UNDERSÖKNINGAR över ÄLDRE SKOGS::: KULTURER I DE NORDLIGASTE LÅNEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNDERSÖKNINGAR över ÄLDRE SKOGS::: KULTURER I DE NORDLIGASTE LÅNEN"

Transkript

1 Medföjer Svenska skogsvårdsföreningens Tidskrift 1946, Nr 4. UNDERSÖKNINGAR över ÄLDRE SKOGS::: KULTURER I DE NORDLIGASTE LÅNEN INVESTIGATIONS OF OLD FORESTCULTWATIONS IN NORTHERN SWEDEN AV BO EKLUND och EINAR HUSS MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND35 Nr 6 Centratr., Essete, Stockhom

2 BO EKLUND och EINAR HUSS UNDERSÖKNINGAR ÖVER ÄLDRE SKOGSKUL TURER I DE NORD LIGASTE LÄNEN. F ö r o r d. Föreiggande arbete utgör ett ed i de omfattande undersökningar, som pågå vid statens skogsforskningsinstitut i den norrändska skogsodingsfrågan. Av kända skä gäer det här att snabbt kunna ämna anvisningar på ämpiga skogsodingsmetoder. Probemet ha därför angripits efter två injer: studium av ädre kuturer och anäggande av nya skogsodingsförsök. Med syfte att främja undersökningar i den norrändska föryngringsfrågan sammankaade Norrands skogsvårdsförbund härav intresserade institutioner och skogsägare ti överäggning den 6 mars Vid detta möte tisattes ett samarbetsutskott med uppgift att b. a. förhanda med skogsforskningsinstitutet om ett samarbete i föryngringsfrågan. skogsforskningsinstitutet meddeade vid denna överäggning, att institutet instundande sommar (1943) i Norrand ämnade des påbörja undersökningar av ädre i praktiken utförda skogsodingar, des anägga nya försök med oika metoder för sådd och pantering. Samtidigt framhö institutet, att det förstnämnda arbetet på grund av otiräckiga resurser icke kunde få den omfattning, som vore önskvärd. Samarbetsutskottet ansåg det vara synnerigen angeäget att undersökningen av de ädre kuturerna forcerades och tog ti sin uppgift att befordra arbetet des genom att söka medverkan från det praktiska skogsbrukets sida vid materiainsamingen, des genom hänvändese ti Kung. skogsstyresen, att denna skue söka utverka bidrag ti undersökningen ur Norrändska produktionsansaget. Efter framstäning från Skogsstyresen städe Kung. Maj:t ett betydande beopp ti styresens förfogande för ändamået. I samarbete med skogsforskningsinstitutet infordrade utskottet anvisningar på ämpiga undersökningstrakter från Kung. Domänstyresen samt från skogsvårdsstyreser, stiftsskogar, amänningsskogar och skogsägande boag i Norrand. Dessa anvisningar gäde des under åren utförda kuturer (formuär A), des ädre sådana (formuär B). I det första faet avsågs att studera hur föryngringen gått ti och utveckats de första åren efter skogsodingen, och undersökningen skue omfatta såvä yckade som missyckade kuturer. I det senare faet avsågs ett studium av orörda, unga bestånd uppkomna efter kuturer, vika kunna betraktas som yckade I. Medde. frdn Statens Skogsforskningsinsitut. Band 35: 6.

3 2 BO EKLUND OCH EINAR HUSS 35 : 6 eer nöjaktiga med hänsyn ti det praktiska skogsbnikets krav. Föreigi gande undersökning gäer dessa ädre skogsodingar och har begränsats ti att omfatta kuturer inom Norr- och Västerbottens appmark samt angränsande dear av kustandet och Västernorrands än. Undersökningen har varit anförtrodd åt försöksedaren, docenten Bo EKLUND 'och tf. assistenten, civijägmästaren EINAR Russ. Vid fätarbetet ha Kramfors AB, Mo och Domsjö AB samt Munksunds AB bestritt hantangningskostnaderna för kuturer, som undersökts på deras egna marker. Anvisningarna över ädre kuturer i övriga N arrand undersökas i samband med den vid institutet pågående amänna produktionsundersökningen i orörd skog. Erfarenheter från besiktningen av de yngre kuturerna (formuär A) komma att pubiceras av professor LARs TIREN i andra häftet av Norrands skogsvårdsförbunds tidskrift för år För det värdefua stöd, som från oika hå och under oika former ämnats föreiggande undersökning, ber jag här få uttaa skogsforskningsinstitutets tack. Experimentafätet i apri MANFRED NÄsLUND.

4 Inedning. Som ett ed i de omfattande undersökningar över de svenska skogarnas reproduktionsförhåanden, som pågå vid statens skogsforsknmgsmstitut, har även en undersökning över ädre, norrändska skogskuturer uppförts på arbetsprogrammet. Anedningen härti har b. a. varit, att man hittis synes atför optim~stiskt ha bedömt möjigheterna att erhåa en tifredsstäande naturig föryngring på vissa marker inom stora dear av övre och inre Norrand. På grund iärav har frågan om skqgsodingens möjigheter åter bivit aktue _: framför at i appmarken ~ efter att under de senaste decennierna ha ;befunnit sig i en markerad vågda. Genom en undersökning av ädre, i praktiken utförda skogsodingar kunde man vänta att snabbt få en viss beysning av detta spörsmå. Den föreiggande undersökningen avser utesutande skogsodingar, som med hänsyn ti det praktiska skogsbrukets krav ansetts ku~na betraktas som yckade eer nöjaktiga och som utförts före år Anvisningar på 227 kuturtrakter inkommo ti institutet genom benägen medverkan av Domänstyresen, Skogsstyresen, trävaruboagen och den förvatande personaen för amännings- och stiftsskogarna i de norrändska änen. För denna medverkai frainföra författarna å statens skogsforskningsinstituts vägnar ett vördsamt tack. Undersökningen omfattar kuturer utförda före år 1930 och beägna inom Norr- och Västerbottens appmarker samt i trakter inti dessas gränser. Begärda uppgifter, som ämnades i enighet med det s. k. formuär B (sid. 99), voro i många fa ofuständiga, varför dessa anvisningar kasserades. Vidare frångingo förrättningsmännen under fätarbetets gång ett fåta kuturer, som icke uppfyde de uppstäda fordringarna. sutigen fick undersökningsmateriaet föjande omfattning: Norrbottens än { appmarken ro st. } 10 kustandet.... st. V.. b 1.. {appmarken >> aster ottens an kustandet >> } 4. >' 5, Västernorrands än >> Summa 63 st. Av de redovisade trakterna utgöra 57 kuturbestånd i egentig mening, medan 6 äro sjävsådder utgörande jämföreseobjekt ti näriggande kuturbestånd (tab. r).

5 4 BO EKLUND OCH EINAR HUSS Tab. I. Beskrivning av kuturtrakternas Description of sites, forest cutura methods Kuturtrakt nr Revir eer ägare Skogens namn Höjd över havet i m Hygget upptogs år Hyggets behanding (Hr= hyggesrensning, Lb = öpbränning, avv rt = avverkning av restskog, avv ö = avverkning av överståndare) I Mo & Domsjö AB Vänjaurbäcks hem.skog Lb d:o.... Örå revir.... d:o.... Krp Öråandet Hr 1921, avv rt skogsbrand d:o.... d:o Lb jui a 8b 9 O II Mo & Domsjö AB.... d:o.... d:o.... d:o.... d:o.... d:o.... d:o.... Ledåberg och Liden.... Kroksjöskogen.... Björkbergs hem.skog.... Insjöskogen.... d:o.... Aspseeskogen.... d:o Kramfors AB storborgarens hem.skog d:o d:o Lycksee revir.... Krp Bocken Örå revir.... Krp Öråandet.... d:o.... d:o.... d:o.... d:o.... Hem.äg. A. Karsson.... Mam by hem. skog Hr 1928 skogsbrand 1920 Lb 1912, ngn avv ö 1930 Skogsbrand 1912, avv ö 1930 Hr Lb 1928 skogsbrand 1920 skogsbrand 1920 Lb 1919 K varstående restskog Örå revir... Krp Umstrand.... d:o Krp Taträskiden Lb 1915 Lb Båvikens Krp Rämen.... Hem.ägP. Perssonssterbh. Norrby hem.skog Hr 1917 o. 1920, bränning i högar 1920 Hr o. Lb juni Maå revir... Krp Säppiden Hr sept. 1920, Lb juni d:o... d: o.... d:o Krp Skeppträskåheden.. d: o.... d:o.... d:o d:o.... d: o.... d:o.... Norsjö revir.... Krp Långträskiden.... Robertsfors AB.... Hem. Adamsgård.... d:o.... Kavträsk hem. skog.... Mo & Domsjö AB.... Insjöskogen.... d:o.... Kippenskogen II Hr sept. 1920, Lb juni 1923 Hr maj 1921, Lb maj 1921, avv ö 1943 Hr maj 1921, avv ö 1943 Hr maj 1921, Lb maj 1921, avv ö 1943 Hr maj 1921, avv ö 1943 avv rt d:o Häggsjöskogen.... Forts. å

6 35:6 UNDERSÖKNINGAR ÖVER ÄLDRE SKOGSKULTURER 5 beägenhet, kuturmetoden m. m. etc. for the cuture bocks investigated. Kuturen Återfun- Procent Förband m anades net anta cirkesådd- e. prov- Trakt, varifrån fröe+ Kuturmetod månad Trädsag pant- ytor insamats eer fröeeer år fäckar utan verantör enigt enigt form u- fäck- årstid per ha träd e. är B1 anta pantor 2/7 I923 strecksådd 2/3 ta, o, o r, s å. z, o 2,0 - våren I922 strecksådd I/3 gran d:o I 659 2I, 7 r, s a z, o 2,5 - våren I92I Rutsådd (rutor o, 5 x ta I ,5 r,så..z,o 2, 3 Bjurhoms revir xo,5 m) hösten I924 Pantering i.öppna 2jo ta J, I I, o I,4 - gropar 8-23/6 I928 strecksådd ta o. gran I 759 6,7 I,5 2,4 - I2-23/6 I923 strecksådd d:o I ,7 I,5 2,7 Brattfors (gran) I4-I6/6 I925 strecksådd d:o I 865 3,4 I,5 2, 3 Brattfors (gran) våren I928 strecksådd d:o ,6 I, 5-2, o 2,I - våren I928 strecksådd d:o ,I r, s-z, o 2,0-28-3o/5 I9I8 Knivpantering 2jo ta I ,7 2,o 2,3 Pantskoan vid Mo {hösten I9I3 } strecksådd 2 ta o. gran våren ,9-2,I - I9I7 maj I9I6 Rutsådd ta ,6-3, 3 skogsvårdsstyresen - - Sjävsådd - - 9,I våren I928 Spettpantering {I/I-2/I ta} 3/I gran 3 I40 I O, o I, 5-2, o I,8 Hänäs skogsskoa våren I92I Rutsådd ta 2 2I4 I6,7 I, 5 2,I - våren I92I Rutsådd )) I 6I9 26,7 I,5 2, 5 - oktober I9I9 Rutsådd >) , I I, 5 I,9 Hänäs frökäng.anst. våren I920 Samtidig rutsådd och )) I ,2 I, 5 2,3 - pantering med 2/o under restskog juni I9I6 Rutsådd )) ,0 I, 5 I,9 Hänäs frökäng.anst /5 I920 Rutsådd (34-40 frön )) I2,9 I,5 2,I d:o per ruta) 6-I5/6 I92I Rutsådd >) o, o I, 2 I,9 d:o våren I9I8 O. Rutsådd >) ,3 2,0 2,0 Norrby I920 2I-28j6 I923 Rutsådd >) ,6 I,5 2,I Å byn (kotten insamad vintern I922-23) - - Sjävsådd )) - o, o I8-24/5 I92I Rutsådd >) 2 44I I6, 7 I, 5 2,0 - I8-24/5 I92I Rutsådd )) I , I I, 5 2, Sjävsådd - - o, o Sjävsådd - - I9, I0-2I/6 I92I Rutsådd ta I 6IO 26, I I,5 2,5 - oktober I904 Rutsådd )) I 938 I6, 7 I, 5 2,3 Robertsfors - I9I3 Rut- och strecksådd )) IO,o I, 5 2,I Åsträskt distrikt våren I923 strecksådd ta o. gran I ,0 I, 5-2, o 2,4 - våren I9I9 strecksådd under rest- d:o ,0 I, 5 3,2 - skog våren I920 strecksådd under rest- d:o I 5I2 24, I j I, 5--2,o 2,6 - skog nästa sida.

7 6 BO EKLUND ÖCH EINAR HUSS T ab. I (forts.). Beskrivning av ~Ituturtra kternas Descriptiori of sites, forest cuturai methods Kuturtrakt nr Revir eer ägare Skogens namn Höjd över havet i m Hygget upptogs år Hyggets behanding (Hr= hyggesrensning, Lb = öpbränning, a;vv rt = avverkning av restskog, ':avv ö = avverkning av överståndare) Kramfors AB... Övre Rissjö hem.skog: Mo & Domsjö AB... Sobergs hep:1.skog...; (1919) 1917 skogsbrand 1921 o K varstående restskog Robertsfors AB.... d:o.... Bjurhoms revir.... d:o.... Fredrika revir.... N ordmaings Ångsågs AB Kuaboda hem.skog.... Bergsvedjans hem.skog... Krp Hästiden.... d: o.... Krp Burseberget.... Askaidens hem.skog I9II Lb 19'13 Kvarstående restskog Lb 1926 skogsbrand 1920 skogsbrand våren Hem.äg. i Långbäckens by Västra stensee revir.... d: o.... Östra stensee revir.... d: o...,.... d:o.... Ströms revir.... Lå:r;tgbäckens hem.skog... Krp Rönniden.... Krp Luspberget.... Krp J ovan.:.... d:o... _.... d:o.... Krp Vike skogsbrand våren 19!0 Kvarstående restskog Kvarstående restskog" Fäckvis Lb 1924 L b IOI Gäivare revir.... Krp Lina skogsbrand d:o d:o......,. 104 d:o d: o... :.... ro6 - Munksunds ~AB.....,.... OJ!08!09 IIO III II2 II3 II5 N. Arvidsjaur$ revir.... d:o..., ,,.. d: o... :.... Hem.äg. E. Öqvist. :... Norsjö revir.;...,.... Svanö AB... ;..,... :..., d:o... ;.... Junsee revir... :.... ]! d:o...'... Krp Vettasjoki...'... d:o.... c\: o Murjeks hem. skog.... j Krp Björkqerget.... i... d:o... :... d:o... ' Järvträsks hem.skog.,... Krp Bredträskiden...'... Gafsee hern.skog...:... d: o.... Krp Gutjäi (1925) Lb 1924 Skogsbrand 1920 Lb våren 1918 Lb våren 1918 skogsbrand!887 Lb 1924 Lb 1924 Lb 1924 Sannoikt Lb 1922 Lb r8/ Lb 1928 Lb I92I 1 Då förbandet återgives med endast en ;;iffra avses kvadratförband års sådd har $å gott!som fus,tändigt gått ut.!! ~

8 35: 6 UNDERSöKNINGAR över ÄLDRE SKOGSKUL TURER beägenhet, kuturmetoden m. m. etc. :for the cuture bocks investigated. Kuturen Återfun- Procent Förband- m anades net anta cirke~ _sådd- e. provmånad pant- ytor enigt enigt Kuturmetod Trädsag eer år fäckar utan - 'formu- fäck- årstid per ha träd e. är B 1 anta pantor,, ' Trakt, v~rifrån fröet insamia ts eer fröeverantör - I924 Rutsådd ta o, o I, 5 z, o Gafsee - I9I8 Rutsådd o. spettpan- ta o. gran I I, I I, 5 I, g tering i samma gropar våren I9I4 Rutsådd ta I,5 I,g Hem. Edfastmark våren I9I3 Rutsådd under restskog )) I, d:o juni I920 Rutsådd )) : r', s 2, I - våren I927 Rutsådd ta o. gran I3, 3 I,5 2, I -- hösten I923 Rutsådd ta I 66o 33.3 I, 5 2, oktober I9I2 Rutsådd )) ,7 I, o X I,5 2, 8 Hem. N ordanås o. Lögda - - Sjävsådd , våren I924 Rutsådd under restskog ta o. gran 693 6o,o I,2XI, våren I9I6 Rutsådd under restskog d:o I ,7 -r,2xi,5 2,8 -- våren I927 Spettpantering zfo ta I ,4 I, 5 2, 3 - våren- I92I Rutsådd ta I6,7 I,5 2, Sjävsådd - - 6, juni I928 Pantering i öppna zfo ta ,7 I,5Xz,o 2, I (Hotingstrakten) gropar våren I929 Sådd med Widens ku- ta pog - I924 d:o )) - z8, hösten I92I d:o )) - 22,4 - - Krp Vatio I6/9 I9I8 Rutsådd )) I ,9 z, o 2, /9 19I8 Rutsådd )) 2J48 Zö,o z, o 2,2 - juni I9I3 Pantering i öppna zfo ta ,5 I, 5 Z, I - gropar våren I926 Rutsådd d:o I9, 5 I, 5 I, g skogsvårdsstyresen våren I926 Rutsådd d:o -z 450 z8,6 I,5 z, o d:o våren I925 Rutsådd d:o 3 I89 I4, 6 I,5 I,8 d:o - (1922) Rutsådd ta 2 I32 22,5-2, 2 s. Arvids j a urs revir 22-27/9 I924 Rutsådd )) I2, 5 I,5 1, Rutsådd )) I 90I 27, o 1,5 2, 3 ' skogsvårdsstyresen _, I9I8 Rutsådd )) I I,5 X 2 2,3 d:o -- I92I Rutsådd. Hjäppante- J) ,0 I,5 I,8 Bispgårdens frökäng.- ring I924 med zfr,_ ans t. ta ';

9 8 BO EKLUND OCH EINAR HUSS 35: 6 Fätarbetena igångsattes sommaren och utfördes då i huvudsak av Russ - för att fortsätta 1944, då båda författarna detogo i fätarbetet. Undersökningen avser i första hand att ämna en redogörese för undersökta ädre kuturers taxatariska beskaffenhet. Dessutom ha vissa jämföreser gjorts mean oika i materiaet representerade kuturmetoder m. m. Då vi emeertid sakna kännedom om detajerna vid kuturernas anäggning samt om utsädets beskaffenhet, yppa sig särskit på denna punkt ofta svårigheter att toka resutaten. Hyggesbränningens inverkan och restskogens infytande har vidare behandats och sutigen ämnas en kort redogörese för vissa samband mean kronans utformning och beståndstätheten samt grengrovekens samband med stamdiametern, kronradien, stamformen och kvistvinken. Atså förhåanden som i viss mån beysa beståndets kvaitativa egenskaper.. KAP. I. UNDERSÖKNINGSMETODIK VID FÄLT ARBETET. Vid fätarbetet ha de godkända kuturtrakterna (ta b. r, sid~ 4-7). undersökts i enighet med en detajerad instruktion. Undersökningarna avsågo därvid des direkta ståndortsobservationer, des en uppskattning av virkesförrådet medest cirkeprovytetaxering jämte en reativt ingående beskrivning av kuturbeståndet ur kvantitativ och kvaitativ synpunkt. För att över huvud taget kunna godtagas som undersökningsobjekt måste enigt instruktionen den föresagna kuturtrakten uppfya föjande fordringar: a) De amänna förutsättningarna i formuär B samt punkterna 6-9 och hest även punkterna ro-13 skoa vara kända. b) Den övervägande deen av kuturen ska ha uppnått brösthöjd å den area som undersökes. c) Sjävsådda pantor under brösthöjd få ej i nämnvärd grad ha påverkat kuturens utvecking å den undersökta areaen. d) Sjävsådd, som uppnått brösthöjd, får ej förekomma i avsevärd omfattning å den area som undersökes. e) Om restskog och överståndare, under vika kutur utförts, avverkats efter skogsodingen, ska avverkningsåret vara känt. f) Kuturer, som endast utförts i uckor, skoa ej undersökas. g) Röjning eer garing i kuturen får ej vara verkstäd. Såvida undersökningen ej kunde föräggas ti någon ämpig de av kuturtrakten, där ovannämnda fordringar kunde anses vara uppfyda, kasse-

10 35': 6 UNDERSöKNINGAR över ÄLDRE SKOGSKULTURER 9 rades densamma. Som ovan redan framhåits, bev antaet kassationer rätt avsevärt, trots att vissa eftergifter stundom måste göras i fordringarna, särskit beträffande punkt 9 eer ro-u i formuär B. ståndortsobservationer. För varje undersökt kuturtrakt har en ståndortsbeskrivning upprättats i enighet med en särskid bankett, benämnd >>Amän traktbeskrivning>>. Med avseende på äge, topografi och mark har ståndortsbeskrivningen omfattat samma ståndortsfaktorer, som av NÄsLUND tidigare använts i arbetena >>Skogsförsöksanstatens garingsförsök i taskog>> och >>Den gama norrändska granskogens reaktionsförmåga efter genomhuggning>> (NÄsLUND 1936, sid. r8-25 och 1942, sid. ro--r2). Observationerna ha även utförts i överensstämmese med de principer, som tiämpats i nämnda arbeten. För beskrivning av markens beskaffenhet upptogs en profigrop på var sjätte cirkeprovyta av de ytor, som utades påkuturtrakten, dock högst 6 profigropar på varje trakt. Jordprov ur groparna ha anayserats vid institutet med avseende på minerajordens mekaniska sammansättning och basmineraiindex. Dessa anayser ha dock icke utnyttjats i denna bearbetning, varför vi inskränka oss ti ett omnämnande av deras förekomst. Markvegetationen på de utagda cirkeprovytorna karakteriserades sommaren 1943 genom augivandet av bottenskiktets och fätskiktets sammansättning jämte förekomst och frekvens av dominerande ris, speciea edväxter och eventuet förekommande hyggesväxter enigt en speciet för ändamået utarbetad bankett. Med utgångspunkt från markvegetationens såunda angivna foristiska sammansättning kunde sedermera vid bearbetningen provytorna inrangeras i ett visst vegetationstypsschema, efter viket förrättningsmännen vid fätarbetena sommaren 1944 direkt kunde kassificera provytornas markvegetation. Schemat upptog nedanstående typer: r a) Frisk högörtstyp b) Fuktig )) 2 a) Frisk ågörtstyp b) Fuktig )) 3 a) Frisk ristyp b) Fuktig )) 4 Torr ristyp s. Lavtyp med ris 6. Skarp avtyp 7 Örtrik sumpmasstyp 8. Örtfattig ))

11 BO EKLUND OCH EINAR HUSS 35 : 6 Samtiga tre förstnämnda huvudtyper äro som synes uppdeade på en frisk och en fuktig variant, varvid den senare karakteriseras av att sumpmossornas täckningsgrad är strödd-rikig. Utmärkande för h'ögörtstypen är förekomsten av en eer fera av föjande ed växter: stormhatt ( Aconitum s ep tentrionae), midsommarbomster (Geranium sivaticum), tota (Mugedium apinum), smörboar (Troius f/ifropaeus), ormbär (Paris quadrifoia), äggräs (Fiipendua umaria) och högvuxna ormbunkar med undantag av örnbräken (Eupteris aquiina). Lågörtstypen karakteriseras genom förekomsten av en eer fera ~v föjande edväxter: ekbräken (Dryopteris Linnaeana), hönsbär (Cornus suecica), vitsippa (A nemone nemorosa), harsyra ( Oxais acetosea), stenhaon ( Rubus saxatiis), smutron (F ragaria ves ca), ekorrbärsört (M afanthemum qifoium) jämte Pyroa-arter. Ristypen karakteriseras av att egentiga edväxter saknas. Den torra ristypen utmärkes av att avarnas täckning är strödd~ rikig och skijer sig härigenom från den a v rika ristyp en, där avarnas täckning är ymnig, ehuru risvegetationen samtidigt är rikig. Den skarpa avtypen skijer sig från föregående typ genom att risen förekomma sparsamt och ofta växa inbandade i aven. För denna typ, som även brukar benämnas primär avhed, är påskrisaven (Stereocauon paschae) :karakteristisk. Sumpmasstypen kännetecknas av ymniga sumpmossor. Beskrivning av kuturen och dess kantbestånd. Den.;;tmänna traktbeskrivningen har även omfattat: redoy~sning av sådd- eer panteringsförbandet iksom även såddfäckarnas dime.nsioner inom yckade dear av kuturen;. betygssättning enigt en tregradig skaa: yckad, god eer nöjaktig; iakttageser av oika sag, som kunde beysa den använda kuturmetodens värde för det praktiska skogsbruket; anteckningar om kringiggande bestånds frödugighet; beskrivning av de mot kuturtrakten gränsande kantbestånden med avseende på åder, övre höjd, trädsagsbandning, sutenhet och vegetationstyp, varjämte angivits om beståndens övre höjd påverkats av tidigare, ensidiga huggningar ovanifrån; anteckning huruvida kuturtraktens ståndortsförhåanden äro jämförbara med kantbeståndens; upprättandet av en kartskiss över kuturtrakten med inäggning av taxec ringsinjen och provytorna.

12 35 : 6 UNDERsöKNINGAR över ÄLDRE SKOGSKULTURER f Om taxeringen och därvid gjorda observationer. Vid orientering och upprättande av kartskiss över den godkända kuturtrakten utvades en ämpig de av denna - den som bäst uppfyde de å sid. 8 angivna fordringarna - för undersökning. Ateftersom denna de kunde betraktas som homogen eer uppvisade stora växingar beträffande vegetationstyp eer höjd- och sutenhetsförhåanden, utades 30 upp ti so cirkeprovytor med 1,4 meters radie. Hade någon de av skogsodingen utförts under restträd eer överståndare, taxerades denna de för sig. För att undvika systematiska infyteser av sådd- eer panteringsradernas paraea orientering, utfördes taxeringen i form av en oregebunden provytetaxering, varvid taxeringsinjen fick formen av ett poygon tåg, som i zig-zag singrade sig genom undersökningsområdet. Sedan areaen av detta tagits från kartskissen och antaet provytor bestämts, kunde med en enke räkneoperation avståndet mean provytorna - avrundat ti s-ta meter - bestämmas, viket inom varje kutur hös konstant. Brytningsvinkarna mean zig-zaginjerna mättes med kompass och protokofördes, varigenom injer och provytor kunde inäggas på kartskissen och en jämn och överskådig fördening av de senare atid kunde erhåas även i de tätaste bestånd. Vid taxeringen kasserades provytor, som föo antingen inom icke nöjaktiga dear av undersökningsområdet eer å säsynt förekommande vegetationstyper. För att kompensera det härvid minskade antaet provytor fortsattes taxeringen, ti dess det eftersträvade antaet provytor uppnåddes: Mätningarna äro gjorda med den noggrannhet och med tihjäp av de redskap och instrument; som tiämpas och användas vid skogsforskningsinstitutet. Innan vi redogöra för sjäva taxeringen m. m. på provytorna, bör föjande påpekas. Ti träd räknas i denna undersökning individ, som uppnått brösthöjd, d. v. s. 1,3 m höjd över marken, medan ti pantor räknas individ med ägre höjd. Band träden förekomma t. ex.: kuturträd, sjävsådda träd, marbuskar, restträd och överståndare. När det emeertid i fortsättningen taas om träd avses kuturträd. Gäer det någon annan kategori, är denna särskit namngiven. Vid taxeringen av kuturträden uppmättes: diameter på bark vid brösthöjd, höjd över marken och krongränsens avstånd från marken. På var tredje yta mättes dessutom: eventue sabekrok i stammens nedre de, de tre sista toppskotten, största kronradien, största och medegrova grenens diameter hos ett bestämt grenvarv, deras grenvinkar, grenvarvets höjd över marken och stamdiametern vid ifrågavarande grenvarv. Mätningarna på var tredje yta med undantag för toppskotten avsåga att ge en uppfattning om trädens kvaitet. Beträffande kuturpantorna mättes endast höjden.

13 12 BO EKLUND OCH EINAR HUSS Samtidigt med dessa mätningar registrerades träden med hänsyn ti höjden i någon av nedanstående trädka~ser: r. härskande träd z. medhärskande träd 3 behärskade träd 4 undertryckta träd Ti kass 4 hänfördes även pantorna. Både träd och pantor åsattes en beteckning för krontyp, nämigen: sma-, norma- eer bredkronig. Kronans utformning i övrigt registrerades efter förekomst och grad av deformerad topp, sidatryck från ett eer två hå och vargtypskaraktär. stammens utformning registrerades med hänsyn ti förekomst och grad av kvist och tekniska fe samt påtagig gängighet. Beträffande sundhetstiståndet ha vidare vissa anteckningar gjorts, varvid orsakerna ti dåigt tistånd om möjigt angivits. Då undersökningsarbetet igångsattes sommaren I943, var bedömningen av krontyperna rent subjektiv. Vid arbetenas fortsättning var det emeertid av vikt att två eer fera förrättningsmän härvid hade ensartat bedömningssätt. Då trädens största och minsta kronradier från I943 års materia uppades grafiskt över motsvarande trädhöjder, framträdde ett tydigt samband. I fortsättningen visade sig den största kronradien vara ' ämpigast vid kassificeringen. Efter utjämning av den normakroniga typens minimivärden för oika trädhöjders största kronradier visade sig kurvan stämma mycket vä överens med kurvan för de smakroniga trädens motsvarande maximivärden. Då förhåandet var detsamma mean de normakroniga trädens maximivärden och de bredkronigas minimivärden, kunde nedanstående tabe upprättas, viken sedan användes vid krontypskassificeringen i fät. Det stora individanta, som från början sammansätter kuturbestånden, reduceras undan för undan des ti föjd av naturig avgång genom sjävgaring, des genom beståndsvårdande huggningar. För att söka faststäa det anta stammar, som på grund av goda tiväxtegenskaper, frihet från tekniska feaktigheter i förening med en över huvud taget god kvaitativ utformning beräknades komma att utgöra beståndets kärna vid mera framskriden åder, utvades ämpiga träd med nämnda egenskaper ti huvudstammar. Härvid skedde en uppdening efter föjande grunder: h =beteckning för mycket god huvudstam med karaktär av eitträd. h = göd huvudstam. (h) =beteckning för träd, som efter utgaring av grannträd beräknades kunna utveckas ti god huvudstam.

14 35: 6 UNDERSÖKNINGAR ÖVER ÄLDRE SKOGSKULTURER 13 Tab. 2. Största kronradien för normakronig ta. Greatest crown-radius for norma-crowned pine. Trädets höjd över mark i meter Kronradie i decimeter ,---.., " ,---, , ,-----,--...,--- r,s r,61 r,s 2,o 2,21 2,4 2,61 2,s 3,o 3,21 3,4j 3,61 3.s 4,o 4,2j ,6 Kronradie i decimeter Minimum... Maximum... 1 Ti de båda förstnämnda kategorierna huvudstammar utvades träd tihörande de härskande och medhärskande kronskikten. Vid samtidig förekomst av fera sådana huvudstammar på en och samma provyta utvades de två bästa och ämpigast pacerade. Ti den sistnämnda kategorien hänfördes även behärskade träd ( trädkass 3). (h)-stammarnas anta begränsades ej, enär de betraktades som reservhuvudstammar. Det bör påpekas, att fordringarna på huvudstammarna voro mycket höga. Då högst två huvudstammar (~ eer h) registrerades per yta, betyder detta, att högst st. per ha kunde förekomma även i den bästa kutur. Reservhuvudstammar (h) däremot kunde som ovan framhåits dessutom finnas i obegränsat anta. Detta bör man ha i minnet vid studium av tabeerna sid Det har sagts, att de två huvudstammarna (h eer h) måste ha en ämpig pacering på ytan. Detta innebär, att de ick;-få stå inti varandra. Var så faet, kassificerades den ena som reservhuvudstam. Förekom en god stam i vardera ändan av en ång såddfäck, kunde båda dessa godkännas som huvudstammar. Sådana fa voro emeertid rätt säsynta. Grundtanken var atså, att huvudstammarna skue komma att stå kvar efter röjningen och de första garingarna, då däremot vissa reservhuvudstammar vid dessa ingrepp kunde faa för yxan. Givetvis finnas dock av sistnämnda trädkass fera fristående individer, som även komma att ingå i sutbeståndet. Då undertryckta träd och pantor (trädkass 4) genom ämpiga beståndsvårdande huggningar bedömdes kunna utveckas ti fynadsstammar med avseende på dimensioner och kvaitet, åsattes dessa en särskid s. k. u-stambeteckning. Även för dessa stammar gjordes en uppdening efter en 3-gradig skaa med beteckningarna: "!!' u och (u). Det återstår nu att redogöra för uppskattningen av sj ä v sådd skog, mar buskar, restträd, överståndare och s tub bar.

15 BO EKLUND OCH EINAR HUSS 35 ; b Sjävsådda träd taxerades på 1,4-metersytan. Taxeringen av övriga kategorier samt stubbar utsträcktes ti en cirkeyta med 5,o m radie. Aa träd mattes och protokofördes i övrigt på samma sätt som ovan beskrivits för kuturträden med undantag för de speciea mätningar, som utfördes på var tredje yta (grenmätning m. m.j. Urva av h- eer u-stammar förekom givetvis icke heer. Dessutom borrades restträd och överståndare vid brösthöjd, så att borrspånet kom att omfatta minst sarritiga årsringar efter kuturens utförande. A v stubbar registrerades endast sådana, som härstammade från träd ädre än kuturen och som uppkommit efter dennas anäggning. De kavades under bark vid ordinär stubbhöjd. Förefonnos ädre träd eer stubbe inom cirkeprovytan (1,4 m radie) och det kvarstående eer det från stubben avverkade trädet hade inverkat på '.kuturens utvecking, kasserades provytan, såvida icke undersökningen avsåg en kutur under skärn1. Utöver de nu genomgångna observationerna på cirkeprovytorna, som föjaktigen ha karaktär av individue uppskattning och kassificering av de oika trädindividerna, antecknades i stamräkningsängden föjande observationer avseende provytan i. dess hehet. r. Antaet av de inom provytan faande såddfäckarna eer panteringsgroparna. Vid strecksådd eer sådd med Widens kuturpog antecknades även såddstreckens ängd. 2. Förekomst av sjävsådda pantor markerades genom utsättandet av trädsagsbeteckningen,. varjämte frekvensen angavs enigt en 3-gradig skaa. 3 Förekomst av betesskador markerades efter enahanda grunder som ovan under punkt 2, men dessutom antecknades - då så kunde ske -viket djursag, som åstadkommit skadegöresen. 4 Vegetationstypen angavs i enighet med typschemat å sid. g-ro. s~ Markens utningsförhåanden redovisades genom augivandet av såvä utningsgraden som utningsriktningen. KAP. IL HUVUDDRAGEN AV UNDERSÖKNINGS MATERIALETS BEARBETNING. - I första hand har bearbetningen av undersökningsmateriaet utförts med sikk på att ur taxatorisk synpunkt beysa de undersökta kuturbeståndens struktur och sammansättning. Tivägagångssättet vid uträkningen av de ~iktigare bestå:ndskaraktärerna, såsom stamanta, grundyta, kubikmassa o. s. v., har varit föjande:

16 35: 6 UNDERSÖKNINGAR ÖVER ÄLDRE SKOGSKULTURER Från stamräkningsängden överfördes de antecknade värdena beträfande brösthöjdsdiameter och trädhöjd trädsagsvis ti en särskid bearbetnings~ bankett. Överföringen skedde trädkassvis och med uppdening på dia~ meterkasser om r centimeters vidd. Genomsnittsdiametern och den genomsnittiga höjden inom de oika diameterkasserna uträknades därefter. Med utgångspunkt från dessa värden jämte stamantaet inom dessa kasser (p) beräknades sedermera kubikmassan för samtiga ti en och samma trädkass hörande diameterkasser över 5 cm i enighet med NÄsLUNDs kuberingsfunktioner för nordsvensk ta, gran och björk (NÄsLUND, 1940). Kubikmassan för träd under 5 cm har beräknats enigt av NÄsLUND häredda, ännu ej pubicerade funktioner. För föreiggande ändamå ha dock dessa funktioner använts under formen: Ta: Gran: B j ör k: Ta: Gran: B j ör k: a. Trädens brösthöjdsdiametrar mindre än 5 cm. v = 0,22 L P+o,o8786 L pd2+o,o3045 L pd2h+o,oo28o9 2: pdh2. v = o, 22 L P+o, II5oo L pd2+o,oi4io L pd2h+o,oio47o L pdh2. v = o, I I L P+0,03940 L pd2+0,02758 L pd2h+0,0053i3 L pdh2: b. Trädens brösthöjdsdiametrar större än 5 cm. v = 0,09314 L pd2+o,o3o69 L pd2h+o,oo28i8 L pdh2. v = o, 1202oL pd2+o,oiso4 L pd2h+o,o23 4IoL pdh 2 - o,o6s9ol}ph 2 v = o,o37i5 L pd2+o,o2892 L pd2h+o,oo4983 L pdh2. Övriga övträd såsom asp, säg och rönn ha kuberats efter respektive funktioner för björk. De i funktionerna ingående trädkaraktärerna avse: d =genomsnittig brösthöjdsdiameter på bark i centimeter. mom de oika diameter kasserna, h =genomsnittig trädhöjd över mark inom de oika diameterkass.erna i meter, p = stamantaet inom de oika diameterkasserna, v = trädens kubikmassa över stubbe och på bark angiven i kubikdecimeter., Med edning av de i samband med kuberingen bidade kvadrat- och produktsummorna har medediametern på bark (dm) och medehöjden (hm) för de oika trädkasserna uträknats enigt föjande former: d = (Epd2 m V LP' h = Lpd2h m L pd2

17 16 BO EKLUND OCH EINAR HUSS 35:6 För underättandet av kubering och övriga uträkningar användes en bearbetningsbankett upptagande ett särskit räkneschema. Denna bankett upptog även per hektar värdena för stamanta, grundyta, kubikmassa o. s. v., vika värden uträknades genom att taxeringsresutaten mutipicerades med en faktor svarande mot det utagda antaet cirkeprovytor och dessas radie (I,4 eer 5,o m). Resutaten av den rent taxatariska bearbetningen av undersökningsmateriaet redovisas i tab. 3 I den mån så anses behövigt, komma övriga bearbetningar av materiaet att beröras i samband med den fortsatta framstäningen. KAP. III. I UNDERSÖKNINGSMATERIALET REPRE SENTERADE KULTURMETODER OCH TRAKTER NAS FÖRDELNING PÅ HÖJDOMRÅDEN. Som i inedningen framhåits uppgår det totaa antaet undersökta bestånd ti 63 st. 6 av dessa utgöras av sjävsådder, som undersökts efter samma grunder som de 57 kuturbestånden. Av de.ssa ha 49 st. uppkommit efter sådd, 6 st. efter pantering och 2 st. efter kombinerad sådd och pantering. Proportionen mean de i undersökningsmateriaet ingående sådda och panterade bestånden återspegar säkerigen ej proportionen mean areaen av sådda och panterade bestånd inom Norr- och Västerbottens äns appmarker och närmast angränsande områden, där sådd hittis varit den ojämförigt vanigaste formen för skogsoding, medan däremot pantering endast torde utförts i mera begränsad omfattning. Enigt tab. I äro rutsådd, strecksådd och sådd med Widens kuturpog representerade i undersökningsmateriaet med respektive 34, II och 3 kuturtrakter. Samtiga undersökta strecksådder äro beägna på skogar tihörande Mo och Domsjö AB, där denna såddmetod fått en vidsträckt användning. De tre kuturer, som härröra från sådd med Widens kuturpog, äro samtiga beägna på Gäivare revir och representera samtidigt de nordigaste av de undersökta kuturerna. Enigt undersökningens ursprungiga panäggning skue visserigen ej bredsådder och sådder med hästdragen maskin undersökas, men ett undantag gjordes för de nämnda tre kuturerna. Med edning av uppgifterna i formuär B jämte förfrågningar hos de okaa förvatningarna i samband med fätarbetet visade det sig möjigt att för de festa av de undersökta sådderna faststäa årstiden och för något mer än I/3 även månad och datum för anäggningen. Av sådderna äro 8 st. höstsådder. Vårpantering är i materiaet representerad av 5 och höstpantering av endast I kut~rtrakt. Av dessa senare 6 kuturtrakter äro 2 spettpante-

18 35 : 6 UNDERsöKNINGAR över ÄLDRE SKOGSKULTURER 17 rade, 3 panterade i öppna gropar och I knivpanterad. Sjävfaet är detta materia av atför obetydig omfattning för att äggas ti grund för jämföreser mean oika panteringsmetoder inbördes eer mean sådd och pantering. Vid fördening på höjdområdena med so m ekvidistans visa sig enigt tab. I kuturtrakterna vara tämigen jämnt fördeade på de fyra höjdzonerna mean 250 och 450 m. Inom vardera av de närmast ägre och högre beägna zonerna är antaet kuturer 4 st. F~r 450-meterszonen tikommer dock en sjävsådd {trakt nr 42) utgörande jämföreseyta ti en rutsådd kutur (nr 4I). Både soo- och 550-meterszonerna äro representerade av endast en kutur vardera. Säkerigen måste man räkna med, att de naturiga förutsättningarna för erhåandet av yckade kuturer avtaga med stigande höjd över havet. Ti föjd av undersökningsmateriaets starka >>Utspädning>> vid uppdening på höjdområden ämnar dock den föreiggande undersökningen knappast några möjigheter att studera höjdägets infytande på kuturbeståndets utvecking. KAP. IV. NÅGOT OM KULTURERNAs ANLÄGGNING. Om metodiken vid kuturernas anäggning ha endast ytterst knapphändiga uppgifter kunnat erhåas. Bott i enstaka fa har nuvarande skogspersona varit med vid skogsodingens utförande och kunnat draga sig ti minnes hur det därvid gick ti. Tivägagångssättet synes emeertid i stort sett ha varit detsamma, som atjämt tiämpas. Vi redogöra nedan i korthet för vad vi anse oss ha funnit beträffande den tiämpade metodiken. strecksådderna ha samtiga undersökts på Mo och Domsjö AB:s marker. Boaget har sedan 20 års tid tibaka använt en såddmetod (strecksådd); som kan betraktas som en modifikation av den ursprungiga metodiken vid strecksådd, en modifikation som b. a. innebär, att man i möjigaste mån veat frigöra sig från schabon med avseende på streckens form och pacering och i stäet sökt att smidigt anpassa kuturarbetet ti de okaa förhåandena. Beträffande förbandets håande gör man tydigen rätt stora eftergifter. Man skue kunna karakterisera förbandet som eastiskt. I rege har man sökt utnyttja det skydd mot kreaturstramp, uttorkning av såddbädden o. s.v., som stubbar, kvariggande ågor, ump, vrakträd och större stenar erbjuda genom att i första hand förägga såddstrecken inti dessa, medan övriga såddstreck föragts med hänsynstagande ti förbandet, mark- och fuktighetsförhåandena. Kring större stubbar kan man föjaktigen finna ända upp ti fyra såddstreck, vanigen pacerade mean rotbenen. Då stub- 2. M edde. från Statens Skogsforskningsinstitut. Band 35 : 6.

19 18 BO EKLUND OCH EINAR HUSS 35:6 barna vid sådden ännu ej hunnit biva barkfana, pägar man med markberedningshackan avfå barken för att hindra barkstycken att faa ned över såddbädden. såddfäckarnas storek och form varieras även med hänsyn ti de okaa förhåandena. I amänhet understiger streckens ängd ej I m. Bredden brukar vanigen uppgå ti omkring 25 cm. Bredden ändras dock något at efter markens och vegetationens beskaffenhet samt vid risk mot uppfrysning. Inti stubbar, ågor o. dy. kan såddfäcken få viken form som hest, och storeken anpassas efter utrymmet. Såddstrecken upptages i rege med den s. k. Mo och Domsjöhackan, viket redskap har visat sig oöverträffat på marker med starkare utbidad råhumus. I rege synes man ha utfört djupuckring av strecken. De uckrade strecken ha vanigen ej avjämnats, utan man har sökt bibehåa jordens kumpiga struktur. Ovanpå denna bädd sås fröna ut ti ett anta av c:a st. Vidare åtgärder vidtagas icke. På de oika förvatningarna kunna fera smärre variationer i metodiken ha förekommit. strecksåddmetoden i och för sig har otviveaktigt en he de förtjänster. Ju ängre en såddfäck göres med bibehåande av samma area desto ängre kantängd erhåes. Fröets och pantans bättre gronings- resp. utveckingsbetingeser i såddfäckens kanter devis ti föjd av bättre fuktighetsförhåanden äro vä kända. Vid hittis gjorda undersökningar vid institutet har också strecksådden visat ett om också obetydigt bättre resutat än rutsådden. Dessutom erbjuder ett såddstreck i motsats ti en ruta av norma storek pats för två pantor, som kunna stå kvar genom fera garingar. Det är atså av särskid vikt, att sådden utföres så noggrant som möjigt i streckets båda ändar. Den fördeaktigare stamfördeningen vid strecksådd bör även kunna skänka trädkronorna mera jus och trädrötterna bättre tigång på näring än vid den starka anhopning av kuturträd, som ofta inträder vid rutsådd, Dessutom torde säkerigen risken för uppfrysning vara mindre vid strecksådd än vid rutsådd. Röjningsgaring är därjämte ättare att utföra i strecksådd än i rutsådd. Under förutsättning att i ett såddstreck av omkring I meters ängd pantor finnas i streckets båda ändar, är det tydigt, att förbandet kan göras något gesare än vid rutsådd, utan att stamanta och stamfördening efter röjning och garing bir idande. Materiaets rutsådder ha ti största deen varit utförda på kronoparker. Av de uppysningar, som kunnat erhåas, framgår, att djupuckring - varvid humusmateriaet ofta inmängts i jorden - med efterföjande titrampning av såddfäcken tyckes ha varit rätt amänt använd. Efter sådden har, vare sig fröna nedmyats eer ej, titrampning vanigen skett. Täckning av såddfäcken har endast antecknats i ett enda fa.

20 35 : 6 UNDERsöKNINGAR ÖVER ÄLDRE SKOGSKULTURER 19 Såddfäckarnas pacering efter de okaa förhåanden, som omnämnts under strecksådd, kan givetvis ske ika vä vid rutsådd och äger säkerigen också rum. De panteringar, som undersökts, äro fåtaiga, varför metodiken vid deras anäggning ämpigen kan behandas i sammanhang med en redogörese för panteringsresutaten i kap. X. En he de svaga kuturresutat förorsakas säkerigen av rent sarv eer okunnighet vid skogsodingsarbetet. En markägare kanske har tigång ti god arbetskraft, en annan får nöja sig med minderåriga. De senare kunna ju vara mycket ambitiösa men man kan förutsätta, att en eer annan mot sutet av en ång arbetsdag tröttnar, och för att han ska kunna föja med i aget, bir då noggrannheten eftersatt. iband beräknas att en viss area ska vara sådd inom bestämd tid, t. ex. före veckosutet. För att arbetet ska hinna bi färdigt, kan förbandet bi idande. Då här behandade kuturer anades, var säkerigen icke tekniken vid skogsoding i genomsnitt så hög som nu. Va av frö, dess förvaring och behanding i övrigt ämnade säkerigen också en he de övrigt att önska. Att det ikvä redan då fanns större skogsägare, som drivit upp kuturtekniken ti en god standard, är aom bekant. KAP. V. OM LÄMPLIGASTE ÅRSTIDEN FÖR SKOGS ODLINGARNAS ANLÄGGNING. Uppgifter i formuär B om exakta tidpunkten för skogsodingarnas utförande saknades i de festa fa. Dock ha några kompetteringar kunnat göras under fätarbetet. Vårkuturerna dominera givetvis materiaet, men av dem har endast ett tiota med säkerhet kunnat frånskijas som sena vårkuturer. Dessa ha anagts under tiden omkring roj6-rof7 En sammanstäning av trädanta och o-ytor (r,4 m radie) i medeta för tidiga och sena vår- och höstsådder ämnas nedan. Västerbottens appmark: Tidiga rut-vårsådder med faststät datum träd/ha 21% o-ytor Sena >> )) >> )) )) >> I4% )) Samt. )) )) 4 95I )) I7% )) )) )) -höstsådder >> )) )) >> 30% )) Sena streck-vårsådder >> )) >> 9 04I )) 4% >> Samt.» )) )) n% >> N arrbottens appmark: Samt. rut-vårsådder )) 20% }) >> >> -höstsådder 5 03I 19% ))

21 20 BO EKLUND OCH EINAR HUSS nr Trädsag I Ta... Gran... 2 Ta... Gran... 3 Ta... 4 Ta... 5 Ta... Gran... 6 Ta.... Gran... 7 Ta.... Gran... 8a Ta... Gran... 8b Ta... Gran... g Ta... O Ta... Gran... II Ta...!2 Ta... Gran Ta... Gran... Kuturtrakt Grundytemedestam- Träd Pantor mens höjd cm m st. st. 3, rs rrr o, 9 I, , gss s, o 5,2 3 8r ,3 I, I 342 4, I 554 5,4 5, ,o s , 7 4 o6o 2 III 2,7 3,I gs2 3, 2 3, I 3,7 I o 2,I 2, ,7 3, , 6 2, g6 1,5 2,3 3g2 2 OI6 2,5 2, 8 6 4g6 2 gi2 4 I so 45I 2, 5 4, I 63! , II 2 7g7 3,2 4, I I I74 3,2 4 2 g, 6?,o I s. 9 I, o I, o I , g44 8,7 7, 7 2 o88 6,9 7, s, I 5,4 I 6g , I 6,4 3 gr r ,0 2, 2 I 570 I , o 2,2 I 5701 I 570 Tab. J. Beskrivning av kuturbeståndens Account of the forest-mensurationa diameter Grund- yta Kubik- Huvudstammar massa på bark h h (h) S:a p e r h a m m st. st. st. st..r s, I4 4g, 7 o, os o, , I9 so, o , I o,o6 o, gr s I s6s g88 I I g8g , g8g g, 37 33, , sso 464 6g6 I 740 3,50 IO, !3 I 516 o, z B 0, ros 3,78 10, I 624 2, 24 6,4 6o r8o 24I 48I O,IZ 0,4 6o 6o I20 2,36 6, 8 6o I 6or 3, 23 8, I Ig2 0,07 o, 3 56 s6!! g, o I 6Soj ,6 632 I 0831 I 7I g o, 30 I, o go r8o 270 IO, 14 10,44 33,6 722 I 0831 I 8g4 3 6gg ,2 sgi 7381 I I75 7,03 22,2 sgi 738 I I75 I3, 29 54, I 046 g,68 36,o I68 6r6 8g6 I 68o o, o z O, I 1 g,70 36, I I68 6I6 8g61 I 68o 12, II6 232 rr ,I I481 s go gsg 3,47 II, g II, I 107 I 6g8 o, 47 1,2 271 sg6 54 g2i 0,47 I, sg g2i Forts. å

22 35: 6 UNDERSöKNINGAR över ÄLDRE SKOGSKULTURER 21 taxatariska sammansättning. composition of the cuture bocks. Kuturträd o. pantor stammar Kuturträd Huvud- per återfunnen sådd- eer panteringsfäck st. st. t st. sma- % Trädantaets Huvudstammarnas fördening på krontyper norma- bred- sma- norma- bredk r o n i g a % % % % % 6, I, 3 0,4 2, 5 0, I 6,7 g, 9 1, so so - i , 3 2,4 0,6 o, 3, I - 2,6 3,5 o, 6 2, I 2,4 0,4 I,o I,o o, 3 2, 3 3,5 0,9 o, 3 2, 5 O, I 2, 6 6,o I, o 1,3 I, 3 0,4 o, 3 0,9 O, I!,6 2, 2 o, , 8 I, 7 o, 2 1,3 0, I 3,5 5,I I, 8 3, 3 3,5 1,4 o, 3 I,3 0, I 3, ,5 3,6 4 I I, 3-0,9-3,6 s, o I,3 o, 9 0,9 o, 5 2,4 2, 8 o, 8 0, I 2,8-2,5 5,6 o, 8 2, 2 2, 2 o, 5 o, 5 0,8 o, 3 - o, 2-0,5 I, o o, 3 nästa sida II r s J IOO so so r6 so I4 - IOO so 47 3! ! !2 6g 24 II 83 6

23 22 BO EKLUND OCH EINAR HUSS 35 : 6 nr Trädsag 14 Ta Ta... I6 Ta Ta... r8 Ta... r g Ta Ta... 2! Ta Ta Ta... Gran... Grundytemedestam- Träd Pantor mens höjd cm m st. st. 4,7 5, , 3 s, 3 2 g77 37g s, 9 s, 2 3 o8o r68 5, I 5, s, 5 5, ,4 5.3 g 482 I 153 3,7 s, 2! , I s, so s, I T ab. J. (forts.). Beskrivning av kuturbeståndens Account of the forest-mensurationa Kuturtrakt diameter Grund Kubik- yta massa Huvudstammar på bark h h (h) S:a p e r h a m2 m st. st. st. st. IO, 70 38,o 37g 7581 gzo g, 35 31, I 083 8,42 z8,5 3g I 624 6, 32 22,o 271 6og 406 r z86 10, ! 488 I , I 2 4g, r I ,64 48,3 635 I 130 I 20! 2 g66 10, I I 36, I 462 8, I O 26,4 2! I IOO 24 Ta Ta Ta... Gran Ta... Gran Ta... 2g Ta Ta Ta... Gran Ta... Gran... 4> 7 4,7 3 gsz 37g 3, ! ,3 I, 8 2! ,3 I, 8 2! II ! , !01 2 g86 4, 7 s, g 71 J, I J, ! J,4 8, , g3 0,6 1, I6J 4 2 4,7 6 4g6 4 o6o 3,4 4,0 I ,7 3,I ro8 I 407 3,4 3,9 I 515 I 461 6, 89 22, g2i I 733 2, 39 J, 7 56 r o o, 03 O, I 0,03 O, OI 0 1 I 8 0, , I 8 0, g, 67 33, I ,23 63, g 270 I ,7I JO, o g75 g,i3 30,0 64g 37g I 867 O, OI O, I g,i4 30, I 64g I 867 I, 27 3,7 ro8 2!6 324 o,o6 o, I, 33 3, 9 ro Ta... Gran... 4,9 5, g2 4.3 s,6 r oo8 I 736 4,8 s, 5 8 7g2 2!28 14,67 52, I 56 3g2 I 064 I 512 I, 48 S,I II , I 5 57> 2 s6 504 r 288 I Ta Ta... Gran... 3, 6 4, I 572 s, 8 5,7 5 oo , 9 4,0 I IJ3 I 353 5,2 5,4 6 r8r.r 57g!2,66 38,2 I sos 13,45 48,5 4g I 172 o, 77 2, ,22 50,9 4g61 go r I 3g7 36 Ta ,4 8 73g , I O 55,8 46J 6rg 6r8 I JO! Forts. å

24 taxatariska sammansättning. composition of the cuture bocks. UNDERsöKNINGAR över ÄLDRE SKOGSKULTURER 23 Kuturträd o. pantor stammar Kuturträd Huvud- per återfunnen sådd- eer panteringsfäck st. st. st. 2,8 3,o 0,9 r, 8 2,I 0,7 I, I I, I 0,6 1,7 1,7 0,7 1,7 1,7 o, , I I, I 1,4 1,7 o, 6 I, 5 I, 5 o, 5 sma- % ss II 21 Trädantaets H u vudstammarnas fördening på krontyper norma- bred- sma- norma- bredk r o n i g a % % % % % JI 3 6o 31 ro go - 68 r J ro r g r6 II ss ro 1,6 I, 8 0,7 I, I r, 5 O, I r g I3-6o r 26 - IOO - IOO o, 8 I,9 2, 2 0,6 r, 5 I,6 0, I, I O, I 2, , 3 I, I I,4 I, 5 o, 3 0, I 1,6 O, I I,5 3, I 0,4 5,I 5.4 I,o 0,7 I,8 0,2 s. 8 J, 2 I, II IOO J I9 4 8J I so IOO J - 4,8 5.4 I, 8 I, 8 I, o 0,4 0,4 o, 9 0, I 2, 2 2, 8 0, o, 6 nästa sida I g 23 6r o I3 8J -

25 24 BO EKLUND OCH EINAR HUSS 35 : 6 nr Trädsag 3J Ta Ta Ta... Gran... Kuturtrakt Grundytemedestam- Träd Pantor mens höjd cm m st. st. J, 6 J, 9 ': s, o J I 029!,6 2,0 596 I Tab. J. {forts.). Beskrivning av kuturbeståndens Account of the forest-mensurationa diameter Grund- yta Kubik- Huvudstammar massa på bark.h h (h) S:a per ha m m st. st. st. st, J, 34 33, I 2J2 2!6 27!1 J 59 5,89!8, 8!63 3J J , I 162 J I 353 0,12 0,4 2IJ 2IJ ,5!62 9J I Ta Ta Ta... Gran Ta Ta Ta Ta.... 4J Ta... Gran ,0 2 48!!80 IO, 9 J, 2 I , 5 2,3! J 58 J 58 s. 3 4, !2!,6 2, 3 8!2 2IJ J, O 6, ,0 I 91 I 48 6,o 6, , 5 5,9 I I 191 s. 9 5,6 2 2J O, J 451 I , 7I 60,9 2IJ! o,o6 O, I I, go 6,o !62 54! I, 96 6,I 54 3J o,r8 o, 5!62!62 J,63 28,8 2JI I 299 2, o B s ,88 38,2 6so J I 5JO 6,I5 22,4 2JI 2JO 2JI 8!2 0,36 I, 2! ,5I 23,6 2JI I Ta... IOI Ta...!02 Ta...!03 Ta Ta...!05 Ta...!06 Ta... OJ Ta...!08 Ta...!09 Ta... IIO Ta... III Ta... II2 Ta... II3 Ta... II5 Ta ,9 2, ,I 2, J 4, I66 4,8 5,I IJJ 5.4 s. s II, 4 J,7 I 82J 3,0 3, I 268 3,I J I 206 2, II ,0 2 ss8 48J 3.9 4, s, o 5.4 6!89 30J 6, I !5 s, o 5,6 5 8o ,48 IJ, J!62 8!3 I, B z s so I I, 9 I s, o 3!0 34J 6SJ s , I 564 J29 I 293 s , I 424 9!8 I , 6o I !8, 50 8o, J3I ,5 9II 2 2! !{,4 55 J I JIJ 2 2J4 6, I6!8, 7 J ,62 O, I 137 J,5I 22,4 44J I s !2,26 42,7 264 I 492 I J56 6,44 23, I I, 53 41,4 162 I 137 I 299

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Undersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring

Undersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring Undersökningar över vattenhatens betydese för barrträdsfröets kvaitet vid förvaring Studies oj the importance of water content for the quaity of con[fer seed during storage av EINAR HUSS MEDDELANDEN FRÅN

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 33 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1960 Utveckingstendenser beträffande rotvärden

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN BONDESI(OGSBRUKET. Ekonomisk undersökning grundad på bokföring 1953-1960

BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN BONDESI(OGSBRUKET. Ekonomisk undersökning grundad på bokföring 1953-1960 K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 39 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1963 BONDESI(OGSBRUKET Ekonomisk undersökning

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT

STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 19. 1922 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 19. HEFT REPOR TS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY Not9 BULLETINs

Läs mer

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning

Redovisning av intern kontroll2012 för kommunstyrelsens förvaltning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOITET 3 (2.3) Sammanträdesdatum 203-0-29 7 Redovisning av intern kontro202 för kommunstyresens förvatning Dnr 202/8 Beredning Biaga KS 203/27/, skrivese 203-0-22 från

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet

Nämndernas inköpsverksamheter bedrivs inte på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi grundar vår bedömning på att antalet x. > KARLSHAM 2015-08-28 Kommunens revisorer Kommunstyresen KF:s presidium för kännedom Granskning av inköpsrutiner och köptrohet mot everanterörer På uppdrag av revisorerna i Karshamns kommun har genomfört

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (publ) Inbjudan ti teckning av aktier i Nordic Iron Ore AB (pub) Lead manager and bookrunner Retai seing agent Viktig information Information ti investerare Erbjudandet enigt detta prospekt ( Erbjudandet ) riktar

Läs mer

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT Av statsrådet FRITJOF DOMÖ TILL utgångspunkt för några amänna jämföreser mean jordbruket och industrien vi jag väja tiden omkring 1890. 1 J ordbruket,

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.8 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc.

Windows. Kundstödskontakter världen över för ArcSoft Inc. Windows Kundstödskontakter värden över för ArcSoft Inc. Nordamerika 46601 Fremont Bvd Fremont,CA 94538, USA Te:1.510.440.9901 Fax:1.510.440.1270 Webbpats:www.arcsoft.com E-post: support@arcsoft.com Europa

Läs mer

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2

Underhåll i lågkonjunktur sidan 2 en tidning från idhammargruppen nummer ett 2009 Sandvik kartägger underhåskompetensen sidan 4 Outsourcing sidan 6 Underhå i ågkonjunktur sidan 2 Idhammar AB är ett kunskapsföretag speciaiserat inom driftsäkerhet,

Läs mer

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat. New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40 rnj BÅSTADS Sammanträdesdatum 2013-04-16 1(15) Pats och tid: Besutande: Astrakanen, tisdag 2013-04-16, k 13:30-17:40 Åsa Ragnarsson (M), ordförande Uno Johansson (C) Eddie Grankvist (BP) Ingea Stefansson

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.0 15 december 2011 31 december 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Monterings- och bruksanvisning

Monterings- och bruksanvisning Katherm QK.4 Govkanavärme med EC-motströmsventi Spara denna bruksanvisning för kommande bruk! Kampmann.de/instaation_manuas I476/0/3/ SE I SAP-Nr. 7407 .4 Katherm QK - motströmsfäkt-konvektion med kompakt

Läs mer

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar

Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja 30 000 ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens

Läs mer

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter

Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädlade pappersprodukter Svanenmärkning av Tryckerier, trycksaker, kuvert och andra förädade pappersprodukter Version 5.4 15 december 2011 31 december 2017 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är Svanenmärkta tryckerier/trycksaker?

Läs mer

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning

Läs mer

OM MYKORRHIZANS UTBILDNING HOS TALL== OCH GRANPLANTOR, ODLADE I NÄRINGSRIKA JORDAR VID OLIKA l KVÄ VETILLFÖRSEL OCH LJUSTILLGANG

OM MYKORRHIZANS UTBILDNING HOS TALL== OCH GRANPLANTOR, ODLADE I NÄRINGSRIKA JORDAR VID OLIKA l KVÄ VETILLFÖRSEL OCH LJUSTILLGANG OM MYKORRHIZANS UTBILDNING HOS TALL== OCH GRANPLANTOR, ODLADE I NÄRINGSRIKA JORDAR VID OLIKA KVÄ VETILLFÖRSEL OCH LJUSTILLGANG MYCORRHIZA IN PINE AND SPRUCE SEEDLINGS GROWN UNDER V ARIED RADIATION INTENSITIES

Läs mer

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del Tentamen i Mekanik 2 för F, FFM521 och FFM520 Tisdagen 15 apri 2015, 8.30 12.30 Examinator: Martin Cederwa Jour: Martin Cederwa, ankn. 3181, besöker tentamenssaarna c:a k. 9.30 och 11.30. Tiåtna hjäpmede:

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 4 1951 1:19 Meddeande från Kung. Örogsmanna:: säskapet nr 2/51. Ordinarie sammanträde den 7 februari 1951.. Förkarade ordföranden sammanträdet öppnat och meddeade att sedan

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse 2012-04-16 Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse 2012-04-16 Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30 r.j Uppvidinge ~ KOMMUN Kaese/underrättese 2012-04-16 Sammanträde med: Mijö- och byggnadsnämnden Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30 Pats: Kommunhuset Åseda, sa Våraskruv Ärende 1. Upprop Biaga 2. V a av justerare

Läs mer

Kommunfullmäktiges sammanträde - kompletterande handlingar

Kommunfullmäktiges sammanträde - kompletterande handlingar Vimmerby kommun www. vimmerby.se Kommunstyreseförvatningen, Administrativa avdeningen TIG KUNGÖRELSE 2013-03-20 1(1) Kommunfumäktiges sammanträde - kompetterande handingar Tid Måndagen den25mars 2013,

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 3 1970 T RAPP OB och mannen under 1960-ta/et Föredrag av Överbefähavaren, hået vid Kung Örogsmannasäskapets sammanträde 1212 1970 1. nedning Min tid som OB är snart tiända.

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

SVARSANALYS. 10 p. 8 p. 34 p. 7 p. 9 p. 10 p. 5 p. 4 p. 9 p. 8 p. 6 p Sammanlagt 149 p. 6 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 23.5.2012

SVARSANALYS. 10 p. 8 p. 34 p. 7 p. 9 p. 10 p. 5 p. 4 p. 9 p. 8 p. 6 p Sammanlagt 149 p. 6 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 23.5.2012 1 DET MEDICINSA URVALSPROVET 3.5.01 SVARSANALYS Svarsanaysen offentiggörs omedebart efter det att urvasprovet avsutats. Syftet med svarsanaysen är att ge detagarna i urvasprovet en genere beskrivning av

Läs mer

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET

TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET TIDSIZRIFT I SJÖVÅ.SENDET 1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA UTGES AV KUNGL ÖRLOGSMANN;\SÄLLSI(APET N: r 1 1987 TIDSKRIFT I Marindiesar med mercedes-kvaitet Våra ubåtar kräver en absout påitig huvuddiesel Näcken-ubåtarna

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Ärende nr 9. Yttrande över "En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24)

Ärende nr 9. Yttrande över En kommunallag för framtiden {SOU 2015:24) Ärende nr 9 Yttrande över "En kommunaag för framtiden {SOU 2015:24) 59 ~Tingsryds ~kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (26) Kommunstyresens arbetsutskott 2015-09-07 273 Yttrande över "En kommunaag för fram

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 2 1975 KUNGL ORLOGSMANNASALLSKA PET Meddeanden Nr 1/1975. Ordinarie sammanträde i Stockhom den 14 januari 1975 (Utdrag ur protoko) 1. Utsågs edamoten D Sandström ti fö

Läs mer

byggda1930--1955 Rapport R59:1980 Installationer i flerbostadshus Lennart Berndtsson m fl DYGGDOI~ BYGGDOKUMENTATION INsrrrurET FöR Piac~ Accnr ~ ~ ~.

byggda1930--1955 Rapport R59:1980 Installationer i flerbostadshus Lennart Berndtsson m fl DYGGDOI~ BYGGDOKUMENTATION INsrrrurET FöR Piac~ Accnr ~ ~ ~. Rapport R59:1980 Instaationer i ferbostadshus byggda1930--1955 Lennart Berndtsson m f INsrrrurET FöR BYGGDOKUMENTATION Accnr ~ ~ ~. Piac~ DYGGDOI~ Institutet för byggdokumentation Häsingegatan.. i.(y 113

Läs mer

Hus & Anläggningar 7,5 poäng

Hus & Anläggningar 7,5 poäng AF1002 TEN1 Hus & Anäggningar 7,5 poäng Tentamen Tisdag 2011-05-24 k. 14.00-18.00 Saar: Q, Q13, QS, Q17, Q21, Q22, Q31, stora projekthaen BV 23 Tider Studerande som anänder senare än 45 min efter skrivningstidens

Läs mer

Samtal med Stig Malm

Samtal med Stig Malm Samta med Stig Mam LO:s nyvade andre ordförande, Stig Mam, som amänt tippas efterträda Gunnar Nisson som LO-ordförande, intervjuas här av civiekonom Rof Engund. Fråga: Jag tänkte att vi skue börja med

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 GRUMS KOMMUN Innehå 3 2014 i sammandrag 4 Grums kommun 4 Koncernen 6 Förvatningsberättese 11 Förvatningsorganisation 12 Medborgarkontor 15 Gemensam service 18 Verksamhet 26 Personaanays

Läs mer

2011 års. specialfastigheter. redovisning

2011 års. specialfastigheter. redovisning 2011 års speciafastigheter redovisning 2011 års redovisning speciafastigheter MED INTEGRERAD HÅLLBARHETSREDOVISNING 1 verksamheten Vd har ordet...5 Uppdrag, vision och affärsidé... 6 Våra kärnvärden...

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST

Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten MUST Årsrapport Säkerhetstjänst 2006 FÖRSVARSMAKTEN Miitära underrättese- och säkerhetstjänsten MUST Den miitära säkerhetstjänstens omfattning Säkerhetsunderrättesetjänst Föja hotutveckingen och karägga den

Läs mer

Svanenmärkning av Ljud- och bildapparater

Svanenmärkning av Ljud- och bildapparater Svanenmärkning av Ljud- och bidapparater Version 4.2 15 december 2009 31 oktober 2014 Nordisk Mijömärkning Innehå Sammanfattning 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur ansöker man? 4 1 Harmonisering med EU:s mijömärkning

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Svanenmärkning av Slutna eldstäder

Svanenmärkning av Slutna eldstäder Svanenmärkning av Sutna edstäder Version 3.2 12 oktober 2010 31 oktober 2015 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt suten edstad? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur

Läs mer

INTEGRERAD ELEKTRISK MODUL MED GASHÄLL (FFD)

INTEGRERAD ELEKTRISK MODUL MED GASHÄLL (FFD) INTEGRERAD ELEKTRISK MODUL MED GASHÄLL (FFD) Användningsinstruktioner och tiagningsguide LÄS DENNA BRUKSANVISNING INNAN DU ANVÄNDER DIN AGASPIS För användning i Sverige 01/15 EOPI 515613 INNEHÅLL AVSNITT

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18.

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30. Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 18.00. Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18. Kaese ti sammanträde med kommunfumäktige 2013-10-28 Tid: Onsdagen den 6 november, k. 19.00 Pats: Fokets hus - Trosa Gruppmöte majoriteten: k. 18.30 Gruppmöte Sociademokraterna, Mijöpartiet och Trosa Radikaer:

Läs mer

5. Kapitlet redogör. 5. Tätorts- och landsbygdsutveckling

5. Kapitlet redogör. 5. Tätorts- och landsbygdsutveckling 5. Tätorts- och andsbygdsutvecking 5. Kapitet redogör för föresagen nybebyggese i kommunens tätorter och byar, samt vika riktinjer som gäer för nybebyggese på andsbygden. 33 5 Tätorts- och andsbygdsutvecking

Läs mer

STOCKHOLMS FOLKSKOLOR 1842-1882

STOCKHOLMS FOLKSKOLOR 1842-1882 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA STOCKHOLMS FOLKSKOLOR 1842-1882 Ambition och verkighet av Gudrun Spetze. FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA Uppsaa Universitet_sbibiotek Bäsenhusbibioteket

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö

VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö Handäggare Djana Micanovic Panchef 0470-436 22 Laga kraftbevis Datum 2014-03-11 Dnr 2012BN0510 Dp 214 Kommunfumäktige KF) i Växjö antog 2013-10-15 206 detajpan för de av VÄXÖ 10:15 m f. Södra Stationsområdet,

Läs mer

7 Riktvärde för skogsmark

7 Riktvärde för skogsmark Riktvärde för skogsmark Avsnitt 7 155 7 Riktvärde för skogsmark 7.1 Allmänt Skogsbeskrivning 14 kap. 1 FTL Riktvärde för skogsmark med växande skog skall utgöra värdet per värderingsenhet skogsmark. Följande

Läs mer

E. Frågor rörande lärarepersonalens ekonondska och rättsliga ställning. D. Frågor rörande skolans historia. !hen. a) Folkskollämrekåren.

E. Frågor rörande lärarepersonalens ekonondska och rättsliga ställning. D. Frågor rörande skolans historia. !hen. a) Folkskollämrekåren. so D. Frågor rörande skoans historia. E. Frågor rörande ärarepersonaens ekonondska och rättsiga stäning. 51 Föjande bidrag ti samingen af a) Fokskoämrekåren. 11 materia ti svenska fokbidning ens historia.

Läs mer

[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid.

[H.] BÅSTADS KOMMUN. Datum: Onsdagen den 28 juli 2013. Plats: Kommunledningskontoret. Kallelse till sammanträde med ekonomiutskottet. l (l) Sid. [H.] BÅSTADS KOMMUN Kommunedningskontoret () Kaese ti sammanträde med ekonomiutskottet Datum: Onsdagen den 28 jui 2013 Tid: 08.30 Pats: Astrakanen, Kommunkontoret i Båstad Ärendemening Besuts- instans

Läs mer

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-12 GSN-2013/519.252 1 (4) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08-535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskoenämnden Om- och

Läs mer

Energiläget i Mellerud

Energiläget i Mellerud Energiäget i Meerud Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING I MELLERUDS

Läs mer

SJ 11. Hållbarhets redovisning

SJ 11. Hållbarhets redovisning SJ 11 Håbarhets redovisning Innehå Ordföranden har ordet 2 Strategi och vision 3 Intressentdiaogen 6 Möjigheter och utmaningar 9 SJs sociaa ansvar 10 SJs mijöansvar 18 SJs ekonomiska ansvar 24 Redovisningsprinciper

Läs mer

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla Dr.Hauschka Med Hudvård från naturen för speciea behov För en behagig känsa Aa produkter är fria från syntetiska doft-, färg- och konserveringsämnen Med Teeth Med Skin Med Lips Dr.Hauschka Med har tagit

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna

Läs mer

VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL

VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL VERKTYGSSTÅL BEHANDLINGSMETODER FOTOETSNING AV VERKTYGSSTÅL Där verktyg tillverkas Där verktyg används 960202 Uppgifterna i denna trycksak bygger på vårt nuvarande kunnande och är avsedda att ge allmän

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 9 1968 KUN GL ORLO GSMANNASÄLLSKAPET Meddeande Nr 3/1968 O rdinarie sammanträde i Karskrna den 19 februari 1968 (Utdrag ur prtk) Föredrag edamten Agernn utdrag ur sin årsberättese

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning

Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning Mijökunskap för räddningstjänsten Från förebyggande ti återstäning Boken har tagits fram av en arbetsgrupp inom Räddningsverket (RoMm). I arbetsgruppen medverkade Ceciia Afredsson, Maria Karsson, Michae

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

skruvarmering som förstärkning i trä vid belastning vinkelrätt fiberriktningen

skruvarmering som förstärkning i trä vid belastning vinkelrätt fiberriktningen Avdeningen för Konstruktionsteknik Lunds Tekniska Högskoa, Lund Universitet skruvarmering som förstärkning i trä vid beastning vinkerätt fiberriktningen - en förssöksstudie Karin Nisson, V98 Rapport TVBK-5112

Läs mer

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

AKTUELLT. Var med och påverka. kommuniceras löpande på en särskild hemsida. Ett annat argument för medlemspanelen är

AKTUELLT. Var med och påverka. kommuniceras löpande på en särskild hemsida. Ett annat argument för medlemspanelen är AKTUELLT INFORMATION INFORMATION TILL TILL ELEKTRISKA ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR MEDLEMMAR NR NR 6/7 12 2012 2011 Vi på EIO ska bi ännu bättre på att yssna

Läs mer

krokens stål greppa. FFA tog rygg på fiskeguiden Micke Puhakka för att kolla om ryktena var sanna.

krokens stål greppa. FFA tog rygg på fiskeguiden Micke Puhakka för att kolla om ryktena var sanna. Laxtroing Området utanför Understen har under senare år evererat mängder med schysta axar Laxar som enigt utsago skue expodera så fort de känt krokens stå greppa FFA tog rygg på fiskeguiden Micke Puhakka

Läs mer

1880. 43:e årgången. Häfte N:r 1

1880. 43:e årgången. Häfte N:r 1 1880. 43:e årgången. Häfte N:r 1 TIOSI\ B IFT t;tgh' VEN AF KONG L. ÖRLOGSMANN A-SÄLLSKAPET CARLSKROKA. 43:e Årgången. C.\W5KRO\, TRTCKT IIOS EIJ\', BR0\\'.\1. 1.. 1880. Innehå. Anförande i K. Örogsmannasäskapet

Läs mer

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm Biaga KS 2014/38/1 INTRESSEFÖRENINGEN KOMMUNER OCH REG10NER1 SAMVERKAN Ti Intresseföreningen Bergsagets medemmar SALA KOMMUN Kommunstyresens förvatning Ink. Diarienr..20 4 j Dpb: 2014-01- 2 g ' ~ :-:.JAktbiaga

Läs mer

Undersökningar av soltillgångens betydelse för lufthygien, inomhusklimat och trivsel

Undersökningar av soltillgångens betydelse för lufthygien, inomhusklimat och trivsel BYGGFORSKNINGEN Rapport 100 BOSTAD OCH SOL Undersökningar av sotigångens betydese för ufthygien, inomhuskimat och trivse av Lennart Hom, Gunnar Peije och Hans Ronge LITTERATUR FRÅN BYGGFORsKNINGEN P u

Läs mer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat 2009-2011 NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR

Läs mer

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta

Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Manual för beräkningsverktyget Räkna med rotröta Verktyget Räkna med rotröta hjälper dig att beräkna rotrötan i ett granbestånd i två steg. I det första steget räknar du ut den förväntade genomsnittliga

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.3 17 mars 2009 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt städtjänst? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man?

Läs mer

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Cybercom i ord FÖRETAGSPRESENTATION OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 Innehå 1 Kort om 2013 2 Cybercom på 3 minuter 4 Vd har ordet 7 Här finns vi 8 Kort om marknaden 10 Strategi 12 Må och utfa 14 Erbjudande

Läs mer

Sammanträdesdatum 2013-06-04. Årsredovisning för Norra Västmanlands samordningsförbund

Sammanträdesdatum 2013-06-04. Årsredovisning för Norra Västmanlands samordningsförbund R sala rr;i KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-06-04 KF:s HA;>JDLING ;'fr 72 2013 37 (40} 167 Dnr 2013/232 Årsredovisning för Norra Västmanands samordningsförbund INLEDNING

Läs mer

Godkänt i hela Norden SPAANDEX K-GOLV. Monteringsanvisning SPAANDEX K-GOLV P6 SPAANDEX UNIPAN K-GOLV P7 SPAANDEX UNIPAN K-GOLV P6/P5

Godkänt i hela Norden SPAANDEX K-GOLV. Monteringsanvisning SPAANDEX K-GOLV P6 SPAANDEX UNIPAN K-GOLV P7 SPAANDEX UNIPAN K-GOLV P6/P5 Godkänt i hea Norden SPAANDEX K-GOLV Monteringsanvisning SPAANDEX K-GOLV P6 SPAANDEX UNIPAN K-GOLV P7 SPAANDEX UNIPAN K-GOLV P6/P5 1 SPAANDEX K-GOLV för undergov Den här monteringsanvisningen avser äggning

Läs mer

Svanenmärkning av Återanvända OEM tonerkassetter

Svanenmärkning av Återanvända OEM tonerkassetter Svanenmärkning av Återanvända OEM tonerkassetter Version 5.1 15 juni 2012 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt tonerkassett? 3 Varför väja Svanenmärkning? 4 Vad kan Svanenmärkas?

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

OBO:s metallrörsystem

OBO:s metallrörsystem OO:s mearörsysem Sysem informaion Effekiv arbee med precisionsrör Fogar med svesområde, oskrapade Fogar med svesområde, oskrapade Fogar med svesområde, skrapade Fogar med svesområde, skrapade Sörre precision,

Läs mer