Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Transkript

1 Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman

2 Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i sydost. Foto: Christian Hoffman Arendus AB Färjeleden VISBY info@arendus.se Tel: ,

3 Arkeologisk utredning, Rovalds 1:4, Vänge socken, Gotlands län Undersökande institution: Arendus AB Typ av undersökning: Arkeologisk utredning RAÄ-nr: Vänge 72:1, 73:1, 74:1 Socken: Vänge Län: Gotland Författare: Christian Hoffman Sammanfattning En arkeologisk utredning har genomförts på fastigheten Rovalds 1:4 i Vänge socken med anledning av planerad omläggning från skog till åker. Resultatet blev att ett antal nya fornlämningar påträffades i anslutning till skiftet och diffusa spår av en stensträng inom skiftet. Postadress Telefon Färjeleden VISBY E-post: info@arendus,se Org. Nr PlusGiro: Godkänd för F-skatt

4 INNEHÅLL Bakgrund.. 5 Målsättning och metod.. 5 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö 6 Resultat.. 6 Tolkning och sammanfattning.. 8 Administrativa uppgifter 9

5 1. Bakgrund Arendus har på uppdrag av Länsstyrelsen Gotlands län utfört en arkeologisk utredning i form av såväl kartanalys, granskning av laserdata samt fältkontroll på fastigheten Rovalds 1:4 i Vänge socken. Förundersökningen föranleddes av en planerad omläggning från skog till åker. Den sammanlagda arealen uppgår till ca 0,4 hektar. 2. Målsättning och metod Kunskapen om var fornlämningar finns i skogsmark är bristfällig och till stor del föråldrad. Syftet med utredningen har varit att fastställa om fornlämningar berörs av det planerade arbetsföretaget samt att säkerställa att dessa eventuella ingrepp inte kommer att påverka fornlämningarna negativt. Inledningsvis studerades såväl fornminnesregistret och det äldre kartmaterialet för att ge en nödvändig bild av fornlämningssituationen och landskapets utveckling. Därefter gjordes en analys av Lantmäteriets laserdata för att se om det kunde finnas några intressanta formationer eller avvikelser som eventuellt kunde peka på några hittills oupptäckta fornlämningar eller andra lämningar av intresse. Fig 1. Utdrag ur Fornlämningsregistret som visar det aktuella skogsskiftet och de närmast belägna registrerade fornlämningarna. 5

6 3. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Det aktuella skiftet ligger på flack moränmark och har lång kontinuitet som trädbärande mark. I det äldsta kartmaterialet är skiftet ängsmark medan det från 1930-talet har varit skogsmark. Det äldre kartmaterialet har inte pekat på att det skulle finnas några spår efter äldre lämningar eller fornlämningar inom skiftet. Det finns heller inga kända fornlämningar i skiftet registrerade i Fornminnesregistret. I skiftets närhet finns dock flera fornlämningar registrerade. Bland annat RAÄ Vänge 72:1 som utgörs av en fyndplats (skattfynd) där bysantinska guldmynt har påträffats vid åtminstone fem tillfällen (se fig 1). Ett stycke rakt söder om skiftet ligger RAÄ Vänge 73:1, en drygt 75 meter lång stensträng. Ca 100 meter väster om denna ligger RAÄ Vänge 74:1, också en stensträng, knappt 300 meter lång. Längre åt öster och norr finns fler bevarade stensträngar, en husgrund med storleken 32 x 14 meter samt en tjärdal. Sammantaget ger de omgivande fornlämningarna en bild av kulturlandskapet under äldre järnålder med undantag för tjärdalen som är från senare tid. 4. Resultat Fältkontrollen inleddes i den kil som bildas i skiftets norra del och vi arbetade sedan i parallella stråk i nord-sydlig riktning. Skogen var betad vilket underlättade arbetet mycket. Marken var nästan fri från stenar utom i den sydligaste delen som vetter mot åkrarna väster och söder om skiftet, där det fanns en hel del röjningssten. Fig 2. Bilden visar de nyupptäckta stensträngarna, markerade med svarta linjer och kolbottnen med en röd prick. Den längsta svarta linjen visar den korrigerade sträckningen av fornlämningen Vänge 74:1 medan den rosa linjen visar den i fornminnesregistret registrerade sträckningen. 6

7 I den norra delen noterades en stensamling precis i skogskanten som vetter mot åkern. Fler stenar upptäcktes i närheten liggande i en gles rad i närmast öst-västlig riktning. Stenraden fortsatte vidare längre västerut ut ur det aktuella skiftet och utvecklades här till en tydlig stensträng. Stenarna bestod av gråstenar, ca 0,3-0,7 meter i diameter och avståndet var tätare än i det aktuella skiftet. Dessutom fanns här antydan till övertorvad vall vilket gjorde att stensträngen kunde följas även där inga stenar syntes (se fig 3). Stensträngens totala längd uppskattas till ca meter. Denna stensträng finns inte registrerad i fornminnesregistret, men är självklart en del av det omfattande system av stensträngar som funnits i området från äldre järnålder. Dess östligaste del ligger bara ca 80 meter från RAÄ Vänge 74:1, som löper i närmast nord-sydlig riktning. Stensträngen, 74:1, mättes in på nytt och kartan visar tydligt att den sträcker sig ungefär 100 meter längre än vad som är registrerat i fornminnesregistret. Den har dessutom en rakare nord-sydlig sträckning i söder och en tydlig vinkling åt nordost i den norra och hittills oregistrerade delen. När man studerar kartan så är det tydligt att de båda stensträngarna har hört ihop. Fig 3. Del av den stensträng som påträffades inom det aktuella skiftet. Bilden visar dock ett avsnitt som ligger väster om skiftet. Förutom stenarna så avtecknas strängen här också med en tydlig välvning. Bilden är tagen från väster. 7

8 Mellan dessa två stensträngar påträffades resterna av en kolmila. Kolbottnen ligger i plan terräng och beväxt med hassel och en gran. Anläggningens storlek var 7 meter i diameter, ca 0,7 meter hög och omgiven av det typiska grunda diket (se fig 4). Det bör noteras att denna lämning också ligger utanför det aktuella skogsskiftet. Fig 4. Resterna av en kolmila avtecknar sig tydligt i den betade omgivningen. På väg till den plats där vi hade parkerat bilen, påträffades ytterligare en stensträng. Vi följde den inledningsvis söderut till dess slut vilket var strax intill den väg som leder till Rovalds gård (se fig 2) och sedan norrut. Även denna stensträng var uppbyggd av gråstenar, 0,3-0,7 m i diameter, djupt liggande i marken och mestadels övertorvade. Stensträngens synliga längd uppskattas till ca 175 meter. 5. Tolkning och sammanfattning En arkeologisk utredning har utförts på Rovalds 1:4 i Vänge socken med anledning av en planerad omläggning från skogs- till åkermark. Vid fältkontrollen påträffades spår av en stensträng inom skiftet. Spåren utgjordes av gråstenar, djupt liggande i marken och överväxta av mossa. Stenarna bildar en gles stenrad och löper i öst-västlig riktning in i angränsande skifte västerut. I detta angränsande skifte blir stensträngen något tydligare med något tätare avstånd mellan stenarna och med en svag välvning i marken där strängen har gått. Omkring det aktuella skiftet påträffades två hittills okända fornlämningar i form av en stensträng och en kolbotten. Dessutom korrigerades längd och position på stensträngen Vänge 74:1. Stensträngarna är alla av samma typ, ca en meter breda, uppbyggda av gråstenar och kraftigt 8

9 överväxta. Delar av stensträngarna har försvunnit med tiden, stenar kan ha plockats bort medvetet eller omedvetet och då man följer dem i skogen så framstår de ibland som isolära enheter. När man däremot studerar resultatet från inmätningarna så är det tydligt hur de alla har hört ihop i ett intrikat system av hägnader i järnålderns kulturlandskap. 6. Administrativa uppgifter Undersökare: Arendus AB Länsstyrelsens diarienummer: Dnr Vår beteckning: 2015:7 Projektledare: Christian Hoffman Typ av undersökning: Arkeologisk utredning Utförandetid fältarbete: 13 mars 2015 Län: Gotland Kommun: Gotland Socken: Vänge Fastighet: Rovalds 1:4 Kartblad: 6J4b SÖ Koordinatsystem: RT90 9

10 Arendus AB Färjeleden 5, VISBY