SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTT~ NING AR 1918

Transkript

1 Medföjer skogsvårdsföreningens Tidskrift 1919, häft. 2. SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTT~ NING AR 1918 SAMENERTRAG DER WALDBAUME IN SCHWEDEN IM ]AHRE 1918 AV GöSTA MELLSTRöM MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HAFT. 16. N:r C E N T R A L T R Y C K E R E T, S T O C K H O L M 9 9.

2 Mf:DDELANDEN FRXN STArfENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTET MITTELUNGEN AUS 11ER FORSTLICHEN VERSUCHS.-\NST.-\L T SCHWEDENS 16. HEFT REPORTs OF THE SWEDSH INSTITUTE OF EXPERIMENT AJ, FORESTRY No16 RAPPORTS DE LA :3TATION DE RECHERCHES DES FORETS DE,A SUEDE No 16 CENTRALTRYCKERIET STOCKHOUI 1919

3 REDAKTÖR PROFESSOR GUNNAR SCHOTTE

4 INNEHALL GÖST A MELLSTRÖM: Skogsträdens frösättning år 1918 Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Jahre I HENRIK HESSELMAN: Iakttageser över skogsträdspoens spridningsförmåga Beobachtungen Uber die Verbreitungsfähigkeit des \Vadbaumpoens LARS-GUNNAR ROMELL: Anatomiska egendomigheter vid en naturympning av gran på ta.... Antomy of a grafting of spruce on pine IV AR TRÄGÅRD H: skogsinsekternas skadegörese under år Die Schädungen der Forstinsekten im J ah re I 9 I r 09 TORSTEN LAGERBERG: Snöbrott och toppröta hos granen... I I5 Schneebrche und Gipfefäue bei der Fichte SVEN PETRINI: Om formpunktsbedömning.. The Form-point as an expression the trunk form... SVEN PETRINI: Formhöjdstiväxten i tabestånd inom Väster= bottens än I 84 The percent increment of the Form-height I87 Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år (Bericht i.iber die Tätigkeit der Kg!. Forstichen V ersuchsanstat Sch w edens im J ah re I 9 r 8; Report about the work of the Swedish Institute of Experimenta Forestry). I. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung, Farestry division) av GuNNAR ScHOTTE II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Botanica-geoogica division) av HENRIK HEssELMAN III. Entomoogiska avdeningen (Forstentomoogische Abteiung; entomoogica division) av IvAR TRÄGÅRDH... I96 IV. Avdeningen för föryngringsförsök i Norrand (Abteiung fur die Verjungungsversuche in Norrand; Division for afforestation probems in Norrand) av EovARD WIBECK... I99 Sid r8o

5 =c=ö=s=1=, =A=M=E=L=L=S=T=R=o= =M=CI SKOGSTRÄDENS FRÖSÄ TTNING ÅR I9I8. öreiggande redogörese rörande skogsträdens bomning och fruktsättning grundar sig på de uppgifter, som den bevakande skogsstatspersonaen årigen har att avge härom. Uppgifterna insändas ti domänstyresen, men bearbetningen och sammanstäningen har sedan åtskiiga år tibaka verkstäts vid skogsförsöksanstaten. Vädereken under vegetationstiden. Det tafrö, som ska skördas vintern J 9 I 8-I g, har rönt mera direkt inverkan av vädereksförhåandena under de tre sist förfutna vegetationsperioderna, I916 års på bomknopparnas anäggning, I9I7 års på bomningen, bommornas befruktning och kottämnenas utvecking samt I 9 I 8 års på kottarnas vidare utvecking och fröets mognad. För träd med ettårig frömognad är det däremot endast de två sista årens temperatur och nederbörd, som haft direkt infytande. Temperaturen var i amänhet norma eer något däröver i början av J 9 I 6 års vegetationsperiod, sedan var den hea året under norma utom i jui månad, då den i Norrand var betydigt högre än normat. Nederbörden var under apri, maj och juni månader mycket över den normaa; under de två förstnämnda månaderna påfaande stor i norra dearna av andet och i juni mycket stor i södra Sverige. Senare deen a v sommaren var däremot reativt nederbördsfattig. I början av I 9 I 7 års vegetationsperiod, apri och maj månader, var temperaturen i norra Sverige betydigt under den normaa. Ä ven för södra dearna av andet var apri reativt ka, då däremot maj hade att uppvisa en temperatur något över den normaa. Juni var tämigen varm, medan jui för större dearna av andet hade en temperatur något under den för månaden vaniga. I jämförese rr.cd den normaa temperaturen för månaden hade I 9 I 7 års augusti ett överskott av icke mindre än 2-4 grader. I september rådde medetemperatur: Frostnätter voro mycket vaniga i apri och voro icke heer ovaniga i maj. Den 6-g juni förekomma frostnätter över stora dear av andet och samma var I. Medde..frin Statcns Skogs.försöksamtat. Häft. r6.

6 2 (;ÖSTA MELLSTRÖM förhåandet den 5-8 jui. Augusti var däremot så gott som frostfri, men september hade att uppvisa frostnätter över hea andet. Apri månad var mycket våt, i det nederbörden då utgjorde icke mindre än I 38 procent av den normaa, maj var däremot ovanigt nederbördsfattig. Samma var förhåandet för södra Sverige även under juni och jui månader. Norrand fick under båda dessa månader rikigt med nederbörd. Synnerigen utmärkande var juni för sin stora nederbörd för Norrands vidkommande. Augusti hade att uppvisa stor nederbörd i andets västra dear men ringa i dess östra. I september åter var nederbörden rikig i Norrand och sydigaste Sverige men ringa i meersta dearna av andet. -'- Som synes har det i norra Sverige varit jämföresevis vått; undimtag utgör endast maj månad samt i någon mån augusti. Däremot har södra Sverige haft ovanigt ringa nederbörd. För I 918 ges en ur»månadsöversikt av vädereken i Sverige» hämtad redogörese över temperatur- och nederbördsförhåanden för de månader under vika vegetationstiden infaer. Apri månad. Temperaturen var i medeta över den för månaden normaa i så gott som hea Sverige utom å småändska högandet, där den var någon tiondes grad under densamma. I inre dearna av Norrbottens än, ävensom å Gottand och i kustområdet av Haands än var den 2 a 3 grader över normatemperaturen. I övriga deen av Norrand var den o,s-2,o grader, i Sveaand omkring o,s-i,o grader och i övriga dear av Götaand r.s-2.o grader däröver. Nederbörden utgjordes i norra dearna av andet ti övervägande deen av snö och i södra av regn. I Norr- och Västerbottens än var nederbörden endast omkring 50 procent av den normaa, i meersta Sverige betydigt däröver och i södra dearna av andet ungefär norma. I medeta för hea riket var den 2 7, I min eer 108 procent av den normaa, som är 25,2 mm. Maj månad. Liksom i apri var även i maj månad temperaturen över den normaa i nästan hea Sverige. Endast i Bottenhavets nordiga kusttrakter var den någon tiondes grad därunder. Största avvikesen, 2,o a 3,o grader över medetaet, uppvisa Örebro och Ävsborgs än samt göteborgstrakten. I övrigt var temperaturen o,s-2,o grader över medetaet. Synnerigen stark nattfrost rådde den maj över hea Sverige, varav föjde svår skadegörese. Ingen maj månad under de senaste 50 a 6o åren har i större deen av södra Sverige varit så nederbördsfattig som I 9 I 8 års, och man måste gå ångt tibaka i tiden för att finna motstycke ti den torka, som rådde. Medenederbörden för hea andet under ma j r 9 I 8 var bott I 2, r mm, eer 32 procent av normamängden, som är Den ia nederbörd

7 SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR 19r8 3 som fö, utgjordes i övre Norrand av snö, ängre söderut av snöbandat regn och i andets meersta och sydiga dear av regn. :Juni månad. Temperaturen var i medeta för månaden ägre än den normaa, utom för ett mindre område i nordvästiga Norrand. Avvikesen från medetaet var störst, mer än 2,o grader, i större deen av Småand, i Västergötand, Dasand, Värmand, Daarna och sydiga deen av Jämtand, ejest var den mean 0,4 och 1,9 grader. Frost inträffade på fera stäen i södra Sverige natten mean den 2 och 3 Nederbörden utgjordes huvudsakigen av regn, men ferstädes i Norrand även av snö eer snöbandat regn. Varje dag i månaden fö nederbörd någonstädes i ~ndet, och nederbördsdagarnas anta var i a- mänhet mycket stort. Nederbördens mängd var i Norrand omkring dubbet så stor som den normaa och i det övriga Sverige ungefär norma, utom på Gottand, där brist rådde. För hea andet var nederbörden I 46 procent av den för månaden normaa, som är 44,3 mm. Inom stora dear av andet fö nederbörden först i månadens senare de, vadan torkperioden från maj månad bev betydigt utökad och dess verkningar mera kännbara. :Jui månad. Månadens temperatur var i medeta 2 grader högre än den normaa i inre dearna av Norrbottens än, mean o, s och I,s grader i det övriga Norrand, i norra Sveaand omkring o, s grader däröver men i södra Sveaand och Götaand någon tiondes grad därunder. Frost förekorn ingenstädes under månaden. Nederbörden, som nästan utesutande bestod av regn, var för andet i sin hehet under den normaa; i Norrbottens, U p p saa, Södra Kamar och Gottands än rådde ti och med brist då det i dessa trakter icke fö mera än omkring so procent av normaa nederbördsmängden. I Jämtands, Värrnands, Örebro än, Södra Ävsborgs, Kristianstads och Mamöhus än var den däremot något över den normaa. Över riket i sin hehet fö 59,9 mm eer 87 procent av den normaa nederbörden. Augusti månad. Temperaturen var i medeta för månaden i de västra dearna av andet högre, men i de östra dearna mestades ägre än nor_ rnaternperaturen. Största avvikesen inträffade i nordöstra Norrbottens och Västerbottens än, där temperaturen var omkring 1,s grader under den normaa. I västra dearna av Jämtands och i Örebro än var den omkring I grad över densamrna; i västra Götaand omkring o, s grader och. i inre Götaand någon tiondes grad däröver samt i östra dearna någon tiondes grad därunder. I nästan hea Sveaand rådde medetemperatur eer upp ti 0,9 grader däröver. Nederbördsmängden var i medeta för hea andet 6g,9 mm, eer go procent av den för månaden normaa, som är 78,s mm. I Jämtands,

8 4 GÖST A MELLSTRÖM Västerbottens och Västernorrands än var nederbörden betydigt över den normaa, men på Gottand, i Örebro än och i Södra Ävsborgs än var den endast omkring häften så stor. September månad. Över hea andet var temperaturen i medeta ägre än den normaa. Någon frost förekom dock icke söder om en inje som tänkes dragen tvärs över andet över Karstad och Stockhom. Icke ofta har det inträffat under de senaste 6o åren att september varit så rik på nederbörd som I 9 I 8, och detta gäer i särskid grad södra och meersta Sverige, där knappast någon september under nämnda period haft så stor nederbördsmängd. Den utgjordes huvudsakigen av regn, men på några stäen i Norrand och nordvästra Sveaand fö även snö. I procent av normanederbörden fö det minst i Västernorrands än, eer I 62 procent och mest i Södermanands än, eer 328 procent. I medeta för hea riket utgjorde nederbörden I I I, 7 mm, eer 22 1 procent av den normaa. Sammanfattning. Under såvä apri som maj månader var temperaturen över så gott som hea Sverige högre än medetaen. Motsatt förhåande ägde rum under juni månad. I jui var temperaturen högre än mediet i norra dearna av andet men norma eer något ägre söderut. Augusti hade att uppvisa mer än medetemperatur i västra Sverige och motsatt förhåande i östra. Medetaet för sept. månad visar ägre temperatur än normat för hea andet. Svåra frostnätter förekomma överat den maj o.ch på fera stäen i södra Sverige även den 2-3 juni. Sommarens nederbördsförhåanden kännetecknas av en ångvarig torkperiod under försommaren, särskit beträffande södra Sverige, och av en ika ihärdig regnperiod i sutet av sommaren. Såunda föjde efter en i nederbördshänseende ungefär norma apri en ovanigt torr maj. Torkperioden sträckte sig över även förra deen av juni, men under senare deen av denna månad fö mycket regn. Jui och augusti månader hade något mindre. än norma nederbörd men september ovanigt mycket mer än normat. Taens och granens bomning. Taens bomning var under år Igi8 ganska god 1 ovre Norrand, d. v. s. inom de fem nordigaste överjägmästaredistrikten; såedes från finska gränsen och ned ti Jämtand. Inom detta område är bomningen närmast att beteckna såsom rikig-medemåttig hos fristående träd och medemåttig eer något däröver i bestånd. Något svagare var bomningen inom ett område söder därom, närmast sammanfaande med Meersta Norrands distrikt, och i övriga dear av andet var den be-

9 SKOGSTRADENS FRÖSATTNING ÅR r9r8 5 Tabe 1. Sammandrag över bomningens ymnighet hos taen och granen våren rgr8. Die Biite der Kiefer und der Fichte im F1iihjahr Igi8. Procentfördening av kronojägarnas uppgifter om Prozentweise Verteiung der Försterberichte iber Distrikt i fristående träd med f retste. h en( e B"" aume mit :; [. "' p.. ~ '"1 ~- g.,"' <i "' ~g B ~- ~ ~ rrq ~ O' O ~ e;: a:. ~r/q n ~ v' v' v' """ o ~- CIQ o " oq "'" ~ o ~ c: 8 ""' 8 ~ v' 8 ~ tjj (; ":; tjj o :; " a: ~ 8 ":; rrq (; Uq ~ rrq " I " :; rrq I 8 :; fr~ s ::s ~ v' t;j o r=; 8 s- :; " rrq bestånd med B e stan.. d e mit 8. "' p.. ~, ~ [ "' """ rrq B ~ "' s "o n v' ~ ::;: ~- """ o c;q ~ oq 8 ~ v' ~ " o :; g! 8 " " :; rrq (; rrq ~ >; :::1. ~- r; Pi "" o v' 8 ~ s- :; rrq " Övre Norrbottens Nedre»... SkeUefteå... Umeå... Härnösands... Meersta Norrands... Gäve-Daa... B.ergsags... Ostra... Västra. Småands...! Södra Hea andet Ta (Kiefer) o II o o o o o o II o 34 ss o I o o 14 o r I5 I I r i o o o Gran (Fichte) Övre Norrbottens Nedre».... Skeefteå.... Umeå Härnösands Meersta Norrands..., Gäve-Daa....! Bergsags... ::::::::::::1 Östra.... Västra Småands Södra o 34 so o 39 6r o o o IO 38 I o o o o o o 8 92 o Hea andet\ 3 I 19 IS sr ss o 38 o o 2 o o o I8 o o o o O o s6 zs tydigt mindre. Såsom framgår av tabe r är bomningen där angiven såsom svag-medemåttig hos fristående träd och övervägande svag i bestånd. Som medeta för hea andet kan man säga taens bot).ning var medemåtig hos fristående träd och svag-medemåttig i bestånd.

10 6 GÖST A MELLSTRÖM Bomningens inträde är något vanskigt att ange, ty uppgifterna härom variera ganska mycket; i en de fa ti synes at för mycket för att stöda sig på direkta iakttageser. Vid samarbetande av uppgifterna härom äro därför de mest avvikande utesutna, varefter medetaen av de övriga böra utgöra ganska goda uttryck för bornningstidens verkiga inträffande, hest som sammanstäningen gjorts för så p,ass små områden som överjägmästaredistrikt. Inom Södra distriktet inträdde taens bomning omkring den 20 maj, inom Småands, Västra och Östra under tiden 25 maj- I juni, inom Bergsagsdistriktet den I juni och därefter fortskred bomningen småningom norrut och inträffade i andets nordigaste dear omkring tiden 20 juni-i jui. Såedes tog det under I9I8 30 a 40 dagar för inträdet av taens bomning att passera Sverige från söder ti norr. Bomningstiden är den samma som under de närmast förcgående åren. Granen bommade synnerigen svagt över så gott som hea Norrand. Detta framgår också mycket tydigt av nedre deen av tabe I. Om man sammanför aa uppgifterna från de sex nordigaste distrikten angående ymnigheten av granens bomning, finner man att ifråga om fristående träd bomningen uppgivits som ingen i icke mindre än 57 procent av uppgifterna, svag i 34 procen~, medemåttig i 7 procent och rikig endast i 2 procent. För granbestånden bi motsvarande siffror föjande: ingen bomning 70 procent, svag 27 procent, medemåttig endast i 3 procent och rikig i intet fa. Gäve-Daa distrikt, i det närmaste sammanfaande med Gästrikand och Daarna, utgör ett övergångsbäte med något ymnigare bomning och i andet söder därom var bomningen synnerigen ymnig. En iknande sammanfattning för de fem södra distrikten, som ovan gjorts för de sex norra, visar het andra procentsiffror för respektive ymnighetsgrader. För fristående träd är i intet fa bomningen där uppgiven såsom ingen, 2 procent av rapportörerna ha ansett bomningen vara svag, I9 procent medemåttig och 79 procent såsom rikig. I bestånden var bomningen något svagare. Där är den ansedd vara ingen i r procent av uppgifterna, svag i 7 procent, medemåttig i 26 procent och rikig i 66 procent. Inom detta sistnämnda område var bomningen ymnigast i östra deen, där den nästan överat är uppgiven såsom rikig. Bomningen hos granen började inom Södra distriktet i amänhet ungefår en vecka tidigare än hos taen. Förre kronojägaren J. A. Meström, södra Haand, som ämnat en de uppgifter ang. frötigången I 9 I 8, uppger tidsskinaden för bomningens inträde hos ta och gran ti 14 dagar och skriver samtidigt:»jag har icke förut märkt så stor skinad på bomningens inträde hos ta och gran. Uppgiften grundar

11 SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR sig på noggranna iakttageser. Dagarna under meantiden voro ändå tämigen varma, omkring + 20 C, men nätterna tämigen svaa. Även inom Småands, Västra och Östra distrikten var tidsskinaden omkring en vecka. Inom Bergsags, Gäve-Daa, Meersta Norrands och Härnösands distrikt var tidsskinaden något kortare, eer 4 å 5 dagar, och ängre norrut så gott som sammanfö de båda trädsagens bomnings tid. Detta förhåande mean bomningens inträde hos taen och gra nen torde vara det mest vaniga för vårt and. Inträdet av granens bomning skrider något ångsammare mot norr än taens. Tidsskinaden torde i amänhet vara 8 a I O dagar på de omkring 60 mi, som utgöra Sveriges ängdriktning från söder ti norr. Tigången på takott. Tigången på I=årig takott åskådiggöres medest kartan däröver. Av denna framgår det, hurusom inom övre Norrand och i synnerhet inom Nedre Norrbottens och Skeefteå distrikt förekomsten av 1-årig takott är ganska god. Inom de två nämnda distrikten är tigången överat angiven såsom medemåttig-rikig hos fristående träd och samtidigt medemåttig i bestånden utom vad beträffar Görjeå och V:a Arvidsjaurs revir, där kottämnenas förekomst är något svagare. Övre Norrbottens distrikt samt Umeå och Härnösands distrikt ha ungefår medemåttigt med takottämnen. Från Vettasjoki revir rapporteras det emeertid tota brist på 1 -årig kott, och i Tär.endö revir förekommer sådan endast hos fristående träd. Inom Meersta Norrands distrikt finnes ännu trakter varest tigången är över medemåttan; sådant förhåande uppgives från Östersunds, Bräcke och N:a Häsingands revir. I nordvästra deen av distriktet, Frostvikens och Åre revir, är tigången däremot synnerigen svag. Längre söderut i andet, såedes huvudsakigast inom Svea- och Götaand, förekommer 1-årig takott något under medemåttan, och på kartan är tigången i huvudsak betecknad såsom svagrikig hos fristående träd och samtidigt svag i bestånden. Från några revir uppgives det, att kott så gott som saknas i bestånden. Dessa äro: En köpings, N:a Rosags och Örbyhus inom Bergsagsdistriktet, Gubergs, Kinda och Gottands inom Östra distriktet samt Dasands och Hunnebergs revir inom Västra distriktet. För norra Sveriges de ha vi att nästa år emotse ett ganska gott fröår vad taen beträffar. För meersta och södra Sveriges vidkommande äro utsikterna däremot icke synnerigen förhoppningsfua; kottigången synes där biva något svagare än innevarande vinter. Den 2=åriga takotten. På grund av oikhet i rapporterna om 1-ang kott föregående år och 2-årig kott nu är det icke mindre än 30 stycken

12 Tigången på 1-årig takott hösten Sverige (Ertrag an r-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste zgz8.) r. Jukkasjärvi 2. Vettasjoki. 3 Gäivare. 4 Storandets. 5 Ängeså. 6. Råneträsks. 7 Porjus. Distrikt och revir. Övre Norrbottens distrikt. 8. Muoino. 9. '!'än~ndö. ro. O:aKorpiomboo. rr. V:aKorpiomboo. 12. Bönävens~ r 3. H~pa~anda Ranea. rs. Storbackens. r6. Jockmock;. 17. Görgeå. 18. PärJ<i.vens. '9 Sik! Vargiså. zr. Ivamesjaurs. Nedre ivorrboitens distrikt. 22. Ö:a Arvidsjaurs. 23. V:a Arvidsjaurs. 24. Bodens. 25. Seets. 26. Piteå. 27. Ävsby. 28. Arjepuogs. 29. S:a Arvidsjaurs. 30. Maå. 31. N:a Sarsee Skee.fei distrikt. 32. S:a Sorsee. 33 Jörns. 34 Norsjö. 35 Burträsks. 36. V:a Stensee. 37 Ö:a Stensee. 3? Bjurbäckens. 39 Lycksee. 40. Båvikens. 41, Vinidens. Umeå distrikt. 42. Örå. 43 Degerfors 1amte n:r 45, H~inäs skorevir. 44 Bjurhoms Fredrjka. 47 y:a Asee. 4ö. O:a Åsee, 49 V ogsjö. so. Magomajs. Härnösands distrikt. Sr. Dorotea. 52. AnundsH>. 53 Soefte~. 5+ J unsee. 55 T&sjö. Meersta NmTands distrikt. s6. f.rostvikens. 57. Qstersunds. s8. Are. 59 Haens. 6o. Bräcke jämte n:r 66, Bispg&r den s skorevir. 6r. Rätans. 62. Hede. 63. Medepads. 64. N.:a Häsingan es. 6s. V :a Häsingand s. Forts. å nästa sida.

13 Tigången på 2-årig takott hösten Sverige (Ertrag an z-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbste 1918). Distrikt' och revir. Forts.. från föreg. sida. 67. Hamra. 68. Gästrikandsjämte n:r 79, Grönsmka skorevir 6g. Kopparbergs. 70. Garpenbergs revirde jämte n:r 93, Bjurfors skorevir. Gäve-Daa distrikt. 7'. f,.jvdaens Öoa 72. Avdaens V:a 73 Särna. 74 Idre. 75 Transtrands. 76. Västerdaarnas. 77 Maing!-bo och n:r 78, Kotens. Bergsagsdistriktet. So. Fiipstads. 87. Grönbo. 81. Fryksdas. 88. Köpings. 82. Arvika. 89. Västerås. 83. Karstads. go. Enköpings. 84. Kristinebamns. gr. ~:a Rasags. 85. ~skersunds. 92. Orbyhus. 86. Örebro. Östra distriktet. 94 Stockhoms. roa. Linköpings jämte 95 Gripshoms. n:r 101, Omg6. Nyköpings. bergs skorevir 97 Karsby. ror. Kinda. g8. Finspångs. ro2. Gottands. qg. Gubergs, ro4. Granviks. ros. Tivedens. ro6. Vartofta, 107. Kinne Sättbygds. Västra distriktet. IOQ, Dasands. n a. Hunne bergs. III. Marks. n2. Uddevaa. r i3. Tjusts. r q.. Aspeands Eksjö. u6. Jönköpings. n7. Västbo. Snt&ands distrikt. n8. Sunnerbo. ng. Värends Kosta Uricehamns Bekinge S. Skånes. 125 N. Skånesjämte n:r 130, Koeberga skorevir, 126. Hamstads. Södra distriktet Kamarjämte n:r 122. Hammarse,bo skorevir Öands, I'29 Göteborgs --fp~-csad;u;ns~!f=). ---_11evirgriins (R)>.v~/ t:,_ /an:twgsgriins <: (raffdwakgreme/

14 O GÖSTA MELLSTRÖM eer 23 procent av reviren, som i år få annan beteckning över tigången på kott i:j.n föregående år. Av dessa avvikeser äro I I stycken positiva, d. v. s. tigången på 2-årig takott uppgives i år vara bättre än den I-åriga kotten föregående år, och I9 stycken negativa. I rege äro avvikeserna dock ej större än att beteckningen i år stannat vid antingen närmast högre eer närmast ägre grad. Enda avvikesen härifrån utgör Magomajs revir, där tigången på I-årig kott föregående år uppgavs vara medemåttig-rikig hos fristående träd och samtidigt medemåttig i bestånden. I år uppges det däremot att 2-årig kott saknas. På grund av det övervägande antaet negativa avvikeser ger kartan över tigången på 2-årig takott i år en något svagare totabid än kartan för I årig takott föregående år. Den 2-åriga takotten är ganska jämnt fördead över hea andet. Några smärre växingar förekomma givetvis, men av kartan framgår det att intet större område är bättre eer sämre ottat än övriga dear. I huvudsak är det svag-rikig tigång hos fristående träd och svag tigång i bestånden. Från I 4 revir uppges förhåandet vara något fördeaktigare. Dessa äro: Bönävens, Storbackens, Jokkmocks, Mamesjaurs, Jörns, Norsjö, Burträsks, Fredrika, Gästrikands, Kopparbergs, Garpenbergs, Sättbygds, Marks och Västbo revir. Inom I I revir är tigången svagare än medetaet. Dessa äro: Vettasjoki, Vargiså, Seets, Magomajs, Frostvikens, Åre, Haens, Örbyhus, Kinda, Aspeands och S:a Skånes revir. Av dessa sistnämnda uppges förutom Magomajs även Vettasjoki vara het i saknad a v 2-årig kott. På grund av den svaga förekomsten av kott är det endast från fyra revir som det rapporteras tigång utöver det okaa behovet. Dessa äro: Storbackens, Piteå och Ävs by revir i Nedre Norrbottens distrikt och Burträsks inom Skeefteå distrikt, men givetvis kan insaming i och för kängning förekomma även å andra patser. Inom övriga revir anses tigången på 2-årig takott täcka okabehovet i 56 stycken, företrädesvis beägna i norra Sverige, och förekomsten är uppgiven som otiräckig från 68 revir. Takottens beskaffenhet, Utveckingen av den 2-åriga takott som finns är reativt god. Inom Skeefteå och Härnösands distrikt ha aa rapportörerna ansett den vara utesutandf' vä utveckad, och inom Bergsagsdistriktet är kotten ansedd vara outveckad i endast ett fa. Inom övriga distrikt variera uppgifterna om outveckad kott mean 8 och 20 procent. För andet i sin hehet upptoga 9 I procent av rapporterna kotten såsom vä utveckad och 9 procent såsom outveckad (se närmare tabe 2!). Härvid är emeertid att märka, att det är kottens reativa storek, som igger ti grund för de nämnda procenterna. Om

15 SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR r9r8 11 Tabe 2. Den 2=åriga takottens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der 2-jährigen Kiefernzapfen. Kronojägarnas uppgifter om Förstet-berichte iiber ~ takottens utvecking takottens godhet j 1 d_i_e_e_n_tw_i_ck_,un_g_d_e_r_z_a_pf_e_n 11 d_ie G_ut_e,d_e_r_z_ap_"_en Distrikt vä utveckade outveckade wohentwickete unentwickete Anta be- 11 vaknings- 1 trakter % Anzah d. Förstereien Övre N arrbottens ~~~~=fteå. -~...: [ ~ 9 1o 0 o Umeå Härnösands Meersta Norrands... :::::: i Anta bevakningstrakter Anzah d. Förstereien Gäve-Daa... j B.ergsags... ' S 5 98 Ostra o 9 Västra Småands Södra..._.._.._.._._.._.._ % I I friska gesund e Anta be- vakningstrakter Anza d. Förstereien o o 4 IO I 3 o o 39 IOO o o s I I o o o o s O I o o I o o 2_x,, 8-= =5' =---+T------'--:----i IOO o o.._ Hea andet[ 47 I [ [[ 494 [ 98[ % skadade beschädigte Anta be- vakningstrakter Anzah d. Förstereien såunda en rapportör angivit kottarna såsom små, hava de vid sammanstäningen hänförts ti outveckade. Några svamp-, insekts- eer andra skador förekomma icke i någon nämnvärd grad å takotten. Endast i I I fa, eer 2 procent av uppgifterna, äro dyika skador observerade. Tigången på grankott. Tidigare har omnämnts hurusom granens bomning var mycket svag i norra Sverige men däremot rikig i södra. Detta förhåande åter: spegas också å kartan över tigången på grankott hösten Igi8. Av densamma framgår hurusom stora områden inom Norrand äro het i saknad av kott, och i övriga dear finnes endast något itet kott å fristående träd. Från de sex nordigaste överjägmästaredistrikten är det uppgifter om svag kottigång i granbestånden endast inom 3 revir, nämigen: Jukkasjärvi, Storandets, Storbackens, Jokkmocks och Mamesjaurs. Inom samma sex distrikt finnes kott hos fristående träd i 28 revir och 33 revir sakna grankott het och hået. Gäve-Daa distrikt II % 2

16 12 GÖST A MELLSTRÖM utgör ett område där en vändpunkt är beägen i fråga om grankottens förekomst. I detta distrikts nordvästra de finnes ingen kott, i dess meersta de är tigången svag och i dess östra de finnes medemåttigt med grankott. I andet söder om Gäve-Daa distrikt är det däremot över~ at gott om grankott. Här är tigången uppgiven vara antingen medemåttig-rikig hos fristående träd och samtidigt medemåttig i bestånden eer också rikig både hos fristående träd och i bestånd. Det är i södra Sveriges östra de som granen har den rikigaste kottsättningen, och av kartan synes hurusom ett stort sammanhängande område utmed Östersjön från Uppands nordgräns ti sydkusten av Bekinge är betecknat het svart. Detta område omfattar i huvudsak andskapen Uppand, Södermanand, Östergötand, Småand och Bekinge. De revir inom vika tigången på grankott är rikig såvä i bestånd som hos fristående träd äro: inom Bergsagsdistriktet Grön bo, Köpings, Västerås, Örbyhus; inom Östra distriktet aa revir utom Linköpings och Ombergs; inom Västra distriktet Vartofta, Kinne och Sättbygds; inom Småands distrikt Tjusts, Aspeands, Eksjö, Jönköpings, Sunnerbo, Värends, Kosta och Hammarseho skorevir; inom Södra distriktet Bekinge och Kamar revir. Det kan ti och med ifrågasättas att förekomsten av grankott varit at för rikig på en de patser. Beastningen av trädens toppar har bivit at för stor, och föjden har bivit att vid storm eer snöfa toppbrott inträffat. Om dyika skador skriver skogschefen D. DE GEER från Strömsnäs A.-B, Småand, den zs/ 9 rgr8 föjande:»överat ses grantopparna nedböjda av de tunga kottsamingarna, ofta över rät vinke. Tarika toppar hava redan avbrutits och det är att befara, att skadan kommer att få mycket större omfattning, när snön fäster sig i de nedböjda kronorna. De festa brotten hava iakttagits i 5o-6o-åriga granbestånd, och har den brutna toppens ängd varit 2 a 3 meter. Brottstäet har ofta visat en diameter av 5 a 6 cm. Ett par toppar hava. vågts, och har vikten befunnits vara c:a 25 kg, men har även avsevärt tyngre och större toppar iakttagits. Kottarnas anta har ofta å brottstycket uppräknats ti över 5o o stycken.» Jägmästaren JOHAN DAHLGREN i Kosta revir anför om iknande skador:»ett stort anta kottbärande grantoppar ha avbrutits på grund av kottarnas 'tyngd, särskit under eftersommarens stormar, och ett stort anta sådana grenar uta mot fa att förvänta vid snö.» Inom, 29 av de 5 sydigaste överjägmästaredistriktens 51 revir uppgives att det finnes grankott utöver det okaa behovet. Norr därom föreigger ingenstädes sådant förhåande. Dessa siffror äro de matematiska medetaen av kronojägarnas uppgifter. Jag anser emeertid att

17 SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR siffrorna icke utgöra ett fugott uttryck för möjigheterna av kottinsa;ing. Först och främst är icke frågestäningen i uppgiftscirkuäret sådan att det förutsättes direkt svar på detta spörsmå, och för det andra kan det ifrågasättas huruvida icke fordringarna för det okaa behovet iband satts för höga. Såunda är det icke så särdees säsynt, att en rapportör, som uppgivit rikig tigång på kott, dock ansett densamma endast täcka det okaa behovet, och detta oaktat uppgiftsområdet är beäget inom verkig grantrakt. Insaming av grankott i och för fröets tivaratagande kan säkerigen ske överat inom Svea- och Götaand med undantag av Daarna. Sådan bör också komma ti stånd i största möjiga utsträckning. De inneiggande förråden av granfrö äro icke synnerigen betydande, och då vi vä få hoppas, att skogsskötsen framdees icke övervägande ska gå i vedhuggningens tecken, utan fast mera inriktas på under senaste åren uppkomna revors reparerande, bir behovet av skogsfrö stort. Grankottens beskaffenhet är ganska tifredsstäande. Av 344 uppgifter från hea andet om dess utvecking upptaga 286 stycken eer 83 procent den såsom vä utveckad och 58 stycken eer I7 procent såsom outveckad. Om man endast räknar med de sex sydigaste överjägmästaredistrikten, som ju i år ha det största intresset, bi siffrorna för vä utveckad kott 2 I 5 stycken uppgifter utgörande 84 procent och för outveckad kott 40 stycken och I 6 procent. Inom dessa sex distrikt växa procentsatserna för vä utveckad kott mean ägst 76 i Västra distriktet och högst 92 i Södra distriktet. Grankottarna uppgivas vara friska av 244 rapportörer, utgörande 72 procent av meddearna härom, och skadade av 95 stycken eer 28 procent. För de sex södra distrikten biva motsvarande siffror något ogynnsammare, i det här 68 procent av uppgifterna upptaga kottarna såsom friska och 32 procent såsom skadade. Skadorna äro i de festa fa orsakade av insekter och i något enstaka fa av svamp. Av dessa siffror får dock icke dragas den sutsatsen att I 6 procent av den förekommande kotten är outveckad eer att 28 procent är odugig på grund av skador. Vid uppgifternas sammanstäande har nämigen förfarits så, att så snart en rapportör uppgivit att outveckade kottar eer skador ha observerats, så ha uppgifterna hänförts ti kategorierna outveckade eer skadade. Ofta har det såunda inträffat, att sådana uppgifter som»grankotten devis outveckad» ha orsakat att uppgiften hänförts ti kategorien outveckade, och uppgifter som»kotten devis skadad»,»insektsskador ha observerats»,»en de kottar kådupna» och dyika gjort att uppgifterna hänförts ti skadade. Den procentuea förekomsten av outveckad och skadad kott bör såedes vara betydigt mindre än vad ovan angivna siffror ge vid handen.

18 Tigången på grankott hösten Sverige (Ertrag an Fichtenzapfen in Schweden im Herbste I 9 I 8.) 1. T ukkasjärvi 2. V ettasjoki. 3 Gäivare. 4 Storandets. 5 Ängeså. 6. Råneträsks. 7 Porjus. Distrikt och revir. Övre Norrbottens distrikt. 8. 'Muoino. 9 Tär~ndö. 10. O:aKorpiomboo. :n. V:aKorpiomboo. 12. Bönäven s. 13." H~pa~anda. 14. Ranea. I5 Storbackens. x6. J ockmocks. 17. Görgeå. 18. Parävens. xg. Sikå. 20. Vargiså. 2 r. Mamesjaurs. Nedre Norrbottens distrikt. 22. Ö:a Arvidsjaurs. 23. V:a Arvidsjaurs. 24. Bodens. 25. Seets. 26. :r.iteå. 27. Avsby. 28. Arjepuogs. 29 S:a Arvidsjaurs. 30. Maå. 31. N:a Sarsee Skee_/te/1 distrikt. 32. S:a Sorseie. 33 Jörns. 34 Norsjö. 35 Burtråsks. 36. V :a Stensee. 37 Ö:a Stensee. 38. Bjurbäckens. 39 Lycksee. 40. Båvikens. 41. Vinidens. Umeå distrikt. 42. Örå. 43 Degerfors jämte n:r 45, Hänäs skorevir. 44 Bjurhoms. 46. FredrÅka. 41 y:a Asee. 48. Ö:a Åsee. 49 V ogsjö. so. Magomajs. Härnösands dstrikt. s r. Dorotea. 52. Anundsiö. 53 Soeftei. 54 Junsee. 55 TÄsjö. 1eersta Norrands distrikt. s6. f.rostvikens. 57 Qstersunds. ss. Are. 59 Haens. 6o. Bräck e jämte n :r 66, BispgÄrdens skorevir. 6r. Rätans. 62. Hede. 63. Medepads. 64. N:a Häsingands. 65. V :a Häsingand s. Forts. å nästa sida.

19 Tigången på björkfrö hösten Sverige (Ertrag an Birkensamen in Schweden im Herbste 1918). Distrikt och revir. Forts. från föreg. si~a. 67. Hamra. 68. Gästrikands jämte n:r 79, GrÖnsmka skorevir 6g. Kopparbergs. 70. Garpenbergs revirde jämte n:r 93, Bjurfors skorevir. 'Gäve-Daa distrikt. 71, Ävdaens Ö.a 72. Avdaens V:a 73 Siirna. 74 Idre. 7 5 Transtrands. 76. Västerdaarna~. 77.:\iaing:-bo och n:r 78, Kotens. Bergsagsdistriktet. 8o. Fiipstads. 87. Grönbo. 81, Fryksdas. 88. Köpings. 82. Arvika. 8g. Västerc1s. 83. Karstads. go. Enköpings. 84. Kristinehamns, 9I. ~:a Rosags. 85. ~skersunds. gz. Orbyhus. 86. Örebro. Östra distriktet. 94 Stockhoms. Ioo. Linköpingsjämte 95 Gripshoms. n:r 103, Omg6. N y köpings. bergs skorevir 97 Karsby. ror. Kinda, L18. Finspångs Gottands. Q9. Gubergs Granviks. ros. Tivedens. xo6. Vartofta Kinne Sättbygds. Västra distriktet. roq. Dasands. 1 to. Hunnebergs. rn. Marks. rr 2. Uddevaa. x 13. Justs Aspeands. ns. Eksjö. n6. Jönköpings Västbo. Sm!Ua1;,ds distrikt. n8. Sunnerbo, rrg. Värends Ko~ta. 121, Uricehamns. Södra distriktet Bekinge. 1~7. Kamarjämte n:r :r24. S. Skänes. :r22. Hammarse- 125 N. Skånesjämte?.o skorevir. n:r 13o, Koe Oands. berga skorevir. t ozg. Göteborgs Hamstads.

20 GÖST A MELLSTRÖM Tabe 3 Grankottens beskaffenhet. Die Beschaffenheit der Fichtenzapfen. Distrikt Kronojägarnas uppgifter om Förster-berich te ii ber grankottens utvecking grankottens godhet die Entwickung der Zapfen die Giite der Zapfen vä utveckade outveckade friska skadade wohentwickete unentwickete gesund e beschädigte Anta be- Anta be Anta be- Anta bevaknings- vaknings- vaknings- vaknings- trakter % trakter % trakter % trakter % Anzah d. Anzah d. Anzah d. Anzah d. Förstereien Förstereien Förstereien Förstereien I Övre N arrbottens... II 92 I 8 II IOO o o Nedre )) I6 8o 4 20 I6 8o 4 20 Skeefte IO IOO o o 9 IOO o o Ume.... O ro Härnösands I I6 I7 94 I 6 Meersta Norrands I8 Gäve-Daa ~. S I 6 19 B.ergsags II r6 30 Ostra Västra S I7 35 Sm.ands I6 43 Södra ss s r s Hea andet ss I Björken. Björken började att bomma över hea Götaand i första häften av maj månad, mestades omkring den ro, i Sveaand och södra Norrand omkring den 20, och bomningens början inträffade i översta Norrbotten den s-ro juni. Såedes tog det en knapp månad för bomningens inträde hos björken att passera Sverige från söder ti norr. I Övre Norrbottens distrikt var bomningens ymnighet svag-medemåttig men titog söderut, så att i södra Norrand var den fut medemåttig och i Svea- och Götaand övervägande rikig såvä hos fristående träd som i bestånd. För hea andet upptogo 2 procent av uppgifterna bomningen såsom ingen hos fristående träd, 14 procent såsom svag, 3 r procent såsom medemåttig och 53 procent såsom rikig. För bestånd angavs bomningen såsom ingen i 3 procent, svag i 2 r procent, medemåttig i 33 procent och rikig i 43 procent. Räknas endast de fem sydigaste distrikten, omfattande i huvudsak Svea- och Götaand med undantag av Daarna, uppges bomningen varit svag hos fristående träd i 5 procent av uppgifterna, medemåttig i r 7 procent och rikig i 78

21 SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR procent. För bomningen i bestånd voro motsvarande siffror 7, 23 och 70 procent. Av kartan över tigången på björkfrö framgår, hurusom nästan hea södra Sverige hade rikig tigång på sådant och tiika att tigången var i avtagande norrut. Om man jämför den med föregående års karta finner man att totaintrycket bir ungefär det motsatta. Då var den ymnigaste tigången på björkfrö i norra Sverige, och i södra dearna av andet fanns det obetydigt med frö. Rörande björkfröets beskaffenhet uppge 96 procent av rapportörerna att det var vä utveckat och 4 procent att det var outveckat, samt 99 procent att det var friskt och I procent ska.dat. Eken. Eken bi:irjade bomma under senare häften av maj och på några patser under de första dagarna i juni. Bomningen var ganska ymnig över hea ekens utbredningsområde. Inaes upptaga I5 procent av_rapporterna den såsom sv~g- hos fristående träd, 39 procent såsom medemåttig och 40 procent såsom rikig. I bestånd anges bomningen ha varit ingen i I procent av uppgifterna, svag i 29 procent, medemåttig. i 38 procent och rikig i 32 procent. Rikigaste bomningen förekom inom Södra och Östra distrikten. Detta framgår också av kartan över tigången på ekoon. Därav synes, hurusom ekoon förekommo medemåttigt-rikigt hos fristående träd och samtidigt medemåttigt i bestånd inom de båda nämnda distrikten. I övriga dear av ekens utbredningsområde var tigången något svagare. Oonen bevo i stor utsträckning dåigt utveckade. De hevo mångenstädes icke större än hassenötter. Av de inkomna uppgifterna upptaga icke mindre än 55 stycken eer 43 procent dem såsom outveckade. Trots den dåiga utveckingen tyckas dock oonen ha varit av god beskaffenhet. 97 procent av rapporterna uppta dem nämigen såsom friska och endast 3 procent såsom skadade. Överat ha oon tivaratagits, men övervägande för att ingå som ed i den amänna hushåningen. De hava brukats ti svin- och fårfoder och förädats ti ojor och kaffesurrogat. För sistnämnda ändamå har av fokhushåningskommissionen ämnats tiverkningsicens å 4,2oo,ooo kg ekoon utav I 9 I 8 års skörd. Föregående år ämnades dyik icens för 7 1 / 2 mijoner kg ekoon. Priset på oon var i början 6o a 70 öre, ja, ända upp ti en krona pr kg, men sjönk betydigt vid krigets sut och stannade vid omkring. 30 öre; I rege torde det varit meanhänderna, som fått vidkännas de av prisfaet orsakade förusterna. 2. Medtd. fr!in Statm Skogsfirsöksanstat.

22 18 Tigången på ekoon. i Sverige hösten (Ertrag an Eichen in Schweden 1m Herbste 1918.) Distrikt och revir. Berg-sag-sdistriktet.. Bo. Fiipstads. 87. Grönbo. 8t, Fryksdas. 88. Köpings. 82. Arvika. Sg. Västerås. 83. Karstads. go. Enköpings. 84. Kristinehamns. g:r. Jg:a Rosags. 85. Askersunds. 92. Orbyhus. 86. Örebro. Östra distriktet. 9~ Stockboms Linköpingsjämte 95 Gripshoms. n:r 103, Omg6. N y köpings. bergs skorevir 97 Karsby. 1or. Kinda. g8. Finspångs Gottands. qg. Gubergs. to-t.. Granviks. ros. Tivedens Vartofta Kinne. w8. Sättbygds. Västra distriktet. toq, Dasands. uo. Hunnebergs. ni: Marks. no. Uddevaa Tjusts. n~. Aspeands. us. Eksjö. u6. Jönköpings. n7. Västbo. Sm&a,ds distrikt; :n8. Sunnerbo. rrg. Värends Kosta Uricehamns Bekinge. 124, S. Skånes. 125 N. Skånesjämte n:r t 30, Koeberga skorevir. xo6. Hamstads. Södra distriktet Kamarjämte n:r 122. Hammarsebo skorevir Öands, t'g. Göteborgs Boken. Boken började att bomma i Skåne den 5-10 maj. I Småand och på västkusten inträdde bomningen något senare, I föregående redogörese angående skogsträdens frösättning uttaades den förmodan, atf boken 19 I 8 skue komma att få god fruktsättning. Så bev också för hå' andet. Av aa uppgifter om bokens bomning upptaga 13 procent den såsom svag, I 5 procent medemåttig och 72 procent rikig hos fristående träd; 3 procent såsom ingen, 18 procent såsom svag, 36 procent såsom medemåttig och 43 procent såsom rikig i bestånd. Inom Södra distriktet, som utgör bokens egentiga nuvarande utbredningsområde, var bom- niogen ännu något gynnsammare. Siffrorna äro där, för fristående träd,. svag bomning I 5 procent, medemåttig 2 procent ben rikig 78- pr&cent

23 SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING ÅR Tigången. :på. bokoon i Sverige Msten Ertrag an Buchecke!n in Schweden im Herbste 1918.) 19 -~:. "'=. *.".. ~. Västra diitriktet. 1u4. Gr~h"\)iks.' too: D~sarids. I o~. Twedens. 1 :r ~. Huonebergs. to6. Vartofta. 11 r. Marks. ''-'7 Ki~ne. rob. Sättbygds. na. Uddeya~a.. ' i 'Sma'nds dz'sti:ikt, ' 113. Tjusts.... n&., S)inJ;><~rbo., i,, ''4 Aspeands: ug. Värends. "S Eksjp.. ;,,,IJ.~~ Xqs'@r i -:!.. u6. Jönköpii:igs. z21. Uricehamns. "7 Västbo. Södra distriktet Bekinge s~ S~ånes.,. us N. Scnesjämte' n:r, 13o1. E:oeberga skorevir. I26. H::-Jms~ ,! :.: Kamarjämte n:r I@2. Ha~m~r;;e-. bo skorevir Öands.. ng: Göteiargs.i :\j! ' :, i.. -~ samt för bestånd, ingen bomning 4 procent, svag 1 2 procent; medemåttig 40 procent och -rikig '44 procent. Förekornsten motsvarade ganska vä bomningen. Av kartan framgår hurusom '9 revir 'hade medemåttig-rikig tigång på bokoon hos fristående träd och samtidigt medemåttig tigång i bestånden, 5 revir, -nämigen ;.Södra Skåries; Kamar; Eksjö, Västbo samt Hammarseho skorevir, 'J'ade rikig tigång hos såvä fristaende träd som i bestånd; inom '-Marks revir var det' svag &Honsättning i b~stånd och medemåttig hos frist:ående träd och' inom Uddevaa itevir förekom endast svag- oonsättnhig hos fristående träd. Bokoonens beskaffenhet bev' icke den aura bästa: I 28 procent av uppgifterna meddeas a~t de varit outveckade och 'i 'I3 precent ska-

24 20 GÖST A MELLS:rRÖM dade. Någon insaming av bokoon i större skaa tyckes ej hava före kommit. Övriga övträd. A. Kibbaen hade under rg18 i södra Sverige övervägande rikig bomning. I meersta dearna av andet var den något mindre, i det uppgifterna därifrån ti stor de upptaga den såsom medemåttig. Bom mornas befruktning bev tifredsstäande och tigången på frö motsva rade vä bomningen. Fröet bev i amänhet vä utveckat och av god beskaffenhet. Om gråaen föreigga endast ett fåta meddeanden. Dessa tyda på att frösättningen hos detta trädsag varierade mean medemåttig och rikig. Annbok. Om ett trädsag med så begränsat utbredningsområde och även därinom så sporadiskt förekommande som annboken föreigga het naturigt endast ett fåta uppgifter angående fruktsättningen. Av dessa framg~r dock att bomningen var synnerigen rikig, och att samma var förhåandet även med tigången på frö. Detta bev överat vä utveckat och av god beskaffenhet. Am. Om amens bomning föreigga 19 uppgifter. Av dessa. upptaga 18 stycken den såsom rikig och endast I såsom medemåttig. Ä ven tigången på frö bev ti övervägande deen rikig. Endast i ett fa där bomningen uppgavs vara rikig har fröförekomsten fått svagare beteckning eer medemåttig. Aa uppgifterna upptaga fröet såsom vä utveckat och några skador å detsamma ha icke observerats. Asp. Aspen är ett av de trädsag, som år efter år har den jämnaste och rikaste bomningen och frösättningen. Säan är det dock man i den tidiga våren ser asparna så översåade med bommor som föregående år. Några uppgifter om aspen upptagas ej i det cirkuär kronojägarna ha att ifya, varför omdömet endast är baserat på författarens egna iakttageser. Jägmästaren JOHAN DAHLGREN i Kosta revir skriver om sina iakttageser:»aspen synes haft gynnsamt fröår att döma av nu på.höstsidan - iksom år I 9 I 2 fast ej närmesevis så rikigt - framträdande groddpantor i såddrutor och brandfäckar å hyggena m. f. passande stäen». Ask. I motsats ti aspen är asken det trädsag, som har den mest oregebundna frösättningen. Det är intet ovanigt att askens bomping kan variera från ingen ti rikig på ett mycket begränsat o.mråde. Så är även förhåandet i år. Av föreiggande 1 I uppgifter anges bomningen i 4 ha varit ingen, i 2 svag, i 2 medemåttig och i 3 rikig. Någon tendens i ena eer andra riktningen kan icke iakttagas i södra eer norra deen av trädsagets utbredningsområde, ej heer i kusttrak-

25 SKOGSTRÄDENS FRÖSÄT'i'NING ÅR terna eer de inre dearna av andet. Som ett medeta för frösättningen är närmast att ange svag-medemåttig, men av vad förut sagts om bomningen framgår det, att ett. medeta ej är något representativt uttryck för askens fruktsättning. Lirid. Linden har omnämnts i 14 rapporter. I dessa upptages bomningen_ såsom medemåttig i 4 och rikig i IO stycken. I aa de senare faen har också frösättningen bivit rikig, men i ett av de förra är den betecknad såsom svag. Fröet bev av god, beskaffenhet. Säan pägar bomningen hos inden att så het fe, men denna gång är den dock en smua anmärkningsvärd, ty det är andra året i föjd som den är synnerigen rikig. Lönn. Jämte amen är önnen det trädsag, som näst efter aen band, >övriga övträd» antecknats av de festa kronojägare; den är upptagen i J 9 rapporter. I dessa är bomningen betecknad såsom rikig i I 4. och medemåttig i 5 Fröförekomsten motsvarade öv;er~t bomningen utom på 2 patser. På ett stäe där bomförekomsten var rikig är fröet betecknat såsom medemåttigt, och på ett annat, där bommor förekomma medemåttigt, bev tigången på frö svag. Utom i ett fa anses fröet. ha bivit vä utveckat och av god beskaffenhet. Oxe. Uppgifter om oxen förekomma i I 7 rapporter. Häri anses. bomningen ha varit rikig i 12 fa och medemåttig i 4 Fruktsättningen motsvarade bomningen ganska vä. Ä ven om oxebiren i amänhet bev o.. av god beskaffenhet för.ekommo dock:undantag från denna tege. Band dessa äro att anteckna ett meddeande av jägmästare M. VON ScHANTZ j Värend: '>Bomningen amnärknirigsvärt rikig. Bären svartnade och ti. stor delavfana.'' Rönn. Rönnbär förekommo under 19 I 8 ungefär medemåttigt. I sydigaste Sverige var tigången kanske rikig men i övriga dear något svagare. I övrigt är att anteckna att hägg och hasse haft rikig bomning. Hos hassen motsvarades emeertid icke ; bomningen av en rik nötskörd. Om de i de sydsvenska skogarna amänt förekommande..,buskarna skriver kronojägare OLA LUNDSTRÖM i Skärsnäs bevakning:»hasse, brakved, hagtorn och hägg hava. bommat rikigt och givit rikigt med frukt.. med undantag. av hasse, som.troigen skadades av frosten under våren., Inpanterade främmande barrtj:"äd. Europeisk ärk. Bomningen hos europeiska ärken är omnämnd i. I 6 rapporter. Härav upptaga 3 den såsom svag, 9 såsom medemåttig och 4 såsom rikig. Såedes skue den. i medeta"'"ha vadt medemåttig.

26 ~~~~--~ GÖSTA MELLSTRÖM Uppgifterna om kottigången äro ungefär. ikadana. Kottarnas utvecking. är angiven såsom god i J r och mindre god i 1- fa. Å de patser där förf. var i tifäe att under sommarens opp iakttaga europeisk ärk var kottiiigången god, säkerigen bättre än vac;lman kan beteckna s>åsom medemåttig. Insaming,av ~ott för.fröets tivaratagande är möjig så gott som överat där trädsaget förekommer. Sibiriska ärkens bomning och. kottsättning har varit något svagare än den europeiska ärkens. Av 8 uppgifter.om bomningen anges den i 2 sås0m svag, i 5 såsom' medemåttig och. i 1 såsom rikig. Kottsättn!ngen motsvarar bomningen utom i ett fa d.å svag bomning icke fått något resutat. Visserigen ha vi i Sverige obetydigt.av sibirisk ärk över 25 a 28 år,!jen som detta trädsag sätter grobart frö. vid mycket unga år kan insaming med gott. resutat säkerigen företagas. på. många patser.. Japansk ärk. Kronojägaren OLA LUNDSTRÖM meddear, att å Skät1snäs 'kr,onopark japanska ärken.har bommat medemåttigt p1en tjgången ;på kottar bev svag. Kottat;na,bevo vä utveckade, men på giund,av trädens ungdom, 14 år, antages, fröe,lvara sött. Huruvida detta senare antagande är riktigt. kan förf. för närvarande ej avgöra.,. Lärken har! i awänhet grobart frö yid mycket tidig.åde.r,.så det är möjigt att be-, fintigt frö>.är dugigt.., Från :]apan framhåes emeertid att frö bör.. samas, från 6o~roo-åriga träd.., Å Visingsö och Fogdarp; Kristianstads än, :var kottsättn'in:geq. hos. japanska ärken mycket svag,., Vanig. sivergran. hade. rikig bomning. och kottsättning å Vising~ö och Omberg. Från Öand, Byrums bev. tr., meddeas,om medemåttig fruktsättning, från. Koeberga svag och från Stenseke, Sättbygds revir,, i11g~n.. bomning., Att 40 _,... 5o-årig siv,ergran.p~ Visingsö ~ätter fortp<~,i1tningsdugigt frö, därom är det rikiga uppsaget av sivergranspantor Lbestånden ett, otvetydigt bevis.,,. Vitgran. Vitgranen hade i Skåne rikigt. med bommor och även.dkig tigång :på kott, som.bev vä utveckad.,, Bergta. Om detta trädsag föreigga uppgifter endast från de ha ' Jändsk.a fiygsanpsfäten, Bomningen var medemåttig-rikig,.' Tigången, på, 2-årig kott. är medemåttig. och insaming: utöver delokaa. behovet kan ske. '.., Fröförbrukning- o'ch fröti gång. Från skogsvårdsstyreserna och statens; frökängningsanstater ha uppgifter stäts ti förfogande angående ti år 919 inneiggande förråd av ta- och granfrö samt' över kängningsresutatet ur 19 r 7;..._ 1 gt8 års kott-

27 , SKOGSTRÄD'ENS PR!ÖS.A:'f'!'NING' ÅR 1918 skörd. För att erhåa en överbkk över förbrukningen meddeas först en tabå med uppgifter om fröagren vid årsskiftet I9I7-I8. Göta- ock Sveaand utom Daarna: Statens känganstat. vi <j. Fjnnerödja...,,...,.. 3 7~, kg tafrö, 3,169 kg. granfrö. Skogs'Vi.rd sstyreiserna... :...,...:......'.. :."...\.::..:> 9,292» 20,976' '1i Daarna, siitra ock meersta Norrand: Summa 9,664 kg tafrö, 24,145 kg granfrö Statens känganstat vjd Bis,pgi.rden.,...._,...,.,.. 1,062 kg tafrö, 27 kg granfrö Skogsvi.rdsstyresermi..-: ,.:....';... :..:..:..:.'.:..":..,--6.:..,2..:7_I_._ _...,.....::3.:..,6..:3..::3; '...,----.,. _ Väster- ock Norrbotten: Summa' 7,333 kg ta:ifrö, J,66o kg granfrö Sta;~e~~_).dä~ganstat vi9.: Hätnä~.. _.,..,.,...,...,..,...,1,044:kg tafrö, 2,kg granfrö -~~!Ima S\m~ar11JI1 ~ ~;04I" ~g. tafr~, 27,So7 kg granfri;i. :. Jfröagren vid statens frökängningsanstater och i skogsvårdsstyre~ se:nas ägo ti år I 9 I 9 beräknas vara: Gö'ta- ock Sveaand- utom Daarna: Statens känganstat vid Finnerödja,...," kg tafrö, I,305 kg granfrö. Skogsvi.rdsstyreserna 1...;... 2,50I» 9,605» ----~ ~~ Summa 2,743 kg tafrö, I0 1 9IO kg granfrö Daarna, sö'dra ock meersta Norrand: Statens känganstat vid Bispgi.rden kg tafrö, 3 kg granfrö Skogsvi.rdsstyreserna I, 790» I,185» -----~ ~~ Summa 2,~71 kg tafrö, 1,188 kg granfrö. Väster- ock Norrbotten: Statens känganstat vid Hänäs 697 kg tafrö 2 55 kg granfrö Summa summarum 5,5I1 kg tafrö 12,353 kg granfrö T~-ots att förbrukningen av skogsfrö under I 9 I 8 var betydigt mindre än närmast föregående år äro dock fröagren minskade iväsentig grad. Detta 'betbr givetvis på I9I7~t8 års svaga tigång på såvä ta- som grarikott samt s~årigheten att ra den r.ng'a kott, sorn verkigen fanns, insamad. De som skue företaga denna insaming, funno andrå mera önande syssesättningar. Av de båda förestående sammanstäningarna framgår det, att förrådet av tafrö i statens och skogsvårdsstyresernas ägo t:nihskats från örnkring I8,ooo kg den 1 januari 1918 ti omkring 6,obo kg den 1 januari 19I9, om förråden hos skogsvårdsstyreserna i. 1 Dessutom finnes.h-os skogsvi.rdsstyresen i Kronobergs. än I,330 kg bandat ta oeh. p~. ~.. 'färf ing!: ej. fröagi-en hos. skggsvihdsstyresen i :Gäveborgs än, varitri.n uppgifter i-cke kunnat. er h ias. ' ' ':'