ETT GALLRINGSFORSÖK I STAV AG RANSKOG

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ETT GALLRINGSFORSÖK I STAV AG RANSKOG"

Transkript

1 ETT GALLRINGSFORSÖK I STAV AG RANSKOG EIN DURCHFORSTUNGSVERSUCH IN STABFICHTENWALD AV MANFRED NASLUND MEDDELANDEN FRÅN ST ATENS SKOGSFöRSöKSANST ALT HA FTE 28 N:r 7 Centratr., Esse! te, Sthm 3 5

2 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 28. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N:o 28 BULLETIN DE L'INSTITUT D'EXPERIMENTATION FORESTIERE DE SUEDE N:o 28 CE!'iTRALTRYCKERIET, ESSELTE, STOCKHOLM 1935

3 REDAKTÖR: PRm'EssoR DR HENRIK HESSELMAN

4 INNEHÅLL: TRÄGÅRDH, IvAR och BuTOVITSCH, VIKTOR: Redogörese för barkborrekampanjen efter stormhärjningarna 1931-I932.. Bericht iber die Bekämpfungsaktion gegen Borkenkäfer nach den Sturmverheerungen I 93 r- I : TAMM, OLOF: Ett försök ti kassifikation av skogsmarken i Sverige Versuch einer Kassifikation des Wadbodens in Schweden LANGLET, OLOF: Ti frågan om sambandet mean temperatur och växtgränser Uber den Zusammanhang zwischen Temperatur und Verbreitungsgrenzen von Pfanzen TIREN, LARs: Om granens kottsättning, dess periodicitet och samband med temperatur och nederbörd On the fruit setting of spruce, its periodicity and reation to temperature and precipitation r HESSELMAN, HENRIK: Fibyskogen och dess utveckingshistoria... 5 z 5 Der Fibywad und seine Entwickeungsgeschichte MALMSTRÖM, CARL: Om näringsförhåandenas betydese för torvmarkers skogsproduktiva förmåga. En redogörese för några beysande gödsingsförsök med träaska, utförda å Robertsfors bruk i Västerbotten på initiativ av jägmästare V. ÅLUND r Uber die Bedeutung der Nährstoffbedingungen fir das wadproduktive Vermögen der Torfböden. Ein Bericht iber einige ehrreiche Dingungsversuche mit Hozasche auf Torfböden in Robertsfors in Westerbotten NÄsLUND, MANFRED: Ett garingsförsök i stavagranskog... 6 s r Ein Durchforstungsversuch in Stabfichtenwad HESSELMAN, HENRIK: Barrskogens areafördening på ta-, granoch barrbandsbestånd i Norrand och Daarna. Beskrivning ti karta upprättad på grundva av riksskogstaxeringens beståndsbeskrivningar. Med karta r Die Areaverteiung des N adewades auf Kiefern- Fichten- und Nademischwäder in Norrand und Daarna. Beschreibung einer Karte ausgearbeitet nach den Bestandesbeschreibungen der Reichswadabschätzung. Mit Karte Sid.

5 Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år (Bericht i.iber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im J ahre r 934; Report on the work of the Swedish Institute of Experimenta Forestry in 1934.) Amän redogörese av HENRIK HESSELMAN I. Skogsavdeningen (Forstiche Abteiung; Forestry division)av HENRIK PETTERSON II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Botanica-Geoogica division) av HENRIK HESSELMAN III. skogsentomoogiska avdeningen (Forstentomoogische Abteiung; Entomoogica division) av I VAR TRÄGÅRD H o Sid.

6 ===M=A=N=F=R=E=D=N=A= S=L=U=N=D===I ETT GALLRINGSFÖRSÖK I STA\A GRANSKOG. Inedning. I Norrand och Daarna förekomma i ej obetydig omfattning skogsmarker, som äro bevuxna med starkt översutna, ofta svagt skiktade bestånd med förhåandevis hög åder och ytterst tibakasatt utvecking. Det kan i utprägade fa vid års åder finnas tusen stammar per har med en medediameter av endast 3-4 cm och en medehöjd av 4-5 m. Denna beståndstyp benämnes, som bekant, stavaskog och utgöres huvudsakigen av gran, stavagranskog. stavaskogsbestånden synas i rege ha uppkommit under vissa förhåanden ur mycket täta sjävsådder efter skogsed. (s 714). Totaareaen stavaskog uppskattades av 1931 års skogssakkunniga ti ca har (Betänkande 1933). Med orörd stavaskog bevuxen mark är ur ekonomisk produktionssynpunkt närmast att betrakta som impediment. Produktionens förbättrande på dessa marker är därför en betydesefu uppgift, åt viken det praktiska skogsbruket ägnat stort intresse. Härvid ha RoNGEs stavagransröjningar i stor utsträckning varit vägedande. Med garings röj ni ng avser RoNGE en garing, som icke ämnar gagnvirke av pappersved eer sågtimmer i utbyte. I det föjande använda vi med denna betydese omväxande termerna garingsröjning och garing. RoNGE har visat, att en gynnsam, kraftig tiväxtreaktion i vissa fa kan erhåas i stavagransbestånd genom mycket starka garingsröjningar, varvid procent av stamantaet utfäts (RoNGE 1928). Under de senaste åren äro stavaskogsröjningar av denna karaktär utförda i betydande utsträckning och devis under statens medverkan i form av statsansag. För att studera de mycket starka garingar i stavagran, som RoNGE förordade, anade skogsförsöksanstatens dåvarande chef, professor GuNNAR ScHOTTE, år 1923 i samråd med skogschefen RoNGE två garingsserier (6o8: I-III, 6og: I-II) på den ti Kramfors aktieboag hörande skogen Bosundet, varest RoNGE utfört sina första, väbekanta röjningsförsök. Avsikten var

7 652 MANFRED NÄSLUND härvid att undersöka oika garingsgrader och särskit mycket starka sådana, samt genom att en ängre tid föja försöket studera tiväxtreaktionens uthåighet och beståndets fortsatta behanding, varom man ännu ej hade någon erfarenhet. Det dröjer givetvis änge, innan något bestämt utsag kan erhåas över viken garingsgrad, som i föreiggande fa varit fördeaktigast. Strängt taget ej förrän beståndet bivit avverkningsmoget. Sedan ytorna efter utäggarrdet reviderats två gånger (I928 och I933), varvid de endast uppskattats och någon ytterigare garing ej utförts, har det ansetts ämpigt att framägga en bearbetning av de gjorda observationerna över garingsförsökets hittisvarande utvecking. Detta sker med förhoppning, att de vunna erfarenheterna i brist på mera omfattande undersökningar skoa vara av intresse för dem, som ha att taga hand om stavagranskog. Resutat från ett isoerat garingsförsök få givetvis ej generaiseras att gäa för andra ståndorts- och beståndsförhåanden än som försöket representerar. I kapiten I och II ämnas därför en, i den mån gjorda observationer och tigängiga uppgifter medgiva, utförig ståndorts- och beståndsbeskrivning. KAP. L TRAKTENS KLIMAT OCH GEOLOGI. Garingsserierna 6o8 och 6og igga omedebart inti varandra i samma bestånd på Bosundets skog i norra Angermanand och äro beägna IO km från Hotings järnvägsstation samt 3,5 km från Bosundets skogvaktarebostäe (se fig. I). Ytornas höjd över havet utgör ca 330 m. För en karakteristik av traktens amänna kimat äro vi hänvisade ti närbeägna meteoroogiska stationer samt RoMELLS (I925) och RoNGEs (I928) undersökningar i dessa omgivningar. Sedan år I924 finnes en meteoroogisk station i Hotings stationssamhäe. Denna är dock beägen på avsevärt ägre höjd över havet (240m) än försöksytorna. I Gisseås, omkring 7 mi söder om Hoting, ha vi däremot en meteoroogisk station på ungefär samma höjd som ytorna (340 m ö. h.). I tab. I och 2 ämnas medevärden på ufttemperatur och nederbörd från dessa stationer under åren I och I93I-33 samt från Gisseås dessutom för åren I923 och I930. Tiföritiga temperatursiffror saknas från Hotings station för år I930. Arsmedetemperaturen är för Hoting +I 0,3 C och för Gisseås +I 0,o C samt årsnederbörden resp. 550 och 559 mm. Den ägre beägna Ratingsstationen har såunda i medeta något högre temperatur och obetydigt ägre nederbörd.

8 ETT GALLRINGSFöRSöK I STAVAGRANSKOG 653 MARTONNES humiditetsta utgör enigt observationerna från Hoting 49 och enigt Gisseåsstationens siffror sr, varför man torde få hänföra trakten ti gränsområdet mean norra Sveriges subhumida och humida kimatområden enigt HESSELMANS indening (HESSELMAN 1932). För beysande av tiväxtperiodens början och ängd i dessa trakter kunna ovannämnda arbeten av RoMELL och RoNGE åberopas. Med tiväxtens början avses här den tidpunkt, då 5 procent av sommarens totaa Fig. I. situationskarta över försöksytornas beägenhet. Den svarta rektangen utmärker försöksområnet Situationskarte ii ber die Lage der V ersuchsfächen. das V ersuchsgebiet. Das schwarze Rechteck bezeichnet tiväxt avsatts, samt dess sut, när 95 procent av tiväxten uppnåtts. Tiväxtperiodens ängd bir enigt denna definition i sjäva verket de meersta go procenten därav. RoMELL fann som medeta för Hoting under perioden föjande data enigt observationerna å pan ma.rk: Höjdtiväxten börjar varar Ta: maj 45 dagar Gran: juni 37 )) 42. Medde. från, Statens Skogiförsöksattstat. Häft. 28. Diametertiväxten börjar varar 7 juni 78 dagar

9 654 MANFRED NÄSLUND TaJ. I. Hotings meteoroogiska station. Die meteoroogische Station Hotings. L u f t e n s m e d e t e m p e r a t u r, o Die Mittetemperatur der Luft C År Jahr I Jan.[ Febr.[ Mars Apri[ Maj Juni Jui Aug.[ Sept.[ Okt.[ Nov.[ D ec. Året DasJahr Io,o -12,9-9,5-0,7 + s,r +ro,7 +r5,3 +r3,2 + 8,4 + 4,2 - z,o - 4,51 + 1, ,I - 7,o -8,r + I,r + 7,o +n,4 +r7,6 +n,9 + 7,r -0,7-8,8-12,71 + 1, ,8-14,7-3,6 + 0,5 + 4,6 +r2,o +r4,3 +r3,5 + 7,o -3,o -3,5-9,5 + o, ,2-6,9-2,2 -o,5 + 3,9 +ro,o +r6,6 +r3,3 + 6,7-1,3-9,7-12,4 + 0, ,8-9, , ,5 +ro,5 +rr,4 + 7,r + I,o -3,5-8,7 + 0, ,3-15,3-0,7-2,3 + 6, rr,o + 9,6 + 6,2 + 1,8-0,7-0,6 + 1, ,4-10,9-8,o + 1,8 + 8,2 + 8,6 +r6,3 +r2, ,9 ±o - 6,7 + 1, , ,5 + 1,4 + 6,9 +rr,o +rs,r +n,6 + 6,7-0,8-2, , ,s ,3 + o, r6,r +r6,o +r2,8 + 8,o + 2,2-7,6-6,6 + 2,4 M~~:~~a- 9,r[-ro,r[- 5,r + 0,31 + 6,r +ro,91 +14,71 +r2,21 + 7,o + o,s[- 4,31-7,21 + 1,3 Nederbörd, mm Niederschag r II r8 36 6r 65 9r r r ror 25 4r so o 2r r r ro8 6r 2r 6 r r o r I ro r r r ro2 r r r 45, r 3r r r2 4 6 rr o 2r ro 64r s6r Medeta Mitte För Backe och den för dessa trakter normaa sommaren 1922 ämnar RoN GE nedanstående uppgifter: Höjdtiväxten Diametertiväxten börjar varar börjar varar Ta: maj 43 dagar 2 juni 63 dagar Gran: juni 37 >> 2 >> 61 >> Björk: knoppbristning 19 maj, söja 29 maj, första gua öv 15 augusti. Sammanfattningsvis framhåer RoNGE, att tiväxten, med undantag för granens höjdtiväxt, försiggår mycket tidigt på försommaren med kumination redan omkring den juni. Diametertiväxten för ta och gran föjas mycket vä åt, men granens

10 ETT GALLRINGSFöRSöK I STA VAGRANSKOG 655 Tab, 2. Gisseås meteoroogiska station. Die meteoroogische Station von Gisseås. Luftens m e d e t e m p e r a t u r, o Die Mittetemp eratur der Luft c År Jahr I Jan. J Febr. J Mars Apri! Maj Juni Jui Aug. J Sept. J Okt. J Nov. J D ec. Året Das Jahr! rr,r -12,6 -ro, o -!,6 +4,5 +ro, o. +r4,4 +r3,o +8,8 +3,9-2,6 - s,o + r,o! ,4-6,3-8,2 +o,9 +7,4 +rr,2 +r6,7 +n,8 +6,9-1,2-8,6-12,6 + I,I ,2 -!2,8-4,3 +6,3 +4,I +n,6 +If,2 +r3,6 +6,6 --J,2-3,8-8,5 + 0,4! ,6-6,9 -!,7 -o,b ro,2 +r6,4 +r3,4 +6,2-0, II,4 + o, !3,4-10, o,6 +4,5] ro,6 +ro,3 +6,3 +o, ,2 ±o! !0,7 -!4,3 - r,o -2,3 +6,4 + 9,8 +II,71 +ro,o +7,2 +r,9 -I,r - z,r +!,3!93!... -rz,r -Iz,o - 9,7 -o,z +7, r5,4 +ro, ,2-0,41-6,7 + 0, _:_ s,o - 3,5-5,3 +o4 +6,r +ro,3 +q,6j +n,5 +6,o -I,o -3, ! ,z ,6 +6,o +!4,5 +r5,2 +n,5 +7,7 +r,7-8,8-6,3 +!,8 Medeta 1tte JJ ,31-3,31-o,91 +4,r + 7,o +r3,41 +ro,51 +6,41 +r,o 1-6,71-13,51-0, ,5-7,5-4,3 +r,8 +S,o +r3,o +r6,o +r3, r,7-5,r - 5,4 + 2,8 N e d e r b ö r d, m m Niedersch ag! Sr IOI I ! I II9!07 4! 3! ! 5I I I7 520! I ro8!00!09 62 I r8 II ! ro ! 20 r ss 46 II9 14 6! ! ! I7 460 Medeta Mitte o ss! IOO 79 ro6 37 2! I 8 I!8 6 8 I höjdtiväxt är avsevärt senare än taens. Beträffande höjdtiväxten fann RoMELL ej någon påtagig skinad mean tiväxtperiodens ängd i södra och norra Sverige. Likaså ej heer beträffande dess början för gran. Däremot visade det sig, att höjdtiväxten för taen började omkring 20 dagar tidigare i sydigaste Sverige än i Hoting. Någon tydig oikhet mean höjdti växtens föropp, d. v. s. tiväxtkurvans form, för södra och norra dearna av andet har ej heer framkommit vid ovannämnda undersökning. Liknande j äroförande observationer finnas veterigen ej för diametertiväxten.

11 656 MANFRED NÄSLUND Tiväxtperiodens ängd och tiväxtens föropp synas åtminstone för höjden vara i stort sett ika över hea andet, men tiväxtens absouta storek avtar i grova drag mot norr iksom vegetationsperiodens ängd, som ju bestämmes av tiderna för vårens och höstens inträde. Skinaden mean vegetationsperiodens och tivåxtperiodens ängd minskas såunda norrut, varigenom också ängden av den tid, under viken näringsberedning och näringssaming samt andra viktiga processer äga rum, bir kortare. (ROMELL I925). Som vegetationsperiod i vid betydese kunna vi betrakta den tid, då växtkroppen icke är frusen och ivsprocesser av oika sag försiggå i dess inre (WIBECK I929). Den ytigare marktjäens varaktighet är i viss mån ägnad att karakterisera denna tid. Beträffande tjäens uppträdande har skogschefen RoNGE gjort intressanta och omfattande undersökningar på Bosundets skog i stavagrans bestånd, som äro ikartade med de här behandade försöksytorna, varti vi återkomma närmare i det föjande (s. 7I5). För tjäbidningen är nederbördens fördening av stor betydese. Sammanfaer ködens inträdande med en reativt nederbördsfattig period (stark köd och barmark), viket vanigen är faet i dessa trakter iksom för stora dear av Norrand, befordras uppkomsten av en kraftig tjäe. Kommer däremot ett snötäcke, irinan marken hunnit tifrysa, förhindrar detta utbidandet av någon mäktigare tjäe. Så är förhåandet i fjätrakterna, där het ofrusna myrmarker, täckta av två meter djup snö ej äro någon ovanighet (RoNGE Igz8). Tjäförhåandena inom fjäskogarna synas därför igga annorunda ti än inom den trakt, som avhandas här. I detta sammanhang ska även framhåas, att tjäen går bort hastigare under regniga försomrar än under torra. Traktens geoogiska förhåanden kunna vi endast angiva i den mycket begränsade omfattning, som geoogiska kartor och pubicerade undersökningar tiåta. Härav framgår, att försökstrakten är beägen adees i sydöstra gränsen av norra Ångermanands grönstensområde, som i nordsydig riktning sträcker sig mean Lunne och Bosundet. Söder och sydost härom utgöres berggrunden av granit (Sveriges geoogiska undersökning. Ser. C. nr IJJ). Isröresens riktning har varit från nordväst mot sydost, varför i varje fa traktens ösa jordager med största sannoikhet äro rikigt inmängda med transporterat grönstensmaterial Markens mineraogiska beskaffenhet torde därför få betraktas som mycket gynnsam för skogsväxten.

12 ETT GALLRINGSFöRSöK I STAVAGRANSKOG 657 KAP. II. BESKRIVNING A V FÖRSÖKSYTORNA VID GALLRINGSFÖRSÖKETS ANLÄGGNING ÅR Försöksytorna äro beägna på nedre deen av Mitabergets norra suttning (se fig. I.) och igga i ett mycket homogent stavagransbestånd med en area av omkring 8o har, som av fokhumorn benämnts >>Lustgården». Ytornas inbördes beägenhet framgår av fig. 2. Varje yta (avdening) omfattar en area av 0,16 har och omgives av 5-8 m breda: kappor, vika behandats ika som ytan. m ID o,------~ =I 609=IT L ~ j, ~ , ,. 608:I 1 608:JI 608:JJI : L-! _J Fig. 2. Karta utvisande försöksytornas inbördes äge. Karte, die gegenseitige Lage der Versuchsfächen ausweisend. Försöksytorna igga, som nämnts, på en höjd över havet av omkring 330 m, och Mitabergets högsta punkt uppnår 388 m ö. h. De qefinna sig i nordkanten av en patåartad trakt vid dess övergång ti svag suttning mot Rensjön. Lutningsförhåandena på ytorna äro endast okuärt bedömda. Ytorna 6o8: I-III ha svag utning (6 -I0 ) mot norr. Ytorna 6og: I-II uta mot samma väderstreck, men utningsgraden är något starkare, dock ej uppgående ti medestark (II 0-20 ). Ståndortsbeskrivningen vid ytornas utäggande år 1923 gjordes redan i början av juni och är av denna anedningmycket ofuständig (ScHOTTE 1924). Beträffande marken och vegetationen hänvisas därför ti 1933 års beskrivning

13 658 MANFRED NÄSLUND (s. 666). Men redan här ska framhåas, att ytorna i dessa avseenden måste anses ha varit mycket ikartade. Över beståndets historik har skogschefen RoNGE haft vänigheten ämna föjande uppgifter. >>Omkring år I790 övergicks denna trakt av en vådsam skogsed, som härjade nästan hea Bosundets skog. Efter dimensionsavverkningar under senare deen av I8oo-taet, vika såunda omfattat efter branden kvarstående grovskog, torde några nämnvärda avverkningar icke ha förekommit förrän Årsrings bredd, 100 mm " ID o O ÅT'sringsnummer från märgen Fig. 3. De närmast märgen beägna årsringarnas bredd vid rothasen. Medeta av 9 träd i kapporna ti försöksytorna. Die Breite bei dem Wurzehas der Jahrringe in der Nähe des Markes. den Umfassungsstreifen der Versuchstächen. Mitte von 9 Bäume aus på Igoo-taet. Ar Igo6 verkstädes en uppskattning av skogen och återfinnes i därti hörande handingar b. a. föjande beskrivning för den avdening, där försöksytorna äro beägna: oväxtig gran, ris- eer snårgran. Under åren Igog-n övergicks hea skogen med stora avverkningar, varvid en väsentig de av den överåriga skogen uttogs>>. Ar I9I2 garades den de av beståndet, där ytserien 6og: I-II sedermera utagts, varvid garingen gjordes starkare på avdening I (ScHOTTE I924) Vid garingsförsökets anäggning i juni år I923 bestämdes beståndets åder genom räkning av årsringarna å stubbar ti utgarade träd och bedömning av stubbådern. Skinaden mean resutaten från de oika ytorna var så obetydig, att ett gemensamt medeta beräknades, varvid en medeåder av IZO år erhös. Bedömningen av stubbådern gör givetvis ådersbestämningen osäker, men denna osäkerhet är betydeseös i detta sam-. manhang. Beståndet måste betraktas som ikådrigt och synes

14 ETT GALLRINGSFöRSöK I S'TAVAGRANSKOG 659 ha uppkommit efter den omnämnda skogseden omkring år IJ90. Vid I933 års revision borrades i kapporna ti ytorna provträd vid rothasen. På 9 st. borrspån, som träffat märgen, mättes årsringarnas bredd under stark förstoring. Medebredden på årsringar med samma ordningsnummer från märgen räknat har uppagts grafiskt i fig. 3 Genom samverkan av fera gynnsamma faktorer, varav skogsed, goda fuktighetsförhåanden och rik frötigång torde vara de väsentigaste, har en synnerigen tät föryngring uppkommit, viket framgår av att beståndet före garingen ~~ng5brodd 1,6o ----;; ~;- ----: T i ; t ; : Vinden 1 i : i ; 1, : ,-- ]_ , ~ : 0, {-----"-!;;!:1.'19_ ~ i , : ! , , r r r r Sfavaqran! : :! 0,40~ {--- : : Q r. r r r , 1 1 r r D Fig. 4. Jämförese mean årsringens bredd för oika kaenderår. stavagransbeståndet och orörda försöksytor i ikådrig taskog. Vergeich zwischen der Breite des Jahrringes fiir verschiedene Kaenderjahre. bestand» und ungeriihrte Versuchsfächen in geichatrigem Kiefernwade. Der»Stab:fichten år I923 på de tidigare orörda ytorna 6o8: I-III hade omkring z8 ooo stammar per har. Detta torde devis förkara den även med hänsyn ti ståndorten ringa tiväxten hos pantbeståndet. Sannoikt har även en efter eden kvarstående skärm bidragit härti, viket fig. 4 synes antyda. Här äro, medeårsringsbredderna för varje kaenderår hos de ovannämnda provträden uppagda grafiskt underperioden I84o-Igo8. Ti jämförese ha, i brist på bättre materia, medeårsringsbredderna från två orörda försöksytor i ikådrig taskog, som ingå i en annan undersökning, inagts i fig. 4 på samma sätt. Den ena ytan är beägen i Revsund (Jämtand) och utgöres av mossrik taskog på grusig morän. Födeseår I730. Den andra igger på Svartbergets försökspark i Vinden (Västerbotten) och kan karakteriseras som avrik taskog på mo. Födeseår I8Ig. På båda ytorna äro 50 träd undersökta. I sutet av 8o-taet kan spåras en gynnsam inverkan på stavagranen av huggningarna å skogen i senare deen av detta århundrade. Enigt förekomsten av gama stubbar att döma, synas I909-II år sav-

15 660 MANFRED NÄSLUND verkningar på skogen ej avsevärt ha berört patsen för ytorna, och den av eden kvarämnade skärmen torde ha varit ges. En tydig effekt av 19I2 års garing på ytorna 6o9: I-I framgår av fig. 8, s. 673 varti vi återkomma. Vid garingsförsökets anäggning år 1923 ämnades beståndet orört å försöksytorna 6o8: I och 609: IL Ytorna 6o8: II, 6o8: III samt 609: I däremot åggarades med oika styrka, viket närmare framgår av fig. 5 och ta b. 3 Låggaring utesuter ej, att ett betydigt ingrepp även göres ovanifrån, varigenom vissa ej önskvärda typer såsom vargar och tekniskt mindervärdiga träd uttagas. Särskit gäer detta första garingen av ett bestånd. Att så även varit faet här visar fig. 5 Det värdeösa garingsvirket kvarämnades på marken. Innan vi övergå ti en närmare beskrivning av beståndet före och efter.garingen, skoa vi i korthet redogöra för häredningen av uppskattningsresutaten i tab. 3 Några yckade fotografier över ytorna från år 1923 finnas ej, men fig. ro, II och 14, 15, s. 676,677 och 68o, 681 av de orörda avdeningarna från 1933 års revision torde bidraga ti att ge en viss bid av beståndet före garingen år Uppskattningen har såvä i fät som vid observationernas bearbetning på rummet skett efter samma principer som vid års revisioner av Försöksanstatens ytor i ren taskog (NÄsLUND 1935), varför vi endast i grova drag behöva. ingå därpå. På aa ytor kavades före garingen samtiga träd vid brösthöjd. Höjden mättes ikaedes på aa träd å ytorna 6o8: II-III och 6o9: I, men på de mycket stamrika ytorna 6o8: I och 6o9: II ha representativa provträd höjdmätts ti ett anta av resp. 152 och 301 st. Garingsvirkets kubikmassa har erhåits med edning av representativa provträd, som enmetersektionerats. För bestämning av den kvarvarande granens kubikmassa har formtaskurva häretts med tihjäp av objektivt utvada provstammar. Dessa ha erhåits genom sortering efter resp. försöksytas höjdkurva av de sektionerade provträden för garingsvirket jämte andra sektionerade garingsstammar, som i fät subjektivt uttagits att representera beståndet efter garingen (se NÄs LUND 1935). De orörda ytorna 6o8: I och 609: II äro kuberade på samma sätt, varvid provstammarna från ytorna 6o8: II-III resp. 609: I använts. Det så erhåna provträdsantaet för formtaskurvorna ha varierat mean st. Den kvarvarande björkens kubikmassa har på grund av otiräckiga höjdobservationer häretts med edning av den utgarade björkens formhöjd. I tab. 3 innefatta siffrorna för björk enstaka stammar av ta, asp och säg å ytorna 6o8: I-III samt uppgiftema för gran enstaka stammar av ta, björk och asp på ytorna 609: I-IL Samtiga träd på ytan 6o9: II samt de efter garingen kvarvarande träden å ytorna 609: I och 6o8: II-III förseddes med nummer och brösthöjdskors

16 ETT GALLRINGSFöRSöK I STA VAGRANSKOG 661 starnan:tal perhar :n 609:1 ~ sta:rrw.:n:ta, per har 7000 c::::b<= o-~~~~~~m~~-~~~~~ crnkass :k :1 608:]1 608:JII 4000 ~ o Fig. 5. Stamantaets fördening på centimeterkasser efter brösthöjdsdiametern vid garingsförsökets anäggning år!923. Hea staparna ange stamantaet före garingen och de streckade dearna antaet efter garingen. Die Verteiung der Stammzah auf Centimeterkassen nach dem Brusthöhendurchmesser bei der Arrage des Durchforstungsversuches im Jahre I923. Die ganzen Stape bezeichnen die Stammzah vor der Durchforstung und die gestrichehen Teie die Anzah nach der Durchforstung.

17 662 MANFRED NÄSLUND Tab. 3 Beståndet vid garings Der Bestand bei der Arrage des Diametern och grundytan äro angivna på bark. Höjden är angiven över Der Durchmesser und die Grundfäche sind mit Rinde angegeben. Die Höhe ist iiber Uppskattningstidpunkt Zeit der Aufnahme dag månad Tag Manat 23 8 Åder Ater 121 T rädsag B aumart Gran... "I Fichte ~jr~~k... 'I S:a Gmndyte- medestammens diam. Durchm. des Kreisf.- mittestammes cm 3.3 8,8 3,5 Beståndet före garingen Der Bestand vor der Durchforstung 1 Grundyte-1 Grundyte- mede- stam- Grund- Kubikvägd stammens anta yta massa medehöjd form- Stamm- Grund- Knbikförhåande 1 zah f ä ch e masse Kreis- Formfächen- verhätniss st. m> mittehöhe des Kreisf.- mittestammes per har m % pro ha 4, 9 91 m3 Försöks- Die Versuchsr8,7r ' 58, ,57 II,o 27 o8r 21,281 69,7 Försöks- Die Versuchs- r Gran Fichte ~jr~~k... 'I S:a 3,4 7,4 3,7 4,80! !,331 69,9 I 163 4,98 20, , Försöks- Die versuchs- 18 6!20» Gran... Fichte Björk Bir k e S:a 3 5 9,7 3,8 4, ,or 78,o 556 4,I2 r8,r ,r3 96,1 I !20!20 Gran... I Fichte /Gran Fichte 6,2 6,o 1 Härav stammar ägre än!,3 m. Hiervon Stämme niedriger as >) )) Försöks- Die Versuchs- 5,9 I ,861 48,2 5,79 75 Försöks- Die Versuchs r8,541 64,5

18 försökets anäggning år Durchforstungsversuches im Jahre I923. ETT GALLRINGSFöRSöK I STAVAGRANSKOG 663 mark samt ideacyindern och kubikmassan på bark och över stubbe. Boden und die Ideavaze und die Kubikmasse mit Rinde und fiber Stumpf angegeben. Beståndet efter garingen I Garingsprocent Der Bestand nach der Durchforstung Durchforstungsprozent Grundyte-1 Grundyte- Grundyte- mede- Stam- Grund- Kubikmede- vägd stammens anta yta massa stammens medehöjd form- Stamm- Grund- Kubik- Stam- Grund- Kubikdiam. Iförhåande zah fäche masse anta yta massa Durchm. des Kreis- Form- Stamm- Grund- Kubik- Kreisf.- fächen- verhätniss st. m' m3 zah fäcbe masse mitte- mittehöhe des Kreisf.- stammes mittestammes per har cm m % pro ha ytan 6o8: I. fäche 3 3 4,29 9I I8,7r 1 58, I 8,8 8, ,57 II,o I 3,5 4,83-27 o8i 2I,z8 69,7 I ytan 6o8: II. fäche 6,r 5, ,I7 25,2 9I,r 66,4 63,9 I 7,8 7,29-38 o,x8 0,7 96,7 96,4 96,6 6,r 5, ,35 25,9 I 9I,3 72,r 7I,3 ytan 6o8: III. fäche 6 3 5,88 73 I~851 4,83 I7,o 94,7 79,9 78,2 IOO IOO IOO 6,3 5,88 I 538 4,83 r7,o 94,8 82,8 82,3 ytan 6o9:I. fäche 8,r 6,6o 65 I OI3 ytan 609: II. fäche 6,o ,I8 I9,2 77,7 62,6 6o,z I8,54. 64,5

19 664 MANFRED NÄSLUND i vit ojefärg (se fig. 12, s. 678) samt inades å kartor över ytorna. Härigenom kan på dessa ytor varje enskit träd föjas från den ena revisionen ti den andra, och dess pats i beståndet är känd. Jämföra vi beståndet före garingen på de oika ytorna framträder en markerad skinad mean ytserierna 6o8 och 609 (tab. 3). De senare ytorna ha färre stammar, grövre dimensioner och mindre formförhåanden. Med formförhåande avses här förhåandet mean höjden över brösthöjd och brösthöjdsdiametern på bark. Enigt uppgift från skogvaktare EKLUND, Bosundet, var beståndet å ytserierna 6o8 och 609 för ögat ikartat före garingen Någon skinad av betydese med avseende på överskärmning från efter eden kvarstående skog torde ej ha föreegat. Beståndets oika utvecking synes väsentigen bero på 1912 års garing å ytorna 609: I-II (jfr fig. 8, s. 673). Även inom serierna föreigga skijaktigheter, ehuru mindre utprägade. I serien 6o8 stiger såvä medediameter som täthet (stamanta, grundyta och kubikmassa) från avdening I ti avdening III, varvid avdeningarna II och III äro mest ikartade. Uppskattningssiffrorna från den orörda avdeningen I omfatta, som nämnts, ett års tiväxt mera än från de övriga avdeningarna, viket ytterigare skärper skinaderna något (jfr tab. 3). Beträffande serien 609 har avdening II kenare dimensioner och större täthet än avdening I, som garades något starkare år Över trädens kronor gjordes inga observationer förrän vid 1933 års revision, då krongränsens höjd över marken mättes. Under förutsättning att krongränsens äge ej avsevärt ändrats sedan år 1923, viket för de hårt garade ytorna 6o8: II-III och 6o9: I synes sannoikt, kan tydigen uppgift om kronans ängd på de kvarvarande träden efter garingen år 1923 erhåas. I fig. 6 har kronförhåandet uppagts grafiskt över brösthöjdsdiametern. Ytan 609: I skijer sig avsevärt från de övriga ytorna. Däremot äro ytorna 6o8: II-III ganska ika med undantag för de grövre dimensionerna, vika ha ägre kronförhåande på ytan 6o8: III. De utgarade stammarna torde i genomsnitt, möjigen med undantag för de grövsta träden, haft mindre kronor. Garingsuttaget har reativt sett varit minst på ytan 609: I (se tab. 3). Man bör därför kunna gå ut ifrån, att kronförhåandet på denna yta även före garingen varit större än på ytorna 6o8: II-III. För vardera av ytorna 6o8: I och 6og: II har uträknats medetaet av roo st. representativa provträds höjder (medehöjden) samt spridningen (medeavvikesen) kring detta medeta. Härvid erhös för ytan 6o8: I en spridning av r,6 m eer 42% av medehöjden och för ytan 609: II r,6 m eer 34%, viket visar, att en ej obetydig skiktning föreigger. Skinaden mean ytorna torde huvudsakigen få tiskrivas 1912 års garing.

20 ETT GALLRINGSFöRSöK I STAVAGRANSKOG 665 Trädens radietiväxt under perioden rgr8-22 på de oika ytorna diskuteras i kap. IV (se s. 674). I det föregående har såunda beträffande beståndets beskaffenhet före garingen konstaterats väsentiga skijaktigheter mean de båda ytserierna samt inom desamma mindre oikheter mean avdeningarna. Det har framhåits att huvudsakiga skinaden mean serierna 6o8 och 6og torde få tiskrivas rgr2 års huggning. Trots de kena dimensionerna håer beståndet före garingen; särskit å KronförnöandQ % '30 20 ID 0o~--7---~2~--*'3--~4~--~5--~6~--~7--~8~--~9--~IO~--~II--~1~2--~1'3 diamcztczr, cm Fig. 6. Jämförese mean kronförhåandet på försöksytorna 6o8: II, 6o8: III och 6og: I efter garingen år Vergeich zwischen dem Kronenverthätnisse der Versuchsftächen 6o8: II, 6o8: HI und 6og: I nach der Durchforstung im Jahre de tidigare ej garade ytorna, på grund av det synnerigen stora stamantaet en anmärkningsvärt hög kubikmassa. Av tab. 3 framgår att garing$ingreppen måste betecknas som synnerigen starka, och deras åggaringskaraktär framträder tydigt. Betrakta vi grundytan, viken är noggrannare bestämd än kubikmassan, som en mätare på sutenheten, så är ytan 6o8: III den gesaste efter garingen. Sedan föj a i ordning ytorna 6og: I, 6o8: II, 6og: II och 6o8: r. stamantaet efter garingen varierar frånomkringrooo (6og: I) ti omkring 27 ooo (6o8: I). De största garingsprocenterna uppvisar ytan 6o8: III. Vi ha här såunda fem ytor i stavagran av vitt skida sutenheter efter garingen och fördeade på två serier med tydiga beståndskijaktigheter före garingen, vars tiväxt under perioden närmare ska studeras.

21 666 MANFRED NÄSLUND KAP. III. BESKRIVNING AV FÖRSÖKSYTORNA VID 1928 OCH 1933 ÅRS REVISIONER. Jordmån och markvegetation beskrevas ej närmare vid 1928 års revision.. Beträffande beståndet gjordes föjande observationer. På samtiga ytor med undantag för den mycket stamrika och arbetskrävande ytan 6o8: I, varpå inga mätningar utfördes vid denna revision, kavades aa träd vid bröst~ höjd. Höjden mättes på samtiga träd å ytorna 6o8: II-III och 6o9: I samt på II5 st. representativa provträd å ytan 609: II. Någon garing företogs ej. Uppskattningsresutaten framgå av tab. 5, s. 668 och diskuteras närmare i kap. IV. Vid 1933 års revision hade besutats, att en redogörese över garingsförsökets hittisvarande utvecking skue pubiceras. Med anedning härav gjordes vid denna revision, som utfördes av författaren, viken även haft tifäe att besöka dessa ytor åren 1923 och 1928, en de speciaundersökningar. Det ansågs dock ämpigt att giva dessa en mycket begränsad omfattning. Försöksytorna äro, som nämnts, avsedda att föjas en ång tid framåt, och något garingsbehov föreåg ej, varför observationer endast kunde göras på stående träd och med vissa inskränkningar på grund av de kena dimensionerna. En mera ingående undersökning skue därför förbehåas åt kommande re- 1 v1s10ner. Av ovannämnda skä stöder sig markens och markvegetationens beskrivning endast på enka, okuära fätobservationer. Markens amänna mineraogiska beskaffenhet har berörts i det föregående (s. 656). Några särskida anayser i detta avseende äro ej utförda. Markprofien har studerats genom upptagande av fem profigropar på varje yta (avdening). Jordarten utgöres av moig-mjäig morän, som ti cms djup är moig och sedan överg;h ti att bi mjäig. Jordmånstypen är järnpodso med nedåt otydigt avgränsad bekjord, och humustäcket utgöres av råhumus. I tab. 4 angives humustäckets och bekjordens medetjockek för de oika ytorna. Av tab. 4 framgår, att några större skijaktigheter med hänsyn ti humustäckets och bekjordens mäktighet ejtorde förefinnas mean de oika ytorna, Siffrorna äro givetvis ej så tiföritiga, att de tiåta några detajjämföreser. Beträffande humustäckets strukturea beskaffenhet, har ej någon för ögat tydig skinad kunna t iakttagas mean de orörda och de garade ytorna, viket dock ej utesuter att betydesefua förändringar redan inträtt på de senare. Råhumusen är typiskt fitartad.och består av mycket svagt förmutnade växtrester. Enigt de okuära fätobservationerna torde markens beskaffenhet

22 ETT GALLRINGSFöRSöK I STAVAGRANSKOG 667 Tab. 4 Försöksyta V ersuchsfäche N:r Humustäckets Bekjordens Humusdecke Beicherde tjockek i cm. Dick e 6o8: I.... 6o8: II.... 6o8: III.... 6og: I...,.. 6og: II..., IO I0 9 II IO ha varit mycket ikartad på de oika ytorna vid försökets anäggning. Markvegetationen har beskrivits het summariskt för varje yta, varvid frekvensen angivits okuärt i.:;nighet med HuLT-SERNANDERS beteckningsschema.1 Bottenskiktet är i hög grad ikartat på de oika ytorna och karakteriseras av den mossrika barrskogstypens vanigaste arter. Artsammansättningen är i huvudsak föjande, varvid den ungefäriga frekvensen angives inom parentes. Hyocomium proiferum (r), Hyoeomium parietinum (r), Ctenium (= Hypnum) erista eastrensis (e-t), Dieranum rugosum (e), Poyfriehum eommune (e), Fetigera aphtosa (e). För ytan 6o8: I tikommer Sphagnum Girgensohnii (e, fv. r) på några mycket små fäckar. På de orörda ytorna 6o8: I och 6o9: II förekommer Ctenium tunnsådd, fäckvis rikig, men på övriga ytor endast mera enstaka. Med hänsyn ti fätskiktet har en viss differentiering ägt rum. Frekvensen av ris är påtagigt mindre för ytan 6o8: I i jämförese med de övriga. Mean de senare har däremot vid denna okuära besiktning ej kunnat iakttagas någon bestämd skinad i detta avseende. Risens förekomst beyses av föjande ståndortsanteckning: Vaeeinium vitis idaja (s. 6o8: I t), Vaeeinium myrfius (s. 6o8: I t), LinnaJa boreais (e), Empetrum nigrum (e), Lyeopodium annotinum (e). Tydigare skinader framträda beträffande frekvensen av gräs och örter. På de orörda ytorna 6o8: I och 6o9: II förekommer Desehampsia (= Aira) fexuosa endast mera enstaka och huvudsakigen i sterit tistånd, på ytan 6o8: II är frekvensen något större samt kan för ytorna 6o8: III och 6o9: I betecknas som tunnsådd, fäckvis rikig. A dessa två ytor uppträdde Desehampsia fexuosa ymnigt bommande. Dryopteris LinnaJana iakttogs i mera enstaka exempar å ytan 609: II samt på några mindre fäckar å ytan 6o8: III. Enstaka förekomster av Pyroa seeunda ha även antecknats. Ett ganska rikigt stubbuppsag av björk har utveckats på ytorna 6o8: II och 6o8: III, men för övrigt förekommer på ytorna endast enstaka buskar I y =ymnig; r= rikig; s = strödd; t= tunnsådd; e= enstaka.

23 668 MANFRED NÄSLUND Tab. 5 Beståndets utvecking efter Die Entwickung des Bestandes nach der Diametern och grundytan äro angivna på bark. Höjden är angiven över Der Durchmesser und die Grundfäche sind mit Rinde angegeben. Die Höhe ist iiber Revision I Kvarvarande bestånd Aufnahme Verbeibender Bestand Grundyte- Grundyte- Grundyte-~ mede- Stam- Grund- Idea- Kubik- Å- Träd- mede- vägd stammens anta yta cyinmassa må- der sag stammens medehöjd form- Stamm- der Grund- Kubikdag n ad år N:r Ater diam. förhåande zah! f! ä ch e Idea- Baumwaze masse Tag Mo- Jahr art Durchm. Kreis- Formnat des Kreisf.- fächen- verhätniss mitte- mittehöhe des Kreisf.- st. m m3 m3 stammes mittestammes per har cm m % pro ha I 2 I 2 3 S:a 4,o o8ii 25,821-87,3 Försöks- Die Versuchs I9231 I2I Gran 3,3 4,29 gr I8,71 79,5 58,7 Fichte» Björk 8, ,57 - II,o Birke S:a o8r 21,28-69,7 2I I3I Gran 3,8 4, ,78 II2,I 74,6 Fichte» Björk 9, ,04 - Bir k e 12,7 Försöks- Die Versuchsr !20 Gran 6,1 5, , Fichte ,171 )) Björk 7, o,i8-0,7 Birke S:a 6, ,351-25,9 2I 6 I Gran 6,7 6, Fichte 8,61 52,3 -» Björk ,26 - Birke - S:a 6, I3I , Gran 7,7 6, II,261 74, Fichte " Björk II,o ,36 - I,6 Birke S:a 7, u,62-45,7 I 2 3 Försöks- Die Versuchs- I I20 Gran Fichte 6,3 5,88 73 I 538 4,83 28,1 17,o 2I I25 Gran Fichte 7,1 6,31 7I I 538 6,o5 37,8-2 9 I9331 I3I Gran Fichte 8,8 7,13 66 I ,30 65,7 37 9

24 ETT GALLRINGSFöRSöK I STAVAGRANSKOG 669 garingsförsökets anäggning ( ). Anage des Durchforstungsversuches. mark samt ideacyindern och kubikmassan på bark och över stubbe. Boden und die Ideawaze nnd die Kubikmasse mit Rinde und iiber Stumpf angegeben. Garingsvirke Årig A usscheidender B e s ta n d tiväxt under perioden Jähricher Zuwachs unter der Periode Grundyte-1 Grundytevägd stam- Grund- Idea- K u bi,!:- mede- Grundyta medehöjd Ideacyinder anta yta cyinder massa stam- Grundfäche Kreisfäcben- Ideawaze Stamm- Grund- Idea- Kubik- mens mittehöhe zah fäche waze masse diam. Dnrcbm. % % % st. m z m3 m3 des m z enigt enigt m3 enigt Kreisf.- mitte- per Presser cm Presser per Presser per har stammes har nach nach har nach pro ha I mm. Presser Presser Presser ytan 6o 8: I. f äche ,5 0,4I 2,0 6,8 1,5 3, ,7 o,o5 1, I 0,5 0,46 2,o ytan 6o8: II. fäche 25 o,o7 0,4 0,2 1,2 0,30 3,8 5,4 o,9 2,2 4, ,o o, o z 9,I o,o7 0,4 0,2 1,2 0, I - - 1,7 0,44 4,4 9,3 1, ,8 o,o2 6, I r= - 1,7 0,46 4, Fichte Perioden Björk 2,9 ~,<;> Die Perode Birke S:a 1,5 0, ytan 6o8: III. f.äche ,5 0,38 4>I 7.5 1,2 3,0 5,2-1, ,6 1,4 1,9 5, ,8 0,54 7,0 13, ,o 4,6 8,9 Perioden D1e Perode 2,3 0,4I 5,8 11,4 1,8 3, Medde. frin Statens Skogiförsöksanstat. Häft. 28.

25 670 MANFRED NÄSLUND Revision Kvarvarande bestånd Aufnahme Verbeibender Bestand Grundyte- Tab. 5 Grundyte- Grundyte- mede- L1ea- Stam- Grund- Kubik cyin- Å- Träd- mede- vägd stammens anta yta massa der må- der sag stammens medehöjd form- Stamm- Grund- Kubik- Ideadag n ad år Ater Baum- di am. förhåande zah f!äche masse N:r waze Tag Mo- Jahr art Durchm. Kreis- Formnat des Kreisf.- f\ächen- verhätniss mitte- mittehöhe des Kreisf.- st. m m3 m3 stammes mittestammes per har I cm m % pro ha Försöks Die Versuchs. I I9 6 I9231 I20 Gran S,r 6,6o 65 s,r8 I OI31 33,8 I9,2 Fichte 2 2I 6 I928 I25 Gran 8,9 7,I9 66 I OI3 6,36 45,3 - Fichte I9331 I3I Gran I0,4 8,r9 66 I 0131 S,s6 69,4 38,2 Fichte I 20 6 Gran II9231 I20 Fichte 6,o 5, I8,54 I06,3 2 2I I25 Gran Fichte 6,5 6,54 8I ,62 I40,o I9331 I3I Gran Fichte 6,9 7>I9 ss , Försöks Die Versuchs 64, av gran, björk, asp, rönn och vide. Dessa ingå ej i de uppgifter över beståndets sammansättning, som ämnas i tab. 5 Vi övergå härefter ti beståndets beskrivning. Samtiga träd på ytorna kavades vid brösthöjd. Höjden mättes ikaedes å ytorna 6o8: II-III och 6og: I på aa träd samt å de stamrika ytorna 6o8: I och 6og: II på omkring roo representativa provträd för vardera ytan. Vid denna revision observerades på höjdprovträden även krongränsens höjd över mark. För att erhåa en grov uppskattning av kubikmassan fädes gemensamt för ytorna 6o8: II-III och 6og: I omkring 50 subjektivt utvada provträd i gränsen mean kappa och omgivande, mycket starkt garade bestånd, vika enmetersektionerades för formtaets bestämmande. Dessa provstammar igga ti grund för häredningen av formtaskurvan ti ytorna 6o8: II-III och 6og: I. Härvid har förfarits på samma sätt som vid bearbetningen av 1923 års revision (s. 66o). Provträden för en viss ytas formtaskurva ha såunda erhåits efter en sortering på rummet av ovannämnda, gemensamma prov-

26 ETT GALLRINGSFöRSöK I STAVAGRANSKOG 671 Forts. Garingsvirke A usscheidender B estand Stam- Grundanta yta Stammzah Grund- fäche Idea- Kubik- Grundyte-1 Grundyta cyinder massa mede- Grundf!äche Idea- Kubik- stammens waze masse diam. --~---- Årig tiväxt under perioden Jähr!icher Zuwachs unter der Periode Grundytavägd medehöjd Kreisfächenmittehöhe Ideacyinder Idea!waze D~. % % % st. m m3 m3 desmfi~~~f.- m enigt enigt m3 enigt stammes per Presser cm Presser per Presser per har har nach nach har nach ~ ~p-ro h_a ~ m_m ytan 609: I. äche ytan 609: II. fäche Perioden Die Perode k o,z4 ~~--~--P-re_ss_k_r~----~-P_r_es_ru_er~----~-P_r_~_s_k_r_ 1 4,2 rr,s r,7 2,3 5, ~-o_,_37~---5_,_o ~ r6_,_7~~---2,_z ~_4_ _o-+--~7-'o 0,31 4,5 14, ,2 6,2 so 2,o r,o o,6z 3,I rs,o 6,7 r,r I----0-,7--~_o_,_4_ _L r_,s ~_r_r_,o-+---r-,6--~--5-' 3 ~ _4 Perioden 1923-'-33 o,s o,s r 2,4 r2,8 2,o 6,o 4,3 Die Periode stammar med edning av ytans höjdkurva. Provträdsantaet för dessa formtaskurvor ha utgjort omkring 40 stammar. Formtaskurvorna ti de orörda, svagt växande ytorna 6o8: I och 6og: II äro bestämda på anaogt sätt med hjäp av garingsstammarna vid I923 års revision från de övriga ytorna. Härvid erhös ett provträdsanta av resp. 86 och 34 stycken. De svagheter, som vidåda formtasbestämningen, behöva ej närmare beröras, och förfaringssättet motiveras av att vi här i beskrivande syfte nöjt oss med en mindre noggrann uppgift på kubikmassan. Observationernas bearbetning har i övrigt skett enigt samma principer som för I923 års revision. Uppskattningsresutaten äro sammanstäda i tab. 5 och diskuteras i kap. IV. För att närmare studera granens diametertiväxt ha representativa provträd uttagits genom kvoträkning och borrats vid brösthöj d. Antaet provträd var 50 för var och en av ytorna 6o8: I--III och 6og: II samt 30 för den stamfattiga ytan 6og: I. Ett borrspån har tagits från varje träd och regebundet

27 672 MANFRED NÄSLUND omväxande på trädets södra, västra, norra och östra sida. På grund av de kena dimensionerna ha borrspånens ängd begränsats, så att de 30 sista årsringarnas bredd kunnat mätas på ytorna 6o8: I, 6og: I-II samt de I6 sista årsringarna på ytorna 6o8: II-III. Bredden på varje enskid årsring har uppmätts med hjäp av instrument med stark förstoring, och som tiåtit en aväsning på o,oz mm när. Härvid har bredden uttagits vinkerätt mot årsringens tangent. På samma träd äro förutom brösthöjdsdiameter, höjd och krongräns även barktjockek vid brösthöjd samt ängden av I933 års toppskott bestämda. KAP. IV. BESTÅNDETS UTVECKLING EFTER GALLRINGSFÖRSÖKETS ANLÄGGNING ( ). Brösthöjdsdiametern. Vi skoa med edning av de borrade provträden vid I933 års revision studera förändringen av granens årsringsbredd efter garingen. Björken, som endast förekommer i någon nämnvärd omfattning på den orörda ytan 6o8: I (jfr tab. s, s. 668), har ej borrats. För varje yta har uträknats medeårsringsbredden på de undersökta provträden för de ingående kaenderåren. Resutaten åskådiggöras grafiskt av fig. 7 och 8. Varje punkt motsvarar ett medeta av so träd för aa ytor med undantag för ytan 6og: I, där antaet är 30. Denna bearbetning av de kvarvarande träden år I933 förutsätter, att någon nämnvärd bortgång av träd ej ägt rum under observationstiden. Det bör därför redan här framhåas, att avgången av träd på ytorna under perioden I varit ringa. På den orörda ytan 6og: II ha åtta träd (SÖ per har) sjävgarats under perioden I och på den garade ytan 6o8: II ha fyra träd (zs per har) torkat, under perioden I (tab. s). Detta förefaer anmärkningsvärt, när man tar i betraktande det starka garingsingreppet och huru dåigt rotfäste träden hade vid denna tidpunkt, då medestora träd kunde brytas omku med handkraft. Redan vid I928 års revision voro emeertid träden normat rotfasta, varti förutom gynnsammare växtbetingeser även ändrade tjäförhåanden direkt torde ha bidragit (s. JI6). Trots att det utfäda garingsvirket var översåat med borrmjö sommaren I923 ha några insektsskador ej förmärkts, viket torde sammanhänga med de kena dimensionerna. Sommarens väderek har dessutom varit ogynnsam för insekternas utvecking (jfr s. 6S4). stavagranen synes vara ganska oöm för hårda garingsingrepp.

28 ETT GALLRINGSFöRSöK I STAVAGRANSKOG 673 Betrakta vi fig. 7, framgår att en mycket kraftig reaktion inträtt "efter 1923 års hårda garingsingrepp. För år 1924 är en minskning av ti- År5ring5bredd mm 2.,00 1,60 1,20 0,80 0, I Ar Fig. 7. Årsringens bredd för oika kaenderår. Medeta av so provträd på varje försöksyta. Ytan 6o8: I ämnades orörd, 6o8: II garades starkt, och 6o8: III mycket starkt vid garingsförsökets anäggning år Ytorna ej garade tidigare. Die Breite des Jahrringes fiir verschiedene Kaenderjahre. Mitte von so Probebäumen auf j eder Versuchsfäche. Bei der Arrage des Durchforstungsversuches im Jahre 1923 wurde die Fäche 6o8: ungeriihrt geiefert, 6o8: II stark durchforstet und 6o8: HI sehr stark durchforstet Die Fächen sind friiber nicht durchforstet. Årsring5bredd mm 2,00 1,60 1,20 609:I 0,80 OM~609'~ Ar Fig. 8. Årsringens bredd för oika kaenderår. Ytorna 6og: I-II garades svagt &r I9I2' och vid garingsförsökets anäggning &r 1923 garades 609: I mycket starkt samt ämnades 6og: II orörd. Medeta av resp. 30 och so provträd. Die Breite des Jahninges fiir verschiedene Kaenderjahre. Die Fächen 6o9: I-I wurden im Jahre rgr2 schwach durchforstet und bei der Arrage des Durchforstungsversuches im Jahre 1923 wurde 6og: I sehr stark durchforstet und 6og: II ungeriihrt geiefert. Mitte von beziehungsweise 30 und 50 Probebäumen. växten på de garade ytorna (6o8: II-III) påtagig, men redan 1925 års ring visar en tydig tiväxtökning. Denna kuminerar sedan för år 1929 och har ett sekundärt minimum för år De tiväxt-

29 674 MANFRED NÄSLUND fuktuationer, som framkaas av kaenderårens oika väderek, skoa vi här ej diskutera, emedan denna fråga är föremå för studium på ett annat, mycket omfattande materia (jfr NÄsLUND I934) De oika årens betydese som gott eer dåigt växtår framgår av den orörda ytan. Jämföra vi de oika ytorna före år I923, synes att årsringsbredden genom- ÅRLIG RADIETILLVÄXT mm 0,80 0,70 0,60 0,50,/ / ~--- /' /// : II 609:I 0,40 0,30 0, o, 10 Fig. 9 ol---~-----l----~----~----~--~~--~----~----~--~ o DIAMETER, cm Jämförese mean den åriga radietiväxten under perioden på de kvarämnade träden vid 1923 års garing. Brösthöjdsdiametern hänför sig ti garingstifäet. Vergeich zwischen dem jährichen Radiuszuwachs unter der Periode 1gr8-22 auf den verbeibenden Bäumen bei. der Durchforstung im Jahre Der Brusthöhendurchmesser bezieht sich auf die Durchforstungsgeegenheit. gående är mindre för den ogarade ytan (fig. 7 och 8). Detta behöver ej tyda på någon väsentig oikhet beträffande den genomsnittiga tiväxten före garingen hos träd av samma dimension, utan torde huvudsakigen bero på att de oväxtigaste och kenaste träden utgarats å de andra ytorna. I fig. 9 har åriga radietiväxten under perioden Igi8--zz grafiskt utjämnats över diametern år I923. Med diameter avses här och i det föjande brösthöjdsdiameter samt såvida ej annorunda säges diameter på bark. För de grövre träden, där åggaringens inverkan gör sig mindre. gäande, är skinaden i tiväxt inom ytserierna obetydig (jfr fig. I8, s. 684).

30 ETT GALLRINGSFöRSöK I STAVAGRANSKOG 675 Tab. 6. Medeårsringsbredd för perioderna Mittejahrringbreite der Perioden Försöksyta V ersuchsfäche N:r ! ! indexta indexta indexta indexta mm mm mm mm Indexzah Indexzah Indexzah ndexzah i 6o8: r... 0,27!00 0,23 ss 0, , o8: II... 0,37 IOO 0,38!03 o,8o 2!6 o,6o!62 6o8: III... 0,39!00 0, I, ~,o o9: I... 0,72 IOO 0,76 I06 r, I,o6!47 6o9: II... 0,48!00 0, ,36 75 o,s6 75 Av fig. 7 och tab. 6 framgår att reaktionen efter 1923 års huggning är störst på den starkast garade ytan (6o8: III). Medeårsringsbredden utgör här för perioderna och resp. 146 och 377 procent av årsringsbredden under perioden , medan motsvarande siffror för den orörda ytan (6o8: I) äro 85 och 89 procent resp. Även på den mindre hårt garade ytan (6o8: II) har årsringsbredden ökat kraftigt. (Se fig ) Vi övergå härefter ti ytorna 609: I-II (fig. 8). Dessa ytor ha, som nämnts, även garats år 1912, då stamantaet reducerades ti resp och stammarper har (tab.3 s.662). Resutatet synes av fig.8, varviddock bör observeras att åren måste betraktas som reativt goda växtår, viket den orörda ytan 6o8: I visar (fig. 7). En tydig ökning av årsringen har inträtt efter denna huggning, och reaktionen är avsevärt större för den starkast garade ytan (609: I). Efter en kumination av tiväxten år 1917 synes effekten av garingen på den svagare garade ytan (609: II) ej nämnvärt göra sig gäande efter år För ytan 609: I kvarstår en ej obetydig garingseffekt åren närmast före garingsingreppet år På denna yta inträder en kraftig tiväxtökning efter 1923 års garing; vars amänna gång överensstämmer med ytorna 6o8: II-III med undantag för att tibakagången under år 1924 är mindre framträdande. För perioderna och uppgår medeårsringsbredden på den mycket starkt garade ytan 609: I ti resp. 106 och 183 procent av årsringsbredden under perioden , under det att motsvarande siffror för den orörda ytan 609: II äro 75 procent för båda perioderna (Se fig ) För att närmare studera tiväxtens tibakagång på ytorna 6o8: II och III under åren , ha träden sammanförts i centimeterkasser om 3 cms vidd efter diametern vid 1923 års revision, varefter medeårsringsbredden beräknats för de ingående kaenderåren (fig. 18, s. 684). Figuren visar vid

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

STUDIER över BARRTRÄDSPLANTANS UTVECKLING I RÅHUMUS

STUDIER över BARRTRÄDSPLANTANS UTVECKLING I RÅHUMUS Medföjer skogsvårdsföreningens Tidskrift 1927, h. 2. STUDIER över BARRTRÄDSPLANTANS UTVECKLING I RÅHUMUS ~TUD1EN OBER DIE ENTWICKLUNG DER NADELBAUMPFLANZE IN ROHHUMUS I. BETYDELSEN AV KVAVEMOBILisERINGEN

Läs mer

MEDDELANDEN. F RÅ :"i. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT. HÄFTET l. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. t.

MEDDELANDEN. F RÅ :i. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT. HÄFTET l. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. t. MEDDELANDEN F RÅ :"i STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT HÄFTET 1904 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS t. HEFT' ---- - ----~----- CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1904. INNEHÅLLsFÖRTECKNING.

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3 1906 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT CEN'I'RAL'I'RYCKERIE'I', S'I'OCKHOLM, 1907. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT.

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4. MITTElLUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4. MITTElLUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4 1907 MITTELUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1908 INNEHÅLLSFÖR TECKNING. INHALT. ALEX. MAASS:

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3 1906 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT CEN'I'RAL'I'RYCKERIE'I', S'I'OCKHOLM, 1907. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT.

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR över ÄLDRE SKOGS::: KULTURER I DE NORDLIGASTE LÅNEN

UNDERSÖKNINGAR över ÄLDRE SKOGS::: KULTURER I DE NORDLIGASTE LÅNEN Medföjer Svenska skogsvårdsföreningens Tidskrift 1946, Nr 4. UNDERSÖKNINGAR över ÄLDRE SKOGS::: KULTURER I DE NORDLIGASTE LÅNEN INVESTIGATIONS OF OLD FORESTCULTWATIONS IN NORTHERN SWEDEN AV BO EKLUND och

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Volymviktsvariationer hos planterad gran

Volymviktsvariationer hos planterad gran Voymviktsvariationer hos panterad gran Variations in density of panted spruce av PER NYLINDER MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 43 NR 3 INNEHALL Inedning o o o o o o o o o o o o o o

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

REDOGÖRELSE FÖR FLYGBEKÄMPNINGS= KAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN. UNDER AREN 1944-1945

REDOGÖRELSE FÖR FLYGBEKÄMPNINGS= KAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN. UNDER AREN 1944-1945 REDOGÖRELSE FÖR FLYGBEKÄMPNINGS= KAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN. UNDER AREN 1944-1945 BERICHT OBER DIE FLUGZEUGBESTAUBUNG GEGEN DEN KIEFERNSPANNER IN DEN ]ARREN 1944-1945 AV VIKTOR BUTOVITSCH MEDDELANDEN FRÅN

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Undersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörelse. i boningshus i Blekinge län och Kalmar läns södra landstingsområde

Undersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörelse. i boningshus i Blekinge län och Kalmar läns södra landstingsområde Undersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörese i boningshus i Bekinge än och Kamar äns södra andstingsområde Untersuchungen aber die Ausbreitung und den Schaden der hozzerstörenden

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Några exempel på produktionen i planterad granskog i södra Sverige

Några exempel på produktionen i planterad granskog i södra Sverige Några exempe på produktionen i panterad granskog i södra Sverige Yied studies in panted spruce stands in southem Sweden av CHARLES CARBONNIER MEDDELANDEN FRÅN ST ATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 44 NR

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT

STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 19. 1922 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 19. HEFT REPOR TS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY Not9 BULLETINs

Läs mer

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun 1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

OM UPPSKATTNINGEN PÅ FÖRSÖKS== PARKERNA REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT UNDER ÅR 1925

OM UPPSKATTNINGEN PÅ FÖRSÖKS== PARKERNA REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT UNDER ÅR 1925 Medföjer skogsvårdsföreningens Tidskrift 1926, h. 5-6. OM UPPSKATTNINGEN PÅ FÖRSÖKS== PARKERNA AV SVEN PETRINI REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN VID STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT UNDER ÅR 1925 MEDDELANDEN FRÅN

Läs mer

STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT

STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT MEDDELANDEN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HAFTET 13-14. 19i6-1917 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANSTALT SCHWEDENS 13-14. HEFT RAPPOR TS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY No 13-14

Läs mer

Undersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring

Undersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring Undersökningar över vattenhatens betydese för barrträdsfröets kvaitet vid förvaring Studies oj the importance of water content for the quaity of con[fer seed during storage av EINAR HUSS MEDDELANDEN FRÅN

Läs mer

MEDDELANDEN FRXN. STHTE{iS. S~OGSfÖRSö~SH{iSTH~T HÄFTET 10. MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT

MEDDELANDEN FRXN. STHTE{iS. S~OGSfÖRSö~SH{iSTH~T HÄFTET 10. MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT MEDDELANDEN FRXN STHTE{iS SOGSfÖRSöSH{iSTHT HÄFTET 10 1913 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT CENTRALTRYCKERIET, STOCE:IIOU\1!9 14 INNEHÅLLSFÖR TECKNING. INHALT. Redogörese

Läs mer

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats

Läs mer

,-------------------------------------------------~ MEDDELANDEN FDÅN HÄFTE 13-14

,-------------------------------------------------~ MEDDELANDEN FDÅN HÄFTE 13-14 ,-------------------------------------------------~ MEDDELANDEN FDÅN STATENS SKOGSfÖRSÖKSANSTALT HÄFTE 13-14 ""-------- 1916-1917 --------" BAND I. MITTELUNGEN AUS DER FORST LICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS

Läs mer

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 33 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1960 Utveckingstendenser beträffande rotvärden

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Funktioner och tabeller för kubering av småträd

Funktioner och tabeller för kubering av småträd Funktioner och tabeer för kubering av småträd Funktionen und Tabeen zur Kubierung keiner Bäume av SVENOLOF ANDERSSON MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 44. NR 12 1Medd. från Statens

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Övning 7 Diffraktion och upplösning Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Den geologiska miljöns inverkan på grundvattnets halt av lösta växtnäringsämnen

Den geologiska miljöns inverkan på grundvattnets halt av lösta växtnäringsämnen KUNGL. SKOGSHÖGSKOLANS SKRIFTER BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY Nr 10 STOCKHOLM, SWEDEN 1952 Den geoogiska mijöns inverkan på grundvattnets hat av östa växtnäringsämnen Infuence of Geoogica Environment

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

Trendspaning i Stockholm

Trendspaning i Stockholm ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och

Läs mer

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030. RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT Av statsrådet FRITJOF DOMÖ TILL utgångspunkt för några amänna jämföreser mean jordbruket och industrien vi jag väja tiden omkring 1890. 1 J ordbruket,

Läs mer

STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT

STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HAFTE 23. 1926-27 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 23. HEFT REPOR TS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N:o 23 BULLETIN

Läs mer

Barkmasseprocenter för timmer och massaved av tall och gran i Norrland

Barkmasseprocenter för timmer och massaved av tall och gran i Norrland Barkmasseprocenter för timmer och massaved av ta och gran i Norrand Bark percentages for timber and pupwood of pine and spruce in Northern Sweden av SVEN-OLOF ANDERSSON MEDDELANDEN FRÅN ST ATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT

Läs mer

OM MEDELFELETs HÄRLEDNING VID LINJE::: OCH PROVYTE::: - TAXERING

OM MEDELFELETs HÄRLEDNING VID LINJE::: OCH PROVYTE::: - TAXERING OM MEDELFELETs HÄRLEDNING VID LINJE::: OCH PROVYTE::: - TAXERING ON COMPUTING THE STANDARD ERROR IN LINE AND SAMPLE PLOT SURVEYING AV MANFRED NASLUND MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HÄFTE

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

FUNKTIONER OCH TABELLER FÖR KUBERING AV STAENDE TRÄD

FUNKTIONER OCH TABELLER FÖR KUBERING AV STAENDE TRÄD FUNKTIONER OCH TABELLER FÖR KUBERING AV STAENDE TRÄD TALL, GRAN OCH BJöRK I SODRA SVERIGE SAMT I HELA LANDET FUNCTIONS AND TABLES FOR COMPUTING THE CUBIC VOLUME OF STANDING TREES PINE, SPRUCE AND BIRCH

Läs mer

l p2628oer: Ansökan om dispens från strandskyddet enligt 7 kap 15 Miljöbalken

l p2628oer: Ansökan om dispens från strandskyddet enligt 7 kap 15 Miljöbalken ANSÖKAN 1 (4) om dispens från strandskydd en. 7 kap 15 Mijöbaken ÄNGELHOLMS KOMMi N Ansökan om dispens från strandskyddet enigt 7 kap 15 Mijöbaken Ansökan skickas ti Kommunstyresen Angehoms kommun 262

Läs mer

En undersökning på virkeskörare av arbetstyngdens variation med köravståndet

En undersökning på virkeskörare av arbetstyngdens variation med köravståndet En undersökning på virkeskörare av arbetstyngdens variation med köravståndet Eine Untersuchung uber den Binfuss des Transportabstandes auf die Arbeitsbeastung des Fuhrmannes av BENGT H:SON AGER MEDDELANDEN

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012 Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%

Läs mer

BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN BONDESI(OGSBRUKET. Ekonomisk undersökning grundad på bokföring 1953-1960

BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN BONDESI(OGSBRUKET. Ekonomisk undersökning grundad på bokföring 1953-1960 K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 39 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1963 BONDESI(OGSBRUKET Ekonomisk undersökning

Läs mer

mellanställning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapitulerade den aldrig, och alla Axel Oxenstiernas bemödanden som direktor för det

mellanställning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapitulerade den aldrig, och alla Axel Oxenstiernas bemödanden som direktor för det meanstäning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapituerade den adrig, och aa Axe Oxenstiernas bemödanden som direktor för det evangeiska väsendet i Tyskand kunde icke rubba detta hinder. Ytterst märkigt

Läs mer

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats. Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga

Läs mer

Tidsåtgången vid röjning i ungskogsbestånd av tall, uppkomna efter sådd

Tidsåtgången vid röjning i ungskogsbestånd av tall, uppkomna efter sådd Tidsåtgången vid röjning i ungskogsbestånd av ta, uppkomna efter sådd Time required for ceaning young pine stands originating by direct sowing av GEORG CALLIN MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

AVNÖTNINGSMÄTNINGAR PÅ SMÅGATSTENSBELÄGGNINGAR

AVNÖTNINGSMÄTNINGAR PÅ SMÅGATSTENSBELÄGGNINGAR S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM R A P P O R T 1 6 AVNÖTNINGSMÄTNINGAR PÅ SMÅGATSTENSBELÄGGNINGAR i 94 i F Ö R T E C K N IN G Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H STATENS VÄGINSTITUT

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Åldersbestämning av träd

Åldersbestämning av träd Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera

Läs mer

Byggställning. Scaffold

Byggställning. Scaffold Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com

Läs mer

Lokal nr 1. Bökö, Örsjön, Osby

Lokal nr 1. Bökö, Örsjön, Osby Lokal nr 1. Bökö, Örsjön, Osby 2016-01-12 Belägenhet: Försöket ligger på Bökön i Örsjön ca 10 km NNV om Osby (N-S koord: 6260700, Ö-V koord: 1385700, H.ö.h: 115 m). Marken är frisk och består av sandig-moig

Läs mer

Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog

Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog Projektets löptid: 1 januari 2012 1 april 2014 Huvudsökande: Erik Valinger Titel: Professor Organisationstillhörighet: Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form) 1 Föreäsning 9 7.2.1 7.2.4 i Griffiths nduktionsagen sammanfattning (Kap. 7.1.3) (r, t) E(r, t) = t (differentie form) För en stiastående singa gäer E(r, t) d = d S (r, t) ˆndS = dφ(t) (integraform) Eektromotorisk

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 27 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1957 V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

Upphandling av entreprenör för anläggande av VA och väg till Fullerö bostäder

Upphandling av entreprenör för anläggande av VA och väg till Fullerö bostäder 8 SDSBYNDSFÖRVLNNN Handäggare ndersson Martin sp Sven-rik Datum 2015-09-03 Diarienummer SN-2015-1611 atu- och samhäsmijönämnden Upphanding av entreprenör för anäggande av V och väg ti Fuerö bostäder Försag

Läs mer

V AXTTIDSUNDERSÖKNINGAR. RECHERCHES SUR LA MARCHE DE L'ACCROISSEMENT CHEZ LE PIN ET L'EPICEA DURANT LA PERlODE DE VEGETATION LARS::GUNNAR ROMELL

V AXTTIDSUNDERSÖKNINGAR. RECHERCHES SUR LA MARCHE DE L'ACCROISSEMENT CHEZ LE PIN ET L'EPICEA DURANT LA PERlODE DE VEGETATION LARS::GUNNAR ROMELL V AXTTIDSUNDERSÖKNINGAR A TALL OCH GRAN RECHERCHES SUR LA MARCHE DE L'ACCROISSEMENT CHEZ LE PIN ET L'EPICEA DURANT LA PERODE DE VEGETATION AV LARS::GUNNAR ROMELL MEDDELANDEN FRAN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Vi finns i M-huset Onk. kinik mottagning Hissar Hissar Hissar Kassa Entré Information Bomsteraffär Huvudentré Brachybehanding vid prostatacancer Apotek www.orebro.se/uso/onk Postadress: Onkoogiska kiniken

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN. STllTEf'lS. S~OGSfÖRSö~SllNSTllhT HÄFTET {38}---- MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS

MEDDELANDEN FRÅN. STllTEf'lS. S~OGSfÖRSö~SllNSTllhT HÄFTET {38}---- MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS MEDDELANDEN FRÅN STTEf'S S~OGSfÖRSö~SNSThT HÄFTET 11 1914 --- ---- - ---{38}---- MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 11. HEFT CENTRA.TRYCKERIET1 STOCKHOLM 1915 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

n SVENSKA SKOGSVÀRDSFÔRENINGENS FÖRLAG

n SVENSKA SKOGSVÀRDSFÔRENINGENS FÖRLAG ##8,ŠKOLSTVO,J:ŠVEDSKI ANVISNINGAR I SKOGSBRUK n SVENSKA SKOGSVÀRDSFÔRENINGENS FÖRLAG PRIS HAFT. 3:-, KART. 4:-. fielt #NNANVISNING I SKOGSBRUK Avsedda for iindervisning vid skogsvdrdskurser lantmannakurser

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning Byggforskning 68 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn

Läs mer

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG.

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. Vid SM i skog ingår vanligtvis 11 moment som tas ut av en tävlingskommitté. Ett av dessa moment är finalmoment. Vilka momenten är tillkännages i samband med tävlingens start.

Läs mer

STUDIER ÖVER GRAN BARKBORRE N s: l MASSFÖRÖKNING. I DE AV DECEMBER~ STORMEN 1931 HÄRJADE SKOGARNA I NORRA UPPLAND

STUDIER ÖVER GRAN BARKBORRE N s: l MASSFÖRÖKNING. I DE AV DECEMBER~ STORMEN 1931 HÄRJADE SKOGARNA I NORRA UPPLAND Medföjer Svenska skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1941. Håje 2. STUDIER ÖVER GRAN BARKBORRE N s: MASSFÖRÖKNING. I DE AV DECEMBER~ STORMEN 1931 HÄRJADE SKOGARNA I NORRA UPPLAND STUDIEN OBER DIE MASSENVERMEHRUNG

Läs mer

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del Tentamen i Mekanik 2 för F, FFM521 och FFM520 Tisdagen 15 apri 2015, 8.30 12.30 Examinator: Martin Cederwa Jour: Martin Cederwa, ankn. 3181, besöker tentamenssaarna c:a k. 9.30 och 11.30. Tiåtna hjäpmede:

Läs mer

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.

Läs mer

Ansökan om fastighetsreglering och ledningsrätt berörande Västerbodarna 1:317 och Västerbodarna 1:384 i Alingsås kommun.

Ansökan om fastighetsreglering och ledningsrätt berörande Västerbodarna 1:317 och Västerbodarna 1:384 i Alingsås kommun. Ansökan om fastighetsregering och edningsrätt berörande Västerbodarna 1:317 och Västerbodarna 1:384 i Aingsås kommun. Aingsås Kommun, ägare ti Västerbodarna 1 :384, samt Mats och Ewa Lundbad, ägare ti

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2.

Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Grönområdesplan utgåva 3 (2015-08) 1 (8) ALLMÄNT Grönområdena har indelats i skötselområden och numrerats. Se karta sid 2. Vilka adresser som motsvarar angivna tomtnummer på karta och i text, finns på

Läs mer

DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV

DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN VID UNDERSÖKNINGAR ÖVER MARKENS DJURLIV Medföjer skgsvårdsföreningens Tidskrift 1932. Häfte ch 2 DBER DIE OXALATMETHODE IN DER CHEMISCHEN BODENANAL YSE OM OXALATMETODENs ANVÄNDNING VID KEMISK]ORDANALYS AV OLOF TAMM STUDIER ÖVER INSAMLINGSTEKNIKEN

Läs mer

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002

De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002 1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem Institutionen för Mekanik Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@mech.kth.se hemsida: http://www.mech.kth.se/~nap/ Institutionen för Mekanik Erik Lindborg te: 79 7583 epost: erik@mech.kth.se Tentamen i SG4

Läs mer