[Författare. %F miner[lin. Bakgrund Vid Klintebys stenbrott, ca. 1,6km rakt öster om Klinte kyrka och en km söder om Klintebys gård, är

Transkript

1 [ (7) Smi %F miner[in [ Bakgrund Vid stenbrott, ca. 1,6km rakt öster om Kinte kyrka och en km söder om gård, är ett riksintresse natur inritat över en de av nuvarande täkt- och uppagsområde. Syftet var ursprungigen att utpeka och skydda okaer med geoogiskt intressant berggrundsstratigrafi i den sedimentära agersekvensen "Mudemärge". Mudemärgen återfinns endast i ett reativt itet område under den facka jordbruksmarken norr och väster om kakstenskinten runt Kinteberg. 14 oika stenbottningar har dokumenterats och år 2000 skyddats som riksintresse (NRO09050 A-N "Berggrundsbottningar i Kinte-området" ur "Områden av riksintresse för naturvård i Gotands än enigt 3 kap 6 mijöbaken", Naturvårdsverket 2000). För stenbrott är detta riksintresse av betydese, då ett deområde berör täkten. Länsstyresen hävdar att boagets användning av täktens uppagsområde strider mot det utpekade riksintressets skyddsvärde. Beskrivningen av dessa riksintressen är dock mycket bristfäig och har dessutom skrivits sammanfattande för aa patser med missförstånd som föjd. Avgränsningen och utpekandet av några deområden är oogisk, passar tex. inte ti riksintressets huvudkriterium "skärning genom Mudemärge" (Lia Snögrinde samt stenbrott). Patser pekas ut som inte kan innehåa en stratigrafiskt intressant berggrundsbottning och därmed inte heer skyddsvärda sedimentstrukturer såsom tex. böjesagsmärken (jordbruksmark under upping vid stenbrott). Ovan nämnda stenbrott utgör bra berggrundsbottningar, men igger i Kintebergskaksten. [ Biaga A Tidsserie av antmäteriets fygfoton daterade 1980, 1986 och 1995 som visar stenbrott i skogsmark på kakstenskinten i sydost. nordväst tifartsväg, fack jordbruksmark och på detta område ses i 1995 års bid en yta för stenuppag utanför dintkanten. Den ädsta deen av stenbrottet som syns igenväxt i de ädre biderna är sannoikt mer än 50 år gamma. De tre provgroparnas pacering och utbredningen av riksintressets deområde 50C är markerad i 1995 års fygbid.

2 PM u ppag_syta Förattare M M n us Johansson sma minera (7)ø Syfte För att bevisa a) att ingen ytnära fast berggrund och därmed inte heer några sedimentstrukturer som skue kunna ha motiverat ett areaskydd för en riksintressant berggrundsbottning finns under uppagsmarken norr om brottet, och b) att utvisandet av ett område för riksintresse natur på uppagsmarken därmed är feaktigt, genomfördes en provgrävning. Tre provgropar schaktades ned ti runt 2m djup och anträffad markprofi har dokumenterats. Pacering och inbördes spridning vades för att ge en representativ bid av markens uppbyggnad under nuvarande uppagsområde inkusive den norra deen av det utpekade riksintresset 50C. Resutat Provgrop 1: Kakrik brunjord med naturigt avagrad sedimentprofi i homogen, väsorterad sitfri svasand under ett m tjockt ager av uppagsmassor. Svasanden kommer från moränmärge som eroderats från kinten i söder och från den facka, men högre beägna jordbruksmarken ängre norrut. Sand har transporterats med vågorna och sedimenterats i en topografisk svacka ängs kintkanten. Tidigare markyta med humusrik, sandig A-horisont (tarika trärester/buskrötter) visar en ojämn och naturigt vittrad övergång ti underiggande C-horisont. Troig tidigare användning är ängsmark, då A- horisonten bara är runt 15cm tjock och en vädränerad svasand ger dåig åkermark. Detta passar vä med historiska fygbider från Lantmäteriet och bondens utsago. Profien grävdes i uppagsområdets sydvästra de och totadjupet är 2m. Vatteninträngning efter grävning visar att grundvattennivån igger på ca 1,9m djup. 2

3 PM uaj Sn mi e E _(7) ] Provgrop 2: Kakrik brunjord med naturigt avagrad sedimentprofi i kakig morän under ett tunt ager svasand. 40cm uppagsmassor överagrar en naturig jordbidning med en mäktig, 45-50cm tjock humusrik, sandig A-horisont. Därunder föjer ett runt 10cm tjockt just ager av grusig, sitfri svasand som övergår i 15cm jus, vågsvaad, grusig morän och som mot djupet föjs av ytterigare 75cm av en mörkare, starkt sitig och grusig moränmärge med upp ti 25cm stora kristaina stenar. Profiens totadjup är 1,9m, inget grundvatten påträffades vid grävningen. Tjockeken på A-horisonten och en tydig och rak undre gräns visar på att marken brukats som åker och pöjts, viket het överensstämmer med historiska fygbider. Provgropen igger ängst ut från Kintkanten av de tre grävda. Den titagande markhöjden norrut på jordbruksmarken har gjort att endast ett tunnare ager bergkross behövdes för att skapa en ika hög köryta på det utökade uppagsområdet. Markprofien är kapad genom tidigare erosion, färgskiftet i C-horisontens övre de markerar gräns för vågsvaning. Eroderat materia som återsedimenterats återfinns närmare kintkanten som mäktiga skikt med svasand i provgrop och 3.

4 PM sma minera (7)J Provgrop 3: Kakrik brunjord med naturigt avagrad sedimentprofi i väsorterad svasand under ett 1,4m tjockt ager av uppagsmassor. Tidigare markyta med 20-25cm mäktig humusrik, sandig A- horisont visar en naturig övergång ti underiggande C-horisont. De föjande 20 centimetrarna av sanden har steniga grusinser, sannoikt sediment från en tidigare bäckfåra från kinten som mynnat på stranden nedanför. Därpå föjer vä sorterad, sitfri svasand. Profiens totadjup är 2,4m. Snabb vatteninträngning efter grävning visar att markens grundvattennivå vid grävningstifäet åg 30cm över botten på ca 2,1m djup, viket gjorde att jordprofiens undre dear snabbt rasade in. Tydig rostfärgning och utfäningar i C horisonten indikerar periodvis högre grundvattennivåer på patsen. Förmodade bäcksediment och en tidvis högre grundvattennivå passar vä med provgropens äge närmast kintkanten. Förutom detta är markens sedimentprofi mycket ik provgrop 1, viket förkaras genom samma markanvändning och båda gropars pacering i den ia sänkan framför kintkanten. 4

5 san F mmneram (7) Karta över stenbrott: Uppagsområde på f.d. jordbruksmark norr om stenbrottet med pacering av provgrop #1-3. Ortofoto från Metria är daterat jui 2014 visar ej aktue situation. Stenbrottets pakant har idag drivits ängre söderut och uppagsområdets yta har utvidgats mot nordväst och nordost. KoordinateriSweref99 TM Provgrop nr N E

6 SMa ] ' minera/ (7) Böjesagsmärken vid gård ca. 1km NV stenbrott anno 1915 ur "Beskrivning ti kartbadet ', SGU serie aa160, Samma oka som ovan, närbid på devis övertorvade böjesagsmärken daterad Berggrundsbottning vid gård i Riksintresse natur NRO09050 "Berggrundsbottningar i Kinte-området', deområde B. Koordinater i Sweref99 TM: N , E

7 / sad minera ] (7) Sammanfattning Områdets topografi, geomorfoogi, agerföjd av ösa jordarter, samt den fasta berggrundens uppbyggnad med en agerföjd av märgesten och kaksten är vä dokumenterade i itteraturen. Undersökta sediment överensstämmer het med förväntad agerföjd på patsen. Uppagsområdet har anagts på mäktiga ager av ösa jordarter nedanför kakdinten, Övertäckta sediment har inte någon som hest kopping ti den geoogiska/stratigrafiska motiveringen för det av Länsstyresen och Naturvårdsverket utpekade riksintresset. Även Sven Laufeds sammanstäning "Reference ocaities in the siurian of Gotand", SGU serie C och Länsstyresens i Gotands än pubikation "Värdefu natur på Gotand", 1983 som igger ti grund för år 2000 utpekade riksintressen redovisar ingen stratigrafisk referensoka som sammanfaer med riksintresse deområde 50C eer 50G (de båda stenbrotten Lia Snögrinde och ). De undersökta markprofiernas inbördes variation är ett ogiskt resutat av deras rumsiga fördening och därav föjande små variationer i erosion och sedimentation. Den samade biden överensstämmer vä med kintens geomorfoogi med en tydig kintkant skapad i hårdare kakstensager på grund av underminering genom erosion av underiggande mjuka märgeager vid högre havsnivåer under hoocen. Sandiga sedimentager på jordbruksmarken ängs dinten är strandsediment som bidades genom erosion och vågsvaning av morän. Det är uppenbart att riksintresseområdets avgränsning vid stenbrott företogs genom fygbidstokning där en anagd uppagsyta beägen på patt jordbruksmark ter sig ika vit som intiiggande bergtäkt som drivs in i kintkanten och därför har tokats som en berggrundsbottning. Detta dokumenteras även genom Lantmäteriets tidsserie av ortofoton och fygbider över området. Sutsats Fast berggrund har ej påträffats och kan med a säkerhet inte förväntas gå i dagen på något stäe inom nuvarande uppagsområde eer under jordbruksmarken bredvid. Riksintresset måste utifrån detta ha skapats på feaktiga grunder och det eftersträvade skyddsvärdet finns inte inom området. Den angränsande täkten är visserigen en berggrundsbottning i sedimentär kaksten, men den avser Kintebergskaksten. Riksintressets huvudkriterium "Skärning genom Mudemärge" m.f. grundförutsättningar möts föjaktigen inte. Även om de skärningar i Kintebergskaksten som finns i stenbrott inte har någon kopping ti sagda riksintresse för "Sedimentär berggrundsstratigrafi och fossi" i just Mudemärge, kan nya, färska bottningar från pågående brytning atid vara av intresse för forskning. Detta är i sig ingen intressekonfikt med stenbrytningen så änge nya skärningar hea tiden skapas av framdrift i täkten. Tex. är idag fera av de 14 utpekade riksintresseokaerna "Berggrundsbottningar i Kinte-området" inte ängre tigängiga, då tidigare åtkomiga okaer växt igen och försvunnit när de inte används eer hås öppna. Kintkanten i stenbrotts nordigaste de kommer dock att undantas från framtida brytning, då den dessutom har en buer- och insynsskyddande funktion. 7