Geotekniskt PM 1. Svenstorp 1:9, Ängelholms Kommun Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan

Transkript

1 Geotekniskt PM Upprättad av: Fredrik Stenfeldt Granskad av: Sven-Åke Öhman Godkänd av: Fredrik Stenfeldt

2 GEOTEKNISKT PM 1 för detaljplan Kund Exark Arkitekter Att: Hans Jönsson Terrassgatan Göteborg Konsult WSP Sverige AB Laholmsvägen Halmstad Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner WSP Sverige AB, Halmstad Fredrik Stenfeldt tfn: fredrik.stenfeldt@wspgroup.se 2 (9)

3 Innehåll 1 Uppdrag Uppdragsgivare Planerad utbyggnad Dokumentets syfte 4 2 Befintliga förhållanden 4 3 Undersökningar Utförda undersökningar Markmiljö 6 4 Undersökningsresultat Jordarter Fast botten Grundvatten Markradon Klassning Sättningar Stabilitet 8 5 Rekommendationer Grundläggningstekniska förhållanden, Byggande utförande Markradon 9 3 (9)

4 1 Uppdrag 1.1 Uppdragsgivare WSP Sverige AB i Halmstad har på uppdrag av Exark arkitekter utfört geoteknisk undersökning och utredning för rubricerat objekt. 1.2 Planerad utbyggnad Området planeras för bebyggelse med 8 stycken enbostadshus i form av suterränghus samt för lokalgator och VA-ledningar. 1.3 Dokumentets syfte Denna PM redovisar översiktligt de geotekniska förutsättningarna för byggnader i området. 2 Befintliga förhållanden Undersökningsområdet ligger i Svenstorp, på Hallandsås sydsluttning ca 10 km norr om Ängelholm. Fastigheten som omfattas av undersökningen är ca 1,3 hektar. Undersökningsområdet utgörs idag av obebyggd skogsmark med bok och björk samt mindre buskvegetation. I en sänka i mitten av området rinner en mindre bäck/dike i nordsydlig riktning. I sydvästra delen av området är marken sumpig med mindre vattenansamlingar i markytan. Två mindre bäckar rinner strax utanför undersökningsområdet i väster och öster. Norr om undersökningsområdet står vatten i markytan. Marknivån inom undersökningsområdet ligger på mellan +142 till +148 och sluttar från nordost mot sydväst med en slänt på 1:10. Bild 1: Flygfoto från Google maps. Rödmarkering visar undersöknings området. 4 (9)

5 Bild 1: Vybild över undersökningsområdet, foto tagit från nordväst mot sydöst. Bild 2: Vybild över mellersta delen av undersökningsområdet, foto tagit från sydost mot nordväst. Bild 3: Vybild över östra delen av undersökningsområdet, foto tagit från väster mot öster. 5 (9)

6 Bild 4 (ovan): Vattenansamling norr om undersökningsområde. Bild 5 (tv): Bäck som rinner utanför stengärdesgård i västra delen av undersökningsområdet. 3 Undersökningar 3.1 Utförda undersökningar Fältundersökningen utfördes under december 2011 och omfattade provgropsgrävning i 6 punkter, provtagning av störda prover, montering och avläsningar av 2 vattenobservationsrör samt vattenobservationer i öppna provgropar. Radonundersökning utfördes också i två punkter. Redovisning sker i MUR, översiktlig geoteknisk undersökning, Svenstorp 1:9, Ängelholms kommun, daterad Markmiljö I de jordprover som analyserats ur geoteknisk synpunkt har inga indikationer på miljöföroreningar påträffats (så som tex avvikande färg eller doft) dock har inga prover skickats för miljöanalys. 6 (9)

7 4 Undersökningsresultat 4.1 Jordarter Området karaktäriseras av att jorden, under ett ca 0,3 meter mäktigt mulljords lager, består av grusig siltig sand med sten och block som lagervis innehåller lera. Mot djupet övergår sandjorden till en sandmorän. Bild 4.1: Provgrop Mulljorden underlagras av en grusig sand med sten och block och som ställvis är siltig. Mäktigheten på sandlagret varier mellan 1,0 till 2,1 meter. Lokalt förekommer det ett ca 10 cm mäktigt grusskikt som är vattenförande (provgrop 4). På störda prover från provgropsgrävningen har vattenkvoten uppmätts till mellan 14 och 16 %. Sandjorden underlagras av en lerig siltig grusig sand med sten och block. I samtliga provgropar förutom i en har provgropsgrävning avslutats i denna jord. Mäktigheten på lagret har uppmätts på mellan 0,5 till 1,9 meter. På störda prover från provgropsgrävningen har vattenkvoten uppmätts till mellan 14 och 16 %. I södra delen av undersökningsområdet (provgrop 5) underlagras den leriga siltiga grusiga sanden av en sandmorän. Moränjorden är siltig och grusig och innehåller sten och block. Moränen återfanns på 2,5 till 2,8 meter under den befintliga markytan. Det bedöms som troligt att sandmoränen även återfinns inom övriga delen av området men på djup större än från utförda provgropsgrävning. På störda prover från provgropsgrävningen har vattenkvoten uppmätts till 12 %. 4.2 Fast botten Berg har ej observerats inom undersökningsområdet, varken i markytan eller vid provgropsgrävningen. Samtliga provgropar har avslutats pga fastlagrad jord alternativt att provgropen rasat igen och ej mot berg. Provgropsgrävningarna avslutades på mellan 1,5 och 3,4 meter under befintlig markyta. Enligt SGUs brunnsarkiv är djup till berg i närområdet mellan 6 till 8 meter. 7 (9)

8 4.3 Grundvatten Generellt i området är grundvattennivåerna högre i västra delen än i den östra delen. I sydvästra delen av undersökningsområdet är markytan sumpig med lokala vattenansamlingar. Norr om undersökningsområdet står vatten i markytan. Undersökningsområdet angränsas i öster och väster av mindre bäckar som rinner i nordsydlig riktning. I mitten av området rinner en mindre bäck. En vattenyta har observerats i vattenobservationsrören (pg 3 och 6) på 0,2 och 0,4 meter under befintlig markyta. Vid provgropsgrävningen observerades inläckande vatten i provgropar på mellan 0,9 och 1,8 meter under befintlig markyta. I ett par provgropar var det torrt. Grundvattennivåer varierar med årstid och nederbörd och kan periodvis vara högre än nu noterade nivåer. 4.4 Markradon Området klassificeras som normalradonmark. Radongashalten i jordluften uppmättes i två punkter inom undersökningsområdet. Mätningarna utfördes i grusig siltig sand. Mätningarna visar på halter mellan 15 och 11 kbq/m 3. De inom området rådande geologiska förhållandena innebär att jorden bör klassificeras som normalradonmark (normalradonmark kbq/m 3 ) Klassning Normalradonmark klassas generellt som mark vars radonhalt i jordluften är Bq/m 3. Baserat på radonmätning samt jordartsbedömning klassas marken i dagsläget inom området som normalradonmark. Klassificeringen skall dock även gälla de markförhållanden som råder när eventuella byggnader färdigställts, varför hänsyn måste tas till bland annat schaktning, uppfyllningar och ledningsgravar. 4.5 Sättningar Området bedöms ej som sättningskänsligt. 4.6 Stabilitet Planområdets topografi och utförd geoteknisk undersökning visar att undersökningsområdet är stabilt. 8 (9)

9 5 Rekommendationer 5.1 Grundläggningstekniska förhållanden, Baserat på denna översiktliga geotekniska undersökning bedöms byggnader (enbostadshus) kunna grundläggas direkt i mark utan grundförstärkning. Grundläggningen kan utföras som platta på mark på naturligt lagrad jord eller packad fyllning efter avschaktning av mulljorden. Vid grundläggning i jord skall det beaktas att det råder höga grundvattenförhållanden i området. Hantering av dagvatten behandlad i en separat utredning. 5.2 Byggande utförande Schaktarbeten skall utföras enligt SGIs och arbetsmiljöverkets handbok schakta säkert. Då jorden lagervis bedöms vara mycket eroderingskänslig och flytbenägen kan arbetstekniska problem uppstå vid arbeten under grundvattennivån eller vid kraftig nederbörd. Schakt för grundläggningsarbeten kan komma att kräva grundvattensänkning. Vid schakt för grundläggningsarbeten skall grundvattenytan avsänkas till minst 0,3 meter under planerad schaktbotten. Vid höga grundvattennivåer och/eller vid rikligt med regn kan reducerad bärighet uppstå i de delar där ytliga, siltiga jordlager förekommer. Beroende på de lokala förhållandena kan därför krävas begränsad utskiftning av massor beroende på grundvattennivåer och väderlek vid byggnadsarbeten. Schaktnings- och packningsarbetet bör därför ske vid torr väderlek och med stor försiktighet, omsorg och kontroll av vatteninnehåll i fyllnadsmassor. 5.3 Markradon Enligt gällande anvisningar från Boverket skall byggnader på normalradonmark uppföras radonskyddande, vilket innebär att särskilda krav ställs på byggnadens täthet mot inläckande jordluft. Detta innebär att särskilda åtgärder i detta fall måste vidtas för att skydda byggnaden mot inträngning av markradon. Ett radonskyddande utförande kan vara golv och väggar som inte ger uppenbara otätheter mot mark. Undvik kantisolering som släpper igenom jordluft längs ytterkanterna av en kantförstyvad betongplatta. Bygg så att sättningar undviks. Täta där rör går igenom husets betongplatta och källarytterväggar. För vidare information se t ex. Radonboken, Förebyggande åtgärder i Nya Byggnader, 2004, Clavensjö och Åkerblom. Viktigt att ha i åtanke är att radonbidrag även kan komma från eventuellt fyllnadsmaterial under huset, byggmaterial och vatten. WSP Sverige AB Fredrik Stenfeldt 9 (9)