S~OGSfÖRSö~SANSTll~T

Transkript

1 MEDDELANDEN FRÅN STTES SOGSfÖRSöSANSTT HÄFTET MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 12. HEFT : PUBLICATIONS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENTAL FORESTRY No ::} CENTRAL TRYCKERIET, STOCKHOLM 1916

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT. Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år I9I4. I. II. Bericht iiber die Tätigkeit der Kg!. Forstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre Skogsa v deningen (F orstiche Abteiung)... :.... Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung).... Redogörese för skogsförsöksanstatens verksamhet under treårsperioden I9I2-I9I4 I. II. III. IV. Bericht iiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat während der Dreijahrsperiode GUNNAR SCHOTTE: Gemensamma angeägenheter... 3 Gemeinsame Angeegenheiten I GUNNAR SCHOTTE: Berättese över skogsavdeningens verksamhet åren I 9 12-I 9 I 4 jämte försag ti program för treårsperioden I9I5:-I9I7... : Die Tätigkeit der Forstichen Abteiung in den Jahren nebst Vorschag eines Programms fiir die Dreijahrsperiode HENRIK HESSELMAN: Berättese över verksamheten vid den naturvetenskapiga avdeningen under treårsperioden I(}I2-I9I4 jämte försag ti program Die Tätigkeit der Naturwissenschaftichen Abteiung in den Jahren und Vorschag eines Programms fiir die Dreijahrsperiode GUNNAR SCHOTTE: Försag ti program för entomoogiska undersökningar under treårsperioden 1915-I Vorschag eines Programms fiir entomoogische Untersuchungen während der Dreijahrsperiode V. Av styresen för Statens skogsförsöksanstat för treårsperioden I 9 I 5-I 9 I 7 faststät arbetsprogram Von der Direktion der Forstichen Versuchsanstat fiir die Dreijahrsperiode ,1917 festgestetes Arbeitsprogramm... :. Program for the triennia period arranged by the State Institute of Experimenta Foresty Sid. I 5 I5 II VI XI XII XV

3 VI. GUNNAR SCHOTTE: Försag ti speciaprogram för vissa frågor rörande de norrändska skogarnas föryngring Sid. Vorschag eines Spezia-programmes fiir die Verjiingung der nordschwedischen Wäder....XVIII TRÄGÅRDH, IVAR: Bidrag ti kännedomen om taens och granens fiender band småfjäriarna Contributions towards the knowedge of the enemies of the pine and spruce amongst the microysidoptera XXI EDVARD WIBECK: Skogsträdens frösättning hösten Der Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Jahre XIII Kung. Maj:ts nådiga instruktion för Statens Skogsförsöksanstat, given den 5 mars I5I Die Aerhöchste Instruktion fiir die Forstiche Versuchsanstat Schwedens. 6 r Pagineringen inom parentes hänvisar ti motsvarande sidor i skogsvårdsföreningens Tidskrift, årg. 1915, i viken årgång uppsatserna varit införda.

4 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT skogsträdens frösättning år Av EDVARD WrBECK. V ådereken under vegetationstiden. Apri månad visade en medetemperatur, som åg under fryspunkten i Norrbottens, det inre av Västerbottens samt norra och västigaste deen av Jämtands än, ejest däröver; i nordigaste Sverige var den omkring -4, i sydigaste omkring 6. Nätterna voro dock i amänhet kaa även i södra Sverige, och nattfroster förekomma ännu mot sutet av månaden. Lägsta temperaturen inträffade i månadens början och var i norra deen av Norrbottens än - 31, på andsbygden i Skåne omkring - 0. Medetemperaturen var i större deen av Norr- och Västerbottens än samt nordvästra Jämtand ungefär norma, ejest 1/2 a 1 däröver. Nederbörd fö under större deen av månaden i någon de av Sverige, utom under den ro-14, 18, och 26, då nästan överat rådde uppehåsväder. Nederbörden var snö eer regnbandad snö utom i Skåne, där nästan endast regn fö. Dess mängd var i norra och västra Norrand större än den normaa, ejest mestades mindre, för riket i dess hehet uppgick den dock ti 26,s mm., viket är 106 % av den normaa. Maj månad. Temperaturen var i medeta under no bott i västra Lappand, ejest däröver, högst ( ro 0 ) på väst- och sydkusten. Den var norma utmed Bottniska viken, ejest r a 2 därunder. Frostnätter förekomma i hea andet ännu vid månadens sut, sparsammast i Götaand. I hea andet rådde uppehåsväder bott den rg, men i huvudsak också den 4, 5 och r8-22 samt i södra och meersta Sverige även den 23 och 24. Rikig nederbörd fö den 14-15, mest i form av snö, samt i Svea- och Götaand den 1-2 snö och regn. I övrigt kom under månaden mest snö i Norrand och norra Sveaand, ejest övervägande regn. Nederbördsmängden var under den normaa i Norrand, västra Sveaand och nordvästra Götaand, ejest däröver, särskit i Östersjöns kustand och i det inre av Götaand. Högst var den i Jönköpings än med 212% av den normaa, ägst i Göteborgs och Bohus än med 40 %. För riket i dess hehet uppgick nederbörden ti 125 % av den normaa. I I Medde. frdn statens skogsförsöksanstat I9I5.

5 134 EDVARD WIBECK. :Juni månads medetemperatur var ägst i nordvästra N arrand t 3 ), högst i södra Haand ( I 5 ). Den var norma i södra Götaand, bortåt 4 därunder i västra Norrand, ejest mestades I a 2 under den normaa. Frostnätter förekomma ännu vid månadens sut i det inre Götaand, fram ti midsommar i det övriga Götaand samt i Sveaand. Lägsta temperaturen under månaden, - 7, iakttogs i norra Daarne den 3, högsta, 34, den ro i södra Haand. Övervägande uppehåsväder i hea andet rådde den 4, 14, 15, 25 och 26, mera amänt fö nederbörd den 2, 5, ro, och 29. Snö fö i Norrand den r-2, I2-I3 och 25-26, i norra Sveaand den I7-21, i övrigt utgjordes nederbörden av regn samt tidtas något hage. Nederbördsmängden var i hea andet mindre än norma, i medeta bott 50 % av denna, mest kom i Norr och Västerbottens än med 72 %, minst i Skåne med endast r 2 :Y.. :Jui månad. Temperaturen var i amänhet i Norra Sverige högre, i södra däremot ägre än den för månaden normaa. I norra deen av Jämtands än, i Västernorrands än, nordvästra deen av Gäveborgs än samt på Gottand rådde norma temperatur. Nattfrost förekom på enstaka stäen i Jämtands än den 2 och i nordvästra Sveaand den 14, 15, r6, 27 och 28, dock utan att göra nämnvärd skada. Nederbörden utgjordes mest av regn, men på spridda stäen också av hage, åtföjt av åska. Regn fö dagigen i en större eer mindre de av Sverige. Nederbörden översteg i aa änen, med undantag av Gottands, den för månaden normaa, den var så t. ex. mer än dubbet så stor i Jämtands, Kopparbergs, Bohus, Gäveborgs och Värmands än. I medeta för hea riket var den r 85 :Y. av den normaa. Augusti månad. Temperaturen var i en de av västigaste Sverige något högre än.den normaa,. nämigen utefter norska gränsen, annars var den överat något, ehuru ganska obetydigt, ägre. Mot månadens sut sjönk temperaturen på fera stäen i Norrand och nordvästra Sveaand under fryspunkten. Nattfrost inträffade i Norrbottens och Västerbottens än den 7 och 26-31, i Jämtands den r8, 20, 28-3I, i det övriga Norrand den , i norra och västra Sveaand den r6, I7, 22, , i det övriga Sveaand den och i dear av norra och västra Götaand den 30. Nederbörden utgjordes mest av regn, somigstädes fö i sambandmed åskvädren hage, i de båda nordigaste änen fö mot månadens sut också något snö. Förutom i Stockhoms och Gottands än understeg nederbörden i medeta den normaa, synnerigast i Sydsverige. Medetaet för riket uppgick ti 69 % av det normaa. September månads temperatur var i hea Sverige omkring I 1 / 2 ägre

6 SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR än normat. Stark varme inträffade den g-i2 och något svagare i södra och meersta Sverige den Stark frost inträffade efter den förra och före den senare värmeperioden, särskit natten ti den 21. Nederbörden utgjordes huvudsakigen av regn, men i norra Sverige också av snö. Sådan fö också på spridda stäen i meersta och södra deen av andet den 18 och 19. Nederbördsmängden understeg den normaa i större deen av Götaand, men ejest rådde överskott, mest i Uppsaa och Gäveborgs än, där den uppgick ti respektive 270 och 230 % av den normaa. I medeta för hea riket var nederbörden 123% av den normaa, Oktober månad. Temperaturen var i större deen av andet i medeta I ti 6, endast i det inre av Norrand och i nordigaste deen av Kopparbergs än nedgick den ti omkring - 1. I nordvästra deen av Norrbottens än var den något högre än den normaa, ejest överat ägre än denna. Stark kya rådde över hea andet den Nederbörden, som bestod des av regn, des av snö, var mestades ganska obetydig, medetaet för riket uppgick denna månad bott ti 2 1 % av det normaa. Snötäcke bidades redan under månadens första vecka i det inre av Norrand samt i meersta och västra deen av Sveaand, i sutet av månaden åg snö över nästan hea andet. Taens och granens bomning. Taen har över hea andet haft en i amänhet svag bomning. Såsom av tabe I närmare framgår, har den förhåandevis bästa bomningen ägt rum inom Lueå, Skeefteå, Umeå och Gäve-Daa distrikt, där åtminstone från % av bevakningstrakterna rikig bomning hos fristående träd rapporterats. Granen har i år bommat medemåttigt ti rikigt inom större deen av andet. Den ojämförigen svagaste bomningen hade granen inom Meersta Norrands distrikt, den rikaste inom Bergsags, Östra, Småands, Södra och framför at Västra distriktet. Tigången på ta= och grankott. Kartan å sid. 919 visar tigången på 1-årig takott; den är tydigtvis att anse såsom ganska ringa. I överensstämmese med vad som anmärkts rörande taens bomning, ge vissa dear av nordigaste och sydigaste Norrand öften om en något rikigare kottigång än andet i övrigt ti nästföjande år, men i stort sett bör man räkna med att 1916, vad taen angår, bir ett synnerigen kent fröår. Förekomsten av 2-årig takott visar en något gynnsammare totabid än motsvarande av 1-årig kott, ehuru även här tigången är i stort

7 EDVARD W! BECK. Tabe I. Sammandrag över bomningens ymnighet hos taen och granen våren Die Biite der Kiefer und der Fichte im Friihjahr 1915 Procentfördening av kronojägarnas uppgifter om Prozentweise Verteiung der Försterberichte iiber Distrikt Lueå... Skeefteå.... Umeå......'... Meersta Norr ands... Gäve-Daa Bergsags... Östra....! Västra Småands Södra.... Hea andet fristående träd med freistehende Bäume mit '"i a s w "' - (1) (1) "'"!:!. n < s!:!. ""(!q (1) "" (!q o ::::; "' " s o $' " n r; er' er' - "' er' "" "" if o o o a td a er' td a " o s. " " s td s a; a " " " (!q (!q " " (!q s (!q _ Ta (Kiefer) s rr " er' " sg o g: s " s 2 i sr o ro 32 s,s ,s ,5 s,s 62,5 z6,s s,s r6,s s ss,s 3r,s s 33,5 4 5 so 36,s 9 I3,s s.s 6o,s 34 o 23,5 o 53 44,5 2,5 6 7,s I 21 (!q bestånd med Bestände mit a (1) w - (1) n ::; "'" "" "' " s (!q s " O " n er' e;:&. "" o Ji (!q td a er' C: " s td o (!q C: " " s (!q Jo , ,5 69 II sr 69 13,5 67,s 76,s 7,s 6,s o 2 3,s 2,s o o o 2 Gran (Fichte) Lueå.... Skeefteå Umeå.... Meersta N or rands Gäve-Daa... Bergsags... Östra... Västra......, Småands r Södra......! Hea andet / o i 22,5 41,s 36 o o S,s ss 14,5 7,s o o 2 24,5 73,5 o o 9,s 9,s 81 o o o 2 98 o o s,s 19 7S,s 6 o J o / 13,5 31,s SS I ,s O ,s 9 14,5 24, ,s ,s 7o,s sr 41 sett svag. Bäst ottade äro några rev1r 1 ovre Norrand, varti säa sig enstaka sådana ängre nedåt andet. Band dessa visa S. Lycksee, Västerdaarnes, Arvika, Askersunds, Tjusts och Kamar revir bättre tigång än av fjoårets rapporter över 1-årig kott kunnat väntas. En sammanstäning av uppgifterna om den 2-åriga takottens tiräckighet för behovet inom respektive bevakningstrakter ger ti resutat, en erforderig mängd kott ti täckande av det okaa behovet eer där-

8 Tigången på t-årig takott hösten Sverige (Ertrag an 1-Jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1915.) t. Paja1a. 2. Torne&. 3 Tärendö. 4 J uckasjärvi. 5 Gäivare. 6. R&neträsks. 7 Änges&. Distrikt och revir. Lue& distrikt. 8. Kaix. g. Råneå. 10. Bodens. 11. Storbackens. 12. Pärävens. '3 Jockmokks. Skee.fte!i distrikt. r4. Vargiså. '9 Ävby. 15. Arjepuogs. 20. P1tea. 16. amesjaurs. 21. ]örns. 17. Ovre Byske. 22. Norsjö. 18. Arvidsjaurs. 23. Burträsks. 24. Degerfors. 25. Norra Lycksee. 26. Södra Lycksee. 27. Åsee. 28. Sorsee. Ume& distrikt. 29. Stenee. 30. WiJI:Jemina. 31. Fredrika. 32. Bjurhoms. 33 Anundsjö. Meersta Norrands distrikt. 34 Tåsjö. 40. Råtans. 35 Frostvikens. 41, Hede. 36. Östersunds. 42. Junsee. 37 Åre. 43 Hernösands. 38. Haens. 44 Medepads. 39 Bräcke. 45 N. Häsingands. 46. V. Häsingands. 7 Hamra. 48. Gästrikands. 49 Kopparbergs. so. Ö. Ävdaens. Gäve-Daa distrikt. sr. v. Ävdaens. 52. Särna. 53 Transtrands. 54 Västerdaarnas. 55 Kotens och Maingsbo. Bergsagsdt"striktet. s6. Fiipstads. 6z. Grön bo. 57 Karstads., 63. Köpmgs. s8. Arvika. 64. Västerå.s. 59 Kristinehamns. 65. Enköpings. 6o. Askersunds. 66. Norra.i{osags. 6r. Örebro. 67. Örbyhus. Östra distriktet. 68. Stockhoms. 73 Karsby. 69. Gripshoms. 74 Ombergs. 70. Nyköpings. 75 Kinda. JI. Finspångs. 76. Gottands. 72. Gubergs. 77 Tivedens. 78. Granviks. 79 Vartofta. 8o. Kinne. Sr. Sättbygds. 86. Tjusts. 87. Aspeands. 88. J<.ksjö. 89. Jönköping-s. go. Västbo. 95 }\:amar. g6. Öands. 97. Bekin "e. 98. N. Skanes. Västra distriktet. 82. Dasands. 83. Hunnebergs. 84. Marks. 85. Uddevaa. m&a11ds distrikt. gi. Sunnerbo. 92. Värends. 93 Kosta. 94 Uricehamns. Södra distriktet. 99 S. SHnes. Ioo. Hamstads. IOI. Göteborgs. _... \,x \ t.. " :/"" of :'>:.-..,.,...,, //:; c-"'\ ".,. \

9 Tabe 2. Sammandrag, utvisande förekomsten och tiräckigbeten av ta och grankott Zusammenfassung iiber die Verbreitung und die Menge der K.iefem- und Fichtenzapfen. J:-årig takott Distrikt och revir Distrikt och revir Lue& distrikt. Pajaa revir... Torneå» Tärendö ))... Juckasjåtvi»... Gäivare» Rånet:"äsks > Ängeså» Kaix» Råneå» Bodens» storbackens» o Pärävens» J ockmacks... Soee.f'te/1 distrikt. Vargiså revir... Arjepuogs '... amesjaurs» Ovre Byske»... Arvids j a urs»,o 1. (2) 1.2 () 1,!:5,6,s 1,6 1,4,B, 7,o () Ävsby ' 2 Piteå» ::::::::::::11:2 Törns» 2,2 Norsjö». Burträsks» 2, o Umei distrikt. 1 Degerfors revir...\, N. Lycksee >>... 1,6 S. Lycksee '... 1,3 Asee»...,!.o Sersee» h Stensee» 1 1,6 Viihemina»...! 2,2 Fredrika '... 1,o Bjurhoms» : 1,4 Anundsjö»...,o Gä'e-Daa dt"strkt. 1 N. Häsingands revir ,s v.» ;> 1 Hamra...,o Gästrikands......, 2 op_parbergs......, 5 O. Avdaens..., 1,6 j (2) O,s,o () O,s,o 1,4 (O),7!,s 0,9 0,2 0,2 (),o 1,4 0, o,s,o O,s,o (O) 1,4 :,o O,s Meiersta Norrauds distrikt Tåsjö revir... 1,o 0,9 :f.rostvikens»! O,s o Ostersunds»..., 1,o O,s Åre» i,s Haens >> :,s,o Bräcke Rätans '»... 1,o }Jede )) O, Junsee»... [,o Härnösands»... 1,o 0.7 () () Medepads...:. 7!,s o 0,4,o (!) 0.7 0,8 1,4 1,8 2, ,6 (2) (!) (3) 1,6 1, ,6 1,4 2, (2) (!) (2) 2,o 2,o 2,7 2,4 2,2 2,5 2,7 1,4 2,4,d 2,o 2,s 1,4 1,1 1,6 2,7 0,4 1,8 2,o 1,6 2,o,o I,o 1.7 (2) () (3) 0,8 0,5 1,6!,s 1,3 2,2 2,o!,s 2,1 2,1 2,o 0,9 1,4 2,4 2,o 2,o 2,2 2,7,oi_1 O,s 1,8 1,9 1,6 1,9 0,5,s (!,s) () 1,6 1,6,o 1,4 O,s 1,3,o 0,5!,s,o () 1.2 1,3,o,s () 0,9 o!,s,o 0,2,o () 1,3,o o,o () 1.4 1,3 1-,2 1,3 1,4 O,s 1,8 2,2 (2),o 1,6 () 2,7 2,5 2,5 2,2 2,s 2,1 1,8 (2) 1, ,6 2.0,s 1,9 2,7 1 2,8 2 o 2,7 2,8 1,8,5 2,o () (0,3) I,s 2,2 2,o 3,o 3,o 2,6 2,2,s 1,9 2,o,s 2,s 1,3 () 2,s 1.7 2,o 2,s 3,0 \2) 1,6 0,5!,s!,s,o 2,o (!). o 2,o!,s 2,s 2,5 1,6 (2) 2,4 2,1 1,8 1,8 20 o 1,9 2, ,5 V. Ävdaens Särna Transtrands Västerdaarnes Kotens Maingsbo Bergsagsdistriktet, revir...,o» oooooo».oooooo»... 2,o» »... 1,o Fiipstads revir o. o o o o o. Karstads >... Arvika»... Kristinehamns» ooo. 000.o kersunds» Orebro» oo o o oo Grönbo»... Köpings»... Västerås» oo o o Enköpings»... o N. Rosags '... Örbyhus» oooooooooooo Östra distriktet Stockhoms revir... o. Gripshoms»... Nyköpings >... Finspångs Gubergs Kars by Om bergs Kinda Gottands,o 2B,s o,s 0,8,s () 0,9 2 (J)»...,o»... (2)» o...,o >...,o»... 1,6»... 00,o 1,6,o 0,6,o 0,6 (O) 0,2,o 1 1,o 1,o 1,s I,o 2,o 2,o 2,s,o 3,o,o 0,6 1,4 2,4 1.3,o 1,4,o,s () 0,8 0,5 1,4 I,o () (!) 0,2 () (2),o 1,o - I,o,o 1,6 1,o 2,o Västra distriktet Tivedens revir...,o!,s,o,o,s 1,6,s 1,8,s Granviks» oo...,o Vartofta»... tbygds : :::::::::::: J:: : Dasands»... 1,8 J,s Hunnebergs»...,o 0,8 Marks» ,4 Uddevaa >...,o Sm/iands distrikt Tjusts revir 00 Aspeands >... Rksjö» Jönköpings Västbc» Sunnerbo» Värends» Kosta )) Uricehamns» Södra distriktet. Kamar Öands Bekinge N. Skånes s. > Hamstads Göteborgs revir o.... )) OOOoooooOOoo».....».....»....» OOOooooo ooo!,s (2),o!,s 1,1 0,6 0.7 (),o 0,5 0,4 0,5 0,5 0,6 1,1,o 1,8,s (),2 I,B 1,1,s,S,o,o 1,6 0,6,o 0.6,o (O) o 0,6 0,8 (O) (!) 1, ,3 1,3 -,o 1,4. O,o 1.6 1,3,o (),o,o 1,6,o,o 0,8 2,5 3,o 2,6 3,o 3,o 3,0 2,6 3,o 2,6 2,s (2) 2,6!,s 2, ,5 3,0 2,4 3,0 2,7 2,5 2,6 2,8 2,6 1,6 () 2,3 2,5 27 2:4 2,5 2, ,4 2,5 1,8!,B 1,3 1,6 2,4,s 1,8 (2) (2) 2,7 2,5 2,2 3, ,2 (3) (3) 3,o 2,7 2,7 3,0 13,0 2,5 2,8 2,7 2,s 2,o 1 2.0,4 3,0 2,8 2,6 3,o 3,o 2,5 2 3,o 3,o 2,4 1,4 2,9 2,9 2,6 1,4 2,9 2,8 2,4 3,o 3,o 2,3 3,0 2,6 1,3 3,o 2,s 2,5 3,o 3,o 2,7 1, ,o () 3,0 2,7 3o 2,2 3,0 3,o 2, 1.2 1,4 1.7,o 2,9 ::g I: 2 g (O) 2,7 2,7 3,o 2,6 3,o 3,0 2,5,o 2,8 1,6 2,6 3,0 1,6 3,0 2,7 2,8 2,2 2, ,< 2.0

10 SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR utöver skue förefinnas inom minst I 5 revir: Gäivare, Kaix, Råneå, Bodens, Övre Byske, Jörns, Burträsks, Åre, N. Häsingands, Västerdaarnes, Fiipstads, Örebro, Gottands, Tjusts och Jönköpings. De bevakningstrakter, inom vika takott synes förefinnas så pass ymnigt, att insaming ti försäjning är möjig, äro i år mycket få, nämigen föjande: Lueå distrikt: Bönävens och Pikåns (Kaix revir), Bjuråns och Liåuddens (Råneå revir), Sättbergs (Bodens revir) samt Görjeåns (Jockmocks revir); Skeefteå distrikt: Petikåns och Kintfors (Jörns revir) samt Västra Burträsk (Burträsk revir). Inaes atså bott g stycken bevakningstrakter, aa beägna inom övre Norrand. Takottens beskaffenhet framgår i stort sett av tabe 3 Liksom under föregående året, ehuru i något ringare grad än då, betecknas kotten inom en förhåandevis avsevärd de av bevakningstrakterna vara outveckad eer skadad, nämigen incm respektive I 8 och 8 % av dessa. Sämst tycks takotten vara inom Gäve-Daa och Meersta Norrands distrikt. Förekomsten av grankott, som närmare åskådiggöres av kartan å sid. 925, är i södra deen av andet rikig och inom återstoden av detsamma araminst god, frånsett några områden i Norrand samt ett hate ängs södra Sveriges östkust. De ara festa reviren inom andet ha tvivesutan i år tiräckigt med grankott för det egna behovet, verkigt vanottade i detta avseende tyckas huvudsakigen några fjätrakts- och ostkustrevir vara, ti vika säa sig ett fåta mera oregebundet beägna Norrands- och Daarevir. Kott ti avsau beräknas kunna insamas i föjande gr bevaknings" trakter: Lueå distrikt: Bönävens och Pikåns (Kaix revir), Bjuråns och Liåuddens (Råneå revir) samt Görjeåns (Jockmocks revir); Skeefteå distrikt: Risnabbens, Övre och Nedre Lipite (Piteå revrr) samt Kintfors (Jörns revir); Umeå distrikt: Arvåns och Vindegransee (N. Lycksee revir), Lyckans och Rämens (S. Lycksee revir), Magomajs (Vihemina revir) samt Björna (Anundsjö revir); Meersta Norrands distrikt: Ansjö (Bräcke revir), Boda (Bispgårdens skorevir) samt Ramsee (Junsee revir); Gäve-Daa distrikt: Arnö (N. Häsingands revir), Färia-Loos (V. Häsingands revir), Transtrand-Fuudaens (Transtrands revir), Lima (Västerdaarnes revir) samt Trekantens och Sandsjö (Kotens revir);

11 Tigången på 1-årig takott hösten Sverige (Ertrag an 1-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1914.) I. Pajaa. 2. Torne. 3 Tårendö. 4. J ucka.järvi. S Gäivare. 6. Rneträsks. 7 Ånges. Distrikt och revir. Lue& distrikt. 8. K:!-iX; 9 Ranea. Io. Bodens. n. Storbackens. 12. Pärävens. '3 Jockmocki. Skeefte't distrikt. '4 Vargis\. '9 Ä}vs_!>y. '5 Arjepuogs. oo. P1tea. 16. Mamesjaurs. 21. ]örns. '7 Övre Byske. 18. Arvidsjaurs. Norsjö. 3 Burträsks. Un111't distrikt. 24. Degerfors. 9 Stensee. 5 N. Lycksee. 30. Viihemina 26. $.. Lycksee. 3 I. Fredrika. 27..Åsee. 3 Bjurhoms. 28. Sorsee. 33 Anundsjö. Meersta Norrands distrikt. 34 nsjö..jo Rätans. 35 Frostvikens. 4' Hede. 36. Östersunds. 4 Junsee. 37 Åre. 43 Härnösands. 38. Haens. 44 Medepads. 39 Bräcke. Gäve-Daa distrikt. 5 N. Häsingands. so. Särna. 46. V. Hasingands. SI Transtrands. 47 Gästrikands. S Våsterdaarnas, 48. Kopparbergs. 53 Kotens. 49 Österdaarnas, Bergsagsdistriktet. 54 Ävdas. 6o. Köpin!". ss. Arvika. 61. Vasteras. s6. Karstads. 6o. Enköping. 57 Askersunds. 63. N. Rosag. s8. Örebro Örbyhus. 59 Grönbo. Östra 65. Stockhoms. 66. Gripshoms. 67. Nykö/ings. 68. Finspangs. 6g. Gubergs. 74 Tivedens. 75 Granviks. 76. V artofta. 77 Kinne, 78. Sättbygds. 83. justs. 84. Aspeands. ss. Eksjö. 86. Jönköpings. 87, Västbo. Siidra g2. Kamar. 93 Öands. 94 Beking-., distriktet. 70. Karsby. 'JI. Ombergs. 1 Kinda. 73 Gottan.!. Västra distriktet. Sm/Jands distrikt. 79 Dasands. 8o. Hunnebergs. BI. Marks. 8o. Bohus. 88. Sunnerio. 8g. Värends. ge. Kosta. gi. Uricehamns. distriktet. 95 N. Sknes. 96. S. Sk!.nes. 97 Haands. 1>..-Jr' -1" 1-1 1> 1>,/'1-""' /' " \ - :)(--o... t"':r %

12 I. Paja1a. 2. Torne. 3 Tärendö. 4 Juckasjärvi. 5 Gähvare. 6. Råneträsks. 7 Ängeså. Tigång på 2-årig takott hösten Sverige (Ertrag an z-jährigen Kiefernzapfen in Schweden Distrikt och revir. Lue/t distrikt. im Herbste 1915.) 8. Kaix. g. Råneå. 10. Bodens. I J. Storbackens, 12. Pärävens. '3 Jockmokks. Skeefte!i distrikt. 14. Vargiså. '9 Äivby. 15, Arjepuogs. 20, Pitea, 16. amesjaurs. 21. ]örns. 17, Ovre.Byske. 22. Norsjö. 18. Arvidsjaurs. 23, Burträsks. 24. Degerfors. 25. Norra Lycksee. 26. Södra Lycksee. 7 Åsee. 28. Sorsee. Umeå distri'kt. 29. Sten.;;ee. 30. Wihemina. 31. Fredrika. 32. Bjurhoms. 33 Anundsjö. Meersta Norrands distrikt. 34 Täsjö. 40. Rätans. 35 Frostvikens. 4' Hede, 36. Östersunds. 42. Junsee, 37 Åre. 43 Hernösands. 38. Haens. 44 Medepads. 39 Bräcke. Gäve-Daa distrz"kt. N. Häsingands. V. Häsingands. famra. Gästrikands. Kopparbergs. Ö. Ävdaens, 51. V. Ävdaens. 52, Särna. 53 Transtrands. 54 Västerdaarnas. 55 Kotens och Maingsbo. Brgsagsd-istrz"ktet. s6. Fiipstads. 62. Grönbo. 57 Karstads. 63. Köpmgs, 58. Arvika. 64. Västerås. 59 Kristinehamns. 65. Enköpings. 6o. Askersunds. 66. Norra Kosags. 6I. Örebro. 67. Örbyhus. 68. Stockhoms. 6g. Gripshoms. 70, N yköpings. 71. Finspångs. 72. Gubergs Tivedens. 78. Granviks. 79 Vartofta. So. Kinne. s,. sättbygds. 86. Tjusts. 87. AspPands. 88. <.ksjö. 89. Jönköpings. go. Västbo. 95 Kamar. 96. Öands. 97 Bekine. g8. N. Skanes. Östra d-istriktet. 73 Karsby. 74 Ombergs. 75 Kinda. 76. Gottands. Västra di'strz'ktd. 82. Dasands. 83. Hunnebergs. 84. Marks. 85. Uddevaa. Småands d-istrikt. g I. Sunnerbo. 92. Värends. 93 Kosta. 94 Uricehamns. Södra distriktet. 99 S. SHnes Hamstads. Joi, Göteborgs. -""! ' / f " /' ' ' % :)( ),_f,.,...,

13 EDVARD WIBECK. Bergsags distrikt: Säffe, Kis och Fryksdas (Karstads revir), Kyrkskogens, Jösse och Homedas (Arvika revir), Vassgårda norra och södra (Kristinehamns revir), Karskoga och Brunnhyttans (Örebro revir), Köpings norra och västra (Köpings revir), Norrbo och Västerås extra (Västerås revir), Lagunda häradsamännings (Enköpings revir) samt Högskogens (Örbyhus revir); Tab. 3. Den 2-åriga takottens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der 2-jährigen Kiefernzapfen. Kronojägarnas uppgifter m Förster-berich te iiber takottens utvecking takottens godhet die Entwickung der Zapfen die Giite der Zapfen i ' Distrikt vä utveckade outveckade friska skadade f wohentwickete unentwickete gesund e beschädigte Anta be- Anta be- Anta be- Anta be vaknings- vaknings- vaknings- vakningsr trakter % trakter % trakter % trakter % t Anzah d. Anzah d. Anzah d. Anzah d. Förstereien Förstereien Förstereien Förstereien Lue[ S2 ID JS 43 ss 6 12 SkeefteÄ ,s 14 z6,s s 1 UmeÄ S2 9 JS 42 S7,s 6 12,5 Meersta Norrands 32 6S ,s 3 7,s Gäve-Daa ,s 16 33,s 42 87,s 6 12,5 ergsags o o Ostra II 35 94,s 2 s.s Västra II 41 I 2,s 197,s Smhands ,s 3 S,s 33 94>S 2 s.s Södra So S 87,s 4 [ I:,s Hea andet 37I!si,si ss JS,s Östra distriktet: Södertörns (Stockhoms revir), Norrgöets (Gripshoms revir), Hammarskärs (Finspångs revir), Kungs-Norrby (Gubergs revir), Karsby, Degeröns och Bona (Karsby revir) samt Mjöby (Ombergs revir); Västra distriktet: Tivedens meersta, Tivedens södra och Sundsmarkens (Tivedens revir), Perstorps och S. Vadsbo (Granviks revir), Tidahoms och Hökensås' häradsamännings (Vartofta revir), Västra, Östra och Norra Kinne, Kåands och Furubackens (Kinne revir), Grytens, Ljungs och Stenseke (Sättbygds revir), N. Das (Dasands revir), Tatorps (Hunnebergs revir), Lygnersviders, Kuings och Fritsa (Marks revir) samt Tanums, Tunge och Ströms (Uddevaa revir);

14 Tigång på grankott i Sverige hösten (Ertrag an Fichtenzapfen in Schweden im Herbste 1915.) r. Pajaa. 2. Torneå. 3 Tärendö. 4. J uckasjärvi. 5. Gäivare. 6. R&neträsks. 7 Ängeså. Distrikt och revir. Lue/ distrikt. 8. K:;ix; g. Ranea. Io. Bodens. n. Storbackens. 12. Pärävens. I 3. J ockmokks. Skee.fte/1 distrikt Vargiså. '9 Ävsby, 20. Pite&. 21, ]örns. 15. Arjepuogs. 16. Mamesjaurs Övre Hyske. I 8. Arvidsjaurs. 24. Degerfors. 2,5. Norra Lycksee. 26. Södra Lycksee. 27. Åsee. 28. Sorsee. 22. Norsjö. 23. Burträsks. Umeå distrikt. 29. Sten11;ee. 30. Wihemina. 31. Fredrika. 32. Bjurhoms. 33 Anundsjö. Meersta Norrands distrikt. 34 Tsjö. 40. Rå.tans. 35 I:rostvikens. 4I. Hede stersunds. 42, Junsee. 37 Are. 43 Hernösand.s. 38. Haens. 44 Medepads. 39 Bräcke. 45. N. Häsingands. 46. V. Häsingands. 7 Hamra. 48. Gästrikands. 49 Kopparbergs. so. Ö. Ävdaens. Givie-Daa dt'strikt. 5' V. Ävdaens. 52. Särna. 53 Transtrands. 54 Västerdaarnas. 55 Kotens och Maingsbo. Bergsagsdistriktet. 56. Fiipstads. 6. Grönbo. 57 Karstads. 63. Köpmgs. 58. Arvika. 64. Västers. 59 Kristinehamns. 65. Enköpings. 6o. Askersunds. 66. arra Rasags. 6I. Örebro. 67. Orbyhus. Östra distriktet. 68. Stockhoms. 73 Karsby. 69. Gripshoms. 74 Ombergs. 70. Nyköpings. 75 Kinda. 7" Finspngs. 76. Gottands. 72. Gubergs Tivedens. 78. Granviks, 79 Vartofta. 8o. Xirtne. 81. Sättbygds. 86. Tjusts. 87., ApP.!ands. 88. Eksjö. Sg. Jönköpings. go. Västbo. 95 Kamar. 96. Öands. 97. Bekine. 98. N. Skanes. Västra distriktet. 82. Dasands. 83. Hunnebergs. 84. Marks. 85. Uddevaa. Sm&.ands dt'strz'kt. g :r. Sunnerbo. 92. Värends. 93 Kosta. 94 Uricehamns. Södra distriktet. 99 S. SHnes. xoo. Hamstads. tot. Göteborgs., 'f. 't_.j(,...,. :)(-..,.... x' '."",' \ \..,.:rr

15 144 Tabe 4. EDVARD WIBECK. Orankottens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der Fichtenzapfen. Kronojägarnas uppgifter om Förster berichte iiber grankottens utvecking die Entwickung der Zapfen grankottens godhet die Gtite der Zapfen Distrikt i vä utveckade outveckade friska skadade wohentwickete unentwickete gesund e beschiidigte Anta be- Anta be- Anta be- Anta bevaknings- vaknings- vaknings- vakningstrakter % trakter % trakter % trakter % Anzah d. Anzah! d. Anzah d. Anzah d. Förstereien Förstereien Förstereien Förstereien I 1 Lueå II ,s 9 zo,si Skeefteå... _ ,s 83,s , 5' Umeå ,s > ! Meersta N arrands ; 'i 57,s 20 42,s 25 5S,s, ,5 Gäve-Daa i si 21 45,si J3ergsags... _ ! 34, ,5' Ostra , O ; Västra x 1 r Småands so 19 Södra 29 8o,s 7 J 9,s 26 76,s 8 23,s Hea andet 35 2! 78 98! 22,, : I s9 141 Småands distrikt: Ankarsrums (Tjusts revir), N. Qvi (Aspeands revir), Visingsö, Hesseby, Grenna och Vetanda (Eksjö revir), Värnamo, Vrigstads och eckesiastika skogarnas (Jönköpings revir), Bottnaryds, Rembs, Mårås' och Burseryds (Västbo revir), Amhuts (Sunnerbo revir), Hegö, Vitthuts och Kårestads (Värends revir) samt Stengårdshoma (Kosta revir); Södra distriktet: Byrums (Öands revir) och Röka (Hamstads revir). Grankottens beskaffenhet framgår närmare av tabe 4 Kotten är genomgående dåig, inom 22% av bevakningstrakterna anses den vara mer eer mindre outveckad och i 41 % skadad. Just inom de trakter, där kott förefinnes i rikigaste mängd, är den också mest skadad, såunda inom ej mindre än 65,,, 61, 42 och 50 % av bevakningstrakterna i respektive Bergsags, Östra, Västra och Småands distrikt. Som orsak ti att kotten här och där ej utveckats, viket i a synnerhet är faet inom Meersta Norrands och Gäve-Daa distrikt, nämnas frost och torka. De egentiga skadegöreserna åter orsakas nästan genomgående av insekter, bott i ett par fa (Ängsnäs bevakningstrakt i Grönsinka skorevir och Karstads bevakningstrakt i Karstads revir) taas också om svamp. Ekorrar och korsnäbbar ha somigstädes i södra Sverige upp-

16 Tigången på björkfrö hösten ' Pajaa. 2. Torne. 3 TärendB. 4 J uckasjärvi. S Gähvare. 6. neks. 7 Angesa, Sverige (Ertrag an Birkensamen.in Schweden im Herbste 1915.) Distrikt och revir. Lue& distrikt. 8. K:Iix g. Ranea. 10. Bodens. x t. Storbackens. 12. Fårävens. 3 J ockmokks. Skeefte distrikt. 14, VaJ'Iis, 19, Ä:by. 15. Arjepuogs. 20. Pttea. 16. Mamesjaurs. 21. Jörns. '7 Övre Hyske. 22. NorsjB. 18. Arvidsjanrs. 23. Burträsks. 4 Degerfors. 25. Norra Lycksee. 26. Södra Lycksee. 7 Åsee. 28. Sarse e. Ume/ distrikt. 9 Sten ee. 30. Wihemina. 31. Fredrika. 32. Bjurhoms. 33 Anundsjö. Meersta Norrands distrikt, 34 Titsjö. 40. Rätans. 35 Frostvikens. 41, Hede. 36. Östersunds. 42. J unsee. 37 Åre. 43 Hemösands. 38. Haens. 44 Medepads. 39 Bräcke. Gäve-Daa distrikt. 45 N. Häsingands. s. V. Ävdaens. 46. V. Häsingands. 52. Säma. 47 Hamra, 53 Transtrands, 48. Gästrikands, 54 Västerdaarnas. 49. Kopparbergs. ss. Kotens och M a- so. Ö. Ävdaens, ingsbo. Bergsagsdistriktet. s6. Fiipstads. 62. Grönbo. 57. Karstads. 63. Köpings. s8. Arvika. 64. Västerås. 59 Kristinehamns. 65. Enköpings. 6o. Askersunds. 66. Norra Ros ags. 61, Örebro. 67. Örbyhus. Östra distriktet. 68. Stockhoms. 73 Karsby. 6g. Gripshohns. 74 Ombergs. 70. N yköpings. 7 s. Kinda. 71. Finsp!ngs. 76. Gottands. 72. Gubergs. 77. Tivedens. 78. Granviks. 79 Vartofta. Bo. Kinne. Sr. Sättbygds. 86. Tjusts. S7. Aspeands. 88, Eksjö. Sg. Jönköpings. go. Västbo, 9S Kamar. g6. Öands. 97. Bekin 'e. gs. N. Skänes. Västra distriktet. 82. Dasands. 83. Hunnebergs. 84. Marks,' Ss. Uddevaa, Smiands distrikt. gr.. Sunnerbo. 92. Värends. 93 Kosta. 94 Uricehamns. Södra distriktet. 99 S. Sk!nes Hamstads, IOI, Göteborgs \ -;.,x \ x''-"" ;)C.....,..... ' ' \ \.... 1

17 EDVARD WIBECK. trätt tarikt; på de förra ha i Jönköpings än t. o. m. satts skottpengar. Någon ovanigt tidig sjävkängning hos granen, sådan som i stor utsträckning förekom under de två närmaste föregående somrarna, synes knappast ägt rum i år; bott ett enstaka meddeande (från Koeberga skorevir) föreigger härom. Distrikt och revir. Bergsagsdistriktet. ;6. Fiipstads. 62. Grönbo. 57. Karstads. 63. Köpings. sb. Arvika. 64. Västerås. 59 Kristinehamns. 65. Enköpings. 6o. Askersunds. 66. N. Rosag<::. 6I, Örebro. 67. Örbyhus. Östra 68. Stockhoms. 6g. Gripshoms. 70. Nyköpings. 'J I. Finspångs. 72. Gubergs. 71 Tivedens. 78. Granviks. 79 Vartofta. Bo. Kinne. 8I. Sättbygds. 86. Tjusts. 87. Aspeands. 88. Eksjö. 8g. J ön köpings. go. Västbo. 95 Kamar. g6. öands. 97. Bekinge. 98. N. Skånes distriktet. 73' Karsby. 74' Ombergs. 75' Kinda. 76 Gottam:. Västra distriktd. Sm!Uands distrikt. Södra distriktd. Tigången på ekoon i Sverige hösten 19 t DaJs}ands. B::. Hunnebergs. 84. Marks. 85. Uddevaa. 91. Sunnerbo. 92. Värends. 93 Kosta. 94 Uricehamns. 99 S. Skines. 1oo. Hamstads. ror. Göteborgs. (Ertrag an Eichen in Schweden im Herbste IQI s.) Björken. Detta trädsag har i stort sett under året haft en rikig fruktsättning, bättre än i fjo. Den förhåandevis svagaste fruktsättningen har björken haft i fjätrakterna - utom i nordvästra Daarne -, på småändska högandet, Östersjööarna samt h. o. d. ängs ostkusten i södra Sverige. Eken. Eken har i år burit ganska obetydigt. Såsom av kartan här ovan närmare framgår, har oontigången varit svagast i trakterna närmast trädsagets norra utbredningsgräns samt på småändska högandet, under det att ett svagt och något oregebundet utbrett optimum kunnat skönjas ängs västkusten och på Västgötasätten.

18 SKOGSTRÄDENS FRÖSÄ TTNING ÅR I Boken. Detta trädsag har i år burit ymnig frukt inom så gott som hea sitt svenska utbredningsområde. Från en och annan pats inom södra distriktet, där givetvis uppmärksamheten mer än annorstädes varit riktad på bokens fruktsättning, påpekas dock, att bokoonen i år äro tämi- s6. Fiipstads. 51 Karstads. 58. Arvika. 59 Kristinehamns. 6o. Askersunds, 6r. Örebro. Distrikt och revir. Bergsagsdistriktet. Tigången på bokoon i Sverige hösten (Ertrag an Bucheckern in Schweden im Herbste 1915.) 62. Grönbo. 63. Köpings. 64. Västerås. 65. Enköpings. 66. orra Kos ags. 67. Orbyhus. Östra distriktet. 68. Stockhoms. 73 Karsby. 6g. Gripshoms. 74 Ombergs. 70. N yköpings. 75. K in da. 7r.. Finspångs. 76. Gottands. 72. Gubergs. 77 Tivedens. 78. Granviks. 79 Vartofta. 8o. Kinne. 81. Sättbygds. 66. Tjusts. 87. Aspeands. 88. Eksjö. Sg. Jönköpings. go. Västbo. 95 amar. g6. Öands. 97. Bekinge. g8. N. Skånes. Västra distriktet. 82. Dasands. 83. Hunnebergs 84. Marks. 85. Uddevaa. Småands dt'strikt. gr. Sunnerbo. 92. Värends. 93 Kosta. 94 Uricehamn. Södra distriktet. 99 S. Skånes. roa. Hamstads. _Iot. Göteborgss. gen små och att en stor de av nötterna äro kärnösa. Några starka frostnätter i början av maj samt en åtminstone i Skåne rätt kännbar torkperiod senare på sommaren anses bära den huvudsakiga skuden ti detta förhåande. Övriga övträd. Om gråaen ha uppgifter ämnats från 8 bevakningstrakter. Från Neder-Torneå, Korpiomboo och Lahnajoki (Torneå revir) samt Rohtidens (]örns revir), bevakningstrakter inberättas medemåttig och från Näsets (]örns revir), Fors', Bispgårdens och Boda (Bispgårdens skorevir) bevakningstrakter rikig fruktsättning samt friskt och väutveckat frö. De ti ett 30-ta uppgående rapporterna om kibbaen angiva i rege

19 EDVARD WIBECK. (930) medemåttig (I 7 fa), undantagsvis rikig (5 fa) bomning och frösättning. Svag fröbidning synes också somigstädes (7 fa) ha förekommit, nämigen inom Köpings väs!ra bevakningstrakt (Köpings revir) och Oeråkers (Enköpings revir), Seebo häradsamännings ( Gripshoms revir), Grenna (Eksjö revir), Handbörds (Kamar revir), Ekeröds (Södra Skånes revir) och Hamstads (Hamstads revir) bevakningstrakter. Om annboken föreigga 5 rapporter från Bäckaskogs (Bekinge revir), Koeberga (Norra Skånes revir), Skarhuts och Ekeröds (Södra Skånes revir) samt Röka (Hamstads revir) bevakningstrakter, från vika samtiga patser rapporteras rikig fruktsättning hos trädsaget ifråga. Amen omtaas i 26 rapporter. Fruktsättningen angives i det adees övervägande antaet fa såsom rikig (15 st.) eer åtminstone medemåttig (6 st). Bott från Åkers (Gripshoms revir) och Ekeröds (Södra Skånes revir) bevakningstrakter uppgives den ha varit svag. Rapporterna från Ström (Uddevaa revir), Bjäre (Norra Skånes revir) och Röka (Hamstads revir) precisera sina uppgifter såunda, att bomningen vä varit rikig, men att den ej resuterat i någon dugig frukt, varpå tigången vore as ingen. Om asken föreigga rapporter från 2 2 bevakningstrakter. Ä ven här har bomning och fruktsättning oftast (I 4 fa) varit rikig ti medemåtc tig. Som svag eer het fesagen betecknas askens fruktsättning inom Köpings västra (Köpings revir), Hedmossens (Gripshorns revir), Ycke (Kinda revir), Grenna (Eksjö revir), Byrums (Öands revir), Ekeröds (Södra Skånes revir), Hamstads och Röka (Hamstads revir) bevakningstrakter. Linden nämnes också i 2 2 rapporter. Den har nästan överat burit rikig frukt; bott från V ar bergs (Göteborgs revir), Heg ö (Värends revir) och Röka (Hamstads revir) bevakningtrakter inberättas bott medemåttig fruktsättning samt från Byrums (Öands revir) och Hamstads (Hamstads revir) bevakningstrakter svag sådan. Kronojägaren i Bjäre (Norra Skånes revir) bevakningstrakt betecknar vä fruktsättningen som rikig; men anger tiika att indfrukterna äro outveckade. Även önnen, varom 35 uppgifter föreigga, har visat en nästan genomgående rikig (22 fa), eer åtminstone medemåttig (r I fa) fruktsättning, den senare graden huvudsakigen i Södra distriktet. Från detta föreigga också tvenne rapporter om svag fruktsättning hos önnen, nämigen i Bäckskogs (Bekinge revir) och Höka (Hamstads revir) bevakningar. Såvä oxen som rönnen, om vika respektive 3 I och I 3 uppgifter ingått, ha burit synnerigen ymnig frukt. Endast beträffande det förstnämnda trädsagets fruktsättning föreigga - också här frän sydigaste

20 SKOG!:iTRÄDENS FRÖS.:i. TTNING ÅR I 9 I 5. I49 Sverige ett fåta mera moderata uppgifter, däriband en från Daby (Södra Skånes revir) bevakningstrakt, varest oxens fruktsättning bott betecknas såsom svag. Sutigen ha också häggen och hassen haft en rik fruktskörd under året. Hassenötterna äro dock i amänhet ganska små och förhåandevis många av kärnorna förkrympta. Inpanterade främmande barrträd. Den europeiska ärken, varom r 6 meddeanden föreigga, visar en OJamn och mestades svag kottsättning. Inom Norra Ueråkers (Enköpings revir), Åkers, Ribbingeunds, Seebo häradsamännings (Gripshoms revir), Habo (Vartofta revir), Kåands (Kinne revir) samt Nordåsens och Stenseke- (Sättbygds revir) bevakningstrakter har den såunda varit svag eer ingen, inom Neder-Torneå(?) (Torneå revir), Södertörns (Stockhoms revir), Seebo (Gripshoms revir), Ombergs (Ombergs revir) och Västra Kinne (Kinne revir) däremot medemåttig och inom Vedens (Marks revir) och Visingsö (Eksjö revir) bevakningstrakter t. o. m. rikig. Även de 9 rapporterna rörande den sibiriska ärken tyckas angiva en stor oka oregebundenhet. Från Vistå (Ävs by revir), Köpings västra (Köpings revir), Åkers (Gripshoms revir), Handbörds (Kamar revir) och Hamstads (Hamstads revir) bevakningstrakter berättas i!jgen eer svag kottsättning, från Neder-Torneå (Torneå revir), Bremö (Medepads revir) och Ombergs (Ombergs revir) bevakningstrakter medemåttig och från Fryksdas (Karstads revir) bevakningstrakt rikig kottsättning. Samma är förhåandet beträffande den europeiska sifvergranen, viken från 5 oika patser i södra Sverige berättas ha burit svag eer medemåttig kottskörd, men på Oroberg och Visingsö rikig sådan. Vitgranen och bergtaen. ha på de haändska fygsandsfäten burit ymnig kott. * * En sammanstäning des över fröförbrukningen under år utförd med stöd av samma käor och enigt samrna grunder, som närmare angivas i föregående års frörapport - des över de kvantiteter taoch granfrö, som f. n. inneigga hos skogsvårdsstyreserna och statens känganstater, ger föjande resutat. Fröförbrukningen under år 1914 gestatade sig såunda: Svea- och Gö'taand. Amänna skogar... 2,403 kg. tafrö, 56 kg. granfrö Privata skogar, kutiverade genom skogsvårdsstyresernas försorg eer med deras vetskap... 8,627» 7,447» 12 Medd..från Statens Skog.ifö'rsi>'ksanstat I9IS. Summa II,OJO kg. tafrö, 9,503 kg. granfrö

21 EDVARD WIBECK. (93 2 ; 678 kg. tafrö, I31 kg. granfrö 3,809» 4,487 kg. tafrö, Väster- och Norrbotten. Amänna skogar kg. tafrö, I 9 kg. granfrö Privata skogar, kutiverade med skogsingenjörernas vetskap..._.._._ Summa 771 kg. tafrö, I9 kg. granfrö Summa summarum I6,288 kg. tafrö, 10,509 kg. granfrö I statens och skogsvårdsstyresernas känganstater inneigga för närvarande, d. v. s. före innevarande kängningsperiods egentiga början, föjande fröförråd: Svea- och Gö"taand. Statens känganstat vid Finnerödja... 2, 782 kg. tafrö, o kg. granfrö Skogsv!rdsstyreserna 1..._._.._. o.:.,4.:..1.:.7c..,--_ I o_;,_i_8o Summa 13,199 kg. tafrö 1 10,180 kg. granfrö Daarne, sö"dra och meersta vorrand. Statens känganstat vid Bispg!rden... 2,485 kg. tafrö, o kg. granfrö Skogsvårdsstyreserna I 5,202» 4,34CJ >» Summa I 7,687 kg. tafrö, 4,349 kg. granfrö Väster- och Norrbotten. Statens känganstat vid Hänäs kg. tafrö, o kg. granfrö Summa summarum 32,483 kg. tafrö, 14,529 kg. granfrö Även om man bott räknar med minimita, synes det vara visst, att vi f. n. inneigga med araminst 2 års utsädesmängd av tafrö och 1 1 / 2 års av granfrö. Vad Norrand angår, äro förråden av tafrö synnerigen stora, även om behörig hänsyn tages ti, att fröförbrukningen därstädes, och kanske mest på statsskogarna, är stadd i hastig tiväxt. Då grankotten i höst är synnerigen starkt infekterad av insektarver, som även efter kottens insaming fortsätta sitt doda förstöresearbete, är en skyndsam insaming och kängning att tiråda. Som granen både 1913 och 1915 haft två, tätt på varandra föjande kottår, och taen i år visat en övervägande svag kottanäggning, torde man knappast taga miste därom, att vi ti nästa år ha att vänta endast en het svag kottigång hos båda dessa trädsag. 1 Uppgift saknas fr!n Västmanands än.

22 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS Der Samenertrag der Wa1dbäume in Schweden im Jahre Von EDVARD WIBECK. Das gegenwärtige J ahr hat im grossen und ganzen einen mehr as mittemässigen Samenertrag bei den meisten Eaumarten gebracht. Nur Kiefer und Eiche biden eine stärker hervortretende Ausnahme von dieser Hauptrege. Der Vorrat der Kiefer an 2-jährigen Zapfen ist natiirich nicht besser, as wie man es im Hinbick auf den schwachen Ertrag an I-jährigen im vorigen J ahre hat erwarten können. Wie die Karte auf S. I 4 z. zeigt, ist der Ertrag an reifen Kiefernzapfen fiir den grösseren Tei des Landes eher as schwach zu bezeichnen, nur einige Reviere im oberen Norrand und in Siidschweden steen sich hierin etwas giinstiger. Von den wenigen Schutzgebieten - insgesamt 9 -, fiir die eine Zapfeneinsammung iiber den örtichen Bedarf hinaus as mögich angegeben wird, iegen 6 im Bezirk Lueå und 3 im Bezirk Skeefteå. Ihrer Beschaffenheit nach zeigen die Kiefernzapfen, die as uneutwieket in I 9 und beschiidigt in 8 Prozent der Schutzgebiete angegeben werden, eine geringe Verbesserung gegeniiber derren des Vorjahres, wo die entsprechenden Zahen 23 bzw. I I waren. Das Vorkommen von während des J ahres angeegten Zapfen scheint - ausser vieeicht im oberen Norrand - schwach zu sein, weshab auch keine Aussicht besteht, bis zur nächstfogenden Kengperiode die jetzt vorhandenen Vorräte von Kiefernsamen erhebich zu ergänzen. Die Fichte zeigt einen reichen Samenertrag im grösseren Teie des Landes, vor aem in den Bezirken Bergsagen, Västra und Småand. Den verhätnismässig schwächsten Samenertrag weisen die Hochgebirgsgegenden im W esten und N orden so wie die Ostkiiste Siidschwedens auf. Samenertt:ag ii ber den örtichen Bedarf hinaus wird von 9 I Schutzgebieten her gemedet, die durch das Land hin zerstreut, ganz besonders aber - in einer Anzah von bzw. I6, 23, I8 -- in den obenerwähnten drei Bezirken beegen sind. Dem Uberfiuss an Fichtenzapfen diirfte in dessen vieerorts ni ch t ein ebenso reichicher Samenertrag entsprechen, da dieser durch die Schädigungen mannigfacher Art, die im diesjährigen Herbst die Zapfen betroffen haben, stark herabgesetzt ist. Diese werden as mehr oder weniger unentwicket in 24 und as beschädigt in nicht weniger as 40 Prozent sämtit:her Schutzgebiete angegeben. In den Bezirken Bergsagen, Östra und Småand werden die Zapfen sogar in der Häfte der Schutzgebiete oder in noch mehr as beschädigt angegeben. Die Beschädigungen sind vorzugsweise, durch samenfressende Insektenarven verschiedener Arten, vor aem Zapfenwicker, verursacht, aber auch höhere Tiere, Eichhörnchen, Kreuzschnäbe und Spechte, nehmen in einigen Gegenden in nicht geringem Grade an dieser Arbeit tei. Die Birke hat fast durch das ganze Land hin einen guten Samenertrag gehabt. Die Eiche, die im Vorjahre d.ie verhätnismässig beste Samenerute von aen unseren Eaumarten ieferte, hat dagegen in diesem Jahre nur wenig Friichte angesetzt. Schwarzere und Grauere haben ein iiberwiegend

23 XXVIII EDVARD WIBECK. mittemässiges bis gutes Samenjahr gehabt, besonders die etztere. Die Buche, die Weissbuche und die Hase haben ae eine reiche Nusserute im grässeren Teie ihrer beziigichen einheimischen Verbreitungsgebiete ergeben, man hat aber bemerkt, dass die Friichte zu nicht geringem Tei kein gewesen sind und nur schwachentwickete Kerne enthaten haben. Ume, Linde, Ahorn sowie in etwas geringerem Grade auch die Esche haben im Durchschnitt einen mittemässigen bis reichichen Samenertrag gezeigt, doch wird von verschiedenen Schutzgebieten, besonders im aersiidichsten Schweden, gemedet, dass die fragichen Eaumarten woh reichich gebiiht haben, dass aber die Fruchtentwickung nichtsdestoweniger fehgeschagen hat. Einige starke Frostnächte Anfang Mai sowie eine wenigstens in Schonen recht fiihbare Trockenperiode später im Sommer scheinen die Hauptschud an diesem Fehschag zu tragen. Mehbeere, Eberesche und Traubenkirschbaum haben wie ihre veredeten V erwandten eine durchgehends reichiche Fruchternte geiefert, wenn auch diese hier und da rasch von obstfressenden Vögen verzehrt warden ist. Die europäische Lärche zeigt einen ungeichmässigen, meistens aber schwachen Samenertrag, das geiche ist in Siidschweden bei der sibirischen der Fa, die jedoch im närdichen und mittieren Tei des Landes sich etwas ginstiger zu verhaten scheint. Die europäische Edetanne hat reichich Zapfen getragen auf dem Omberg (in Östergötand) und auf der Inse Visingsö (in Småand), sonst wird nur schwache oder mittegute Zapfenbidung gemedet. Weissfichte und Latschenkiefer haben auf den haändischen Fugsandfedern einen reichichen Zapfenertrag aufgewiesen. Die im Land e vorhandenen Vorräte von W adbaumsamen scheinen auch in diesem Herbst beträchtich den Bedarf der bevorstehenden Kuturperiode zu iibersteigen, vor aem was den Kiefernsamen und insbesondere den nordschwedischen betrifft.