MEDDELANDEN. F RÅ :"i. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT. HÄFTET l. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. t.

Transkript

1 MEDDELANDEN F RÅ :"i STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT HÄFTET 1904 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS t. HEFT' ~----- CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1904.

2 INNEHÅLLsFÖRTECKNING. INHALT. ALEX. MAASS: skogsförsöksväsendets utvecking i Sverige, nuvarande organisation samt första arbetsprogram Sid. L Die Entwickenng des forstichen Versuchswesens in Schweden, seine jetzige Einrichtnng und sein erstes Arbeitsprogramm. HENRIK HESSELMAN: Om taens höjdtiväxt och skottbidning somrarue rgoo Uber den Höhenznwachs und die Sprossbidnng der Kiefer in den Sommern HENRIK HESSELMAN: Om taens diametertiväxt under de sista tio åren. 45 Uber den Dnrchmesserzuwachs der Kiefer in den etzten zehn Jahren. Paginering-en inon1 parentes hänvisar ti motsvarande sidor i skogsvårdsföreningens Tidskrift årg. 19o4, i hviken ofvanstående uppsatser varit intagna.

3 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Om taens diametertiväxt under de sista tio åren. Af Henrik Hesseman. Efterföjande meddeande afser att i någon mån kompettera de iakttageser öfver taens tiväxt under somrarne , som pubicerades af författaren i februari detta år i»meddeanden från Statens Skogsförsöksanstat>). 1 Där behandades utesutande höjdtiväxten samt utbidningen af barr och kortskott, men öfver diametertiväxten föreåga då inga observationer. Då emeertid denna i vissa hänseenden förhåer sig annorunda än höjdtiväxten gentemot de kimatiska faktorerna, torde det icke vara utan sitt intresse att äfven undersöka tjockekstiväxten under dessa år. Somram e I go 1 och I 902 erbjödo ett mycket gynnsamt tifäe att studera utprägade kimatiska faktorers inverkan på våra skogsträds utvecking; den förra sommaren var som bekant torr och varm, den senare våt och ka och båda i sitt sag så utprägade, att man näppeigen känner deras ike i vårt and under den tid regebundna vädereksiakttageser företagits. För att emeertid bättre kunna bedöma dessa somrars betydese för taens diametertiväxt utsträcktes undersökningen ti de IO sista 'åren, I Materia för undersökningen har varit en de af de borrspån, som af Statens skogsförsöksanstat genom författaren insamats på åtskiiga stäen i Norrbotten samt inom Tjärstads socken i Östergötand, hvarjämte ett tjuguta borrspån från Värmdön, samade af skogseeven N. Schager äfven kommit ti användning. På aa okaer, där borrspån togos, ha anteckningar gjorts öfver beståndens beskaffenhet såsom trädens höjd, brösthöjdsdiameter, markfora och markbeskaffenhet, hviket at är af vikt för bedömande af de erhåna resutaten. För undersökning ha användts sådana träd, där den mera regebundna växingen i årsringames bredd, som närmast beror af inre orsaker, redan upphört och där en stark variation, sammanhängande med växingen af goda och dåiga år, tydigen gör sig gäande. Endast hos sådana, vanigen medeåders eer ädre träd kan man vänta att de 1 Om taens höjdtiväxt och skottbidning somrarne Meddeanden från Statens Skogsförsöksanstat. skogsvårdsföreningens tidskrift. I 904. Häft. 2.

4 HENRIK HESSELMAN. (490) yttre faktorerna skoa mera ostördt komma ti uttryck. Som bekant är det icke ovanigt, att årsringens bredd växar betydigt på de oika radierna i skifvan. För att undvika häraf beroende fe borrades atid i samma bestånd fera träd i godtyckigt vada riktningar och beräknades medetaet af de siffror, som erhöos genom mätning af dessa borrspån. Emeertid visar materiaets ikformighet, att denna eventuea fekäa speat en mindre viktig ro. Resutaten äro samade i den bifogade tabeen, men innan dessa bifva föremå för någon närmare diskussion, torde några uppysningar om de undersökta beståndens beskaffenhet förutskickas. N:o I. Tahed invid vägen mean Geivare och Vittangi, o.s mi från Geivare. Trädens åder I ro-i70 år, höjd I8-20 meter, bröstmm år Fig. r. Kurvor visande årsringsbreddens variation under de sista tio åren., Frodta. Geivare Värmdön..... Tjärstads socken Geivare. Tahed. Fagerheden (Piteå). höjdsdiameter cm. Marken be;;;tår af hårdt packadt morängrus. Markbetäckningen utgöres af ris, såsom k~åkbär, odon, ingon och båbär; afvar, förnämigast renaf, äro rikiga, men mossor äro spridda. N:o II. Mycket frodvuxna taar i närheten af Geivare. Aa äro insamade på. tahedar med mark ~ch markbetäckning ik I. N:q III.. Tahed inom Pite revir invid Fagerhedens kronojägarbostäe. Taheden afverkades för cirka 50 år sedan, och de undersökta träden äro gama öfverståndare. Trädens åder I år, höjd I 4-16 m., brösthöjdsdiameter cm. Marken består af äfsand, jämnt afagrad, markbetäckningen utgöres af ymniga 'Iåfvar, mest renaf samt spridda ris såsom kråkbär, jung, ingon.

5 (491) OM TALLENS DIAMETERTILLVÄXT UNDER DE SISTA TIO ÅREN. 47 N:o IV. Tabestånd af växande beskaffenhet å Värmdön nära Stockhom. Markbetäckningen utgjordes des af mossor och bärris, des på somiga punkter af ekskogsvegetation. Trädens åder so-7 5 år, brösthöjdsdiameter I 6-4 Cm. höjd I 5-20 m. N:o V. Ett itet tabestånd i en beteshage nära Krågeda i Tjärstads socken i södra Östergötand, nära stranden af sjön Åsunden. Trädens åder 6o-65 år, brösthöjdsomkrets 32-4I cm., höjd I5 m. Marken utgöres af erbandadt grus, markbetäckningen af mossor, gräs och örter samt spridda ris. De undersökta träden härstamma såunda från vidt skida dear af andet och äro insamade under oika yttre förhåanden. Den öfverensstämmese, som finnes dem emean, torde därför kunna göra anspråk på en viss amängitighet, ehuru materiaet är rätt ringa. I ansutning ti förutnämnda uppsats jämföres först diametertiväxten åren I 90I och I 902. Öfverait shä i öfversta Norrand som kring Stockhom och i Östergötand visar den sig vara betydigt svagare under våtåret I 902 än under den torra och varma sommaren I 90 I. Hos många träd inträffade under år I go I ett maximum i diameterti växt, under det r 902 närmar sig minimum, båda beräknade för de senaste 10 åren: Höjdtiväxten var däremot, såsom visades i förut omnämnda uppsats, mycket betydande år I9o2, men i synnerhet i Norrand rätt svag I90I. Höj d tiväxten och diametertiväxten förhåa sig såunda under de båda somrarue adees motsatt ti h varandra. Detta vid första påseendet kanske något oväntade faktum får emeertid ätt sin förkaring. Höjdtiväxten är nämigen närmast beroende på det föregående årets kimatiska betingeser. Det år, under hviket knopparue anäggas och näringsmateria för desamma uppagras, spear här den afgörande roen. Diametertiväxten är däremot mera beroende af årets kimatiska betingeser. När därför tvenne med hänsyn ti sitt kimat så ofantigt oika somrar föja på hvarandra har man därför atid att vänta en dyik motsättning mean höjd- och diameterti växt. En närmare granskning af kurvorna figur I å sid. 490 och tabeen visar att år I 90 I ofta öfverträffar de föregående åren och på många stäen nämigen i de festa profven från N arrbottens än har under detta år inträffat maximum af diametertiväxt under de senaste I o åren. Träden från Östergötand visa äfvenedes under detta år en mycket god diameterti växt, som öfverträffar samma fenomen under åren 1899, I 900 och I9o2, men är något svagare än under åren 1898 och I903. I stockhomstrakten däremot var diametertiväxten år r 90 I i jämförese med de festa andra åren under tioårsperioden I895- I904 medemåttig, men dock betydigt kraftigare än under år I 902, som här representerar minimum.

6 HENRIK HESSELMAN. (4g2) Ehuru materiaet kan förefaa vä itet, förtjänar det dock att påpekas att denna fördening af tiväxthastigheten vä stämmer öfverens med nederbördens och temperaturens fördening under somram e I go I och Igo2. Under år Igoi var nämigen många trakter af vårt and hemsökta af en ovanigt stor nederbördsbrist och särskidt var detta faet kring Mäaren och Hjämaren samt i trakterna öster om Vänern och Vättern. stockhomstrakten var mycket svårt hemsökt. Däremot var i Norrand nederbördsbristen mindre och någon torka, som i högre grad besvärade andtbruket, hörde man ej taas om härifrån. Linköpingstrakten, ti hviken säkerigen okaen vid sjön Åsunden kimatoogiskt torde kunna räknas, ed äfvenedes mindre än nej den kring Stockhom, särskidt fö här under juni månad ett betydande nederbördsöfverskott, nämigen + 46,2 mm. öfver det normaa, medan samma öfverc skott för Stockhom bott var + 5,5 mm. Nederbördsbristen dec. rgoo-nov. Igoi var mycket stor i Stockhom, nämigen 102,9 mm., medan den i Linköping bott var 5g,s 1. Skinaden mean profven från Linköping och Stockhom står såunda i god öfverensstämmese med nederbördens fördening. Samma amänna fördening visar förhåandet mean årsskottens ängd åren I go I och I go2. I Norrand, i synnerhet i de inre dearne, v oro årsskotten I go2 mycket ängre, stundom dubbet ängre än år r go 1. I de södra dearn e af andet var skinaden mindre och i vissa af torkan svårt hemsökta orter t. ex. i stockhomstrakten kunde det hända att årsskotten Igo2 t. o. m. voro kortare än Igor. Såsom ett sammanfattande omdöme om kimatets betydese under I go I för taen torde kunna sägas, att den trots den amänna nederbördsbristen i andet i hög grad befordrat diametertiväxten med undantag för vissa. trakter, där torkan varit särskid t svår såsom t. ex. i Stockhoms omnejd. Områdena med något rikigare, ehuru ångt ifrån norma nederbörd, såsom öfre Norrand, visa förhöjd diametertiväxt äfven å torr mark, såsom hårdt packad, afbetäckt morän och äfsandsafagringar. Diametertiväxten år Igo2 däremot var mera obetydig, på många stäen representerar den minimum under tioårsperioden eer närmar sig detta minimum mycket nära. Det viktigaste meteoroogiska momentet i detta års kimat var härvidag utan tvifve den åga temperaturen. Därom öfvertygar snart en jämförese mean I8g8 och Igoz. En stark diametertiväxt inträffade nästan ika amänt I 8 g8 som I go 1. I Linköping och Stockhom fö det o aktad t somrarne I 8g8 och I go2 un~ gefär samma nederbördsmängd, nämigen för ma}-sept. 1 Dessa och andra uppgifter om vädereken 1901 äro hämtade ur Ekhom. Vädereken under år Yrner 1901 pag Se förut c:terade uppsats om höjdtiväxten.

7 1493) OM TALLENS DIAMETERTILLVÄXT UNDER DE SISTA TIO ÅREN. Linköping I ,9 mm. I ,8 Stockhom 3I6,4 mm. )). Sommaren I898 står såunda föga tibaka för I902, i Stockhobn fö t. o. m. mera regn. I Piteå och i det appändska skogsandet t. ex. i Jockmock var I898 rikare på nederbörd än I902 under maj-juni, fattigare under augusti-september. Nederbördssummorna maj-september te sig på föjande sätt, nämigen Piteå I ,6 mm. Jockmock 245,o mm. I ,7 )) 2]],5 )) Den ymniga nederbörden 1902 bär såunda knappast skuden ti det mindre vackra resutatet år r 902, ty då borde äfven I 898 ha ämnat ett underhatigt sådant. Orsaken är tydigen temperaturen, ty denna var år I 902 ångt under det normaa, år I 898 däremot norma eer nästan norma, i synnerhet under maj och juni. Hittis har i diskussionen öfver temperaturens betydese för taens diametertiväxt hänsyn tagits hufvudsakigen ti sommarmånadernas temperatur. Emeertid har af Schwarz 1 ) utförts en ganska omfattande undersökning öfver de kimatiska faktorernas betydese för taens diametertiväxt. Undersökningen omfattade en period af I 8 år, nämigen från r88o t. o. m. I897 (!. c ). Enigt denne författare bör man skija me! an temperaturen under de månader, som gå före diametertiväxtens början och temperaturen under det denna process pågår. Innan tiväxten kommer i gång försiggår nämigen inom trädet en de förändringar, som förbereda växandet. Ju tidigare dessa komma i gång, desto ängre bir tiväxtperioden och desto större tiväxten. Enigt honom spea därför i N ordtyskan d - undersökningen är utförd vid Eberswade nära Berin - månaderna januari-mars en mycket viktig ro. Är temperaturen under dessa månader mid, har man rätt att vänta sig en stor diametertiväxt, är den däremot åg, bir tiväxten reativt svag, äfven om sommaren skue vara varm. I afseend.e på nederbörden däremot skue månaderna maj--jui vara de viktigaste, rikig nederbörd under dessa månader gynnar tiväxten, otiräckig försvagar densamma. Vidare skue, enigt samme författare, temperaturen spea en större och viktigare ro än nederbörden, under de undersökta. aderton åren öfverensstämmer nämigen tiväxtens variaton vida mer med temperatur- än med nederbördskurvorna. I hviken mån dessa sutsatser kunna äga sin tiämpning på våra 1 ) Physioogische Untersuchungen tiber Dickenwachstum und Hozquaität von Pinus sivestris, Ber! m

8 HENRIK HESSELMAN. (4g4) förhåanden torde icke vara ätt att säga. Månaderna januari-mars spea naturigen i öfre Sverige en annan ro än i norra Tyskand och Schwarz' resutat böra hos oss pröfvas med hänsyn ti något senare månader af året. Äger en ång och mid vår förmågan att i högre grad befordra diametertiväxten? I detta hänseende uppfyer våren I go I så ti vida fordringarne, som maj var mycket varmare än under normaår, men för öfrigt var våren detta år i jämförese med många andra under tioårsperioden icke särskid t varm. Våren I 8g8 var ganska ka, i synnerhet var apri kyig, men däremot var vintern detta år rätt mid. Särskidt beaktansvärd t synes mig, att under tioårsperioden I 8gS-I go4, tvenne så oika somrar som I 8g8 och I go I varit de för diametertiväxten hos taen inom många områden de gynnsammaste. I.8g8 var en våt sommar, temperaturen steg ej öfver det normaa, utan hö sig snarare under, I go I var däremot torr och varm och temperaturen vida öfver den normaa. Nu påvisade samband mean kimatiska faktorer och diametertiväxt, huru anmärkningsvärdt det än är, vi jag emeertid ingaunda anse vara de enda. Äfven rent bioogiska faktorer inverka på diametertiväxten. Ti dessa hör ti exempe trädens barrikedom. Under för öfrigt ika förhåanden bör en barrik krona astra bredare årsringar än en barrfattig. År I 8g8 voro taens årsskott säkerigen ganska ånga öfver at i andet, tack vare den föregående somrnarens gynnsamma väderek. 1 Barrikedornen bör såunda ha varit stor och då temperaturen knappast var under den normaa, är det ju förkarigt, om tiväxten bifvit god. Sommaren I go2 voro äfvenedes skotten mycket barrika, men barren voro små och temperaturen ångt under den normaa, vi se ock hurusom tiväxten b e f svag. Sommaren I go I v oro i N arrand årsskotten korta, men barren voro ånga och temperaturförhåandena särdees gynnsamma; tiväxten bef ovanigt god. Det är nämigen sannoikt, ehuru speciea undersökningar häröfver icke föreigga; att det sista årsskottets barr assimiera ifigast, i det de befinna sig i de bäst beysta dearne af kronan. Af ofvan framagda iakttageser samt af de observationer som meddeats i den ofvan citerade afhandingen kunna föjande sutsatser dragas. I:o. Höjdtiväxten och utbidningen af kortskott bero väsentigen af den föregående vegetationsperioden. 2:o. Barrens ängd och diametertiväxten bero väsentigen af den rådande vegetationsperioden. I viss mån kan äfven den föregående sommaren spea en ro så ti vida, som barrbekädnadens rikedom står i samband med denna och barrikedomen i sin tur.är afgörande för de bidade assimiaternas mängd. 1 J m fr t. ex. Th. Örten bad. Taens höjdtiväxt. åren I 90 I-I 903, p ag. 44. Årsskrift från föreningen för skogsvåni i Norrand år I 903. Stockhom 1904.

9 --~ ---~, --~ ,o (495) N:o I. Tabe öfver årsringames bredd åren : J. i"~ c... i "_ ~.. ~ ~ ~ ~ J,,., (1) '~; rd :J: ~1(")-.S'. s ff 1904i ~rsr:.~ ' Ctq Cfq ~ c:;:o..~ c: Geivare ,2 19 1,2, t 0,9,o O, 1 0,6 1,4 0,6 0,6 1,o Tahed. ' ,4 19 1,2 1;2 1,o,o.o o.~ i I,o 0,9. o,o ,o 0.9 0;9 1,2 O, s, o,f> 1.2 0,9,o ' 110 '35,0 18,., 1,2 1, 3, 0,9 O, s,o O,s O, n 1, ,5 15 1,6 1,.1 1,2 1,2 1,1 -,o 1,2 0,9 0,6 O,JJ Medeta 11,2 I, t I, t 11,1 0,9 O, s 11,2 0,9 O, s 1,o Ge i vare. Frodta. Medeta 30117,21 9 2,9 2,H :I 12,9 2,5 12,4 3, ,s i 6,5 4,o 4,ö 4,5 5,o 14,1 3,7 6, ;,,1: 6,u 3,5 3,513,5 1 4,2 3,o 2,6 5,3 140:38,2 i 12 2,2 2,o 2,1 12,3 11,5 1,4 2, , ,5 1,6 1,6 2,1 2,o 1,5 3,o Fagerheden ,71 14,o 1,4 1,6 ~~g ~~;~i' i~ i:~ i:: i;~ , ,o,o 1,o 2,o 2,o 1,9 3, 3,o 2,9 4,o 3,o 3,5 ' 2,o 1, 7 1,5 2,5 1,7 2,r, ~~~~~~~~~~~~~~,~--,~~~-~-- 2,8 2,o 2,9 ~ 2,u 2,3 4,1 1-1,4 1,2 1,6,o 1,5,o 1,5,o Medeta i,o j1,2 i 1,3 i 1,5 11,3 11,2 Tjärstads socken. Medeta Värmdön ,;; 60 33, ' 60 38,8115 1,1 11,4 2,o 2,G o» 0,8 1,o 1,3 1, ,2,o,',r, 2, ,1» 1,1 1,2 1,s 2,o 60 41,4 " 2,o 2,2 2,7 2,n 75 41, , , , ,6 Medeta f-' O< K o s 0,7 0,2 1,3 0,7 1,5 2,3 1,o 1,3 2,o. o 1,2 2,2 o, 1 J,o 1,1 2,o,o 1,4 1,9 1,5, 7 1, 1,4,s 1,3 2,4 1,4 2,o 1,1 O,s 0,7! O,s 0,2 0,4 0,4 0,3 0,5 0,5 ~:: ~:~ ~:~ ~:~ ~;: ~;~ 1,7 1,8 2,o 1,5 1,5 1,2,o 1,o 1,2.o 0,9,o 1 1,o,r. 1,5 1,2 0,9 1,1 2,5 2,5 2,-J 1,8 1,s 1,9 0,9,o 1,4,o,o O,n,2 1,1 1,4 1,2 1,o 1,1 2,1 2,o 2,c 1,4 1,5 1,r, 2,7 2,3 2,.;! 1,4 i 1,4,IJ 1,5 1,2 1,3 1, 1,4. x,o 1,o 1,o! i 1' 2 1,2 1,.,. ' i 2,4, 3 2,4 2,5 1,9 1,5 3,o I 2,1 2,o 1,., 2,5 2,11 2,4 1,6 2.o 2,5! 2,ö ' 1,5 2,3 2,2 1,4 2,4 2,4 i 0,3 0,4 0,7 0,2 0,5 O,x 0,5 O,u. 0,7 0,4," O,:i,o i 1,2 1,2 0,9 ' o 1,5 0,7 o,,.,o O, o 1,4 1,5 1,2 2,o 2, 1 0,4 o,., 0,7 0,5 1,2 1,x 1,2.s 1,7 11,3 11,2J,~_jL5 1,1 11,1 1,o 0,7 1,1 1,1 '

10 52 N:o 2. Tabe öfver temperaturen åren Linköping: Jan. Febr. Mars Apri Maj Juni Jui Aug. Sopt. Okt. Nov. j Doo ,n + 0,2 + 3,5 6,8 9,s 14,9 17,s 14,6 8,8 3,7 + 4,6 + 0, ,8 -- 8,3-1,3 +4,9 13,1 15,9 15,5 15,3 11,9 4,9 + 2,o - 2, ,8 + O,s + 1,4 4,6 10,7 18,4 18,~ 14,3 11,1 7,3-0,2-1, ,i - 3,4-0,7 +4,9 11,ö 16,2 17,6 17,7 11,2 6,9 + 1,8 + 1,o ,9-1,7-0,4 +2,5 9,9 15,n 15,2 15,4 11,2 6,6 + 3,8 + 2, ,6 - O, ; - 1,5 +4,8 9,~ 13,9 19,9 15,1 11,3 6,7 + 5,3-1, ,u - 6,3 -,s +3,4 9,o 16,7 17,1 15,7 11,4 6,5 + 2,6 + 0, ,5 ~ 6,1-1,2 +4,8 12,5 15,1 20;~ 17,1 12,o 9,3-0,5-2, ,2-4,o - 0,2 +2,o 7,1 13,6 13,7 12,6 9,4 4,5 + 0,7-3, ,2 + 1,8 + 4,1 3,o 10,6 14,: 16,:i 13,6 11,5 4,4 + 0,7 -,o ~tockho1m: O,r -0,4 + 3,3 5,9 9,5 14,2 17,2 15,4 9,3 4,6 + 4,4 + 0, ,~ - 7,9-2,2 +4,1 12,o 16,4 16,1 15,6 11,7 5,9 + 2,3-1, ,91-0,3 + 0,5 +3,8 8,s 17,8 19,~ 14,6 11,u 7,6 + 0, ,7-3,4-1,3 +3,9 10,8 15, ,4 11,,. 6,5 + 1,8 + O,r ,3-1,7-0,8 +2,2 9,~ 14,3 15,3 15,1 11,6 6,o + 3,7 + o,., ,4-1,u - 3,o +3,5 7,8 11,9 19,6 14,3 11,4 6,5 + 3,9-2, ,o -7,1-2,3 +3,0 7,4 15,2 17,0 16,4 11,3 6,9 + 2,8 -o,, ,9-6,2-1,6 +4,1 10,5 15,8 21,1 17,8 12,s 9,8-1,o - 3, ,1-4,6-2,3 +0,5 6,5 12,1 13,H 13,2 9,6 4,8 + 1,2-4,o ,o + 1,r + 3,7 +3,o 9,8 14, 16,4 14,3 12,1 4,6 + 0,4 - O,a Pite: ,3-6,7-2,4 +3,4 7,8 17,~ 17,5 14,2 6,4 0,3-1,7-4, ,8-13,3-9,1 ±O, o 9,4 15, ,7 1,5-1,4-5, ,, - 4,4 -- 4,o +0,3 6, ,3 13,1 9,3 2,o - 4,6-8," ,; -10,5-10,o +1,5 s,~ '"' 12:5 16,6 13,4 9,2 5,1-2,o - 7, ,5-11,2-8,2-0,6 + 4,u 12,4 15,2 13,5 8,5 1,7-3,5-12, ,!1-11,4-10,5-2,7 + 3,5,r 17,3 11,1 8,5 1,6-1,5-11, ,8-16,G -6,4-1,4 + 4,7 12,8 12,B 13,6 7,; 3,3-1,8-11, ,6-14,1-5,2 +1,o 6,1 14,9 19,4 14,3 9,8 7,2-5, ,3-11,o - 9,9-2,3 + 3,4 10,6 12,4 12,o 6,8 ±O, o - 3,4-6, ,1-4,1-1,s -0,1 + 5,7 12,3 13,7 13,1 9,a -0,9-4,1-3,8 Jockmock: ,4-11,4-5,6 +2,6 6,7 16,3 14,7 11,o 3,6-4,1-5,B - 9, ,2-14,9-12,2-1,6 8,4 13,r 13,5,o 5,5-2,3-6,4-10, ,9-9,4-7,o -1,2 4,5 11,8 16,5 10,4 6;6 --2,9-10,o -14, ,8-15,8-12,. +0,4 7,u 10,9 14,3 10,7 6 1H +2,o - 5,8-12, ,o -14,a -11,0-1,9 4,9 11,8 13,3 10,9 6,1-1,9-8,5-16, ,4-15,6-14,3-3,6 + 1,1 11, 15,6 8,4 5,s -2,4-5,7-16, ,3 11,6 10,4 11, ,6-5,4-16, ,,1-20,<-- 8,8-17,s- ' '-' ' 8,5-0, ,o 14,o 17,8 12,2. 7;4 +4,1-9,7-16, ,4-13,,, -11,3-3,1 + 2,9 8,9 10,9 10,1 4,2-2,8-8,9-11, ,o- 7,9-4,2-2,4 + 4,2 10,2 11,8 10,9 5,6-5,6-10,9-9,5 CENTRALTRYCKERJET STHLM,

11 53 R.esume. Ober den Durchmesserzuwachs der Kiefer in den etzten zehn Jahren. Im Anschuss an die fruher ausgefiihrte Untersuchung iiber den Höhenzuwachs und die Sprossbidung der Kiefer in den Jahren I 9oo-I 903 wurde nun auch der Durchmesserzuwachs in den etzten zehn Jahren bestimmt. As Materia hierfiir dienten die Bohrspäne, die fiir die forstiche Versuchsanstat vom V erfasser eingesammet worden sin d. Diese stamroten teis aus dem nördichsten Schweden, teis aus der Gegend von Stockhom und dem sidichen Teie der Provinz Östergötand. Die erhatenen Resutate stehen in der Tabee I verzeichnet; dasebst findet man Angaben tiber die Breite der Jahresringe, die Höhe, das Ater und den Durchmesser des jeweiigen Baumes, wobei etztere Bestimmung jedesma I.3 m. iiber dem Boden gemacht wurde. Die Curventafe iustriert die Variation der J ahresringbreite in den verschiedenen Jahren. Trotzdem das Materia nicht reichich ist, findet man eine gute Ubereinstimmung zwischen den Bäumen aus den verschiedeneri Lokaitäten. U bera zeigt sich, dass der Durchmesserzuwachs im J ahre I 9 o I grösser ist as im Jahre I9o2. Die Jahressprosse waren dagegen im Jahre I9o2 änger as I 90 I, dieser Gegensatz erkärt sich daraus, dass der Höhenzuwachs vom Kirna der vorhergehenden Vegetationsperiade abhängig ist, der Durchmesserzuwachs dagegen von dem des aufenden Jahres, was aus den Beobachtungen hervorgeht. I90I war sehr warm und trocken, I902 kat und nass. Der warme und troeken e Sommer I 90 I begiinstigte in hohem Grade die Jahresringbidung, sowie die Ansbidung der Knospen fiir das nächste Jahr. Im nördichsten Schweden, wo zwar auch wenig Regen fie, jedoch mehr as in den sidichen Teien des Landes, wurde das Wachstum der Kiefer auch auf sehr troekenem Boden gefördert. Nur in Gegenden, in derren die Trockenheit sehr beästigend war, z. B. in der Nähe von Stockhom, trat eine reative Hemmung ein.