MEDDELANDEN STBTENS. S~OGSfÖRSö~SBNSTB~T HÄFTET 9. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 9. HEFT

Transkript

1 MEDDELANDEN STBTENS S~OGSfÖRSö~SBNSTB~T HÄFTET MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 9. HEFT CEKTRALTR YCKERIET, STOCKHOLM I 9 IZ

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT. Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år I 9 I I. (Bericht iiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 19II.) I. Skogsafdeningen (Forstiche Abteiung).... II. Botaniska af deningen (Botanische Abteiung) Redogörese öfver skogsförsöksanstatens verksamhet under treårsperioden I909-I9I 1. Bericht iiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat während der Dreijahrsperiode I. GUNNAR SCHOTTE: Gemensamma angeägenheter under treårsperioden I 909- I II. III. Gemeinsame Angeegenheite} während der Dreijahrsperiode GUNNAR SCHOTTE: Berättese öfver Skogsafdeningens verksamhet åren I 909-I 9 I I jämte försag ti program för treårsperioden I I 5 Die Tätigkeit der Forstichen Abteiung in den Jahren HENRIK HESSELMAN: Berättese öfver den botaniska afdeningens verksamhet under treårsperioden I I I jämte försag ti program Die Tätigkeit der Botanischen Abteiung in den Jahren 1909-I9I... IV. Af Kung. Domänstyresen för treårsperioden I4 faststäd t arbetsprogram Von der Kg!. Domänenverwatung fiir die Dreijahrspetiode festgestentes Arbeitsvrogramm HENRIK HESSELMAN: Om snöbrotten i norra Sverige vintern I 9 I O-I 9 I I ,J 7 Schneebruchschäden in Nordschweden im Winter '... EDVARD WIBECK: Ta och gran af sydig härkomst i Sverige 7 5 'Cber das Verbaten der Kiefern und Fichten von ausändischem, besonders deutschem Saatgut in Schweden XIU Sid. II V VII X

3 Sid. TORSTEN LAGERBERG: Studier öfver den norrändska taens sjukdomar, särskid t med hänsyn ti dess föryngring I 3 5 Studien iiber die Krankheiten der norrändischen Kiefer mit besonderer Riicksicht auf ihre Verjiingung... XXI GUNNAR SCHOTTE: Skogsträdens frösättning hösten I9I2 Der Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Herbst I7I.... XXV GUNNAR SCHOTTE: Sveriges virkesrikaste skogsbestånd... I95 Schwedens nutzhozreichster Wadbestand.XXVII GUNNAR SCHOTTE: Om garingsförsök I I 0 Uber Durchforstungsversuche XXXI

4 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Om snöbrotten i norra Sverige vintern Af HENRIK HESSELMAN. skogsskötsen i meersta Europas bergstrakter möter mångenstädes en af sina värsta fiender i de stora snömassor, som om vintrarna fastna på träden, och som genom sin tyngd kunna nedbryta och förstöra icke bott enstaka träd utan ock större eer mindre dear af bestånden. De största svårigheterna möta skogsmannen på höjder mean 300 a 400 ti 700 a Soo m. ö. h., medan å ena sidan ågandet, å andra sidan mera högt beägna skogar äro mindre utsatta för dessa kaamiteter. skogsskötsens teknik går i bergstrakterna mångenstädes ut på att söka uppdraga sådana bestånd, som så vidt möjigt äro motståndskraftiga mot snöbrott. Vårt ands skogar däremot äro på det hea taget föga utsatta för dyika skador. Visserigen förekommer det vä hvarje vinter, att träd här och där i våra vidsträckta skogar afbrytas af snön, men mera avariga och i beståndsvården ingripande snöbrott äro jämföresevis säsynta, ehuru ingaunda okända (se O. GÄDDA rgo8). I domänstyreisens berätteser rörande skogsväsendet förekomma då och då meddeanden om snöbrott, men några af större omfattning omnämnas ej, och snöbrotten spea i jämförese med stormskador och skogsedar en mycket underordnad ro. Här och där kunna de vä rent okat få en viss betydese. Ett intressant exempe härpå omnämner E. LUNDBERG (rgog) från Högestad-Badringe fideikommissegendom i södra Skåne. Granskogen i en djupt nerskuren dagång är där devis förstörd eer träden äro missbidade därigenom, att snön, som nästan årigen hopas i stora massor i dagången, nedböjt granarna eer afbrutit deras grenar och stammar. Det beror förnämigast på kimatet, att skogarna i vårt and, trots de snörika vintrarna, äro mindre utsatta för snöbrott än skogarna i me- Medde. fr!in statens Skogsförsöksanstat, I9Ia. 5

5 HENRIK HESSELMAN. (I46) ersta Europa. Snön faer vanigen vid så åg temperatur, att den är torr, hvarför ej större snömassor anhopas på träden eer om så sker, så båsa de snart bort. Af betydese är också, i synnerhet i norra Sverige, att våra viktigaste skogsträd, ta och gran, ha smaa kronor med korta eer såsom hos granen nedhängande grenar, hvarför större snömassor ej så ätt fastna på kronorna. Som ett bevis för det. anseende att vara motståndskraftig mot snöbrott, som vår nordiska ta förvärfvat sig äfven utomands, må omnämnas, att den sachsiska skogsförsöksanstaten just i vinter genom prof. W. NEGER i Tharandt anhåit, att Statens skogsförsöksanstat måtte förskaffa den 10,5 kg. nordiskt tafrö. Detta ska användas för kuturer i Erzgebirge på m. ö. h. och på patser, där granen ider af frost och den inhemska taen svårt af snöbrott. Redan förut har man i Erzgebirge uppdragit tabestånd af nordiskt frö, och det är dessa bestånds utmärkta egenskaper, som föranedt anstäandet af dessa försök i stor skaa. Emeertid kan äfven i vårt and de meteoroogiska förhåandena gestata sig så, att våra skogar drabbas af snöbrott i en utsträckning och omfattning, som äro fut jämföriga med förhåandena i meersta Europa. Så var händesen i stora dear af norra Sverige vintern I9 IO I9I 1. Författaren af detta meddeande besökte i sutet af juni sistförfutna sommar högt beägna skogstrakter i meersta Ångermanand. I dessa hade snön under vintern anstät mycket svåra förödeser, icke bott enstaka träd voro afbrutna, utan här och där voro hea bestånd ia förstörda. Under mina resor i öfriga dear af Norrand (Lappand, Västerbotten) samt i norra Daarna (Hamra krpk.) visade det sig, att vintern I 9 w- I 9 I I inom stora dear af norra Sverige åstadkommit svåra förödeser. För att få en närmare insikt des om skadornas omfattning, des om de föruster, som genom dem förorsakats, utsändes frågecirkuär ti skogskunnigt fok i norra Sverige, genom K. Domänstyresen ti samtiga skogstjänstemän i de fem norra distrikten och direkt från försöksanstaten ti enskida skogsägare och skogsvårdare. De svar, som erhöos å dessa frågecirkuär, bekräftade mina egna iakttageser, nämigen att snöbrottsskadorna i norra Sverige vintern I 9 r o-i 9 I I hade en i vårt and förut okänd omfattning, och att de ferstädes voro af en särdees svårartad beskaffenhet. En närmare redogörese för dessa kaamiteter och deras orsaker torde därför utan tvifve intressera vårt ands skogsmän. I de utsända frågecirkuären begärdes uppysningar om huruvida snöbrott under vintern I 9 I o- I 9 I I förekommit i ovanigt stor omfattning, samt i så fa hviket trädsag, som skadats mest, vidare om hviken ro äget, beståndets beskaffenhet och behanding haft, när kronorna snö-

6 ( I4 7) OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN I 9 I O-- I 9 I I. +9 beastades och snöbrotten inträffade samt om de ekonomiska föruster, utstämpingar och dyikt, som snöbrotten förorsakat. På grund af de ti anstaten inkomna rapporterna ämnas först en redogörese för snöbrottens utbredning i norra Sverige. Snöbrottens geografiska utbredning. Lueå distrikt: De inkomna svaren ge vid handen, att snöbrott ej förekommit under vintern I 9 I o-i 9 I I i större utsträckning, än som vanigen pägar vara faet. Skeefteå distrikt: Inom stora dear af detta distrikt ha snöbrott förekommit i större utsträckning än vanigt, dock synas de häraf förorsakade skadorna ingenstädes eer endast undantagsvis ha någon ekonomisk betydese eer skadigt inverka på beståndens utvecking. I de festa reviren ha skadorna begränsats ti unga, täta tabestånd, från Norsjö revir uppgifves, att äfven ädre och gröfre taar (ända ti 2 3 cm. vid brösthöj d) skadats. I Burträsks och Arvidsjams revir anses granen ha idit större skada än taen. Närmare fjäen (Arjepougs revir) och närmast kusten ha skadorna varit inga eer het obetydiga. Umeå distrikt: Snöbrott i ovanigt stor omfattning ha förekommit inom största deen af detta distrikt. Mindre betydese ha snöbrotten i socknarna närmast kusten samt närmare fjäen, där de icke förekommit i större utsträckning än vanigt. De största skadorna förekomma inom södra deen af Södra Lycksee revir, inom Vihemina, Åsee och Fredrika revir samt i de inre dearna af Bjurhoms och Anundsjö revir. I dessa trakter förekomma ferstädes bestånd, som bifvit mer eer mindre svårt förstörda. Granskogen har idit mest, men äfven taen har skadats, i synnerhet är detta faet med yngre, vä sutna bestånd. Skadorna äro stora i synnerhet omkring stöttingfjäet, som från Bjurhom i Ångermanand sträcker sig upp genom Fredrika och Örträsks socknar ti gränstrakterna mean Lycksee och Vihemina, men svåra förödeser omtaas äfven från andra stäen, särskidt från Anundsjö socken och Viihemina revir. Äfven i Degerfors revir förekomma svårt skadade bestånd. Meersta Norrands distrikt: I det stora hea har detta distrikt varit mindre utsatt för snöbrottsskador än Umeå distrikt. I Jämtand ha snöbrotten endast åstadkommit mindre betydande skador, särskidt gäer detta de västra, inti fjäen nående reviren, såsom i Åre, Haens, Hede och Frostvikens revir. I Oviksfjäen förekomma dock svåra snöbrottsskador, men dessa omfatta endast ett mindre område. I östra Jämtand spea.snöbrotten enigt erhåna uppgifter något större ro än i det västra, och sträcka sig för öfrigt snöbrottsskadorna i detta distrikt genom Ångermanand och Medepad ända ned ti kusten eer dess närhet. Inom fyra mindre områden af distriktet äro snöbrotten af mera svårartad beskaffenhet och af större ekonomisk betydese, nämigen i Tåsjö revir, i norra deen af Junsee revir, i meersta deen af Härnösands revir (norra deen af Indasidens samt i Hegums, Ljustorps och Ytterännäs socknar), i södra deen af Medepads revir samt i Liherrdas socken i Härjedaen.

7 SNÖBROTTENs UTBREDNING i Norra Sverige vintern VERBREITUNG d.er SCHNEEBRUCRE :i:nnordschwedenim Wmter Svårt s7uuade o7rmden> S ctwer besckädigte GWiete-

8 Eg.2. 12" 68 NEDERBÖRDEN i NORRA SVEBIGE november DER NIEDERSCHLAG NORDSC~DEN, Novemoer1910.

9 HENRIK HESSELMAN. (I 5O) Gäfe-Daa distrikt: Stora dear af detta distrikt ha idit mycket svårt af snöbrott. Det största och värst hemsökta området omfattar norra och nordvästra Häsingand [svårt skadade äro skogarna i Hassea, Bergsjö (norra deen), Bjuråkers, Norrbo, Ljusdas, Ramsjö, Arbrå, Färia och Los socknar, i norra dearna af Voxna och Ofvanåkers socknar samt vidare, ehuru ti synes något mindre i Rogsta, Isbo, Harmånger, Jättenda och Gnarp], samt i nordigaste deen af meersta Daarna (Hamra kapeag, norra deen af Orsa, Mora, Våmhus och Äfdaens socknar). Andra områden, som svårt skadats af snöbrott, äro vissa dear af Äfdaens socken, Lima kyrkoherdebostäes utskog i Lima socken samt skogar inom Svärdsjö socken och Svartnäs kapeag. Snöbrott förekomma dessutom inom största deen af det öfriga distriktet, ehuru skadorna äro mindre betydande. I kustområdet samt i de ägre dearna af södra Daarna synas snöbrott knappast förekomma; inom Kotens kronopark förekomma snöbrott ej mer än under vaniga år. I Transtrands socken sträcka sig snöbrotten ända upp i fjäen. I Orsa och Hamra kapeag, Mora, Våmhus och Äfdaen är det hufvudsakigen gran, som skadats af snöbrott, norra och nordvästra Häsingand ha skadorna träffat såvä ta som gran, södra och öfre Daarna mest ta. På grund af hvad som ofvan meddeats, kan snöbrottens utbredning norra Sverige karaktäriseras på föjande sätt. Från Daarna i söder ti öfre deen af Arvidsjams socken (Vargiså revir) i Pite appmark i norr ha snöbrott förekommit i ovanigt stor omfattning under vintern Igro-Igir. Områdena närmast fjäen och närmast kusten ha dock knappast varit mera utsatta för snöbrott, än hvad som vanigen är faet. Undantag härifrån göra emeertid å ena sidan öfre Daarnas fjätrakter, å andra sidan södra deen af Västernorrands kustområde. Inom hea området håa sig skadorna i rege ti höjdägen zoo-6oo m. ö. h., dagångarna äro i amänhet skonade, ikaså mera jämna marker. Undantag härifrån bidar kustområdet i södra deen af Västernorrands än, där bestånd nära hafvet bifvit ia åtgångna. skadornas omfattning växar het naturigt starkt från pats ti pats, då snöbrotten bero såvä af höjdäget och expositionen som af skogens behanding och öfriga beskaffenhet. Inom vissa ganska stora och ti synes sammanhängande områden ha skadorna fått en större omfattning, än hvad som är faet i området i dess hehet. De mera härjade områdena utmärka sig däraf, att icke bott enstaka träd äro afbrutna och förstörda af snön, utan ock att här och där hea bestånd äro spoierade, så att man måste ingripa med afverkningar för att rädda, hvad som räddas kan. På fera stäen inom dessa områden ha ganska stora, vackra bestånd bifvit het och hået kuvräkta. Några mindre och tvenne större, på detta sätt mera svårt hemsökta områden äro utmärkta på den medföjande kartan (fig. I). Det ena af de större börjar i södra Lappand och sträcker sig ned i norra deen af Ångermanand och in öfver sydvästra deen

10 OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN I 9 I O- I 9 I I. 53 af Västerbotten. Det andra har sin största utbredning i norra och nordvästra Häsingand, men omfattar äfven södra Medepad, norra deen af meersta Daarna och närgränsande dear af Härjedaen. Mindre och isoerade, men svårt skadade områden påträffas dessutom i Viihemina och Härnösands revir, på gränsen mean Daarna och Gästrikand samt mean östra och västra Daäfven i norra Daarna. Äfven inom dessa nu nämnda, mera svårt skadade områden ha snöbrotten håit sig ti höjderna. Dock bör man icke förstå detta så, att aa bestånd å höjder äro skadade, utan endast att det är vanigt att å dessa anträffa af snön mer eer mindre förstörda skogar. Den i fig. I meddeade ia kartan gör endast anspråk på att ungefärigen angifva snöbrottens utbredning vintern I9IO-I9II. På grund af svårigheten att erhåa uppgifter, som äro med hvarandra fut jämförbara, är det naturigen omöjigt att draga några bestämda gränser såvä för det stora område, där snöbrott förekomma i större omfattning än vanigt, som i synnerhet för de smärre, mera svårt hemsökta dearna. Dock torde den kartbid, som tecknats i fig. I, i det stora hea vara ganska tiföritig. Utanför det streckade området förekomma visserigen snöbrott, men enigt uppgift ej mera än vanigt. Den närmare betydesen i skogigt hänseende af snöbrotten I 9 ro -I gr 1 framgår af föjande redogörese från några dear af det hemsökta området. Snöbrottens beskaffenhet. Både ta och gran ha varit utsatta för snöbrott, men.såvä enigt min egen erfarenhet från det snöskadade området som enigt de inkomna rapporterna ha de största och mest omfattande skadorna drabbat granen. Detta ber_or devis därpå, att granen är förhärskande i vissa af de områden, som mest skadats, t. ex. i det södra Lappand, men vä också på att ädre granskogar äro mindre motståndskraftiga mot snöbrott än ädre taskog, och att granen gärna föredrager ost- och nordsuttningar, där snön hopat sig i större massor. I norra deen af det å kartan utmärkta området har dock taen skadats mer än granen. För att ge en mera exakt bid af snöbrottens beskaffenhet vi jag håa mig ti de tvenne stora, å kartan utmärkta, mera härjade områdena. Inom dessa båda har jag kunnat göra egna iakttageser, men mina observationer ha dessutom i väsentig mån kompetterats af uppgifter från annat hå. Hvad det norra området beträffar, ha intressanta meddeanden erhåits från jägmästarna G. RINGSTRAND, G. BERONIUS, revirförvatarna och revirassistenterna, forstmästare G. VON PosT m. f. Från det södra området ha viktiga uppysningar ämnats i synnerhet af

11 54 HENRIK HESSELMAN, jägmästarna EMIL NILSSON, ARVID MODIN, G. KOLMODIN, 0. ENEROTH m. f. samt af t. f. ektorn vid skogsinstitutet, jägmästare ToR JONSON, som edt vissa af skogseevernas praktiska öfningar i Hamra kronopark.. Det norra området synes på det hea taget ha bifvit mindre skadadt än det södra, och jag vi därför börja med detta. Liksom inom andra områden ha snöbrotten här hufvudsakigen håit sig ti höjdägena a 600 m. Ö. h., medan dagångarna varit mera skonade. Däremot ha suttningar mot oika väderstreck skadats i ungefär ika grad, inom ett område ha t. ex. sydsuttningar mest hemsökts, inom ett annat nordsuttningar, inom ett tredje åter oika suttningar i ungefår ika grad. Af at att döma har granen skadats i större utsträckning än taen, hufvudsakigen på den grund, att granen här inom stora områden är förhärskande. Yngre och medeåders ta- och granskogar ha visat sig ika mottagiga, men ädre taskog (öfver I so år) har varit mera motståndskraftig än ädre granskog. Från södra Lycksee revir omnämnes, att yngre, växtig taskog vräkts omku (jägmästare A. BJÖRKMAN, Lycksee), men ejest ha snöbrotten mest förorsakat topp- och stambrott, förnämigast på granen, men äfven på taen. Undertyckta granar, som efter fristäning börjat skjuta ånga, kraftiga toppskott, ha i stor utsträckning fått sina toppar afbrutna, detsamma är förhåandet med frisk, växtig granskog. Oväxtig granskog har mången gång afbrutits ängre ned på stammen, vid en dimension af I7-2o cm. För att ge en mera exakt uppysning om topp- och stambrottens frekvens inom ett större område anföras några undersökningar, som jägmästare G. RING STRAND åtit utföra. Dessa hänföra sig ti en större taxering af I 2,ooo har, tihörande Liögda by i norra deen af Åsee socken, nära gränsen ti Lycksee. Skogarna igga ofvanför Lögdeäfvens dagång och bestå utesutande af gran. Ta förekommer endast närmare äfven..skogsuppskattningen har utförts injevis i IO m. breda bäten, och har upptagit aa träd från 10 cm:s diameter vid brösthöjd. Af träd under 25 cm. har hvart 4o:de träd tagits som profträd, af träd öfver 25 cm. hvart 2o:de. För hvarje profträd har antecknats, om det skadats af snöbrott under vintern I 9 I o- I 9 I I eer om ädre sådana skador stod e att upptäcka (ädre skador ej medtagna i taqeerna sid I 53). Resutatet har beräknats, des med hänsyn ti trädens dimension, des med hänsyn ti deras åder. Snöbrotten I 9 I o-i 9 I I ha. träffat dimensionskasserna 1 o -35 i ika hög grad. Smärre variationer med hänsyn ti procenttaet skadade träd förekomma, men dessa visa ingen bestämd tendens. Af träd i dimensionskassen 40 ha inga varit skadade af snöbrott, dock torde detta få anses vara en ren tifäighet, då endast få gröfre träd tagits som profträd.

12 OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN Topp- och stambrottens fördening på diameterkasser i granskogar, tihörande Liögda by, Åsee s:n. Von Schnee abgebrochene Fichten. Dorf Liögda, Gemeinde Åsee, Lappand. ss Dimensionskasser 1 i cm. vid brösth--r Dimensionskassen O Anta profträd Anzah Probestämme Topp- och stambrutna granar Abgebrochene Fichten ! o Topp- och stambrutna granar i % ,o 8,z 6,s 7,I 7,I o Abgebrochene F1chten /0 1 Benämnda efter sin ägsta gräns. o Topp- och stambrottens fördening på åderskasser i granskogar, tihörande Liögda by, Åsee s:n. Von Schnee abgebrochene Fichten. Dorf Liögda, Gemeincje Åsee, Lappand. Åderskasser I-[6r-[8r-[ ror-[ 12 I-[ I 6r-[ r8i-[20i-[22i-[24-[26 I- Aterskassen IOO Anta profträd 1451II IIIJOII541I261I Anzah Probestamme Topp- och stambrut-r na granar Ab ge brachen e Fichten 91 u[ r61 rs s[ r 3[ 1 4[ I 1- De oika åderskasserna förete något större variation, procentiskt taget ha granar i åderskasserna 4 r-6o och I 6I-I So år skadats mest. Om den oika fördeningen i detta afse""'ende beror på någon tifäighet eer har några djupare iggande orsaker, må framtiden afgöra. Af samtiga träd ha ej mindre än '6;6 % skadats, och denna siffra torde få anses som ganska beysande för denna trakt, då det injetaxerade området omfattar en så stor area som 12;poo hektar. Under en färd, som förf. företog tisammans med jägmästare G. BERONIUS i jui månad förra sommaren genom Öreäfvens granskogsområde öfver byarna Vargträsk, Granträsk, Hornmyr och Ledningsmark, visade det sig, att träden i de gama granskogarna ti mycket hög procent förorat sina toppar under vintern I 9 I o-i 9 I I. Mångenstädes var marken adees beamrad med nedfana, torkade grantoppar. De af dunka granskogar bevuxna iderna voro, då man såg dem på något afstånd, 71 Topp- och -stambrut- na granar i ~6... o Abgebrochene Fichten "o 7 >9 s.s 5>7 s.s 3,8 8,4, I 9,s 5,7 3>7 o o 5

13 HENRIK HESSELMAN. (I 54) iksom öfverströdda med små, hvita prickar, hvika ingenting annat voro än de jusa brottytorna, som skarpt aftecknade sig mot skogens mörka, homogena massa. Af at att döma har granskogen inom ett mycket stort område skadats på detta sätt, uppgifterna om skadorna i Viihemina öfverensstämma nämigen vä med dem från områdets mera östiga dear. Som exempe på en skog, där träden i mycket stor omfattning

14 ( 1 5 5) OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN I. 57 bifvit toppbrutna, kan anföras en vacker och växtig granskog å Bureåborgs ägor inom Anundsjö socken, Ångermanand. Skogen växer på ett berg ofvanför Hävattnet och på en höjd af omkring 400 m. ö. h. Så godt som hvarenda topp är afbruten, endast några få granar äro oskadade. T. o. m. fristående granar af 6-ro m:s höjd äro skadade, antingen igger toppen på marken eer hänger den torkad kvar på trädet, fasthåen af några bark- eer träfisor (se fig. 3). Forstmästare G. VON PosT, hviken som förut nämnts ämnat synnerigen intressanta och värdefua meddeanden om snöbrotten i Anundsjö socken, omtaar, att man vid Högback, tihörande Mo-Domsjö skogar, inom ett område af 2 hektar huggit zoo st. pappersvedskampar på 10'-r g' ängd af de nedfana topparna. Det är såunda icke några korta stycken, som brutits af. Enigt VON PosT ha trädens form inverkat på toppbrottens beskaffenhet. Korta, kvistiga, starkt afsmanande granar ha brutits af närmare toppen än ånga granar med bättre stamform. Icke bott de afbrutna träden ha skadats af toppbrotten. De nedfaande tunga och isbeupna topparna ha mången gång anstät stor förödese band återväxten i uckor. Äfven andra skador än topp- och stambrott omtaas emeertid från dessa trakter. Ha granarna varit rötskadade, ha i rege träden vräkts omku af snömassorna, och detta icke bott inom de egentiga snöbrotts' områdena, d. v. s. på höjderna, utan också inom ägre beägna trakter. Mer undantagsvis ha friska träd vräkts omku. Dock har detta inträffat med såvä ta som gran å grund mark, å häar samt å myrar, där trädrötterna gå mera i ytan. På somiga stäen har taen brutits af, och brottet har då ofta inträffat nedanför den gröna deen af kronan. Enigt samstämmiga uppgifter af fera gama skogsarbetare, som tibragt hea sitt if i nu omnämnda område, ha snöbrott af en iknande omfattning ej inträffat i mannaminne. Vi öfvergå nu ti skidringen af det södra området (se kartan fig. r). Att döma såvä af mina egna iakttageser som af de meddeanden, som inkommit ti anstaten, är detta område mycket mera skadadt af snöbrott än det norra. Bestånden äro mångenstädes spoierade och förstörda på ett rent sorgigt vis. De af e. jägmästaren, t. f. ektorn vid skogsinstitutet ToR JONSON meddeade uppgifterna stödja sig på undersökningar, som utförts af skogsinstitutets eever vid deras öfningar i Hamra kronopark. Deras iakttageser kompetteras des af mina egna obeervationer, des som förut nämnts af åtskiiga meddeanden af revirförvataren, jägmästaren EMIL NILSSON och revirassistenten, e. jägmästaren ARVID MODIN. Hamra kronopark igger ungefär midt i det södra af de å kartan ut-

15 ss HENRIK HESSELMAN. ( s 6) märkta, af snöbrott mera härjade områdena. En närmare skidring af förhåandena därstädes torde därför kunna ge en ganska god bid af snöbrottsskadorna i södra Norrand och norra Daarna. Äfven inom detta område håa sig snöbrotten mest ti höjderna. Vid en järnvägsfärd från Orsa ti Fågesjö synes detta tydigt. Snöbrotten visa sig först omkring de högst beägna stationerna såsom kring Gråtbäck och Granvassan (omkring 520 m. ö. h.), där granen ti stor utsträckning är afbruten. Kring Oreho (394, 5 m. ö. h.) åter förekomma inga eer mera sparsamma snöbrott. Genom kikare kan man där iakttaga, hurusom skogen i dagångarna är skonad, men den på höjderna mer eer mindre skadad. När man kommer ti Lihamra (425 m. ö. h.), uppträda återigen snöbrott, ehuru i mindre omfattning än på de högsta höjderna. För att närmare beysa skadornas beskaffenhet meddeas några af de undersökningar, som gjorts af skogseeverna vid deras öfningar. Vid dessa indeades snöbrotten i 4 kasser med hänsyn ti den omfattning, ti h viken träden skadats, nämigen: I = endast toppen afbruten. II - ungefär hafva kronan afbruten. III = större deen af >>» IV = trädet iku vräkt. En profyta må anföras som exempe på hur skogen skadats på för snöanhopning mer utsatta ägen. Profytan har en storek af en hektar och igger på nordöstra suttningen af ett berg, väster om Korrissjön. Skogen utgöres af en granund om r6o-r8o år med insprängd ta. Marken består af morän, bidad af porfyr, är tämigen fuktig och utar skarpt mot öster. Af de sid. I 58-I 59 meddeade tabeerna framgår, att såvä ta som gran skadats i mycket hög grad. Granen har emeertid skadats mera än taen, af 1,140 granar voro 832 st. eer 73 % skadade af snöbrott, medan af 37 taar endast I 2 st. eer 30 % voro skadade. Undersökningen omfattar emeertid ett för itet materia, för att i detta hänseende tiåta några mer amängitiga sutsatser. De oika dimensionerna från IO --5 I cm. vid brösthöjd h af va skadats i ika hög grad, den växing som förekommer är fut tendensös, och det torde vä vara en ren tifäighet, att af de högsta dimensionerna samtiga granar skadats. Endast få grofva träd förekomma nämigen på profytan. I afseende på skadans beskaffenhet finnes däremot en skinad mean oika dimensioner. Band de skadade granarna är procenten kuvräkta träd större i de ägre än i de högre dimensionskasserna, i det att hos de senare skadan merendes inskränker sig ti toppbrott, någon gång ti stambrott. Men

16 (I 57) OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN I 9 I 0-- I 9 I I. 59 det kan också hända, att äfven mycket grofva granar vräkas omku. På Libbingsbergets östra sida, adees nedanför den mera tvärbranta toppen, iakttog jag såunda ett mycket vackert granbestånd om 25 m:s. 'ti ~ ö..,. o oij ~ "' bi ;::: " p.. "' ""',.C... "' o "'.,j ':O' -5 'o "'...,.C :s >..; ~ å (.) ~ "' ~ g' i. (fj " ö, t.c f :~ p..,; ';; "' " ~ s C " : "' f' o 8 höjd och med en dimension af cm. i brösthöjd, som ti mycket stor procent var kuvräkt. De grofva stammarna ågo om hvarandra i ett sannskydigt kaos, ur hviket uppstucko några grofva granar, hvars kronor båst af. En af en skogseev utförd försöksstämping på en yta ~ t. ;a '"' -D ~.c g.g ~ -D (fj 1 ~

17 Profyta i ett af snöbrott svårt skadadt granbestånd med insprängd ta. Hamra kronopark. Probefäche von I ha in einem von Schneebruch stark beschädigten Fichtenwad mit einzenen Kiefern. Staatsforst Hamra kronopark. D_imen_sionskass:r i cm._vid brh... 11o III 1121 I Dimensionskassen m cm. bet :r,3 m. Os k U nbeschädigte Fichten Skadade granar.... Beschädigte Fichten I 3 II 3 III, I 7 O I2 I 6 6 -" 7 7 IJI14 IO IV I G_ranar... Summa -~473~-32 1'--:;2~~0 ~o ~ I 1 Ftchten Summe Oskada~~ granar i % I Unbeschadtgte Ftchten i~s:~:~:~!~~:~e! % s I I I I O Dime~sionskass~r i cm.. vid brh I ~~ Dtmens10nskassen m cm. bet :r 1 3 m. _,v J... Oskada~~ gra~ar I ! r' - Unbeschad1gte F1chten j Skadade granar... 9, 6, 4, 4, 6.2,.2,.4,,3,,51I I -fz--- Beschädigte Fichten I II III IV :~~-~=~~ = = ~ = = ~ = =1=1=1= ~ = 2 ~:~~:r... ~::rn~a to ~~ ~ I ~- ;-~-~- 11- I I skada~~ gra~ar i % J615o o Unbeschad1gte F1chten i:s:~:~~~!~~~:t:ni % o 1441 Ioo Ioo 1-11oo 11oo \ o ti: ~ ::0 ~ :t [%j UJ UJ [%j ~ ;z: ~ "' U'1 00

18 Profyta i ett af snöbrott svårt skadadt granbestånd med insprängd ta. Hamra kronopark.... '-" Probefäche von I ha in einem von Schneebruch stark beschädigten Fichtenwad mit einzenen Kiefern. Staatsforst Hamra kronopark. -D D_imen_sionskasser i cm. vid h1h... 1 Io II I21 I31 I41 I 51 I61 I71 I81 I912o Dtmenswnskassen m cm. bet I,3 m. g~:~~~~~g~=~~:f~;~... I I I I 1-1 I I I Skadade taar... I ! Beschädigte Kiefern II i _ I ' III I I ' I-- IV - I - - I =~~-=-=~ ii~~~~: ~~:mu;a 21 I I I I I 1-1 I 1 I Dimen_sionskass:r i cm. _vid brh I I I DimensiOnskassen m cm. be1 I, s cm. g::~~~~:ig~=~~i:f~;~... - I I I I I I ~~~~:::;.: ~;~;.~ H Taar Summa I; = = = = = = = :_: =! = = ::: = - = =! = = = = 1~1=1~ =1=1=1=1=1=1=1=1~1=1=1 1=1=1=1=1=1= Kiefern Summe ~-~-2 ~-=-~---~ I 1-1 = =-r-1 ~ I I = Wipfebruch, II = Die habe Krone abgebrochen, III = Der grösste Tei der Krone abgebrochen,- IV =- Der Baum umgebrochen. I o ;:: [f z 0' to :;o o >- >- " z z o ~ > [f ~ 5 " -< z t;,j 7:' z... \0... o... ~ 0\,...

19 6z HENRIK HESSELMAN. ( I6o) af 2-3 har i närheten af Korrisbergsvaen visar ikaedes, att äfven grofva granar vräkts omku. Här var taen endast i obetydig grad skadad. Ur Skogsförsöksanst. sam. Fot. förf. Fig. 5. Af snön nedböjda eer afbrutna träd i tätt suten, svagt växtig granskog. Hamra kronopark. Libbingsberget. 12j. I 9 II. Schneebruch in schwachwiichsigem, dicht geschossenem Fichtenwad. Daarna, Staatsfort Hamra kronopark. Libbingsberget. 12 / Efter dessa mera detajerade exempe vi jag ämna några meddeanden om snöbrotten i amänhet inom Hamra kronopark. Granen har skadats i mycket högre grad än taen, beroende b. a. på att ädre granskog är mindre motståndskraftig mot snöbrott än ädre taskog. Där ung-taskog förekommer (på svedjor), är den ika svårt skadad som yngre granskog. Har äget varit sådant, att snön kunnat hopa sig

20 (I 6 I)!oM S::-!ÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN I 9 I O-I 9 I I. i större massor, har granen å god och frisk mark skadats mera än å mindre gynnsam, ty de friska, gröna, barrika kronorna ha samat större snömassor än de magra, barrfattiga. I de föga växtiga granskogar, som uppkommit som underväxt i ädre taskog, och som vanigen äro mycket täta, ha snöbrotten gjort stora skador. Fäckvis äro bestånden totat nedbrutna (se fig. 4 och 5) och förvandade ti ett kaotiskt virrvarr af brutna eer böjda stammar och uppryckta träd. På andra stäen är beståndet starkt utgesadt därigenom, att träden brutits af ett kortare eer ängre stycke ned på stammen eer ryckts upp med rötterna eer knäckts af nära marken. Såvä friska som af rotröta angripna träd ha skadats på detta sätt. Här och där ser man de egendomigaste exempe på, huru stammen spittrats vid brottet. Ofta är visserigen granen så godt som tvärt afbruten, men iband har stammen spjäkats, i det att brottet ti en ängd af ett par fot - fera meter föjt antingen en årsring eer ock en diameter i stammen. Stundom ha på så sätt kuriga skenor på fera meters ängd spjäkats ut ur stammen. Här och där finner man Ur Skogsförsöksanst. sam]. Fot. förf. Fig. 6. Af snön afbrutna timmertaar i ges ädre taskog. Hamra kronopark mean Libbingsberget och Hemgäsj ön. 12 / Durch Schnee abgebrochene Kiefern, cm. bei 1 13 m. Daarna, Staatsforst Hamra kronopark. 12 / 9 r gr 1. Meddd. frr~n statens Skogsfrsöksanstat, I9I2, 6

21 HENRIK HESSELMAN. ( 6 2) högst märkiga exempe på att äfven mycket kraftiga granar brutits af ångt upp på stammen. I ett mycket vackert granbestånd åt Kösjöhået observerades såunda en gran, som förorat hea sin krona. Granen hade en brösthöjdsdiameter af 2 7, 3 cm. Efva meter från marken och vid en diameter af 20,3 cm. hade granen brutits af. Den afbrutna deen hade en ängd af I 5,z m. Ädre gran har emeertid hufvudsakigen skadats af toppbrott. Adees som i Lappand voro granskogskädda suttningar iksom hvitprickiga af de jusa brottytorna. Särskidt påfaande är detta å Libbingsberget, ostsuttningar mot Hemgäsjön, vid Stormyren m. f. stäen. Ädre taskog har skadats i jämföresevis ringa grad. Snöbrotten ha dock, där de förekommit, vanigen tagit bort hea kronan, adees som den i fig. 6 meddeade biden visar. Mycket kraftiga och grofva träd ha drabbats af dyika skador. En af de å fotografien fig. 6 afbidade taarna med en brösthöjdsdiameter af 37 cm. har afbrutits vid en höjd I0,6 m. från marken och vid en diameter af 26 cm. Den afbrutna toppen är I 2m. ång, afståndet från brottstäet ti kronans bas är 6 m. Ett ännu märkigare exempe omtaade för mig e. kronojägare KARLSTRÖM, som å en viss trakt edde utstämpingarna af snöskadad skog. Han hade påträffat en ta, som brutits af 8 m. från marken och vid brottstäet mätt 34 cm. Denna ta var iksom den förut nämnda fut frisk. Orsa besparingsskog och andra skogar söder om Hamra kronopark ha ikaedes i hög grad skadats af snöbrott. Ferstädes i de norra dearna af Orsa, Mora, Våmhus och Äfdaens socknar finnas på höjderna, synnerigast på ost- och sydostsuttningar, bestånd, företrädesvis af gran, som ti större deen förstörts af snöbrott, medan de sydigare och ägre dearna af samma socknar undgått svårare förödeser. Mycket beysande för den ekonomiska betydese, som snöbrotten haft för våra skogar, äro de afverkningar af snöskadad skog, som man ferstädes måst företaga. Några uppgifter härom ha inkommit ti anstaten, och jag vi här nedan ämna några meddeanden om dessa. Utstämping af snöskadad skog. Särskida åtgärder för att tivarataga den snöskadade skogen har man måst vidtaga i aa de mera härjade områdena. I det nordigaste området ha stämpingarna mången gång måst inskränkas, då transportförhåandena ej möjiggöra tigodogörandet af mera kena dimensioner, i det södra föreigga merendes ej dyika hinder för nödvändiga skogsvårdsåtgärder. Att utstämpingarna i det norra området äro vida mindre omfattande än i det södra, beror ti icke ringa de därpå, men hufvud-

22 OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN I<)IO-I9II. orsaken torde vara, att det norra området varit mindre svårt skadadt än det södra. Inom det norra området har man dock ferstädes utstämpat rätt betydande poster snöbruten skog. Inom Öreäfvens dagång anses å Mo-Domsjö boags skogar den snöskadade skogen utgöra IO-35 % af afverkningarna, i Anundsjö socken hufvudsakigen i den norra deen har samma boag afverkat omkring so,ooo snöbrutna träd. Å fera kronoparker äro utstämpingarna af s.nöskadad skog rätt betydande. Några exempe må i största korthet anföras. Å kronoparken Säter (I,494,2 4 har produktiv mark, Södra Lycksee revir) ha utstämpats 2,807 snöbrutna, friska granar om s" vid brösthöjd eer därutöfver. Inom Bjurhoms revir, kronoparken Stenvattsmarken (2, I 7 I,7o har produktiv mark) ha utstämpats 2,950 träd, hvaraf 1,250 skadats af snöbrott. Å Edsta kronopark (731,zs har) i Tåsjö revir ha utstämpats I,oso supbrutna träd. Inom Härnösands revir ha utstämpats omkring 3o,ooo snöbrutna träd, men dessutom finnas tusentas andra, som ej med ekonomisk vinst kunna tigodogöras. Härti kommer ytterigare ett eer annat hundratusenta träd, som fått sina toppar afbrutna. Omkring go % af dessa utgöras af gran, de festa hafva sauvärde. De största afverkningarna på grund af snöbrott hafva utan tvifve ägt rum i det södra af de mera härjade områdena. Noggranna underrätteser om hvad som inom Hamra kronopark utstämpats af snöskadad skog sommaren och hösten I 9 II ha inkommit ti anstaten. En redogörese för dessa ämnas härnedan. Utstämpad är endast sådan skog, som kan försäjas som timmer eer pappersmasseved. Den endast ti koning användbara, nedbrutna skogen stämpas ej, den mätes i skogen, sedan den inrests i mian. Snöskadad, utstämpad skog. Hamra kronopark. Durch Schneebruch beschädigte, fiir Verkauf angewiesene Stämme. Staatsforst Hamra kronopark. Brösthöj dsdiam... 5 " 6" 7 " s" 9 " 10.. II " 12, 13 " 14 " , I 17 "/s" I Summa tråd Summa kbm. Gran... 38, 76I z8,971 rg,s6o 13,005 7,792 3,959 r,g7o 1, I4S r3g,8r8 Fichte Ta I I43 89 I7I z,8g8 Kiefer : Ta+ gran ,]16 i Fichte und Kiefer! 2],625 2,308 29,933 Det utstämpade virket består ti öfvervägande de af gran i smärre dimensioner. Gröfre dimensioner ha som nämnts procentiskt taget skadats ika mycket som de kenare, men skadorna äro i amänhet ej så

23 66 HENRIK HESSELMAN. svåra, att de nödvändiggöra trädens afverkning. För att kunna medhinna utstämpingen inom så stora areaer som möjigt har man nämigen endast stämpat sådana träd, som voro kuvräkta eer ejest så svårt skadade, att man kunde vänta, att de under den närmaste tiden skue torka. Aa träd, som endast hade förorat större eer mindre dear af toppen, hafva kvarämnats tis vidare. stämpingarna motsvara såunda icke den skada, som snöbrotten verkigen förorsakat. I Hamra kronopark ha såsom tabeen angifver utstämpats I 39,8 I 8 granar, 2,890 taar om tisammans 29,933 kbm. Då parken omfattar 28,248,76 har produktiv skogsmark, har såunda öfver en kbm. per har hittis utstämpats, ännu återstå emeertid omfattande stämpingar, beräknade af revirassistenten ti 4o,ooo a so,ooo träd. Beräknas dessa ha i genomsnitt samma kubikmassa som de redan utstämpade, skue såunda afverkningarna af snöskadad skog, gr.öfre än 5 eng. tum vid brösthöjd, uppgå ti den betydande massan af ej mindre än I,35 a I,43 kbm. per har. Då detta utgör ett medeta för ett stort område, måste denna siffra betraktas som mycket betydande. Ändock representerar den ej den totaa af snön nedbrutna virkesmassan. Träd, kenare än 5 eng. tum vid brösthöjd, igga i massor kuvräkta, hvarti komma des sådana träd, som igga så spridt, att de ej kunna tivaratagas, des sådana som ej äro så svårt skadade, att de nu måste borttagas. Den af snön skadade skogen representerar därför säkerigen en massa af 3 a 4 kbm. per har, en siffra, som är betydande äfven i jämförese med snöbrotten i meersta Europas bergstrakter. Ännu svårare ha snöbrotten skadat skogarna närmare kusten, där också enigt kartan fig. 2 nederbörden under november månad var större än i Hamra krpk. Å Tuna kyrkoherdebostäes skog i sydöstra deen af Medepad ha på 6I,5 har och med en år I9IO uppskattad kubikmassa I0,563 kbm. utstämpats 6,910 snöbrutna och r,43i vindfåida träd om I, 7 so kbm. Detta bir I 6,4 % af skogens totaa virkesmassa och 28,4 kbm. per har, hviket måste anses som rent koossaa skador. Inom samma skog ha af satts för husbehof r o har ti trakthyggen för åren I89I-I9oo. Af å dessa IO har kvarstående 3,867 träd ha ej mindre än I,oo8 afbrutits af snön. I norra Häsingands skogar ha stora afverkningar af snöskadade träd ägt rum. Endast mindre detajerade meddeanden om dessa afverkningar ha inkommit ti anstaten, men några rätt beysande siffror må anföras. Å 6o,ooo har tihörande Ströms bruks aktieboag ha af snöskadad skog utstämpats 7o,ooo kbm. fast mått och ännu mera återstår. Strömbacka bruk är kunna taga tvenne 1 I detta sammanhang kan vara af intresse att omnämna, att man i Harz, där snöbrott ofta förekomma i stor omfattning, gjort den erfarenheten, att en afbruten gran, som ännu har 3 grenkransar i behå, kan efva och därför bör kvarstå. (K. REuss, r884.)

24 ( r6 s) OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN 1910-I9II. årsafverkningar enbart af nedbruten skog. Andra boag måste vidtaga åtgärder i ungefär samma eer iknande omfattning. De skador, som förorsakats af snöbrotten under vintern I 9 IO--I 9 I I äro såunda högst betydande, och deras verkningar komma nog änge att göra sig gäande. Det är att hoppas, att de med energi och omsorg bedrifna afverkningarna skoa förhindra uppkomsten af större insektshärjningar, som annars bruka föja dyika skogsförödeser i spåren. En mera indirekt skada ha snöbrotten förorsakat genom toppbrotten på granen. Granarna ha härigenom i stor utsträckning beröfvats de grenar, som äro rikigast kottastrande, hvarigenom föryngringsmöjigheterna försämrats. Om de kimatiska orsakerna ti snöbrotten. Det är tydigt, att snöbrott af en sådan utbredning och af så svårartad beskaffenhet, som de under vintern I9IO-I9II, måste ha förorsakats af ovaniga snöförhåanden. Aa de meddeanden, som inkommit ti anstaten angående snöbrottens uppkomst, angifva samstämmigt, att den för skogen ödesdigra snöbeastningen inträffade under november månad. Enigt Meteoroogiska centraanstatens rapporter var ock denna månad ovanigt nederbördsrik. Den uppmätta nederbördsmängden öfversteg vida den normaa. På de festa stationerna i norra Sverige från södra Norrbotten i norr ti Daarna i söder fö mer nederbörd än som förut någonsin observerats under någon november (HAMBERG I 9 r I a och b); Detta gäer äfven de ädsta stationerna, som varit i verksamhet i 5 I år såsom Jockmock, Stensee, Härnösand, Gäfe och Faun. Nederbördsdagarnas anta är mycket stort, ofta det största som observerats under november. Å sid. I49 finns en karta öfver nederbördens mängd och fördening i norra Sverige, november I 9 I o (j m fr Månadsöfversikt öfver vädereken i Sverige). Ett studium af denna är ganska ärorikt med hänsyn ti uppkomsten och den geografiska utbredningen af de här omnämnda snöbrotten. H vad som genast faer i ögonen är nederbördskurvornas täta föropp i sydöstra deen af Norrand. Här fanns under november I 9 IO ett nederbördsmaximum, sträckande sig från kustandet i Västernorrands och Gäfeborgs än in öfver södra Medepad, nordöstra Häsingand, sydigaste deen af Härjedaen och norra Daarna. Detta område öfverensstämmer ganska vä med utbredningen af det södra, mera hemsökta snöbrottsområdet, utmärkt å kartan fig. r. Någon fu öfverensstämmese är ju ej att vänta, då snöbrotten bero såvä af skogens som nederbör dens beskaffenhet (regn, böt eer torr snö), men ikheten mean de båda områdena är dock högst anmärkningsvärd.

25 68 HENRIK HESSELMAN. Den för skogen fariga snöbeastningen inträffade i dessa trakter under svåra sydostiga snöstormar i början af november månad. Under dagarna 1-5 nov. fö betydigt med snö i sydöstra deen af Västernorrands än och i norra och nordvästra deen af Gäfeborgs. I norra Häsingand var nederbörden störst såsom å Hedvigsfors 102 mm., Sködbacka 134,4 och Bjuråker 8o mm. I kustandet af Västernorrands än fö ikaedes mycket med snö eer snöbandadt regn, såsom i Härnösand 79,x, i Sundsva 63,4 och vid Sidsjö utanför Sundsva 74,xs mm., det inre andet erhö mindre såsom Los 32,2 och Sveg 30,7 mm. Snön fö de första dagarna vid temperaturer vid eer öfver no, men det bef snart kaare, så att den böta, å träden fastnade snön frös fast. Under den föjande deen af november månad fö ofta snö, på de festa stationer är nederbördsdagarnas anta stort, på många stäen iakttogs det största anta snödagar, som observerats under november månad, såsom i Bjuråker 17, Sveg I 8, Särna 2 2 och Härnösand 2 3 ( 2 3 dagar äfven november 1887) (HAMBERG I 91 r a). Snöbeastningen ökades därför atmera. Det norra snöbrottsområdet sammanfaer ej så vä som det södra med något starkt utprägadt nederbördsområde. Dock igger det ti hufvudsakig de innanför kurvan för 8o mm:s nederbörd, och fera stationer, band dem Bäfverträsk (iggande inom södra Lycksee revir) angifva öfver I oo mm. Några synnerigen starka snöfa äro ej att anteckna, men i stäet har det snöat så godt som aa dagar under november månad, såsom vid Bäfverträsk 27 dagar, vid Viihemina 2I dagar. Det finnes tyvärr så godt som inga termometerobservationer öfver den temperatur, som rådt under snöfaen. Inom hea snöbrottsområdet finns nämigen icke en enda station för temperaturmätningar, närmast beägna stationer äro i söder Junsee, i väster Stensee. Ett par gånger under månaden ha å dessa antecknats temperaturer öfver no, stundom samtidigt med snöfa. Enigt de uppysningar, som erhåits å de utsända frågecirkuären, har emeertid åtminstone den första snön fait våt, så att den i massa fastnat på träden, hvarefter den frusit fast. I Jämtand, som på det hea taget ej bifvit svårt skadadt, är nederbörden under november månad inom stora områden något mindre än i de skidrade trakterna. Öster och sydost om Storsjön igger dock ett mindre område med stor nederbörd, där Bydaen ståtar med den höga siffran af 246,6 mm. under november månad. Med undantag af Oviksfjäen har dock snön inom detta område ej förorsakat snöbrott af större omfattning än för öfrigt inom Jämtand. Hvad orsaken ti snöbrottens utbredning beträffar, märkes dessutom att nederbörden närmast fjäen varit mindre än i det egentiga skogsområdet, med undantag för ett område, omfattande södra deen af Norr-

26 (z 67) OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN I 9 I O-I 9 I I. bottens och norra hörnet af Västerbottens än. Detta förkarar, hvarför snöbrotten speat mindre ro i näheten af fjäen än i det egentiga skogsandet. I norra Daarnas fjätrakter har dock nederbörden varit stor, roo mm. och därutöfver, härifrån omnämnes också, att snöbrotten varit ganska omfattande. Af det föregående framgår, att skogen bef starkt snöbeastad under november månad. Snöbekädnaden hö sig ock änge kvar, i dagångarna töade den visserigen bort inom stora områden, men på höjderna ökades den mer och mer under snöfaen i december och januari månader. Snöbeastningen är ti sut ha bifvit adees koossa (jmfr ock fig. 7). Längre fram på vintern åg snön så tjockt och tätt på granarna, att man ej såg de gröna grenarna, utan träden sågo ut som snö- eer ispyramider. En annan faktor, som haft en stor betydese för snöbrotten, är att marken var ofrusen, då snön kom. Marken käade ej heer under det djupa snötäcke, som bidades redan under november månad. Marken erbjöd såunda ej träden samma stadiga fåste som under normaa vintrar. De starkt snöbeastade träden afbrötos eer vräktes omku des enbart på grund af den oerhörda beastningen, des ock därigenom, att vinden då och då ökade påfrestningen. Där skogen igger nervräkt i stora bråtar med stammarna i aa möjiga riktningar, där har nog den för starka beastningen enbart åstadkommit brotten. Där enstaka träd i beståndet brutits af eer vräkts omku, har nog vinden i många fa varit en medverkande faktor. Enigt uppgifter från fera hå ha emeertid snöbrotten i stor omfattning försiggått vid ugnt väder. Den första snöbeastningen var ojämn, den ena sidan af trädet beastades mer än den andra. Träden befvo därigenom mer eer mindre böjda. Uppgifter finnas om att t. o. m. timmergranar voro böjda med toppen mot marken. Den sedermera fana snön ökade beastningen at mera, så att en bristning ätt inträffade. Enigt uppgifter ha brotten emeertid inträffat icke enbart under snöväder, utan ock vid kar himme och ugnt väder, då temperaturen antingen höjde eer sänkte sig. Så märkvärdigt detta än åter, kan det nog få en ratione förkaring. Bekant är, att virke är skörare i torrt än i vått tistånd. Frysning verkar emeertid som en uttorkning och fruset virke är därför skörare än ofruset. När temperaturen sjönk tiräckigt, frös virket och den därigenom mera spröda stammen kunde ej uppbära beastningen, utan bröts af, utan någon yttre synig orsak. Det berättas, att vid kat och ugnt väder topparna stundom föo så tätt, att det var rent af ifsfarigt att vistas i skogen. När temperaturen höjes, ske snöbrotten af en annan anedning. Temperaturhöjningen om vintern beror vä oftast på sydiga vindar, som

27 HENRIK HESSELMAN. Fot. O. Eneroth. Fig. 7. Vinterbid fr.n Orsa socken. Öfre Un.n, nov I förgrunden öfversnöad ungskog. Observera skogvaktaren bakom en snöhöjd gran. Endast armen synes. Winterbid ans dem Wade in Orsa, November Man beachte den Mann hinter den von Schnee niedergedruckten Fichten.

28 OM SNÖBROTTEN I NORRA SVERIGE VINTERN I 9 I o- I 9 I I. 7I medfora en fuktighet, i viss mån beroende af vindens temperatur. Den på granarna anhopade snön är kaare än den omgifvande uften, emedan snön ångsamt uppvärmes och dessutom genom stark utstråning förorar värme. Under sådana förhåanden bör en kondensation af vattenånga äga rum i snön, en kondensation, som kan bi ganska betydande, om vindarna medföra en fuktighet, öfver.stigande vattenångans maximatryck vid o 0 Beastningen ökas härigenom, och den ökade beastningen kan ätt nog förorsaka ett brott, i synnerhet som det atid dröjer, innan det frusna Yirket tinar upp. Af många iakttagare framhåes, att de festa snöbrotten inträffat vid töväder. Då beastningen ej kan bi större, därför att snön börjar smäta, är det vä sannoikt, att dessa observationer bäst förkaras genom en dyik kondensation af vattenånga i den kaa snön. De svåra snöbrotten under vintern I9IO-I9I I ha såunda förorsakats af för norra Sverige adees ovanigt starka snöfa, ti des vid hög temperatur. Den för skogen ödesdigra månaden november medförde på de festa stäen i N arrand ymnigare snönederbörd, än någon föregående november, och säan torde på en månad ha fait så mycket snö som då, om man nämigen betraktar Norrand i dess hehet. Man kan ju därför hoppas, att hvad som förut ej händt i mannaminne äfven i framtiden måtte bi en säsynt företeese. Af intresse är emeertid att se, hur på oika sätt skötta bestånd motstått snöbrotten under vintern , ty som bekant anses ganska amänt band skogsmän, att en god skogsvård ska kunna härda bestånden mot dyika skador. En band frågorna i det utsända cirkuäret berörde också det infytande, som beståndsbehandingen haft på snöbrotten. En iten redogörese för svaren må afsuta detta meddeande. Om beståndsvårdens infytande på snöbrotten. En bearbetning af de i detta afseende insända svaren erbjuder betydande svårigheter. Det visar sig nämigen, att oika iakttagare kommit ti mycket oika uppfattning angående beståndsvårdens inverkan på snöbrottens omfattning. Endast i ett afseende förefinnes fu enighet, nämigen att ingen beståndsform undgått skador, och att ingen sags behanding förmått att het och hået rädda bestånden från snöbrott. Det största antaet iakttagare är visserigen af den uppfattningen, att de ogarade bestånden varit mer utsatta för snöbrott än de garade, och att de sutna bestånden värre hemsökts än de gesa, men många erfarna och ansedda skogsmän anföra som sin åsikt, att de gesa bestånden skadats mera än de tätt sutna, och några äro af den meningen,

29 HENRIK HESSELMAN. (q o) att beståndsvården speat ingen som hest ro. I afseeede på de unga taskogarna äro dock de festa af den åsikten, att de tättsutna skadats mera än de gesare eer garade....:.:2... e.n o ~... o JO..,, tf ~ ;; " ~ ä ;,;.. " :o..;j ';;;' N c "", c: ;: c: e P-< < Det är ju rätt naturigt, att iakttageser spridda öfver ett så stort område skoa kunna gifva ett rätt ojämnt resutat. För en fut bevisande jämförese fordras ju, att på oika sätt behandade bestånd äro ika hög grad exponerade för de snöförande vindarna. Säan torde