranen i södra Sverige. Nu bör man inrikta sig på förkaringen av detta probem, viket des kan ske genom marktemperaturobservationer å försöksparkerna och des i samarbete med naturvetenskapiga avdeningen beträffande andra spörsmå, som sammanhänga med gar.ngens fysioogi. Vidare är det av vikt att ytor med ännu starkare garing anäggas och att detta sker redan i unga bestånd. Några nya sådana garings-

20 16 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN r9r8-r9zr [16] sener ha under perioden tikommit. Å Sijansfors kunna fera sådana serier anäggas. Föreståndaren har också föriden sommar rekognoscerat övre Norrbotten, där ett ferta garingsserier i taskog föresås att anäggas. Granmateriaet från Norrand är också adees för ringa. Kompettering av detta kan ske i ämpiga bestånd, varpå uppgifter införskaffats från Västernorrand och Jämtand. I garingsfrågan ha ännu ej pubicerats några definitiva resutat. Endast som preiminära meddeanden ha offentiggjorts sifferuppgifter från ett större anta försöksytor i trenne exkursionsedare och ytterigare tre sådana äro under utarbetande. - Ä ven i denna fråga har det ej ännu ansetts ämpigt att göra några sammanstäningar över resutaten, då de ytor, som skue jämföras, ej ännu växt så många år efter oika behandingssätt. Bästa materiaet finnes rörande norrändska taen samt i kuturbestånd av gran. Beträffande det förra kan dock anmärkas att at för få orörda jämföreseytor avsatts vid materiaets anskaffande under första åren av försöksanstatens arbeten. Det är nämigen möjigt, att garingarnas goda resutat de vis kan tiskrivas gynnsam väderek i Norrand under senaste IO åren. Emeertid är det min avsikt att under närmaste 5-årsperiod kunna utgiva bearbetningar i garingsfrågan åtminstone rörande nordsvensk ta och kuturgran i södra Sverige, även om dessa måste betraktas såsom preiminära meddeanden. Då i samarbete med naturvetenskapiga avdeningen på programmet upptagas undersökningar om garingsfrågans fysioogi, är avsikten att härigenom erhåa förkaringar över vissa fenomen och ett djupare för stående av garingsfrågan. Dessa undersökningar måste dock kontroeras genom den statistiska metoden, och garingsytorna bir därför under aa förhåanden ytterst nödvändiga. De äro också ett gott demonstrationsobjekt för den praktiska skogsvården. -- Ä ven i garingsfrågan har vid de utändska skogsförsöksanstaterna inga bearbetningar offentiggjorts förr än ytorna behandats ett ferta år med skida uppskattningar. Såunda pubicerades i Schweiz en garingsundersökning år I903 efter 15 års undersökningar. -Materiaet omfattade zo försöksserier med 52 oika ytor, som tisammans representerade 99 uppskattningar. Materiaet var dock i många avseenden svagt, då ett stort anta ytor endast uppskattats 2 ggr, och endast från en de kunde uppvisas 4 uppskattningar. I Tyskand pubicerade ScHW APPACH år I go8 sin. a jämförande garingsförsök för ta, stödjande sig på 56 ytor med 205 uppskattningar. De ädsta ytorna hade då behandats i 32 år, fertaet i något över. 20 år.- Assistenten har påbörjat utredningar för faststäande av en skaa med

21 (17] I. SKOGSA VDELNINGEN 17 vars hjäp man skue kunna mäta garingseffekten. Det är nämigen ej nog att kunna t. ex. konstatera ökad tiväxt vid viss garingsstyrka, utan huvudsaken äro de dimensioner, på vika kubikmassan fördear sig i ena eer andra faet. Att på ett oangripigt sätt enket demonstrera ändringen i dimensionsfördeningen är tämigen svårt. Bästa uttrycket för de vunna resutaten vore givetvis, om man kunde mäta de ekonomiska fördearna av den ena eer andra behandigsmetoden, och härvid måste även hänsyn tagas ti att avkastningen utfaer i oika stora mängder på oika tider v~d oika behanding. Genom att föra noggrann ekonomisk statistik över de värden i kronor, som faktiskt producerats på de oika ytorna, synes probemet vid första påseendet ätt böra ösas. Men den metoden skue ofta ge missvisande resutat. Des äro posterna för små för att värdesiffrorna skoa kunna få någon säkerhet och des växa konjunkturerna, penningvärdet, vinterföret och andra kimatiska omständigheter etc. atför mycket, för att man ska kunna våga räkna ränta på ränta på dyika siffror, som måste bi ytterst variaba. Det fordras därför att man.. förskaffar sig fasta skaor, som ange förhåandet mean värdet av en kubikmeter virke inom oika dimensionskasser för oika åder_ på skog av viss kvantitet. För objektiv mätning av garingseffekten är en dyik skaa mycket nödvändig, och en he de arbete torde böra nedäggas på dess upprättande. 3 Sjukdomar och skador på träden. Vid undersökningarna å garingsytorna göras atid anteckningar om skador och sjukdomar. Såunda. har tidigare studerats snöskadornas omfattning i garade bestånd. Ett nytt tifäe härti har erbjudit sig i höst, då vid den starka oktoberstormen, åtföjd av våt snö, fera försöksytor ramponerats å kronoparkerna Lia och Stora Svätan i Västergötand. I vad mån yngre snöböjda taar kunna repa sig har varit föremå för.en mindre undersökning av assistenten MATTSSON MÅRN. Rötans spridning i toppbrutna granar har varit föremå för anteckningar å försöksytorna. Ett fygbad härom kommer inom kort att pubicerats av föreståndaren. Över Peridermiums uppträdande föres en noggrann statistik å provytorna, en statistik, som med tiden kan biva av värde. 4 Skogsträdens raser och främmande skogsträd~ användbarhet - i andet. Tyskt granfrö har försökts å trenne kronoparker samt i samarbete med skogspersonaen å ytterigare ett par. patser. Vid senaste revisionerna har det - anmärkningsvärt nog - visat sig att mean- och 2. Medde, fr!in Statms SkoJ[sförsiiksanstat. Häft, I9

22 18 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN 19r8-r9zr [18] sydeuropeiskt granfrö givit upphov ti minst ika goda och kraftiga pantor som svenskt i så nordigt kimat som Jämtands (Bispgården). Befintiga ytor revideras och skötas fortfarande, varjämte tifäe ti anäggande av ett par proveniens- och ras-ytor kan erbjuda sig å Sijansfors försökspar<::. Lärk. Det befintiga fasta provytsmateriaet i oika ärkbestånd bör givetvis at fortfarande revideras. U n der berättesetiden har insamats ärkfrö från skida moderträd, från såvä raka som krokiga. De härav uppdragna pantorna tyckas redan som 3-åriga visa något utsag - de krokiga träden ha givit upphov ti mycket större procent krokiga och buskiga pantor än de raka. Av dessa pantor komma bestånd att anäggas både å Omberg och Sijansfors. Sivergran. I detta trädsag har under berättesetiden kunnat anäggas 5 nya ytor. Ytterigare några ytor i detta trädsag borde man försöka få tag uti, innan en kortare redogörese om sivergranens växt i Sverige kan ämnas. Av intresse kan det vara att meddea, hurusom sivergranens tiväxt å Omberg mycket nära överensstämmer med vad danska skogsförsöksanstaten funnit å Bornhom. 5 Undersökningar rörande skogsmarken. Dessa frågor faa i rege under naturvetenskapiga avdeningens undersökningsområde. Under denna rubrik har dock i programmet stått skogsavdeningens undersökningar över junghedarnas utbredning och produktionsmöjigheter. Att utredningen härom ej ännu pubicerats, har huvudsakigen berott på att för knappa tryckningsansag funnits tigängiga. Först under år I 922 torde tiräckiga mede stå ti försöksanstatens förfogande, och då bör avhandingen om junghedarna forceras, särskit som under år 1921 fera ytor, som avse att beysa junghedarnas produktion, reviderats. En föreöpande kortfattad utredning i frågan har föreståndaren pubicerat i antbruksakademiens handingar och tidskrift år 192!. Vissa praktiska sidor av markundersökningarna torde särskit kunna utföras å försöksparkerna, såsom betydesen av risets kvariggande å hyggen samt i garingsytot m. m. 6. Försöksparkerna. I det föregående har under nästan aa programpunkterna taats om försöksparkerna och vad som å dem kan utföras. Det torde dock under ovanstående rubrik vara ämpigt meddea ett och annat, som ej haft pats i det tidigare programmet.

23 [19] II. SKOGSA VDELNI~GEN 19 Fr~n maj månad I92I titrädde skogsförsöksanstaten sin första försökspark, Sijansfors, i Mora socken, Daarna. Beträffande överåtesen av denna patk är träffat föjande: Avta. Mean styresen för skogshögskoan och Statens skogsförsöksanstat för statens räkning jämikt n&digt bemyndigande av den 2z juni I920, å ena sidan, samt Stora Kopparbergs Bergsags Aktieboag, här nedan kaat Bergsaget, å andra sidan, är denna dag föjande a v ta träffa t. I. Bergsaget uppåter på en tid av 50 år, räknat från och med I apri I 92 I ti Statens skogsf<irsöksanstat såsom försökspark föjande skogsområden: I Mora socken av Kopparbergs än: Sijansfors bruksskog, Utmedands fåbodskog itt. AA,» SI; Soerö" socken. Ryssa fäbodskog itt. Fb, Fd, Fe, Rothagens hem- och utskog itt. X vid N:a Håen med en sammanagd area produktiv skogsmark om c:a r,245 hektar. 2. Statens skogsförsöksanstat äger att under uppåtesetiden ensam bestämma över tid, pats och sätt för utförande av samtiga med skogens skötse sammanhängande arbeten samt vidtaga för försöksverksamhetens bedrivande nödiga anordningar och åtgärder. 3 Statens skogsförsöksanstat har att under upph.tesetiden ansvara för och bekosta skogens bevakning. Upptäckes åverkan, intrång eer oovig jakt ska forhåandet omedebart inberättas ti Bergsagets skogsförvatning. Statens skogsförsöksanstats persona äger å området utöva jakt, dock ej å äg. 4- Statens skogsförsöksanstat ikäder sig skydighe att vidtaga aa de åtgärder som på. grund av gäande eer bivande skogsagar komma att åigga Bergsaget i egenskap av de uppåtna skogarnas ägare. 5 Virkesavkastningen från de uppåtna skogarna tifaer i sin hehet Bergsaget, Statens skogsförsöksanstat dock obetaget att utan avgift behåa nödigt undersöknings och museimateria. 6. Kostnaderna för skogsbruket bestridas i den mån de orsakas av skogsskötsen såsom sådan av Bergsaget, varemot aa kostnader, som orsakas av försöksverksamheten, bestridas av Statehs skogsförsöksanstat. Härvid bekostas aa utsyningar samt fåningar för undersökningar av Statens skogsförsöksanstat, varemot virkets utforsing <?!Pbestyres och bekostas av Bergsaget, därest icke Statens skogsförsöksanstat påfordrar avforsing av virket på annan tid än vad vid skogsbruk i orten är vanigt... Kostnaderna för skogsodingarna och föryngringsåtgärderna' såsom sådana bestridas ikaedes av Bergsaget, varemot det fördyrande av arbetena, som orsakas av deras egenska"p av. försök drabbar Statens skogsförsöksanstat Bergsaget ska dock icke i någon form detaga i kostnaden för avöning av skogsförsöksanstatens fasta persona. 7- Aa arbeten ikvideras av den av parterna. under vi{ens edning de utförts. Skuder och tigodohavanden på grund av förestående 6 skoa ömsesidigt faktureras månadsvis.

24 20 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I 9 I 8-I 9 21 [20] 8.. Av Statens skogsförsöksanstat utsynat eer fät virke ska så snart ske kan anmäas ti Bergsagets skogsförvatning. 9- Statens skogsförsöksanstat ska fråga om dagsverkspriser samråda med Bergsagets skogsförvatning i orten. ro. Bergsaget uppåter ti Statens skogsförsöksanstat föjande utrymmen vid Sijansfors: A) skogsmästarebostad om tre rum och kök å nedre botten i huvudbyggnaden jämte vedbod, käare och svinhus. B) 3 rum å övre botten i huvudbyggnaden. C) De i bagare- och tvättstuga samt materiabod. D) Cirka I har öppen jord vid huvudgården för trädgård och pantskoa. II. Statens skogsförsöksanstat ska erägga ti Bergsaget som hyra för i ro omnämnda utrymmen samt för nödig vedbrand ett beopp av roo kr. per månad. 12. Tvister rörande tokning och tiämpning av detta avta må icke dragas inför domsto utan avgöras på sätt agen om skijemän stadgar. Stockhom den 5 mars I 92 I. Stora Kopparbergs Bergsags Aktieboag. O. SÖDERBERG.. Generakonsu Oof A. Söderbergs egenhändiga namnteckning bevittna:. FOUGSTEDT. 0. ARDELL. Styresen för skogshögskoan och Statens skogsförsöksanstat. ARVID LINDMAN. GuNNAR ScHOTTE, föredr~gande. / M's FVassberg. Km täggning och taxering m1 Sifansfors försökspark. Vid övertagandet av Sijansfors var det av vikt des att noga utmärka gränserna på marken av det område, som skue disponeras, des att få en påitig och noggrann kartäggning av området, uppdeat på skida beståndstyper, och des att skaffa sig uppgift om virkesförrådets storek, fördening och beskaffenhet. Yttergränsernas utmärkande ombesörjdes av boaget, de övriga förrättningarna utfördes under edning av skogsavdeningens assistent efter. gemensamt med föreståndaren uppgjord pan. Sijansforsområdet karaktäriseras av starkt bruten terräng, varför en på vanigt sätt anordnad mätning erbjuder stora vanskigheter, enär kontroen över de sträckmätta ängderna ej bir nog effektiv. Därför introducerades för första gången i större omfattning teodoitmätning i den skogiga praktiken. Kartan upprättades i skaan I : 4000 och stomkartan inmättes med teodoit, varvid tvenne stora poygontåg framfördes med resp. 8 km:s och 1 r/z mis omkrets, Härvid utades sammanagt I57 fixpunkter, mestades borrhå i jordfasta stenar, men å myrmark träpåar med insagen spik och på mark, där ämpig sten saknas, nedsagna järnrör. Ett injenät med paraeer på var 2oo:e meter hade uppstakats, och paraeernas skärning med poygonsidorna noterades. Poygonerna_ jämte nämnda skärningspunkter utgjorde såunda materiaet