Tidsåtgången vid röjning i ungskogsbestånd av tall, uppkomna efter sådd
|
|
- Gunnel Hedlund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tidsåtgången vid röjning i ungskogsbestånd av ta, uppkomna efter sådd Time required for ceaning young pine stands originating by direct sowing av GEORG CALLIN MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 38. NR 3
2 Georg C a/in Tidsåtgången vid röjning i ungskogsbestånd av ta, uppkomna efter sådd Inedning Kännedom om tidsåtgången vid röjning i sådda ungskogsbestånd är av värde band annat vid bestämmandet av arbetspriser, vid panäggandet av skogsvårdande åtgärder med hänsyn ti den arbetskraft som finnes disponibe och vid upprättandet av kakyer inför aternativet sådd eer pantering. För att tjäna dessa oika ändamå utförde statens skogsforskningsinstituts skogsavdening under åren I945-I947 tidsstudier av röjning i ett anta efter sådd uppkomna ungskogsbestånd. Huvudträdsaget i de undersökta bestånden har varit ta. I en de bestånd har förekommit en viss inbandning av gran- och övpantor, vika dock i rege varit undertryckta och av kena dimensioner, varför bestånden närmast kunna rubriceras såsom tabestånd. Sådda ungskogsbestånd av gran ha icke påträffats i den omfattning, att de kunnat ämna tiräckigt med materia för faststäandet av grunder för beräkningen av tidsåtgången vid röjning i dyika bestånd. Under år I945 eddes tidsstudierna av jägmästare EINAR Russ och under åren I946 och I947 av författaren. Professor LARs TIREN, som från början panagt undersökningen, fi. ic. BERTIL MATERN och jägmästare EINAR Russ tackas för värdefu hjäp vid bearbetningen av materiaet. R?.knearbetet har utförts under edning av fru KAISA FORSSTRÖM. I. Medde. från Statens skogsforskningsinstitut. Band 38:3.
3 2 GEORG CALLIN Kapite I. Undersökningens utförande I. Taxeringen av på arbetssvårigheten inverkande faktorer I en jämn de av beståndet utades två eer fera ytor. För att möjiggöra framtida studier av röjningens skogiga effekt ämnades en yta oröjd såsom jämföreseyta. På de oika röjningsytorna kvarämnades, om pantantaet så tiät, r, 2 eer 3 pantor per såddfäck, exempifierande stark, medestark och svag röjning. Principen tiämpades dock med omdöme och fick ej utgöra hinder för att i vissa fa kvarämna fera eer färre pantor, då så ansågs ämpigt. Varje deyta taxerades genom utäggarrdet av 9-16 cirkeprovytor med 5 meters radie i regebundet förband. Antaet inom provytorna beägna såddfäckar uppräknades, fördeade på fäckar som skue röjas, som icke behövde röjas och no-fäckar. Inom provytorna faande kantfäckar uppskattades i tiondear. I de 6-ro såddfäckar, som ågo närmast provytans centrum, uppmättes antaet evande pantor av ta, gran och öv, högsta evande pantans höjd, såddfäckens ursprungiga storek, då detta var möjigt att bestämma, samt provbeckades de pantor som skue röjas. Efter röjningen uppräknades på 1945 års tidsstudieytor antaet röjda och kvarstående pantor i aa tidsstuderade fäckar. I en de av dessa fäckar uppmättes även stubbdiametrarna, o, z meter från marken. På 1946 och 1947 års tidsstudieytor uppkavades stubbdiametern på de fäda och kvarstående pantorna i samtiga tidsstuderade fäckar. På 1947 års tidsstudieytor uppmättes hos röjda och kvarstående pantor i ro-30 fäckar per röjningsyta även föjande pantkaraktärer i avsikt att undersöka, om de hade någon inverkan på arbetssvårigheten: Diametern vid stubben (o,z m från marken). Diametern vid brösthöjd (1,3 m från marken). Pantans höjd. K vistfria stamängden. Antaet kvistvarv. Antaet kvistar i varvet. Längsta grenen, Grövsta grenens diameter vid grenbasen. 2. Arbetets organisation Under år 1945 voro 2-4 huggare syssesatta på varje yta. Oika huggare användes i amänhet på varje särskid trakt. Arbetet var organiserat så, att arbetsedaren förde protokoet, tidsstudiemannen omväxande tidsstuderade
4 TIDSATGANGEN VID RÖJNING 3 de oika huggarna, och en panträknare uppräknade antaet av de i varje tidsstuderad fäck fäda och kvarvarande pantorna. Efter röjningsarbetets sut gjordes i ett anta fäckar den uppmätning av stubbdiametern hos fäda och kvarstående pantor, som tidigare berörts. Under åren 1946 och 1947 röjde två praktikanter samtiga ytor. Arbetet var organiserat på så sätt, att tidsstudiemannen både tidsstuderade och protokoförde röjningsarbetet, som omväxande utfördes av de båda praktikanterna. Den praktikant, som icke var syssesatt med röjning, uppkavade stubbdiametern på de i varje tidsstuderad fäck fäda och kvarämnade pantorna, viket protokofördes av arbetsedaren. Sammanagt tidsstuderades under åren r8 arbetare, som samtiga voro duktiga skogsarbetare. Röjningsarbetet utfördes i rask arbetstakt. Inaes tidsstuderades röjning av ca 7 ha fördeade på 38 oika ytor och 1947 års ytor äro beägna i Norrand och 1946 års i Västergötand, Uppand och Bergsagen. 3. Tidsstudierna A. Definitioner Tiden för arbetets utförande indeades enigt vedertaget bruk i a. Arbetstid= summan av verktid och spitid. b. Verktid =tiden för sjäva arbetsmomentens utförande. c. Spi t i d = arbets- och personspitid. d. Arbetsspitid =tid som icke hör ti verktiden men är direkt knuten ti arbetet och erfordras för dettas rätta utförande, t. ex. justering av redskapen, förfrågningar hos förmannen om arbetets utförande, instruktioner och dyikt, som icke ämpigen kan uppskjutas ti rasterna. e. Personspitid ==tid som icke är vare sig verktid eer arbetsspitid och är direkt knuten ti arbetarens person, t. ex. tifäiga korta pauser, mindre oyckshändeser etc. f. Avbrottstid ~a övrig tid, t. ex. raster, oyckshändeser, sjukdom, avbrott på grund av att redskapen gå sönder etc. Då arbetstiderna i föreiggande tidsstudier varit reativt kortvariga, ha erhåna spitider icke bivit representativa för normaa förhåanden och därför icke medtagits vid framäggandet av tidsstudiernas resutat. B. Tidsstudiernas utförande Tidsstudierna indeades i huvud tids- och detaj tidsstudier. Huvudtidsstudierna redovisade aa tider från arbetets början på morgonen ti dess sut för dagen, fördeade på arbetstid och avbrottstid. Detajtidsstudierna
5 4 GEORG CALLIN redovisade tiden för arbetets oika moment: röjning och gång mean fäckarna samt under arbetstiden förekommande spitider. Ti röjningstid räknades tiden från det arbetaren fattade tag i en panta för röjning eer höjde yxan, ti dess han hade huggit den sista pantan i fäcken. Resten av tiden räknades ti gångtid, vari atså även ingick den tid före arbetets igångsättande, som behövdes för att utväja de pantor, som skue huggas i fäcken. Detajtidsstudierna fördeades vä över hea röjningsytan. Kapite II. Tidsstudiernas resutat I. Verktiden fiir röjning A. Röjningstiden per såddfäck Med edning av partiasamband från 1946 och 1947 års tidsstudier kunde faststäas, att sambandet mean röjningstiden per såddfäck och summan av de röjda pantornas stubbdiameterkvadrater var injärt samt att röjningstiden vid konstant sammanagd diameterkvadrat var beroende av antaet röjda pantor i fäcken. Föjande regressionsekvation uppstädes därför: y = a + b Xt + c x 2 + d x3 där a, b, c och d= konstanter och för varje såddfäck y = den beräknade röjningstiden i 1j1oo minuter, x1 =summa stubbdiameterkvadrater av röjda pantor i cm2, x 2 = antaet röjda pantor, Xa = x. x2. Föjande funktion erhös, då endast värdena från 1946 och 1947 års tidsstudier utnyttjades: y= -2, ,5531 X1 + 4,3736 x 2 - o,o243 x 3 (r) Medefeet på koefficienten a uppgår ti 31,9 %, på b ti 2, r %, på c ti 5,9% och på d ti 12,4 % Var och en av de tre faktorerna ha såunda ett kart signifikativt infytande på röjningstiden. Spridningen kring utjämningsfunktionen är 19,3 eer 62,2 % av den ursprungiga som är 31,r. Den mutipa korreationskoefficienten är 0,78, viket visar, att det föreigger ett starkt samband mean röjningstiden och de variaber som ingå i ekvationen. Skinaden mean den observerade och den beräknade röjningstiden uträknad i procent av den beräknade jämfördes för varje yta med inbandningen av gran ochöv varvid ett visst samband syntes sannoikt. I ovanstående funk-
6 38: 3 TIDSÅTGÅNGEN VID RÖJNING 5 tion (r) insattes därför ytterigare en term e x 4, där x 4 = x 2 X inbandningen av gran och öv i procent av totaa stamantaet. Värdena för inbandningen av gran och öv ha erhåits från taxeringen av ytorna. Föjande ekvation uppstädes: y = a + b X1 + c x2 + d x3 + e x4, som med utnyttjande av observationer från 1946 och 1947 års tidsstudieytor gav nedanstående resutat: y= -3, ,5563 X1 + 4,1651 x 2 -o,oz66 x3 + 0,0539 x4.. (z) Medefeet på koefficienten a uppgår ti zr,r %, på b ti z,o %, på c ti 6, z %, på d ti II, z % och på e ti g, 3 o/o. Spridningen kring utjämningsfunktionen är rg,o eer 6r,z %av den ursprungiga. Tabe I. skinaderna mean de observerade (y) och de enigt funktion (1) och (2) beräknade röjningstiderna per fäck (Ye> Yta nr Observe- Beräknad röjningsy-yb rad röj- Y- --- tid () per fäck ningstid rjroo min. enigt rjroo min. en. per fäck funktion % funktion (y) enigt funktion rfroo min. (r) (z) (r) (z) (r) (z) I946 och I947 års tidsstudier Z3,5 30,6 Z9,7-7 I - 6,2 -Z3 -ZI ,2 39,3 38,9-3,I - Z, Z4, ,4-13,0 -II, z -35-3Z 4IZ... 15,6 z8,6 30,9-13,0-15, , 2 z8,9 3Z,8 + 6,3 + Z,4 + zz Z9, I Z5, I zg,8 + 4,0-0,7 + r6 - z 415A... 30,6 z8, 6 36,7 + z, o - 6, I + 7 -!6 4I5B... 38,3 ZJ,3 33,6 + II,o A... 64,3 48,o sr, 8 +!6,3 + IZ, Z4 416B... 68,5 46,4 48,7 + zz,i + 19, ,9 36,6 3J,o - 4,7-5,I A... 41,8 40, ,5 + 3, O 418B... 45,6 46,2 45,5-0,6 + O, I - I ± o 419A... 33,4 z g, 8 zg, 3 + 3, 6 + 4> I + IZ B , ,4-4,2-3,7 -II -IO 4zoA... Z3,7 3Z,8 30,9 - g, I - J, 2 -z8 -Z3 4zoC... 19,4 20,2 r8,4 - o, 8 + I,o ZIA... j6, I 32,6 30, I + 3,5 + 6,o +n + 20,,c 32,5 32,3 29,8 + 0,2 + 2,7 + I , I 5Z,9 49,9 -II,8-8,8-22 -!8 4z3A ,8 54,4-9, 8 - J, C... 31,6 3Z,7 30,6 - I, I + I, o Summa 783,3 791, I 799,5 - J,8-16,2 -rs -59 Medeta.. 35,6 36,o 36,3-0,4-0,7-0,7-2,7 Medeta oavsett tecken... r8,4 r6,o z*. M edde. från Statens skogsjorskningsinstitut. Band 38: 3
7 6 GEORG CALLIN 38: 3 Tabe 2. skinaderna mean de observerade (y) och de enigt funktion (1) och (2) beräknade röjningstiderna per fäck (yb). Observe- Beräknad röjnings- rad röj- tid per fäck () Yta ningstid rfroo min. y-y B y-y B -- rfroo min. en. funktion % nr per fäck en. funktion en. funktion (y) rfroo min. (r) (z) (r) (z) (r) (z) I945 års tidsstudier ,o r8, 5 Z7, I + 3Z,5 + Z3, Z... 47,8 z6,s ZI, ZZ,4 17,4!6,3 + s, o + 6, I z g o4A... 71,4 107,2 roo,6-35,8 -zg,z t 8o + z6 404 B... 56,5 65,6 6r,o - g, I c , I 56,6-8, 3 -II, ! 404D , I 93,8 -rs,z A... 41,3 r8,7 30,5 + 22,6 +!0,8 +! B... 24,2 2!,6 27,2 + 2,6-3, II 4o6A... 28,o 15,6 16,9 + 12,4 + I,I B ,I ± o - 8,8 ± o A... 27, I 18,8 r6,6 + 8,3 + 10, : B... 31,3 26,o 23, c... 24,8 16,2 14,I + 8,6 +!0, D... 31,5 24,8 22,3 + 6,7 + 9, ,5 27,3 +II, I + 10, Summa 636,9 571,9 617,7 + 65,o + 19, Medeta.. 39, ,6 + 4> I + 1, ,6 Medeta per yta oavsett tecken Om man mutipicerar funktionens högra ed med antaet röjda fäckar per ha, erhåes röjningstiden per ha. Av tabe I framgå för års materia de genomsnittiga värdena av de observerade (y) och de enigt funktion (r) och (z) beräknade röjningstiderna per såddfäck (y B). Den observerade röjningstiden har uträknats såsom ett medeta av summan av detajtiderna för de oika fäckarna på ytan. Genom införandet av variaben x 4 har spridningen såunda gått ned från 6z,z ti 6r, 2 % av den ursprungiga och y- YR oavsett tecken i medeta för ytorna från r8,4 ti r6,o % För 1945 års ytor fanns som tidigare framgått icke ika detajerade uppgifter som för rg46 och 1947 års, varför dessa ytor icke kunde användas vid häredandet av funktionerna (r) och (z). De genom taxeringen erhåna medevärdena för 1945 års ytor insattes i funktionerna för att pröva funktionernas amängitighet, varvid i tabe z angivna värden erhöos. Den observerade
8 38: 3 TIDSÅTGÅNGEN VID RÖJNING 7 röjningstiden per fäck har häretts från huvudtiden för röjningsarbetet, uträknad med edning av detajtidsstudierna, och taxerat anta fäckar på ytan i behov av röjning. Värdena för x 1 ha uträknats med edning av uppkavningen av de röjda pantorna i en de av fäckarna. Värdena för x 2 och x 4 ha erhåits från taxeringen av ytorna. De enigt funktionerna beräknade värdena visa såunda för I945 års materia en rätt dåig överensstämmese med de observerade värdena. Funktion (I): y= a+ bx1 + cx 2 + dx1 x 2 kan skrivas: y = a + cx2 + x1 (b + dx2) Då koefficienten d har negativt tecken kommer röjningstiden per fäck (y) att med stigande värde på x 1 (summan av stubbdiameterkvadrater hos röjda pantor) öka i snabbt tempo, om värdet på x 2 (antaet röjda pantor per fäck) är itet. Vid större värde på x 2 sker ökningen av röjningstiden ångsammare för att vid ett visst värde, 23 röjda pantor per fäck, förbytas i minskning. Funktionen kan även skrivas: y= a+ bx1 + x 2 (c+ dx1) varav framgår, att röjningstiden (y) med stigande värde på x 2 (antaet röjda pantor per fäck) kommer att öka i snabbt tempo, om värdet på x 1 (summan av stubbdiameterkvadrater hos röjda pantor) är itet. Vid större värde på x1 ökar röjningstiden därefter ångsammare för att vid ett visst värde, I8o cm 2, minska. Detta beyses grafiskt av rymddiagrammet (fig. I). Härvid bör observeras, att, eftersom värdena på x1 i tidsstudiemateriaet endast variera mean ca cm2 och på x 2 mean I-I6 röjda pantor per såddfäck, utgöra diagrammets yttervärden extrapoeringar ti fa, som icke finnas representerade i materiaet. Funktionens föropp inom de områden, där huvuddeen av materiaet igger, ska iustreras genom ett par exempe. I nedanstående tabå visas röjningstiden per pan ta för några kombinationer av pantanta per fäck och stubbdiameterkvadrat per panta. Röjningstid per panta i rjroo min. vid stubbdiameterkvadrat per panta i cm2 IO A. r panta per fäck... 7,I!2, 5!7,8 B. 4 pantor per fäck... 8,3!2,9!7,4 Bi% av A... II7!03 98
9 GEORG CALLIN ss: 3 Röj n in)stiden per såddfäck 1 1/1oo mm y j:() 30 -\? 20 4 /)ts; 10 fj/a) to~' so <o 'o Fig. I. Rymddiagram beysande röjningstidens per såddfäck (y) beroende av summan av röjda pantors stubbdiameterkvadrater per såddfäck (x 1) och antaet röjda pantor per fäck (x 2) enigt funktion (r). Den streckade injen anger det område, inom viket huvuddeen av materiaet igger. stereogram iustrating the ceaning time per sown patch (y) dependent of the sum of stump diameter squares of ceaned pants per sown patch (x 1 ) and the number of ceaned pants per patch (x 2 ) according to function (r). The dash ine denotes the area withn whch the major part of the materia is situated. Enigt tabån bir röjningstiden per panta större, om fyra pantor med en stubbdiameterkvadrat av vardera ro cm2 röjas i en fäck, än om endast en panta av samma storek röjes -7, r respektive 8,3 rfroo minuter per panta. Röjningstiden per panta med en stubbdiameterkvadrat av 30 cm2 bir däremot mindre, om fyra pantor röjas i fäcken, än om endast en panta röjes - 17,4 respektive 17,8 rfroo minuter. Det synes naturigt, att, såsom i senare faet, röjningstiden per panta bir kortare, om fyra pantor röjas i fäcken, än om endast en panta av samma storek röjes. Förkaringen ti
10 38: 3 TIDSATGANGEN VID RÖJNING att röjningstiden per panta i första faet bir större, om fyra pantor röjas r fäcken än om en panta röjes, torde vara, att tiden för utväjandet av den eer de pantor, som skoa röjas, ingår i gångtiden, om endast en panta i fäcken röjes, medan den, om fera pantor röjas, devis även ingår i röjningstiden. Tiden för urvaet av de pantor, som skoa röjas, kommer därvid att utgöra en förhåandevis större de av röjningstiden vid röjning av fyra små än av fyra stora pantor. Ovanstående förkaringar bestyrkas av att gångtidens storek, enigt de partiasamband som studerats, visat sig vara oberoende av om en eer fera pantor röjas i fäcken. Om hea urvaet hade skett före röjningsarbetets början, skue detta givetvis ha medfört högre gångtider vid större anta röjda pantor per fäck än vid mindre anta. I föjande tabå visas den enigt funktion (r) beräknade röjningstiden per fäck för några kombinationer av anta röjda pantor och summa stubbdiameterkvadrater per fäck. Röjningstiden per fäck i rjroo minuter vid Summa stubbdiameterkvakvadrater per fäck i cm2 O so 100 A. en panta per fäck... 7, I z8,4 54,8 B. fyra pantor per fäck. r g. s 37,8 60,6 Bi% av A IIO Av tabån framgår, att röjningstiden för en fäck med en summa stubbdiameterkvadrater hos de röjda pantorna av ro cm2 ökar från J, r ti r9,5 rjroo minuter eer 274%,om antaet röjda pantor stiger från en ti fyra. Då summa stubbdiameterkvadrater är roo cm 2 ökar röjningstiden från 54,8 ti 6o,6 rjroo minuter eer no %, om antaet röjda pantor stiger från en ti fyra. Förkaringen ti skinaderna i de båda faen torde vara, att bitider för bortröjande av hindrande kvistar, tider för urva band pantorna etc., utgöra en större de av röjningstiden, om fyra pantor röjas i fäcken, än om endast en panta röjes, och att dessa tider representera en större de av röjningstiden vid röjning av fyra små än av fyra stora pantor. Av tabån framgår vidare, att röjningstiden per fäck vid röjning av en panta ökar från J,r ti 54,8 rjroo minuter eer 770 %, om stubbdiameterkvadraten stiger från ro ti roo cm2 Då fyra pantor per fäck röjas, ökar röjningstiden från r9,5 ti 6o,6 rjroo minuter eer endast 3ro %, om summa stubbdiameterkvadrater stiger från ro ti roo cm2, viket visar, att röjningstiden icke står i direkt proportion ti pantans eer pantornas grundyta vid stubben. Att röjningstiden per fäck ökar mera med stigande stubbdiameterkvadrater vid röjning av en än av fyra pantor synes kunna förkaras på samma
11 10 GEORG CALLIN ss: 3 sätt som tidigare med att tider för urva vid röjning av en panta kommer att faa inom gångtiden men vid röjning av fera pantor devis även kommer att ingå i röjningstiden. B. Röjningstiden per panta i medeta för ytan Röjningstiden per panta uppvisar i medeta för de oika ytorna et! injärt samband med medestubbdiametern hos de röjda pantorna. Medestubbdiametern avser grundytemedediametern vid stubben. Föjanqe ekvation, där hea tidsstudiemateriaet ingår, uppstädes: y = a x1 + b x 2 där y = den beräknade genomsnittiga röjningstiden per panta för varje yta i I/IOO minuter, a och b= konstanter, x 1 = medestubbdiametern hos röjda pantor i cm, x 2 =produkten av x 1 och inbandningen av gran och öv på ytan i procent av totaa stamantaet. Värdena för x1 ha för I945 års tidsstudier erhåits från taxeringen av de röjda pantornas stubbdiametrar och för I946-I947 års tidsstudier från uppmätningen av de röjda pantornas stubbdiametrar i samtiga tidsstuderade fäckar. Inbandningen av gran och öv har uträknats med edning av taxeringen av ytorna. Funktionen erhö föjande siffermässiga uttryck: y = 2,4760 X1 + o,o18o x 2 (3) Medefeet på koefficienten a uppgår ti 5,5 % och på b ti 25,3 %- Spridningen kring utjämningsfunktionen är 2,4 eer 5I,I % av den ursprungiga, som är 4, 7. Den mutipa korreationskoefficienten är 0,87. Spridningen enigt å ena sidan funktion (I) och (z) samt å andra sidan funktion (3) är icke jämförbar, då det i det första faet rör sig om spridningen kring de enskida fäckarnas och i det senare faet kring de enskida ytornas värden. Om man mutipicerar funktionens högra ed med antaet röjda pantor per ha, kommer y att ange den beräknade röjningstiden per ha. Av tabe 3 framgå för de oika ytorna skinaderna mean de observerade (y) och de med edning av funktion (3) beräknade röjningstiderna per panta (yb) i genomsnitt för ytan. Den observerade tiden (y) har för I945 års tidsstudier häretts genom att dividera röjningstiden enigt huvudtidsstudierna, uträknad med edning av detajtidsstudierna, med taxerat anta fäckar på ytan i behov av röjning
12 38: 3 TIDSATGANGEN VID RÖJNING 11 Tabe 3, Skinaderna mean de observerade (y) och de enigt funktion (3) beräknade röjningstiderna per panta (Ye> Yta nr Observerad röjningstid per panta (y) I/IOO min. Beräknad röjningstid per panta () I/IOO min. I/IOO min. I945 års tidsstudier 40I o o o o o o o o o o o o 402. o o o o o o o o o o o 403. o o o o o o o o o o o 404 A B..., c. o o o o o o o o o 404D.... 4os A.... 4os B.... 4o6A B A B c. o o o o o o o o o 407 D o o o o o o o o o o o Summa Medeta..... Medeta oavsett tecken.... IS,8 8, ,2 6,6 IZ,o 9,I 6,2 S.3 7,I S.9 I7,6 I3,2 9, ,I 3.5 3, ,8 I0,5 I2,o I2,7 S,6 6,4 6,7 7.7 I8,o 130,6 8,2 + 2,6 -I,o -0,2 0,5 1,2 + 0,7 + 0,2-0,6-3.9 ±o -3,6 + 0,6 -, I + 0,4 -I, B -0,4-6,4-0, II -s 17 3S ± o -29 +u -I I9-1,2 IS,z % rg46 och I947 års tidsstudier 409. o o o o o o o o o o o 4IO. o o o o o o o o o o o 4II o o o o o o o o o o o o 4I2 o o o o o o o o o o o o 4I3 o o o o o o o o o o o o 4I4. o o o o o o o o o 4IS A.... 4IS B.... 4I6A.... 4I6 B.... 4I7 o o o o o o o. o o o o 4I8 A.... 4I8 B.... 4I9 A.... 4I9 B A c. o o o o o o o o o 42I A I c. o o o o o o o o o 422. o o o o o o o o o o o 423 A c. o o o o o o o o o Summa Medeta..... Medeta oavsett tecken.... D:o för hea materiaet ,2 16,9 11,9 s.r IS,2 12,8 12,3 17,9 23,0 18,9 8,2 11,3 14,5 II, 5 II, 3 I O, o 8,9 8,2 7,8 8,8 I4,5 I0,7 269,9 I2,3 II, 8 I4.9 I3,9 10,4 I4,2 I3,7 IS,3 I6,4 I7.9 I3,7 8,6 9.9 I2,7!O, I II,7 II, 6 8,7 7, ,4 I3, ,8 I2,o -I,6 + 2,o -z,o -S.3 + I,o -o, g -3,0 + I,5 +s, r + s,2-0,4 + I,4 + I,8 + I,4-0,4-1,6 + 0,2 + I,o + 0,4 -I,6 +I, I + o,8 + 6,I + 0, I3-14 -so s I IS + s -IS ,6% 14,8%
13 12 GEORG CALLIN ss: 3 Grundyte me d e diametern vi d stubben X1 10,0 9,5 9,0 ö,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5, ,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 Röjningstiden (y) ' 1j100 minuter per pi anta 43,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,5 9, ;0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 J n b a n d n i n g s procenten av ~ran-och övpantor beståndet ö O , ,5 Fig. 2. Skanomogram för- bestämning av röjningstiden per panta enigt funktion (3). Scae nomogram for the determination of the ceaning-time per pant according to function (3) Grundytemedediametern vid stubben= Mean diameter in cm corresponding to the stump basa area Röjningstiden i rfroo minuter per panta = Ceaning-time in rfroo minntes per pant _ Inbandningsprocenten av gran- och övpantor i beståndet = rutermixture percentage of spruce and broad-eaved trees in the stand Exempe: Grundytemedediametern vid stubben är 2,5 cm, inbandningen av gran och öv 30 %- Sammanbind dess punkter på ytterskaorna med en rät inje och aväs på meanskaan röjningstiden = 7,5 rfroo min. o
14 ss: 3 TIDSÅTGÅNGEN VID RÖJNING 13 gånger taxerat anta röjda pantor per fäck och för års tidsstudier genom att dividera summa röjningstider enigt detajtidsstudierna med det uppräknade antaet röjda pantor. y-ys har för de oika ytorna jämförts med antaet röjda pantor per Y s fäck, varvid något signifikativt samband icke kunde konstateras. Av tabe 3 framgår, att y-y s oavsett tecken för 1945 års tidsstudieytor i medeta bir 15,2 % och för års 14,6 % De enigt funktion (3) beräknade röjningstiderna visa såunda en god överensstämmese med de observerade värdena både för 1945 och för års tidsstudieytor. I fig. z återgives funktion (3) i form av ett skanomogram. Funktion (r) och (z), som stödja sig på detajerade tidsstudier av enskida fäckar, få närmast betraktas såsom ett instrument för att utröna hur vissa faktorer i princip påverka tidsåtgången vid röjningen, medan den enkare funktion (3) ämpigen bör användas vid praktiska uppskattningar av arbetsåtgången. 2. Verktiden fi/r gång mean fäckarna Efter prövning av oika parhasamband kunde konstateras, att gångtiden bäst anpassade sig ti antaet pantförande fäckar per ytenhet. Sambandet visade sig vara injärt. Föjande ekvation uppstädes därför: y= a+ bx, där y = den beräknade gångtiden per ha i minuter, a och b= konstanter, x = antaet pantförande fäckar per ha. Antaet pantförande fäckar har uträknats med edning av taxeringen av ytorna. Funktionen erhö föjande siffermässiga uttryck: Y= 50, ,0472 X... (4) Medefeet på koefficienten a uppgår ti 61,4 %och på b ti 18,2 %. Koefficienten a är såunda rätt osäker. Spridningen kring utjämningsfunktionen är 6o,6 eer 73,9 % av den ursprungiga. Mutipa korreationskoefficienten är 0,685. Dess avvikese från o är kart signifikant. A v tabe 4 framgå för de oika ytorna skinaderna mean de observerade (y) och de med edning av funktion (4) beräknade gångtiderna per ha (Ys) Den observerade gångtiden (y) har häretts från gångtiden enigt huvudtidsstudierna, uträknad med edning a v de ta j tidsstudierna, och ytans area. F ör ytorna nr 417 och 4ZZ kunde gångtiden icke uträknas, då ytornas area icke var känd.
15 14 GEORG CALLIN ss: 3 Tabe 4 skinaderna mean de observerade (y) och de enigt funktion (4) beräknade gångtiderna per ha (yb). Observerad gång- Beräknad gång- Y- y-yb Yta nr tid per ha (y), tid per ha (), --- min. min. min. % ± o ± o A... 20! I 404 B !83 - so c D...! ro 405 A ! B...! o6A...!78 r6s B r8o A IO 407 B r c... 27! D ! r8o I 57! o II A B ! A B r A u 418 B...! IS 419 A B ± o ± o 420 A...! c A c A I + I 423 c IO Summa SII + 4 +!2 Medeta o, r + o, 3 Medeta oavsett tecken... 20,2 Något signifikant samband mean gångtiden och inbandningen av gran och öv kunde icke konstateras. Gångtidens storek visade sig såsom tidigare nämnts vara oberoende av antaet röjda pantor i fäcken. I fig. 3 uttryckes gångtiden i form av en dubbeskaa.
16 TIDSATGANGEN VID RÖJNING 15 Anta pantförande fäckar per ha Gångtiden i min per ha Fig. 3 Dubbeskaa för bestämning av gångtiden per ha enigt funktion (4}. Doube scae for the determination of the waking-time according to function (4) Anta pantförande fäckar per ha = Gångtiden i min. per ha = Number of patches with pants per ha Waking-time in minutes per ha Exempe: Antaet pantförande fäckar per ha är 3 6oo. Aväs mittemot 3 6oo på vänstra skahavan gångtiden = 220 min. per ha på högra skaha van. 3 Totaa verktiden Då tiden för utväjarrdet av de pantor som skoa röjas iband kan ingå i röjningstiden och iband i gångtiden, beroende på om utväjarrdet sker före röjningens igångsättande eer under sjäva röjningsarbetet, kan det vara tänkbart, att avvikeserna från de observerade värdena för röjning och gång,gå i motsatt riktning och såunda utjämna varandra. Å andra sidan kan det vara möjigt, att åg arbetstakt medför på samma gång hög röjningstid och hög gångtid samt vice versa, i viket fa röjnings- och gångtiderna äro positivt korreerade. Dessa båda tendenser gå såunda i motsatt riktning. Korreationen mean y -y s för röjning enigt funktion (3) och gång enigt Y s
17 16 GEORG CALLIN funktion (4) uträknades för hea materiaet. Något samband kunde därvid icke konstateras. Korreationskoefficienten uppgick ti -o, or. I tabe 5 har totaa verktidens y -y s uträknats enigt funktionerna (3) Y s och (4). Ytorna nr 417 och 422 ha icke kunnat medtagas, då gångtiden för Tabe 5 Totaa verktidens y-y B enigt funktionerna (3) och (4). Yta nr 40! A B c D A B.... 4o6A B A B c D I5 A.... 4I5 B.... 4I6 A B A.... 4I8 B A B A c I A C A c.... Medeta...., Medeta oavsett tecken.... Totaa verktidens y-yb enigt funktion (3) och (4) % I I rr + 3 -IO II ro + 3 -ro + 3 -! r6 -' I I5 -I IZ ,4
18 TIDSATGANGEN VID RöJNING 17 dessa ytor saknas. y -y 8 bir i medeta, om man bortser från + och -tecken, Y s för 1945 års tidstudieytor rz, 7 %, för års 14,4 % och i medeta för hea materiaet 13,6 %- 4 Tidsåtgången vid röjning under beståndets oika utveckingsstadier Sambandet mean grundytemedediametern vid stubben hos de röjda pantorna och antaet röjda pantor per röjd fäck undersöktes för de oika tidsstudieytorna, varvid ett tydigt samband kunde konstateras (tabe 6). Tabe 6. Sambandet mean grundytemedediametern vid stubben och antaet röjda pantor per röjd fäck (utjämnat). Grundytemedediametern vid stubben i cm I Yz Anta röjda pantor\ per röjd fäck... 7,8 6,3 4,8 3.3 I,8 I Uppgifterna för r cm utgöra extrapoeringar ti fa, som icke finnas representerade i materiaet. Samvariationen mean medediameter och anta röjda pantor per fäck kan betraktas såsom ett ungefärigt uttryck för de förändringar i fråga om diameter och anta hos de pantor, som böra röjas, som ett ungskogsbestånd av ta genomgår under sin utvecking. För att på grundva av detta samband söka beysa tidsåtgången vid röjning under oika stadier av beståndets utveckingsskede insattes i tabe 6 framkomna värden i funktionerna (z) och (3). Röjningstiden per röjd fäck enigt funktion (z) och (3) framgår av tabe 7 Inbandningen av gran och öv i beståndet har antagits vara ro % av totaa staman taet. Tabe 7 Tidsåtgången vid röjning under oika stadier av beståndets utvecking. Röjningstiden i Ijioo minuter per fäck enigt funktion (3) vid en grundyte- medediameter i cm vid stubben hos röjda pantor av Röjningstiden i Ijioo minuter per fäck enigt funktion (z) vid en grundytemedediameter i cm vid stubben hos röjda pantor av I Yz I Yz ,3 36,5 27,5 I6,g 2I, ,2 34,9 23,9 I4, 6
19 18 GEORG CALLIN 38: 3 Av tabeen framgår, att röjningstiden per fäck enigt funktion (2) är praktiskt taget konstant vid en medediameter av I -4 cm för att vid större diametrar starkt sjunka. Enigt funktion (3) uppnår röjningstiden sitt maximum vid en medediameter av 3 cm, för att bi ägre både då diametern sjunker, och då den stiger. Inom vida gränser av beståndets utvecking synas röjningar kunna företagas med tämigen konstant arbetskostnad. Siffrorna få dock tagas med stor reservation, då det materia, som de grunda sig på, inte torde vara tiräckigt stort för att med säkerhet kunna faststäa ett bestånds utveckingsinje. Det synes emeertid naturigt, att röjningen ska kunna göras biigare, des då pantorna äro späda, och des då sjävgaringen och skiktningen i beståndet vid högre diametrar gjort sig starkt gäande. För de ägre diametrarna tikommer möjigheten att med hjäp av röjningssaxar o c h röjningsknivar kunna nedbringa arbetsåtgången. Detta gäer såunda ur ren arbetstidssynpunkt. En annan fråga är, när röjningarna ur bioogisk synpunkt böra ske. J. Exempe på uträknande! av rojnings- o ch gångtiden per ha För att visa hur uträknandet av röjnings- och gångtiden per ha med hjäp av funktion (3) och (4) kan ske, ges föjande exempe. I ett bestånd taxerades antaet pantförande fäckar ti st. per ha, antaet röjda pantor per pantförande fäck ti I,5 st., röjda pantors grundytemedediameter vid stubben ti 6,z8 cm och procenten gran och öv i beståndet ti 22 % av totaa pantantaet. Taxeringen kan såsom i denna undersökning (se sid. 2) ske genom utiäggandet av ett anta cirkeprovytor, inom vika antaet pantförande fäckar uppräknas. Ett anta objektivt utvada pantförande fäckar provröjas eer provbeckas. I dessa fäckar uppmätes antaet kvarstående och fäda pantor, fördeade på ta, gran och öv, varjämte diametern vid stubben hos de fäda pantorna uppkavas. Medediametern uträknas såsom kvadratroten ur medevärdet av stubbdiameterkvadraterna. Den beräknade röjningstiden per ha (yr) för ovanstående bestånd bir enigt funktion (3): yr = I,5 (2,4760 6,z8 + o,o18o 6,z8 22) = --mm.= 623. IOO mm u ter. Den beräknade gångtiden per ha (YG) bir enigt funktion (4): YG = 50, o,o472 = I59 minuter. Den beräknade verktiden för röjning och gång uppgår såunda enigt funktion (3) och (4) ti sammanagt 782 minuter per ha. För att få arbetstiden måste ti verktiden göras ett spitidstiägg av uppskattningsvis ca 25 %-
20 TIDSATGANGEN VID RÖJNING Prrivande av ytterigare faktorer, som kunna inverka på tidsåtgången Föjande undersökningar utfördes för att söka utforska, om det förefanns några andra faktorer än de i funktion (3) ingående och förut prövade, som kunde inverka på tidsåtgången. A. Antaet röjda och pantbevuxna fäckar per ha, antaet pantor per ha, medehöjden av högsta pantan i de oika fäckarna och ådern, vika uppgifter erhåits vid taxeringen av ytorna, uppvisade föjande samband med y- uträknat enigt funktion (3), (tabe 8-Iz). Om någon av ovanstående faktorer har någon inverkan på röjningstiden bör detta komma ti uttryck i en samvariation med y- Y e_ Infytandet av de i funktionen ingående fak torerna är nämigen redan förut eiminerad i denna kvot. Tabe 8. Sambandet mean antaet pantförande fäckar per ha och Y -Y B enigt funktion (3). Anta pantförande fäckar I 750-I 965 z 304-z OZS ozo-6 I70 per ha Medeta I Sso z I n + IS I9 + 9 y-yb + I I I4 o + I z + I3-6 -s I3 enigt -II + 4 -I4 funktion (3) IS -Z9-4 -I Z3 -so Medeta I0,3-2,5 + IZ,7-9.9
21 20 Tabe 9 Anta röjda fäckar per ha Medeta GEORG CALLIN y-yb Sambandet mean antaet röjda fäckar per ha och -- 6JO-I 220 I 3IO-I 6Io I o I 030 I I6o 38: 3 y-yb --- enigt funktion (3) Medeta.... Tabe IO. Anta pantor per ha Medeta + I9 + I I5 + I IJ + I Ig I II ± o I4-2 -II -I3-6 -I4 -I Ig -23 -so + 5,7 + 0,7 + 5,6-4,9 y-y B Sambandet mean antaet pantor per ha och 5 J goo-ii 6oo I2 zoo-ig goo 2I JOO I y-yb --- enigt funktion (3) Medeta.... Tabe II. Pantans höjd Medehöjd y-yb --- enigt funktion (3) Medeta.... ' + I I4 + Ig Ig I IJ I4-6 +II I I3 -II + 3 -I4 -Ig -I8 ± o -I so , ,2 - I, 8 y-yb Sambandet mean högsta pantans höjd och -- 2,5-3,3 3,8-4,6 4,8-5,6 5,8-8,s 2, 9 4> I 5, Ig + I4 + I Ig +II + I4 o + IJ I3-2 + I I I Ig - 4 -I so -II -I8 -! g, 8-3, 6 + 0,8 - J, o
22 TIDSATGANGEN VID RÖJNING 21 Tabe 12. y-y Sambandet mean pantans åder och B_ Pantans åder I5 I6-I Medeåder IS,o I6,4 24, I I4 Y-:- + I7 + I5 + I I II I4 enigt + 7 -:rs funktion (3) + 7 -so II -I8 -I9-23 Medeta q,o + 3,5 - I,9 26-3I o I ,8 Då medetaen för de oika koumnerna i tabeerna icke visa någon tydig tendens, och då dessutom värdena inom de oika koumnerna i stor utsträckning penda mean höga pus- och minusvärden, synes något signifikant samband mean i tabeerna ingående faktorer och röjningstiden icke kunna spåras. Ett införande av någon av faktorerna i ekvationen torde icke nämnvärt kunna nedbringa spridningen kring utjämningsfunktionen. B. På 1947 års tidsstudieytor uppmättes, såsom tidigare nä:gmts, vissa pantkaraktärer, som i tabeerna jämföras med respektive ytors y- ' t f kt' ( ) --- en 1g un wn 3. Tabe 13. y-yb Sambandet mean antaet kvistvarv per meter kronängd och -- Anta kvistvarv per meter kron- 2,66-2,93 3,02-3,09 3,20-3,40 3,87-3,91 ängd Medeta 2,79 3,05 3.3I 3, 8g Y- + I I q enigt funktion (3) Medeta ,8-5,5 + 2,0 + ro,o:
23 22 GEORG CALLIN y-yb Tabe 14 Sambander mean antaet kvistar per kvistvarv och --- Anta kvistar per kvistvarv Medeta 3,64-3,68 3,83-4,00 4,12-4,14 4,22-4,39 3,66 3, Y- --- enigt funktion (3) Medeta I4 + I4-5 + I I I0, ,7 Kvistängd, cm Medeta ~ enigt funktion (3) Medeta.... Tabe 15. Tabe 16. Kvistfri stamängd, dm Medeängd Sambandet mean kvistängden och y-yb 64,0-70,4 67,4 76,o 8I,4 9I,o 74,r-78,r 79,3-83,0 86,9-95,2 + I5 +q + I I IS + 8 -I4 + s. o + 0,7 + s. s + 2,5 y-yb Sambandet mean kvistfria stamängden och --- I,7-3.9 II,o-12,0 I5,2-I7,7 19,1-27,2 2,7 II, 5 I6,6 23,3 Y-YR enigt funktion (3) Medeta IS + I4 + I I IS -q + s, o + I4,o - o, 3 + 0,7 K vistdiameter i mm Tabe 17. Sambandet mean kvistdiametern och y-yb IO,I-I0,8 II,I-1!,6 12,1-12,2 I2,7-I3,I Medeta I0,5 II,4 12, I 12,9 Y- + I4 + I4 + I5 +s I q -4 enigt funktion (3) + 8 -IS Medeta ,3-0,8 + o, 5 + 0,5
24 , TIDSATGÅNGEN VID RöJNING 23 Tabe 18. Sambandet mean panthöjden och y-yb stubbdiametern Panthöjd stubbdiameter 0,52-0,67 o,gr-0,97 I,oo-I,ro 1,22-1,24 Medeta o, ss 0,93 1,04 I, 2 3 y-ys enigt funktion (3) -15 Medeta ,0 + 4,7-0,5 + 8,s Något signifikant samband mean ovanstående trädkaraktärer (tabeerna 13-18) och röjningstiden kan icke utäsas. Då emeertid ytorna äro reativt ikartade och deras anta tämigen itet, kan det vara möjigt att ett större och mera oikformigt materia skue ha kunnat utvisa signifikanta samband. För att detta kan vara möjigt taar det förhåandet, atty-y s för de kvis- Ys tigaste ytorna, 416 A och B, visar de största pusvärdena, medan den finkvistigaste ytan, 412, visar det största minusvärdet. Kapite III. Sammanfattning För att beräkna tidsåtgången vid röjning i ungskogsbestånd av ta uppkomna efter sådd ha föjande funktioner häretts: y=- 2, ,5531 X1 + 4,3736 x 2 - o,o243 x 3... (r) y=- 3, ,5663 x 1 + 4,1651 x 2 - o,oz66 x 3 + o,o539 x 4 (2) som stödja sig på materia från 1946 och 1947 års tidsstudier och där för varje fäck y= den beräknade röjningstiden i rjroo min. x1 =summa stubbdiameterkvadrater av röjda pantor i cm2 x 2 = antaet röjda pantor x 3 =produkten av X 1 och x 2 x 4 =produkten av x 2 och inbandningen av gran och öv procent av hea stamantaet. beståndet Funktionerna (r) och (2) ha närmast häretts för att vinna insikt om hur vissa enskida faktorer i princip påverka tidsåtgången.
25 24 GEORG CALLIN För praktiskt bruk framägges föjande funktion. y= 2,4-760 X1 + o,o18o x2... (3) som stöder sig på års tidsstudiemateria och där y= den beräknade röjningstiden i 1j1oo min. i genomsnitt per panta, x 1 =röjda pantors grundytemedediameter i cm vid stubben, x 2 = produkten av- x 1 och inbandningen av gran och öv i beståndet i % av hea stamantaet. Genom att mutipicera funktion (3) med antaet röjda pantor per ha erhåer man röjningstiden per ha. y= 50, ,0472 x... (4) som grundar sig på års materia och där y= den beräknade gångtiden per ha i minuter och x = antaet pantförande fäckar per ha. Medetaet för de oika ytornas y- oavsett tecken uppvisar för funktio Y s ierna (3) och (4) föjande värden (tabe 19). Tabe 19. y-yb i medeta oavsett tecken enigt funktionerna (3) och (4). Y- i medeta oavsett tecken i % enigt funktion (4) (3) (3) + (4) (röjning) (gång) (tota tid) För 1945 års ytor...._... 15,2 24,0 12,.7 För års ytor... 14,6 17, I 14,4 För års ytor... 14,8 20,2 13,6 y = observerad tid = beräknad tid. Den totaa verktiden för röjning och gång för de 36 ytorna har såunda med edning av funktionerna (3) och (4) :[<unnat beräknas med en avvikese från den observerade tiden av i medeta 13,6 %, viket får anses såsom ett gott resutat, då ytorna äro utagda i vitt skida dear av andet och 18 oika arbetare tidsstuderats. ~KLUND Använd itteratur B Om nomografiska framstäningsmetoder och deras tiämpning på några skogigt betydesefua funktioner. - Svenska.Skogsvårdsföreningens tidskrift 1941: 2.
26 TIDSÅTGÅNGEN VID RöJNING Summary Time required for ceaning young pine stands originating by direct sowing. 25 Scots pine which has been estabished by direct sowing in patches usuay has to b~ ceaned at the saping stage and the cost of this operation shoud be taken into account in any cacuation of estabishment costs, A knowedge of the time required to cean such stands is of vane when fixing piecework rates, when panning sivicutura operations in reation to the avaiabe abour and when making eosting comparisons between direct sowing and panting. To secure information for such purposes the Forestry Department of the State Forest Research Institute made a number of time studies on the ceaning of young pine stands which had been grown by direct sowing, the data being coected between 1945 and 1947 Based on the the materia obtained, the foowing functions have been computed for cacuating the time required to cean such young pine stands: y = - 2, ,553IX 1 + 4,3736X 2-0,0243X 3 (r) y = -3, c,5563x r65IX 2 - o,oz66x 3 + o,0539x 4 (z) in which y =the time required for ceaning in rjroo minutes; x 1 = the sum of the squares of the stump diameters of poes removed in cm 2 ; x 2 = the number of poes removed.: x 3 = the product u f x 1 and x 2 ; and x 4 =the product of x 2 and the proportion of spruce and broad-eaved trees in the stand expressed as a percentage of the tota number of stems, a in respect of each patch. The functions (r) and (z) have been derived with the express object of ascertaining what was the principa effect on time required of certain individua factors. Based on the materia from the time studies, the foowing function is proposed for use in practice : y = 2.476ox1 + o,or8ox 2.. (3) in which y =the time in rjroo minntes required on the average to remove one poe; x 1 = the mean diameter in cm corresponding to the stump basa area of poes removed; x 2 = the product of x 1 and the proportion of spruce and broad-eaved trees in the stand expressedas a % of the tota number of stems. By mutipying function (3) by the number of poes removed per hectare the time required to cean one hectare is arrived at. Tabes 8-r8 give the resut of an investigation into the effect on the time 3 11/edde. frän Statens skogs/a!'sknitgsinst.itut. Baud y3: 3
27 26 GEORG CALLIN reqqired for ceaning of a numb2r of factors. No significant earreation coud be estabished. Again on the basis of materia from the studies, a function for computing waking-time has been derived, as foows : y = 50,1]50 + 0,04]2X.... (4) in which y =the cacuated expenditnre of waking-time in minntes per heytare and.x = the nnmber of patches with pants per hectare. If y be the observed time and Y s be the time as cacnated by the fnnctions, the mean vane fory-y s for the varions areas, ignoring the sign, gives the Y s foowing resnts for the fnnctions (3) and (4). y-yb ~~- mean according to functions (J) and (4) and ignoring the sign. Y s Mean of y- y B without re gard to 1 s~ig~n i_n~o/c~o According to the function For 1945 areas.... For areas.... For areas.... y = obseived time, = cacuated time. (3) (4) (3) -1- (4) (ceaning) (waking) (tota time) ~ On the basis of the fnnctions (3) and (4) it has thns been possibe to cacnate the tota working time incnding time taken in ceaning and waking time for the 36 areas with a mean deviation from the observed time of 13,6 % which may be considered a satisfactory resnit taking into consideration that the areas were sitnated in varions widey separated parts of the country and that 18 different workers were stndied.
BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN
.., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det
Läs merPlantering av tall och gran
Pantering av ta och gran En jämförande arbetsstudie av manuea metoder Panting oj pine and spruce Camparing studies of manua methods av GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT
Läs merOm höjdutvecklingen i kulturbestånd
Om höjdutveckingen i kuturbestånd av ta och gran i Norrand On the height growth in cutivated stands of pine and spruce in Northern Sweden av BENGT LUNDQVIST MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT
Läs merMotion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande
7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom
Läs merTentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012
Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%
Läs merPROVTRÄD OCH KUBIK~ MASSANS NOGGRANNHET VID STAMRÄKNING AV SKOG
PROVTRÄD OCH KUBIK~ MASSANS NOGGRANNHET VID STAMRÄKNING AV SKOG A~NTALET THE NUMBER OF SAMPLE TREES AND THE ACCURACY OF THE CUBIC VOL UME IN FOREST ESTIMATION BY STEM ACCOUNTING AV MANFRED NASLUND MEDDELANDEN
Läs merhela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs
hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har
Läs merIDEOLOGI OCH VERKLIGHET
489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på
Läs merFUNKTIONER OCH TABELLER FÖR KUBERING AV STAENDE TRÄD
FUNKTIONER OCH TABELLER FÖR KUBERING AV STAENDE TRÄD TALL, GRAN OCH BJöRK I SODRA SVERIGE SAMT I HELA LANDET FUNCTIONS AND TABLES FOR COMPUTING THE CUBIC VOLUME OF STANDING TREES PINE, SPRUCE AND BIRCH
Läs merFrågeområde Funktionshinder
Frågeområde Funktionshinder Nationea fokhäsoenkäten 2018 Gäveborg I avsnittet redovisas andeen som har någon form av funktionsnedsättning i form av nedsatt röreseförmåga, synprobem eer hörseprobem. I änet,
Läs merl iootterdotterdotterdotterbolag
Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq
Läs merFunktioner och tabeller för bestämning av avsmalning och formkvot under bark
Funktioner och tabeer för bestämning av avsmaning och formkvot under bark Ta och gran i norra och södra Sverige Functions and tabes for computing taper and form quotient inside bark for pine and spruce
Läs merSvenska Spels GRI-profil 2013
Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen
Läs merr+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.
r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande
Läs merUtvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter
K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 33 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1960 Utveckingstendenser beträffande rotvärden
Läs merFöreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)
1 Föreäsning 9 7.2.1 7.2.4 i Griffiths nduktionsagen sammanfattning (Kap. 7.1.3) (r, t) E(r, t) = t (differentie form) För en stiastående singa gäer E(r, t) d = d S (r, t) ˆndS = dφ(t) (integraform) Eektromotorisk
Läs merMot. 1982/83 1435-1444 Motion
Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen
Läs merVolymviktsvariationer hos planterad gran
Voymviktsvariationer hos panterad gran Variations in density of panted spruce av PER NYLINDER MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 43 NR 3 INNEHALL Inedning o o o o o o o o o o o o o o
Läs merBostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018
Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160
Läs merOm försök med sadd av tall- och granfrö i N arrland
Om försök med sadd av ta- och granfrö i N arrand On experiments in sowing pine and spruce seed 111 Northern Sweden av LARS TIREN MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 41 NR 7 Förord I
Läs merVerksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning
Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård
Läs merSTATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 24. 192728 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 24. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N:o 24 BULLETIN
Läs merFöreläsning 9: Beräkning av tröghetsmoment och tröghetsprodukter (kap ) Kinetisk energi för roterande stelt system: T rot
1 Föreäsning 9: Beräkning av tröghetsmoment och tröghetsprodukter (kap 3113 Komihåg 8: Tröghetsmoment = r dm = x + y dm m m Kinetisk energi för roterande stet system: T rot = 1 Röresemängdsmomentets zkomponent:
Läs merETT GALLRINGSFORSÖK I STAV AG RANSKOG
ETT GALLRINGSFORSÖK I STAV AG RANSKOG EIN DURCHFORSTUNGSVERSUCH IN STABFICHTENWALD AV MANFRED NASLUND MEDDELANDEN FRÅN ST ATENS SKOGSFöRSöKSANST ALT HA FTE 28 N:r 7 Centratr., Esse! te, Sthm 3 5 MEDDELANDEN
Läs merÖvning 7 Diffraktion och upplösning
Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.
Läs merTotalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1
Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat
Läs merGe bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor.
[Q159] Förskoeenkät Väkommen ti enkäten! Här kan du svara på frågor om hur du tycker att förskoan fungerar. Kicka på pien för att starta enkäten. Du kan också kicka dig tibaka med piarna om du vi kontroera
Läs merFunktioner och tabeller för kubering av småträd
Funktioner och tabeer för kubering av småträd Funktionen und Tabeen zur Kubierung keiner Bäume av SVENOLOF ANDERSSON MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 44. NR 12 1Medd. från Statens
Läs merUndersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring
Undersökningar över vattenhatens betydese för barrträdsfröets kvaitet vid förvaring Studies oj the importance of water content for the quaity of con[fer seed during storage av EINAR HUSS MEDDELANDEN FRÅN
Läs merSTATENS SKOGS FORSKNINGSINSTITUT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGS FORSKNINGSINSTITUT BAND 47 1957-1958 MITTELUNGEN DER FORSTLICHEN REPORTS OF THE FOREST FORSCHUNGSANST AL T RESEARCH INSTITUTE SCHWEDENS OF SWEDEN Bd. 47 Vo. 47 BULLETIN DE
Läs merSTBTENS. S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT MEDDELANDEN. i9ii HÄFTET 8. MITTElLUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS FRÅN 8.
MEDDELANDEN FRÅN STBTENS S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT HÄFTET 8 i9ii MITTELUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS 8. HEFT -------- ----{:3~~ -----~ CE~TRALTRYCKERTET, STOCKHOLM 1912. INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs mer. STU.DIER över RISKEN VID ANVÄNDNING A V TALLFRÖ AV FÖR ORTEN FRÄM~ MANDE PROVENIENs
. STU.DIER över RISKEN VID ANVÄNDNING A V TALLFRÖ AV FÖR ORTEN FRÄM~ MANDE PROVENIENs A STUDY ON THE RISKS OF USING IN A P AR TICULAR DISTRJCT PINE=SEED FROM OTHER SOURCES. AV O. ENEROTH MEDDELANDEN FRÅN
Läs merUNDERSÖKNINGAR ÖVER FASTMASSE~ PROCENTER, ÅTGÅNGSTAL M. M. VID MÄTNING A V 2~ OCH 3~METERS TALL~ OCH GRANMASSAVED
UNDERSÖKNINGAR ÖVER FASTMASSE~ PROCENTER, ÅTGÅNGSTAL M. M. VID MÄTNING A V 2~ OCH 3~METERS TALL~ OCH GRANMASSAVED SOLID VOLUME IN STACKED PULPWOOD OF PINE AND SPRUCE (LENGTH OF STICKS 2. AND 3 METRES)
Läs merProduktionstabeller för vissa typer av svensk barrskog
Produktionstabeer för vissa typer av svensk barrskog Productian Tabes for Certain Types oj Swedish Conifer av HENRIK PETTERSON MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 40 NR 9 Centratr., Essete,
Läs merREDOGÖRELSE FÖR FLYGBEKÄMPNINGS= KAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN. UNDER AREN 1944-1945
REDOGÖRELSE FÖR FLYGBEKÄMPNINGS= KAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN. UNDER AREN 1944-1945 BERICHT OBER DIE FLUGZEUGBESTAUBUNG GEGEN DEN KIEFERNSPANNER IN DEN ]ARREN 1944-1945 AV VIKTOR BUTOVITSCH MEDDELANDEN FRÅN
Läs merNYARE FALTFöRSöKSMETODIK, BELYST GENOM NÅGRA SKOGSODLINGAR PÅ KULBACKSLIDENS FöRSöKSPARK
Medföjer Skogsvardsföreningens Tidskrift. Häfte 3. 1934 NYARE FALTFöRSöKSMETODIK, BELYST GENOM NÅGRA SKOGSODLINGAR PÅ KULBACKSLIDENS FöRSöKSPARK MORE RECENT METHODS OF FIELD EXPERIMENTs ILLUSTRATED BY
Läs merOm barrskogsfröets kvalitet
Om barrskogsfröets kvaitet och andra på såddresutatet inverkande faktorer On the quaity oj forest tree seed and other Jaetors ajfecting the sowing resut av EINAR HUSS MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8
Läs merNr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.
Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt
Läs merUNDERSÖKNINGAR över ÄLDRE SKOGS::: KULTURER I DE NORDLIGASTE LÅNEN
Medföjer Svenska skogsvårdsföreningens Tidskrift 1946, Nr 4. UNDERSÖKNINGAR över ÄLDRE SKOGS::: KULTURER I DE NORDLIGASTE LÅNEN INVESTIGATIONS OF OLD FORESTCULTWATIONS IN NORTHERN SWEDEN AV BO EKLUND och
Läs merVerksamhetsberättelse 2009
1 Uppsökande Verksamhet 29 Verksamhetsberättese 29 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd i Västra Götaandsregionen 4 Personer med omfattande funktionshinder ska ha samma
Läs merSTAMMANSI(APET EN ELITGRUPP
t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets
Läs merLåt ledarskap löna sig!
Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer
Läs merMetodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.
RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking
Läs mer.,_, MODELLERING AV SKIVOR PA REGELSTOMME. Examensarbete utfört av: Göran Nilsson Handledare: Sture Akerlund BÄRANDE KONSTRUKTIONER
BÄRANDE KONSTRUKTIONER TEKNISKA HÖGSKOLAN LUND 'OX 725. 22007 LUND TELE FON: 046/107000 MODELLERING AV SKIVOR PA REGELSTOMME p '. o ~~-~ T R.,_, n s T Examensarbete utfört av: Göran Nisson Handedare: Sture
Läs merOM UPPSKATTNINGEN PÅ FÖRSÖKS== PARKERNA REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT UNDER ÅR 1925
Medföjer skogsvårdsföreningens Tidskrift 1926, h. 5-6. OM UPPSKATTNINGEN PÅ FÖRSÖKS== PARKERNA AV SVEN PETRINI REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT UNDER ÅR 1925 MEDDELANDEN FRÅN
Läs merIF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen
IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8
Läs merSKOGSKULTURÅTGÄRDERNAS EKONOMI
KUNGL. SKOGSHÖGSKOLANS SKRIFTER Nr I BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN 1949 SKOGSKULTURÅTGÄRDERNAS EKONOMI THE ECONOMY OF ARTIFICIAL REGENERATION AV THORSTEN STREYFFERT AB KARTOGRAFISKA
Läs merEn undersökning av arbetstyngden vid användning av motorsågar i skogen
En undersökning av arbetstyngden vid användning av motorsågar i skogen A study of the heaviness of work in using power saws in timber cutting av NILS LUNDGREN, ULF SUNDBERG och ASTRID LINDHOLM MEDDELANDEN
Läs merAngående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng
REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng
Läs merSOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr
TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket
Läs merEn undersökning på virkeskörare av arbetstyngdens variation med köravståndet
En undersökning på virkeskörare av arbetstyngdens variation med köravståndet Eine Untersuchung uber den Binfuss des Transportabstandes auf die Arbeitsbeastung des Fuhrmannes av BENGT H:SON AGER MEDDELANDEN
Läs merjlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi
jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen
Läs merUndersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörelse. i boningshus i Blekinge län och Kalmar läns södra landstingsområde
Undersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörese i boningshus i Bekinge än och Kamar äns södra andstingsområde Untersuchungen aber die Ausbreitung und den Schaden der hozzerstörenden
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem
Institutionen för Mekanik Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@mech.kth.se hemsida: http://www.mech.kth.se/~nap/ Institutionen för Mekanik Erik Lindborg te: 79 7583 epost: erik@mech.kth.se Tentamen i SG4
Läs merBULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN BONDESI(OGSBRUKET. Ekonomisk undersökning grundad på bokföring 1953-1960
K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 39 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1963 BONDESI(OGSBRUKET Ekonomisk undersökning
Läs merLokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun
Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40
Läs merSTUDIER ÖVER SIAMFORMEN
Medföjer skogsvårdsföreningens Tidskrift 1927, h. 2. STUDIER ÖVER SIAMFORMEN STUDIEN OBER DIE STAMMFORM AV HENRIK PETTERSON MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HÄFTE 23 N:r 2 CENTRALTRYCKERIET,
Läs merOM MEDELFELETs HÄRLEDNING VID LINJE::: OCH PROVYTE::: - TAXERING
OM MEDELFELETs HÄRLEDNING VID LINJE::: OCH PROVYTE::: - TAXERING ON COMPUTING THE STANDARD ERROR IN LINE AND SAMPLE PLOT SURVEYING AV MANFRED NASLUND MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HÄFTE
Läs merSKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun
1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen
Läs merOPQ Beslutsfattarens Plus Rapport
OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information
Läs merNågra exempel på produktionen i planterad granskog i södra Sverige
Några exempe på produktionen i panterad granskog i södra Sverige Yied studies in panted spruce stands in southem Sweden av CHARLES CARBONNIER MEDDELANDEN FRÅN ST ATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 44 NR
Läs merRelationstal för transformering av toppmätt volym sågtimmer av tall och - gran till verklig kubikmassa
Reationsta för transformering av toppmätt voym sågtimmer av ta och - gran ti verkig kubikmassa On the reation between soid voume and the voume by top measurement in saw ogs of pine and spruce av BO EKLUND
Läs merByggställning. Scaffold
Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com
Läs merUndersökning rörande avsättningslägen för skog och skogsmark i Jämtlands län
Undersökning rörande avsättningsägen för skog och skogsmark i Jämtands än Investigation Concerning the Accessibiity of Forests and Forest Land in the Province of Jämtand av NILS-ERIK NILSSON och GUSTAF
Läs merOm tidsåtgången vid sådd av skogsfrö
Om tidsåtgången vid sådd av skogsfrö On the time consumptian of sowing forest tree seed av GEORG CALLIN MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTlTUT BAND 43 NR 7 INNEHALLsFÖRTECKNING Sid. Förord............................................................
Läs merFORMPUNKTsMETODEN OCH DESS ANVÄNDNING FÖR FORMKLASSBESTÄM~ NING OCH KUBERING
FORMPUNKTsMETODEN OCH DESS ANVÄNDNING FÖR FORMKLASSBESTÄM NING OCH KUBERING EN PROVNING PÅ GRANMATERIAL FRÅN NORRBOTTEN THE METHOD OF OBTAINING THE FORM=CLASS AND VOLUME OF SINGLE TREES BY THE USE OF FORM
Läs merinformation förs in i prissystemets informationsmekanismer.
mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer
Läs merSex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län
LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings
Läs merÖversyn och ändring av taxa för offentlig kontroll av livsmedel 2019 Dnr MBN2018/80/03. Miljö- och bygglovsnämndens beslut
SUNNE KOMMUN Mijö- och byggovsnämnden Mbn 92 PROTOKOLL Sammanträdesdaturr 2018-11-19 SUNNE.K_OMMUN' KOMMUNSmELSÉN'd Ink Avg 2018-11- 2 0 ^...^^.US _^^^.^i... Ida ^(16) ^ Översyn och ändring av taxa för
Läs merAngående utökat samarbete, enligt kriterier DUA "Unga till arbete". orgnr: orgnr:
Lia Edets Kommun samarbete med Arbetsförmedingen Ae ÖVERENSKOMMELSE Angående utökat samarbete, enigt kriterier DUA "Unga ti arbete". Parter Lia Edets kommun Arbetsförmedingen, ALE orgnr:212000-1496 orgnr:202100-2114
Läs merHandledarGuiden. - till dig som tar emot en praktikant år från PraktikService Malmö stad
HandedarGuiden - ti dig som tar emot en praktikant 16-20 år från PraktikService Mamö stad PraktikService är en servicefunktion inom Utbidningsförvatningen Mamö stad som arbetar med att samordna och administrera
Läs merFör G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller
ÖRERO UNIVERSITET Handeshögskoan i Örebro Tentamen i Ekonomistyrning, Fö1018, 7,5 hp nta uppgifter: Max poäng: etyg: nsvariga ärare: Tiätna hjäpmede: 6 32 För G krävs minst 16p, för VG minst 24p Kerstin
Läs merSTATENS SKOGS FORSKNINGSINSTITUT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGS FORSKNINGSINSTITUT BAND 36 1947 :rviitteilungen DER FORSTLICHEN FORSCHUNGSANST AL T SCHWEDENS Bd. 36 REPORTS OF THE FOREST RESEARCH INSTITUTE OF SWEDEN Vo. J6 BULLETIN DE
Läs merLK/(VP)*-invertersplitaggregat
PRI-O.PACi Standard U-_PEY1E*/D-H (dod/hög).151012 AQS/ PACi Standard U-_PEY1E*/D-H 5 storekar 7,0 14,1 kw ed 1 2 innede/-ar för dod ontering i tak och kanaansutning (högt tigängigt yttre statiskt tryck)
Läs merLedarnas rapport om chefslöner 2012
Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?
Läs merREGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR
REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors
Läs merSuperi mot välfårdssamhället
PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet
Läs merKBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus
KBU Grundskoan Åk 17 Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen är
Läs merBerg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar
VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens
Läs merBarkmasseprocenter för timmer och massaved av tall och gran i Norrland
Barkmasseprocenter för timmer och massaved av ta och gran i Norrand Bark percentages for timber and pupwood of pine and spruce in Northern Sweden av SVEN-OLOF ANDERSSON MEDDELANDEN FRÅN ST ATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT
Läs merVerksamhetsberättelse 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning
Verksamhetsberättese 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd 4 Gratis Munhäsobedömning hemma 4 Smidigare samarbete fer uppsökta ja-tackare 5 Artike: Samverkansavvikeser
Läs merFÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR
FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt
Läs merInstitutionen för teknikvetenskap och matematik. Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1. Tentamen datum: Skrivtid:
Institutionen för teknikvetenskap och matematik Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1 Tentamen datum: 018-10-9 Skrivtid: 9.00 14.00 Totaa antaet uppgifter: 5 Jourhavande ärare: Corina Etz, 090-49335 (mobi
Läs merKBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus
KBU Grundskoan Åk 5 17 Friskoan Steatus Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp
Läs merSTATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 25. 1929 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANSTALT SCHWEDENS 25. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N:o 25, BULLETIN
Läs meri61 's?~ t/af fur si~ /?!:i{. O f-31 ~ ~52; LffO
'UJ Lt - 1 'Z-- o; Tekniska kontoret Ängehoms kommun Tekn. chef Mikae Fritzon den 9/12 2014 Hej! Fortsättning på mitt Medborgarförsag. Jag utnyttjar tiden ti att undersöka marknaden och träboagen och skickar
Läs merByggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning
Byggforskning 68 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn
Läs mer17 januari 2014 sida 1 # 1 ERRATA ELEKTRODYNAMIK I NYTT LJUS UPPLAGA 1
17 januari 214 sida 1 # 1 ERRATA ELEKTRODYNAMIK I NYTT LJUS UPPLAGA 1 Sidan 47 Responsen, dvs. induktionsströmmen, är sådan att förändringar av systemets totaa ström motverkas. Induktionsströmmens riktning
Läs merIsometries of the plane
Isometries of the plane Mikael Forsberg August 23, 2011 Abstract Här följer del av ett dokument om Tesselering som jag skrivit för en annan kurs. Denna del handlar om isometrier och innehåller bevis för
Läs merKBU Grundskolan Åk Kronoparksskolan
KBU Grundskoan Åk Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen är eever
Läs merGrafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:
IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its
Läs mer, ~ MEDDELANDEN FDÅN HÄFTE 13-14
,-------------------------------------------------~ MEDDELANDEN FDÅN STATENS SKOGSfÖRSÖKSANSTALT HÄFTE 13-14 ""-------- 1916-1917 --------" BAND I. MITTELUNGEN AUS DER FORST LICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS
Läs merSKOGLIGA TILLÄMPNINGAR
STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig
Läs merFUNKTIONER OCH TABELLER FÖR KUBERING AV STÅENDE TRÄD.
FUNKTIONER OCH TABELLER FÖR KUBERING AV STÅENDE TRÄD. TALL, GRAN OCH BJöRK I NORRA SVERIGE. FUNKTIONEN UND TABELLEN ZUR KUBERUNG STEHENDER BAUME. KIEFER, FICHTE UND BIRKE IN NORDSCHWEDEN. AV MANFRED NASLUND
Läs merl l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås
Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer
Läs mer1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)
UMEÅ UNIVERSITY Department of Mathematics and Mathematical Statistics Pre-exam in mathematics Linear algebra 2012-02-07 1. Compute the following matrix: (2 p 3 1 2 3 2 2 7 ( 4 3 5 2 2. Compute the determinant
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 4892-3 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-05-21 1 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Läs mer~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun
~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner
Läs mer