Rapport Arendus 2014:12. VÄSTÖS 1:8 och 1:9. Arkeologisk utredning. Västös 1:8 och 1:9 Hall socken Region Gotland Gotlands län 2014.

Transkript

1 Rapport Arendus 2014:12 VÄSTÖS 1:8 och 1:9 Arkeologisk utredning Västös 1:8 och 1:9 Hall socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman

2 Omslagsbild: Stranden på fastigheten Västös 1:9 sedd från sydost Foto: Christian Hoffman Arendus AB Färjeleden VISBY info@arendus.se Tel: ,

3 Fig 1 och 2. Fig 1, längst upp, visar Västös belägenhet markerat med en röd prick. Fig 2 nedan visar undersökningsområdet mer i detalj. Västös 1:8 är markerat med röd linje och Västös 1:9 med blå linje. 3

4 Inledning Arendus har på uppdrag av Länsstyrelsen Gotlands län utfört en arkeologisk utredning vid RAÄ Hall 139:1 m.fl., på fastigheterna Västös 1:8 och 1:9 i Hall socken, med anledning av nybyggnation inom rubricerade fastigheter. Målsättning och metod Syftet med utredningen har varit att ta reda på om fornlämningar påverkas av arbetsföretaget och i så fall i vilken omfattning. Utredningen ska ge Länsstyrelsen beslutsunderlag för kommande tillståndsprövning. Målgrupper för utredningsresultatet är markägaren och Länsstyrelsen. Topografi och fornlämningsmiljö Det planerade exploateringsområdet, med en storlek av ca 10 ha, är beläget ca 5 km norr om Kappelshamn, i direkt anslutning till kusten vid Västös gård och öster om den gamla väg som leder upp till gården Västös. Det finns inga fornlämningar registrerade inom planområdet. Det finns dock, både i norr och söder, ett flertal gravar intill vägen. Gravarnas belägenhet visar på vägens höga ålder då de placerats vid vägen med avsikt för att markera territoriet. Det är inte troligt att det funnits några förhistoriska bosättningar i området, men med tanke på läget vid kusten kan det inte uteslutas att det har funnits ett fiskeläge/hamn under äldre tid. Gravarnas placering intill vägen och i anslutning till den dåvarande stranden, kan indikera detta. Det historiska kartmaterialet över Västös är tämligen begränsat. Det finns varken storskifte eller laga skifte över Västös, vilket innebär att information om det äldre landskapet endast finns i den så kallade skattläggningskartan, vilken visar situationen omkring Fig 3. Bilden visar ett utdrag från skattläggningskartan. Västös gård och dess inägor syns i den högra delen av kartan. 4

5 Området har använts för militära ändamål under lång tid och det var aktuellt ända fram till för några år sedan då marken köptes av nuvarande ägare. Bland annat fanns beredskapslager för olja med betydande oljedepåer nere i bergrum på fastigheten vilka tömdes i samband med försäljningen. På vissa satellitbilder syns ett flertal konstruktioner som kan kopplas till denna verksamhet tydligt, även om de plockades ner och avlägsnades för ett antal år sedan (se fig 4). Fig 4. Satellitbilden visar två stora cisterner eller silos och ett hus precis sydväst om dessa. Samtliga byggnader var belägna på fastigheten Västös 1:9. Gränsen mellan Västör 1:8 och 1:9 är markerad med ett vitt streck. Idag är det en öppen grusplan där byggnaderna låg. Utredningen Västös 1:8 Fältinventeringen inleddes på fastigheten Västös 1:8 i det nordvästra hörnet invid vägen och intill det stängsel som omgärdar den norra fastighetsgränsen. Längre åt norr och nordväst på denna sida vägen samt i sydväst och söderut på andra sidan vägen ligger en hel rad kända fornlämningar i form av rösen och stensättningar. Från denna punkt sluttar marken bitvis kraftigt österut i riktning mot vattnet och strandvallar gör att det bildats ett antal naturliga höjdnivåer med omväxlande plana och sluttande partier mellan vägen och stranden. På den västra halvan av fastigheten växer tät skog med mestadels tall och gran och med snår och rotvältor som gjorde den bitvis svårforcerad. 5

6 Fig 5. Inom fastigheten Västös 1:8 påträffades två fornlämningar, dels rester av en trolig stenkrets markerad med röd punkt samt en en äldre väg som är markerad med gula streck. Mitt på fastigheten (se fig 5) finns rester av en äldre, övergiven bruksväg som finns utmärkt i det äldre kartmaterialet. Den löper i närmast nord-sydlig riktning och mynnar i söder ut vid en korsande väg i sydvästlig-nordostlig riktning som syns som en grå linje på figuren ovan (se fig 5). Kartorna visar att vägen gick längs kusten i denna riktning såväl söderut som norrut. Vägen avtecknar sig fortfarande tydligt, både som fördjupningar och svaga vallar i marken och som en korridor i vegetationen (se fig 6). På fastigheten Västös 1:9 har verksamhet i modern tid påverkat landskapet och här är vägen helt utraderad. Invid denna väg påträffades fyra gråstenar som ligger i vinkel. Två av stenarna ligger ner och har en storlek av ca 0,7-0,9 m (se fig 5 och 7). De övriga två ser vid en första anblick ut att vara ganska små, men vid närmare anblick ser man att det bara är stenarnas övre delar som sticker upp ur markytan. Stenarna är omöjliga att rubba och det antyder att de minst är lika stora som de två andra och att de förmodligen står på högkant. Om samtliga stenar varit resta från början skulle anläggningen närmast likna en stenkrets, ett fragment av en skeppssättning eller något liknande. Inga ytterligare stenar påträffades i närheten. Det har inte gått inte att koppla lämningen till någon del av den senare verksamheten på platsen, utan det bör röra sig om en forntida lämning. Inget övrigt av intresse kunde konstateras på fastigheten. 6

7 Fig. 6. Resterna av den äldre vägen syns fortfarande tydligt i terrängen Fig 7. Lämningen ligger invid en äldre väg och består av fyra större gråstenar i vinkel. De två översta står på högkant. 7

8 Fig 8. Översiktsbild av fastigheten Västös 9:1 med den karaktäristiska piren. Västös 1:9 Denna fastighet är ungefär tre gånger så stor som Västös 1:8 med en längd av drygt 600 meters längd (SO-NV) och på det bredaste stället ca 200 meter. Längst uppe i nordväst finns en öppen plan med en längd av knappt 200 meter. Det finns idag ingenting som skvallrar om att det legat något på platsen tidigare, men på en flygbild ser man tydligt att ett hus och två cisterner eller silos fanns här fram till ett antal år sedan (se fig 4). I sydlig riktning från den öppna platsen, parallellt med vägen, går en kraftledning som efter ett par hundra meter korsar vägen och fortsätter åt sydväst. Fältinventeringen inleddes på den delen av fastigheten som ligger närmast vägen och sedan i ett regelbundet mönster allt längre österut. Fastighetens norra och mellersta del är mer öppen och glesare beväxt med tallar och enbuskar, medan den södra delen påminner om Västös 1:8 med mossbeklädda branter och tät barrskog. Längs vägen påträffades inget av intresse. På ett par ställen finns små stenklädda stolphål, men de är sentida och har troligtvis anlagts runt telefonstolpar som avlägsnats (se fig 9). I den sydligaste delen av fastigheten, i den branta sluttning som leder ner från den övre platån och landsvägen, finns en hög belägen med storleken ca 8-10 meter och en varierande höjd från ca 0,5-1,0 meter. Högen består av klappersten och är överväxt av mossa. I den södra delen upplever man tydligt den välvda profilen, medan högen flackar ut och försvinner ut i markytan i den norra delen. Vid närmare granskning bör det röra sig om en naturlämning. Ca 50 meter åt nordost, i öppet läge invid vägen som leder ner till stranden finns en hög belägen (se fig 10). Högen ligger i närmast V-Ö riktning och är drygt 4 meter lång, 1,5 meter bred och knappt 1 meter hög. Den är delvis överväxt men ser ut att vara uppbyggd av klappersten rakt igenom. På den södra sidan, där gräset var glesare, ser det ut som om stenarna travats i prydliga rader. 8

9 Fig 9. Rester av den skoning som tidigare suttit runt en telefonstolpe Lämningens allmänna utseende när det gäller storlek och form är gravliknande. Men framför allt dess läge motsäger denna tolkning. Om man beaktar havsnivån som stod betydligt högre i förhistorisk tid, så skulle lämningen nästan legat i vattenbrynet, vilket känns orimligt. Allt pekar på att det rör sig om en naturlämning och som i sitt exponerade läge, intill strand och stigar, kan ha blivit utsatt för människors påverkan genom att stenar har flyttats eller kastats upp på högen. Läget vid kusten och fornlämningarnas placering intill vägen samt de som ligger söder om Västös 1:9 i anslutning till den dåvarande stranden skulle kunna antyda att det skulle kunna funnits ett fiskeläge/hamn under äldre tid. Under fältinventeringen noterades att stranden vid Västös reser sig ganska kraftigt från vattenlinjen vilket resulterat i rejäla höjdskillnader. Det ger inte ger några naturliga förutsättningar för exempelvis båtlänningar och sådana har heller inte behövts. Båtarna drogs helt enkelt upp och lades på land, vilket man kunde se flera exempel på längs kuststräckan. Inga spår av övrig marin verksamhet påträffades. 9

10 Fig 10. Fornlämningsliknande naturbildning Tolkning Ett flertal kända fornlämningar i form av rösen och stensättningar såväl nordost och söder om fastigheterna indikerar mänsklig närvaro under lång tid på platsen. På Skattläggningskartan omkring 1700 syns gården med betydande inägor och skog såväl norr, söder och framför allt öster om de myrar som då fanns; Lillmyr, Stormyr och Bottmyr. Man kan också se ett flertal vägar på och omkring gårdens ägor både som leder österut och längs kusten norrut och söderut. I modern tid har det bland annat funnits oljedepåer på området och spår av denna tidigare verksamhet har kraftigt påverkat landskapet, främst i anslutning till dagens väg. Under fältinventeringen påträffades ett par lämningar på Västös 1:9 som inledningsvis påminde om fornlämningar, men som sedan avfärdades som naturlämningar. På Västös 1:8 påträffades rester av den kustväg som finns utmärkt i det äldre kartmaterialet. Bland annat finns den på Skattläggningskartan omkring 1700 vilket antyder att dess rötter kan gå ner i medeltid eller ännu längre tillbaka. Invid denna väg finns en stensamling, som ser ut att utgöra rester av en stenkrets. Stenarna bildar en vinklad rad om ca 3,5 meter (2 + 1,5) och två av stenarna står på högkant. Utöver stenarna i stensamlingen finns det inga stenar i närheten. Stenarna kan inte knytas till någon aktivitet i senare tid utan bör höra till en fornlämning, mest sannolikt en stenkrets. Läget invid vägen med rötter långt ner i historien förstärker intrycket av att det rör sig om en fornlämning. 10

11 Sammanfattning En arkeologisk utredning i form av fältinventering har utförts på fastigheterna Västös 1:8 och 1:9 i Hall, med anledning av att fastighetens ägare planerar nybyggnation på fastigheterna. Två fornlämningar har påträffats på Västös 1:8, dels en övergiven väg som finns markerad redan i Skattläggningskartan ca 1700 samt en stenrad i vinkel som kan utgöra rester av en stenkrets. På fastigheten Västös 1:9 påträffades inga fornlämningar. Inmätningar (SWEREF 99) 1. Stenkrets N: E: Väg (inmätning 1) N: E: Väg (inmätning 2) N: E: Väg (inmätning 3) N: E: Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsen beslut: , ( ) Fastighet: Västös 1:8 och 1:9, Hall socken Kartblad: 7J4f SV Fältarbetstid: 2 dagar och Ansvarig person i fält: Christian Hoffman Företag/grävmaskinist: - Fynd: - 11

12 Arendus AB Färjeleden 5, VISBY