Undersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörelse. i boningshus i Blekinge län och Kalmar läns södra landstingsområde

Transkript

1 Undersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörese i boningshus i Bekinge än och Kamar äns södra andstingsområde Untersuchungen aber die Ausbreitung und den Schaden der hozzerstörenden Insekten in Wohnhä'usern in den Provinzen Bekinge und!<:amar (Sudfchweden) av VIKTOR B UTOVITSCH MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 40 NR 5

2 Innehå Inedning Undersökningens panäggning undersökningens utförande Undersökningens resutat Amänt Husbocken Strimmiga trägnagaren Mjuka trägnagaren Envisa trägnagaren..., Båhjonet Vedstekar Käarsvampen Hussvampen Sammanfattning Använd itteratur 37 Zusammenfassung Sid

3 Inedning De virkesförstörande insekternas skadegörese i våra byggnader utgör ett avarigt probem, som på senare tid aktuaiserats genom en påtagig ökning av dessa insekters spridning och frekvens. Orsaken härti är att kvaiteten på det virke, som numera används för byggnadsändamå, är avsevärt sämre än tidigare. Det innehåer nämigen bott itet kärnved; resten utgöres av spintved. Detta förhåande gynnar i hög grad arverna, emedan dessa utesutande ivnära sig av spinten. En annan orsak, som bidragit ti deras vådsamma spridning, är att man vid uppförande av nya hus eer vid reparationer av ädre byggnader ej säan använder gammat virke, i många fa med pågående angrepp; Vår kännedom om virkesskadegörarnas och framför at husbockens utbredning samt om skadegöresens omfattning och intensitet var ti början av 30-taet synnerigen bristfäig. År 1934 igångsattes på intiativ av K. Byggnadsstyresen en omfattande undersökning av staten tihörande byggnader med avseende på virkesförstörande insekters förekomst i oika dear av andet. Undersökningen, som eddes av dåvarande föreståndaren för Statens skogsförsöksanstats entomoogiska avdening, professor IvAR TRÄGÅRDH,. utfördes i 3 etapper: Götaand, Sveaand och Norrand. Resutaten av undersökningen ha pubicerats des i tidskriften Byggmästaren des i K. Byggnadsstyresens pubikationer (jfr TRÄGÅRDH 1935, 1939 och 1950). Denna utredning var baserad på uppgifter från ett stort anta frågeformuär, som tisammans med en iustrerad broschyr över virkesförstörande insekter utsänts ti aa de verk och myndigheter, vikas byggnader sortera under Byggnadsstyresen. Ifyarrdet av formuären utfördes av personer, som hade översyn över byggnaderna i fr<iga, Av de utsända frågeformuär återkomma med svar; och av dessa innehöo uppgifter om insektsskadegörese. Materiaet var föjaktigen reativt stort och borde kunna ge orienterande uppysningar om träinsekternas spridning inom andet och skadegöresens omfattning. Emeertid var det behäftat med en de fe, vika gjorde att de erhåna uppgifterna ej kunde timätas någon större grad av tiföritighet. Den mest betydande av dessa fekäor var det förhåandet, att uppgifterna ämnats av entomo-

4 4 VIKTOR BUTOVITSCH ogiskt sett het okunniga personer. Dessutom ha de prov på skadegörese, som skue åtföja de ifyda formuären, endast i reativt fåtaiga fa insänts, viket i hög grad försvårade eer omöjiggjorde bestämningen av skadegörarens art. Då husbocksprobemet ånyo tidragit sig myndigheternas intresse, har därför en ny undersökningsmetod utarbetats, som i möjigaste mån eiminerar dessa fekäor. Det väsentiga i denna metod är, att undersökningarna och provtagningarna utföras av speciautbidad persona med såvä träentomoogiska som bekämpningstekniska kunskaper. Under hösten rg48 har skogsforskningsinstitutet på uppdrag av K. Bostadsstyresen utfört en entomoogisk stickprovundersökning av boningshus i Bekinge än och Kam3.r äns södra andstingsområde. Ti bestridande av arbetskostnader har K. Maj :t på framstäning av Bostadsstyresen anvisat ett särskit ansag. I det föjande framäggas resutaten av denna stickprovundersökning, som är att betrakta som ett första ed i en av Bostadsstyresen, Byggnadsstyresen och skogsforskningsinstitutet föresagen större utredning. Undersökningens panäggning Vid panäggningen av undersökningen var det av största vikt att materiaet utvades enigt en fut objektiv metod med hänsyn ti både det geografiska äget och befokningstätheten. Dessutom var det nödvändigt, att husens oika ådrar bevo såvitt möjigt jämnt representerade. Det har nämigen vid tidigare undersökningar visat sig, att husbocksfrekvensen är starkt beroende av dessa faktorer. Det geografiska äget enigt dessa undersökningar inverkar på så sätt, att husbocksfrekvensen avtar med stigande avstånd från kusten, viket torde stå i samband med den reativa uftfuktigheten. Enigt gjorda erfarenheter föredrar husbocken trakter med högre uftfuktighet. Bebyggesetätheten synes även gynna husbockens spridning, viket beror på att honorna ej gärna fyga ängre sträckor. På grund av husbockens ånga utveckingstid är husens åder av stor betydese, i synnerhet som angripna hus oftast ånyo äggbeäggas. Inverkan av husets åder igger i öppen dag med tanke på att byggnaderna äro utsatta för husbocksangrepp, så änge näring för arverna finnes. Vid vaet av undersökningsobjekt var det föjaktigen viktigt, att byggnader. på oika avstånd från kusten, i trakter med oika bebyggesetäthet och av oika åder bevo representerade i materiaet. Riktinjerna för materiaets fördening inom Bekinge och södra deen av Kamar än faststädes i samråd med K. Bostadsstyresen. Med hänsyn ti

5 VIRKEsFöRSTöRANDE INSEKTERS SPRIDNING 5 det ringa antaet byggnader, som skue ingå i undersökningen, besöts att begränsa materiaet ti boningshus. Dessa skue fördeas kommunvis på så sätt, att såvä kust- som inandskommuner bevo representerade. Såunda utvades i Bekinge än 5 kustkommuner (Lister, Asarum, Ronneby, Nättraby och Jämjö) och 4 inandskommuner (Kyrkhut, Ringamåa, Backaryd och Sihövda), i Kamar än 2 kustkommuner (Söderåkra och Ljungbyhom) och 3 inandskommuner (Vissefjärda, Karsunda och Madesjö). Den ursprungiga avsikten var att undersöka de av Bostadsstyresen beånade byggnaderna. Emeertid visade det sig, att dessa ti övervägande de utgjordes av nya hus (i rege under I o år). För att kompettera materiaet med hänsyn ti ädre årskasser anitades antbruksnämnderna i respektive än. Då ej heer dessa myndigheter hade tiräckigt stort anta beånade hus i de utvada kommunerna, måste i viss mån även andra privata byggnader medtagas. På detta sätt hopbragtes ett materia, omfattande 5I3 boningshus, beägna i trakter med varierande bebyggesetäthet och representerande oika åderskasser (se fig. I). Undersökningens utförande Undersökningen av de utvada husen utfördes under tiden zjg:----23/ii I948 av entomoogen T.-E. LEILER och konsuenten vid Garanti AB Anticimex S. PERssoN. Den förre hade hand om den entomoogiska deen av undersökningen, den senare gjorde beräkningar rörande kostnader för sanering av de angripna byggnaderna. Varje hus undersöktes efter av skogsforskningsinstitutet faststäda riktinjer, och de insamade uppgifterna noterades på särskida banketter (jfr fig. z). Härvid togs hänsyn ti föjande moment: I. Husets art: stenhus eer trähus. 2. Husets åder. 3 Eventue ombyggnad. 4 Anta våningar. 5. Uppvärmning: centravärme eer kakeugnar. 6. Amänt underhå: gott, medegott, dåigt. 7 Taksag: tege (med papp), tege på spån, påt, papp, eternit, spån. 8. Ytterväggars beskaffenhet: reveterat, ojemåat, rödfärg, omåat. g. Vind: inredd, ej inredd. Io. Träsag: furu, gran, barrträd, övträd. IO a. Fuktighetsgrad i husets oika dear: vind, våning, käare. II. Insektsskad~görarens art: husbock, strimmiga trägnagaren, envisa trägnagaren, båhjonet, mjuka trägnagaren, vedsteken. I2. Svampskadegörarnas art: käarsvamp, hussvamp, annan svamp. I* M edde. från Statens skogsforskningsinstitut. B a ' d 40: 5.

6 6 VIKTOR BUTOVITSCH Fig. r. Karta utvisande. de undersökta byggnadernas äge. Die Lage der untersuchten Gebäude. e Av husbocken angripet hus. Von H. bajuas befaenes Haus. o Hus utan husbocksangrepp. Hans ohne H. bajuus-befa. 13. skadegöresens förekomst: a) vind: takstoar, innertak, gov, övrigt; b) våning: tak, väggar, gov, övrigt; c) käare: tak, väggar, övrigt. 14. skadegöresens åder: pågående angrepp, ädre (upphört) angrepp. 15. skadegöresens intensitet: svag, medestark, stark. 16. skadegöresens omfattning: svag, medestark, stark. 17. Lämpig saneringsmetod: värmebehanding, rökning, kemisk behanding, reparationer. Efter avsutad fätundersökning har det insamade materiaet bearbetats å avdeningen för skogstaxering enigt håkortsmetoden. De härvid erhåna resutaten meddeas sammandragsvis i det föjande.

7 VIRKESFäRSTöRANDE INSEKTERS SPRIDNING 7 STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT Zooogiska avdeningen Reg.nr Ko. 1-3 Ägare. Adress Län.... Ko. 4 Husets art ko 5.. Scenhus 2. Trähus Taksag ko. 13. tege (med papp) 2. påt 4. eternit 3. papp 5. spån Husets byggår åder ko. 6 o. 7 Ytterväggar ko. 14. reveterat 2. ojemåat 3. rödfärg 4. omåat Ombyggnad Anta våningar Uppvärmning Amänt underhå ko. O ko. 11 ko. 12 år - åder ko. 8 o inredd. centra*) ) gott 2. kakeugn 2) medegott 3) dåigt Vind ko. 15 ej inredd. medvärme 3. kakad 2. utan värme 4. ej kakad * från panna e. spis "' takstoar.1.6 innertak 17 ~ gov 18 övrigt tak. f väggar > gov Repac ration s..2 - orep o ~ II= rep*) ~ Skadans att ko. 32 (kortsag med. code för varje art) v Trädsag Fuktighets- ] Insektsangrepp****) "' c Svampan- code grad E* c Pågående Ädre grepp'****). furu..g *o... s angrepp angrepp***). torr 2. gran g...2 'O 8 g e furu e. fuktig E ~ ~ gra:n ~ 8 ~.9 ~ o ~! 6 ~ J, niktfuktig 4. öv n' ~ ~R -~ ~ ~ ~! "'-! >-2 o. -~ ~ j ~ Iii <i _g ::<:~ o...; ~,; d. Ko. 20 3? Ko. 25 Ko övrigt 24 t: 1--~-~---~~~ ] ~ 1,-~-=ä:=-~ar--:~~-222_786 ~~.. : ~~ Ko. 29 j övrigt "' ::..... J 45 3 g «i....,; 0 " ! Su.m~a skador för varje art!~ Saneringsmetod Reparation *) på grund av insektsangrepp. **)ifyes å rummet, insektss.jdda saknas= O, med 1-6 arter= 1-6, (gäer ht!a huset) komb. med svamp 11/0-11/6 ***) regimeras ej samtidigt med pågående art. *,...) code för skadans grad: ingen= o, mindre stark= 1, stark= 2, mkt stark= 3. v-e cym impr.. Fig. z. Bankett för undersökning av byggnader. Fragebogen zur Untersuchung der Gebäude.

8 8 VIKTOR BUTOVITSCH Undersökningens resutat Materiaet omfattar inaes 5I3 boningshus, varav 332 i Bekinge och r8r Kamarän, fördeade på de undersökta kommunerna enigt föjande: Tab. r. De ti inventering utvada kommunerna samt antaen undersökta hus. Die zur Inventarisierung ausgewähten Kirchspiee und die Zah der untersuchten Häuser. Län Kommun Anta undersökta hus Provinz Kirchspie Zah der untersuchten Hänser Bekinge... Lister Asarum Kyrkhut Ringamåa Ronneby Backaryd Sihövda Nättraby Jämjö Kamar... Vissefjärda Karsunda Söderåkra Ljungbyhom... Madesjö r8r Summa 513 I dessa hus påträffades förutom husbocken även andra skadiga insekter samt virkesförstörande svampar, viket framgår av tab. 2, där uppgifter ämnas även för de oika skadegörarnas frekvens. Tab. 2. Förekomst av virkesförstörande insekter och svampar i de undersökta byggnaderna. Das Vorkommen von hozzerstörenden Insekten und Pizen in den untersuchten Gebäuden. Angripna hus Angripna hus skadegörarens art befaene Hänser skadegörarens art befaene Hänser schädingsart schädingsart Anta Anta % Z ah! Z ah! % Insekter Vedstekar... 3 o, 6 Husbocken sr, 8 Sirex sp. H. bajuus Strimmiga trägnagaren ,8 Svampar. A. punctatum Käarsvamp... 2! 4, I Mjuka trägnagaren C. cerebrea E. mois Hussvamp... IOO r g, s Envisa trägnagaren... II 2, I A. pertinax M. acrymans Båhjonet ,6 Annan svamp..,... I7 3,3 C. vioaceum S o_nstige Pize

9 VIRKESFäRSTöRANDE INSEKTERS SPRIDNING g A. Angrepp av husbocken Vid provtagningen har hänsyn tagits ej bott ti förekomsten av husbocksgångar i virke, utan även om angreppen vid undersökningstifäet voro pågående eer hade upphört. Med avseende härpå uppvisar materiaet z66 hus med pågående och bott 4 hus med övergivna angrepp. I ett anta hus (3I st.) konstaterades samtidigt såvä pågående som övergivna angrepp av husbocken. Dessa hus räknades ti den första gruppen. I nedanstående framstäning tages hänsyn endast ti byggnader med pågående husbocksangrepp. Tab. 3 Fördeningen av husbocksangripna hus på de oika kommunerna i Bekinge och Kamar än. Die Verteiung det von H. bajuus befaenen Hänser auf die verschiedenen Kirchspiee in den Provinzen Bekinge und Kamar. Län Kommun Anta under- Anta angripna Procent sökta hus hus angripna hus Provinz Kirchspie Zah der untersuch Zah der befaenen % befaener Hänten Häuser Häuser ser Bekinge... Lister , 0 Asarum ,3 Kyrkhut ss, 3 Ringamåa ,o Ronneby ,8 Backaryd ,2 Sihövda , I Nättraby ,2 Jämjö ,2 Summa resp. medeta i Bekinge än so, o Kamar... Vissefjärda , I Karsunda ,6 Söderåkra ,g Ljungbyhom ,9 Madesjö ,6 Summa resp. medeta i Kamar än , 2 Summa resp. medeta i Bekinge och Kamar än ,9 Som framgår av tabeen, variera värdena för angreppsprocenten i de oika kommunerna i Kamar än inom rätt snäva gränser. I Bekinge än är variationen däremot mycket starkare. Särskit påfaande äro de åga procentsiffrorna för kommunerna Nättraby och Jämjö. Varpå dessa avvikeser bero, kan med edning av det föreiggande materiaet ej avgöras. Tidigare husbocksundersökningar i Tyskand och de batiska änderna (se BRAMMAN!s I940, MÄÄR I935, STEINER I937) ha visat, att husbocksfrekvensen är vida

10 O VIKTOR BUTOVITSCH större vid kusten än i inandet. De nu erhåna frekvensvärdena för Nättraby och Jämjö peka emeertid i motsatt riktning. Om man med hänsyn ti denna fråga uppdear materiaet i kustkommuner och inandskommuner får man föjande bid: Tab. 4 Av husbocken angripna hus i kust- och inandskommuner (procentvärden). Von H. bajuus befaene Hänser in Kusten- und Inand-Kirchspieen (Prozentwerte). Bekinge än Kamar än Summa Kustkommuner o o o. o 37, I 51,9 41,3 K iisten Kirchspiee Inandskommuner... 66,7 57,4 62,7 In:md. Kirchspiee Ä ven dessa siffror stå i motsatt förhåande ti de tidigare konstaterade skinaderna i husbocksförekomsten i kust- och inandsområden. Denna brist på överensstämmese kan bero på att det föreiggande materiaet är för knapphändigt. Det förefaer emeertid mera sannoikt, att de funna avvikeserna ej betingas av kimatet utan av vissa okontroerbara spridningsfenomen. Inverkan av husets åder Med hänsyn ti denna faktor har materiaet indeats i föjande ådersgrupper:.i--5, 6--Io, II--I5, I6--zo, 2I~30, 3I--40, 4I--50 samt över so-åriga hus. Husbocksförekomsten inom dessa grupper framgår av föjande tabe. Tab. 5 Husbocksförekomst i hus av oika åder. Das Vorkommen von H. bajuus in verschiedenatrigen Häusern. Husens åder i år Hansater in Jahren t o >so Anta hus Zah der Häuser Anta angripna hus..., Zah der befaenen Hänser Procent angripna hus.,... 3, 6 38,4 55,8 58,3 70,9 86;5 95,6 64,3 % befaenet Hänser Tabeen visar en med ådern successivt stigande angreppsprocent från den första ti den näst sista ådersgruppen. Särskit markant är denna stegring

11 VIRKEsFöRSTöRANDE INSEKTERS SPRIDNING 11 mean den första och den andra ådersgruppen, där angreppsfrekvensen tiodubbas på 5 år. Procentvärdet i den sista koumnen visar en tydigt faande tendens. Denna ådersgrupp omfattar byggnader från 5I år ti ca zoo år och är föjaktigen icke utan vidare jämförbar med de övriga ådersgrupperna. Orsaken ti den sjunkande husbocksförekomsten inom denna grupp är med a sannoikhet att söka i det förhåandet, att de gama husen i rege byggdes av virke med hög hat av kärnved. I dyika hus har husbocken, som ivnär sig utesutande av spintved, mycket begränsade utveckingsmöjigheter. Frekvenssiffran i tabeens första koumn är sannoikt för åg, beroende på att nyigen påbörjade husbocksangrepp äro synnerigen svåra att upptäcka även för rutinerade provtagare. Inverkan av husets art Som tidigare nämnts, ha de undersökta husen med avseende på husens art indeats i stenhus och trähus. Husbockens förekomst inom dessa grupper var föjande. Tab. 6. Husbpcksförekomst i stenhus och trähus. Das Vorkommen von H. bajuus in Hoz- und Steinhäusern. Anta hus IAnta angripna husiprocentangripnahus Zah der Häuser Zah der. befaenen % befaenet Häuser Hanser stenhus ,6 s teinhänser Trähus ,2 Hozhäuser Av tabeen kan endast utäsas att husbock förekom i såvä trä- som stenhus. Någon jämförese mean dessa husgrupper kan icke göras på grund av att endast ett fåta stenhus ingick i materiaet'. Angreppets fö'rdening Husbocksskadorna förekomma rikigast på vindar, något mindre amänt i våningar och bott undantagsvis i käarutrymmen. Närmare uppgifter härom återfinnas i föjande tabe: ' Enigt en år 1950 av firma Basboaget i Stockhom utförd undersökning av vissa byggnader i Karskrona, Ronneby och Karshamn voro av 164 undersökta stenhus 29 eer 17,7% angripna av husbocken. Motsvarande siffror för trähus voro: 102, 47 resp. 46,r %

12 12 VIKTOR BUTOVITSCH Tab. 7 Husbocksskadornas förekomst i oika dear av de angripna husen. Das Vorkommen von H. bajuus in verschiedenen Teien der befaenen Häuser. Husde Anta angripna Procent angripna Tei des Ha uses Zah der befaenen % befaener Vindar ,7 Boden Våningar... I6I 6o,s W oh n ung Käare... I2 4,7 Keer Husbockens förkärek för vindsvåningar sammanhänger med att såvä arvernas som den färdigbidade insektens utvecking resp. ivsyttringar gynnas av den höga värme, som råder där under sommarmånaderna. Låg temperatur däremot verkar hämmande på utveckingen, viket tydigt framgår av den ringa frekvensen i käarna. En mera detajerad bid av angreppets fördening erhåer man, om man grupperar materiaet efter oika byggnadsdear inom respektive vindar, våningar och käare. En sådan gruppering ämnas i tab. 8. Tab. 8. Angreppets fördening på oika dear av de angripna vindarna, våningarna och käarna. Die Verteiung des Befas auf verschiedene Teie der angegriffenen Böden, Wohnungen und Keer. Angrepp i Anta angripna Procent angripna Befa in Zah der befaenen % befaener A. Vindar B ö d e n Takstosvirke ,8 Dachstuhhoz Innertak o 34 13,5 Innendach Gov , 2 Fussböden Övrigt virke... gr 36, I Sonstiges Hoz B. Våningar Wohnungen ~:!~~

13 VIRKESFäRSTöRANDE INSEKTERS SPRIDNING 13 Angrepp i Befa in Anta angripna Zah der befaenen Procent angripna % betaener Väggar... : go, r W ände Gov ,4 Fussböden Övrigt virke Sonstiges Hoz C. K ä a r e K e! e r 30,4 Tak , 0 Decken Övrigt virke ,0 Sonstiges Hoz 1 Käarväggarha i de undersökta byggnaderna VQro genomgående av cement, sten eer tege. Om man i tabeen först granskar värdena för angreppets fördening på vindar, är det tydigt, att takstoarna utöva en särskid dragningskraft på husbocken. I mindre grad angripas vindsgov och övrigt vindsvirke. Innertak äro minst begäriga, viket möjigen sammanhänger med de betydande temperaturväxingar, som detta virke är utsatt för. Angreppen i våningsrummen äro koncentrerade ti väggarna men äro vaniga även i tak, gov och övrigt virke, viket senare inkuderar möber och andra inventarier av trä. I käarna ha de fåtaiga iakttagna angreppen konstaterats huvudsakigen takvirket. Angreppets omfattning Som tidigare omtaats, har registrering av skadornas omfattning (resp. spridning) skett okuärt efter tre grader: svag, medestark och stark spridning.. Dessa grader motsvara: svag spridning enstaka trädear angripna medestark spridning... småhärdar förekomma på fera stäen i byggnaden stark spridning angrepp förekomma överat i byggnaden. Ordnat efter dessa grader ter sig materiaet på föjande sätt. z* Medde. från Statens skogstorskningsinstit<d. Band 40: S

14 14 VIKTOR BUTOVITSCH Tab. g. Angreppets omfattning (spridning) i de angripna husen. Die Ausbreitung des Schadens von H. bajuus in den befaenen Häusern. Spridningsgrad Grad der Ausbreitung Anta Zah Angripna h u s Befa!Je.ne Hänser Genomsnittig åder i år1 % Durchschnittsater in Jahren1 Svag...!67 62,8 20, I Schwach Medestark ,3 25,4 Mittestark Stark o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o stark 29 IO,g 25,2 Summa resp. medeta 266 IOO,o 22,I 1 Hus ädre än so år äro icke medräknade. Äter as so-jährige Häuser nicht mitberechnet. Tabeen ger vid handen, att den övervägande deen av de angripna byggnaderna uppvisa en svag spridning av skadorna. Totainfektion observerades i vart tionde av de undersökta, angripna husen. Beträffande husens genomsnittiga åder inom re~p. grupper kan sägas, att en viss tendens ti ökning av spridningen med stigande åder kan spåras, men att korreationen ej är särskit påtagig. Detta torde bero på att angreppets omfattning ej utesutande betingas av husets åder utan ika vä av andra därav oberoende faktorer, såsom gynnsamma mikrokimatiska förhåanden på patsen, ämpigt virke m. m. Angreppets intensitet Även med hänsyn ti denna faktor är materiaet grupperat efter tre okuärt bedömda grader, nämigen: svag intensitet, motsvarande påbörjade skador, medesvag intensitet, motsvarande rätt kraftig förstörese av virket samt stark intensitet, där virket är het förstört. Vid bedömande av i föjande. tabe ämnade värden bör beaktas, att angreppsintensiteten endast är ett uttryck för skadans beskaffenhet (=grad av förstörese) och föjaktigen intet har att göra med skadegöresens spridning. I ett hus, där angreppsintensiteten betecknas som stark, kan skadegöresen omfatta at virke eer också vara okaiserad ti en enda taksto. Detsamma gäer givetvis även de andra intensitetsgraderna.

15 VIRKESFäRSTöRANDE INSEKTERS SPRIDNING 15 Tab. ro. Angreppets intensitet i de angripna husen. Die Intensität des Befas von H. bajuus in den angegriffenen Häusern. Intensitetsgrad Intensitätsgrad Anta Z a h Angripna h u s Befaene Häuser % Genomsnittig åder 1 D urchschni ttsa ter Svag... r85 69,6 19,3 Schwach Medestark..... o ,8 27,7 Mittestark stark o o o o 15 5,6 33,9 stark Summa resp. medeta 266 IOO,o 22, I 1 Hus över 50 år ej medräknade. Äter as so-jährige Hänser nicht mitberechnet. Som tabeen visar, påminner fördeningen av materiaet efter intensitetsgrader i mycket om fördeningen i tab. 9 Liksom hus med svag spridning av angrepp, dominer~ även här hus med svag intensitetsgrad, och antaet hus inom de oika grupperna avtar med stigande intensitetsgrad. Tydigare än i tab. 9 framkommer här sambandet mean intensitetsgraden och husets genomsnittiga åder. Detta är ganska naturigt, emedan i det föreiggande faet det är fråga om utvecking av en påbörjad skadegörese, som i normaa fa bir kraftigare ju ängre den pågår. Angreppets förekomst på oika träsag Med hänsyn ti denna fråga visar det insamade materiaet, att byggnadsvirket ti övervägande de utgjordes av gran, viket såunda framgår av föjande uppgifter för takstosvirke: 52,7% 4,1% 20,1% 19,3% 3,7% enbart gran >> ta bandat barrvirke (övervägande gran) >> >> (övervägande ta) virke av icke bestämt träsag. Husbocksfrekvensen inom första gruppen var 45,9 %, mom den andra 42,9, inom den tredje 64,r samt inom den fjärde gruppen 56,6 % Siffrorna visa visserigen en något större angreppsprocent för granvirke, men på grund av materiaets synnerigen ojämna fördening berättiga dessa siffror ej ti

16 16 VIKTOR BUTOVITSCH några definitiva sutsatser. Frågan om viket av dessa träsag, som föredrages av husbocken, är såedes i vårt and atjämt öppen. Inverkan av. takbetäckning Takbetäckningsmateriaet i de undersökta byggnaderna utgjordes av tege, tege på spån, papp, eternit, spån och påt. Förekomsten av husbocken i husen varierade avsevärt, at efter de oika taksagen, viket tydigt framgår av föjande tabe: Tab. II. Husbocksförekomst i hus med oika takbetäckning. Das Vorkommen von H. bajuus in Häusern mit verschiedenem Dachdeckungsmateria. Tege Takbetäckningsmateria Dachdecknngsmateria Tege på spån Papp Eternit Ziege Ziege a uf Schinden Pappe Anta undersökta hus Zah der nntersnchteri Hänser Anta hus med angripen vind Zah der Hänser mit befaenem Dach boden Detsamma i %... 35,5 70,5 49,0 63,4 Desgeichen in % Husens genomsnittsåder... 13,6 22,6 17,6 16,9 Dnrchschnittsater der Hänser Hus med tak av spån och påt äro ej medtagna i tabeen, emedan materiaet för dessa kategorier är mycket begränsat. Särskit påfaande i denna tabe är den reativt åga husbocksfrekvensen i hus med tegetak. Samma förhåande, ehuru ej så markant, konstaterades även vid byggnadsstyresens tidigare gjorda enkätutredning (jfr TRÄGÅRDH I950). Angreppssiffran för hus med tak av spån med påagda tege är dubbet så stor, viket tyder på särskit gynnsamma förhåanden för husbocken i dyika hus. Den genomsnittiga ådern av hus inom denna grupp är emeertid avsevärt högre än för hus med tegetak, viket innebär att den mot:\varande angreppsprocenten är ej enbart beroende av takbetäckningsmateriaet (jfr tab. 5). För att undanröja åderns inverkan på husbocksfrekvensen, har materiaet i föjande tabe ordnats i ådersgrupper. På grund av att antaet observationer för hus med papp- och eternittak ej är tiräckigt, ha dessa huskategorier ej medtagits i tabeen.

17 VIRKESFäRSTöRANDE INSEKTERS SPRIDNING 17 Tab. II a. Husbocksförekomst i hus med oika takbetäckning (ordnat efter ådersgrupper). Das Vorkommen von H. bajuus in Häusern mit verschiedenem Dachdeckungsmateria (geordnet nach Atersgruppen). Tege Ziege Husåder i år Ha usater in J ahren Takbetäckning Dachdeckungsmateria Tege på spån Ziege auf Schinden Husåder i år Ha usater in J ah ren IS Anta undersökta hus... Zah der untersuchten Häuser z6 6I Anta hus med angripen vind Zah der Hänser mit befaenem I4 44 Dachboden Detsamma i % Desgeichen in ~o 37 8 so, 7 53,8 72, I Av tabeen framgår, att hus med spåntak med påagt tege även i samma ådersgrupper angripits i avsevärt större utsträckning än sådana med tegetak. Vika faktorer, som betinga denna skinad i husbocksfrekvensen, är utan närmare undersökning svårt att avgöra. Hus med eternittak synas gynna husbocken, detsamma torde möjigen kunna sägas om hus med papptak, ehuru frekvenssiffran i det senare faet är mindre säker (jfr tab. u). Uppgifterna för husgruppen med påttak äro adees otiräckiga för att de skoa kunna giva edning för bedömande av denna takbetäcknings inverkan på husbockens frekvens. I n verkan av ytterväggarnas beskaffenhet Med avseende på denna detaj är materiaet indeat i ojemåade, reveterade och rödfärgade väggar. Hus med omåade väggar ha på grund av atför få observationer ej medtagits. Förekomsten av husbocken i våningar av de undersökta husen efter denna indening var föjande. Tab. IZ. Husbocksförekomst i byggnader med på oika sätt behandade ytterväggar. Das Vorkommen von H. bajuus in Gebäuden mit in verschiedener Weise behandeten W änden Väggbehanding, Behandung der Wände Ojemåade Reveterade Rödfärgade Öanstr.ich Verputzt Rote Wasserfarbe Anta undersökta hus... Zah der untersuchten Hänser 249 II7 141 Anta hus med angripen våning... Zah der Hänser mit Befa in der W ohnung 78 z o 64 : Detsamma i %- Desgeichen in % 31,3 17, I 45,4 Husens genomsnittsåder... 19, I II, o!8,4 Durchschnittsater der Häuser

18 18 VIKTOR BUTOVITSCH A v frekvensvärdena i denna tabe att döma visar reveteringen en viss skyddande verkan mot husbocksangrepp. Rödfärgade väggar däremot synas snarare gynna husbocken. Hus med ojefärgade väggar inta i detta avseende en meanstäning. Angreppsprocenten för denna kategori är i övrigt exakt densamma som för hea undersökningsmateriaet. Det bör emeertid framhåas att endast procentsiffrorna för ojemåade och rödfärgade väggar äro direkt jämförbara, emedan den genomsnittiga ådern av hus inom dessa grupper är i det närmaste den samma. Byggnaderna med reveterade väggar däremot äro i genomsnitt betydigt yngre och böra redan av denna anedning vara mindre angripna. För att få fram inverkan av väggarnas behandingssätt oberoende av husens åder, är materiaet i föjande tabe ordnat efter ådersgrupper. Tab. rz a. Husbocksförekomst i byggnader med på oika sätt behandade ytterväggar (ordnat efter ådersgrupper). Das Vorkommen von H. bajuus in Gebäuden mit in verschiedener Weise behandeten Wänden (geordnet nach Atersgruppen). Väggbehanding Behand!ung der Wände Ojemåade Reveterade Rödfärgade Öanstrich Verputzt Rote Wasserfarbe Husåder i år Hausater in Jahren. 6-I5 I I5 I6-3o 6-I5 I6-3o Anta undersökta hus So I Zah der untersuchten Häuser Anta hus med angripen våning... I7 3I 4 II I8 22 Zah der Häuser mit Befa in der Wohnung Detsamma i % _... 21, z 29,5 I0,5 40,7 34, Desgeichen in % Tabeen ger vid handen att reveteringens skyddande verkan endast är påtagig i yngre hus (6-15 år); i ädre däremot är den het borta. Förkaringen ti denna företeese torde vara, att reveterade väggar i och för sig utgöra ett visst skydd mot husbocken, men att de icke kunna håa denna insekt från takvirket, va~ifrån den så småningom tränger in i våningarna. Inverkan av uppvärmningssättet Med hänsyn härti kan materiaet indeas i två grupper: hus med centravärmeanäggning och hus med kakeugnar. Husbocksskadornas förekomst inom dessa grupper framgår av föjande sammanstäning.

19 VIRKESFäRSTöRANDE INSEKTERS SPRIDNING 19 Tab. 13. Husbocksförekomst i hus med centra- och kakeugnsuppvärmning. Das Vorkommen von H. bajuus in Häusern mit Zentra- und Ofenheizung. Centravärme Zentraheiznng Uppvärmningssätt Heizungsart Kakeugnar Ofenheiznng Anta undersökta hus... ZIO 303 Zah der untersuchten Hänser Anta angripna hus r88 Zah der befaenen Hänser Procent angripna hus... 37, I 6z,o % befaenet Hänser Husens genomsnittiga åder (år)... 20,2 27,9 Durchschnittsater der Hänser Den stora skinaden i angreppsprocenten mean dessa grupper är mycket påfaande. Materiaet är emeertid ej fut jämförbart, emedan den genomsnittiga ådern hos hus med centravärmeanäggning är avsevärt ägre än hos dyika med kakeugnar. I tab. 14 är materiaet ordnat efter oika ådersgrupper. Tab. 14. Husbocksförekomst i hus med oika uppvärmning indeade i åderskasser. Das Vorkommen von H. bajuus in Häusern mit verschiedenerheizung, geordnet nach Hausaterskassen. Uppvärm- Åderskasser Anta hus nings- Aterskassen Zah der Hänser sätt Heizungs- art r-sj 6-roju-rsjr6-zojzi-3013I~4014I-50I> so S:a Undersökta... Centra- Untersnchte värme IO ZIO Angripna... Zentraheizung 3 I4 22 r Befaene Procent angripna 4 z z6,9 64,7 66,7 8o,o IOO IOO 66,7 % befaener Undersökta... Kake- Untersnchte.ugnar.. II Angripna... Öfen - I9 z I4 r88 Befaene Procent angripna o 55.9 so, o ,7 83,3 95,2 63,6 % befaenet Som av denna sammanstäning framgår äro so procent av hus med centravärme r-rs år gama. Motsvarande siffra för kakeugnshusen är 24 procent. Jämför man nu frekvenssiffrorna för båda uppvärmningstyperna inom de

20 20 VIKTOR BUTOVITSCH åderskasser, där antaet observationer äro tiräckiga, framgår att frekvensen för åderskassen 6-10 år är vida större i kakeugnshusen, för åderskasserna II-15 och 16-zo år är den däremot något mindre. Orsaken ti dessa avvikeser kan med edning av föreiggande uppgifter ej karäggas. Inverkan av husens amänna underhå Med begreppet»amänt underhå>> förstås i detta sammanhang aa de åtgärder, som äro ägnade att minska husbocksspridning i byggnader, såsom undanröjande av gama möber och andra träföremå från vindsvåningar, utbyte av gammat och angripet virke mot nytt samt iknande åtgärder. Med hänsyn härti har materiaet uppdeats i tre grupper motsvarande resp. gott, medegott och dåigt underhå. Ta b. 15. Husbocksförekomst i de undersökta husen i förhåande ti. dessas underhå. Das Vorkommen von H bajuus und die Hauspfege Underhå IAnta undersökta husianta angripna hus Procent angripna hus Hauspfege Zah der 1ntersuchten Zah der befaenen Hanser Ha user % betaener Hänser Gott ,2 Gut Medegott ,8 Mässig Dåigt ,5 Schecht Inverkan av underhåsåtgärder på husbocksfrekvensen framgår, som synes, med a önskvärd tydighet. Såunda voro husbocksangrepp i hus med dåigt underhå dubbet så vaniga som i vä underhåna sådana. Emeertid var husbocksförekomsten även i de senare av betydande storek. Inverkan av gammat byggnadsvirke vid uppförande av nya hus Band de undersökta husen voro 65 (eer 12,7 %) i mer eer mindre stor utsträckning byggda av gammat virke från rivna byggnader. Att detta byggnadssätt ökar husbocksspridningen, framgår tydigt av föjande tabe. Tab. 16. Husbocksförekomst i hus, het eer devis byggda av gammat virke. Das Vorkommen von H. bajuus in ganz oder teiweise von atem Bauhoz gebauten Häusern Anta hus byggda av gammat virke Zah der Hänser gebaut von atem Hoz Därav angripna Da.von befaen Procent angripna hus o/0 betaener Hänser Bekinge än s,s Kamar än , I Summa resp. medeta 6s 46 70,8

21 VIRKESFäRSTöRANDE INSEKTERS SPRIDNING 21 Som jämförese bör framhåas (jfr tab. z), att procenten av utav husbocken angripna hus utgjorde för Bekinge än, Kamar än och för hea materiaet so,o, 55,z resp. 51,9 % Reparationer på grund av husbocksangrepp Tab, I7. Reparationernas fördening på oika husdear samt deras inverkan på husbockens förekomst. Die infoge des Befas von H. bajuus gernachten Reparaturen und deren Einwirkung auf das Vorkommen des Schädings. Vind Dachboden Angreppen efter reparation Befa nach der Repara tur Anta Husde rep ara- Ha upphört Pågå Haustei tioner Aufgehört Dauert fort Zah der Reparaturen Anta Anta Anzah % Anzah % Takstoar. o Z3 z 9 ZI 9I Dachstiihe Innertak o o II Ihnendach Gov... I9 3 I6 I6 84 Fussböden Övrigt virke... I4 z I4 IZ 86 Sonstiges Hoz Summa resp. medeta 67 IZ I8 55 8z Våning Wohnung Tak... z I so I so Decken Väggar o o o o IZ o o IZ IOO W ände Gov... 5 z o Fussböden Övrigt virke... 6 I I Sonstiges Hoz Käare Keer Summa resp. medeta z s 4 I6 ZI 84 Tak o o I I IOO o o Decken Övrigt virke... I o o I IOO Sonstiges Hoz Summa resp. medeta z I so I so Summa resp. medeta för hea huset 94 I7 I8 77 8z

22 22 VIKTOR BUTOVITSCH I 33 av de angripna 266 husen (12,4 %) ha ti föjd av husbockens skadegörese utförts mer eer mindre omfattande reparationer. Förfaringssättet härvidag var i samtiga fa av samma art: de hårt angripna trädearna hade bytts ut mot nya. Några direkta bekämpningsåtgärder mot husbocken, t. ex. i form av bestrykning eer besprutning med något kemiskt preparat, hade däremot ej vidtagits. Fördeningen av dessa reparationer på de oika hus~ dearna samt reparationernas inverkan på husbocksförekomsten återges i tabe 17. Denna sammanstäning visar att reparationerna i huvudsak avsågo vindarna, i mindre utsträckning våningarna och undantagsvis käarna. Det framgår vidare att reparationerna ej hade någon större effekt med avseende på husbocksskadornas begränsning, ty i 82 fa av 100 ha angreppen fortsatt även efter reparationerna. Några uppgifter om kostnaderna för de utförda reparationerna var det ej möjigt att erhåa. Kostnader för sanering och reparationer av de angripna husen Vid undersökning av boningshus har kostnaderna för sanering i varje särskit fa uppskattats med edning av voymen resp. träytan i de angripna husen eer husdearna. Beräkningen har gjorts efter den tidigare gängse metoden: cyanrökning med åtföjande Desprutning med ett skyddande preparat (skyddsbehanding).1 Uppgifter härom äro sammanförda i tab. 18. Tab. 18. Kostnader för sanering av de angripna husen. (Efter 1948 års priser.) Die Kosten fiir Sanierung der befaenen Häuser. (Preise vom Jahr 1948.) Åtgärd Massnahme Saneringskostnader i kronor Kosten der Sanierung i n s ch w. Kronen Bekinge än Kamar än Summa Per hus Inaes Per hus Inaes Per hus Inaes Je Haus Im ganzen Je Haus Im ganzen Je Haus Im ganzen Cyanväterökning oo oo Zyanräuchern skyddsbehanding I4 soo oo Schutzbehandung Hesanering Im ga~:izen 45 IOO I många av de undersökta angripna husen var skadegöresen så kraftig att enbart sanering ej var ti fyest, varför en mer eer mindre omfattande reparation var påkaad. Med avseende på reparationernas omfattning indeades 1 På senaste tiden tiämpas vanigen en annan metod, som består däri, att virket besprutas med ett preparat, som har såvä utrotande som skyddande verkan. Kostnaderna härför äro dock något högre än för ovan angivna metod.

23 VIRKESFäRSTöRANDE INSEKTERS SPRIDNING 23 materiaet i tre grupper: r. smärre reparationer, 2. mera omfattande och 3- genomgående reparation (ombyggnad). Ordnat efter dessa grupper, ter sig materiaet på föjande sätt. Tab, I9- Reparation Hus i behov av reparationer på grund av husbockens skadegörese. Infoge des Befas von H. bajuus reparaturbedurftige Häuser. Anta erforderiga reparationer i oika dear av husen Zah1 der erforderichen Reparaturen in verschiedenen Teien der Häuser Patz der Repa- Bekinge än Kamar än Summa rat ur I 2 3 I 2 3 I 2 3 I-31 Vind I Dachboden Våning... II 4 I 8 5 I I Wohnung Käare I I I Keer Summa reparationer 45 I3 5 2I IO Sa Reparaturen I = smärre, 2 = mera omfattande, 3 = genomgående reparationer. geringe recht umfangreiche Umbau Tabeen visar att reparationer i de festa fa voro erforderiga på vindar och endast i ett fa i käare (jfr i övrigt tab. 7 över fördening av husbocksangrepp). I fråga om reparationernas omfattning framgår det av tabeen, att gruppen >>Sm~rre reparationen> dominerar, under det att verkigen svåra fa äro reativt fåtaiga. Beträffande kostnader för reparationerna har det varit omöjigt att anskaffa exakta uppgifter. Endast i två fa av synnerigen omfattande skadegörese ha uppgifter kunnat erhåas. Fa r. Boningshus uppfört 1928 i två våningar med tegetak på spån. Byggt des av gammat grovt granvirke (väggarna) des av nytt virke (takstoar och övrigt virke). Vid besiktningen konstaterades husbocksskador i at virke, hårdast angripen var vinden, som var het förstörd. Reparationskostnaderna uppskattades ti 2I 500 kr. Fa 2. Boningshus uppfört 1925 i två våningar med eternittak. Övervåning och vind ombyggdes 1938 på grund av husbocksangrepp. Vid besiktningen konstaterades starka, pågående angrepp i at trävirke. skadegöresen var så avarig att en genomgående ombyggnad av såvä våning som vind ansågs ofrånkomig. Reparationskostnaderna uppskattas ti 40 ooo kr. Kostnaderna för reparationer variera dock inom vida gränser och kunna ej uppskattas utan ingående undersökning.

24 24 VIKTOR BUTOVITSCH B. Angrepp av andra virkesförstörare Vid utförandet av denna undersökning ha, som inedningsvis påpekats, vissa observationer och uppskattningar gjorts även beträffande förekomsten av andra virkesförstörande insekter och svampar. Uppgifterna om dessa skadegörare äro emeertid vida mindre detajerade, beroende på att utredningen var avsedd att i huvudsak gäa h u s bocken och dess förekomst i boningshus. I. Strimmiga trägnagaren Strimmiga trägnagaren hör ti de fariga virkesförstörarna i våra byggnader. Dess ekonomiska betydese är emeertid av mindre räckvidd än husbockens. Denna trägnagare förekom i en stor de av de undersökta husen men var, som tab. 2 visar, något mindre amän än husbocken.1 Tab. 20. Den strimmiga trägnagarens förekomst i de undersökta husen. Das Vorkommen von A. punctatum in den untersuchten Häusern. Bekinge än Anta undersökta Anta angripna Procent angripna hus hus hus Zah der untersuchten Zah der befaenen % befaenet Hänser Hänser Hänser Kamar än , ,3 Summa resp. medeta ,8 Angreppets fördening efter ådersgrupper åskådiggöres i föjande tabe Tab. 2r. Den strimmiga trägnagarens förekomst i hus av oika åder. Das Vorkommen von A. punctatum in verschiedenatrigen Häusern. Husens å d e r i å r Hansater in Jahren I-5 6-IO n-15! 16-2oJ >so. Anta hus Zah der Häuser Anta angripna hus: Zah der befaenen Hänser Procent angripna hus... 2,4 24,4 30,2 36, I,o 95,6 89,3 % befaenet Hänser 1 De nedan ämnade uppgifterna om strimmiga trägnagaren avse endast pågående angrepp.

25 VIRKESFäRSTöRANDE INSEKTERS SPRIDNING 25 Vid jämförese av dessa siffror med motsvarande för husbocken (se tab. 5) kan ätt konstateras, att angreppsprocenten i båda faen titar med stigande åder. Emeertid är föroppet i vissa avseenden oika. Såunda t. ex. visar trägnagarens frekvenssiffra i ädre hus ( > 50 år) ingen påtagig tendens att sjunka, som faet är hos husbocken. Fördeningen av strimmiga trägnagarens angrepp på oika husdear framgår av tab. 22. Tab. 22. Förekomst av strimmiga trägnagaren i oika dear av de angripna husen. Das Vorkommen von A. punctatum in verschiedenen Teien der befaenen Häuser. Husde Anta angripna Procent angripna Haustei Zah der befaenen ~~ befaenet Vindar ,6 Dachböden Våningar... 6z 30,4 Wohnungen Käare. o o. 165 So,g Keer Denna arts förkärek för käare är påfaande. Detta torde sammanhänga med trägnagarens stora krav på hög uftfuktighet. Närmare uppgifter om strimmiga trägnagarens frekvens i oika dear av vindar, våningar och käare återgivas i nedanstående tabe. Tab. 23. Förekomst av strimmiga trägnagaren i oika dear av de angripna vindarna, våningarna och käarna. Das Vorkommen von A. punctatum in verschiedenen Teien der befae~en Dachböden, Wohnungen und Keer. Angrepp i Anta angripna Procent angripna Befa in Zah der befaenen % befaener A. Vindar Dachböden Takstosvir k e Dachstuhe 6o,o Innertak ,8 Innendach Gov ss, 8 Fussböden Övrigt virke... ss 6r,o Sonstiges Hoz

26 26 VIKTOR BUTOVITSCH Angrepp i Anta angripna Procent angripna Befa in Zah der befaenen % befaenet B. Våningar Wohnungen Tak ,5 Decken Väggar I,o W ände Gov ,9 Fussböden Övrigt virke s, 5 Sonstiges Hoz c. Käare Ke! er Tak , r Decken Övrigt virke... I5 69,7 Sonstiges Hoz Vid granskning av dessa siffror ägger man märke ti, att angreppets fördening inom vindsvåningarna är mycket jämn. I rummen däremot äro skadorna koncentrerade ti >>Övrigt virke>>, varav huvudparten utgöres av möber. I käarutrymmena angripas tak i större utsträckning än >>Övrigt virke>>. Angreppets spridning framgår av tabe 24. Tab. 24. Angreppets spridning husen. de angripna Die Ausbreitung des Befas von A. punctatum in den angegriffenen Häusern. Spridningsgrad Ausbreitungsgrad Angripna hus Befaene Häuser Anta Z ah! % Svag ,6 Schwach Medestark , I Mässig stark ,3 stark Summa 204 IDO, o Fördeningen av materiaet på oika spridningsgrader är i det närmaste densamma som i fråga om husbocken (jfr tab. g). Fördear man däremot materiaet efter intensitetsgrader, är skinaden mera påtagig (jfr tab. m).

27 VIRKESFäRSTöRANDE INSEKTERS SPRIDNING 27 Tab. 25. Angreppets intensitet i de infekterade husen. Die Intensität des Befas von A. punctatum in den angegriftenen Häusern. Intensitetsgrad Intensitätsgrad Angripna hus Befaene Hänser Anta Zah % Svag ,4 Schwach Medestark ,7 Mässig Stark o 2,o stark Summa 204 IOO,o Tota förstörese av virke konstaterades såedes i två av de undersökta husen (mot 15 fa i fråga om husbocken). Över 4/ 5-dear av husen voro bott ätt angripna. Frågan om den strimmiga trägnagaren föredrar ta eer gran eer angriper båda dessa träsag i samma utsträckning, kan med edning av det föreiggande materiaet ej avgöras (jfr husbocken sid. 15). Förekomsten av strimmiga trägnagaren i hus med oika takbetackning åskådiggöres i föj ande tabe: Tab. 26. Förekomst av den strimmiga trägnagaren i hus med oika takbetäckning. Das Vorkommen von A. punctatum in Häusern mit verschiedenem Dachdeckungsmateria. Taktäckningsmateria Dachdecknngsmateria ~Tege på spån Papp Tege Ziege Ziege anf Pappe Schinden Eternit Anta undersökta hus Zah der untersuchten Hänser Anta hus med angripen vind Zah der Hänser mit befaenem Dachboden Detsamma i %...!2, I 31,9 12,2 14,6 Desgeichen in % Husens genomsnittiga åder 13,6 22,6 17,6 16,9 Durchschnittsater der Häuser På grund av otiräckigt materia ha hus med spån- eer påttak ej medtagits. Tabeen visar att betäckningsmateriaet med undantag av tege på

28 28 VIKTOR BUTOVITSCH spån ej inverkar på frekvensen av strimmiga trägnagaren. Hus med spåntak med påagt tege äro dock i genomsnitt ädre än hus inom andra grupper. En fördening av materiaet efter ådersgrupper ämnas i föjande tabe. Tab. 26 a. Förekomst av den strimmiga trägnagaren i hus med oika takbetäckning (ordnat efter ådersgrupper). Das Vorkommen von A. punctatum in Häusern mit verschiedenem Dachdeckungsmateria (geordnet nach Atersgruppen). Tege Ziege Husåder i år Hansater in Jahren Taktäckningsrna teria Dachdeckungsmateria Tege på spån Ziege auf Schinden Husåder i år Hansater in Jahren 6-15! !6-30 Anta undersökta hus...! o Zah der u n tersuch ten H ä u ser Anta hus med angripen vind I4 8 3 I4 Zah der Häuser mit befaenem Dachboden Detsamma i % 13,7 ro, 3!2,5 23,3 Desgeichen in % A v tabeen framgår att tak med tege på spån synas gynna strimmiga trägnagaren endast i ädre byggnader (r6-30 år). Inverkan av ytterväggarnas beskaffenhet på strimmiga trägnagarens frekvens framgår av tabe 27. Tab. 27. Förekomst av den strimmiga trägnagaren i byggnader med på oika sätt behandade ytterväggar. Das Vorkommen von A. punctatum in Gebäuden mit in verschiedener vveise behandeten vy änden. Väggbehanding Behandung der Wände O j ernåade Reveterade Rödfärgade Öanstrich Verputzt Rote Wasserfarbe Anta undersökta hus II Zah der untersuchten Häuser Anta hus m. angripen våning Zah der Häuser mit Befa in der Wohnung Detsamma i %!2,9 6,o!6, 3 Desgeichen i n o/0 Husens genomsnittiga åder 19, I II, o Durchschnittsater der Hänser!8, 4

29 VIRKESFäRSTÖRANDE INSEKTERS SPRIDNING 29 Enigt frekvensvärdena i tabeen hemsökas våningar i hus med rödfärgade väggar mera än sådana med ojemåade väggar. Reveterade väggar synas ha en viss skyddande effekt mot angrepp av strimmiga trägnagaren. I viken mån den åga angreppssiffran för reveterade väggar är beroende av den ringa husådern inom denna kategori, kan ti föjd av materiaets knapphet ej avgöras. Förekomsten av den strimmiga trägnagaren i hus med oika uppvärmningssätt åskadiggöres i tabe z8. Tab. 28. Den strimmiga trägnagarens förekomst i hus med oika uppvärmningssätt. Das Vorkommen von A. punctatum in Häusern mit Zentra- und Ofenheizung. Uppvärm- Åderskasser Anta hus nings- Aterskassen Zah der Hänser sätt Heizungsr-s\ art 6-ro\u-rs\r6-2012I-30,3I-40,4I-SO\> so S:a Undersökta... Centra IO !0 Untersuchte värme Angripna... Zentra- heizung I II I 5 39 Befaene Procent angripna 1,4 2!, 2 14,7 33,3 30,0 57, I so, o 83,3 r8,6 % befaener Undersökta... Kake- II ! Untersuchte ugnar Angripna... öfen I O 2! ! 20 r6s Befaene Procent angripna g, I 29,4 40,4 38,6 57,9 86,7!00 go, g. 54,5 % befaener Om man först jämför i tabeen frekvenssiffrorna för samtiga åderskasser, är skinaden mean hus med centravärme och sådana med kakeugnar mycket markant. Detta beror ti en stor de på materiaets ojämna fördening på de oika åderskasserna. r-zo-åriga hus utgöra såunda inom kategorin»centravärme>> 88% av det totaa antaet, under det att den motsvarande siffran för hus med kakeugnar endast är 51%- Vid närmare granskning visar det sig emeertid, att frekvensskinaderna äro betydande även inom de oika åderskasserna och att angreppsprocenterna genomgående äro större i hus med kakeugnar. Detta tyder på inverkan av en faktor, som gynnar trägnagarens utvecking i dyika hus. Denna faktor torde med stor sannoikhet vara uftfuktigheten, viken är utsagsgivande för insektens trivse. Som tidigare omtaats, angriper den strimmiga trägnagaren med förkärek husdear med hög uftfuktighet (käare). Man torde därför kunna anta, att denna skadegörare har bättre utveckingsmöjigheter i kakeugnshus än i hus med centravärme

30 30 VIKTOR BUTOVITSCH på grund av högre uftfuktighet i de förra. Frågan kan emeertid avgöras först då betydigt större materia föreigger. Husens amänna underhå inverkar på strimmiga trägnagaren på samma sätt som då det gäer husbocken (jfr. tab. 15). Skinaderna i frekvenssiffrorna för de oika underhåsgraderna äro här emeertid ännu mer påtagiga, viket framgår av föjande tabe. Tab. zg. Förekomst av den strimmiga trägnagaren med hänsyn ti de angripna husens underhå. Des Vorkommen von A. punctatum und die Hauspfege. Anta undersökta Anta angripna Underhå Procent anhus hus Hauspfege grip~a Zah der unters. Zah der befae- Häuser nen Häuser % befaener Gott ! 1 I Gut Medegott Mässig Dåigt Schecht II. Mjuka trägnagaren Denna art utveckas under kvarsittande bark eer inuti denna och hör föjaktigen ej ti de egentiga virkesförstörande insekterna. I nybyggda hus, där virke med barkränder kommit ti användning, förorsakar den emeertid ej säan skador genom att vid käckningen borra sig genom tapeter, väggpaneer, dörrar m. m. Den mjuka trägnagarens gångar ha konstaterats i 54% av de undersökta husen. I de festa faen rörde det sig om gama övergivna angrepp. Artens förekomst i oika dear av de angripna husen återges i tabe 30. Denna översikt ger vid handen att arten förekom i huvudsak på vindar, där den hade goda utveckingsmöjigheter i vankantade takstoar och i barkränder av innertaksvirket. Angrepp i våningsrummen konstaterades endast i ett fåta fa. I käarna voro gångarna koncentrerade ti takvirket. III. Envisa trägnagaren Denna art har ett iknande evnadssätt som den strimmiga trägnagaren och hör därför ti de >>äkta>> virkesförstörande insekterna. Den uppträder vanigen gemensamt med vissa rötsvampar och kan på grund härav förorsaka tota förstörese av virket. Dess ekonomiska betydese är emeertid på grund av reativt ringa förekomst vida mindre än strimmiga trägnagarens. Det föreiggande materiaet uppvisar endast II hus, där angrepp av envisa trägn3.garen konstaterats. skadegöresen förekommer företrädesvis i käare.