STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT

Transkript

1 MEDDELANDEN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTET MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 15. HEF'T REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENTAL FORESTRY No 15 RAPPORTS DE LA STATION DE RECHERCHES DES FORETS DE LA SUEDE No15 CENTRA.TRYCKERIET STOCKHOLM 1918

2 i; REDAKTÖR: PROFESSOR GUNNAR SCHOTTE

3 INNEHALL Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år 1917: (Bericht ii ber die Tätigkeit der Kg. Forstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 1917.). skogsavdeningen (Forstiche Abteiung) av GuNNAR ScHOTTE II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung) av HENRIK HEssELMAN III. Entomoogiska aboratoriet (Forstentomoogische Abteiung) av IvAR TRÄGÅRDH... 9 IV. Avdeningen för föryngringsförsök i Norrand (Abteiung fiir die Verjiingungsversuche in Norrand) av EDVARD WIBECK EDVARD WIBECK: Widens kuturpog. Erfarenheter gjorda vid Statens Skogsförsö'ksanstats avdening för foryngringsförsök i Norrand...,... :. 17 Der Widen'sche Kuturpfug I GÖSTA MELLSTRÖM: skogsträdens frösättning år Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Jahre IV IV AR TRA.9ÅRDH: skogsinsekternas skadegörese under år Oversikt enigt jägmästarnas och änsjägmästarnas rapporter : Das Auftreten der schädichen Forstinsekten in Schweden im Jahre VII Redogörese för skogsförsöksanstatens verksamhet under tre= årsperioden jämte försag ti arbetsprogram: (Bericht iiber die Tätigkeit der Versuchsanstat während der Dreijahrsperiode 19I5-I9I7 nebst Vorschag einesprogramms). I. Gemensamma angeägenheter (Gemeinsame Angeegenheiten) av GuNNAR ScHOTTE I I 7 II. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung) av GuNNAR ScHOTTE I z 5 III. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung) av HENRIK HEssELMAN IV. Entomoogiska aboratoriet (Forstentomoogische Abteiung) av IVAR TRXGÅRDH I 54 V. Avdeningens för föryngringsförsök i Norrand verksamhet åren 916 och 1917 jämte arbetsförsag för 3-årsperioden Z0 (Die Tätigkeit der Abteiung ftir die Verji.ingungsversuche in Norrand in den Jahren nebst Vorsag eines Pragramms während der Dreijahrsperiode 1918-I9Z0) Sid. I z

4 VI. Sammanfattning r 88 Zusammenfassung des Arbeitsprogramms der Forstichen Versuchsanstat Schwedens fir die Jahre rgr8-rg2o..... XI Summary of the program me of the Swedish State Institute of Experimenta Farestry for the triennia period rgrs XV NILS SYLVEN: 1917 års knäckesjuka i norra Västergötand Der Kieferndrehen im nördichen Västergötand im Jahre L. MATTSSON: Stormhärjningen i norra Daarna hösten 1917 XIX 205 Die Sturmverheerung im nördichen Daekarien im Her b s te des J ah res 19 I 7... IV AR TRÄGÅRD H: Tabocken (Monochamus sutor L.). En viktig teknisk skadegörare band ånghorningarna Der Schusterbock... XXVI SVEN PETRINI: Formpunktsmetoden och dess användning för formkasrbestämning och kubering. En prövning på granmateria J rån Norrbotten The method of obtaining the form.cass and voume of singe trees by the use of form point. An investigation based on a spruce materia from Norrbotten, Sweden XXIX Innehåsförteckning över pubikationer från Statens Skogsför= söksanstat (Meddeanden h. I --I 5) åren

5 =M=I =G=Ö=S='T=A==M=E=L=L=S=T=R=Ö= SKOGSTRÄDENS FRÖSÄ TTNING ÅR D e fruktsättning, s~m sedvaniga uppgifterna rörande skogsträdens bomning och kronojägarna årigen ha att avge,_ hava äv-~n vad I 9 I 7 betratfar bearbetats och sammanstats vrd skogsforsöksanstaten. Vädereken under vegetationstiden. Innan vi övergå ti behandingen av materiaet angående bomningen och fruktsättningen hos våra skogs- och vanigare parkträd under året, är det av intre~se att få en expose av de temperatur- och nederbördsförhåanden vars infytande gjort sig gäande såvä på bomknopparnas anäggning som på bommornas och frukternas utvecking. För det tafrö, som är moget och ska skördas innevarande vinter, anades bomknopparna under sommaren Apri-oktober månaders temperatur detta år var i rege ägre än den normaa. Under en och annan månad rådde dock norma temperatur inom mindre områden. Endast jui månad hade för norra Sverige att uppvisa en temperatur, som något översteg den normaa, och under augusti var förhåandet detsamma utmed norska gränsen. Under juni, augusti och oktober månader var nederbörden betydigt mindre än normat, då den däremot i övriga månader var större. 1 År 19 r 6 var temperaturen under apri och maj månader norma eer något högre i hea andet, sedan var den hea tiden ägre. Undantag härif ån gör bott jui månad, som för Norrand hade att uppvisa en temperatur, betydigt högre än den normaa. Frostnätter förekomrna tarikt i apri och sefjtember, voro ej säsynta i maj och augusti och förekommo på spridda stäen över hea andet även i juni månad. Jui hade däremot icke att uppvisa någon temperatur ägre än o 0. 1 ) Utförig redogörese över 19 r 5 års vädereksförhåanden återfinnes i uppsatsen Skogsträdens frösättning år 1915; Meddeanden från Statens Skogsförsöksanstat, häft. 12, 1915,,sid. 133.

6 44 GÖSTA MELLSTRÖM (132) Nederbörden var under samma års tre första månader mycket större än den normaa, under apri och maj påfaande stor i norra och under juni mycket stor i södra Sverige. Jui månad hade endast 8 procent större än den normaa och kan anses utgöra eri vändpunkt, i det augusti och september voro reativt nederbördsfattiga. Båda de sistnämnda månaderna hade att uppvisa största nederbördsmängden i andets södra dear med avtagande norrut. 1 För I 9I7 års temperatur- och nederbördsförhåanden ges i ikhet med vad tidigare varit faet en redogörese under de månader, som vegetationstiden infaer. Denna är hämtad ur»månadsöversikt av vädereken i Sverige.» Apri månad. Temperaturen var i medeta för månaden under fryspunkten i största deen av Norrand samt i de nordiga dearna av Daarna och Värmand, ejest däröver. Lägsta temperaturen inträffade i amänhet under första veckan, men mångenstädes under de sista dagarna av månaden. Medetemperaturen var för hea Sverige omkring 2 grader ägre än den normaa. Minsta avvikesen förekom utmed Bottniska viken, från Häsingand och norrut, där den var omkring I,5 grader," och största avvikesen i inre och västra Sverige, där den var 2 a 3 grader ägre än den normaa. Nederbörd fö under hea månaden i någon de av andet, och utgjordes huvudsakigen av snö eer snöbandat regn, och var mestades större än den för månaden normaa. I procent av apri månads normaa nederbörd växar årets mean 240 i Gottands än och 96 i Kristian, stads och Jämtands än. I medeta för hea riket utgjorde den 34, 9 mm, eer I38 procent av den normaa, som är 25,2 mm. Maj månad. Endast i nordigaste deen av Norrbottens än var temperaturen i medeta under fryspunkten. Den var i början av månaden jämföresevis åg, men steg därefter hastigt och var i månadens sut tämigen hög. Medetemperaturen stannade dock under den normaa vari beträffar större deen av Norrand, de västra dearna av Daarna, Värmand och Dasand samt Gottands och Bekinge och östra deen a:v Kristianstads än. I övriga dear av andet var den omkring o, s a grader högre. Frostnätter förekomma under månaden över hea andet. N ederbörden i maj var säsynt ringa, och under de senaste 37 åren har ingen maj månad haft att uppvisa så obetydig nederbörd som 1917 års. I medeta för hea andet fö endast I5, 4 mm eer 40,z procent 1 En mera detajerad framstäning av temperaturförhåandena under vegetationstiden I 9 I 6, hämtad ur >Månadsöversikt av vädereken i Sverige, finnes intagen i Skogsträdens frösättning år 1916; MeddeL fr. Statens Skogsförsöksanstat, häft , 1916, sid 167,

7 (133) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR av den normaa. Närmast kommer maj I9I3 med 2I,7 mm och 57 procent. Nederbörden bestod huvudsakigast av snö i norra deen av Norrbottens än och regn i övriga dear av andet. Största mängden fö den I 3-I 5 och Regndagarnas anta var i medeta för Norrand omkring 10, för Svea och Götaand omkring 5 Juni månad. I medeta för månaden var temperaturen betydigt över den normaa. Största avvikesen, omkring 4 grader, förekom i Stockhoms och Uppsaa samt i Kronobergs än; minst var den i Göteborgsoch Bohusän, där den var omkring I grad över normatemperaturen. Vid Stockhoms observatorium har icke någon gång i juni iakttagits så hög medetemperatur som I 9 I 7, + I 8, r grader. Närmast komma aren I Hg6 och I 77 4 med 0,3 grader ägre temperatur. Frost inträffade i södra Norrand och största deen av Sveaand samt i Östergötands, Jönköpings och Kronobergs än den 6-g. Regn utgjorde den huvudsakiga nederbörden. Hage fö dock på enstaka stäen, särskit den 22. Nederbördens mängd var mycket växande. Störst var den i södra Norrand, västra Sveaand och vid västkusten, minst i sydöstra Götaand och östra Sveaand. Då under föregående maj månad nederbörden i hea andet var ovanigt ringa och under juni månad densamma i Götaand och östra Sveaand var betydigt mindre än någon föregående juni sedan r8gr, var torkan i dessa dear av andet synnerigen kännbar. För hea andet översteg emeertid nederbörden i juni månad den normaa med 8 procent. Jui månad. Temperaturen var i medeta för månaden ägre än den normaa i hea riket utom i sydvästra Götaand, där den var omkring o,5 grader högre. I nordvästra Sveaand, västra och inre Norrand var den I -I, 5 grader ägre än normatemperaturen. Högsta temperaturen, + 3 r,s grader, inträffade vid Hökhut, Haands än, och ägsta - 3,o grader, i Kvickjock. I en stor de av andet hemsöktes växtigheten av frostskada, sär,.,kit den 5-8. Nederbörden utgjordes huvudsakigen av regn, men i Norrand fö den 4-9 såvä snö som h;~ge, och mangenstädes i Sveaand fö hage den 2-7 samtidigt med den dä inträdande ägre temperaturen. I medeta för hea riket utgjorde nederbörden 55,2 mm eer 8o. 3 procent av den normaa, som är 68, 7 mm. I Götaand och större deen av Sveaand var den ägre än normamängden, då den däremot i Daarna och Norrand utom i Norrbottens än var något högre. Augusti månad är att beteckna såsom mycket varm, i det temperaturen i medeta var betydigt över den normaa i hea andet. Avvikesen i de västra dearna av Norrand var icke mindre än 4 a 5 gra-

8 46 GÖSTA MELLSTRÖM (134) der, i de inre dearna av Götaand omkring I,8 grader och i de östra dearna av Sveaand 2 grader. Längs Sveriges östra kustand var temperaturen anmärkningsvärt jämn, i det densamma i mede-ta icke växade mera än 1, 4 grader, (16,2 i Raparanda och 17,6 i Karshamn. Frost inträffade under månaden i Storsätern (i västra deen av Kopparbergs än, 750 m över havet) samt i Ljusneda (västra Jämtand, omkr. 570 m. över havet), på vika stäen termometern visade - grader. Den huvudsakigaste nederbörden under månaden utgjordes av regn, men även förekom något hage. Synnerigen häftiga regnskurar, mestades åtföjda av åska, förekomma tarikt i Götaand och något mera sparsamt i Sveaand och Norrand. Ti föjd av de tarika åskvädren bev nederbörden mycket ojämnt fördead. Nederbördsmängden var störst i västra Sveaand och i västra Götaand, minst i Norrand.och ovanigt ringa i hea östra kustandet från Raparanda ti Kamar. I medeta för hea riket var nederbörden 73,o mm eer 93 procent av den normaa, som är 78,5 mm. September månad. I medeta för månaden var temperaturen i norra Norrand o,s a I,o grad ägre och i västra Götaand omkring I grad högre än den för månaden normaa, och i det övriga Sverige i det närmaste norma. Skinaden mean medetemperaturen i nordigaste Norr~ and och i sydigaste Skåne var nära 10 grader, i det att den i Karesuando var + 3,8 grader och i Ystad + I3,r grader. Frostdagar voro amänna i Norrand och Sveaand den 4-7, och i hea andet den Nederbörden utgjordes mestades av regn. Även snö eer snöbandat regn fö dock under senare deen av månaden derstädes i Norrand. Nederbördens mängd var ringa i hea Sveaand och nordöstra Götaand samt dear av Gäveborgs än. t N arrand och sydvästra Götaand var den rikig och på sina stäen ansenigt över normamängden. För hea riket var den i medeta 63,6 mm eer 125, 7 procent av den normaa, som är 50,6 mm. Sammanfattning. I början av 1917 års vegetationsperiod, apri och maj månader, var temperaturen i norra Sverige betydigt under den normaa. Även för södra dearna av andet var apri reativt ka, då däremot maj hade att uppvisa en temperatur något över den normaa. Juni var tämigen varm, då jui återigen för större dearna av andet hade en temperatur något under den för månaden vaniga. I järnrörese med den normaa temperaturen för månaden, hade 1917 års augusti ett överskott av icke ' mindre än 2--4 grader. I september rådde medetemperatur. Frostnätter voro mycket vaniga i apri och voro icke heer

9 (135) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄ TTNING ÅR ovaniga i maj. Den 6-g juni förekommo frostnätter över stora dear av andet och samma var förhåandet den s--8 jui. Augusti var däremot så gott som frostfri, då återigen september hade att uppvisa frostnätter över hea andet. Apri månad var mycket våt, i det nederbörden då utgjorde icke mindre än 138 procent av den normaa, maj var däremot ovanigt nederbördsfattig. Samma var förhåandet för södra Sverige även under juni och jui månader. N arrand fick under båda dessa månader rikigt med nederbörd. Synnerigen utmärkande är juni för sin stora nederbörd för Norrands vidkommande. Augusti hade att uppvisa stor nederbörd i andets västra dear men ringa i dess östra. I september åter var nederbörden rikig i Norrand och sydigaste Sverige men ringa i meersta dearna av andet. - Som synes har det i norra Sverige varit jämföresevis vått, undantag utgör endast maj månad samt i någon mån augusti, då däremot södra Sverige haft ovanigt ringa nederbörd. Taens och granens bomning. Taen bommade under året ganska jämnt över hea andet. Möjigen var bomningen något ymnigare i meersta och södra Norrand än i övriga dear av riket. I sin hehet är den att betrakta såsom i det ara närmaste medemåttig hos fristäende träd samt svag-medemåttig i bestånd. Av tabe r framgår det, att i medeta för hea andet ha 3, 7 procent av rapportörerna angivit bomningen såsom ingen, 36, 9 såsom svag, 41, 3 såsom medemåttig och 18,r såsom rikig, at beträffande träd, som varit fristående. Motsvarande procentsatser rörande taen i bestånd äro r6,4, 5, 26,9 och 4,7. Bomningen inträffade i andets sydigaste dear under de tio sista dagarna av maj. I Småands, Västra, Östra och Bergsags distrikt sträckte bomningstiden sig något in i juni. Därefter fortskred bomningen norrut i en jämn våg, vars ostigaste de, d. v. s. i kusttrakterna ti Bottniska viken, gick något före den i inre dearna av andet. Den hade nått upp ti de norra gränstrakterna i början av jui månad. Det to g såedes 40 a 45 dagar för taens bomning att passera Sverige i dess ängdriktning eer att förfytta sig r6o mi från söder åt norr. Jämfört med åren 1915 och rgr6 är tiden år 1917 densamma men något sen jämfört med de tre där närmast föregående åren. Nedre deen av tabe 1 åskådiggör förekomsten av granbommor. I stort sett ger den en iknande bid som motsvarande tabe föregående år. Det framgår såunda, att granens bomning varit gud i norra och meersta Norrand men sedan hastigt avtagit söderut

10 48 GÖST A MELLSTRÖM (136) Tabe I. Sammandrag över bomningens ymnighet hos taen och granen våren Die Biie der Kiefer und der Fichte im Friihjahr I9I7. -~ Distrikt Procentfördening av kronojägarnas uppgifter om Prozentweise Verteiung der Försterberichte iiber friståenue träd med bestånd med freistehende Bäume mit Bestände mit s s s p. :;- p. m -i :::::. "' ~-!:. ~- o m ~,.uq ".., " ~- ~,.uq "' B ".., " " B!!..,.. "" "' 2::$- "" "' (") :=: ~ " ~ uq s o " ~ uq ~ o 5',t: :'; "'' s!).~ c; "'' ~aq ~ er' ~= EF. er' ~ "" o ~.aq er' er' " ~ "" o er' ~- ~ "" er' :d o ~ o to o ~ ()Q i o t:: s s i er'!e!!e! s ~ s :d s ~ er' o o o o s ~ " o g: s :d o " o o :::::::: ~ s s ~' C: s ~ s " s o uq uq o s s " s s " " o uq uq uq o uq uq uq Övre Norrbottens... Nedre» Skeefteå.... Umeå Härnösands _.... M eersta Norrand s... Gäve-Daa... Bergsags Östra Västra Småands Södra H e a andet Övre Norrbottens... Nedre >... Skeefteå Umeå Härnösands.... Meersta Norrand s... Gäve-Daa Bergsags Östra.... Västra Småands Södra He a andet Ta (Kiefer) 33>3 8,9 40,o 17,s 15,9 50,o 27,3 6,8 8,I 28, ,4 14,g ,s 4.3 o 25,7 42,g 3I.4 8, ,8 2,7 I3,5 62,2 21,6 5.4 s6,s 29,7 8,I 2,5 30,8 46,2 20,5 I0,3 46, ,2 7,o 38,6 42,r 12,3 23,2 46,4 2S,o 5 4 2,I 36,2 57,4 4,3 9>3 6 5,I 25,6 o o 47,5 36,r 16,4 I4,5 S8,I 22,6 4,8 2,3 47,7 38, ,g 50,o 16,7 2,4 o 34,o ,0 12,5 39,6 39,6 8,3 4,6 52,2 2S,o I8,2 30,o 47,5 zz, 5 o , I8,9 19,4 55,6 22,2 2_, ,g! 4I,3 I 8,I I I6,4 sz,o 26,g 4t7 ' Gran (Fichte) 2,2 I 5,2 39,I 43.5 o 30,4 50,o I9,6 o 38,8 36,7 24,5 I4,6 37,5 29,2 18,7 o I,4 54, I 4 37,2 25,7 o 24, , ,o 27,o 21,6 2,6 I 7,g 3~.5 4I,o s, I5,8 5,I 25,4 47,5 zz,o IO,t 39,o 44,I 6,8 8,g 5 I,I 37,8 2,2 I,g 6,g 26,2 o 22,6 s6,5 I6,I 4,8 45, II,3 o 62, o o 88,. II,g o o 93,g 6,I o o 93,g 6,I o o 77,3 22,7 o o 841I I 5,g o o 57,g 3I,6 I0,5 o 73,7 20,3 o o 27,8 29,3 26,6!6,3 I 37,o 32,6 22,r 8,3 för att nå sitt minimum i Västra distriktet. Bomförekomsten kan betecknas såsom medemåttig inom de sex nordigaste överjägmästaredistrikten men däremot så gott som ingen inom Östra, Västra och Små-

11 ( 137) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR ands distrikt. Liksom faet var I 9 r 6 hade Södra distriktet även I 9 I 7 att uppvisa något svag bomning hos granen. Även granens bomning inträdde i Södra distriktet i sutet av maj månad och i övriga dear av Göta- och Sveaand i början av juni. Ä ven i andets norra dear företer bomningens inträffande hos granen samma bid som för taen, dock med den skinaden att nordgrän:;;en nåddes vid juni månads utgång. Granens bomning kan såedes sägas under 19 I 7 hava varit ungefär samtidig med taens. Detta förhåande brukar icke vara ovanigt för norra Sveriges vidkommande, men i södra dearna av andet brukar granen vara ungefär ro dagar tidigare. I år har förhåandet närmast varit det omvända, i det bomningstiden för de båda trädsagen inträtt samtidigt i Götaand och Sveaand men för granen i Norrand omkring 5 dagar tidigare än för taen. Orsaken härti är säkerigen att söka i vädereksför.håandena. Den åga temperaturen i södra Sverige, under apri och början av maj månader, som tibakahåit den tidigare vegetationen, övergick hastigt ti varm och torr väderek, viken framtvingade den samtidiga utveckingen av bommorna hos såvä taen som granen. Inom norra Sverige inträffade temperaturförändringen något ängre före den vaniga bomningstiden, och var dessutom icke åtföjd av torka såsom i södra Sverige, varför den där icke kom att öva samma infytande. Tigången på ta- och grankott. Kartan över I=årig takott ger för I 9 I 7 intryck om något bättre tigång därå än I 916. Endast I revir, Vettasjoki, är fuständigt i saknad av kottämnen. Däremot ha 23 revir, 2 inom övre Norrbottens distrikt, 2 inom nedre Norrbottens, 2 inom Skeefteå, 3 inom Umeå, 4 >inom Härnösands, I inom Meersta Norrands, 4 inom Gäve-Daa, 1 inom Bergsags, I inom Östra, 2 inom Västra samt. I revir inom Småands distrikt, att uppvisa en tigång, som något överstiger medemåttan. Rikig tigäng förekommer icke inom något revir, men är sådant förhåande vä uppgivet från någon enstaka bevakningstrakt. Inom övervägande deen av andet är förekomsten av I-årig takott betecknad såsom svag-rikig hos fristående träd och samtidigt svag i bestånden. Detta överensstämmer ju mycket gott med vad som sagts om bomningens ymnighet, viket också var att vänta efter den för bommornas utvecking och befruktning mycket fördeaktiga vädereken under bomningstiden, ett förhåande, som också särskit framhåits av en stor de utav rapportörerna. I sammanstäningen över skogsträdens frösättning år I9I6 gjordes den 4. Medde. fr&, Statens Skogsförsöksanstat. H. '5

12 50 SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTMING ÅR 1917 (138) Tabe 2. Sammandrag, utvisande förekomsten och tiräckigheten av ta= och grankott samt björkfrö Zusammenfassung iiber die Verbreitnng und die Menge der Kiefern- und Fichtenzapfen und Birkensamen. N:r Distrikt och revir Övre ivorrbottens distrikt. Jukkasjärvi revir 2 V ettasjoki... o 3 Gäivare z,o 4 storandets 5 Ängeså 6 Råneträsks 7 Porjus 8 Pajaa»,s,3 O,] 0,8 9 Torneå,z ro Tärendö» o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o II Kaix Råneå... I,3 o I >3 I,5 0,3 O,] 0,6 0,8 I,s I,6 I,o o I,o I >4 I,3,3 o,6 0,8 I,s I,S I,s I,o,z o,3 I,3,o 0,6 o,s I,3 I >4 1,3 o J,o J,s J,o J,3 0,7 0,8 J,o J,s 2,3 J,8 z,o I,s 2,3 3,o,o I,6 2,6 2,S 2,S 2,3 I,S I,3 2,4 2,s 2,2 2,3 J,s J,] J,o J,3,o,s 2,z 2,3 2,s J,s Z,] I,6 o,s 2,6 2,4 2,3 I,S 2,4 I,6 2,3 J,o t,5 2,3 J,s 2,3 2,3 Nedre Norrbottens distrikt. 13 storbackens revir I4 Jackmacks I 5 Görjeå I 6 Päräv ens» I 7 Sikå 18 Vargiså I9 Mamesjaurs» 20 Ö:a Arvidsjaurs " 21 V:a 22 Bodens 23 Piteå 24 Ävsby,3 >7 O,] o,8 2,s I >7 I,3 I,z 0,7 I >7 o,9 I,o 0,8 I,3 o,s I,S,o I,7 I,6 I,s I >7 0,3 I,3 o,s,o o,s O,] O,],I I,o J,o J,] O,s, s J,o J,s J,o J,3,s J,s 2 1o o,6 1,o [ 1,7 I,311,o 0,8 J,s,o ] 1 7 I,8 ],o I 13 I,g I,s I,7 2,3 2,3 2,] 2,3 2,3 I,o 2,3 I,s I,3,o 2,r 2,I I,s 2,S 2,S J,o J,o 1,s 2,6 Skeifteå dzstrzkt. 25 Arjepuogs revir z6 S:a Arvidsjaurs > 27 Maå 28 N:a Sarsee 29 S:a 30 Jörns 31 Norsjö 3 2 Burträsks I,z I,6 I,3 I,3 I,3 2,3 2,8 o,s I,3 O,] O,] I,o I,8 I,8 o,s I,o I,o I,o I,7 I,8 0,6 o,s O,] 0,7 0,3 I,6 J,o J,3 J,3 1 >9 1,3 J,s I,6 I,z I,4 o,s I,3 I,3 I,3 I,3 I,o 2,3 2,3 2,s 3,o 3,o,o J,7 3,o >7 3,o

13 (139) GÖST A MELLSTRÖM 51 - i 1-årig 2-årig ~~ taikott takott ".,. Grankott t:: c; Q Björkfrö t:: x-jähr. ~:iii n ~ 2-jähr. Fichten- t:;:: ö Birken- Kiefern- Kiefern- g" zapfen a;: g' ""~ "",,.,. samen zapfen zapfen.,.- "~ "'o """ ":<' ";; aq o:!;j " "s. ""'"!;J " ::; N:r! ",!., "~!t """.,..~ g:~ Distrikt och revir e~ "J ~-"J!t ':!:j ~-~ ~:; ~a- b!; ~~to;~ E ~g tdc; tdc; "~ tdc; c; c; t:;' P" S"o D'"pjo :t~- J:T'iiTo n ~=,..,. ;: g ~~: ~f! ~g "" "..,..., ~ ~ PT:p;-o ~~ "=!»:.-+ ~,. fi:suo "" S':pr. coiö: """'" """" """" """ "- "'""'" "~ "" "= = = et~ ~ åq' "~ =" i c;~ c;~ ~"" ~"" ~~ e~ ~~ """.,,. ~> 'i ~"'" ~=;!: ~U: ;.: \): f]: =~ """ -~ s"" s"" " """ " """ s"",..~ = s " " " " Ume! distrikt.! 33 V:a stensee revir... I,8,o I >3 0,8,3,8.3 2,8 34 Ö:a»... I,s 0,3 I,3 0,3,o I,s 0,8, s I,~ o,s,s 35 Ej ur bäckens»... I,3 2,3 I,s 2,3 I >7 3,o 3,o 36 Lycksee "... I,o I,o,s I,3 I,o,3 I,B B.vikens»... 2,g I,s 2,3 I,s,B I,B t,b 2,s 2,s 137 2,s 38 Vinidens»... 2,3 >3 2,3 2,3 2,s 2,s 2,s 39 Ör.»... I,o o t,o 1,7 3,o 3,o 40 Degefors»... I,7 0,7,o 0,6 t,s 2,s 2,2 2,s 2,B 2,2 2,s 41 Bjurhoms... I,2 1 I,2 I, I,,2 2,2 2,2 2,6 2,2 2,3 42 Hänäs skorevir... o O 3,o 3,o 3,o i i Hå"rnisands ' dz'strzkt. i 43 Fredrika revir... I,o 3,o 3,o 3,o 3,o 44 V:a Ås e e»... I,s I >3 o,b 0,8,o,B I >3 t,s I,3 I,3 t,s 45 Ö:a»»... I 7 I >7 0,3 t,o I >3 1,7 I,o t.3 46 Vogsjö»... 2,3 ~,o o o 2,3 1,3,s 0,3 o 0,3 47 Magom a j s >... I,8 I,s o,s o t,o I,B 2,3 I >3 t,o 48 Dorotea > I >3 I,3 1,3 0,7 0, An undsjö» I >7 o,b I,7 o,b t >4 2,3 I >7 I,B I >7 so Soefte.» I,2 I,o I,o,. 2,21 I,B 2,2 3,o 2,4 2,s 51 Junsee»... I >3 I,3 I,7 I >3 t >7 52 T.sjö > I,B I,3 I >3 I,s! i! Meersta Norrands distr., r,7 I >7 I,s 53 Frostvikens revir o,s :::::::::::::::1 o,s o,x o,r o 0, 1 0,7 o,s I,7 i,i O,o 54 Östersunds > I,o 0,7 0,7,2 I,B I,2 t,b,3 I >3 55 Are»... o,b o,b I,o t,b,6,6,b I >7 >7,o 56 Haens» o,b,o 1,6 I >4 t,2 2,4 2,4 57 Bräck e»... I,g I,s r,x 1,7 I >9 1,6 2,3 2,3 58 Rätans» I,6 r, I,B t,. I,4 I >4 t,. I,B,8 59 Hede» r i o,b I, o,s,4 I,o 0,3 t,o 2,7 2,s 2,s 6o Medepads» I,6 0,8 1,2 o,b t,b 2,6 I,B 2,4 2,s 6! N:a Häsingands > 2,s I,B 2,3 2,3 2,3 3. 3,o 3,o 62 V:a " I,3 I,3 I,3 t,s I,s I,3 t,s 2,3 2,3 63 Bispgårdens skorevir ,3 o,6 1,3 I,6 2,3 2,s 2,s Gäve-Daa distrikt. 64 Hamra revir... I,o I,o,o I,o,o t,o 65 Gästrikands»... I,B 0,7 I,B I,o I,B 0,7,B 3,o 66 Kopparbergs»...,s I,s I >.S I,s t,s I,o t,o I,s 67 Garpenbergs revirde t,o '1,o - 68 Ävdaens Ö:a revir... I,s I,s I >3.3 I,3 I >3 t >7 2,3 69» V:a ~ I,s I,s t,o I,s,,s * * *

14 52 SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR 1917 (140) x-årig 2-årig ~- o~. takott takott Grankott ti Björkfrö ti ;; Q c; ~ ' I jähr. 2-jähr. ~" i g~ Fichten- ~; Birken- ~~: Kieern- Kidern- ()Q~ zapfen "~ samen zapfen zapfen aqo ~"' Jg ; """' ""'., ~~ "::: ~ ~ ~ ;; IN:r ""~ ;r "~. o.~ ~ ~-~ ". Distrikt och revir c'."!!.~ ~ ~ ~-~ ;#'~ A~ ~ :::!. ~~ ~ :::!. "::B ~ ~ "~ tdtjj "~ tjjtjj "~ t:tj tjjt: t:'<" ~ ~ ~ ~ ::r~< t:j""s'o ::r'~q g"~ ::; ~: o o ~~ o o g.~: ~~ ~fr " o ~~ ~" "'""... "'"' ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ S':~ ~ ~ ~:~'I=' "'"' p:!p: n;-~: "'"" "- ~ ~ ~:~' ~ ""o. ~ ~ "- ~ "o "" ~ ~ ~ ~.,.~.,.~ ~ NOQ "" "".. ~~ ""~ t:o~ o"" td~ ~o. td~ o o. ~"' " o. ~"' p:: ~: ~:;:.. ~ =!fi3: ~~: 3" (;'~ o~ N P' "'" ~~ s"" ~" "" ~ go. ~ -s,~ o " " 70 Särna revir... t,o I,o I., o t,o - 71 Idre ",o 0,3 t,o I,o t,o,o 72 Transtrands )) I,3 I,3 I >3 t,3 I >3,3 t >7 2,3 73 Vä,terdaarnas " I,3 I >7 t >3 I >7 I >3 t >3 2.o 74 Maingsbo " ::; I' o,s I >4 0,6 >3 o,s O,g I,r t,6 I 75 Kotens» o,s o,s o,s o,s O,s o,s o,s o,s o,3 o 0,6 76 Grönsinka skorevir I,s o,s o t,o o o o * * * i Bergs agsdistriktet. 77 Fiipstads re\rir... o,s,s I,o t,o I,s t,o 3,o 3,o 3,o 7S Fryksdas revirde.... r,7 I,S,3,o t >7 I,4 I,o t >3 2,2 z,o 7" Arvika revir... I,2,o I,2,o >7 0,6 0,4 0,,7 2,2 I,S 2,3 So Karstads»... I,2 o,g I >7,o t,. 0,2 o o,. I,6 I,6 2,6 Sr Kristinehamn s )) I,o,s o,3 0,3 0,3 2,s 2,s z,o S2 Askersunds ))... o,s o,s o,s,s o o o,s Sj Örebro»... I,S,o! I,o t,s 0,3 0,3 0,3 g4 Grön bo I,6 I,2 I,2 ",o t,o 0,4 0,4 0,4 I,s I,3,3 ss Köpings "... I >7 0,7 t >3 I 7 86 Västerås )) I,s I,2 I,6 I >3,s [,z o,7 t,3 I,6 I,s 87 Enköpings»... I >4 O,g,3,s 0,6 o,.,o o,s I >4 ss N:a Rqsags ))...,o 0,7 I,3 o,7 t,o 0,7 0,3 t,o 2,3 I >7 S9 Örbyhus»... I,s I,s o,s 1,3 o,s o,s t,o I,3 o,s go Bjurfors skorevir... t >7 r,o >7 2,3 z,o Östra distriktet. 9I Stockhoms revir o,s I,o o,6 t.3 o o o 0,6 0,6 t >3 92 Gripshoms )) I,, o,s I,2 o,4 t,o o,. o o,. 1,4 o,g t,6 )) 93 Nyköpings o,7,o o,s t,o o,3 o 0,3 I,s,o 94 Karsby "... I,s o,s.3 0,3 t,o o o o -I,8 95 Finspångs»,3 o,s I,3 o,s t,o 0,3 o 0,3 I,o o,s >7 96 Gubergs»... z,o I,s I,S,s o o o o,s o,s O,s 97 Linköpings )),3 0,3 I >7 0,7 t,7 0,3 o,, 0,7 I,J 0,3 t >7 g8 Kinda 0,3 o,s,o o,3 1 0,3 o,, I,3 " I >3,3 99 Gottands " 2,3 I >7,o 0,3,o o,3 o 0,3 I o3 I,o t.3 IOO Om bergs skorevir... o o o o o -,o - t,o Vå'stra distriktet. IOI Granviks revir... I,,o I,,o o o o I,6 o,s 102 T i vedens»... 2,g I,g I, t I,o t,, o,r O, I o,, I,3,3,g I03 Vartofta» I >3 o,s o,s,o o o o o,s I04 Kinne»,7 I, I I,r o,g 0 I o,, o,, o,, 2,:r 2,r ros Sättbygds )),s I >7 I >4,3 >7 o o o,3 I,3 I"6 Dasands )) o,s 0,3 t,o o o o z,o I07 Hunnebergs» I >7 I,3,o o,s,o o o o I,s I,s >7 IOS Marks "... I 3 I,3 1,5 I,3 t,6 o o o o,6.3,i09 Uddevaa» I >3 o,s I >3 0,5 t,o o o o,s 0,3,o

15 (141) GÖSTA MELLSTRÖM 53 t-årig 2-årig Q~ j takott takott ~ ~ Grankott Björkfrö ö"0 I-jähr. 2-jähr. ~" g~ Fichten- Birken- ~~ ~~ Kiefern- Kiefern- zopfen ~o aq~ o,. samen zapfen zapfen ~~, aqg ~"" o.- (1Q o: ~,. ~;; ""' ~ ~!;J :;J... o!;j ~;; o.oo ~ 00 N:r Distrikt och revir!~-~ <.!..r'> ~-~ "' """ ~ ~ [ ~... ~ PJ:::I ~ '::!, ~-~., :::.:... ~ 00 ~ 00 p-oo ~ 00 "!5 (jui' :d:d :do= to:d tj:io= :d'i" ::r' f;. ::r s-. ~ :::;. ::r' j;. g:~: ::r"fijo... ~= ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~~ ~ ~ f!~,.,. " 'g_~ o " S':pr. ~Er o o ie: o o ~: ;. O. o. O. o. 6:,_ r[ g-. O. Q.!J):~ 'CP~ o" o - "o "" ~& "" " o- oo:rq o." ::;-o. o." N(IQ ~ ::;-o. ~ P" " o. to~,o. ~~: ~"" :d~ ~ aq 'O<> : ~: 11>:;3: 3 ~ 3 o. ~:o" 3 o. "'~ o. " o 'O,.,~ " ~ " " ~! Småands distrzkt. I ID Tjusts revir... i I,6 I >4 I,o,6 o,4 o,z 0,4 o,z o,z 0,6 III Aspeands...,3 o,s I,3 o,s 3 0,3 o O,s o,s o,s,o 112 Eksjö»,s o,8 I,s o,s,s o o o,s r,o 113 Jönköpings I>3 o,8 0,8 o,s,z 0,3 0,3 O,s o,s o,s O,s II4 Väst bo! I,s,o I,3 0,7,6 o o o t,3 IIS.3unnerbo,,, r 0,3 0,3 I,o o,s,o o o o o o o 116 Värends..! 0,6 o,4 0,6 0,4,o o o 0,6 0,6,o 117 Kosta».. I,z 0,8,z 0,3 o,s 0,8 0,6 0,8 L[ 118 Uricehamns )). ~,o I,3 o,s,o 0,3 o 0,3 o,s 0,3 0,3 I 19 Hammarseho skofrevir... I,s o,s [,s o,s,o r,o o,s 1,o I,s Siidra distriktet. I20 Bekinge revir,s 0,8,o O,],o o,s o 0,3 0,3,z 12I S:a Skånes... o,s o,6 0,7 0,7,o o,s 0,3 0,8 o,s o,4 1,o 1122 N:a I,I o,g O,] 0,7 0,7 o,3 o,3 0,3 I,7 I,6 I S 123 Hamstads I,z 0,6,z o,4,o o,z o O,z 0,3 1,3 124 Kamar... I,2,o o,s 1,o 0,4 0,4 0,4 I,4 0,8 0,8 I25 Öands.....,o o,s o 1,o 0,3 0,3 0,3 o,s o,s I26 Göteborgs»...,s 0,71 I,z 1.3 o,s 0,3 0,3 o,s o,3 o,s I27 Koeberga skorevir... :... o o :, o o '0,,,,,o anmärkningen, att den 2=artga takotten ofta rapporterats förekomma rikigare än vad faet varit med I-årig kott närmast föregående år. Även I9I7 förekomma icke så få avvikeser, dock icke bott positiva utan även negativa. Icke mindre än 39 revir ha för r 9 I 7 måst ges en annan beteckning över förekomst av utvuxen kott än vad faet var I9I6 över kottämnen. Av dessa är det I6 revir vari tigången nu måst betecknas såsom svagare och i 23 såsom något bättre. Största avvikeserna äro att anteckna från Örebro, Finspangs samt Jönköpings revir, vika I 9 I 6 angåvos sakna I -årig kott men I 9 I 7 betecknats såsom ha vande svag-rikig tigång hos fristående träd och samtidigt svag tigång av 2- årig kott i bestånden. Sannoikt måste de senare uppgifterna anses tiföritigare än de tidigare, ty givetvis är det betydigt ättare att bedöma förekomsten av de 2-åriga utvuxna kottarna än av de ärtstora kottämnena. Såsom framgår av kartan över tigången på 2-årig takott, är denna ganska jämnt fördead över hea andet. Sex revir, Vettasjoki, Vogsjö,

16 r. T ukkasiärvi z. Vettasjoki. 3 Gäivare. ~ Storandets, 5 Ängeså., 6. Råneträsks. 13. Storbackens. 14. Tockmock:;. 15. Görgeå. r6. Päravens. I7 Sikå. r8. Vargiså. Tigången på t-årig takott hösten Sverige (Ertrag an r-jährigen :K;iefernzapfen m Schweden im Herbste 1917.) Distrikt och revir. Övre Norrbottens distrikt. 7 Porjus. 8. Pajaa. g. Torneå. ro. Tärendö. x:r:. K~ix.; 12. Ranea. Nedre Norrbottens distrikt. 19 IY.famesjaurs. zo. O:a Arvidsjaurs. z:r:. V:a Arvidsjaurs. 22. Bodens. 23. J?.iteå. 24. Avsby. -~; ~ ~ ~ ;. ' ~, + /. ;. ;. ~ 'i +. "..._..,_,! / ~ ~,x'.~r-..,.,...tr Skee.fte!i distrikt. 25. Arjepuogs. z6 S:a Arvidsjaurs. 27. Maå. :28. N:a Sarsee zg. S:a Sorsee, 30. ]örns. 31. Norsjö. 32. Burträsks. 33 Y.:a Stensee. 34 O:a Stensee. 35 Bjurbäckens. 36. Lycksee. 37. BHvikens. 38. Vinidens. Uuuå distrikt. 39 ör. 40. Degerfors jämte n:r 421 Hänäs skorevir. 41. Bjurhoms. Härnösands distrikt, 43 Fredr~ka. 44 V:a Asee. 45 Ö:a Asee. 46. V:ogsjö. H Magomajs Dorotea. 49 Anundsjö. so. Soefte! _T~n~~e. 52, 'TasJo. Meersta Norrands distrikt. 53 Frostvikens, 54 (jstersunds. 55 Are. 56. Haens. 57 Bräcke jämte n:r 63, Bispgårdens sko1revir. 58. Rätans. 59 Hede. 6o. Medepads. 6 '. N:a Häsingands. 62. V :a Häsingands. Forts. å nästa sida.

17 Tigången på 2-årig takott hösten Sverige (Ertrag an 2-Jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1917.) Distrikt och revir. Forts. från föreg. sida. Gäve-Daa distrikt. 68. Ävdaens Ö;a 6g. Ävdaens V :a 70. Särna. 71. dre. 72. Transtrands. 73 Västerdaarnas. 74 Maingsbo och n:r 75, Kotens... ~ ~ - + / + r...,. ~ "" " i. 1 ~ + + 'IC'-1-/ /.,. oj.,.~r,.t' Bergsagsdisirz"kiet.. Fi!ipstads. :. Fryksdas.,, Arvika. ' Karstads.. Kristinebamns. Askersunds. Örebro. 84. Grönbo. 85. Köpings. 86. Västerås. 87. Enköpings. 88. N:a Rosags. Sg. Örbyhus. Östra distriktd. Stockhoms.. Gripshoms.. Nyköpings.. Karsby.. Finspångs.. Gubergs. J Hamra. ) Gästrikands jämte n:r 76, Grönsmka skorevir ). Kopparbergs. r. Garpenbergs re~ virde jämte n:r go, Bjurfors skorevir. 97 Linköpings jämte n:r Ioo1 Ombergs skorevir g8. Kinda. 99 Gottands. Västra distriktd, E Granviks.!. Tivedens. Vartofta. ~ Kinne. ;. Sättbygds Dasands. 107, Hunnebergs. xo8. Marks Uddevaa. ' Tjusts.. Aspeands.. Eksjö.. Jönköpings.. Västbo.. Bekinge.. S. Skånes. N. Skånes jämte n:r 127, Koeberga skorevir Hamstads. Sm/Uands distrikt, Södra distriktet. ns. Sunnerbo. n6. Värends Kosta. ub. Uricehamns Kamar jämte n:r ng, Hammarsebo skorevir Öands. L'26. Göteborgs.,... i- ångwsfii triiii oc..1u samtidigt 71.ee'möttig tigång v oes~. IMiiem.ä.ssigerrebNI.d<er Errag bei, fi-dstehendeiv ]Jäwnen, 7udmiir ~~tag -~~~å"ru;-. gren:>:e} evirgriins.miryrenre.; t:....kor.rwgsgriins r?. (JYadewadgrmu.J

18 1 56 GÖSTA MELLSTRÖM (144) Magomajs och Frostvikens samt Ombergs och Koeberga skorevir, äro het i saknad av kott, I7 revir sakna kott i bestånden men ha svag eer medemåttig tigång hos fristående träd. Inom intet revir är kotten rikigt förekommande men inom 7, Storbackens, J örns, N:a Häsingands, Kopparbergs, Garpenbergs, Ävdaens V:;;t samt Västerdaarnas, är den medemåttig-rikig hos fristående träd och samtidigt medemåttig i bestånden. Inom aa övriga, såedes det stora fertaet, är det svag-rikig tigång hos fristående träd och samtidigt svag tigång i bestånden. Inom Norrand äro kusttrakterna något bättre ottade än de inre dearna, viket däremot icke kan sägas vara faet med övriga dear av andet. Det är het få av rapportörerna, som anse att den befintiga takotten räcker utöver det egna behovet, varför insaming av kott ti avsau skue i stort sett vara utesuten. At för bokstavigt få emeertid inte dessa uppgifter tagas. Ur skörden I 9 I 6-17, då tigången på takott var ungefär. densamma som nu, och uppgifterna även angåvo samma förhåande, utkängdes vid en de frökängningsanstater icke så obetydigt med tafrö. Tabe 3- Den 2=åriga takottens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der 2-jährigen Kiefernzapfen. -- Kronojägarnas uppgifter om Förster-berichte 3.ber [ takottens utvecking takottens godhet die Entvickung dex Zapfen die Giite der Zapfen , ~ Dis tri k t vä utveckade outveckade friska skadade ! Övre Norrbott ens Nedre Skeefteå... Umeå i Härnösands. :. Meersta Norr i~t~d~..::::::::: Gäve-Daa... Bergsags....::::::::::::::::::1 Östra ! Västra... Småands......! Södra......,' wohentwickete unentwickete gesunce beschädigte Anta be- Anta be- Anta be- Anta bevaknings. vaknings- vaknings- vakningstrakter % trakter % trakter % trakter % Anzah d. 1 Anzah d. Anzah d., 1 Anzah d. Förstereien Förstereien F örstereien! Förstereien 1. 38, I,r I ,3 6,7 30 7I,4 I2 28, ,r 7 18, ,o I 3,o 31!00 o o 32 i 94,r 2 S-9[ ,9 2 6,x 31, 86,r s I3, ,8 s I s, 44 93,6 3 6, ,3 43 9J,s 3 6,s 46 IIOO o o 47 87,o 7 I3,o so i 96,2 2 3, ,o 4 ' IO,o 34 2 i 94 4 s, , ' 9S 7 2 4, , i 97,x 2,9 ' 1~::1 2! 7o,o 9 j 30,o ,x Hea andet! ,2! 67 I3,s ,o 27 : 6.o-

19 (145) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR Takottens beskaffenhet. Den 2-åriga takott, som finnes, synes vara av ganska god beskaffenhet i det för andet i sin hehet 86,z procent av uppgifterna upptaga den såsom vä utveckad och 94 procent såsom frisk. Ti de outveckade bidrager Övre Norrbottens distrikt med 38, 9 procent, Nedre Norrbottc:-ns med 28,6 och Södra distriktet med 30,o procent av i resp. distrikt qefintig kott. I 6 procent av rapporterna betecknas kotten såsom skadad. I de festa faen torde def vara insekter, som varit orsak härti, även om detta i amänhet icke direkt angivits. Jämförd med de närmast föregående åren är den 2-åriga takottens beskaffenhet i år ika med I 916 och 1912 års kott, betydigt bättre än I 9 I 5, I 9 I4 och 19 II års men sämre än I 913 års kott, som emeertid var ovanigt vä utveckad och frisk. (Se vidare tabe 3!.) I överensstämmese med vad förut sagts om bomningen är förekomsten av grankott ganska god inom Norrand. Av kartan över grankotten framgår emeertid, att det är ett ti gränserna i väster och söder skarpt markerat område utmed Bottniska viken och riksgränsen i norr, som har den bästa tigången. Här är den angiven såsom medemåttig-rikig hos fristående träd och samtidigt medemåttig i bestånden. Tre revir, Tärendö, Burträsks och Fredrika, ha ti och med rikig tigång såvä hos fristående träd som i bestånd. Inom så gott som hea övriga Norrand samt i Daarna och devis även i bergsagen finnes svag-rikig tigång på grankott hos fristående träd och samtidigt svag tigång i bestånden. SÖder därom förekommer så gott som ingen kott inom ett mycket stort område omfattande dear av Bergsagsdistriktet samt hea Östra, Västra och Småands distrikt. Detta stora kottösa område är i stort sett sammanfaande med det, som även I9I6 var i saknad av grankott, men som däremot I 9 I 5 hade mycket god tigång på sådan. Inom hea Södra distriktet förekommer återigen, iksom 19 16, något itet kott. Tigången är där angiven såsom svag eer medemåttig hos fristående träd, men i bestånd saknas den i amänhet. Siffrorna i såvä femte, åttonde som i sista koumnen av tabe 2 över tiräckigheten beteckna: o - ingen tigång, I = otiräckig tigång, 2 = tiräckig och 3 mer än tiräckig tigång. Av åttonde koumnen framgår det, att grankotten inom många revir i Norrands kustområde ansetts vara tiräckig eer därutöver för det okaa behovet. Insaming i och för kängning kan här givetvis förekomma i ganska stor utsträckning. Ur denna synpunkt är det också fördeaktigt,

20 Tigången på grankott hösten Sverige (Ertrag an Fichtenzapfen in Schweden im Herbste 1917.) Distrikt och revir. Övre Norrbottens distrid. z. T ukkasjärvi 2, Vettasjoki. 3 Gaivare..of.!?.torandets. 5 Angeså. 6. Rån e träsks. 7 Porjus, 8. PaJaa. g. Torneå. :ro. Tärendö. xx. K~ix.; :12. Ranea. Nedre NorrOottens distrikt. 13. Storbackens. 14. Jockmocks. rs. Görgeå. r6. Paravens. I7 Sik!. r8. Vargiså. 19 IY.Tamesjaurs. 20. O:a Arvidsjaurs. 21. V:a Arvidsjaurs. 22. Bodens. 23. :f.iteå. 24. Avsby. Skeefteå distrikt. 25. Arjepuogs. 26 s~a Arvidsjaurs. 27. Maå. 28. N:a Sarsee 29. S:a Sorsee. 30. Järns. 31. Norsjö. 32. Burträsks. Umet1 dt.'strikt. 33 Y:a Stensee. 34 Ö:a Stensee. 35 Bjurbäckens. 36. Lycksee. 37 Båvikens Vinidens. 39 Ör!. 40, Degerfors jämte n:r 42, Hänås skorevir. 41. Bjurhoms. Hänzösands distrikt. 43 Fred,.;ka. 44 V:a Åsee. 45 Ö:a Asee. 46. Vogsjö. 47. Magomajs. 48. Dorotea. 49 Anundsjö. so. Soefteå. 5 r. J unsee. 52. Tåsjö. Meersta Norrands disfri!d. 53 Frostvikens. 54 Qstersunds. 55 Are. 56. Haens. 57 Bräcke jämte n:r 63, Bispgårdens skorevir, 58. Rätans. 59 Hede. 6o. Medepads. 6 r. N:a Häsingands. 62. V :a Häsingands. Forts. å nästa sida.

21 Tigången på björkfrö i Sverige hösten (Ertrag an Birkensamen in Schweden im Herbste I 9 r 7-) Distrikt och revir. Forts. fr~n föreg. sida. Gäve-Daa distrikt. 68. Ävdaens O.a 69. Ävdaens V:a 70. Särna. 7' Idre. 72. Transtrands. 73 Västerdaarnas. 7~ Maing~bo och n:r 75, Kotens.!ergsagsdistri'ktet. 77. Fi\ipstads. 7 8, Fryksdas. 79 Arvika. 8o. Karstads. 8x. Kristinebamns. 82. Askersunds. 83. Örebro. 84. Grönbo. 85. Köpings. 86. Väster~s. 87. Enköpings. 88. N:a Rosags. 89. Örbyhus. Östra distriktet. 9' Stockhoms. 92. Gripshoms. 93 Nyköpings. 94 Karsby. 95. Finsp~ngs. g6. Gubergs. 64. Hamra Gästrikands jämte n:r 76, GrönsiDka skorevir 66. Kopparbergs. 67. Garpenbergs re. virde jämte n :r go, Bjudors skorevir. 97. Linköpings jämte n:r xoo, Ombergs skorevir g8. Kinda. 99 Gottands. Viisb a distriktet. rox. Granviks. x 02. Tivedens Vartofta, 104. Kinne. ros. Sättbygds. xo6. Dasands Hunnebergs. :rob. Marks. mg. Uddevaa. Småa11ds distrikt. x ro. Tjusts. ut. Aspeands. n2. Eksjö. n3. Jönköpings. n:4. Västbo Sunnerbo. 1 r6. Värends. u7. Kosta. II8. Uricehamns. Södra distriktet Bekinge. 12:1, S. Skånes. 122 N. Skånes jämte n:r 127, Koeberga sko~evir 123. Hamstads Kamar jämte n:r tig, Hammarsebo skorevir Öands. :r"a6, Göteborgs.

22 60 GÖSTA MELLSTRÖM (148) att, då det är fråga om Norrand, det är det reativt tättbefokade kustandet, som har den bästa kottförekomsten, ty där äro het naturigt förutsättningarna för insaming de största. Inom södra dearna av andet kan givetvis icke påräknas något tivaratagande av grankott eer kängning av granfrö under innevarande säsong. I något enstaka fa uppgives sjävkängning ha ägt rum. Att döma av den mängd nedfana skott, som i vinter i stockhomstrakten kunnat iakttagas under granarna, som bekant beroende på ekorrarnas sökande efter föda band granknopparna, skue där under I9I8 kunna påräknas ett mera gynnsamt fröår. Samma förhåande uppgives även från Koeberga av jägmästaren John Lindner. I917 års temperaturförhåanden torde även varit gynnsamma för bomknoppsbidningen. Grankottens beskaffenhet. Tabe 4 ämnar en översikt över grankottens utvecking och godhet. Av denna framgår det att 77, 9 procent av rapportörerna inom hea andet ansett kotten såsom vä utveckad, under det att 22,1 procent ansett den såsom outveckad. Föregående år voro motsvarande siffror respektive 76,s och 23,2 procent. Utveckingen är bäst inom de områden, där förekomsten är rikigast. Räknar man endast med de 6 nordigaste överjägmästardistrikten uppgives grankotten :vara vä utveckad i r8o stycken eer 85, 3 procent av rapporterna och såsom outveckad endast i 3 r stycken eer 14,7 procent. För de sex övriga distrikten bi siffrorna 6o stycken eer 6r,9 procent, angivande vä utveckad kott och 37 stycken eer 38,1 procent, angivande outveckad sådan. Såsom orsaker ti att grankotten bivit outveckad uppgives i en de fa frost och i en de torka. Att frost under bomningstiden och kottens tidigaste utveckingsstadium kan biva ödesdiger för ett så frostömt trädsags fruktsättning som granen är tydigt. Angående torka som orsak ti mindre god utvecking föreigga de festa uppgifterna het naturigt från södra Sverige. Att torka under vissa exceptionea förhåanden kan ha ett visst menigt infytande är möjigt. Att sådana förhåanden skue föreigga 19r6 är emeertid föga troigt. Den stora markfuktigheten på våren var säkerigen nog att motväga försommarens torka i södra Sverige. Dessa antaganden bestyrkas av ett uttaande av jägmästaren i Koeberga skorevir, JoHN LINDNER, som på vissa förfrågningar svarar b. a.:»jag kan icke erinra mignågon sommar,som kunnatmäta sig med 19r6 års ifråga om skogsträdens yppiga badrikedom och friska grönska. Badverket satt dessutom kvar på träden osedvanigt änge. Under andra torra somrar, som jag erinrar mig, hava träden synbarigen idit av torkan, men förhåandet synes hava varit rent av motsatt under 19I7.» En medverkande orsak ti den otifredsstäande utveckingen igger nära ti hands att söka i den ångt fram kyiga våren med

23 (149) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR Tabe 4 Orankottens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der Fichtenzapfen. -~ grankottens utvecking Kronojägarnas uppgifter om Förster-berich te ii ber grankottens godhet! die Entwickung der Zapfen Jie GUte der Zapfen!' --- J ( Distrikt vä utveckade outveckade friska skadade wohentwickete unentwickete gesund e beschädigte Anta be- Anta be- Anta be- Anta bevaknings- vaknings- vaknings- vaknings- trakter % trakter % trakter % trakter % i Anzah d. Anzah d. Anzah d., Anzah d. FörstereieD Förstereien FQrstereien ~ örstereien Övre Norrbottens ,4 I I 30, ,o 3 IO,o Nedre " I,I 7 I8,g 27 79,4 7 20,6 Skeefteå... 3I 96,g I 3,I 28 82,4 6 I 7,6 Umeå ,I I 2,g 3I 86,, 5 I3,g Härnösands ,2 8 25,8 2I 67,8 JO 32,2 Meersta N ordands , I,o 8 19,o Gäve-Daa 24 64,9 I , B.ergsags I3 40,6 I8 56,2 I4 43,8 Ostra ,o 5 50,o 6 6o,o 4 40,o Västra... I 100 o o I 100 o o Småands ,s I 12,5 7 87,s 12,5 Södra ,s 5 55-s 8 72, Hea andet 77,91 68!22,, ' 124,, mycket hastigt temperaturomsag, som möjigen kunde åstadkomma för bråd utvecking av bommorna. Angående grankottens godhet synes det av samma tabe 4 att i 230 fa, 75,9 procent, är kotten uppgiven vara frisk och i 73 fa, 24, x procent, skue den vara skadad. Även härvidag har det kottrikare norra Sverige. bättre stät än södra Sverige. Göres samma uppdening som ifråga om utveckingen, finna vi, att i den norra deen är kotten uppgiven såsom frisk av 8 I,2 procent och skadad av I S,s procent av rapportörerna, då däremot i södra deen skador uppgivits av 35,4 procent. Svamp har i några fa observerats vara orsak ti skadorna, men i de ojämförigt festa äro insekter skadegörarna. Detta har av en de kronojägare direkt uppgivits, och många gånger förekommande uppgifter såsom:»kottarna äro behäftade med kådföde»,»kottarna äro kådiga och krokiga» eer»kottarna äro kådu pna» visa otvetydigt på skador av grankottveckaren Graphoita (Laspeyresia) strobiea L., eer grankottmåttet, Physis (Dioryctrz'a) abietea, S. V. Jägmästaren i Örå revir, ÅKE 1

24 62 GÖSTA MELLSTRÖM (150) BERG, skriver om den förstnämnda av dessa i rapport över skadeinsekter I917-»Efter vad hittis förmärkts, torde grankotten i år vara utsatt för angrepp av grankottveckaren i ungefär samma utsträckning som förra året, vadan resutatet av granens frösättning bir ytterst ringa. I sjäva verket synes som om rikigheten hos granens frösättning skue spea vida mindre ro för skogsskötsen än förekomsten av nämnda skadeinsekt.» Björken. Inom hea Göta- och Sveaand inträffade bomningen hos björken ungefär samtidigt, eer mean I 5 och 25 maj, härefter fortskred den norrut och nådde översta Norrbotten I0-20 juni. Längst uppe vid Bottniska viken rapporteras dock i enstaka fa så tidig bomning som i de sista dagarna av maj. För hea andet uppta 9 procent av rapporterna bomningen såsom ingen, 26 procent så<;om svag, 39 procent såsom medemåttig och 26 procent såsom rikig hos fristående träd, under det I 8 procent upptaga den såsom ingen i bestånd, 3 I procent såsom svag, 35 procent såsom medemåttig och I6 procent såsom rikig. Ymnigast har bomningen varit i N ordand och i bergsagen, varefter den starkt avtagit. Såunda har den inom Umeå distrikt betecknats såsom ingen i intet fa, svag i I3 procent, medemåttig i 25 procent och rikig i 62 procent av rapporterna rörande fristående träd samt ingen i 7 procent, svag i 20 procent, medemåttig i. 40 procent och rikig i 33 procent rörande bestånd. Motsvarande procentsatser voro för Småands distrikt beträffande fristående träd 45, 3 1, 2 r och 3 samt för bestånd 62, 26, 12 och o. Frötigången motsvarade icke het bomningen. Från en de patser i Norrand uppgives som orsak härti, att bommorna skadats av den rikiga nederbörden. Inom så gott som hea Norrand, Daarna och bergsagen var tigången på frö medemåttig--rikig hos fristående träd och samtidigt medemåttig i bestånden. Tio revir, Ävsby, Burträsks, Bjurbackens, Båvikens, Vinidens, Fredrika, Hede och N:a Häsingands, Fiipstads och Kristinehamns, ha ti och med haft rikig tigång såvä hos fristående träd som i bestånd. Fröet har i 88 procent av rapporterna ansetts vara vä utveckat och i I 2 procent outveckat samt i 93 'procent friskt och i 7 procent skadat. Liksom i fråga om grankotten, har utveckingen hos björkfröet, varit bäst inom de dear av andet, som varit rikigast försedda. Undantagandes Övre N arrbottens distrikt har inom så gott som hea Norrand at björkfrö varit friskt och vä utveckat. Inom Småands distrikt, som haft den svagaste tigången, har också utveckingen och godheten varit den sämsta.

25 (151) SKOGSTRADENS FRÖSATTNING ÅR Eken. Ekens bomning inträffade över hea dess utbredningsområde mean den 20 maj och 5 juni. Rikigast var den inom Västra och Östra distrikten och svagast inom Södra. För hea utbredningsområdet ha 3 procent av rapportörerna uppgivit bomningen såsom ingen, 24 procent såsom svag, 45 procent såsom medemåttig och 28 procent såsom rikig hos fristående träd. För bestånd ha 16 procent upptagit den såsom rngen, 47 procent såsom svag, 26 procent såsom medemåttig och I I procent såsom rikig. Tigången på ekoon i Sverige hösten (Ertrag an Eichen in Schweden im Herbste 1917,) Distrikt och revir. Bergsagsdistriktet. 77. Fiipstads. 84. Grön bo. 78. Fryksdas. 85. Köpings. 79 Arvika. 86, Västerås. So. Karstads, 87. Enköpings. Sr. Kristinehamns. 88. ~:a Rosags. 82. f\skersunds. Sg. Orbyhus. 83. Örebro. 91. Stockhoms. 92. Gripshoms. 93 N y köpings. 94 Karsby. 95 Finspångs. g6. Gubergs. xoi. Granviks Tivedens. I03- Vartofta Kinne Sättbygds. uo. Tjustg. I:ri. Aspeands Eksjö Jönköpings. :n4. Västbo. Östra distriktet. Västra distriktd. Småands distrikt Bekinge S. Skänes 122. N. Skånesiämte n:r 127, Koeberga skorevir Hamstads. Södra distriktet. 97 Linköpingsjämte n:r Ioo, Ombergs skorevir g8. Kinda. 99 Gottan2-;;. xc6. Dasands. 1o7. IIunnebergs. to8. Marks. IOg. Uddevaa Sunnerbo Värends Kosta. It8. Uricehamn& Kamar jämte n:r ug Hammarseho skorevir Öands Göteborgs. Såsom närmare framgår av kartan över tigången på ekoon, har denna varit bäst inom Västergötand, Östergötand och mäarprovinserna

26 64 GÖST A MELLSTRÖM ( 152) där det i stort sett förekommit medemåttig-rikig tigång hos fristående träd och samtidigt medemåttig tigång i bestånden. Sämst har det varit inom Skåne, Haand och Bekinge, där det endast varit svagmedemåttig tigång hos fristående träd. Oonen ha i amänhet varit ovanigt stora och vä utveckade samt friska. Endast i 9 procent av rapporterna äro de upptagna som outveckade och i 3 procent såsom skadade. Stora mängder ekoon hava tivaratagits, varav dock säkerigen en mycket obetydig de varit avsedd att användas för skogsföryngringsändamål Däremot ha de funnit användning såsom kreatursfoder, såsom råvara för ojeberedning men framförat ti kaffesurrogat. Enigt vad som inhämtats från fokhushåningskommissionen har denna bevijat icenser för kaffesurrogattiverkning ti och med januari månads utgångav icke mindre än 7,43 2, 288 kg ekoon. Enigt uppgifter från änsjägmästarna ha ekoon varit en mycket begärig handesvara över hea ekens utbredningsområde. Priset. har varierat mean 15 och 85 öre pr kg ti insamarna men mest håit sig omkring 40 a 50 öre pr kg. I marknaden har det håits vid 70 a 85 öre, men under januari månad stigit ända ti I: 00 kr. a I: 2 5 pr kg. Det är icke småsummor, som handen med ekoon rört sig om, och dock torde ännu åtskiigt mera kunnat ha insamats. Boken. Liksom faet var 1916 var bokens fruktsättning även under r g 17 mycket svag. Från Omberg meddeas det att trädsagets bomning inträffade den 5 juni, från Oestad, Västergötand, den 28 maj och inom Södra distriktet, det egentiga bokskogsområdet, infö bomningen mean den 20 maj och 5 juni. Bomningens ymnighet var svag å Omberg, medemåttig vid Oestad, ingen i Småands distrikt och av uppgifterna från Södra distriktet upptaga 23 stycken den såsom ingen och 6 såsom svag. De bommor, som förekommo, ha i rege ej resuterat i några frukter, och de få befintiga oonen bevo synnerigen dåigt utveckade. Endast kronojägare E. Ågren i Oestads bevakning uppger att de där befintiga bokoonen voro va utveckade och friska. Sannoikt kan man under 1 grs förvänta bättre tigång på bokoon. Föregående sommars varma väderek bör ha gynnat bidningen av bomknoppar; sådana ha även vid skogsförsöksanstatens fätarbeten i Småand under hösten r gr 7 iakttagits förekomma rikigt. Samma föhåande uppgives även från Koeberga (Skåne) och i något svagare grad från Spenshut (Haand).