MEDDELANDEN FRXN. STHTE{iS. S~OGSfÖRSö~SH{iSTH~T HÄFTET 10. MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT

Transkript

1 MEDDELANDEN FRXN STHTE{iS SOGSfÖRSöSH{iSTHT HÄFTET MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT CENTRALTRYCKERIET, STOCE:IIOU\1!9 14

2 INNEHÅLLSFÖR TECKNING. INHALT. Redogörese får verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år Bericht itber die Tätigkeit der Kg. Forstichen Versuchsanstat Schwe dens im Jahre I. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung)... II. Botaniska avdeningen (Botanische Abteiung) TORSTEN LAGERBERG: Granens topptorka... 9 Eine Gipfeditrre der Fichte in Schweden (I) ALEX. MAASS: Avsmaningen i stammens nedersta dear hos taen och granen Die Ausbauchung in den uniersten Teien des Stammes bei der Kiefer und Fichte (V) ALEX. MAASS: Trädhöjderna i normaa tabestånd Die Stammhöhen in normaen Kiefernbeständen (VII) GUNNAR SCHOTTE: Skogsträdens frösättning hösten Der Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Herbst 1913 (IX) EDVARD WIBECK: Om sjävsådd och skogsoding i övre Norrand 91 Uber natitriche und kiinstiche VerjUngung in den.wädern Nordschwedens (XI) TORSTEN LAGERBERG: En abnorm barrfäning hos taen Eine Schiitteepidemie der schwedischen Kiefer (XVII) GUNNAR SCHOTTE: Trenne garingsytor å Skagershoms kronopark. Ett bidrag ti kännedomen om barrbandskogen... r8 r Drei Durchforstungsfächen in der Staatsforst Skagershom. Ein Beitrag zur Kenntnis des Nademischwads (XXIII) Kung. Maj :ts nådiga instruktion för statens skogsförsöksanstat, given den 25 oktober r Auszug aus der Aerhöchsten Instruktion fir die forstji ch e V ersuchsanstat Schwedens (XXVIII) Förteckning över periodisk itteratur, som genom byte mot skogsförsöksanstatens»meddeanden» förvärvats åt dess bibiotek inti den r jan : Sid. Pagineringen inom parentes hänvisar ti motsvarande sidor i skogsvårdsföreningens tidskrift, årg. 1913, där uppsatserna varit införda. Stjärna vid paginasiffrorna utmärker, att uppsatsen varit intagen i tidskriftens fackavdening.

3 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT A vs maningen i stammens nedersta dear hos taen och granen. A v ALEX. MAASS. Uti de avsmaningstabeer, vika av mig sammanstäts, och vika finnas pubicerade i av mig utgivna»tabeer för skogsuppskattning» 3:e uppagan 1912/ behandas endast avsmaningen hos trädet ovan brösthöjd. Emeertid har praktiken mången gång även gagn utav att känna avsmaningen nedom brösthöjd. Jag behöver då endast påminna om tvenne ganska ofta förekommande spörsmå, nämigen des att av dimensionen hos stubben efter ett träd suta sig ti den brösthöjdsdimension trädet en gång haft, des att kunna påvisa, viket infytande det utövar på diametermätningen, om mätpunkten igger t. ex. 1, 3 eer 1,5 m. från marken. För att erhåa materia för en sådan undersökning ha mätningar verkstäts å 2,869 taar och 1,455 granar. Fördeade efter andskapen ha provträden uttagits i Norrbotten... I 54 taar granar i Västerbotten 462 i Jämtand Häsingand Daarna Värmand Uppand Västmanand Närke Östergötand Västergötand 8g 126 Småand I, I Summa 2,86g taar 1,455 granar Aven i skogsvårdsföreningens Tidskrift, fackavdeningen I 908 sid. 40 I o. f. samt I9I I sid. 209 o. f. Medde. fr. Safens Skogs.försökS<mstat I9I 3.

4 ALEX. MAASS. Fördeas träden åter efter åderskasser om 20 år, komma ti varje sådan kass föjande anta stammar: III åderskass 6I- 8o-årig skog 372 taar och I76 granar IV» 8I-Ioo»» 522»» 402» V» IOI-I20»» 820» I26» VI» 1 2 I -årig och däröver» I 1 55»» 75 I» Mätningen av provträden skedde på föjande sätt. Sedan beståndets åderskass bivit bestämd genom borrningar, mättes trädhöjderna med Christens höjdmätare. Invid provträdet uppsattes vidare en graderad stång, varefter träddimensionerna utanpå barken mättes i cm. och mm. å vissa bestämda mått, aa räknade från marken. Kavningen skedde ej i kors utan endast på en sida av trädet, och fick sumpen avgöra viken sida detta bev. Mätningarna ängst ned å stammen verkstädes på varje dm. med undantag för de mätpunkter, som föo inom roten. Härigenom bevo provträden indeade i grupper at efter rotens höjd över marken och fördeade sig undersökningsmateriaet på de oika grupperna på föjande sätt: Roten börjar o,o m. över marken å I,g82 taar och 106 granar O, I I5 0,2 o,s 0,4 >>» o,s»»»» I6» Där så ske kunde mättes såedes träden vid o, o,., 0,2, 0,3, 0,4 och o,5, m. från marken samt därjämte vid o, 9 och I,3 m. och vad materiaet från Norrand och Daarna beträffar även vid 1,5 m. Huru den graderade stången uppstädes mot trädet framgår enkast av fig. I och 2. Stången städes såedes tätt utmed trädet, så att densamma för taen oftast kom att stå uppå den förhöjning i marken, som bidats invid stammen, och varpå fig. I ger ett tydigt exempe. För granen åter anbragtes stången mean ett par rotgrenar för så vitt roten började ovan marken. Uti de undersökningar rörande»kubikinnehået och formen hos taen i Sverige», som av mig pubicerats i 8:e häftet av»meddeanden från Statens Skogsförsöksanstat> 1 äro band annat även anförda diameterkvoterna för I,86g taar vid o,s m. från avskärningsstäet. Med diameterkvot menas i detta fa förhåandet mean diametern vid o,5 och brösthöjdsdiametern (I, 3 m. från marken) uttryckt i procent av den senare. Avser förhåandet stammens mittdimension och brösthöjdsdiametern, har jag kaat förhåandet formkvot. I Även i skogsvårdsföreningens Tidskrift, fackavdeningen 1911, sid. 209, o. f.

5 (27 1*) AVSMALNINGEN I STAMMENS NEDERSTA DELAR HOS TALLEN O. GRANEN. 47 Ur Skogsfårsöksanstatens samingar. Fot. A. MAASS. Fig. 1 och 2. Uppstäningen av mätst.ngen vid kavning af ta och gran. Die Steung der Messatte be Kuppierung der Kiefer und Fichte.

6 ALEX. J\IAASS, En bick på de i»materiaet för undersökningen» angivna siffrorna visar, att det bestämmande infytande, som formkvoten utövar på trädets avsmaning ovanom brösthöjd, synes upphöra nedom denna punkt. Jag tiåter mig att anföra diameterkvoterna vid o, 5 m. för formkassen 0,7o: Trädhöjd i m. 9 I2 I5 I8 2I Diameterkvot I I 6 I I 3 I I 2 I I 2 I I 3 I I 2 I I 4 I I 4 Emeertid ingå i de här angivna höjdkasserna träd med vitt skida brösthöjdsdiametrar, varför ett utdrag gjorts för de oika formkvoterna. omfattande aa höjdkasser, men inom varje höjdkass endast en och samma dia1,11eterkass om 5 cm., så att 5 cm.-kassen innehåer träd med dimensioner från 2, 5 ti 7, 4 cm. o. s. v. Av den gjorda sammanstäningen (tabe 1) synes framgå, att diameterkvoten vid o, 5 m. från avskärningsstäet ej röner någon bestämbar inverkan av formkvoten. Här är emeertid att märka, att mätningsstäet i detta fa igger o, 5 m. från avskärningsstäet på trädet, medan å andra sidan måttet i nu fi.reiggande undersökning beräknat& o, 5 m. från marken. I båda faen har brösthöjdsdiametern tagits I,3 m_ från marken. I förra faet närmar sig det nedre mätningsstäet vid stigande höjd hos trädet och därav föjande större diameter at mer bröst höjdsdiametern, medan i senare faet det nedre mätningsstäet förbir på i det närmaste konstant höjd över marken. Diametern hos taen vid en höjd av o, 5 m. från stubben i % av diametern 1.3 m. från marken (diameterkvoten). Durchmesser der Kiefer in einer Höhe von o,s m ii. d, Stock in Prozenten des Durchmessers 1,3 m ii. d. Boden (Durchmesserquotient). Höjdkass i m, Formkvot 9 I2 IS I8 2I Höhenkasse Form- Diameterkass i cm. ID quotient I Durchmesserstufe Tabe I, o,6o II7 III 112 III 114 II6 112 III IO 3 o, II2 II2 II2 II2 II4 II$ II3 I6 IS I I7 q. 9 o,7o II$ II4 I I 2 III I14 113!I6 II$ so IO 2 I 0,75 II$ II3 II I III I I I I2 4 I o,so II6 112 II3 I$ De mindre siffrorna ange antaet undersökta träd.

7 273*) AVSMALNINGEN I STAMMENS NEDERSTA DELAR HOS TALLEN O. GRANEN. 49 För att även erhåa en iknande sammanstäning för granen för diameterkvoten vid o,5 m. från stubben beräknades denna kvot på 109 granar, tagna band det materia, varpå jag grundat min undersökning -om formen hos granen inom Särna socken i Daarna. 1 Resutatet är infört i tabe 2. Ej heer för granen framträder någon bestämd inverkan av formkvoten på diameterkvoten vid o, 5 m. från stubben. Diametern hos granen vid en höjd av o,s m. från stubben i % av diametern 1,3 m. från marken (diameterkvoten). Durchmesser der Fichte in einer Höhe von o,s m ii. d. stock in Prozenten des Durchmessers 1,3 m ii. d. Boden (Durchmesserquotient). Tabe 2. Höjdkass i m. Formkvot j Hö henkass e Form- Diameterkass i cm. IO Q, I5 IO Q, I5 I5 Q, 20 quotient 20 o Oe25 30 o o. 40 Durchmesserstufe o,6o ro6 - ros ro8 108 III II I o, I I J06 IIO III I o,7o ro I , ros o,bo 109 ros I I 2 De mindre siffrorna ange antaet undersökta träd. Sedan på detta sätt fastsagits, att formkvoten ej har något synbart infytande på avsmaningen i trädens nedre dear, undersöktes genom materiaet sjävt, huruvida växtpats, åder och höjd utöva någon inverkan på avsmaningen, viken även här, iksom då det gäde formkvoten, fick sitt uttryck i förhåandet mean diametrarna vid 1,3 och o,s m. från marken. På grund av materiaets stora omfattning bev det även nödvändigt att inskränka undersökningen ti vissa grupper av träd. Såunda medtogos för taen endast sådana träd, där roten ej började -ovan marken, men för granen den grupp av träd, där roten började o,. m. över marken. Vid undersökningen rörande växtområdena fördeades aa träd med.en åder av 81 år och därutöver, en höjd av m. samt en diameter vid 1,3 m. från marken av 25,o-,14,9 cm. på de oika andskapen och bev resutatet föjande: 1 ALEX. MAASS: Kubikinneh.et och formen hos taen och granen i Särna socken av Daarna, Skogsv.rdsföreningens Tidskrift 1908, sid. 401 o. f.

8 so ALEX. MAASS. (274*) Norrbotten.... I I träd III % Taen Dimeterkvo Granen Diameterkvot vid o,s m. vid o,s m. Västerbotten IIO Jämtand.... 2i 114» 20 träd 115 % Häsingand Uppand träd II5 % Närke... 34» 112» Sm!Uand » Åderns inverkan undersöktes å trädgruppen med en höjd av m. samt brösthöjdsdiametern I 5-24,9 cm., varjämte för taen endast medtogas träd från Småand, medan för granen stammar från hea andet ingingo. För de oika åderskasserna erhöos föjande diameterkvoter. Taen Dimeerkvot Granen Diameterkvot vid o,s m. vid o,s m. III!Udeorskass 124 träd 114 %. 37 träd III % IV » v » II8 VI » II3» VII... O II2,. Sutigen bidades av IOI-årig skog och därutöver inom diameterkassen 25,o-34,9 cm. grupper med oika höjder, varje grupp omfattande 5 m. Diameterkvoterna vid o,s m. från roten utgjorde för dessa höjdkasser: Taen Dimeterkvot Granen Diameterkvot. vid o,s m. vid o,s m. 12 träd 117 % 15 m. o 18 träd 113 % 20» J4 '84 116» 25» s o 112 2» II5» 47 II7 A v förestående trenne sammanstäningar synes det framgå, att växtområdet, ådern och höjden icke utövar någon regebunden inverkan å diameterkvoten vid o, 5 m. från marken. I de festa fa förefinnes en synnerigen god överensstämmese mean de oika grupperna, och det är endast växtområdena för taen, som ha att uppvisa en mera ojämn serie, dock uppgår skinaden här i intet fa ti mer än 5 %.. På grund av vad som här ovan anförts rörande växtområdets, åderns, höjdens och formkvotens infytande på avsmaningen nedom bröst-

9 (275*) AVSMALNINGEN I STAMMENS NEDERSTA DELAR HOS TALLEN O, GRANEN. 51 höjd, togs ti indeningsrund för det insamade materiaet, 2,869 taar och I,4SS granar, rothöjden ovan mark samt diametern 1,3 m. över marken. Rothöjderna för taen bevo o, o,r, o,. och o,s m. samt för granen o, o,r, o,., 0,3, o,4 och o, 5 m. Av brösthöjdsdiametrarna bidades föjande kasser: 10 cm. kassen S,o-14,9 cm. 1,3 m. från marken 20 IS,o-24,9 30 2S,o-34,9 )} 40 )} 3S,o-44,9 so 4S,o-S4,9 Materiaet är sammanfört i tabe s, varvid för varje diameterkass angivits diametern vid 1, 3 m. från marken i procent av diametern vid o, o,r o,., o, 3 0,4 och o,s m. från marken samt avsmaningen mean diametern vid 1, 3 å ena sidan och diametrarna vid o,9 och 1, 5 m. uttryckt i procent av den förra diametern. Här torde vara på sin pats att påpeka, att vid beräknandet av förestående procentsatser föjande förfarande använts. För varje i tabe s upptagen grupp hopsumerades de mätta diametrarna (d) och dessas summa jämfördes med summan av brösthöjdsdiametrarna (D). Om procenten betecknas med p bir såedes 100 Då nu förut påvisats, att inom här bidade grupper formkvoten kan sägas vara ika för aa träd inom gruppen, bör ock detsamma gäa för p, varför i förestående forme Procenten kan därför uttryckas. genom formen

10 ALEX. MAASS. Genom detta beräkningssätt undveks det tidsödande arbetet med.att uträkna procenten för samtiga å trädet mätta dimensioner, utgörande för hea det samade materiaet över 3o,ooo mätningar. De i tabe 5 angivna procentsatserna kunde nästan omedebart användas för sitt ändamå. Endast ett fåta justeringar bevo nödvändiga efter grafisk utjämning. Då emeertid dessa ändringar endast omfattade en eer annan procent, skue en sammanstäning av desa utjämnade siffror endast bi ett upprepande av tabe 5, varför densamma ansetts kunna utesutas. Resutaten återfinnas emeertid i tabe 4, ur viken diametern vid r,3 m. från marken kan aväsas, då stubbens diameter är känd. Märkas bör dock, att även rothöjden måste mätas för såvitt densamma ej sammanfaer med stubbhöjden, viket ju emeertid icke atid är faet. Uttryckigen vi jag betona, att de i tabeen 4 anförda taen äro meddeta, och att såedes det ej kan begäras, att tabeernas siffror skoa äga tiämpning å enstaka träd. Endast i det faet, att mätningen omfattar ett ferta träd, kan ett tifredsstäande resutat ernås. Det insamade materiaet skue även ge svar på frågan, huru mycket träden avsmana strax ovanom och nedom brösthöjd (1, 3 m. från marken). Som förut nämnts mättes å en de träd även diametern vid I,5 m. samt å samtiga träd dimensionen vid o, 9 m. Sammanstäas dessa mätningar, varvid avsmaningen anges per decimeter i procent av brösthöjdsdiametern, erhåas de i tabe 3 angivna procentsatserna. Av de i tabeen införda sifferserierna framgår att för avsmaningen ovanom brösthöjd för såvä ta som gran samt nedom brösthöjd för ta diametern ej har någon inverkan, utan att avsmaningen här utesutande är beroende på rothöjden. Den procentuea avsmaningen stiger med stigande rothöjd. Att avsmaningen är större nedom brösthöjd var ju att vänta. Skinaden mean avsmaningen ovanom och nedom brösthöjd är hos taen konstant och utgör o, 3 %. Hos granen åter ökas denna skinad ju högre upp på stammen roten börjar, så att medan den är o,s % för rothöjden o,o m., den vid rothöjden o, 5 m. stigit ti det dubba eer 0,6 %. Avsmaningen hos granen nedom brösthöjd synes däremot även vara beroende av brösthöjdsdiametern, och stiger procentsatsen inom trädgrupper med samma rothöjd at efter som diametern ökas. De resutat, som vunnits ur förestående undersökning om avsmaningen i närheten av brösthöjdsdimensionen torde kunna ammanfattas i föjande uttaande.

11 (277*) AVSMALNINGEN STAMMENS NEDERSTA DELAR HOS TALLEN O. GRANEN. 53 I:a. Avsmaningen närmast ovanom brösthöjd. Avsmaningen per decimeter marken utgör här procent av diametern I, 3 m. från vid en rothöjd av o,o m. för taen I,o % och för granen 0,6 % O,I I,o % 0,7 % O,z I' I % 0,8 % 0,3 1,3 % O,g % 0,4 I,z % o,s» I' 4 % 2:a. Avsmaningen närmast nedom brösthöjd. procent av diametern I, 3 m. från mar- Avsmaningen pr decimeter k en utgör för taen: rothöjd o,o O,I O,z 0,3 m. I,3 % I,3 % I,4 O' o I, 6 % för granen: O,o O,I o,. 0,3 0,4 o,s m. Diameter,3 m. fr. marken IO cm. 0,7 % 0,8% O,g% I5... 0,8» O,g I,o 20 O,g I,o )} I,o )> I 'I I' I I' I )} I,3 % I,s % I,7% )} I,z I,4 )} I,6 I,7 )} I,z I,3 I,5 I,7 1,8... I,4 I,s I,8 )} I,g» I' 5 I,6 I,g» 2,o )}

12 54 ALEX. 1AASS. Avsmaningen närmast över och under brösthöjd (1,3 m. från marken). Ausbauchung des Stammes in der Nähe der Brusthöhe. Tabe J. Närmast över brösthöjd Uber der Brusthöhe Närmast under brösthöjd U n ter der Brusthöhe Avsmaningen per decimeter Avsmaningen per decimeter!j ti jtj i % av brösthöjdsdiametern i % av brösthöjdsdiametern ;;; "- vid en rothöjd i m. av "" vid en rothöjd i m. av "' E g. s ::r;. ::; s ::r; >- o,_, Ausbauchung pro dm in Prozenten s (t '" Ausbauchung pro dm in Prozenten,_, '" 2. 00,_, :>;" des Brusthöhendurchmessers bei p.. ""' des Brusthöhendurchmessers bei <f> <f> ;: ;;> ;;> einer W urzehöhe von m ;;> einer Wurzehöhe von m O'Q " O'Q " <f> <>'"' "' cm, o,o O,I o, 0,3 0,41 o,s,33 x,.si Kiefer n6 28 Kiefer I95 33 cm. o,o 0 1 I O, 0,31 0,41 o,s Ta O I,os o,9, Ta IO - - _ - 20 o,95 O,go o,6s o,so I,23 I 120 I,oS I,rs - - S75 2I5 I7 I II I,oo I 1oo I 1o5 0, !33 14o I >55 I I65 I I Mede- 40 I,rs o,ss x,6s 2,ss I 145 I,33,4o z,os II 7 I I so I so 1,rs I,o3 I 120 I,so - - I Mede- 7 II 5 I ta I,oo 0,95,os I,3o - - ta,3o I,3o 14o I,s8 - - Mitte J Mitte J Gran O o,oo Gran IO 0 17o 0,78 0, Fichte 4 I Fichte s 20 o,ss o,ss 0,7S o,8s O,to - 20 o,ss 0,98,os I 138 I,63 O,go I7 4I I 30 - o,ss I,oo o,go I 145 2,oo 30 I 1r3 I,o8 125,53 I,73 I 18o '4 '7 29 I I32 20I I23 48 II o,6o o,go 40-2,oo,so I 16o z,os I 1r8 2 2 Mede-j I5 4 Mede- ta j o,ss o,7o o,so i o,9o I,zo,4o o,ss\ I,o3 I,:: I,so r,7s I 1S8 1 ta Ji Mitte Mitte

13 ( 2 7 9*) AVSMALNINGEN I STAMMENS NEDERSTA DELAR HOS TALL E:-< O. GRANEN. 55 Tabe för bestämmandet av diametern 1,3 m. från marken efter stubbmätning. Tafen zur Bestimmung des Durchmessers 1,3 m ii. d. Boden durch Stockmessung. Tabe 4 r.n Diameter i cm. I,3 m. från r.n ij s ij s Diameter i cm. 1,3 m. från,. 2 :;J,. " 2 " marken vid en stubbhöjd i m. av :;J e" p.. e" p.. markep. vid en stubbhöjd i m. av e" ;;. e" o p. o Durchmesser in cm I,3 m ii. d. Bo- p. - o- :T ;;; g, S:. Durchmesser in cm I,3 m ii. d. Bo- :T ;;; s:. den bei einer Stockhöhe von m s 0: s,_g:. s s den bei einer Stockhöhe von m o p. :T P. o '" ( " ( cm. m. cm. m, o,r o,s I o,o o,r 0,21 o,31 0,41 o,s, I T a K i e fe r. I o,o 0,21 o,31 o,41 20 o,o! !8 0, o,x I$,g O,s JO , o,o o,x O,o , o,x , , o,o o,, o,o , o, x , , , o,o o,r o,o , o,x , , , o,o o,, - I o,a , o,r o, , , o,o o,o o,r , o,x o, , , so o,o o,r o,o , o,x , , , o,o o, x o,o JO 30 0, o,x , , JO 0, o,o o,x o,o , , , o,r ' 0, o,o so o,r so 38 o,o , o,x ,

14 ALEX. MAASS. ( 2 8o*) Tabe 4 (forts.) m :;!' Diameter i cm. 1,3 m. från m UJ o o Diameter i cm. 1,3 m. från " g.?o " E?O "" marken vid en stubbhöjd i m. af "" er 0.. er 0.. marken vid en stubbhöjd i m. af o er o <i o. o o. ;. " ;;; ::: ::r Durchmesser in cm r,3 m ii. d. Bo- " ;;; 5'..g:, Durchmesser in cm I 13 m ii. d. Bo- Ö:._9:. 0' s '" s ii o. den bei einer Stockhöhe von m s '" s o. den bei einer Stockhöhe von m "'" (D " cm. m. I o,o o,r 0,21 0,31 0,41 o,s (D " o cm. m. I o,o o,r 0,21 0,31 oj ' ss o,o so , s6 57 ss o,r so sr 52 0, ss 0, S 49 so o,o o 6r o,s S so sr O, r ss o o,o 48 so ss 56 0,2 - s o o,r o,s ss 59 0, s r o,s o,o o,r - 56 ss 6o 6r 63 o,s sr o,o so ss 56 ss o,z - ss o,r s6 57 o,s ss 6o 61 0, ss s o, o,o o,r o o,o ss 6o 0,2-59 6r O,r ss 59 0, I I Gran, F i c h t e. 20 o,o S o,o o,r rs 18 o,r ,2 - - r s 16 I7 rs 0, , I7 o,s , o,o rs o,s o,, - 16 I ,2 - - r o,o , S 19 o,r S o,o 16 IS , o,r , , , , IS o,s , r o,o o,o o,r o,r o,z o , , , , o,s o,o O,o o,r O,I , , , , , o,s 0, o,s

15 (281*) AVSMALNINGEN STA\IMENS NEDERSTA DELAR HOS TALLEN O. GRANEN. 57 Tabe 4 (forts.) U U g' Diameter i cm. 1,3 m. från m Diameter i cm. 1,3 O' m. från n,. g Ö" :;:: 2" marken vid en stubbhöjd i m. av,. 7-1 er :;.:: marken vid en stubbhöjd i m. av er o. er ""' i o p. o ;. Durchmesser in cm x,3 m ii. d. Bo- p; ;. Durchmesser in cm 1,3 m ii. d. Bo- ;r >" [,g:_ ;r ::r o: s a den bei einer Stockhöhe von m o:'---' ;r P. a ;r p. den bei einer Stockhöhe von m "' roo,o o,r 0,21 0,31 o,41 o,s " ro >-j >-j cm. m. C, m. o,o o,r 0,21 0,31 0,41 o,s r 3S O,o r o,o o,r r O,r S 0, ,2-4r , zs , r , r o, o,s o,s O,o zs O,o O,I - 2S 3r o,r - 4r S 49 0, , , , o, , o,s o,s o,o ss O,o o,r o,r S so sr 0, , S so 0,3 - - Jr o, , , s o,s o,s O,o JS 39 6o o,o o,r - 3r S 39 o,r 44 4S so , S 0, S so 52 0, , sr 0, , o,s I o,s o,o O,o o,r I S 40 4r o,r - 46 so sr S 0, , so sr 54 0, o, so 53 0, S o, S sr o,s o,s S o,o o,o o,r o,r - 47 sr ,2-35 3S , S , S 4r 0, , , o,s S o,s so so O,o 35 JS O,o o,r o,r ss 0, S ,2 - - so , s , so , , sr 54 o,s o,s sr s z o,o S o,o o,r - 3S o,r - so 54 s6 ss 6o 0, ,2 - - sr 54 s6 59 0, , s z 55 ss 0, o, s6 o,s ,5 I

16 ALEX. MAASS. ( z8 z*) Materiaet för undersökningen. Grundagenmateria. Tabe s. Avsmaningen mean diam. Diametern vid r,3 m. från mar- r,3 m från marken och ken i procent av diametern vid Verhätnis zwischen Brusthöheno j E; :>- > en höjd från marken av m. durchmesser und ;;; ;>o o E " diametern diametern "" 8 Brusthöhendurchmesser in Prozent Trädsag 3 E: des Durchmessers in einer Höhe o,g m. fr. m. r,s m. fr. m..., Hozart ::!' ;;r ii. d. Boden von m 5:& ;p "' "' Durchmesser Durchmesser g: P: i':': f' 8 o,9 m ii. d. B. 1,5 m ii.. d B. " "' "' 3 8.., "' Anta Anta o,o o,r 0,2 0,3 0,4 o,s stammar % stammar % Anzah Anzah m. cm. Stämme Stämme Ta o,o 10 rgs S3 S6 89 rgs s,3 II6 z,r Kiefer 20 r, r S So 84 S7 Sg I, r23 4,g S7S r,g 30 SS Sr S4 S6 Sg ss g 5,3 r6s 21o 40 g8 76 So 83 ss 87 8g g8 s,s 8 2,3 so 7 82 S4 87 Sg g z ,6 - - o,r ro 33-7S Sr ss Sg s,o 28 r,g So 84 S7 Sg 324 4,8 z r s r,s 30 3r ss ss 3r9 S,6 r27 2,o 40 S ss S7 Sg 86 St3 II r,7 so r r - Sz 86 Sg gr 93 II 4,r - - 0, S3 ss S9 23 4,3 r S So S4 S7 49 6,2 27 2,r So S3 S6 ss 27 S,6 7 3,3 so ss 88 Sg 91 s o, Sr ss 2 4,6 I r, o ss ss 6 6,s 3 r,s 40 I S Sz ss r S,r I. s,r so I S6 go r 6,o r z,s Gran o,o ro 10 6r 74 Sr S6 go g3 ro 2,8 - - Fichte 20 S Sz S6 Sg gr S I,r 30 O 6g 77 So S3 ss Sg O 4.s - - o,r ro So ss Sg g2 z6 3,r 4 2, S S S3 S7 go 34S 3 g 41 r,r S Sz S6 Sg > S So S3 S6 ss 12 S,o - - o,z O s S4 ss gr s 3.s I o,o So ss ss ,s 30 20r S3 S7 z or s,c r7 21o 40 3g - - 7S So S3 S7 3g 6,o - - 0,3 20 S Sr S.6 ss s.s z6,7 30 r So ss 123 6,r 29 r,s Sr ss 37 6,4 2 2,2 0,4 20 r s S3 r s 6,s z 0, Sz 48 6,g 12 2,g 40 r s S Sz r s 8,2 2 I 12 o,s So J, II So I 7,z 2 4,o Sz ,8

17 MITTELUNGEN AUS DER FORSTL!CHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. Die Ausbauchung in den untersten Teien des Stammes bei der Kiefer und Fichte. VoN ALEX. MAAss. (Schwedischer Text S ) In den in»mitteiungen aus der Forstichen Versuchsanstat Schwedens», Heft 8, S. r 3 2-I 33 veröffentichten Ausbauchungstabeen wird nur die Ausbauchung der Stämme z'iber Brusthöhe behandet. Man hat indessen in der Praxis oftmas auch von einer Kenntnis der Ausbauchung unterhab Brusthöhe Nutzen, z. B. wenn es git, aus dem Durchmesser des Stockabschnittes eines Stammes auf den Brusthöhendurchmesser zu schiessen, die dersebe Stamm einma gehabt hat, oder festzusteen, wechen Einfuss es hat, wenn der Messptmkt beispiesweise I,3 oder I,S m i.iber dem Boden iegt. Um Materia fi.ir eine soche Untersuchung zu erhaten, wurden insgesamt 2, 8 69 Kiefern und I,4 s s F ichten gemessen. Die Verteiung der Stämme auf verschiedene schwedische Landschaften ist auf S. 4S angegeben. An den Stämmen wurden Messungen in o,o, o,r, o,2, 0,3, o,4, o,s, o,9 und 1,3 m Bodenhöhe, an den Stämmen in Daarna und Norrand ansserdem in I,s m Bodenhöhe ausgefi.ihrt (Fig. I und 2 ), doch mit Ausnahme der Messpunkte,. die innerhab des Wurzeanaufes zu iegen kamen. Dadurch wurden die Stämme auch in Gruppen von geicher Wurtzehöhe i.i. d. B. verteit. As Ausdruck fi.ir. die Ausbauchungsverhätnisse im unteren Teie des Stammes ist der sog. Durchmesserquotient benutzt worden, worunter das Verhätnis zwischen z. B. dem Durchmesser bei o,s und bei 1,3 m (Brusthöhe) i.iber dem Boden, ausgedri.ickt in Prozenten des etzteren Durchmessers, verstanden wird. (Im Gegensatz hierzu wird das Verhätnis zwischen dem Mittendurchmesser des Stammes und dem Durchmesser in 1, 3 m Höhe Formquotient genannt.) Das Untersuchungsmateria zeigt, dass der Formquotient in keinem direkten Zusammenhang mit der Stammkurve des Eaumes unterhab Brusthöhe zu stehen scheint. Wie der Durchmesserquotient in o,s m Höhe sich bei verschiedenen Form- und Höhenkassen von Kiefer und Fichte stet, geht näher aus den Tabeen 1 und 2 auf S. 48 und 49 hervor. Ferner ist untersucht worden, inwieweit Standort, Ater und Hb'ze auf den Durchmesserquotienten Einfuss ausi.iben. Bei der Untersuchung betreffs des Einfusses des Standortes sin d Stämme von einem Ater von 8 r J ahren an, einer Höhe von m sowie einem Durchmesser von 2s-34,9 cm in r,3 m Höhe i.iber dem Boden bericksichtigt worden. Der Einfuss des Aters wurde an Stämmen von I3-I7 m Höhe und I s-24,9 cm Brusthöhendurchmesser untersucht. Der Einfuss der Höhe endich wurde an Stämmen von mindestens I o 1 J ahren Ater in der Durchmesserstufe 2 s -34,9 cm untersticht, weche Stämme in Kassen mit S Meter Unterschied in der mittieren Hohe gruppiert wurden. Die Resutate dieser Untersuchfedde. fr&n statens Skogsförsöksanstat J9IJ. b

18 VI ALEX. :VIAASS. ungen, die auf S. 5 r angegeben sind, scheinen zu zeigen, dass weder Standort, noch Ater oder Höhe einen regemässigen Einfuss auf den Durchmesserquotienten bei o,s m Bodenhöhe ausiiben. Desshab ist das Materia in seiner Gesamtheit nach der fvurzeho"he ii ber dem Boden sowie dem Durchmesser in I,3 m Bodenhöhe eingeteit worden. Die Wurzehöhen fiir die Kiefer betrugen o,o, o,r, o,z und 0,3 m sowie fiir die Fichte dariiberhinaus o, 4 und o,s m. Die Resutate dieser Untersuchung finden sich in Tabee 5 zusammengestet. Uber die Ausbauchung bei Stämmen geich oberhab und unterhab Brusthöhe ( 1,3 m iiber dem Boden) geben die Zahen auf S. 53 sowie Tabee 3 auf S. 54 Auskunft. Die Ausbauchung wird in der Tabee pro Dezimeter in Prozenten des Brusthöhendurchmessers bei Stämmen von verschiedener Wurzehöhe und verschiedenen Stärkekassen ausgedriickt. Es zeigt sich hier, dass der Brusthöhendurchmesser des Stammes keinen Einfuss auf die Ausbauchung geich oberhab der Brusthöhe bei der Kiefer und Fichte wie auch unterhab der Brusthöhe bei der Kiefer ausiibt. Die Wurzehöhe ist hier aein massgebend. Die Ausbauchung in Prozenten steigt mit steigender Wurzehöhe. Dagegen scheint die Ausbauchung unterhab der Brusthöhe bei der Fichte auch von dem Brusthöhendurchmesser abhängig zu sein, und steigt der Prozent innerhab derseben Wurzehöhenstufe mit steigendem Brusthöhendurchmesser. Die fiir die Praxis bedeutungsvosten Resutate der Untersuchung enthät die Tabee 4, aus wecher der Durchmesser in IJ3 m Bodenhöhe abgeesen werden kann, wenn der Durchmesser des Stockabschnittes bekannt ist. Zu beachten ist jedoch, dass auch die Wurzehöhe dann gemessen werden muss, sofern sie nicht mit der Stockhöhe zusammenfät, was ja nicht immer der Fa ist. Es ist ausdriickich zu betonen, dass die in der Tabee angefiihrten Zahen Durchschnittszahen sind, weshab sie befriedigende Antwort nur dann geben können, wenn die Messung eine grössere Anzah von Stämmen betrifft.