Kulturmiljöutredning inför upprättande av detaljplan inom fastigheten Säffle 6:18. By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2017:9

Transkript

1 1 Kulturmiljöutredning inför upprättande av detaljplan inom fastigheten Säffle 6:18 By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2017:9

2 VÄRMLANDS MUSEUM Uppdrag Box Karlstad Tel: Fax: E-post: Värmlands Museum 2

3 Kulturmiljöutredning inför upprättande av detaljplan inom fastigheten Säffle 6:18 - By socken, Säffle kommun, Värmlands län Dnr Hans Olsson Uppdrag Värmlands Museum 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 5 Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö... 5 Utredningen... 6 Kulturmiljöutredningens syfte... 6 Metod... 6 Resultat och rekommendationer... 7 Resultat... 7 Rekommendationer och kulturmiljöpåverkan Sammanfattning REFERENSER TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER DOKUMENTATIONSMATERIAL

5 Inledning I augusti 2017 utförde personal från Värmlands Museum en kulturmiljöutredning inom fastigheten Säffle 6:18. Utredningen föranleddes av att Säffle kommun gjorde bedömningen att kommunen behövde öka beredskapen för möjliga etableringar för näringsverksamhet. Med anledning av detta genomfördes en kulturmiljöutredning inför upprättandet av detaljplan enligt PBL 5 kap med syfte att utöka detaljplanelagd mark inom ovan nämnda fastighet. Beställare av kulturmiljöutredningen var SBK Värmland AB i Arvika. Figur 1. Topografiska kartan. Inom det rödmarkerade området skedde den arkeologiska utgrävningen. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/ Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Utredningsområdet utgörs av skogsmark med blandskog som mestadels innehåller såväl mindre bergsklackar som flack moränmark och mindre myrar/sankmarker. I norr avgränsas området av befintlig industrimark och i söder återfinns vägen mellan Säffle tätort och Krokstad/Duse udde. Den senare vägen återfinns redan på en karta från 1798 och vägen kantas av en allé när man närmar sig gården Krokstad. Det aktuella området ligger inom ett område som så långt det går att spåra i kartmaterial utgjort ett utmarksområde inom hemmanet Krokstad. Krokstad har historiskt sett utgjort en av de största gårdarna i området och omnämns i skriftligt källmaterial redan 1415 (Nilsson 1997). Inom gårdens marker finns såväl lösfynd från 5

6 stenålderns senare del, liksom samtida gravar i form av hällkistor. I området återfinns även senare gravar från såväl bronsåldern som järnåldern. Här återfinns också en fornborg, belägen strax söder om gården Krokstad (FMIS). Strax norr om utredningsområdet återfinns också den historiska gränsen mellan Krokstad och Säffle gård. Den senare är också omnämnd i medeltida källor från 1455 (Nilsson 1997). Utredningen Figur 2. Terrängavsnitt. Foto av Ellinor Larsson, Värmlands Museum. Kulturmiljöutredningens syfte Syftet med utredningen var att undersöka förekomsten av synliga forn- och kulturlämningar i området som kan komma att beröras kommunens framtida planer. Inventeringsresultaten tillsammans med skriftligt källmaterial och kartstudier skulle ligga till grund för en kulturhistorisk analys över området. Metod Innan fältarbetet studerades äldre kartmaterial hos Lantmäteriverket, liksom Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Detta för att erhålla en första bild av områdets historia och hur kunskapsläget för området såg ut innan utredningen. Inom området fanns inga forn- eller kulturlämningar registrerade. Strax intill och norr om utredningsområdet var en vägvisarsten registrerad (RAÄ 284:1, By sn). 6

7 Fältarbetet utfördes av två arkeologer från Värmlands Museum. Dessa genomsökte området med start i söder. Påträffade lämningar mättes in med handgps och beskrevs enligt Riksantikvarieämbetets principer. Dokumentationen bestod dessutom av digitala fotografier på såväl objekt som miljön. Efter fältarbetet rektifierades äldre kartmaterial mot dagens karta och jämfördes mot fältinventeringens resultat. Två objekt, objekt 4 och 5, registrerades i FMIS. Resultat och rekommendationer Resultat Vid fältinventeringen påträffades fem objekt som inte varit kända tidigare. Ett av objekten klassas som fornlämning, medan resterande klassas som övriga kulturhistoriska lämningar. Vid fältinventeringen gjordes också en bedömning av lämningarnas upplevelsevärde. Detta innebär hur objekten uppfattas i landskapet, deras tydlighet och förmåga att förmedla Objekt 1 utgörs av vad som kan vara resterna av en härd. På berghällen återfanns ett 10-tal stenar inom en 2x1 meter stor yta. Stenarna, som var kraftigt övermossade, var mestadels flata och 0,1 0,3 meter stora. Läget i terrängen, avsaknaden av en stenpackning och stenarnas utseende talar mot att det rör sig om en förhistorisk stensättning (dvs grav). Istället kan anläggningens utseende tala för att det rör sig om resterna efter någon slags härd, sannolikt inte från förhistorisk tid utan av senare datum. Antikvarisk status: Övrig kulturhistorisk lämning. Upplevelsevärde: Lågt. Objekt 2 utgörs av ett mindre odlingsröse. Detta är 1,2x0,8 meter stort (N-S) och består av 8 löst liggande 0,1 0,3 m stora stenar. Vid rektifiering av den häradsekonomiska kartan från ser man att odlingsröset ligger i norra kanten av det som då utgjort en mindre åker till det som idag kallas Bråten kallas samma fastighet för Skogsvaktarbostad. Åkermarken och fastigheten återfinns inte på 1798 års karta, vilket innebär att odlingsröset måste vara yngre än Antikvarisk status: Övrig kulturhistorisk lämning. Upplevelsevärde: Lågt. 7

8 Objekt 3 utgörs av ett gränsmärke bestående av nio stycken 0,3 0,45 meter stora och kantiga stenar (se fig.3). I stenpackningen finns en upprättstående sten, 0,45 meter hög, 0,3 meter bred och 0,2 meter tjock. Gränsmärket står i en befintlig gräns, men denna gräns återfinns inte på års karta, utan först på 1963 års karta. Antikvarisk status: Övrig kulturhistorisk lämning. Upplevelsevärde: Mellan. Figur 3. Objekt 3, gränsmärke. Foto av Ellinor Larsson, Värmlands Museum. Objekt 4 utgörs av en trolig stensättning. Stensättningar utgör förhistoriska gravar, främst från yngre bronsåldern och äldre järnåldern (1100 f Kr till 400 e Kr). Lämningen är 1,5 meter i diameter och 0,1 meter hög (se fig.4). Fyllningen utgörs av tolv synliga 0,1 0,25 meter stora och kantiga stenar. Nedanför och öster om finns ytterligare en sten som rasat ur anläggningen. Läget i terrängen, krönläge på en bergsklack med utsikt norrut, stenmaterialets storlek och utseende, liksom formen, talar för att det rör sig om en skadad stensättning. Avsaknaden av en tydlig stenpackning i anläggningens mitt, gör ändå att det finns vissa tveksamheter till att det rör sig om en grav. Även om det inte kan beläggas i kartstudier, skulle stenpackningen kunna utgöra resterna av en äldre gränsmarkering. Om så vore är den sannolikt äldre än 1798, den äldsta kända kartan för området. Mot tolkningen gränsmarkering står också stenmaterialets storlek. Stenar i gränsmärken är i regel större än de är i objekt 4. Sammantaget leder detta till att lämningen måste betraktas som en fornlämning då den är äldre än 1850, dagens gräns för vad som klassas som fornlämning eller inte. 8

9 Antikvarisk status: Fornlämning. Upplevelsevärde: Mellan. Figur 4. Trolig stensättning Foto av Ellinor Larsson, Värmlands Museum. Objekt 5 utgörs av ett mindre stenbrott (se fig.5). Stenbrottet är 6x5 meter stort (Ö- V) och 0,6 meter djupt. I en sten syns spår efter ett borrhål. Intill och väster om syns ett mindre så kallat skrotstensvarp, restmaterial från brytningsprocessen som lämnats kvar. Antikvarisk status: Bevakningsobjekt. Upplevelsevärde: Mellan. Utöver de fem objekten konstateras att utredningsområdet angränsar till den väg som leder mellan Säffle tätort och vidare förbi Krokstad och till Duse udde (se fig.6). Längs denna väg finns en mäktig allé som först följer vägen i nord-sydlig riktning, men som sedan gör en 90 gradig böj och fortsätter mot Krokstad. Denna vägsträckning är av ålderdomlig karaktär och kan följas i kartstudier tillbaks åtminstone till år

10 Figur 5. Dokumentation av objekt 5, ett stenbrott. Foto av Ellinor Larsson, Värmlands Museum. Rekommendationer och kulturmiljöpåverkan Vid utredningen framkom fem objekt som hittills varit okända. Alla har de något att berätta om hur området använts under förgången tid och upptäckten har gett en något fördjupad kunskap om områdets betydelse. Ett av dessa objekt klassas som fornlämning (Objekt 4) och har genom det ett lagskydd enligt Kulturmiljölagen. Enligt den är det förbjudet att skada, ta bort, rubba eller täcka över en fornlämning. Vid en eventuellt fortsatt planering är det Länsstyrelsen som är den myndighet som handhar och fattar beslut kring frågor om fornlämningar. Övriga objekt klassas som övriga kulturhistoriska lämningar. Det innebär att de inte har samma skydd som objekt 4. Trots det har de något att berätta och om de kan finnas kvar i landskapet kan de även fortsättningsvis berätta något för eventuella besökare. Samtidigt bedöms inte dessa fyra objekt (objekt 1 3 och 5) ha något större upplevelse- eller vetenskapligt värde. Om en exploatering skulle beröra dem i framtiden har deras läge och utseende dokumenterats genom denna utredning. Strax utanför och i anslutning till utredningsområdet återfinns vägen mellan Säffle tätort och Duse udde. Denna väg är av ålderdomlig karaktär och nära Krokstad finns en magnifik allé. Vägens något krokiga karaktär, tillsammans med allén är ett viktigt inslag i landskapets kulturmiljö, särskilt med tanke på gården Krokstads långa historia. Det är därför av vikt att man beaktar vägavsnittet och allén vid kommande planering och kvarhåller miljöns status som den ser ut i dag. 10

11 Figur 6. Delar av vägen mellan Säffle och Duse med den nittiogradiga kurva som leder mot Krokstad. Foto av Ellinor Larsson, Värmlands Museum. Sammantaget bedömer Värmlands Museum att en exploatering av området inte kommer att innebära någon större påverkan på kulturmiljön. Dock måste man beakta förekomsten av en fornlämning och man bör också beakta och ta hänsyn till vägavsnittet med allén som leder in mot gården Krokstad. 11

12 Sammanfattning I augusti 2017 utförde arkeologer från Värmlands Museum en kulturmiljöutredning på fastigheten Säffle 6:18, i den sydvästra utkanten av Säffle tätort. Utredningen föranleddes av kommunens planer på att i framtiden ha möjlighet att exploatera området för industrimark. Vid utredningen påträffades fem objekt, varav ett klassas som fornlämning (Objekt 4). Övriga klassas som övriga kulturhistoriska lämningar. Intill och strax utanför utredningsområdet finns också en ålderdomlig vägsträckning med en allé som leder fram till gården Krokstad. Sammantaget anser museet att en kommande inte kommer att påverka någon kulturmiljö i någon större utsträckning. Av vikt är dock att man uppmärksammar förekomsten av en fornlämning, samt beaktar och tar hänsyn till ovan beskrivna vägavsnitt med tillhörande allé som angränsar till det aktuella utredningsområdet. REFERENSER Lantmäteriverkets arkiv. Akt R12-19:2. Arealavmätning och rågångskarta över Krokstad Nilsson, Halvar De värmländska medeltidsbreven. Uppsala. Rikets allmänna kartverks arkiv. Akt J Häradsekonomisk karta Rikets allmänna kartverks arkiv. Akt J133-10c1g65. Ekonomisk karta Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Värmlands Museums diarienummer: Län: Värmland. Landskap: Värmland. Kommun: Säffle. Socken: By. Undersökningsperiod: Arkeologisk personal: Ellinor Larsson och Hans Olsson (ansvarig). 12

13 Inmätning: Handgps. Beställare: SBK Värmland AB, Arvika. DOKUMENTATIONSMATERIAL Digitala mätfiler med beskrivningar av objekt samt digitala fotografier. 13

14 Figur 7. Karta över utredningsområdet med påträffade objekt. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/