APSE 1:1 och HÄFFINDS 1:11

Transkript

1 Rapport Arendus 2014:23 APSE 1:1 och HÄFFINDS 1:11 Arkeologisk förundersökning Vid RAÄ Burs 216 och 10:1 Burs socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman

2 Omslagsbild: Apse gård sedd från sydost. Foto: Dan Carlsson Arendus AB Färjeleden VISBY info@arendus.se Tel: ,

3 INNEHÅLL Bakgrund.. 4 Målsättning och metod.. 4 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö 5 Resultat.. 6 Tolkning och sammanfattning.. 8 Administrativa uppgifter 9 Referenser 10 Postadress Telefon Färjeleden VISBY E-post: info@arendus,se Org. Nr PlusGiro: Godkänd för F-skatt

4 1. Bakgrund Arendus har på uppdrag av Länsstyrelsen Gotlands län utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning på RAÄ 216 och 10:1 i Burs socken. Förundersökningen föranleddes av kabelförläggning för fiber. Företaget C.H.A.B har tidigare gjort en fältkontroll i området längs den tänkta fiberdragningen och markerade ovanstående två områden som nödvändiga att kontrollera vid en förundersökning. 2. Målsättning och metod Syftet med förundersökningen var att fastställa fornlämningarnas utbredning, dokumentera lämningar och tillvarata tillgänglig kunskap gällande karaktär och bevarandegrad och därmed ge länsstyrelsen och exploatören ett planeringsunderlag så att arbetsföretaget ska kunna undvika, eller anpassas till fornlämningarna. Ambitionsnivån är att klarlägga om ledningsdragningen berör den ödelagda gården Skrijkz gårdsplats och om gravfältet RAÄ 10:1 kan ha en större utsträckning mot norr än vad som registrerats i FMIS. Totalt undersöktes drygt 400 meter i den första sträckningen kring gården Apse och RAÄ 216 samt ca 50 meter på Häffinds 1:11 och RAÄ 10:1. Marken banades av med maskin och med drygt en meter brett schakt ned till och genom fyndbärande lager och därunder plöjdes kabeln ned till önskat djup ca cm. Fig 1. Undersökningsområdet bestod av två sträckor. Den första från gården Apse i väster och den andra sträckan på Häffinds 1:11 i nordost. Den heldragna blå linjen markerar en sträcka som undersökts med bred skopa och den streckade linjen markerar en sträcka som kontrollerats vid nedplöjning av fiberkabeln.

5 3. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Förundersökningsområdet är beläget i ett öppet jordbrukslandskap och är rikt på fornlämningar. Den första sträckan gick från boningshuset på gården Apse och och sedan söderut längs den väg som leder till gården Häffinds (se fig 1). I anslutning till Apse gård finns tre kända fornlämningar, dels RAÄ , tre runda stensättningar som delvis förstörts av plöjning och RAÄ 57:1 som också utgörs av en rund stensättning. Längs vägen ned till Häffinds passeras platsen för en ödegård som kan beläggas i de skrivna källorna, men som inte existerar efter 1600-talet av de äldre kartorna att döma. Gården har namnet Skrijkz/Skrickz och har markerats i den äldsta kartan av ett mindre åkerområde och en hage, brukade under gårdarna Sigsarve och Sigdes på 1600-talet. Att Skrijkz har varit en gård visar flera källor. Första belägget finns i Sören Norbys Räkenskapsbok , där bonden Jouen Skricks finns med. Enligt Husarbetsboken var en Lauridz Skregss husbonde på Skriks låg gården dock, enligt Ödegårdslistan, öde. Där presenteras Skriigs gaardt om 1 markelej (liten gård) som skattlagd under Västerlaus. Enligt Arrhenius fosfatkarta finns det höga fosfater i ett mindre område i och strax utanför den yta som motsvarar skattläggningskartans Skrijkz/Skrickz åker ( grader, stark boplatsindikation). Fig 2. Bilden visar kartan över laga skiftet från 1880 över området vid Häffinds 1:11. Originalkartan markerade en mängd gravar på gravfältet, vilka här markerats med röda cirklar. De gula fälten visar uppodlad mark och den gröna linjen markerar den sträcka som grävts inom ramen för detta ärende.

6 Den andra sträckan passerade och gick delvis in på RAÄ 10:1, som utgörs av ett gravfält ca 400x260 m (Ö-V) och består av 84 fornlämningar (se fig 1). Av dessa är 74 runda stensättningar, 5 högar och 6 rösen. Stensättningarna är 4-15 meter i diameter (vanligen 5-8 meter, 9 stycken är meter) och 0,1-1 meter höga (vanligen 0,2-0,6 meter). Stensättningarna är övertorvade eller delvis övertorvade med i ytan synliga stenar, 0,1-0,8 meter stora (vanligen 0,1-0,2 meter stora). Ett tiotal har mittgrop, 1-4 meter i diameter och 0,1-0,8 meter djupa. Två har kantkedja runt hela stensättningen, 0,1-0,4 meter höga av 0,4-0,8 meter långa stenar. En har stenkedjor innanför och några har delvis synlig kantkedja. Ett par har sydsten, 0,7-1,2 meter långa. Högarna är 8-15 meter i diameter och 0,9-1,2 meter höga. Rösena är 5-25 meter i diameter och 0,5-1 meter höga, bestående av 0,1-0,7 meter stora stenar. Ett flertal lämningar är skadade av rikligt förekommande grustäkter och en väg och en del har påverkats genom att odlingssten har slängts upp på dem. 4. Resultat Fig 3. En stensamling ca en meter i diameter påträffades längs sträcka 1. Stensamlingen bestod av gråstenar och fortsatte in under schaktkanten i sydväst. Vid närmare undersökning visade det sig att det inte fanns något kulturlager eller några fynd i anslutning till stensamlingen. Fiberkabeln leddes runt stenarna som bilden visar. Sträcka 1 inleddes vid boningshuset på gården Apse och gick sedan längs uppfarten ned till stora vägen. Husets läge är markant högre än vägen, vilket betyder att uppfarten går längs en sluttning upp mot huset. Under grässvålen fanns ett relativt tunt jordtäcke på ca 10 centimeter och därunder ett tjockt lager med ljus sandjord. Inget av lagren visade på några särskilda skiftningar utan var homogena längs hela sträckan. En stensamling, ca 1 meter bred och ca 1 meter lång (fortsatte in den SV schaktkanten) påträffades (se fig 3).

7 Fig 4. Bilden visar ett utsnitt ur Lagaskifteskartan och Apse gård med dess ägor Den svarta linjen markerar området direkt norr om gårdsuppfarten, alltså den sträcka som undersöktes inom ramen för detta ärende. Stensamlingen var oregelbunden till formen och bestod av gråstenar med en storlek av ca cm i diameter och låg förhållandevis djupt, den högsta stenen ca 50 centimeter från schaktkanten. Inget kulturlager eller packningar fanns omkring eller inom stensamlingen, utan samma ljusa sandjord som i resten av schaktet. De äldre kartorna, exempelvis Lagaskifteskartan från 1880 (se fig 4), visar att Apse gård och det område som nu undersökts, var omgiven av uppodlad mark, främst i norr. Det aktuella området längs uppfarten till gården står angiven som plan utanför tomten, sandbacke. Ytan verkar alltså, åtminstone vid detta tillfälle, ha fungerat som en del av gårdstomten och som en gräns mot den uppodlade marken i norr. På denna sandbacke bör man ha kunnat samla ihop sten utan att det störde brukandet, vilket i så fall kan vara en förklaring till den påträffade stensamlingen. Inga fynd eller övrigt av intresse noterades längs sträckan. Sträcka 2 var belägen i den östra delen av gravfältet RAÄ 10:1 med ett schakt från bostadshuset först åt nordväst och som sedan vek av närmast norrut till fastighetsgränsen (se fig 1). Huset ligger på en höjd och är omgiven av gravfältet något åt öster och söder men framför allt åt väster. Avbaningen inleddes precis invid huset och bara efter några meter stötte skopan på kalkberget, som var beläget bara ca 10 centimeter under ytan. Efter ca 20 meter planande marken ut och schaktet vek av i riktning norrut. Här var ett tjockare jordtäcke och under det ljus sandjord. Även här påträffades en stensamling. Inledningsvis skymtade en mycket stor gråsten, ca cm bred och runt om denna flera gråstenar av betsande storlek. Schaktet utvidgades och efter framrensning visade det sig att det rörde sig om en oregelbunden stensamling bestående av gråsten (och i kanten en kalksten) i olika storlek (se fig

8 5). Hela samlingen frilades inte eftersom det på ett tidigt stadium stod klart att fiberkabeln skulle kunna läggas invid stenarna utan att riskera att påverka deras läge. Samlingen gav inget ordnat intryck, utan såg snarare ut som rester från en åkerkant eller möjligen en rester av en vägbank. Fig 5. En samling stenar som saknade kulturlager och/eller fynd påträffades även vid sträcka 2. Stensamlingens form och blandningen av stenar indikerar att det rör sig om en åkerkant eller rester från någon av de grus- och stentäkter som funnits i området sedan 1800-talet. Den orangea linjen visar hur fiberkabeln leddes runt stensamlingen. Kartmaterialet, bland annat kartan över laga skiftet från 1880 (se fig 2), visar att delar av detta område med fortsättning upp mot stora vägen var åkermark vid denna tid. Det grävda schaktet följer ganska väl en av de äldre gränserna för en av åkrarna och dessutom syns på kartan några mindre vägar eller stigar som passerat platsen och som också kan ha satt avtryck. Ett tredje alternativ är att samlingen är relativt sentida och hänger ihop med de grus- och stentäkter påverkat gravfältet och de närmsta omgivningarna redan från 1800-talet och framåt. På laga skifteskartan står det skrivet örtäkt i det gula fältet precis till vänster om den gröna linjen som markerar schaktet. Örtäkt är en äldre benämning på grustäkt, och visar att området varit utsatt för påverkan under en lång tid. 5. Tolkning och sammanfattning En arkeologisk förundersökning, i samband med kabelförläggning för fiber, har genomförts på fastigheterna Apse 1:1 och Häffinds 1:11 i Burs socken. Förundersökningen resulterade i att två stensamlingar påträffades. Den första stensamlingen var belägen längs uppfarten till bostadshuset på Apse gård och bestod av gråstenar i en oregelbunden form med en storlek på

9 ca 1x1meter. Inget kulturlager kunde konstateras i anslutning till stensamlingen och efter framrensning bedömdes den som en samling odlings- eller röjningsssten. Platsen gränsar till mark som varit uppodlad under lång tid och ytan är benämnd som sandbacke utanför tomten vilket kanske innebar en lämplig plats för röjningssten. Stensamlingen längs den andra sträckningen bestod av en blandning av ett par mycket stora stenar, ca cm i diameter samt mindre gråstenar ca cm i diameter. Inte heller vid denna stensamling kunde konstateras något kulturlager. Stensamlingen bedöms inte som naturlig, eftersom stenarna ser ut att medvetet samlats ihop, men inte heller någon grav eller annan typ av skyddsvärd lämning. Mycket talar för att stenarna är en rest från den täktverksamhet som skett i området sedan åtminstone 1800-talet, eller att den utgör en rest av en åkerkant från den södra delen av en av de åkrar som tidigare fanns på platsen. Båda stensamlingarna kunde behållas intakta och opåverkade, då fiberkabeln kunde ledas runt stenarna i båda fallen. 6. Administrativa uppgifter Undersökare: Arendus AB Länsstyrelsens diarienummer: Dnr Vår beteckning: 2014:23 Projektledare: Christian Hoffman Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Utförandetid fältarbete: 8 juli och 13 augusti 2014 Företag/grävmaskinist: Burs fiber/ AB Schübergs Gräv & Schakt Län: Gotland Kommun: Gotland Socken: Burs Fastighet: Apse 1:1 och Häffinds 1:11 Kartblad: 5J9d NV (RT90) Koordinatsystem:

10 7. Referenser Arrhenius, O Den Gotländska åkerjordens fosfathalt. Stockholm. E. Melefors och T. Siltberg, Sören Norbys Räkenskapsbok , Skriftserien Arkiv på Gotland, Visby. Moberg, Ivar, Gotland um das Jahr Eine Kulturgeograhische Kartenanalyse. Diss. Stockholm. Sonderdruck aus Geografiska annaler T. Sundberg och T. Siltberg (red), Revisionsbok för Gotland 1653, del 1. Visby. Visby Landsarkiv (ViLa), Husarbetsboken 1557/60 Visby Landsarkiv (ViLa), Ödegårdslistan 1585 E. Östlund-Stjärnegårdh (red), Revisionsbok för Gotland 1653, del 2 och 3. Nyköping.