OM OLIKA SKOGSODLINGS~ METODERS FÖRHÅLLANDE TILL UPPFRYSNINGSFARAN

Transkript

1 Medföjer som biaga skogsvårdsfåreningens Tidskrift 1920 häfte 12. OM OLIKA SKOGSODLINGS~ METODERS FÖRHÅLLANDE TILL UPPFRYSNINGSFARAN OEBER DIE GEFAHR DES AUFFRIERENS BE VERSCHIEDENEN FORSTKULTVR= METHODEN IN NORRLAND AV EDVARD WIBECK ÅRSBERÄTTELSE FöR ÅR 1919 MEDDELANDEN FRÅN.'STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HAFT. 17. N:r 5-6 C E N T R A L T R Y C K E R I E T, S T O C K H O L M 9 2 O

2 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 17. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE" OF EXPERIMENT AL FORESTRY No 17 RAPPOR TS DE LA ST A TION DE RECHERCHES DES FORETS DE LA SUEDE No 17 CENTRALTRYCKERIET STOCKHOLM 1920

3 REDAKTÖR PROFESSOR GUNNAR SCHOTTE

4 RÄTTELSER. Sid. 69 rad 18 uppifrån står: peokronism, ska vara: peokroism står: metoder, ska vara: mineradiagnoser. 88» S står: det senares, ska vara: kaiums i tabe 2 står: Moderabagerung, ska vara: Mutterabagerung. I 3 S i figurförkaringen står: århundraden, ska vara: årtusenden.» står: Jahrhunderten, ska vara: Jahrtausenden.» 212 rad 4 uppifrån står: torven, ska vara: ortstenen. 236» I 7 står: nuvarande jungrik :, ska vara: nuvarande: jungrik. 270 översta taberaden står: t, so cm, ska vara: g, so cm.

5 INNEHÅLL. EDVARD WIBECK: Det norrändska tafröets grobarhet... 1 Die Keimfähigkeit des norr!ändischen Kiefernsamens GÖST A MELLSTRÖM: skogsträdens frösättning år I9I I Der Samenertrag der Wadbäume in Schweden im Jahre OLOF T AMM: Markstudier i det nordsvenska barrskogsområdet 49 Bodenstudien in der nordschwedischen Nadewadregion IVAR TRÄGÅRDH: Undersökningar över nunnans uppträdande i Guaöv I9IS~I9I Untersuchungen tiber das Auftreten der Nonne bei Guaöv EDVARD WIBECK: Qm. oika skogsodingsmetoders förhåande ti uppfrysningsfaran i Norrand Uber die Gefahr des Auffrierens bei verschiedenen Forstkuturmethoden in Norrand Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år Igig. (Bericht iiber die Tätigkeit der Kg. Forstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 1919; Report about the work of the Swedish Institute of Experimenta Forestry). I. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung. Farestry division) av GuNNAR ScHOTTE II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Botanica-geoogica division) av HENRIK HEssELMAN 354 III. Entomoogiska avdeningen (Forstentomoogische Abteiung; entomoogica division) av IvAR TRÄGÅRDH IV. Avdeningen för föryngringsförsök i Norrand (Abteiung fiir die Verjiingungsversuche in N arrand; Division for afforestation probems in Norrand) av EDVARD WIBECK Sid.

6 REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMBETEN VID STA TENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT UNDER ÅR rgrg. '. I överensstämmese med föreskriften i I 7 mom. I o av Kung. Maj:ts nådiga instruktion för Statens skogsförsöksanstat av den I s mars I 9 I s ha efterföjande berätteser från avdeningsföreståndarna bivit upprättade över de oika avdeningarnas verksamhet under år I9I9 Vidare föjer en redogörese för und~r samma år utförda arbeten av försöksedaren för vissa speciaundersökningar rörande de norrändska skogarnas föryngring (avdeningen å extra stat för föryngringsförsök i Norrand) på grund av den av Styresen för Skogshögskoan och Statens skogsförsöksanstat den 2 maj I 9 I 6 för försöksedaren faststäda instruktionen. L SKOGSAVDELNINGEN. Under årets fyra första månader pågick som vanigt vid denna tid av året inarbete med uträkning av uppskattningsresutat fn\n försöksytorna samt bearbetning av insamat materia i övrigt. Under mars månad företog föreståndaren en kortare rekognosceringsresa i Bergsagen, och de båda skogsbiträdena sektionerade provstammar av ek och ärk å Visingsö och Omberg, vika icke - på grund av virkets stora värde - ansetts ämpigt fäa vid revision av försöksytorna under föregående somrar. Utarbetet å försöksytorna tog i övrigt sin början den 4 maj och fortgick med kortare avbrott ti omkring den 20 september. Under oktober företog föreståndaren sedan bott ett par korta rekognosceringsresor ti Häsingand och Södermanand. Även under sommaren fortsattes räknearbetena på försöksytorna av de kvinniga räknebiträdena, och under okt.-dec. månader har räknearbetet ytterigare forcerats. Vid en av Svenska forstmästareförbundet anordnad kurs vid Bispgården i. sept. hö föreståndaren tvänne föreäsningar samt demonstrerade å Bispgårdens skorevir befintiga garingsförsök. I enighet med gäande föreskrift i instruktionen har föreståndaren för skogshögskoans eever håit tvänne föreäsningar under året, en om ga ringsmetoder och en om garingsresutat. Av de särskida arbetsuppgifter, som för de närmaste åren åigga avdeningen enigt av Styresen den I 6 apri I 9 I 8 faststäd pan, ha föjande undersökningar under året kommit ti utförande. 1. Föryngringsfrågan. a) Fröundersökningar. Fertaet av Försöksanstatens många panteringsytor för utrönande av taens proveniensfråga ha under året reviderats, sedan 24. Medde. fr/in Statens Skogsforsöksa,.stat. Häft. '7

7 350 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I 9 I 9 Så nu pantorna å de omfattande försöken i Norrand nått 1 o års åder. unda ha reviderats: Ytan I72: I-XVI å Ovansjö krpk i Gäveborgs än.» 17 3= I-VI, XIII-XVIII å Ävdaens krpk i Kopparbergs än.» 174= I-VI, XIII-XX, XXII» Ävros»»» )) q s: I--VI, XIII-XX, XXII > Idre»»» ))!76: I-XIX å Oxböe krpk i Jämtands än. > q8: I-XIX» Västbyns»»» >>» J79: I-XIX» Hårkaskogens krpk i Jämtands än. )) r8o: I-VI, XIII-XIX, XXII-XXVI å Renåandets krpk i Jämtands än. )} r82: I-XIV, XVI-XVII, XX å Bockens krpk i Västerbottens än.»!83: I-XIV, XVI-XVIII, XX>> Kuortisrova överoppspark i Norrbot-. tens än.» 2 2 r: I-VI, XIII-XXIII,» Kavahedens»» Norrbottens än. > 232: I-IX, XI-XXI, XXIII» Aträsk krpk Norrbottens än. Vidare ha reviderats de 7-åriga tasådderna å ytorna: 219: I-X å Kuortisrova överoppspark i Norrbottens än. 2 20: I-X )) Kavahedens»»,, )) 2 q: I-X )) Oxböe krpk i Jämtands än. 2 I 8: I-X )) Gärsjöns )) )) ))» Av de ädsta proveniensytorna ha sutigen även reviderats: Ytan 33, avd. XXXIII--XL - 14-åriga sådder å Västbyns kronopark Jämtands än. >> r 8: V -XII å Tönnersjöhedens kronopark i Haands än.» r r 3, avd. I-VIII, X-XIII å det Sunds A.-B. tihörande Gärsjöandet i Jämtands än (II- och r 2-åriga panteringar). samt ytan r r 2, avd. I-XIII å Hässeby krpk i Jönköpings än. De båda sista ytorna tihöra den internationea serien. av proveniensförsök, som på professor Sch wappachs initiativ igångsatts i fera änder. En uppsats om de erhåna resutaten vid de gjorda revisionerna är under utarbetande. Särskit har härvid framgått, hurusom tapantor av sydig proveniens idit av snöskytte i Norrand. Å en serie mycket unga frötaar i övre Norrbotten å Aktieboaget Ytterstfors marker ha samtiga kottar insamats som bidrag ti frågan om utredande av den ägsta åder, vid viken fröträd ämpigen kunna stäas. Från dessa träd är meningen att sedan årigen insama kott. 2. skogsbeståndens utvecking. a) skogarnas och skogsbeståndens produktionsfiirmåga och b) Beståndsvårdsåtgärder. Assistenten har under året fortsatt vissa studier rörande granens avsmaning samt sutfört en undersökning om formpunktsbedömning.

8 . SKOGSA V DELNINGEN 351 Nya uppskattnings- och garingsytor ha anagts i den omfattning som tabe I utvisar, d. v. s. 6 taytor, 6 granytor, 2 bandskogsytor och I björkyta. Tabe I. Förteckning över nyanagda försöksytor år Ytans N:o Area har. Beskaffenhet. Beägenhet. Behanding. 87:II O,Io 7I-årigt tabestånd. \ Krpk Brännbergstrakten Orörd jämföreseyta; uppskattning. 273:1 o,r2 26-årigt tabestånd å f. d. Krpk Tö::~sjöheden, Hava ytan enkdstäjungmark. H. ning, hava orörd. 503 o,zs 82-årigt granbestånd med A.-B. Stjärnfors-Städaen insprängda taar. Kopparberg, Vstm. Stark krongaring. 50- o,zs 33-årigt björkbestånd. A.-B. Stjärnfors-Städaen Kopparberg, V stm. åggaring. sos o,zs so-årigt tabestånd med A.-B. Stjärnfors-Städaen kron garing. någon graninbandning. Kopparberg, V stm. med någon utgesning i 3 och 4 kronskikten. so6 o,zs 83-årigt tabestånd. A.-B. Stjärnfors-Städaen Kopparberg, Vstm. Stark åggaring. 507 o,zs 73-årigt granbestånd med A.-B. Stjärnfors-Städaen insprängda taar. Kopparberg, Vstm. krongaring sos årigt granbestånd med A.-B. Stjärnfors-Städaen insprängda taar. Kopparberg, Vstm. åggaring. 509 o,zs 71-årigt granbestånd med A.-B. Mönbacka-Trys i, insprängda taar. Mönbacka, Vrm. Stark åggaring , årigt granbestån d. A.-B. Mönbacka-Trysi, Mönbacka, Vrm. krongaring. 5II 0, årigt gran bestånd. A.-B. Mönbacka-Trysi, Mönbacka, Vrm.» 512 o,zs 68-årigt tabestånd. Koonisationsområdet, Brännberg, Nb. åggaring. 513 o,zs 32-årigt bandbestånd av Krpk Skagershom, Vg. Taen starkt åggat~ och gran. rad, granen starktkron garad ,162 I02-årigt bandbestånd av Krpk Skagershom, Vg. Uppskattning.. ta och gran. 515 o,zs 29-årigt bandbestånd av Hässeby krpk, Sm. Enkestäning. ta och gran. I övrigt ha ett stort anta ytor reviderats samt ånyo garats och uppskattats, nämigen: Ta ytor. Ytan 67: Hässe by krpk J önköpings än. 3~d/e uppskattningen. )) 6g: Götaströms»» )) )) 70: N ö b beeds )) )) ))!) )) 7 I-76: Lunnars bo )) )) )) )) )) 79-8I: Vitthuts Kronobergs )) 86-87: A!träsk )) Norrbottens» )) ))

9 352 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I919 Ytan I I4: Bons krpk Värmands än. 3-dfe uppskattningen.» I I 5-I I 6: Vassgårcia»» " 1I8 -II9: Åkers krutbruks rek. skog, Södermanands»» Izo-Izi:» häradsam.,»»»,» 126-I3o: Hässeby krpk Jönköpings»» 272, 273 II a och b. Tönnersjöhedens krpk Haands» z-dm» 32 ytor. Granytor. Ytan» Ytan )) I 50: 226: 230: 23 t: = 27 4: 2 2 7: 288: = 275= Sikfors, Örebro Koborshuts krpk Kronobergs Vrånghuts )) )) Spånarps >> Jönköpings Skagershoms )' Skaraborgs Tönnersjöhedens» Haands Barrbandskogsytor. Koborshuts krpk Kronobergs Kronobergs kungsgård,» Skagershoms krpk Skaraborgs Tönnersjöhedens krpk Haands Björkytor. än 3-dfe uppskattningen. än z-dra» )) )) )) )) >> )) )) 7 ytor. än z-dra uppskattningen. ))»»» )) Ytan 149: Sikfors krpk Örebro än 3-dfe uppskattningen.» I 6 5: Skedaa Haands "» 7 ytor. 2 ytor. Vid de nyanagda ytornas anäggning samt vid revrswn av ädre ytor ha undersökts 494 stående provstammar, 3,798 fäda provstammar, och 2, I04 garingsstammar ha sektionerats (se tabe 2 ). Tabe 2. Uppskattade prov- och garingsträd år Fäda prov Stående prov- stammar, som sektionerat Sununa T r ä d s a g. stammar. sektionerats på garingsvirke. undersökta varje meter. träd. Anta. Anta. Anta. Ta 387 2,082 1,382 3,851 Gran 107 r, ,6)f Björk ! Ek Lärk (europeisk) Banksiana-ta Diverse trädsag : :::-:::::::J ,104 6,396

10 I. SKOGSA VDELNINGEN Skogsträdens raser och främmande skogsträds användning i andet. b) Tyskt granfrö. Två serier granpanteringar av oika europeisk proveniens å Ovansjö kronopark (Gäveborgs än) och Oxböe kronopark (Jämtands än) ha reviderats och utvisat bättre trivse hos granen, än vad tidigare förmodats. c) Lärk. Av det stora materiaet ärkytor ha tvänne å Gammekroppa i Värmands än (ytorna och 2 8 9) reviderats. S Undersökningar rörande skogsmarken. b) Ljunghedar. En de panteringar å junghedar ha under året reviderats såsom: Ytan q: I-III å Skedaa krpk, Haands än. I 8: I-IV och XIV å Tönnersjöhedens krpk, Haands än och 44 å Vrå stomhemman i Kronobergs än. Resutaten av dessa ytor beräknas ingå i den skidring av junghedarna, viken är under utarbetande. 6. Övriga arbeten. Bearbetningen av kronojägarnas rapporter ha under detta år utförts av skogsbiträdet G. Meström. I Meddeanden från Statens skogsförsöksanstat h. I6 har från avdeningen pubicerats: GuNNAR ScHOTTE: Redogörese för verksamheten vid statens skogsförsöksanstat under år Igi8. I. Skogsavdeningen, sid. r89-i96. SvEN PETRINI: Om formpunktsbedömning, sid Formhöjdstiväxten å tabestånd inom Västerbottens än, sid. I84-I88. GösTA MELLSTRÖM: skogsträdens frösättning år I9I8, sid. I-26. Som fygbad har från avdeningen under året utgått n:o I 8: Trädens fruktsättning I9I9 av GösTA MELLSTRÖM. Assistenten, docenten L. Mattsson-Mårn har varit tjänstedig hea året på grund av uppdrag såsom sekreterare hos skogstaxeringskommitten, och har e. jägmästaren Sven Petrini varit förordnad under tiden 1 / 1-2 3/5 och 6/6-3 1 / 12 samt e. jägmästaren Oof Ekbom för tiden 4/ 2 5 -Sj6. Skogsbitriidet O. Henriksson har också varit tjänstedig hea året på grund av anstäning hos skogstaxeringskommitten med hr. Henning Andren som vikarie. Experimentafätet den 6 februari r 9 2 o. GUNNAR ScHOTTE.

11 354 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN I 91 9 II. NATURVETENsKAPLIGA AVDELNINGEN. Första deen av berätteseåret har iksom vanigt ägnats åt innearbeten, undersökningar på aboratoriet och författande av avhandingar. Föreståndaren sutförde sina undersökningar över skogsträdspoenets spridningsförmåga och författade en avhanding över detta ämne, som införts i anstatens meddeanden för år I 9 I 9 Föreäsningarna i markära för skogshögskoans jägmästarekurs under månaderna.februari-apri togo därefter en väsentig de av hans tid i anspråk. Under vårmånaderna iordningstädes en apparat för eektrametrisk bestämning av vätejonkoncentrationer i ösningar, viket art>ete tog rätt ång tid i anspråk genom de svårigheter, som kristiden våat för anskaffning av apparater och nödiga kemikaier. Det under åren insamade materiaet för studier över skogarnas försumpning var också föremå för bearbetning under vårens opp. Assistenten i botanik anordnade under en resa i sutet av mars och början av apri en serie stationer i södra och meersta Sverige för anstäande av observationer över tiden för skogsträdens badsprickning, övfäning och bomning samt för iakttagande av tiväxtens början, föropp och avsutning. Under året har sedermera materia beysande dessa företeeser insamats från I I oika stationer, spridda över andet från Skåne i söder tidre (norra Daarna) och Bispgården (östra Jämtand) i norr. Det insamade materiaet kommer att under den närmaste tiden bearbetas för att med edning av de därigenom vunna resutaten utarbeta en pan för fortsatta iakttageser över de kimatiska faktorern:1s inverkan på skogsträdens tiväxt. I början av maj anades å Törriby stamhemman inom Stockhoms revir ett mindre försöksfät för s fudier över ärftigheten av vissa av dr SYLVEN urskida granformer. Materiaet ti dessa studier hade insamats av dr SvLVEN vintern I 9 I 6 å Sundsmarkens kronopark i norra Västergötand, varefter fröna utsåddes samma vår i anstatens pantskoa. De egentiga sommararbetena togo sin början i mitten av maj månad, då föreståndaren företog en resa ti norra Småand för att tisammans med änsjägmästaren i Jönköpings ärt panera oika skogsodingsförsök å svårföryngrade sandhedar. En framstäning om hjäp vid dessa arbeten hade gjorts från skogsvårdsstyresen i nyssnämnda än. Härefter företog föreståndaren tisammans med föreståndaren för skogsavdeningen och aboratorn i skogsentomoogi en gemensam resa ti Öand, där vi tisammans med änsjägmästaren i Kamar än diskuterade åtskiiga bioogiska frågor angående skogsförhåandena på Öand, framförat rörande dess kuturskogar. Tiden från sutet av juni ti och med början av augusti ägnade föreståndaren åt undersökningar i Norrand, varvid den huvudsakiga tiden användes ti revisioner å försöksfäten för studier över skogsmarkens försumpning samt åt iakttageser över skogsväxtens utvecking å torragda myrmarker. Assistenten i skogsbotanik åtföjde föreståndaren på en stor de av dessa resor, såvä för att biträda vid förefaande undersökningar som för att sjäv sätta sig mera in i de skogsbioogiska frågor, som äro av vikt för Norrand. Senare deen av sommaren ägnade föreståndaren åt studier över humusformerna i meiersta Sveriges barrskogar, v~rvid Jönåkers häradsamännings skogar i Björkviks socken i Södermanand utgjorde det förnämsta studiefätet.

12 II. NATURVETENsKAPLIGA AVDELNINGEN 355 Assistenten i skogsbotanik studerade under augusti månad den fysioogiska inverkan, som den i Norrand rikiga avbehängningen på barrträden, fram. för at på granarna, kan utöva på trädens tiväxt och trevnad. I september månad företogs av honom en kortare resa ti Haand för observationer över en epidemiskt uppträdande sjukdom på taen, förorsakad av angrepp av Cenangt-'um Abietis. Assistenten i markära med geoogi har under hea året varit upptagen med sina kemiska undersökningar över den normaa skogsmarksbidningen i Norr. and. En större redogörese för dessa undersökningar håer för närvarande på att utarbetas. För att kompettera sina tidigare gjorda undersökningar företog assistenten en fjorton dagars resa i övre Norrand samt ägnade sedermera en månad åt skogsmarksundersökningar i meersta Sverige. I medio av september voro de egentiga utearbetena avsutade, varefter den återstående deen av året ägnats åt innearbeten. Härunder har utförts en större undersökning över surhetsgraden hos oika humusformer samt åtskiiga studier, ägnade att beysa kvävets omsättning i skogsmarken. Assistenten i skogsbotanik har bearbetat sina iakttageser över avbetäckningens fysioogiska betydese för granarnas tiväxt. Assistenten i markära har utom åt sina föreäsningar vid skogshögskoan ägnat sin huvudsakiga tid åt utarbetandet av en avhanding över skogsmarksbidningen. Liksom under föregående år har föreståndaren fungerat som ordförande för skogstaxeringssakkunnige, viket uppdrag tagit hans tid rätt mycket i anspråk. Under året ha föjande avhandingar pubicerats från avdeningen i anstatens meddeanden eer fygb1ad: HENRIK HEssELMAN: Om törskatesvampens spridning. Fygbad n:o Iakttageser över skogsträdspoens spridningsförmåga. Meddeanden h. I 6. ToRsTEN LAGERBERG: Snöbrott Och toppröta hos granen. Meddeanden h. I 6. LARs-GUNNAR RoMELL: Anatomiska egendomigheter vid en naturympning av gran på ta. Meddeanden h. I 6. Experimentafätet den I 9 januari I 9 2 o. HENRIK HESSELMAN.

13 356 SKOGSFÖRSOKSANSTALTEN I9I9 III. SKOGSENTOMOLOGISKA AVDELNINGEN. Vintern och våren ti början av maj upptogs - med undantag av den tid som undervisningen vid Skogshögskoan samt arbetet med de entomoogiska samingarna krävde - av utarbetandet av en översikt över skogsinsekternas skadegörese under I 9 I 7, i viken inryckts en ängre skidring av tamätarens senaste uppträdande samt av den nu pågående härjningen av granspinnaresteken å Daby krpk. Därjämte fortsattes utarbetandet av de hittis gjorda undersökningarna över märgborrarna, varjämte ytterigare en uppsats över våra barkborrar och deras gångsystem gjordes färdig för pubikation. Under sommarens resor studerades granspinnarestekens uppträdande å Daby krpk vid besök i början av maj, i juni och i mitten av augusti. Liksom under föregående år utfördes för Försöksanstatens räkning mera detajerade undersökningar över denna insekt av en Lundaentomoog, detta år amanuensen S. Hermansson. Över tamätarens uppträdande i Västerviks stadsskog gjordes av skogseeven P. Börjesson undersökningar med särskid hänsyn ti angreppets föjder för träden. Märgborrarnas uppträdande studerades vid Koeberga, på Bromö samt vid Grönsinka. Vid Koeberga anordnades med jägmästare A. F. Bergmans hjäp fäningar för att utröna, huruvida en andra generation av märgborren förekommer, vika försök i mitten av augusti reviderades. Granbarkborrens uppträdande studerades på Oroberg och vid Akvettern. De försök rörande bästa tiden för iordningstäande av fångstträd, som utförts av jägmästare H j. Syven, reviderades i ikhet med försöken rörande avverkningstidens inverkan, som utförts av jägmästare F. Lindberg i Bispgården samt av änsskogvaktare A. Johansson i Lit. Vidare ha tavivens och spintvivens uppträdande studerats vid Bjärsgård, på Bromö, vid Grönsinka och Bispgården, snytbaggens uppträdande vid Hovgård och Gröns.inka samt den svarta granbastborrens förekomst vid Bomberg på Kinnekue. Sutigen har sivergranusens uppträdande på Oroberg samt den töckniga fjämätarens förekomst vid Åre och Medstugan studerats. Försöken över bästa tiden för framstäandet av fångstträd för barkborrar fortsättas vid Grönsinka iksom även försöken över avverkningstidens inverkan vid Bispgården, varjämte försök över barkningsgradens och exponerin,gens betydese äro panerade i samarbete med forstmästare Lindman vid Gammekroppa. Försöken att genom stympning av taens krona erhåa säkrare siffror på härav föranedd tiväxtminskning fortsättas vid Grönsinka. Hösten och vintern ha i stor utsträckning ägnats åt bestämning och ordnande av under de senaste somrarna insamat bioogiskt materia, varjämte utarbetats ett fygbad över den svarta tabastborren och den svarta granbastborren, viket är under tryckning. Förarbeten för en översikt över skogsinsekternas skadegörese under I 9 I 8 äro också utförda. I Meddeanden från statens Skogsförsöksanstat, häfte I 6 ha pubicerats: I VAR TRÄGÅRDH: skogsinsekternas skadegörese under år I 9 I 7' sid. 67-I I 4 - Redogörese för verksamheten vid Skogsförsöksanstaten, III. skogsentomoogiska avdeningen, sid Som fygbad n:o r 7 har utgivits: IvAR TRÄGÅRDH: Några amänna, men hittis föga uppmärksammade barkborrar och deras gångsystem,.i o sid. Experimentafätet den I5 januari I92o. IvAR TR;\GÅRDH.

14 IV. AVDELNINGEN FÖR FÖRYNGRINGSFÖRSÖK 357 IV. AVDELNINGEN FÖR FÖRYNGRINGSFÖRSÖK I NORRLAND. Innearbeten ha pågått, då ej resor och fätarbeten hindrat det, och hava utgjorts des av registrering, bearbetning och ti en de pubicering av undersökningsmateria, des av kottkängning och fröanaytiska arbeten, des sutigen av den skriftväxing, som panäggningen och utförandet av försöksarbetena i dess hehet nödvändiggjort. Reseperioderna hava omfattat den 7-19 apri, 20 maj-30 juni samt 25 jui-r oktober. A v deningens persona har under berätteseåret utgjorts av undertecknad, försöksedare, samt skogsbiträdet, e. kronojägare F. Mared. Såsom extra skogsbiträden hava därjämte under kortare perioder av sommaren tjänstgjort e. kronojägare J. Forssen och skogspraktikanten N. Gröndah, den förre under tiden 2 5 maj-r 3 juni, den senare under tiden 2 4 maj-r 5 juni. Vid avdeningen ha under år r 9 r 9 föjande arbeten kommit ti utförande: r. Undersökning av norrandsskogarnas fröproducerande förmåga. Liksom under föregående år ha undersökningar bedrivits rörande a) 7 aens och granens kotts ätning~ frö'mängd ocz Jriibeskaffenzet i oika dear m; Nonand. Ti svar å ett större anta, redan hösten I 9 I 8 utsända rekvisitionscirkuär inkommo under I 9 r 9 49 försändeser av takott om i rege 2 o iters rymd och 5 försändeser av grankott om i rege 25 iters rymd. Samtiga dessa kottprov ha bivit kängda. Groningsundersökningar hava utförts såvä i Jacobsenska apparaten som i sandådor och detta des med det I9I7 insamade frömateriaet, 97 prov av ta, des med 19 I 8 års fröpro v, z 4 av ta och 48 av gran. Med samma frömateria ha vidare friandssådder utförts på 3 oika patser, nämigen vid Experimentafätet, i Mo & Domsjö A.-B:s pantskoa vid Moäven i Ångermanand samt å Munksund & Ytterstfors A.-B.-s hemman Storånäs vid Avafors i Norrbotten - at i syfte att erhåa uppysning om markgroningsprocenter, eftergroning o. d. Intressanta rön över dessa förhåanden ha erhåits vid r_evisioner, som jämvä under berätteseåret företagits i I 9 I 8 års friandssädder vid Bispgården och Gäivare. Föreöpande meddeanden rörande avdeningens fröundersökningar ha under året offentiggjorts des i tidskriften» Skogen», häft 4, des i skogsförsöksanstatens fygbad n:o r6, des sutigen genom föredrag, hået vid skogsvårdsföreningens extra möte den 24 november. För utrönande av taens och granens sjävföryngringsförhåanden i gränsområdena för dessa trädsags utbredning mot norr och uppåt fjäen ha i samband med andra arbeten ett par exkursioner företagits inom nämnda områden, varjämte genom utsända frågecirkuär åtskiiga meddeanden häröver införskaffats från skogsstatens bevakningspersonal b) Kottsätiningens styrka hos samma trädindivid under o/z/ca år samt _frågan om bejintt,gheten av en individue särpräge hos fi ö'et fi'ån oika moderträd har iksom under I 9 I 7 och I 9 I 8 studerats hos 2 o försökstaar vid Gäi- t

15 358 SKOGSFÖRSÖKSANST AL TEN I 9 I 9 vare, i det att från dessa träd den totaa kottkvantiteten insamats samt egenskaperna hos fröet från respektive träd undersökts. c). De gama trädens frö"barhet. De 5 paraeserier av tafrö och 4 av granfrö, som insamades I 9 I 8, ha bivit undersökta i anseende ti grobarheten. Ytterigare ett dyikt jämförande prov av ta har under året insamats vid Storsund i Norrbotten. Med tihjäp av ett särskit ansag ha tidigare rådande missförhåanden rörande värmetiförsen ti skogsförsöksanstatens kängkammare bivit åtminstone devis avhjäpta, så att kottkängningen r 9 I 9 kunnat försiggå å anstatens egen oka. För samma ansag hava ikaedes tvänne större, för avdeningens fortsatta fröundersökningar oumbäriga Jacobsenska groningsapparater med stativ och gasramper jämte en de övrigt tibehör anskaffats. 2. Förs ök för erhåande av naturig föryngring. Inom denna försöksgrupp ha under år I9I9 försöksytor av två oika sag bivit behandade. a) Ytor, avseende att jämföra värdet av markberedm"ng av oz"ka sag. sutbehandade ha föjande fät bivit: försöksyta n:o 448, avd. I-IV om I hektar i Frostvikens revir och _»» 46s,» I-VI» 3» å Storånäs (Munksund & Ytterstfors A.-B.) nära Avafors, d. v. s. z försöksytor med tisammans IO avdeningar och en area av 4 hektar. De markberedningsmetoder, som ;>ivit jämförda. sinsemean och med en orörd jämföreseparce äro btedbrännihg, fåhackning, (yta n:o 448), pöjning med Widens kuturpog (yta n:o 46s), Dybecks finnpog (yta n:o 465) samt fjäderharv (yta n: o 46 s). Markberedningen har åtföjts av sådd med kända frömängder. Som två avdeningar av yta n: o 46 s omkring en hav månad efter kuturens utförande övergingas av vådaed, och även yta n:q 448 ansågs i vissa avseenden mindre uppysande än som avsett varit, utades på hösten samma år tvänne nya försöksfät i närheten av de förutvarande, nämigen: försöksyta n: o 469 om I,s hektar å samma pats som yta n:o 46 s och»» S I6» I 1»»»»»»». 448, atså 2 nya markberedningsytor om tisammans 2,5 hektar. b) Ytor, avseende att beysa.fröspridnzngens storek och marktäckets fö"rändring å trakthygge på oz"ka avstånd från beståndskant. Av detta sag har ett försöksfät bivit sutbehandat, nämigen försöksyta n:o 466 om 9 hektar i f. d.. Jörns revir. Försöksytan utgöres av ett kvadratiskt, 300 m brett; i norr-söder, öster-väster orienterat trakthygge i taskog av hedartad typ. Över hea ytan har ett system av I kvm stora, i I o meters kvadratförband beägna rutor bivit utagt. På varannan ruta h~r markbeteckningen avägsnats samt jorden uckrats och jämnkrattats för att tiåta säkra iakttageser över mängden av uppkommande sjävsådda pantor. På varannan ruta åter har marktäcket ämnats orört; meningen är att här iakttaga, hur detta efterhand förändrar sig på oika avstånd från beståndskanterna, ävensom i vad mån hyggesvegetation av ~ika sag eventuet inverkar på rikigheten och beskaffenheten av den sjävsadd1 som uppkommer i densamma.

16 IV. FÖRYNGRINGSFÖRSÖK I NORRLAND 359 För att under vintern I9 I9-I 920 avverkas har en iknande försöksyta, n:o 468 om 6,25 hektar (2so m x 2So m) utstakats å Vaå skog (Mariebergs A.-B.) nära Hoting i Ångermanand. Detta fät igger i massrik granskog. Ett för samma ändamå hösten I 9 I 8 avsatt och i berättesen för nämnda år som yta n:o 467 betecknat område inom f. d. Piteå revir har däremot vid närmare granskning befunnits mindre tjänigt att tagas i anspråk för försöksändamå och har därför ej bivit vidare behandat. 3 Skogsodingsförsök. A. Å fastmark. Av hithörande försöksytor ha s oika sag under berätteseåret bivit föremå för behanding. a) Ytor, avseende att jämföra oika såddmetoder. Endast en ny försöksyta, n:o 447, avd. I-VI, om o,3o hektar i Frostvikens revir har sutbehandats. De såddmetoder, som jämförts, äro rutsådd med och utan djupuckring samt streck- och rispsådd. Som ett itet bidrag ti ösningen av den ännu föga utredda frågan om oika inhemska granproveniensers härdighet och anpassningsförmåga, ha jämte sådd med granfrö från Frostvikens revir också utförts sådana med granfrö från Daarna och från övre Norrbotten (Juckasjärvi revir.) b) Yior, avseende att jämfiira vår- och höstsådd. Inom samtiga de 3 försöksserier, vika påbörjades I 9 I 2, ha även under I 9 I 9 nya anäggningar av parceher och revisiön av ädre sådaia företagits. Kuturer under respektive vår och höst ha såunda utförts i föjande omfattning: försöksyta n:o 2 I S B, avd. XV o. XVI, om o,o682 hektar i Gästrikands revir,»».zi6 C,» XV»XVI,» o,o682»» Bispgårdens revir o.»» 233 D,» XV» XVI,» o,o682»» Seets revir, tisammans på 3 försöksytor och 6 avdeningar med. en sammanagd are av o,2o46 hektar. Pantrevision har samtidigt med respektive höstsådder utförts å yta n: o 2 I s A, avd. XII, 21s B, avd. XIII-XV, 216 C, avd. XII-XV, 233 C, avd. X-XIV och 233 D, avd. XV, d. v. s. på tisammans I4 avdeningar med en area av o,4774 hektar. Nystakning för försökens fo.t:tsättande år 1920 och I92I har bott behövt ske beträffande yta n:o 2 I 6 i Bispgårdens revir, varest i närheten av 2 I 6 C en ny yta, 2I6 D, om o,1364 hektar bivit utsatt. c) Yior, avseende att utröna utsädets beroende av höjdäget. Efter resutatös rekognoscering på ett par amänna skogar i samma trakt utades å Mo skog (Tegeforii A.-R), nära Järpen i Jämtand, en serie om 4 försöksytor, avsedda för ovanstående ändamå. Ytorna, som åsatts n:o s I 7 A-D och tisammans håa o,s hektar, representera höjdägena 330, 430, s3o och 630 m över havet. De äro aa beägna i granskog och äro avsedda att besås med frö av samina ttädstag, så snart dyikt frö kan insamas i omgivningen av respektive ytor. d) Ytor, avseende att jämjö"ra ot"ka pantenngsmetoder. Endast en försöksyta, n:o 467, avd. -IV, om o,2 hektar Frostvikens revir, har sutbehandats.

17 360 SKOGSFÖRSÖKSANSTALTEN 1919 De använda panteringsmetoderna äro: pantering i s. k. öppna gropar, spettpantering med redskap av två oika typer (Pauis och Lindbergs modeer) samt kämpantering i hå, stuckna med kniviknande järn (Mo & Domsjö mode). Påräknad pantering av försöksytorna n:o 362 och 363 B i Ängeså revir och n:o 402 i Magomajs revir måste anstå, då avdeningens egna, tidigare utförda sådder med granfrö från Juck-asjärvi, V:a Korpiomboo och Burträsks revir i pantskoan vid Brännberg visade sig så gott som utgångna våren 1919, och annat pantmateria av tiräckigt nordig proveniens ej stod att erhåa. För eventue nyptantering i granskog i högäge (630 m över havet) har å Mo skog (Tegefors A.-B.) nära Järpen i Jämtand avsatts en ny yta, n:o 5 18 om o,4 hektar. e) Ytor, avseende att fämfiira oika pantfiirband. avsikt att bibehåa det ursprungiga pantförbandet har hjäppantering utförts å samtiga år r 9 I7 nypanterade försöksfät av detta sag, nämigen: försöksyta n:o 3 7 r, avd. I-III, om r,47 hektar i Jörn s revir,»» 399,» I-III, r,sz»» V:a Åsee revir,»» 412,» I-III,» r,ss»» Östersunds och» 416,» I-III,» 0,30» Åre revir, tisammans 4 försöksytor med 12 avdeningar om sammanagt 4, 84 hektar. B. Å avdikad mark. f) Ytor, avseende att utriina utsikterna fiir skogskutur å avdikad myrmark av oika sag. Å samtiga de r r försöksytor, n:o , vika år r9r8 utstakades på myrar av oika typ (- se årsberättesen för r 9 r 8 -) å Mo & Domsjö aktieboag tihöriga marker i Anundsjö socken av Ångermanand, utfördes kutur under år Föjande avdeningar och areaer bevo därvid behandade: av yta n:o 45 r, avd. r-20, och 31-3 z, s:ma zs st. om o.387z hektar, )) )) 45 2» -!6 och 19-20,» 20» )) o,z )) )) )) )) 453. )) I-!0!3-22, )) 20 )) )) o,zz )) )) )) )) 454.» I-10 )) 13-22, 20 )) )) o,z )) )) )) 455. I » 13-24, 20 )) )) o,z >> )) )) 456, 1-!0 )) 1 JO )) )) 0 1 I )) )) 457. I--I O 2 z, 20 )) )) o,z 458,» 1-4, 7-10 och 13-24, )) 20 )) )) o,z2 459 )) ))!O )) )) o,r )) )) )) )) 460, )) I-J6 och 21-24, 20 )) )) o,z )) o. )) 46 r, )) 1-13, 16 och 19-24, 20» o,z )) inaes zo8 avdeningar om tisammans 2,2272 hektar. De använda kuturmetoderna äro vada med syfte att bidraga ti ösningen av föjande frågor: 1:0) I vad mån är ta eer gran ämpig? z :o)» >> >> sådd >> pantering ämpig? 3:o) Kräva såddpantorna för att bida norma svamprot (mycorrhiza) att skogsjord påföres torven? 4:0) I vad mån gagnar tiförse av konstgödse?

18 IV. FÖRYNGRINGSFÖRSÖK I NORRLAND :o) Kan myrens eventuea froständighet eer ångvariga kä e bättre fördragas av utsäde eer pantor av nordigare proveniens än försökspatsens? I rege har varje försöksyta uppdeats i 24 parceer, behandade enigt föjande skerna: T a G r a n Icke gödsad Konstgödsad Icke gödsad Konstgödsad 'U 'U 'U oo m....~ 'U... {E 'U 'U "' 2 "' ~ p.. "' >-< " " bi oo ,'U,'U,'U,'U o.8 s::... " ' "'... "' ' "'... "' ' "'... "' ' "' o.b r= bi- :8 ;~ "' ~~ " o.c- "' ~~ " bi- "' ~~ bi- "' ~~ o S::: oo: " "' z o "' "' z o "' "' z o " "' z o ~-a o< s,.c <><~:;"',.c o<: S,.c ~i~ o<: S,.c s Sådden är utförd som rutsådd i I m x I m:s kvadratförband, men utan någon som häst upphackning av torven. I varje såddruta äro 40 frön utsådda. Det använda fröet är av föjande proveniens och åder: tafrö från Ångermanand, trakten Skorped-Trehörnin:gsjö, insamat I 9 I I,» )} Norrbotten, storbackens revir,» I 9 I 6' granfrö» Ångermanand, Tåsjö >>» I 9 I 4,»» Norrbotten, V:a Korpiomboo revir,» I9I8. Panteringen är utförd med g-åriga pantor, vika nedsattes i I m X I m:s kvadratförband med användande av panteringsjärn (Mo & Domsjö mode). Tapantorna från Ångermanand ha. uppdragits av frö från Moävens åda, de från Norrbotten av frö från Råneå revir. Liksom ifråga om vissa försöksytor, omnämnda under moment 3 d, orsakade också här bristen på granpantor av norrbottnisk härkomst att pantering med dyika t. v. måst anstå. För att möjiggöra en direkt jämförese mean samtiga granpanterade parceer har under sådana förhåanden även utsättarrdet av granpantor av ångermanändsk härkomst uppskjutits, ti dess norrbottenspantor kunna erhåas. Å de konstgödsade parceerna har varje såddruta eer panterad panta erhåit 20 gr. av en bandning bestående av ika viktsdear Domoarvets tomasfosfat och 2 o %-igt kaisat. Vad sutigen tiförsen av jord angår, så har härvidag skinad gjorts mean sådana myrjordstyper, å vika, enigt docent E. MELINS undersökningar, ur frön 'U... 8 oo 0.. 'U... o... "' -;:; " ~....

19 362 SKOGSFÖRSÖKSANSTAL TEN r 9 r 9 uppvuxna pantor hava mycorrhiza, och sådana, där mycorrhiza ej 'utbidats. På försöksytorna av förstnämnda saget utgöres den tiförda jorden av fint grus eer sand, på ytorna av sistnämnda saget av skogstorv. Å yta n:o 4S r, vars storek tiåtit att försök gjorts med båda jordsagen, har så skett; å ytorna n:o 4S2-4S4 och 4S7 har endast sand och å ytorna n:o 4SS, 4S6, 4S8 ~46 r endast skogstorv påförts. De små ytorna n:o 4S6 och 4S9 avvika såtivida frå~ det amänna skemat, att å den förra frö och pantor av enbart ångermanändsk, å den senare av enbart norrbottnisk proveniens använts. Ett skyfasiknande regn, som någon tid efter kuturernas avsutning övergick trakten, våade så betydiga skador på yta n:o 456, att denna tyvärr måste anses som het förstörd. För studium av grundvattenståndet och dess växingar anades på eftersommaren efter professor H. HESSELMANS anvisning 8o stycken grundvattensbrunnar på en de av ytorna, nämigen I s st. å yta n:o 4S I, I 6 st. å yta n:o 4S2, II st. å yta n:o 453, 8 st. å yta n:o 4S4, ro st. åytan:o 4S7, 12 st. å yta n:o 458 och 8 st. å yta n:o 461. I dessa brunnar ha senare vattenståndsmätningar utförts en gång i veckan, ända ti dess isäggning inträdde. Att myrmarksytorna i förhåande ti den ringa totaa areaen kräft ansenigt av avdeningens både arbete och peoningemede för året behöver knappt påpekas. En översikt över avdeningens samtiga kuturarbeten under berätteseå-et visar föjande sutsiffror: ny kutur har utförts på I 9 försöksytor och 23 s avdeningar om r s,93 r 8 hektar, hjäpkutur»»» 4»» I 2»» 4,84 S:ma kutiverade 23 försöksytor och 247 avdeningar om 20,77r8 hektar,» nyutstakade 9»» I0,3364» S:ma behandade 3 2 försöksytor om tisammans 3 r,ro8z hektar. I en för skogsförsöksanstatens räkning nyanagd pantskoa å Storånäs (Munksund & Ytterstfors A.-B.) vid Avafors ha för framtida behov omskoats en de tapantor, uppdragna av frö från Råneå och Ängeså revir, samt utförts sådder med tafrö från Råneå och storbackens revir. Jämikt besut, fattat vid 3-årsmötet på skogsförsöksanstaten rgi8, ha ädre, genom spettpantering utförda skogsodingar bivit undersökta i syfte att utröna, huruvida denna kuturmetod orsakar en för pantans senare utvecking farig kumprotsbidning. Ehuru. årets undersökningar omfatta I8 stycken dyika kuturer av minst s års åder och på oika marksag, anses det föreiggande materiaet ännu ej tiräckigt för att berättiga ti avgörande sutsatser. Avdeningens negativsaming har under I 9 I 9 ökats med 39 dugiga påtar och omfattar nu I 3 s sådana, aa i formatet r 3 X I~ cm. Diariet för r 9 I 9 upptager under 3 I oika nummer 689 avgångna och 346 inkomna skriveser och försändeser. För avdeningens verksamhet under berätteseåret städes genom Kung. brevet den I8 december Iqr8 en summa av 23,6oo kr. ti förfogande, varti sedermera, på grund a v Riksdagens skrivese n:o 9 B den I 2 juni I 9 I 9, ytterigare kommo 2 1 IOO kronor. Det totaa beoppet, 2s,7oo kr., har också i dess hehet förbrukats~

20 363 IV. FÖRYNGRINGSFÖRSÖK I NORRLAND I»Meddeanden från Statens Skogsförsöksanstat», häft. I 6, har från avd eningen pubicerats : EDVARD WIBECK: Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år I9I8: IV. Avdeningen för föryngringsförsök i Norranå, sid Som fygbad n:o i 6 har utgivits : - Om ta- och granfrö från Norrand, I 2 sid. Experimentafätet den 3 I januari I 9 2 o. EDVARD WIBECK.