V AXTTIDSUNDERSÖKNINGAR. RECHERCHES SUR LA MARCHE DE L'ACCROISSEMENT CHEZ LE PIN ET L'EPICEA DURANT LA PERlODE DE VEGETATION LARS::GUNNAR ROMELL

Transkript

1 V AXTTIDSUNDERSÖKNINGAR A TALL OCH GRAN RECHERCHES SUR LA MARCHE DE L'ACCROISSEMENT CHEZ LE PIN ET L'EPICEA DURANT LA PERODE DE VEGETATION AV LARS::GUNNAR ROMELL MEDDELANDEN FRAN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HÄFTE 22 N:o 2 CENTRALTRYCKERijT, STOCKHOLM 1925

2 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 22. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N:o 22 BULLETINS DE LA STATION DE RECHERCHES DES FORETS DE LA SUEDE N:o 22 CENTRALTRYCKERIET STOCKHOLM I 926

3 REDAKTÖR: PROFESSOR HENRIK HESSELMAN.

4 INNEHÅLL: TAMM, OLOF: Grundvattenröreser och försumpningsprocesser beysta av grundvattnets syrehat i nordsvenska moräner... 1 Grundwasserbewegungen und Versumpfungsprozesse, durch Sanerstoffanaysen des Grundwassers nordschwedischer Moränen eräutert 38 RoMELL, LARs-GuNNAR: Växttidsundersökningar å ta och gran Recherches sur a marche de 'accroissement chez e pin et 'epiced d uran t Ja periode vegetation... I I7 RoMELL, LARs GuNNAR: Ti kottkängningens teori och praxis... I z 5 Zur TheoJ;ie und Praxis des Kengprozesses... I38 PETRINI, SvEN: Tiväxtprocentens beräknande... I 45 The cacuation of the increment percent by the compound interest method HESSELMAN, HENRIK: Studier Över barrskogens humustäcke, dess egenskaper och beroende av skogsvården... r69 Studien tiber die Humusdecke des Nadewades, ihre Eigenschaften und deren Abhängigkeit vom Wadbau PETRINI, SvEN: Om uppskattningen på försöksparkerna Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år (Bericht tiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im J ahre r 9 2 5; Report on the work of the Swedish Institute of Experimenta Forestry). Amän redogörese av HENRIK HEssELMAN I. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung; Forestry division) av HENRIK PETTERSON II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Botanica-geoogica division) av HENRIK HEssELMAN 585 III. skogsentomoogiska avdeningen (Forestentomoogische Abteiung; EntomoogicaJ division) av IVAR TRÄGÅRDH... s86 IV. Avdeningen för föryngringsförsök i N or r and (Abteiung ftir die Verjtingungsversuche i Norrand; Division for afforestation probems in Norrand) av EDVARD WIBECK... s88 Sid.

5 ==L=A=R=S=-G=U=N=N=A=R=R=O=M=E=L=L== I V ÄXTTIDSUNDERSÖKNINGAR Å T ALL OCH GRAN Årstiväxtens föropp för toppskott å oika trakter och för stammar å oika garade och exponerade ytor. I. Inedning. I juni I917 (jfr SCHOTTE 1918, s. 120 ff.) uppgjordes av föreståndarna för de tre skandinaviska ändernas skogsförsöksväsen ett program för samarbete i vissa frågor. Band dessa upptogs (se SCHOTTE a. s. sid. r2i, under I d)»insaming och offentiggörande av fenaogiska iakttageser, omfattande övsprickning, bomning, frömognad, övfäning och fröspridning för de under b) nämnda trädarterna» (bok, gran, ärkarterna samt björk- och aarterna). Undersökningarna borde oförtövat igångsättas. I ansutning ti denna pan föresog professor HESSELMAN i sitt försag ti arbetsprogram för naturvetenskapiga avdeningen vid Statens skogsförsöksanstat under den år I 9 I 8 begynnande perioden igångsättande av en undersökning över tiväxtperiodens ängd hos de viktigaste skandinaviska skogsträden, närmare ta, gran och björk. Som undersökningsmateria skue användas årsskott och borr spån, insamade på bestämda tider inom oika, kimatiskt vä karakteriserade områden, och proven skue insamas och bevaras på så sätt, att de kunde anatomiskt och mikroskopiskt undersökas (HESSELMAN I9I8, sid. I45) Ombesörjandet av dessa undersökningar anförtroddes åt författaren. Min närmaste uppgift. skue vara att utexperimentera ämpiga metoder för en eventue fortsättning av undersökningarna i större sti med tanke på det skandinaviska samarbete i frågan, som ifrågasatts. Uppenbarigen kan ett sådant arbete som samtidig insaming av studiemateria och iakttageser å ett ferta oika stationer ej utföras av en person, utan insamingen av primärmateriaet för undersökningen måste ordnas. ungefär som Meteoroogiska byråns insaming av. vädereksuppgifter. Stationerna utsågas i samråd med prof. HESSELMAN och prof. SCHOTTE, i en de fa efter inhämtande av uppgifter från revirförvatarna. I första hand höo vi oss ti skogsskoorna. 4. Medde..fr&1J Statms Skogs.försöksanstat. Häft. 22.

6 46 LARS-GUNNAR ROMELL [2] De personer, som varit verksamma vid 'observationerna och materiainsamingen, äro föjande, i ordning stationsvis från söder ti norr: Koeberga s}ogsskoa: skogsrättare G. LILJEQUIST ( ). Hökhut vid :Lahom: f. d. kronojägare J. A. MELLSTRÖM (1919). Kårestad nära Hofmantorp: kronojägare AuG. LUNDELL ( ). Hammarsebo skogsskoa: skogsrättare J. CARLSSON (1919). Oestad nära Ljung: kronojägare E. ÅGREN (1919). Ombergs skogsskoa: eeven M. AUGUS'tiNSSON och kronojägare SVEN AHL (1919), e. skogsrättare K. E. JOHANSSON ( ) och densamme jämte e. skogsrättare GusT. NORSTEDT (1923). At under överinseende av jägm. TH. GRINNDAL. Kragenäs (Bohusän): kronojägare FOLKE WIBERG (1919). Experimentafätet: vaktmästare A. W. KARLSSON (1919) samt förf. Gammekroppa skogsskoa: varje år några därti utsedda eever under överinseende av forstmästare KR. LINDMAN ( ). Idre: kronojägare J. BERG (1919). Bispgårdens skogsskoa: skogsskoans eever under överinseende av jägmästare FERD. LINDBERG ( ) och av jägmästare GUST. REHLIN ( ). Hoting: bokhåare HANS HANSSON efter anvisning av jägmästare ERIC RONGE ( ). Hänäs skogsskoa: Jägmästarne Ax. ELGSTRAND och TH. AROSENIUS ( ). Baiken: Fjärdingsman L. ANDERSSON ( ). Porjus: kronojägare K. A. WIBERG ( ). Materiainsamingen synes på aa hå ha skötts med både noggrannhet och intresse. Ti aa de personer, som på detta väsentiga sätt biträtt vid undersökningen, står Försöksanstaten i tacksamhetsskud, adees särskit ti dem som utfört uppdraget utan ersättning, av rent intresse för saken, nämigen observatörerna vid Gammekroppa, Bispgården och Hoting. Ti dessa böra även räknas jägmästarne Ax. ELG STRAND och TH. ARO$ENIUS, som för sin egen de icke mottagit någon ersättning för sitt besvär, utan åtit denna tifaa en eevfond vid skoan. Även vid bearbetningen av det stora insamade materiaet ha ett ferta personer biträtt. För förfärdigandet av mikroskopiska preparat ha anitats fröknar E. }OHANSSON, K. LAGERfiEIM och L. NORRBY samt e. jägm. T. WENNMARK. Vid granskningen av preparaten ha fi. kand. H. EKSTRAND och e. jägm. T. WENNMARK birätt. Det mesta räknearbetet har utförts av fröken M.. ÖSTLIND. sutigen ha fröknar E. HOGNER, E. }OHANSSON och I. LEFFLER varit mig behjäpiga med den

7 [3] VAXTTIDSUNDERSÖKNINGAR Å T ALL OCH GRAN 47 grafiska uppäggningen av resutaten och renritningen av kurvorna. Ti aa dessa personer i jag härmed uttaia mitt tack. 2. Materiainsamingen och undersökningarnas amänna gång. Våren 1919 startades i enighet med den ovan återgivna panen en serie iakttageser och materiainsaming å eva stationer (jfr istan över observatörerna ovan). För att materiaet skue bi så ikformigt och jämförbart som möjigt, gjorde förf. våren 1919 en resa ti de festa av dessa stationer och utsår pats för materiainsamingen. Å de ut vada stationerna gjordes fenaogiska iakttageser samt insamades under vegetationsperioden årsskott och borrspån enigt föjande instruktion: Instruktion för... station för anstäande av iakttageser över skogsträdens växtid. I) Undersökningen avser att utröna växtidens ängd hos våra viktigaste skogsträd i oika dear av vårt and samt dennas samband med oika kimatfaktorer. 2) För ändamået ska å var och en av de utsedda statio.nerna des insamas prover, des föras anteckningar; at enigt föjande anvisningar. 3) Provtagningen ska omfatta borrspin och tirsskott av ta och gran, anteckningarna ö'tjspricknmg - och å'vf1nmr[stider för i trakten förekommande övfåande.träd (i främsta rummet björk, de båda aarna, de båda ekarna, bok, asp, ask, önn, ind, am, sibirisk och europeisk ärk) samt bomnings- och frö:fäningstzder för såvä de sistnänmda träden som för ta och gran. 4) Iakttageserna och provinsamingen skoa påbörjas, så snart aarna börja bomma, och vad beträffar provtagningen av borrspån fortgå, tis insjöarna börjat isäggas. Beträffande insamingen av skottprover fördeas denna på två perioder, en vårperiod från början av aens bomning tis inden bommat ut eer i Norrand ti början av augusti, och en höstperiod, som börjar, då björkens bad börja guna, och varar ti< insjöarna börja isäggas. Mean sutet av indens bomning (i Norrand början av augusti) och början av björkövets gunande behöva såedes inga skottprover insamas, men insamingen av borrspån ska fortgå hea sommaren. 5) Under nämnda tider ska. provtagning av årsskott och borrspån ske en gång varje vecka (var 7 dag) med så jämna meanrum som möjigt, hest atså under hea perioden å. samma veckodagar, varvid för enhetighetens sku det är fördeaktigt, om den vada veckodagen. är någon av dagarna ördag, söndag eer måndag. Iakttageserna över bomning, övsprickning etc. göras hest varje dag, och det sedda: antecknas genast i en dagbok så noggrannt och detajerat som möjigt. Aitför stor utförighet är bättre än atför stor knapphet. 6) Skottproverna tagas å växtiga ungträd av c:a I 5 års åder och å de meersta grenarna av kronan. Proven skoa utgöra toppar av sido<kott av fö'nta ordningen å dessa. grenar.. Under första deen av vårperioden, då årsskotten ännu ej skjutit, insamas toppar av fjoårsskott med friska knoppar ti nya årsskott. Även sedan årsskotten utveckats, bör vid provtagningen något av fjoår,;skottet medtagas, så att hea årsskottet säkert kommer med ostympa t. Om då, såsom oftast är faet, tre eer fera årsskott skjutit från fjoårs. skottets topp, avskäras sidoskotten, så att endast huvudskottets förängning medtages. 7) Bor sj> fnen tagas å träd av timmergrovek av c:a års åder. Proven tagas med tiväxtborr och behöva endast vara het korta (I cm från savringen räknat). Finnes ej tiväxtborr på patsen, torde detta anmäas ti Skogsförsök,anstaten. I väntan på tiväxtborr bör i stäet för borrspån avhuggna spån samas. Det är viktigt, att savringen (kambiet) är oskadad, vare sig det gäer borrspån eer huggspån. Två spån tagas fr.n varje träd, ett fr.n nordsidan och ett från sydsidan av stammen. 8) Proven av knoppar eer årsskott inäggas omedebart efter insamingen i därti avsedd burk med sprit, och på etiketten antecknas datum och pats för insamingen. Borrspånen

8 48 LARS-GUNNAR ROMELL [4] inäggas på samma >ätt i därti avsedda gastuber, på vika ävenedes antecknas datum och pats för insamingen. Samtidigt tagna prov av ta- och granskott nedäggas i en gemensam burk, men borrspån av ta och gran i skida rör, å vika förutom datum etc. antecknas >ta b eer»gran''. Så många prov tagas för varje gång, som bekväm igen få rum i burkar eer rör. Längre fram på året, då årsskotten ej hea gå ned i burkarna, kunna de sönderskäras, men aa bitar böra komma med. I dagboken göres (omedebart efter provtagningen) anteckning om uppskattad höjd och åder hos de träd, av vika proven tagits, och, beträffande de timmerträd som ämnat borrspån, även anteckning om brösthöjdsdiametrarna i centimeter för vart och ett av dessa träd, taarna för sig och granarna för sig, exempevis såunda:»diameter av provtaarna: 27; 31; 26; Diameter av provgranarna: 30; 24; 25». 9) Det är av yttersta vikt, att de tagna proven utgöra goda genomsnittsprov, såvä tii ängd som utvecking, av vad trakten vid insamingstifäet har att uppvisa. Det måste därför absout undvikas att t. ex. utsöka särskit korta årsskott för att bättre få rum med dem i burkarna. Av samma skä måste proven tagas å norma, frisk skogsmark och varken å sydutor eer å nordsäntor. Vidare måste de härstamma från träd i bestånd av norma sutenhet och ej från enstaka, fristående träd_ De oika samtidigt tagr.a proven böra tagas från oika träd, varvid tises, att proven så vä som möjigt representera genomsnittet för varje träd och de vada träden genomsnittet för beståndet. ro) Beträffande anteckningarna om bomnings-, iivspricknings-, friifå'nz'ngs- ocz å'vfänt'ngstider iakttages detsamma som vid provtagningen, nämigen att uppgifterna böra hänföra sig ti genomsnittet för trakten å normaa ägen. För att undvika missförstånd är det vidare nödigt, att i dagboken anteckna såvä den dag då de första bommorna av ett trädsag så ut som den dag då trädet står i fu bom, d. v. s. då fertaet bommor just ha öppnat sig - at gäande för triid i bestånd på normaa okaer, atså t. ex. ej enstaka träd på sydsidan av ett berg eer dyikt. För vindbommande träd anges när frömjöet amänt börjar ryka.' Finns ett träd på patsen endast enstaka, kunna uppgifter om bomningen dock vara av värde, men det måste då tydigt angivas, att det är fråga om enstaka träd samt okaens beskaffenhet (soöppenhet, markutning, fuktighetsgrad). II) Vid iakttageserna måste kibba (A.nus gutinosa) och gråa eer ader (Anus incana) håas isär, och ikaså somrnarek (»stjäkea, Quercus peduncuata) och vinterek ("druvek», Quercus sessiifora) och de oika ärkarterna. 12) Beträffande iivsprickningen är det för vissa träd nödvändigt att närmare ange det stadium, ti viket tidsuppgiften hänför sig. För björken t. ex. antecknas ämpigen des datum då de festa knoppar ha sprungit, des datum då baden i gemen ha veckat ut sig. Städse måste iakttagas att uppgiften bör avse genomsnittet i bestånd på normaa ägen, och ej särskit gynnade träd. 13) I fråga om fråfå'ningen antecknas den tidpunkt, då fröet börjar i större utsträckning dråsa ifrån träden. Uppgifterna böra i första hand avse gott frö och ej söfrö. 14) Vad sutigen å'vfå'nmgen angår antecknas för varje trädsag des datum då större deen av öven skiftat fårg, des datum då öven börja i större mängd rasa ifrån träden. 15) För arbetet betaar Statens skogsförsöksanstat skäig ersättning och tihandagår med nödig materie. 16) Burkar och rör med prover insändas tiika med den förda dagboken efter vegetationsperiodens sut som obetat fraktgods ti Statens Skogsförsöksanstat. Sammanfattande P. M. I. Från tiden för aarnas första bomning tis inden börjat bomma (i Norrand ti början av augusti), tages en gång i veckan, å ördag, söndag eer måndag, borrspån från timmerträd (nord- och sydsida) samt knoppar resp. unga årsskott av toppar av sidoskott av första ordningen å de meersta grenarna i kronan å ungträd, at av ta och gran. II. Från sutet av indens bomning (resp. början av augusti) tis björkövet börjar guna tages endast borrspån på sätt ovan beskrivet_. III. Från det björkövet börjat guna tis insjöarna börja isäggas tages återigen både borrspån ocz årsskott av ta och gran såsom beskrivet under I. IV. Under hea vegetationsperioden föres dagbok över övsprickning och övfåning hos övfäande träd, över bomning av dessa såvä som av ta och gran samt under vegetationsperiodert såvä som under andra dear av året, där så är behövigt, över fröfäningen hos de nämnda träden.

9 [5] VÄXTTIDSUNDERSÖKNINGAR Å TALL OCH GRAN 49 Vid den preiminära bearbetningen av det insamade materiaet påföjande vinter visade det sig snart, att detta ej uppfyde förväntningarna. Längderna hos de insamade skottproven varierade individuet i atför hög grad. J ag försökte komma ifrån de individuea variationerna genom att räkna antaet barr resp. barrpar å skottaxen och dividera den mätta ängden med detta anta (jfr HESSELMAN 1904 a), men ej heer denna metod visade sig eda ti några användbara resutat. Att genom anatomisk undersökning med en rimig grad av noggrannhet uppskatta tidpunkten för inträdet av något visst mog'nadsstadium hos årsskottet visade sig ej heer möjigt. Den preiminära undersökningen av borrspånen visade att tiden för kambiets begynnande verksamhet på våren kunde bestämmas någorunda tifredsstäande, men ej tiden för dess inträde i vistadium på hösten. Övergången är het omärkig och de mikrokemiska, genom de för detta ändamå rekommenderade färgningsmetoderna påvisbara skinaderna mean ett ännu verksamt och ett viande kambium ej nog skarpa. Att konstruera en tiväxtkurva med tihjäp av ceräkningar eer mikrometermätning av den färdigbidade deen av årsringen var omöjigt på grund av de stora individuea variationerna. Föjande år (I 920) inskränktes tisvidare antaet stationer ti sex och en ny metod för studiet av höjdtiväxten försöktes. Observatörerna fingo nu i stäet för att sama prov av årsskott sjäva varje vecka mäta ett bestämt årsskotts ängd hos ett anta utvada, med etiketter utmärkta ungträd, fem av gran och fem av ta. Mätningarna skue avse toppskottet. Ett förtydigande diagram, visande hur måttet skue tagas, var bifogat instruktionen (jfr fig. I). Samtidigt härmed skue observatörerna göra fenaogiska iakttageser, men bott över vissa uppgivna trädsag, och insama borrspån på samma sätt som föregående år. Vid undersökning av materiaet föjande vinter visade det sig, att skottmätningarna gåvo ett fut tifredsstäande resutat. Ur mätningsdata kunde jämna och vackra tiväxtkurvor konstrueras för varje träd, och den individuea variationen i kurvans form och äge från träd ti i:räd var visserigen en och annan gång avsevärd, men i amänhet ej atför stor. Vad borrspåren beträffar, besöts efter moget övervägande att uppskjuta bearbetningen av detta materia med hänsyn ti att denna visat sig tämigen tidskrävande och dyrbar och ikvä ge reativt magra resutat. I stäet skue nästa år borrspån insamas i mindre skaa på ett annat sätt, som kunde väntas ge mera vauta för det nedagda arbetet. Det 1920 insamade borrspånsmateriaet igger fortfarande obearbetat;

10 50 LARS-GUNNAR ROMELL '[6j Diru:JrC:uu. visan.de n.ur skottrnå..tten. skoa. to:<ja.s : (''' Fig. I. Förtydiganie diagram, bifogat instruktionen "för observatörerna 1920-Ii)23.,- : - / E Esquisse montrant comment es mesures des pousses terminaes ont ete prises.

11 {71 V ÄXTTIDSUNDERSÖKNINGAR Å TALL OCH GRAN 51 Fig. 2, Geografiska äget av de använda stationerna (cirkarna). De mindre fyda cirkarna. beteckna temperaturstationer, fr.n vika uppgifter. använts {igg ). Crte des stations ou es mesurages ont ete faits (es ronds cairs). Les. petits ronds rempis indiquent es stations meteoroogiques qui ont fourni es dates de temperature empoyees pour es comparaisons fig Ko = Koeberga. Ki = Kirestad. Om = Omberg. Ga = Gammekroppa. Bi = Bispg.rden. Ju = Junsee, Ho = Hoting. Hä = Hänäs. B. = Baiken, Po = Porjus.

12 52 LARS-GUNNAR ROMELL (8] det är emeertid konserverat på sådant sätt, att det när som hest kan bearbetas, om 'så skue anses ämpigt. Då metoden att föja skottsträckningens föropp genom direkt mätning fungerade tifredsstäande, fortsattes dessa undersökningar de föjande åren (rg2r-rg23) på samma sätt som 1920 å ett något större anta stationer, däriband ett par mycket nordiga. Dessutom hade observatörerna som förut att göra iakttageser över tiderna för övsprickning, bomning m. m. för en de uppgivna trädsag. Däremot ströks i banketten rubriken fröfäning, då det de båda föregående åren visat sig, att härom endast sporadiska uppgifter inkommo. Stationernas anta var under de nämnda tre åren g. Deras geografiska äge framgår av föjande tabe samt fig. 2. s t a t i o n Tab. I. Stationernas äge. Situation geographique des stations. Nordig bredd Latitude N ord Longitud från Stockhoms observatorium Östig ängd från Greenwich Longitude Est de Greenwich Koeberga... s6o 32/-.' 'o Kårestad... s60 53' 30 z' w. 150 I/z 1 Omberg... ss o,o 19'.) 2JI// w ' Gammekroppa ' 30 44I/z 1 W ' Bispgården o' o 22 1/z' \V!60 41' 40 47I/4 1 w 130 I6I// Hoting ,/z' o s z' w I6 I P/z' Hänäs r8i/z' o 34' o I/z' Baiken 65 I 5 I 'z' I o I4' w i 16 49I/z' Porjus......! 66 57' o 47 o /z' 1 För observatörerna ämnades föjande instruktion: Instruktion för anstäande av iakttageser över skogsträdens växtid. I. Undersökningen avser att utröna växtidens ängd hos våra viktigaste skogsträd i oika dear ay vårt and. 2. För ändamået ska å var och en av de utsedda stationerna des föras anteckningar, des göras mätningar; at enigt föjande anvisningar. 3. Mätningarna skoa avse årsskott av gran och ta. Anteckningarna skoa gäa bomnings, övspricknings- och övfåningstider för de av i formuäret upptagna träd, som finnas i trakten. 4 Iakttageser i och för anteckningarna påbörjas vid vårens första inträde; mätningarna påbörjas i god tid innan ta- och granknopparna spricka ut, t. ex. då sägens bomning börjar ida mot sict sut. skottmätningarna fortgå under våren och hea sommaren, ti den tid då övträdens öv mera amänt börja guna. Anteckningarna fortsättas tis insjöarna börja isäggas. Vid denna tid avsutas aa arbeten. 5. Under nämnda tider ska skottmätning ske en gång varje vecka (var 7 dag) med så jämna meanrum som möjigt, hest aitså under hea perioden å samma veckodagar, varvid för enhetighetens sku bestämmes, att den vada veckodagen är någon av dagarna ördag, söndag eer måndag. Iakttageserna över bomning, övsprickning etc. göras så snart tifäe erbjuder sig, hest varje dag, och det sedda antecknas genast i den därför avsedda tabeen.

13 f9j V ÄXTTIDSUNDERSÖKNINGAR Å T ALL OCH GRAN skottmätningarna göras å växtiga ungträd av manshöjd. Mätningarna skoa avse ängden av toppskottet för året (i början atså ändknoppen, sedan det utskjutande skottet). a snart det nya skottets ändknopp kan skönjas i tofsen av unga barr, räknas ängden endast ti spetsen av denna ändknopp. Utgångspunkt för måttet är hea tiden basen av den toppstäda vinterknoppen för den gångna vintern. Ett förtydigande diagram är bifogat denna instruktion. Varje träd, å viket mätningar göras, har sitt nummer och sin koumn i den tabe, där måtten uppskrivas. Mätningarna utföras med en måttstock, indead i miimeter, såvida ej en ämpig iten stångcirke finnes tigängig. Måtten angivas i hea miimeter och antecknas omedebart tiika med tihörande datum i den därför avsedda tabeen. 7. Det är av största vikt, att skottmätningarna göras i bestånd av norma sutenhet och med normat äge, ej å varma sydutor eer kaa nordsäntor. Även inom bestånden böra träden väjas med omsorg, så att man undviker träd såvä i kanterna av stora uckor som undertryckta träd. För mätningarna utväjas fem träd av varje sag (gran och ta) av som nämnt c:a manshöjd, med norma exposition för soen, och vart och ett av dessa utmärkes med en etikett. Toppskottet å dessa mätes sedan en gång i veckan som ovan beskrivits. 8. Beträffande anteckningarna om bomnings, övspricknings- etc. tider iakttages detsamma som vid mätningarna, nämigen att uppgifterna böra hänföra sig ti genomsnittet för trakten å normaa ägen. Med»bomningens början> bör förstås ej den dag, då den ara första enstaka bomman kan iakttagas, utan tiden då bommorna i större anta just ha öppnat sig - at gäande för träd på normaa okaer, atså t. ex. ej enstaka träd vid sydsidan av ett berg o. d. För vindbommande träd anges när frömjöet amänt börjar ryka. At efter som iaktageserna hänföra sig ti fristående träd eer bestånd antecknas datum i tabeen i raden»frist.» eer >best.>. Beträffande ö"vsprickningen är det nödvändigt att närmare ange det stadium, ti viket uppgiften hänför sig:»knopparna brista>; >tydig grön söja över trädem; "baden pana». Dessa tre koumner återfinnas i tabeen. Vad sutigen b"vfå"ningen angår antecknas för varje trädsag des datum, då större deen av öven skiftat fårg, des datum, då öven börja i större mängd rasa ifrån träden. 9. De ifyda tabeerna insändas omedebart efter arbetenas sut på hösten med tjänstepost ti Statens Skogsförsöksanstat, Experimenta!:få"tet. Å de festa av stationerna insamades ej vidare några borrspån. Undersökningarna över diametertiväxten koncentrerades i stäet ti en station, Hoting, och ti enbart ta. De förades ti fyra av jägmästare E. RoNGEs provytor och fingo atså karaktären av en speciaundersökning, som förutom att utpröva metodiken avsåg att utröna hur oika exposition och garingsgrad kunde påverka tiväxtperiodens ängd och tiväxtens föropp. Under det sista år (1923), då undersökningarna ha bedrivits, har diametertiväxten föjts på samma träd även genom mätning av omkretsen vecka för vecka paraet med borrspånstagningarna. 3 Höjdtiväxten. Såsom av den föregående redogöresen för undersökningarnas amänna gång framgår, utgöres det användbara materiaet av varje vecka utförda toppskottsmätningar, 1920 å 6 och å 9 eer rättare ro stationer, ty från Hoting föreigga två mätningsserier, en från ett synnerigen soexponerat sydäge och en från pan mark, därti med kraftig beskuggning frän omgivade skog. Å varje station mättes 5 unggranar och 5 ungtaar. Trots det att stationernas och provträdens anta ej varit större och

14 54 LARS-GUNNAR ROMELL ( OJ undersökningarna ej pagått ängre tid, omfattar det insamade pnmarmateriaet, som ätt inses genom en hastig översagsberäkning, fere tusen mätningar. Att pubicera hea detta materia skue knappast varit någon gädje med. I stäet meddeas här nedan medevärdenför varje station, år och trädsag, vunna på sätt strax ska beskrivas. Medevärdena representera atså i amänhet 5 observationsserier, en och annan gång ett något mindre anta (jfr figurförkaringen vid tigg. 3 och 4) beroende på att ett eer annat av provträden skadats, t. ex. avbitits av ägar. ' Då undersökningen ska avse tiden för tiväxtens början och sut samt tiväxtens föropp, d. v. s. tiväxtkurvans form, mean dessa båda punkter, är det tydigen nödvändigt att i och för en medetasberäkning frigöra sig från de absouta ängderna som direkt uppmätts. J ag har vid bearbetningen gått tiväga på föjande sätt. Först har från den observerande seriens värden (d. v. s. de på sätt fig. 1 visar tagna måtten på toppskottets ängd vid oika tifäen) subtraherats utgångsvärdet, d. v. s. knoppens ängd före sträckningens början: Man får då en serie differenser, utvisande den absouta fubordade sträckningen vid observationstifäena. Dessa värden ha sedan uttryckts i % av sutvärdet (sutdifferensen). De så erhåna serierna av värden, som för varje träd ange det anta %. av den totaa sträckningen, som vid varje observationstifäe fubordats, äro. från den synpunkt det här är fråga om fut jämförbara. Av motsvarande värden i dessa serier ha för varje station och varje observationstifäe beräknats medeta för de observerade granarna och de observerade taarna. Det har ej ansetts nödvändigt eer ämpigt att pubicera ens dessa medevärden, som redan de äro ganska många, i tabeform. De ha i stäet uppagts grafiskt och återgivas i denna form i tigg. 3--,-. Kurvorna äro exakt ritade och skaorna utmärkta samt ika för aa figurer (å originaen; vid reproduktionen ha tyvärr skaorna bivit något itet varierande). Redan en fyktig bick på dessa kurvor visar, att den systematiska gång i kurvornas form eer äge, från söder ti norr, som man väntat att finna, visserigen är tämigen tydig för ta, men knappt kan spåras 'för gran. Skinaderna mean den sydigaste stationen, Koeberga, och den nordigaste, Porjus, äro ytterst obetydiga och gå devis i motsatt riktning mot den man skue väntat. Läget hos de meaniggande stationernas kurvor varierar efter vad det vi synas tämigen nyckfut. Formen hos kurvorna är även något varierande, men mera från år ti år än från station ti station. Två saker, som ur vissa synpunkter särskit intressera, äro tiden för sträckningens början på våren och sträckningsperiodens ängd. N u är

15 [111 VÄXTTIDSUNDERSÖKNINGAR Å TALL OCH GRAN 55 det, som en bick på figg. 3- visar, svårt att noggrant fixera tiderna för sträckningens ara första början och fuständiga avstannande, på grund av att kurvorna både började och. suta asymptotiskt. Bättre och objektivare åter sig ett visst uppgivet sträckningsinterva bestämmas. För att få några objektiva reativa värden å sträckningsperiodens ängd och äge i tiden har jag därför ur kurvorna figg. 3- tagit ut de tidpunkter, då resp. 5, ro, 5o, go och g5 % av sträckningen fubordats. Då kurvorna äro konstruerade het enket så, att näriggande punkter förbundits med räta injer, innebär atså förfarandet en ineär interpoation mean de närmaste direkt bestämda punkterna. De såunda erhåna värdena äro grafiskt framstäda i fig. I I. I tabe 2 (sid. [2o]) meddeas vidare i sifferform de erhåna tiderna för början och ängden av de meersta go % avsträckningen. Dessa värden kunna ämpigen tjäna och komma i det föjande att användas som reativa mått på motsvarande obestämbara värden för den totaa sträckningen. Då i det föjande anges siffror för skottskjutningens början menas atså städse den tidpunkt då 5 % av sträckningen fubordats, och måttsiffrorna för sträckningsperiodens ängd avse i sjäva verket de meersta 90 % därav. I tabe 2 meddeas för att underätta en granskning av variationen medevärden för varje station av åren rg2r-rg23 och för varje år av aa stationer. Det visar sig även nu, att för gran någon påtagig gång från söder ti norr i värdena för sträckningens början icke kan skönjas. Lika osäker är gången i värdena för sträckningsperiodens ängd. För taen är däremot gången i tiden för sträckningens början mycket tydig. Tidsskinaden mean sydigaste och nordigaste Sverige i medeta för de tre åren rg21-1g23 torde kunna uppskattas ti niinst tre veckor, då skinaden mean medetaen för de två sydigaste och de två nordigaste stationerna är 22 dagar. Däremot är gången i värdena för sträckningsperiodens ängd ika otydig för taen som för granen. En konsekvens av skottskjutningstidens oika föropp från söder ti norr för ta och för gran är, att i södra Sverige tidsskinaden mean ta och gran är högst betydig, ungefår en månad, men norrut i stort sett mindre och mindre (jfr tab. 3). Detta förhåande står i överensstämmese med en amän rege för fenaogiska företeeser, som kan uttryckas så, att de senare skedena av vårens inträde vandra fortare mot norr än de tidiga (jfr ARNELL 1878, s. 42, Ig23 s. rs). Skinaden mean. taen och granen med avseende på den hastighet, varmed skottsprickningen fortskrider mot norr, är dock större än man efter de ur diverse fenaogiskt materia häredda amänna regerna kunde vänta.

16 56 LARS-GUNNAR ROMELL Gran 19ZO. [12) % Ko. o o Kå. Om o o o G a B t o Ha 1 // r )j / -"" _j( r ir /I./ )j _.., J..--"' K&. Om. G a. Bi. Hg. % o o o o O o o z o!-o Fig. 3. Medetiväxtkurvor för toppskott av gran Courbes moyennes de 'accroissement en hauteur de 'epicea Fö'rkaring ti jigg. 3-: HoP!= Hoting, pan mark; HoS = Hoting, sydäge;.betr. förkortningarnas betydese, se f. ö. under fig. 2. Höjdskaa för aa figurerna I mm = 2 % sträckning, ängdskaa I mm = 2 dygn. De med små cirkar utmärkta punkterna beteckna var och en ett medevärde för resp. station och observationsdag, nämigen medetaet av de för de enskida provträden funna beoppen av den fubordade sträckningen, uttryckta i % av den totaa sträckningen under iret. Antaet i medetaen ing.ende observationer ( = provträd) är i amänhet 5. Undantagsvis är antaet mindre, nämigen: För g ra n: F ör t a!: Bi (4) Om (4) HoS (4) Ki {3) Ki (3) HoP! (4) HoP! (3) HoS (4) Bi (4) Ga (4) Hä (4)

17 (13] VÄXTTIDSUNDERSÖKNINGAR Å TALL OCH GRAN 57 Ta % 0 15 Kc. wo 50 Om 0 25 Ga 0 0 Ko B t 0 0 Kä Hö. wo 0 Om 75 0 Ga 50 Fig. 4. Medetiväxtkurvor för toppskott av ta I 920. Courbes moyennes de 'accroissement en hauteurdu pin syvestre I920. Expication des fig. 3-: HoP! = Hoting, so uni; HoS = Hoting, exposition sud; pour e reste des abreviations, voir sous fig. 2. Les vaeurs indiquees par es petits ronds sont des vaeurs moyennes pour une station et un jour d' observation, a savoir a moyenne des % d'accroissement ('accroissement tota de 'annee = IOo) atteints des differents arbres. Echee des ordinees: I mm = 2 % d' accroissement; echee des abscisses: I mm = 2 jours. Le nombres des arbres dont es moyennes ont ete tirees est en genera 5; dans 'un et 'autre cas, e nombre est 4 ou meme 3, voir e petit tabeau ci-contre (gran = epicea, ta = pin syvestre).

18 8 L;'\.RS-GUN:NAR ROMELL Gran [14] Hos 0 0 Om HoP 0. 0 B Z5 Fig. s. Medeti.växrkurvur för toppskott av gran 1921, Jfr figurförkaringen under fig. 3. Courbes moyennes de 'accroissement en hauteur de 'epicea Cf. 'expication sous a fig. 4.

19 [15] V ÄXTTIDSUNDERSÖKNINGAR Å TALL OCH GRAN Ta HoP 75 Fig. 6. _ Medetiväxtkurvor för toppskott av ta Jfr figurförkaringen under fig. 3. Courbes moyennes de 'accroissement en hauteur du pin syvestre Ct. 'expication sous a fig. 4

20 60 LARS-GUNNAR ROMELL Gran [16] o o z 5 0 Ko 0 Kä 0 Om 0 Ga o B t o Hos o HoP o H ä o B t o P o y4. J"> [7// f r;; [77 J"> u r VI If If V( 7! ]j v J r j y v w A % K o K ä Om G a B t Hos % HoP 1 00 Fig. 7. Medetiväxtkurvor för toppskott av gran Jfr figurförkaringen under fig. 3. Courbes moym1es de 'accroissement en haute-ur de 'epicea Cf. 'expication sons "a fig. 4...,..... H ä B P o Z5 o Yto,

21 [17] VÄXTTIDSUNDERSÖKNINGAR Å TALL OCH GRAN Ta 19ZZ. 61 O Om HoP 0 0 Bt B 0 0 Ho.S P o 0 O HoPL 75 Fig. 8. Medetiväxtkiirvor för toppskott av ta Jfr figurförkhiringen under fig. 3 Courbes moyennes de 'accroissement en hauteur du pin syvestre Cf.!'ex. pication sous a fig Medde. från Statens SkogsförsCksanstat. Häft. 22.

22 - 62 LARS-GUNNAR ROMELL Gran [ 18] % o o Ko o Kö. 0 Om O Ga o Bi o Ho:S o HoPL o H ä o B P o! d (/ If ( -v- A r LJ _,y v v//(,._...,! v /J If J i J }"! w 11; J K å Om G a Bi % 0, Ho Ho FL 1 00 Fig. 9 Medetiväxtkurvor för toppskott av gran Jfr figurförkaringen under fig. 3. Courbes moyennes de 'accroissement en hauteur de 'epicea Cf. 'expication sous a fig. 4. Hö. B P o o o

23 [19] V ÄXTTIDSUNDERSÖKNINGAR Å TALL OCH GRAN Ta Ko 0 o Kå. Hos 0 0 Om Ho P 0 0 Ho P 75 Fig. Io. Medetiväxtkurvor för toppskott av ta Jfr figurförkaringen under fig. 3. Courbes moyennes de 'accroissement en hauteur du pin syvestre Cf. 'expication sous a fig. 4.

24 Tab. 2. Tidpunkter för den huvudsakiga skottsträckningens (intervaet mean 5 % och 95 %) början och varaktighet i dagar. Commencement et duree (en jours) de 'accroissement principa ('espace entre 5 % et g5 % de 'accroissement tota). D *"' År Annee G r a n (Epicea) T a (Pin sy!vestre) Medeta Medeta g2o 1g g23 Moyenne 1g2o 1921 g22 1g23 Moyenne 1g21-g23 1g2I-Ig23 Huvudsakiga börjar börjar börjar börjar börjar börjar börjar varar börjar varar börjar börjar sträckningen varar varar varar varar varar varar varar varar c om- L' accroissement du re com- dur e com dure. c om- dure com dure com- du re c om c omdure com- dure dur e c om- dure mence mene e mence mence mene e mence mence mene e mence mene e principa Koeberga... 2/6 47 I/6 481 I3/ /6 44 I I3/6 46 2/s 53 20/4 51 IBJ5 36 I7fs 58 BJs 48 Kårestad... 4/ ;5 48 6/6 46 I6j /6 43 I4/s 46 I/s 54 22/s 42 23/s 4g I5/s 48 Omberg... 28; ;5 53 3o;5 51 4/ /s 4g Io; /4 4g 22;5 43 I9/s 55 I2;5 4g Gammekroppa 2% 44 I6j5 42 4/ /6 27 4/6 38 I7/s 38 30/ /s 45 26;5 47 I6j5 48 Bispgården. I/ /s 41 I3/6 38 2I/6 42 9/6 40 I7/s 4S xs;5 so 29/5 (76)I I3/ /s 55 Hoting syd /s s I3/ /6 3g I2/ I7/s 47 I/6 42 9/6 41 3oj5 43 Hotingp,m /s 42 I3/ /6 32 IZ/ r6js 47 3o;5 44 7/ ;5 45 Hänäs... 3/ /s 40 5/6 33 r8j6 36 5/6 36 I9/s 47 x4;5 sr 29j5 3g 9/6 42 2Bfs 44 Baiken 1 = g I7/6 3S 6f7 34 2I/6 3g - 7/6 43 2/ /6 26 I2/6 37 Porjus ;5 ss II/6 4S I7/6 46 ' 7/6 so - - xs;s 64 23;5 62 3a;5 ss 23;5 6! Medeta /6 23/5 48 Moyenne - 27/s 47 9/6 42 2I/6 38 I 42 I - ro/s $1 26/s 47 3/6 46 I Detta adees ensamstående värde orsakas av en ovanigt starkt utprägad extra sträckning i sutet av augusti, som ara högst är antydd övriga kurvor (jfr fig. 12 Hä, 13 Kå, I S Rä, I 7 Ga och Bi). Om denna extra sträckning (knoppsväning?) ej medräknas, bir siffran 4g dagar. 1 Vaeur anomae probabement eausee par un gonfement tardif du bourgeon pus fort que d'ordinaire (cf. fig. 12 Hä, 13 Kå, rs Hä, I] Ga et Bi). Abstraction faite de cet accroissement tardif, e chiffre de a duree devient 49 jours. Fig. u. Översikt över variationen i skottsträckningens föropp från station ti station och från år ti år. De tidpunkter, då respektive S, ro, 50, go och gs % av sträckningen fubordats, ha uttagits ur kurvorna figg. 3-ro (atså ineär interpoation mean de närmaste värden, som grunda sig på observationer) och avsatts för varje station ängs en vågrät tidsskaa. Motsvarande punkter för de oika stationerna ha sedan förbundits med räta injer. En de av de uppysningar, som denna grafiska framstäning ger, meddeas även i siffror i ovanstående tabe 2, Graphique montrant a variation de a marche de 'accroissement en hauteur de station en station et d'annee en annee. Cf. pour es abreviations des noms es expications sous es fig. 2 et 4. Pour chaque station, es temps ou es courbes moyennes d'accroissement, fig. 3-ro, atteignent es vaeurs s, ro, so, go et gs % ont ete marques et es points correspondants pour es differentes stations unis par des droites. Une t3 partie des dates renfermees dans a graphique est n!presentee en chiffres dans e tabeau 2 ci-dessus. t-' ;p UJ 0 q z z ;p o M t' t-'

25 Ko K ä Om G a Bi. Gran Ta maj juni jui aug. apri maj juni JUi aug. t s w zs J. 5 'to t s zo zs 1 s zs 1 s tö ts :w zs 1 s 15 zo is 1 s 1s z o zs 1 s ts z o zs t s t5... \o 1\) () H ä Ko K ä Ho B P o Ko Om G a Bi. Hos Ho Hä BL P o Ko K ä Om G a B t Hos Ho H ä B P o !1 maj JUni jui aug aprt maj juni jui, Q.J.g,

26 66 LARS-GUNNAR ROMELL [22] ARNELL (I 878 s. 42) anger som medeta för vandringshastigheten mot norr efter svenskt fenaogiskt materia föjande siffror: för Skåne apribommande växter 4 I/ 4 dag pr breddgrad;» majbommande 2 I/3»»»»» junibommande r I/z»» )) juibommande )) I/z )) )) ))» fruktmognaden I I/z»»» övsprickningen 2 I/ 3»» och efter en jämförese mean tiderna i Uppand och i Tyskand (ARNELL 1923 s. 15): för apriväxterna 4 I/z dagar pr breddgrad. )) majväxterna 4 )) )) juniväxterna 3,4 )) )) Den amänna gången i mitt materie är för taens skottsprickning ungefärigen motsvarande ARNELLS siffra för övsprickningen, 2 I/ 3 dagar pr breddgrad, däremot för granen ara högst I/z dag pr breddgrad. Tab. J. Jämförese mean ta och gran med avseende på skottskjutningstid och sträckningstidens ängd. (Skottskjutningstid = den tidpunkt rå S % av tiväxten fubordats; skottsträckningstid = tiden mean detta datum och det, då 9S % fubordats.) Camparaison entre e pin syvestre et 'epicea quant au commencement et a a dun'!e de 'accroissement principa en hauteur ('espace entre s % et 95 % de 'accroissement tota). Anta dagar som taens sträck- ning varar å'ngre än granens Anta dagar som taen skjuter tidigare än granen Le pin est pus prc.coce de... L'accr. dure... jours pus ongtemps jours chez e pin Med. Med. År: May. May. AnnC.e: I920 92I I92I--, I92I- Station Koeberga I4 + 2 Kårestad IS o s Omberg... I I I I o Gammekroppa... 9 I I9-6 + II - I O Bispgården... IS 9 IS 8 II ( + 38) Hoting, sydäge... - O I o Hoting, pan mark... - I IS - + s + 7 +I 8 Hänäs r s II Baiken IS 8 8 Porjus !8 IS I Medeta - I7 I4 Th1oyenne ! si För en diskussion av resutaten är det först och främst nödvändigt att granska primärmateriaets härstamning. I den instruktion, som gavs

27 [23] V ÄXTTIDSUNDERSÖKNINGAR Å T ALL OCH GRAN 67 materiainsamarue (jfr ovan, sid. [9]) betonades kraftigt, att provträden skue representera normaa förhåandn å pan mark. Tyvärr försummade jag att närmare definiera vad som borde menas med normaa förhåanden och hade ej heer tifäe att beresa de efter 1919 nytikomna stationerna. Materiaet kunde nog ejest ha bivit något mera homogent än det nu är. Å de festa stationer ingå provträden i jämnådriga föryngringsbestånd, men på ett par stäen. (Gammekroppa, Baiken, Hänäs, Porjus) stå de antingen aa eer eri de som föryngring i ädre bestånd. Vidare synes instruktionens föreskrift om att provträden skue växa på pan mark ej ha föjts strikte vid urvaet av provträden i Porjus. De uppysningar, som inkommit från observatörerna om beskaffenheten och äget hos de undersökta bestånden ha sammanförts i koncentrerad form i tab. 4, ti viken jag hänvisar för närmare detajer. Variationer i sträckningskurvans form och äge kunna vara betingade av åtskiiga oika faktorer. r) Genetiska faktorer, d. v. s. ärftiga oikheter mean trädindividen, des på oika patser, des i samma bestånd (jfr t. ex. RAUNKIJER 1918). z) Edafiska faktorer, d. v. s. rent okaa skinader i exposition o. s. v., framkaade t. ex. av förekomsten eer frånvaron av ett överbestånd. 3) Kimatiska faktorer; här har man des att tänka på kimatets amänna småningom skeende förändring från söder ti norr, des på variationer från trakt ti trakt, betingade av avståndet ti havet eer större vatten, ti större massupphöjningar etc. Den rent individuea variationen mean de oika trädindividerna, i ett och samma bestånd -betingad des av genetiska, des av edafiska faktorer - framgår direkt av materiaet och åter sig beräknas ur detta, om det är tiräckigt stort. Detta är visserigen icke faet med det föreiggande materiaet, då i varje grupp finnas högst fem träd; att göra statistik på detta materia önar sig ej. Variationen från träd ti träd är emeertid i materiaet i amänhet ej så oerhört stor, även om den någon gång är ganska anmärkningsvärd. Som redan ovan nämnts, har det ej ansetts ämpigt att pubicera hea materiaet av individuea serier, utan endast medeserierna för de oika stationerna och åren. För att ge äsaren en förestäning om den individuea variationens storek meddeas emeertid de individuea serierna för ett år ( 1923) i tabeform (ta b. 5). Exempe på stark individue variation visa där granserierna från Koeberga. En bick på tab. 5 torde emeertid vara tiräckig för att övertyga därom att skinaderna mean de oika stationernas medeserier icke kunna förkaras ur de rent individuea differenserna. Svårare är att avgöra, om skinaderna mean de oika stationerna väsentigen bero på edafiska (beståndskimatiska etc.) förhåanden, eer. om de betingas huvudsakigen av en variation från trakt ti trakt hos

28 Tabe 4 Sammandrag av observatörernas uppgifter angående de bestånd, där provträden vats. Donnees sur es peupements ou es arbres pour es mesurages de 'accroissement en hauteur ont ete choisis. Cf. 'appendice, p. [79]. gran Koeberga... I920 I92I i Bandbestånd (sutephet o,s) av gran och ta. Ader: I8 Rent kuturbestånd av gran (sutenhet o,s). Åder: I6 år. Låge: jämnt, öppet åt N, O år. Läge: jämnt, skyddat av och S. Ljung beväxt, stenbunden moränmar k, gamma fäadsmark, gränsande ti kärr ädre skog i N och W. Di- marken, kanske något ka, men "gott representerande det för krp normaa>. Samma k ad kärrjord, > något var- provträd I921-I923. m are än krp i sin hehet». ta Rent kuturbestånd av ta (sutenhet o,9). Åder: 13 år. Läge och jordmån ika med för granbeståndet (I921-23), som gränsar inti, möjigen något mer stenbundet. Samma provträd 192I Nya provträd 1923 (de gama för höga) Bandbestånd (sutenhet o,s) av gran och ta, uppdraget gran Bandbestånd (sutenhet o,s) av gran och ta, uppdraget genom rutsådd I 909. Läge: jämnt med mycket svag utgenom rutsådd I907. Läge: jämnt med svag utning mot W. Kårestad... ni ng mot Friskt - något torrare. Pinnmo med tämj. tjockt ager av s. Friskt men ej fuktigt. Pinnmo med tunt humusager, något jung beväxt. Samma provträd I922-- ta god humus. Samma provträd 1920 och 192I. I923 utom att en gran sopats i gran Bandbestånd (sutenhet o,s) Panterat bandbestånd med gnin o_ch ta i bäten; något uckigt. Åder: c:a 15 år. av gran och ta. Åder: c:a Låge: jämnt. Gräs- och örtrik markvegetation. Bonitet II-III. Om berg... I5 år. Läge: jämnt. Grästa och örtrik markvegetation. A t "d f" En gran, en ta nya I923,ejes Bonitet II. a prov ra nya or I922' samrna provträd som 1922! Provträden spridda på samma sätt som 1920, men urvaet het nytt. Sintenheten i de gran Provträden spridda över ett rpresenterade bestånden varierar mean o,6 och I,r, ådern mean I2 och 85 år. vidsträckt område, 5- har, Adern hos provträden varierar mean 12 och 30 år. Låget jämnt, NO, W, SW och S. Gammekroppa... och representera den normaa Häften soexponerade, häften icke. variationen för orten. Mar ta ken överat ordinär morän, Aa provträd nya I 922, men S t.. d i samma bestånd som amma prov ra som 1922, o 00 r > UJ b ej z > o i:rj L' r t3 c±

29 Best& n d av mest ta och något ärk, panterat I9II med Tio3.rigt ruts3.tt tabest3.nd gran 2jo pantor, sutenhet I,o, höjd 2,2 m. Läge: pan mark, (sutenhet o,s) med insprängd het öppen för so, markvegetation ris, björnmossa, något sjävföryngrad gran, I50 m C:a 400 m från föjande, Bispgården... avar. Stenbunden sandbandad morän. från föreg. Låge: pant, ngt best3.nd. 2 granar, 3 taar nya I 922, beskuggat fr. sw. Fuktigt. ta ejes samma provträd som skogsmossor oc björnmossa.. I92I. Starkt erbandad mark. gran Öppen gärdesbacke, m.. m. suttande mot S, med <;,nstaka sjävsådda unga granar och [ taar. Markveg. mest gräs, n3.got örter och ris. Ader hos provträden I5-I7 år. Hoting, sycäge... - I gran sopad I922, ejes I gran, I ta nya I923, ejes ta samrna provträd som I92I, samrna provträd som I922, De festa provträden st3. i en ungskog av gran med n3.got öv, omgiven av skog. A 0!- gran der: c:a I7 år. Låge: svag suttning mot NO. skogsmossor och ris. Några provtaar växa p3. en tuvig, gräskädd iten röjning, omgiven av skog. Låge: pant. Svagt sten- Hoting, pan mark,... - bunden morän. t 11 d ' 12 granar, 2 taar nya 1923, ta r a sopa I922, e jes ' "d t "d e jes samrna provtra som samma prov ra som I92I. 1 i Provträden st3. som 3.terväxt efter bädning i oikådrigt bestånd av gran, björk och ta av huvudsakigen VII (121 gran -140 år) och II-III (21-60 år) åderskasosen (30 resp. 70 % av areaen), medesutenhet o,7, medehöjd II m Hänäs... för den ädre, 4 m för den yngre skogen. Ader: c:a 40 år. Låge: jämnt, skyddat. Fuktig - svagt försumpad, något erbandad ävsandsavagring. Ett provträd utbytt 1922, ejest samma hea tiden. ta Likådrigt tabestånd, naturåterväxt å kahygge, sutenhet 0,7. Åder: c:a 30 år. Läge: svagt kuperat, öppet. Torr stenbunden sandmark. Ett provträd utbytt 1922, ett 1923, ejes samma hea tiden. Provträden stå som återväxt i 70-årigt tabestånd, sutenhet 0,7. Åder: c:a 27 år. ; gran Låge: W-suttning, torrt. Lavar och bärris. Aa provträd nya Samma provträd som 1922, Baiken... - Provträden stå som återväxt i en ucka i samma bestånd som föregående. Pantbestånta dets sutenhet o,6. Åder: c: a 34 år. Aa provträd nya Samma provträd som Porjus Gest 0-tS-årigt bandbestånd av ta, gran och björk å SW-suttningen av berget ta Napasvare, Ader: år. 3 granar, I ta utbytta år 1923, ejes samma provträd hea tiden. 'N p;.,...,..., 8 UJ ej z t: t_:rj?o UJ 0' 171 H z 0 >?O p;..o..., > r' r' o n p:: 0?O > z O'

30 Tab. s. Originasiffrorna från skottmätningarna 1923, omräknade i %. De absouta : Le materie compet pour 1923 des mesurages de 'accroissement en h auteur. Les chiffres primaires son t exprimes en%. Les.. Gran (epicea) o = ;; 'J: "' "" :e j uni-jui ri5 E-< arrtmtj27,2 augusti-september , o 0,6 3,o 5,8,1 " 20,7145,01.69,2 87,o 98,2 98, o o o 1,6 2,6 3,6 7,7 24,0 44,4 66,8 94,4 97,4 97,4 98,o 98,o o o o o o o 0,5 3,8 12,5 33,2 52,9 76,4 87,5 94,7 95,7 97,1 97, o i o o,o 4,a 12,o[ 38,8 59,8 78,0 97,6 98,1 98,1 98,6 99, 'ö o o 0,8 1,2 3,8 7,1119,5 46,5 72,2 87,6 99,2 99,61 99, :.: M o 0,11 0,81 1,6 3,4 7,21 17,6 38,1 59,31 76,7 93,81 96,41 98;o 98,41 98,9 99,si 'O - - 0{) o 0,2 1,2 2,2 4,5 12,5 18,2 55,8 85,5 93,2 99,8, o 0,5 0,6 6,5 1,1 3,8 4,1 12,2 19,5 52, o 87,o 94,6 99,2 99,2 99,2 99,7 99, O 0,8 O,s 0,9 2,o 3,4 8.o 25,9 36,5 74,1 97,1 98, :.: , ,11 5,51 16,91 24,71 60,61 89,91 95,51 99, 1 99,71 99,71 99,91 99, =,=! := = = -;;IOIOIOIt-:: o o 0,9 0,9 1,8 2,7 7,8 12,7 25,5 46,4 69,1 84,5 94,5 97, OJ 2 - o o 0,5 1,4 1,7,5 7,9 20,6 24,9 29,4 79,4 94,o 0 0 JOO o o o 0,8 0,8 0,6 4,4 8,5 21,6 35,7 54,9 83,4 97,5 97,5 97,5 97, e 319 o 4 o o o o 0,8 2,8 4,7 9,9 21,5 30,4 59,9 84,o 94,5 99, =- - O O,a 0,8 0,8 1,8 4,2 6,8 15,9 29,4 46,9 66,7 91,6 99, M o,,4 0,8,44,s 8,1 18,7 31,si 46, it 74,s 92,81 97,s 99,81 99, I " p. p o o o o o 56,5 87,o o o o 8,0 13,6 36,4 87, o 2,9 5,5 15,8 39,8 80,o 94,5 98,2 98, e o b "! o 4,5,o 34,4 67,5 86,4 96,8 96, " M O 0,4 0,7 4,51 IO,o 4,s 80,61 95,21 98,sj 98.s o 3,1 3,6 4,6, 4,6 5,1 7,1 15,8 42,9 90,s 96,9 97,4 97,4 97,4 97,4 97,4 97,4 JOO JOO JOO "" o 1,1 1,7 3,9 3,9 3,9 5,6 13,5 34,8 80,8 92,1 94,9 97,8 97,s 97,s 97,8 98,8 99,4 99,4 JOO O.... bo o 0,9,s 3,5 3,5 3,5 3,5,6 30,1 83,2 84,1 85,o 98,2 98,2 98,2 98,2 99,1 JOO JOO JOO o 1,2 2,4 3,7 1 3,7 3,7 7,8 13,4 37,s 91,5 95,1 95,1 96,8 96,3 96,s 96,8 96,a 96, O 0,6, o 3,o 3,0 3,0 12,6 15,2 32,8 80,8 90,9 94,9 94,9 97,o 97,o 97,o 97,0 99,5 99, M O 11,412,113,71 3,71 3,s 7, 1 13,s 35,51 85,81 91,s 93,51 96,91 97,s 97,81 97,81 97,s 99,o 99, bo ;;;; '"' o o 0,7 1,4 3,5 8,5 29,s 75,9 86,5 95,o 98, i:' O 0,8 0,9 1,2 3,1 6,5 26,9 65,1 87,7 96, o o 1,8 2,6 6,6 15,8 21,1 52,6 75,o 89,5 94, o 4 = o o 2,9 2,9 5,9 16,2 26,5 70,6 89,7 92,8 95, 'J: o o 0,8 0,9 1,8 3,5 19,8 5,o 71,5 87,8 93,7 0 =, o o IO, 1,2,,8, 4, ,71 63,o 82,11 92,11 96, e "' o o o 2,1 2,11 4,8 19,1 42,6 61,. 72,3 0 JOO , " o o o 0,6 3,2 9,6 34, ,1' "a o 0,6 0,6 1,7 5,2 12,1 4,o 78,6 90,4 96,0 97,7 98, o o o,o ::1,o 2,5 7,5 30,8 67,2 88,6 97,o 99, o g o o o O, s 0,6 2,2 9,0 34,a 73,6 93,8 96,6 98, M -1 o IO,IIO, 1,21 1,51 3,51 11,51 36,51 70,91 88,11 98,a 99, o o 2,4 6,8 22,2 44,4 57,1 9],8 96,o b '"' o o 3,2 12,9 32,2 53,2 75,8 96,8 98, r; = o o o,6 30,8 50, o 87, = o 2,0 6,9 14,9 28,7 53,5 73,8 96,o 97,o OJ 1,5 6,0,4 23,9 53,7 68,7 85,1 95, i _1_1_1 -, ,71 3,71 11,o 27,51 S,o 72,61 93,81 97,4j o 3,1 7,7 24,6 58,5 76,9 92, " o 4,o JO, o 36,o 76,o 90,0 96,o JOO JOO a o o 4,2 9,9 43,7 71,8 93,o P:i '- - o o 5,6 17,8 38,9 57,s 83,8 94, äg! 1=1=1=1=1=1=1=1=1 - - o o 3,6 15,7 45,8 69,9 88,o 94, o 1,41 6,21 20,s 52,61 73,81 90,51 97, o 3,o 3,o 3,o 6,1 9,1 12,1 16,7 40,9 87, ;; o 1,4 2,8 2, ,6 8,3 15,8 18,1 26,4 79, o o 1,1 2,2 2,2 2,2 4,4 6,7 11,1 14,4 23,s 55,6 72, o 1,4 2,8 2,8 4,2 5,6 8,5 15,5 22,5 36,6 64,8 85, ""' o 0,5 0,5 1,1 1,6 2,2 3,8 6,0,4 28,0 58,8 78,o M O I0,9I2.s2,4 2,81 4,81 7,s 12,o 16,41 3,o 69,a 85, == e e o H IJ 1541! ' '

31 ängder, som motsvara 0 %, äro angivna i koumnen ängst ti höger i varje tabehava. Jongueurs abso]ues correspondant a IOO % sont indiquees dans a coonne Ja pus a droite dns chaque moitie du tabeau. T a (p i n syvestre) s - "" apri- m aj s j uni-j u i augusti-september o '"' -- H I II I i o o 1,113,3 4,8 11,8 18,8 30,1 38,o 53,7 72,1 90,< 96,3 97,4 98,9 JOO JOO JOO JOO JOO 0 JOO Joo o 0,8 1,2 2, 7 5,o 8,1 17,1 25,2 43,o 54,7 69,4 87,2 93,4 95,o 95,3 98,8 99,6 99,6 99,6 96,6 99,6 99,6 JOO!00' o 1,5 3,7 4,9 6,8 13,8 20,3 35,7 45,5 60,6 80,3 93,8 95,7 96,6 98,8 99,4 99,4 99,4 99,4 99,7 99,7 0 JOo i o o o, 7 2,5 +,6 6,1 8,9 16,4 25,7 31, 41,8 57,1 74,6 94,6 96,8 98,6 99,3 99,3 99, 99,3 99,6 99,6 99,6 280 O o o o I,o 2,2 3,2,9 12,8 22,1 28,5 41,3 6!,2 78,5 95,8 97,4 99,4. 99,7 99,7 99,7 99,7 99,7 99,7 99, M] O ] 0,2] 0,7]2,2] 4,o] 5,o] 12,5] 18,7] 31,3] 39,8] 53,4] 71,6] 86,1] 95,5] 96.7] 98,9] 99,6] 99,s] 99,6] 99,6] 99,7] 99,7] 99,9] IUO o o 0,7 4,1 7,5119,2 27,7 37,7 65,8 79,1 96,2 97,6 97,9 97,91 98,3 99,7 IDO IDO JOO 0 0 JOO ,o 3,o 5,7 15,5 27,9 38,0 63,3 75,4 96,6 99,3 99,3 99,8 99,7 99,7 99,7 99,7 99,7 99,7 99,7 JOO O 11,3!,s 2,8 4,4 6,9 14,2 21,1 26,5 49,2 58,7 83,6 99,7 99,7 99,7 99,7 90,7 99,7 99,7 JOO 0 0 JOO o 1,5 2,7 4,6 6,8 15,6 21,3 28,9 55,9 67,3 92,8 98,9 98,9 98,9 0 JOO JOO 0 JOO 0 0 JOO 263 JO - - o 0,7, 8 3,3 5,1 1 14,0 19, 26,5 49,6 61,4 87,5 99, 99,s 99,31 96,6 99,6 99,6 99,6 0 JOO JOO M ] - - O ]!,o] 2,o]3,9] 6,4] 15,7] 23,4] 31,5] 56,8] 68,4] 91,3] 99,o] 99,o] 99,o] 99,5] 99,7] 99,8] 99,8] 99,9] 99,9] 99,9] ' o 2,4 3,8-1 7,4114,0 20,2 37,6 42, 70,5 78,6188,6 97,1 99, =i o 0,6!,s 4,1 7,9 16,6 25,8 46,2 57,4 74,8 88,o 98,2 99,6 0 JOO o 4,2 5,6 8,o 15,s 26,5 39,o 63,6 83,3 90, ,8 JOO = ,o 0,5 2, 7 6,5 16,2 32,3 44,2 68,5 81,7 98,1 JOO 0 0 IDO ]- - o 0,7 2,2 3,8 IO,s 22," 32,4 55,4 62,9 73,7 90, M ] - ]-] O ] 1,4] 2,9] 5,2] 11,41 22,3] 32,3] 54,3] 65,5] 81,s] 90,7] 97,1] 99,3] = " "[" ' 6-2, 7 4,1 6,8 14,6 22,4 72,ö 95,9 97,3 0 JOO ,o 2,9 4,4 8,1 19,1 20,6 33,8 49,8 81, =1=1 o 3,2 3,8 5,1 9,5 14,6 16,5 29,1 47,5 88,6 96,2 98, =i! o o 2, 7 4,1,o 17,1 19,2 32,2 55,5 81, w,- =1=1 o o 2,9 4,4 9,6 14,0 18,4 34, ,o 99, ] 136 M ] - -] - O ] 1,5] 3,3] 5,o,6] 17, 1 21,3] 35,3] 56,3] 87,s] 98,s] 99,6] o o 2,1 2,61 2,6 4,1 8,2 18,5 38,5 68,7 92,3 94,9 95,4195,4 95,4 95,4 95,4 95,< 95, o o 1,9 3,8 6,2 6,9,8 23,1 38,8 65,o 92,3 95,8 96,9 97,s 97,3 97,s 97,3 97,7 99, o 0,4 0,8!,s 1,3 3,4,6 21,2 46,2 84,8 90,7 95,s 96,6 97,o 97,o 97,o 97, o 0,4 0,9 1,31 2,2 2,2 3,6 11,2 24,2 54,3 88,s 96,4 97,8,97,8 97,8 97,8 97,s 97,8 97,8 99, ]- - - o o 1,9 2,8 4,3 5, 7,9 15,6 25,6 58,8 93, ,1 99,5 99,5 99,5 99,5 99,5 99, M ]-]-- O 0,1]1,4] 2,3] 3,3] 4,o] 7,4] 15,8] 29,7] 58,s] 90,1] 95,s] 97,o 97,3] 97, 1 97,4] 97,4] 97,5] 98,5] 99,8] JOO I o o o 0,9 2,6 B 1_1 7,7 20,1 29,1 60,7 88,o 98,3 JOO JOO ,5 1,4 2,9 4,3 6,s 12,1 22,2 34,3 65,2 91,3 97, o 1,5 1,5 3,8 S,s 1,5 18,8 34,6 68,4 93,2 96,2 97, o 0,4 0,4 ' 2 3,6 6,5 12,6 21,9 32,4 68,4 93,9 98,8 0 JOO M]-]-]-] O 0,2] O,s] 1,61 3,6] 5,6] 111,7] 20,s] 32,6] 65,7] 91,6] 97,6] 99,4]0 ] !,B 3,6 5,4 9,4 22,1 35,5 64,5 90,6 98,2 JOO !,s 3,1 2,91 4,5 6,3 11,2 23,2 37,5 63,4 91,1 97,3 0 JOO o 1,4 3,'1 6,4 9,6 15,1 28,4 57,8 89,o 97, !,o 2,91 3,9. 9,7 14,s 20,4 39,8 73,8 95,1 0 0 JOO ] o 1,6 1,6 3,9 6, ,2 30,7 62,2 92,1 93,7 96,1 97,6 JOO M]-]-]-]-] o 1,2] 2,41 3,9] 6,s],5] 19,o] 34,4] 04,3] 9,s] 97,4] 99,21 99,5]0 ] = ,o 26,4 49,5 66,3 79,8 96,2 97, ,2 7,21 11,1 13,7 32,3 48,7 68,6 99,1 99,o ,5 11,1 18,6 43,7 59,3 77,4 96,5 99,oi!OO _, = ,9, 9,2 15,4 40,o 53,8 75,4 94,2 97, JO o 5,4[ 13,0 17,3 47,o 67,0 78,9 98,4 99, M o 5,6] 11,5] 18,3] 42,5] 59,o] 76,o] 96,9] 98, = o O,o 25,o 55,o 95,o ,8 12,4 33,3 81,o 0 0 JOO ,9 5,7 19, ,s ,8 21,9 64,9 93,0 98,2 0 - = O o o 6,1 20,0 56,5 87,o M o, ] 8,6] 24,o] 63,o] 93,1] 99,si!OO = II2II9I ,4 4,81 6,1 8,21,9 15,o 19,7 32,0 55,8 89,8 96,6, ,7 6,o 7,3 8,6 13,2 17,9 21,9 58,3 91,4 98,o ! o 1,5 5,1 6,6!,B 14,0 22,8 49,3 ; 5,91 96,3 JOO ,o 3,s 3,8 5,2 6,2 9,5 11,9 23,s 50, o 78,6 95, O o 2,0 4,9 5,4 5,9 6,4 9,4 11,3 17,2 38,4 70,4 90, M o ]1,3] 4,61 5,3] 6,5] 7, 7] 11,8] 15,o] 23,5[ 50,4] 85,s] 96,o , = 203