OM KANTTRÄDENs REAKTION VID FRI== stallning OCH ÖVERBESTÅNDETS PRODUKTION VID SKÄRMFÖRYNGRING

Transkript

1 OM KANTTRÄDENs REAKTION VID FRI== stallning OCH ÖVERBESTÅNDETS PRODUKTION VID SKÄRMFÖRYNGRING SPECIALUNDERSÖKNINGAR I LANFORS== BESTÅNDET 1935,-- zuw ACHSREAKTION DER FREIGESTELLTEN RANDBAUME UND PRODUKTION DES SCHIRMBESTANDES BE NATORLICHER VER]ONGUNG SPEZIALUNTERSUCHUNGEN IM LANFORSER BEST AND 1935 AV SVEN PETRINI MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HAFTE 29 N:r 6 Centratryckeriet Essete ab. Stockhom

2 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HAFTE MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 29.HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N:o 29 BULLETIN DE L'INSTITUT D'EXPERIMENTATION FORESTIERE DE SUEDE N:o 29 CENTRALTRVCKERIET, ESSELTE, STOCKHOLM 1937

3 REDAKTÖR: PROFESSOR DR HENRIK HESSELMAN

4 INNEHÅLL: NÄsLUND, MANFRED: skogsförsöksanstatens garingsförsök i taskog. Primärbearbetning... Die Durchforstungsversuche der forstichen Versuchsanstat Schwedens in Kiefernwad. Primärbearbeitung... r 2 I FoRssLUND, KARL-HERMAN: Nordiga gransågsteken (Lygceonematus subarctzcus For~s.). En nyupptäckt skadeinsekt i Lappand... I 7 I Die nördiche Fichtenbattwespe (LJ'greonematus subarctz"cus Forss.). Ein neuer Schäding aus Lappand... I 85 ÅNGSTRÖM, ANDERs: Jordtemperaturen i bestånd av oika täthet... I87 Soi temperature in stands of different densities... 2 I I LANGLET, OLOF: studier över taens fysioogiska variabiitet och dess samband med kimatet. Ett bidrag ti kännedomen om taens ekotyper I 9 Studien tiber die physioogische Variabiität der Kiefer und deren Zusammenhang mit dem Kima. Beiträge zur Kenntnis der Ökatypen von Pinus sivestrzs L I BUTOVITSCH, VIKTOR: Studier Över taskottveckaren, E vetria bztoz"ana Schiff. De I I Studien tiber den Kieferntriebwicker, Evetria buoz'ana Schiff. Tei I. 534 PETRINI, SvEN: Om kantträdens reaktion vid fristäning och över= beståndets produktion vid skärmföryngring. Speciaundersökningar i Lanforsbeståndet r Zuwachsreaktion der freigesteiten Randbäume und Produktion des Schirmbestandes bei naturicher Verjiingung. Speziauntersu~hungen im Lanforser Bestand I935...: GAsT, P. R.: Studies on the deveopment of conifers in raw hu= mus. III. The growth of scots Pine (Pz"nus sivestrzs L.) seedings in pot cutures of different sois under varied radia1 i on intensities Studier över barrträdspantans utvecking i råhumus. III. Tapantans (Pinus sz"vestrzs L.) utvecking i krukkuturer i oika jordar och under oika bestråningsintensiteter. Sammanfattning av HENRIK HEs- SELMAN Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år I 935 (Bericht ii ber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre I935; Report on the work of tbe Swedish Institute of Experimenta Farestry in I935-) Amän redogörese av HENRIK HEssELMAN s I. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung,;.F0restny division) av HENRIK PETTERSON II. Naturvetens k a p iga a v deningen (Naturwissenschaftich~ Abteiung; Botanica-Geoogica division) av HENRIK HEssELMAN 686 III. Sko g sen to m o o g is k a a v de ni n gen (Forstentomoogische Abteiung; Entomoogica division) av IvAR TRÄGÅRDH... 6'88 Sid.

5 Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år (Bericht iiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im J ahre I 936; Report on the work of the Swedish Institute of Experimenta Farestry in I 936.) Amän redogörese av HENRIK HESSELMAN... 6go L skogsavdeningen (Forstiche Abteiung; Farestry division) av HENRIK PETTERSON... 6go II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Botanica-Geoogica division) av REKRIK HEssELMAN. 693 III. S k o g s e n to m oogiska a vd e ni ng en (Forstentomoogische Abteiung; Entomoogica division) av IvAR TRAGÅRDH Sid.

6 SVEN PETRINI OM KANTTRÄDENs REAKTION VID FRISTÄLLNING OCH ÖVERBESTÅN DETS PRODUKTION VID SKÄRM FÖRYNGRING. SPECIALUNDERSÖKINGAR I LANFORS BESTÅNDET. Ao r I93I har författaren pubicerat en a~handing om Lanforsbeståndet och därvid beskrivit naturförhåandena samt beståndets utvecking och behanding. I detta sammanhang må därför endast erinras om att areaen gamma skog efter I929 års huggning var 8,so ha, där det tämigen gest städa beståndet vid 85 års åder hö I73 fm 3 per ha i genomsnitt med 325 stammar per ha. go% av kubikmassan var gran. Skogen tihör Akvetterns egendom i Värmand och yder under Katrinefors A.-B. Hösten I935 utfördes ny behanding och uppskattning av beståndet, som under meantiden utsatts för en kraftig påfrestning genom den starka sydvästiga stormen i oktober I933 Ehuru ett par hundra träd vid detta tifäe stormfädes, framträder försöket atjämt i presentabet skick, och inga rubbningar av betydese ha inträffat som påverka panen för föryngringen, viken nu fortskrider på ett tifredsstäande sätt des från ytterkanterna och des under skärm inuti beståndet. Försöksintresset koncentreras hädanefter huvudsakigen på tvenne speciaprobem, nämigen des frågan om kantträdens tiväxtreaktion, dess storek och varaktighet, och des utforskandet av produktionen i det utgesade överbeståndet under den tid då återväxten erövrar marken. För beysande av den första frågan, som redan tidigare varit föremå för behanding (förf. I927 och I93I), erbjuder sig ett rätt begränsat materia av granar, som stått fristäda i Wagnerkanterna å avd. B och å avd. D (se kartan, fig. I) atsedan år I9I4 eer från senare tidpunkter. Av de kvarvarande stammar, vika atsedan år I9I4 varit fristäda i nordkanten av beståndet, måste år I935 för återväxtens sku"n föjande I o träd avverkas: Grupp I:

7 558 SVEN PETRINI no, III, II2 (avd. B), 104, 164, 292 (avd. D) med en medediameter år 1914 av r6,s cm inom bark, samt Grupp 2: de grövre träden g6, 179, 244, 275 (avd. D), då med grövre träd menas sådana som år 1914 höo mer än 20 cm i diameter inom bark vid brösthöjd (medeta 21,9 cm). Samtiga nu uppräknade granar, för vika reaktionen atså kunde studeras under 2I år efter fristäningen på hösten 1914, underkastades stamanays, och det är i första hand resutatet av dessa anayser, som skoa framäggas här. Rikigt materia finnes för utforskandet av produktionens kvantitet och värde under skärmföryngringstiden, och det gäer att tivarataga detta på bästa sätt. Inom försöket har därför gjorts en uppdening, så att fyra särskida områden avsatts för studium av denna fråga. Beståndets kubikmassa och sammansättning registreras noggrant vid varje behanding. Då återväxten het erövrat något av dessa områden och sutuppskattning göres, bör även återväxten undersökas med avseende på mängd och beskaffenhet, tidpunkten för dess uppträdande, tiväxthastigheten under den tid den stått under skärm m. m. För närvarande kan endast ett ofustän~igt behandat exempe från en obetydig areaämnas på huru överbeståndet har försvarat sin pats på marken under föryngringstiden. Detta exempe ska meddeas endast såsom ett preiminärt inägg i det viktiga spörsmået om sjävföryngringens ekonomi. Sedan något tiota år förfutit torde emeertid - om inga katastrofer inträffa -en ganska fuständig redogörese kunna åstadkommas från Lanforsbeståndet i detta avseende. I. Kantträden. Då Wagnerkanterna år 1914 upptogas och ett bäte på 5 m:s bredd kahöggs i nordkanten av avd. B och D, som äro beägna å kaottens nordiga de, bevo nu ifrågavarande träd i :huvudsak fritt städa mot norr från att tidigare ha stått i mer eer mindre skyddat äge. Senare huggningar - på hösten år 1917, 1920, 1923, 1926, ha förts des i form av utgesning och des såsom kantförfyttning, varvid ikvä dessa ro kantträd ha ämnats kvar. Innan vi gå in på huru stammarna ha reagerat för fristäningen ska i korthet redogöras för deras tidigare utvecking. Antaet årsringar vid brösthöjd, d. v. s. ådern av den de av stammen, som tikommit efter det att träden nått en höjd av I,3 m över marken, utgör år 1914 i medeta 55 år, då det ädsta trädet hade 6r, det yngsta 5I årsringar. Totaa ådern varierar avsevärt mycket mer, i det att fyra av träden genomgått marbuskstadium, viket verkar höjande på medetaet, som bir 71 år. Av de ro stammarna uppvisa emeertid år st. en tota åder av 87 år, en är 83 och en 82 år gamma, under det att de övrigas åder igger mean 58 och 65 år. Utan tvive kommer man ti ett uttryck för ådern, som bättre

8 LANFORSBESTÅNDET ALKVETTERN Br. h. diam. < 20 cm " > 30 " metef' 10 O to so Fig. r. Karta över Lanforsbeståndet, utvisande äget av oika avdeningar och stamfördeningen hösten Nivåkurvor på var IO:e meter. Karte iiber dem Lanforser Bestand. Stammverteiung im Herbst Niveau kurven fur je w m Höhendifferenz.

9 ,I r87r 560 SVEN PET~INI karakteriserar det utveckingsstadium där träden befinna sig och de utveckingsmöjigheter, som de besitta, om en hushåsåder beräknas på sådant sätt att en skäig tid ansås för utveckingen upp ti brösthöjd och denna tid adderas ti antaet årsringar vid brösthöjd. I detta fa kan tiägget skäigen ej sättas högre än ti IO år, varför hushåsådern år I9I4 kan angivas ti 65 år och år I935 såedes ti 86 år. I sjäva verket bir skinaden mean dessa träds hushåsåder och den av ScHOTTE för beståndet i dess hehet angivna ådern ej stor, i det att den senare endast är 5 år högre; ScHOTTES siffra stämmer på I år när med medetaet för aa IO stammarnas totaa åder. Då undersökningen i första hand gäer trädens reaktion efter fristäningen, få de tidigaste stadierna ringa intresse. Jag har därför här begränsat uppgifterna ti att omfatta perioden efter det att brösthöjden uppnåtts. Vi syssesätta oss atså med hea stammen ovan mark, men endast från den tidpunkt, då den hade uppnått I,3 m:s höjd, viket betyder att uppgifterna för samtiga träd omfatta tiden I870-I935, räknat på hösten, efter vegetationsperiodens sut. Höjdtiväxten har på senare tiden icke varit särskit kraftig, utan den reaktion, som kan konstateras, hänför sig huvudsakigen ti diameterökning. För de båda grupperna I och 2 och i medeta för aa IO träden karakteriseras höjdutveckingen av siffrorna i tabe I. Tab. I. Årig höjdtiväxt i dm och i % enigt stamanayserna från 1870 ti Jähricher Höienzuwachs in dm und in % der untersuchten Bäume, r87o-rg35 i ' Period Periode Grupp Gruppe j r88r 1 1 r8gr Igor Igii 1-Igisj rgi81 Ig2I :rg241 Ig27\rg2g_ o -go -Igoo -ro -I4 -I? g! ' 2,8 I, I I,2 I, I I,3sdm 5.4[ ,1 1,4 I, I i o,8s 0,7 0,7 0,75. 0,7 o, 8 %1 i i i 3,0 2,3 I, 9 I, 6 i I, 3 r, o I i Grupp i ,25 3,0 2,3!,6 I,6!,6 Gruppe I, 751 I, 75!,6 I,7 dm 1 5,65! 3,0! 2 1 I5 1,4 r,o o, B 0,8 o,8 o, g 0,75 0,8 %! 2 i ' Summa och 1 i medeta 3.4 3,0 2,6 2,0 1,7 I,4 i I, 2 I, 3 I,4 i:, 3 I,s dm[ ' s. s 3,2 2,1 1,4 I, os; 0,851 0,75 0,75 o, 8 0,7 0,8 Summe und ' %1 Mitte ' Såsom framgår av tabe I skija sig siffrorna rätt obetydigt från varandra. Höjdtiväxten var under I87o- och I88o-taen ivig - 3 dm om året eer mer- därefter har den så småningom nedgått ti I a I,S dm per år. Höjdtiväxtprocenten, som omedebart före fristäningen år I9I4 var omkring I%, har sedan nedgått ti 0,7 a 0,8% per år. Innan vi gå in på en diskussion om huru fristäningen har verkat på trädens tiväxt bör det påpekas, att det erhåna resutatet naturigtvis skue ha

10 OM KANTTRÄDENs REAKTION : 561 kunnat bi annorunda om huggningarna verkstäts under en het annan kimatperiod. Det saknas möjighet att utreda huru därmed förhåer sig, och undersökning~n avser bott att.karägga hur utv~ckingen faktiskt har försiggått. En särskid granskning av 'samtiga stamtrissor har emeertid utförts för att jwnstatera om kitnatet.jinder de enskida åren kunde förniodas ha inverkat så, att den t1rhå:rtå reakti~men ti någon avsevärd de vore att tiskriva dyika orsaker.: Därvid hari uppmärksamheten särskit mm Ge.,!,'.. -, : '!+Z :. ~. 3 2 :~',,::=-,,'',, 1.:1,, r ' 1,,:, r, ~~,: 1,, r!,,,, ' 1,:1 ' 1 r1r ~... '.. ' 3 5r... :. : ~- ~ :,,,,::=-:,,,,,,,,,:,,,,1,,,,!,,,,,,,, i,,,,,,,',,,,',,,,,,,, 4 5r. 2 i - ~ ' 3 :, 1870 ''.:''''.:.' '.:::.'':'''.:.''' '''! 1915 '''' 1920 '''' 1925 '''' 1930 '''' 1935 Fig. 2. Årsringsbredden vid brösthöjd. Gr. I + 2 medc'i!ta för IO träd, Gr. I medeta för de 6 kenare, Gr. 2 medeta för de 4 grövre. Jahrringbreite bei Brusthöhe. Gr. r + a Mitte ruer 'I o Stämme, Gr. I Mitte der 6 keineren, Gr. 2 Mitte der 4 stärkeren. varit fäst på de årsringar som avsatts omkring åren 1914 och 1921, eftersom dessa år ofta framträda såsom gynn~amma. Det har visat sig, att inga markerade avbrott finnas i serierna med avtagande eer stigande årsringsbredd, och jag känner mig efter denna granskning personigen övertygad om att den effekt, som i undersökningen tiskrives huggningarna, verkigen också bör tiskrivas dessa, varvid dock den förut gjorda inskränkningen för hea tidsperiodens genomsnittskimat förbir gäande. Materiaet i tabe 2 har uppdeats i de två förutnämnda grupperna, då aritmetiska medediametern i grupp r, omfattande 6 träd, år 1914 var r6,5 cm inom bark, i grupp 2, på 4 träd, 21,9 cm. Årsringsbredden i medeta för samtiga anayserade träd och för de två grupperna var för sig demonstreras i fig. 2, där reaktionen efter fristäningen 1914 framträder med a önskvärd tydighet. Vi konstatera, att träden i amänhet haft årsringar mindre än 2 mm och att årsringsbredden haft en i huvudsak faande tendens ända ti dess att en vändpunkt inträffar i och

11 1. Voym Tab. 2. xo st. anayserade granar: voym inom bark, samt tiväxt inom bark pr år. ro anaysierte Fichten: Voumen ohne Rinde, jähricher Zuwachs ohne Rinde. Träd n:r Stamm nr. IIO.. III.. II ' Medeta Mitte Gr. r ! j Medeta.... Mitte Gr. 2 Voymen i dm 3 år Voumeu, ~iter, im Jahre I870 I9I41 I I6 Merie~ta avi samtiga... ~ g, 2 Mitte von. sämtichen 1 1 Gr. I+ Gr. 2 I09 I03! I ! ! I I r8 ~nta T v ä x t arsr. 1 p r å r Jähricher Zuwachs vid ~ br~ I87I--I88o ----i I88I--I890 I89I-I90~ I90I--I9IO -~ I9II---I9-~~ Anzah Arsr. Årsr. Årsr. Årsr. Årsr..Jahr. br Voym br 1 Voym br Voym br 1 br Voym rmgebet oumen - :r 9 ö':t 35e t- 5 :~~i~ Voumen 3 J~i~ ~~---V 8oumen _ J!~i~ _d V_ 3 o~-~m_:_n J!~i~ ~~--- Voumen J!~i~ I--V 8 3 8o dm o/c dm o/c m o/c dm o/c dm o/c mm 0 mm 0 mm 1 i mm 0 mm, 0 I,6 I, 2 1,4 2,I 2,4!,6 I, 72 2,4 2, I i 2, 6 2, I I, 3 7 0,46 0,93 I, 62 3,68 I, 73 11,3 II, 3 13,3 22,4 17,9 15,2 I,63 I5, I, 59 2,8o 6,o6 13,0 21,4 21,8 IO, 6 2, 30 3,75 I3,2 'Z, o 2, 48 i 14, I i 0,5 I,o I,4. I, 8 I,6 I, 2 I, 2 5 I, 8 2,0 2,3 I,4 I, 88 I, s I, 93 1,26 I, 88 3,84 5,86 2, 55 6,8 I0,9 9,35 II, 8 8, 6 7, 8 2, 89 8,9 J, 20 7,8 4,28 12,7 6, 30 ' II, 4 6,94 i 5,65 6,I8 8,I ,+ ' ' ' ' ' 0,9 I, 2 I,5 I,4 I, I I,2 2,57 2,36 3, 42 s, 56 6,6I 4,42 1,22 4,16 J,4 I,7 I,9 I, o I, 5 I, 3 9,58 7, 20 9, 82 7,83 8, 6r 5,94 1 5,I 8,25 J, 55 7,05 s, os 6,7 6, 2 5,45 8,o5 7,35 3,9 5 5,7 5,95 0,9 I,7 2, 7 I,2 r,o 0,9 I, 40 1,4 I, 8 I,6 I, o I, 45 I, 4 3, I ,69 6,49 8, 7I 4,39 5,8o II, 89 I I, 56 I2, 42 8,6o I I, I 2 4,05 0,8 2,79 2,75 7,2 I,2 4,23 4,55 8,05 I,2 5,78 3,8o 4,65 I,o 7,78 4,I 4,2 0,9 8,32 3,1 3,95 I,2 6,47 4,5 s, o 4 2 6,45 5,I 3, I 4 5 ''"1.., I, 05 5,90 I,5 13,28 I,6 I3,70 I,8 I5,24 0,9 9,88 I,45 13,02 3,7 3,6 5,I 4,5 2, ,2 8, 7 5 3, 8 5

12 Tab. z. (Forts.) Tiväxt p r å r Jahricher Zuwachs Träd nr Stamm nr. 191S ~~918-~9~ S -- ~ ~ ~ ~ ~ ~ br. Voym br. Voym br. Voym br. Voym br. Voym br. Voym Jahr- Voumen Jahr- Votumen Jahr- Votumen Jahr- Votumen Jahr- Votumen Jahr- Votumen ring- ring ~ ring- ring- ring- ring- breite dms 0 breitp dms 0 breite dms 0 breite dms 0 breite dms i 0 breite dms 01 mm Yo mm Yo mm Yo mm, Yo mm Yo mm 10 ' ,7 I,93 I,75 I, o 3,3I 2,8 0,8 3,2I 2,5 0,~--~ 2,I41 1,5 0,7 2,20r --1,5\ 0,3 I, 50 I, O III... 1,2 4,34 4,o 1,7 ' 6,68 S,4 2,2 8,39 S,8 2,o 9,r2 S,4 2,0 10,40 S,2 I,7 9,28 3,8 II2... I,7 6,83 3,95 I,7 7,7r 4,0 I,7 7,48 3,4 I,3, 7,23 3,0 1,7 7,67 3,r I,3 7,70 2,6 I04... ' 0,8 6,25 2,2 I,3 I0,03 4,2 3,0 I6,r5 S,9 13,2! 16,28 S,I 2,2 14,19 3,85 1,4 II,92! 2, ,7 7,78 2,6 1,5 I2,84 4,o 2,2 17,17 4,65 3,o 23,4I S,5 4,o 29,46 S,9 3,7 33,50 1 S, ,2 S,89 3,5 1,5 7,04 3,8 2,7 11,82 S,55 '3,0 14,44 S,8 3,3 16,65 S,6 1 3,2 18,73, S,o Medeta ,05 Mitte t S,5o 3,5 1,45 7,94 4,o 2,ro 10,70 4,8 2,r7 12,ro 4,7 2,32 I3,43 4,55 1,93 13,781 3,9' Gr. I -,_ ,8 9,93' 2,4 2,3 23,70 S,2 S,7 42,19 7,7 4,7 37,13 S,6 3,7 34,88 4,5 3,1 28,78 i I79... I,3. II,I5II 3,5 2,5 20,63 S,8 3,2 26,39 6,2 3,0 26,64 S,3 3,3 30,80 S,2 3,0 31, ,3 13,92 3,6 3,0 2S,3I S,7 s, o 41,'77 7,8 4,3 39,60 6,0, 3,3 37,99 4,9 4,1 47, S o,8 8,54 2,3 1,3 13,66 1 3,4 1,7 j 14,90 3,3 1,8 17,75 3,6 2,8 1 23,93 4,3 2,8 1 24,91 :~ta.... t ' "' '" "' ' ' ' '' o,"' ' " ' '" 3' '' 6,' ]' ",o,'' ''' 3 '' ['' '" P ' '' Medeta av samtiga... i I,o Mitte von Sämtichen Gr. 1 +Gr. 2_ 7,661 3,0 I,8 I3,o9 1 ' 4,6 2,8 1 r8,95, S,8 2,7 19,37 s,o 2,7 20,82 4, '' 2, 5 2I, i 4 4 : , 4,0 4,0

13 564 SVEN PETRINI med perioden I9I8-2o, då en markerad ökning i,nträ\'er. Max~ivärdet iör medetaet under en treårsperiod för ett enskit träd uppgår inom grupp: r ti 4 mm (nr 164, , se tabe 2), inom grupp 2 ti 5,7 mm (nr ~6, , se tabe 2). Årsringsbredden avtager emeertid snart igen, dqpk ej mera än att den i genomsnitt atjämt håer sig,nära 2 mm för grupp r ~th för grupp 2 är över 3 mm. Inom grupp 2 inträffar ~et, att treårsperioden ntr- i. dm : )4 )2 )0 'i J ' o?..... D ;~ ' u i.. - O"... o :---1 //~ --o ::-----~r</.-o--- o : Fig. 3 Årig tiväxt per träd i dm3. Hedragna injer: samtiga träd; streckade: Gr. I, de 6 mindre träden; prickade: Gr. 2, de 4 grövre. Jähricher Zuwachs pro Stamm in dm3 Ausgezogene Linien: Mitte aerio Stämme; gestrichete: Gr. I, Mitte der 6 keineren; punktierte: Gr. 2, Mitte der 4 stärkeren. mast efter fristäningsåret, d. v. s. perioden 1915-I7, uppvisar en starkare nedgång i årsringsbredden än som kunde förmodas vara en norma fortsättning av serien. Detta förhåande, varti jag återkommer, skue tyda på att trädens tiväxt under de första åren hämmats genom fristäningen. Figur 3 visar den absouta åriga tiväxten i dm3 per träd enigt medesiffrorna i tabe 2. Massativäxten per träd stiger jämnt hea tiden, ända ti den treårsperiod, som föjer omedebart efter fristäningen, då en utprägad sänkning inträffar. Denna sänkning i den åriga massativäxtens absouta beopp, som i medeta uppgår ti 12,5 %, räkhat på tiväxten under föregående period, förekommer hos 8 av de ro anaysträden och uppgår maximat ti 25 å. 30 %- De båda träd som under treårsperioden I9I5-I7 öka t sin tiväxt äro nr III och II2 å avd. B. Av dessa har III endast ökat sin absouta

14 OM KANTTRÄDENS REAKTION 565 tiväxt med 2,6 %, viket i detta sammanhang får betecknas såsom en obetydig avvikese. Träd nr II2 har däremot en tiväxtökning av I8 % Detta torde sammanhänga med att trädet redan före I9I4 års huggning hade en mycket fri stäning. De närmaste träden voro nr no och III, som sedan stått kvar ända ti hösten 1935, och avståndet ti dessa träd var 4 m mot nordväst. Österut var avståndet ti närmaste träd 5 m och mot norr, väster och söder % Fig. 4 Massativäxtprocent per år. Beteckningar: se fig. 3 Jähriches Voumenzuwachsprozent. Bezeichnnngen: siehe Fig. 3 8 a IO m. Detta träd intog såunda redan en så fri stäning, att I9I4 års avverkning ej kunde förmodas inverka hämmande på tiväxten, möjigen motsatsen (se fig. 8). Då aa träd som verkigen bivit hastigt fristäda uppvisa en negativ reaktion under första perioden efter ingreppet måste jag såunda anse det vara i högsta grad sannoikt, att en minskning av tiväxten normat bivit den omedebara föjden av kantstäningen på hösten I9I4 Men därefter instäer sig en kraftig positiv reaktion. Mest rigorost bestämmes denna positiva reaktions styrka och varaktighet genom ett studium av den öpande tiväxtprocenten, som normat sjunker jämnt med trädets åder. Figur 4 visar hur anaysstammamas enigt r+r beräknade massativäxtprocent jämnt och tämigen hastigt faer från cirka I4% under I87o-taet ti omkring 3% under perioden I9I5-I7. När ti-

15 566 SVEN PETRINI växtreaktionen sätter in, stiger den ända ti omkring 6 % om året för att sedan närma sig utgångsvärdet igen. Den tidrymd inom viken denna utvecking äger rum kan ansås ti omkrfug 20 år. Fristäningens inverkan på formkassen. Årsringen mitt ovan br.h. behöver ej vara ika bred som vid br.h. för att värdet på br.h.-formkassen ska ökas eer håa sig konstant. Om formkassvärdet exempevis är 0,65 vid ett tifäe, så behöver årsringen inom det område, där den övre. formkassdiametern är beägen, endast utgöra 65% av årsringen vid br.h. för att samma värde på formkassen ska- bibehåas. F k.... =:: 0.7T ~ --~.,,,,,,,,: Fig. 5 Brösthöjdsmedefor:mkassen för samtiga kantti:äd. Die mittere Brusthöhenformkasse sämticher Randbäume (TOR JONSSON DH-r,3: Dr,3), I den föregående framstäningen har visats, att fristäningen har åstadkommit en kraftig ökning av årsringen vid br.h. och att reaktionen också har fört med sig en stark ökning av voymtiväxten samt av massativäxtprocenten. Det är emeertid ej ikgitigt hur tiväxten fördear sig på stammen, särskit om man betänker, att reaktionen vid br.h. är ättast att aväsa, varför en feaktig förestäning om årsringsbredden i stammens oika dear ätt kan eda ti en feaktig uppfattning om den totaa reaktionens storek, då i praktiken endast årsringen vid br.h. observeras. Det är därvid troigt, att en undersökning av stammens tiväxt vid br.h. kommer att ge anedning ti en överskattning av den totaa tiväxten, ty det är naturigt, att trädet vid fristäning behöver en förstärkning i de nedersta stam partierna, och det är ej osanno- - ikt att denna extra förstärkning kan komma att sträcka sig ända upp över br.h. För det tigängiga materiaet ha des värdena för br.h.-formkassen uträknats för varje träd vid oika tidpunkter, des har för tiden närmast fore 1914 och tiden därefter sammanstäts radietiväxten vid br.h., mitt ovan br.h. och mitt emean toppen och sistnäinnda punkt, d. v~ s. 25 % från toppen av avståndet från toppen ti br.h., varvid utgångsäget för bestämmandet av måttstäet tagits vid sutet av varje undersökt period. Fig. 5 visar den ge:iwmsnittiga utveckingen av brösthöjdsformkassen från år 1870, då de 10 träden vid en br.h.-åder av. II år (totaa medeådern 27 år) hade en medeformkvot av 0,509, som raskt stiger ti år 1900, då den når värdet o,66r, varpå den sakta ökas ti o,6ji år 1920, 6 år efter fristä~ 2

16 OM KANTTRÄDENs REAKTION 567 ningen. Efter år rgzo, sedan tiväxtreaktionen på avar börjat, sjunker formkassvärdet under 15 år med i medeta 0,37 formkassenheter om året. På tre år har såedes i genomsnitt medeformkassen sjunkit med drygt en enhet, exempevis från o,67 ti något mindre än o,66. Vid studiet av årsringsbredden på oika höjd av stammen har jag ansett det vara ämpigt att särhåa materiaet i de tvenne diameterkasser som bidats, nämigen grupp r: de 6 träd som år 1914 hade mindre br.h.d. än zo mm tir o tir O "" = = = = =:::::...,... o ""h :---o0 _--o- - <1-... ~---o-- --o o ,0~ 0.5 t 9L05-L~--L-~J9-O_L_L_J~L_~9-5J L_L~--92LO~~L-L-~~9L25_L~ L_L-~93-0-L_J Fig. 6. Arsringsbredden på oika höjd av stammen. Hedragna injer: vid brösthöjd; streckade: so % ovanför brösthöjd; prickade: 75 % ovanför brösthöj d. Jahrringbreite. Ausgezogene Linien: bei Brusthöhe; gestrichete: bei 50% iibe:r Brusthöhe; punktierte: bei 75 " uber Brusthöhe. cm inom bark (aritmetiskt medeta r6,s cm), och grupp z: de 4 träd, som år 1914 hade större br.h.d. än zo cm (aritmetiskt medeta zr,g cm). Fig. 6 visar den genomsnittiga utveckingsgången inom dessa båda grupper från sutet av år rgoo ti sutet av år 1935, då varje periods medevärde inagts över periodens mitt. Före fristäningen på hösten 1914 var radietiväxten i absout mått större ju högre upp på stammen tvärsnittet befann sig. Efter fristäningen har detta förhåande bivit omkastat. Efter en övergångsperiod på några få år avsättes tiväxten på sådant sätt, att årsringarna äro mycket breda i stammarnas nedersta partier med starkt avtagande bredd ~pp emot toppen. Hos de kenare träden, grupp r, har den översta av de tre undersökta diametrarna knappast visat någon reaktion, diametern mitt ovan br.h. har reagerat tämigen måttigt, men br.h.d. visar en kraftig ökning. Hos de grövre träden, grupp z, omfattar tiväxtreaktionen aa de tre uppmätta diametrarna med starkare utsag ju ägre diametern igger på stammen.

17 568 SVEN PETRINI Massativäxtprocentens beräknande med hjäp av närmeforme. Det är en he de arbete förbundet med utförandet av fuständiga stamanayser, vika dessutom medföra den oägenheten, att träden måste kapas upp i så korta ängder att virket knappast kan bi användbart som timmer. Vid 'den undersökning som författaren år I926 underkastade I5 st. kantträd inom avd. A av Lanforsbeståndet, kom därför en förenkad metod ti användning, varvid emeertid endast massativäxtprocenten kunde beräknas, under det att formförändringarna ej as kunde faststäas. Då nu ett noggrant anayserat materia föreigger, har jag ansett det vara ämpigt att undersöka storeken av de fe varmed den förenkade metoden för tiväxtprocentens beräknande arbetar. Metoden bygger på författarens närmeforme för kubikmassan av en stam, vars avsmaning föjer HÖJERs ekvation, viken närmeforme yder V 1 = o,73g 0, 34 H, där v är trädstammens beräknade voym, g0,34 är tvärskärningsytan 34% nedifrån, H är totaa höjden och 0,73 är en konstant. Massativäxtprocenten per år för en period som omfattar n år erhåes ur formen g H r,opn=---, g H där H är höjden vid sutet av perioden, H 1 höjden i början, g och g 1 äro grundytorna vid 34% nedifrån av H, resp. Hv mätta på resp. stammar, så att g 1 igger n årsringar ängre in än g.. Vid mätningarna tigår så, att först totaa nuvarande höjden mätes jämte diametern inom bark vid 34% nedifrån av denna höjd, varav g erhåes. För att få g 1 avsågas toppen av trädet så ångt ned som tvärskärningen håer n årsringar. Resten av trädet har den höjd Hv som trädet uppnådde för n år sedan, och g 1 beräknas ur den diameter inom bark, som fås genom att utifrån räkna bort n årsringar från diametern vid 34% nedifrån av H 1. Därvid kan trädet antingen avsågas vid denna punkt eer också kan n årsringars bredd utrönas genom borrning.. H Vi man upprepa proceduren för en tidigare period, så bir I,opt = ~. g2 H2 då H 2 och g 2 uttagas på samma sätt som tidigare H 1 och g 1 För var och en av I935 års stamanayser har nu uttagits höjden och grundytan vid tidpunkterna IgiO, I9I4, I9I7, Igzo, I923, Igz6, I929 och I935. varigenom 7 tiväxtperioder bivit undersökta. En jämförese mean åriga massativäxtprocenten, beräknad efter närmeformen och beräknad efter stamanayserna genom noggrann kubering, stäer sig i genomsnitt för aa träd på föjande sätt, då i båda faen använts trädens sammanagda voym

18 OM KANTTRÄDENs REAKTION 569 p e r i 0 d ~~9~~-~~9~~-!rg~~-~~9~~-~~9~t-II9~~-~~9~~~~9~~-: J' p' en. närmeforme... 3,6 Ii 2,81 4-,2 [ 5,651 4,9 4,5!.3,85 4,5 p en. stamanays... 3,85 3,o 4,6 5,8 s,o 4,65 i 4,o. 4,65 i sutet och början av varje period. Som synes ger närmeformen genomgående något för ågt värde på åriga tiväxtprocenten, viket måste bero därpå, att stamkurvan icke föjer HöJERs ekvation. I sjäva verket kan man icke pretendera på att stammen ska stämma exakt med formen då såsom här rotansväningen ingår i voymen, viken medräknats ända ned ti marken. Skinaderna äro emeertid i amänhet ej större än I a 2 enheter i första decimaen av tiväxtprocenten. Betraktas varje undersökt period hos varje träd såsom ett ikartat eement, erhåas 70 sådana eement. Aritmetiska mediet av de 70 tiväxtprocenterna bir enigt närmeformen endast o,rro7 ägre än enigt stamanayserna. Systematiska feet skue såunda kunna ansås ti -o, II. Spridningen kring de med systematiska feet korrigerade värdena bir ±0,4318 för en enskid bestämning, så att man har anedning sätta P=P'+o,n±0,43, då p är massativäxtprocenten, bestämd enigt stamanays, p' samma procent, bestämd enigt närmeforme. För exempevis I5 bestämningar bir medetaet P=P'+o,rr±o,rr, d. v. s. ett medeta av I5 träd bir visserigen systematiskt något för ågt men i övrigt rätt bestämt på ungefär en enhet i första decimaen. Med anedning av den utförda kontroen torde det påståendet kunna göras, att de av författaren år 1927 pubicerade tiväxtprocenterna för I5 kantträd, avverkade hösten 1926, varit tiräckigt noggrant bestämda för att de refektioner som byggts på siffrorna stå sig inför kritiken. I sjäva verket torde siffrorna igga något i underkant, och av de nu utförda stamanayserna vi det framgå, att kumen för tiväxtreaktionen nätt och jämnt hade passerats vid avverkningstidpunkten.. Om atså förhåandena hade tiåtit att dessa I5 kantträd utan skada för återväxten kvarämnats i ytterigare ro år, så skue antagigen även detta ur produktionssynpunkt ha kunnat försvaras, möjigen med undantag för de ara grövsta stammarna. Värdeti växten. För att kunna beräkna den ekonomiska effekten av fristäningsåtgärden måste vi värdera träden och deras tiväxt i penningar. Om undersökningen ska bi fuständig, erfordras vidare kännedom om den area, som de undersökta träden upptagit, om markvärdet samt om värdet av den under tiväxtperioden uppkomna återväxten. Då emeertid dessa kompetterande uppgifter saknas, får framstäningen inskränkas ti en redogörese för huru

19 570 SVEN PETRINI de kvarstäda kantträden förräntat sitt eget rotvärde under den tid av 21 år, som förfutit sedan 1914 års huggning. Genom timötesgående från skogsförvatningens sida har jag fått uppgift om de apteringsreger, priser och kostnader, som hösten 1935 gäde för köpvirke i ifrågavarande avsättningsäge. Med hjäp härav ha de enskida anaysträden kunnat värdeberäknas vid oika tidpunkter, varefter ändringen i nettorotvärde kunnat studeras under rgoo-taet på basis av 1935 års prisnivå. Därvid har tiden före fristäningen uppdeats i två perioder, omfattande åren rgor-rgro och rgrr-rgr4, och tiden efter fristäningen har uppdeats tre perioder, omfattande åren rgr5-2o, och Förutsättningarna för värdeberäkningarna ha varit föjande. Timmer, obarkat, minimidimension 17' X 8", maximiängd 23', medeängd r6', stötfot 4", apterat i havtum inom bark, toppkuberat i havtum, prisberäkning i hetum en. föjande priser i öre per kbft toppmått inom bark vid sågen. 7" 8" 9" ro" rr" Sufitved, hebarkad, 4, 3 och 2 m:s ängder, minimidimension 9 cm inom bark, 6 kr. per 1m3 vid biväg. För 4 m:s ängd r fm3=i,49 1m3, 3 m:s ängd r fm 3 =I,45 1m 3, 2 m:s ängd r fm3=i,4 1m3. S ekunda ved, kr. 3: 50 per 1m3 vid biväg, r fm3 inom bark = r: 75 1m3 på bark. Ackordspriserna för huggning ha upptagits ti: Timmer (obarkat) ~ 7%" 8"-ro%" ~ rr" öre pr stock 13,9 r8,3 27,2 inkusive ersättning för umpning, i genomsnitt o,s %- Sufitved (hebarkad) för 4 m:s ängd 13,5 öre per st. )) 3 )) )) IO,I )) )) )) )) z 6, 7 )) )) )) Sekunda ved 141 öre per 1m3. Körningskostnaderna ha satts ti: Timmer 5,6 öre per kbft toppmått. Sufitved 67 öre per 1m3. Sekunda ved 72 öre per 1m3 Amänna drivningskostnader: r,zs öre per kbft toppmått för timmer, 20 öre per 1m3 för sufit-, sufat- och kastved. En sammanstäning av värdeberäkningarnas resutat är framagd i tabe 3, som omfattar medeta för de båda diametergrupperna och totaa medevärden. I tabeen har för jämförese insatts kubikmassetiväxtprocenten. Den absouta värdetiväxten per träd visar en rätt jämn stegring fram ti år 1920,

20 4,7 ~,r OM KANTTRADENs REAKTION 571 Tab. J. Trädens tiväxt i rotvärde Igoo-I935 Wert pro Baum in öre, und Wertzuwachs pro Jahr. p~~kt : 1914 f !,_19_3_5,_1 z_e_i-tp_u_n_k_t Gr. I... J6, 2 r 69, 21 87,5 IIJ, , I 257> 31 Rotvärde i öre per träd, Wert in öre pro Baum Gr g8, ,4121 r, ,41525,21 72J, si 1 _(;.!::: 2_+ 2 61, I I!2, I IJ7, 2 180, I J26, 5 44J.J Period ' rgor ' rgu i 1921 I9JO, J ahresperiode -ro o T Gr. r... Gr. z... Gr. r Gr. I.... 7,8 5,I 4 6 4,4 1 )} >} )) ) 8, 9 --~~ ro, si Tiväxt per år i öre per träd. Jähr. Zuwachs pro Baum in öre 8, 9!,3 27, 3 J3, I >) >) )) >) }\ >) 6,3 7,r 16,3 rg,61 >> >> >> >>,~ 1>,! :; i Jähr. Wertzuwachsprozent 6, 7 -: ~o~! --4, 5 11 Gr. 2..., 6,o ' 4,7 1' Vä~~etivä~tpr~~~nt per å-r.-- 7,3 i 5,5 1 >> >> >> ~-r+:_ _._._. ~_():.:_s-'-!--=5_,2_:--- 4,6 i 6,85, 5,25i >> >> >> Gr. r , o! J, 7 J, 6 4, 7 [ 3, 9 i' Kubikmassetiväxtprocent pr år i 1 Jähr. Voumenzuwachsprozent Gr ,5 ' J.95 3,95 5,45! )) )! Gr. r+z ,7 3,85 J,8 5,15! )) }) 1 varefter en kraftig höjning inträder. Den reativa tiväxten i värde, som här kan sägas representera räntefoten med viken virkeskapitaet arbetar, har va:t:it faande ti år Sedan har den kraftigt stegrats för att åter faa. Värdetiväxtprocenten håer sig hea tiden I a 1,5 % över kubikmassetiväxtprocenten, varför utsaget för reaktionen bir förstärkt. Figur 7 åskådiggör utveckingsgången grafiskt. Vid fristäningsingreppet år 1914 åg värdetiväxtprocenten vid omkring 5 % per år med faande tendens. Ingreppet åstadkom en reaktion med höjning av räntabiiteten upp ti emean 6 och 7 %; nu, 20 år efter ingreppet, befinna sig träden tibaka på samma nivå som vid ingreppet. Sammanfattning. Kantträdens tiväxtreaktion yttrar sig huvudsakigen som diametertiväxt, under det att höjdtiväxten är reativt obetydig. Genom den starka fristäningen åstadkommes en betydande formkassförsämring på grund av att träden förstärka stammens nedre dear. Omedebart efter den häftiga fristäningen har den absouta tiväxten per träd sjunkit för att därefter kraftigt stegras. 20 år efter ingreppet har tiväxtprocenten i massa och värde återgått ti ungefär samma nivå som omedebart före fristäningen, ehuru en ej obetydig reaktion kvarstår i form av ökad årsringsbredd vid br.h. Värdeti edde. fr/n Stat~ns SkogsförsöksaJsia!. Häft. 29.

21 572 SVEN PETRINI ;;---~ --o.. -- ~ (' o----l - ',, ',,'Q Fig. 7. Värdetiväxtprocenten per år. Hedragna injer: samtiga träd; streckade : Grupp r ; prickade : Grupp z. Jähriches Wertzuwachsprozent. Ausgezogene Linien: sämtiche Stämme; gestrichete: Gruppe 1, die keineren; punktierte: Gruppe 2, die stärkeren. växten har hea tiden håit sig i närheten av eer över 5 % För att ekonomiskt beräkna åtgärdens effekt erfordras emeertid b. a. uppgifter om markvärdet och om värdet av den under perioden uppkomna återväxten. Materia för undersökningar av detta sag samas för närvarande från Lanforsbeståndet men kommer ej att föreigga i nämnvärd omfattning förrän efter något tiota år. LITTERATUR. PETRINI, Sv;:m, 1927: Om kantträdens tiväxt vid Wagnerhuggning. Skogen, sid , 1931: Lanforsbeståndet. Medd. fr. statens skogsförsöksanstat, H. z6, nr 3 II. Naturföryngringens ekonomi. Inedning. Genom aptering och värdeberäkning av de anayserade granstammarna i oika ådersstadier erhöos de siffror över värdetiväxten, som framagts i tabe 3. Träden, som voro numrerade, ha också kavats vid brösthöjd vid de oika behandingstifäena, och en serie värden kunde atså uträknas, angivande rotvärdet i öre per träd av oika brösthöjdsdiameter på bark. Med hjäp av kuberingstaen uträknades också rotvärdet per fm3 på och inom bark i och för jämförese med normakubikmeterserien. Det visade sig därvid, att det bev praktiskt taget samma reation mean priset per voymsenhet, vare sig man begagnade diametern inom bark och kubikmassan inom bark, eer

22 OM KANTTRÄDENs REAKTION 573 dia~etern på bark och kubikmassan på bark. Jägmästare NYBLOM har ny-,.~. :. igen (Skogen h. 2, I936) pubicerat en dyik reativ värdeserie, varför jag här åte~ger hans granseri~ ti jämförese med siffrorna från Akvettern. Tab. 4 Reativt värde per fm 8 på bark för gran i oika br.h.d. kasser. Reativer Wert pro Fm 8 mit Rinde, Fichte verschiedener Stärke. Diameter på bark cm Brusthöh~ndurchmesser mit Rinde cm. -- IO I N ormasenen o o \ 0,4 0,6 0,8 I I,2 I,4 I, 6 (Norma) NYBLOM..._.1 0,3I 0,67 0,82 I I, 14 1,62 I, 75 (nach NYBLOM) Akvettern o o o o o 0,30 0,68 o,8g I I, 20 I, 45 I, 50 (nach voriegendem Materia) Akvettern avrundat... o, 3. 0,7 O, g I I, 2 I, 4-5 I,S : (abgernndet) Vid förrättningstifäet fann jag endast ett itet område på IZ ar, som nu kunde göras ti föremå för en beräkning över det ekonomiska utfaet av beståndets skötse under föryngringstiden. Såsom ett exempe ska här nedan meddeas resutatet av kakyen. Innan vi övergå ti exempet, är det emeertid ämpigt att utreda hur kakyen ska göras. Vi utgå från mogen skog, som ska föryngras, och det gäer att bestämma det sätt som är mest ekonomiskt. För att få nytta av kakyen måste man uppstäa oika aternativ. Antingen kan en avbrottskaky utföras, som ger uppysning om hur det stäer sig att kvarhåa överbeståndet en kortare eer ängre tid, sedan föryngringen vä bivit tryggad. Eer också kan resutatet av den ångsammare naturföryngringsmetoden jämföras med en omedebar avverkning med eventuet behövig kuturåtgärd. Sutigen kan avbrottskakyen kombineras med en beräkning för kahuggning med skogsoding på sådant sätt, att man varje gång med användande av oika ånga perioder jämför resutatet av båda metoderna. Eftersom beståndet på en viss pats icke samtidigt kan behandas mer än på ett sätt, och då man måste ha materia över tiväxt och avkastning för varje kaky, bir det naturigt att varje gång jämföra resutatet av en viss föryngringshuggningsmetod med det resutat, som skue ha uppnåtts genom kahuggning. Om det såunda gäer ett ferta bestånd på oika stäen, som var för sig föryngrats efter oika metoder med oika hastig avvecking av den gama skogen eer med ingrepp efter skida system, så har man anedning att i vart och ett av dessa fa beräkna den skinad i ekonomi, som uppstår vid användning av kahuggning +skogsoding och vid användning av den metod som materiaet faktiskt har underkastats. Kahuggning + skogsoding

23 574 SVEN PETRINI skue då bi den standard med vars hjäp man beräknar den vinst eer förust, som uppstår i oika fa. Har man tiräckigt stort materia ti förfogande kunna sedan de oika föryngringsmetoderna paceras i rätt ordning efter det ekonomiska överskott, som de ämna över standardmetoden. Vi införa först föjande beteckningar. a = beståndets åder då föryngringsåtgärden besutas A 0 >> rotvärde per ha vid ådern a år D 0 =uttaget rotvärde vid a år, vid omedebar kahuggning = A 0 4. = anta år som förfyter ti huggningsingreppet vid ådern a+x 1 år x 2 = anta år som förfyter tilhuggningsingreppet vid ådern a+x 2 år, etc. Dro =uttaget rotvärde vid a+x 1 år Dro. = >> >> >> a+x2 år, etc. A, =beståndets rotvärde vid a+n år= sutavverkningens rotvärde per ha n = föryngringsperiodens ängd B = markvärdet per ha Fn =föryngringens värde per ha vid tidpunkten a+n år v = amänna omkostnader per ha i skog av norma åderssammansättning vn =summan utbetaade amänna omkostnader per ha jämte ränta vid tidpunkten a+n år p = den vid kakyen tiämpade räntefoten t =den tid som förfyter innan föryngringen fattat fast fot på marken: vid omedebar kahuggning anger t den tid. som förfyter innan kutur kan verkstäas, vid naturig föryngring är t= n-fa, om a är den naturiga återväxtens medeåder vid tidpunkten a+n år. c = kuturkostnad per ha, behövig om kahuggning utföres vid a år. För standardmetoden, kahuggning med kutur, bir uppstäningen av inkomster och utgifter vid tidpunkten a+n år föjande. Inkomster: sutavverkning: Au x I,opn Ungskogen: Fn Utgifter: Kuturkostnad: c x I,opn-t Ränta på markvärdet: B (I,opn--I) Amänna omkostnader V n För skärmföryngringen stäer kakyen sig på motsvarande sätt. Inkomster: Avverkn. vid a år: D 0 X I,opn >>» a+x 1 år: Dro 1 X I,opn-x, >> >> a+x2 år: D :e, X I,opn-x, Sintavverkning vid a+n år: An Ungskogen: F:, Utgifter: Ränta på markvärdet: B (I,opn-:d Amänna omkostnader: v;,

24 OM KANTTRÄDENs REAKTION 575 I de båda kakyerna behåa p och B samma värden. Visserigen påverkas B av det system för föryngringshuggning som användes, men vid beräkningar som göras för att konstatera viket system som är fördeaktigast måste en gemensam utgångspunkt väjas, i detta fa ett konstant markvärde. Det är naturigtvis också möjigt att uppstäa räkningarna så, att markvärdet är den obekanta som ska bestämmas i de båda faen, varvid den metod föredrages, som ger högsta markvärdet. Därvid måste emeertid kakyerna omfatta även den tidigare behandingen av beståndet. Under förutsättning att materia finnes över beståndets och sjävföryngringens utvecking vid verkstäd naturig föryngring av ett visst bestånd, under förutsättning vidare att behövig kuturkostnad, amänna omkostnader och markvärde äro kända storheter, så kan vid viss räntefot beräknas hur stor vinst eer förust naturföryngringsmetoden medför i jämförese med standardmetoden. Kaas inkomst- och utgiftssummorna vid periodens sut för standardmetoden för I och U, motsvarande summor för det andra aternativet för I' och U', så vija vi beräkna sadot S = I'-U'-I +U, då S är den vinst eer förust som vid en viss räntefot uppstår om man väjer det andra aternativet i stäet för standardmetoden. Med användning av våra beteckningar få v1 S=A,-A 0 X r,op"+f;,-fn+ Vn-V~+cx r,op"---t + +Do X r,op"+dx, X r,opn-x,+dx 2 X r.opn-xz +..,. Såsom en förde kan det antecknas, att räntan på markvärdet försvinner vid beräkningen av sadot, varför i detta sammanhang inga kakyer behövas över hur stort markvärdet är. Avgörande för sadot är A, och de positiva D termerna san~.tden negativa termen A 0 r,op"; atså: värdetiväxtenhos skärmbeståndet, garingsuttagen och räntorna på det vid kahuggningen ösgjorda kapitaet. Skinaden i förväntningsvärde hos återväxten i de båda faen (F~-F,) bir däremot mindre betydande, och kuturkostnaden bir heer icke av någon avgörande betydese, då n är en reativt kort period, som dessutom minskas med t år för hyggesmognaden. Skinaden i amänna omkostnader (V,-V~) spear ikaså en reativt underordnad ro, därför att man vid kahuggning med snart åtföjande kuturåtgärder måste räkna ränta på i början av perioden utagda reativt stora, amänna omkostnader, under det att de amänna omkostnaderna vid successiv avvecking utgå jämnare fördeade under hea perioden och med tyngdpunkten föragd på dess sista år, då sutavverkning äger rum. Även om de totat utbetada amänna omkostnaderna exkusive räntor kunna bi något ägre vid kahuggningsmetoden, bir det atså en viss utjämning av skinaden på grund av räntorna. I brist på noggrann utredning om de amänna omkostnadernas storek vid oika hugg-

25 576 SVEN PETRINI ningsmetod och om dessa kostnaders rätta fördening, måste det anses vara en fut tiåtig approximation att försumma skinaden mean v n och v~. Sättas exempevis de åriga amänna omkostnaderna för ett skogsbruk med skog i aa ådrar ti 5 kr per ha, uppgår kostnadssumman per ha vid 4 % räntefot under en period av I5 år endast ti IOO kr. Differenserna mean ta av denna åga storeksordning kunna därför utan tvive försummas i en kaky av detta sag. Sedan sadot i ett visst fa uträknats för några oika värden på p, kanmedest successiv approximation eer grafisk uppäggning utrönas vid viken räntefot de båda jämförda föryngringsmetoderna ge samma ekonomiska resutat under de för övrigt givna förutsättningarna. Produktionen per hektar under föryngringstiden. För beysande av denna fråga har vats ett område å avd. B, där en de av de undersökta stamanayserna äro tagna. År Igzo kunde området sägas vara oföryngrat, år I935 var återväxten därstädes så ångt kommen, att areaen avtäcktes och överämnades åt den nya generationen: endast ett par frötaar och någon enstaka gran kvarämnades in emot beståndet söderut. Sjävföryngringen gjorde intryck av att ungefär motsvara en femårig grankutur. Man kan påstå, att föryngringen i a huvudsak har inkommit, fattat fast fot och erövrat marken under den förfutna IS-årsperioden efter år Igzo, och en redogörese för överbeståndets produktion på ifrågavarande yta under sagda tid ger därför ett exempe på, i viken grad marken har försvarats av där kvarämnade träd. Det undersökta föryngringsområdet omfattar 0,121 hektar. Dess form och beägenhet framgår av kartorna, fig. 8, som också visar antaet och paceringen av de därstädes växande träden vid oika tidpunkter. (Med hjäp av vägen och de på kartorna angivna årtaen kan fig. 8 utan svårighet. inpassas i kartan, fig. I.) Om boniteten bestämmes enbart efter de träd, som funnos kvar I935, måste den bi för hög, eftersom endast de bästa stammarna återstå. En jämförese med det av JoNSON upprättade boniteringsschemat efter åder och medehöjd ger år I935 en pacering mean Bon. III och Bon. IV. År Igzg och år Igz6 igger beståndets medehöjd mycket obetydigt över medekurvan för Bon. IV. Om tijräckiga höjdmätningar hade föreegat för år Igzo, skue en bonitetsbestämning vid denna tidpunkt troigen ha hänfört beståndet ganska exakt ti fjärde boniteten; hea området är här bergbundet och tihör de kargaste partierna av Lanforsbeståndet. Jag kan därför ej anse boniteten böra sättas högre än ti Bon. IV. Enigt JoNSON producerar sådan mark med Ioo-årig omoppstid ideat i genomsnitt per år 4,5 fm 3, enigt fastighetstaxeringen normat 3,2 fm3.

26 OM KANTTRÄDENs REAKTION i / o o 103 1~107 -: Q,IIO /9/4-10 1' ~ 1 III ~ 11'2. '2.6 ~ BIO 96 N '201.., ID _g_ A id BIO 96 ~w ' /914 ;köö för trädan O 5 10 dm 5kao för ytorno q 5 Om Fig. 8. Karta över föryngringsområdet. ()verst: före 1920 års huggning, då de träd avägsnades, vika betecknats med ofyda cirkar. Nederst: de kvarvarande träden efter 1929 års huggning. Das Verjiingungsgebiet. Oben: vor dem Hieb im 1920, wo die Stämme weggehauen wuide!i, weche mit weisse Kreisf!ächen beoeichnet sind. Unten: die nach dem Hieb im Herbst 1929 beibenden Stämme.

27 SVEN PETRINI I tabe 5 nedan finnas siffror per ha över stamanta och kubikmassa på bark för föryngringsområdet vid oika tidpunkter. Exempet har schematiserats därigenom att de få taarna ha sammansagits med granarna och räknats som granar. Tab. 5 stamanta och kubikmassa på bark per ha. Stammzah und Kubikmasse mit Rinde pro ha. r920 r923 r926 r929 i r935 i -~ ~-~-- - i r st. fm3 st. fm3 st. : fm0 st. : fm3 1-:;T;"';-1 K varstående ror rrz r2r 240 ro3 ss 30 i Beibende Utgarade I3 -j 25-4 r82 92 Ausgeschiedene Summa Summe II II r !22 Under den tid undersökningen omfattar har kubikmassan adrig understigit IOO fm3 per ha och maximat uppgått ti I3Z fm3 per ha. Hösten I9ZO hö beståndet ej mindre än 455 stammar per ha med II4 fm3 Detta bestånd utgesnades vid samma tifäe något, varvid II,4 % av kubikmassan avägsnades. Därefter ämnades träden att växa tämigen ostörda ända ti år I929, i det att endast vid ett tifäe dessförinnan, hösten I926, något mer än 3 % av dåvarande kubikmassan höggs bort. Hösten I929 gjordes däremot ett starkare ingrepp, varvid 25% av dåvarande kubikmassan avverkades och stamantaet nedbringades ti 240 per hektar. Efter I935 års huggning kvarstå endast 7 träd på området (58 träd per ha), viket nu är att anse som föryngrad kamark. Materiaets ringa omfång såvä som den använda schematiseringen av siffrorna gör, att endast den genomsnittiga produktionen bör beräknas. Det är ju också denna siffra som är av intresse i sammanhanget. Under I5-årsperioden kan den sammanagda tiväxten per ha beräknas ha utgjort 54 fm3 på bark, d. v. s. i medeta har marken producerat 3,6 fm 3 per ha årigen under den tid som föryngringen instät sig. Medetiväxtprocenten per år, beräknad efter sammansatt ränta och med hänsyn tagen ti garingsuttagen, utgör 3,2 %, viket i detta sammanhang ej är någon särskit hög siffra. Man torde kunna påräkna en kraftigare reaktion inom vissa andra dear av Lanforsbeståndet. Av det materia av 6o värdeberäknade granar från samma bestånd, som erhåits genom förut omtaade stamanayser (IO träd, vardera apterat vid 6 oika tidpunkter) erhös såsom redan omtaats en kurva återgivande rot-

28 OM KANTTRÄDENs REAKTION 579 värdet av träd med oika brösthöjdsdiameter. Begagnas denna kurva för värdering av träden inom föryngringsområdet, fås siffrorna i tabe 6 nedan. Tab. 6. Rotvärdet och tiväxten i kronor per ha av beståndet på föryngrings området. Erntekostenfreier Hozwert und Wertzuwachs in Schwedenkronen pro ha K varvarande..... Beibende Utgarade.... A usgeschiedene Summa Surnmej Dx =26 Dx =I J 821 8;8 An=8so Åriga tiväxtens värde i kr.jha.... Jähricher Wertzuwachs in Kronen pro ha Årig värdetiväxtprocent.... Jähriches Wertzuwachsprozent ,3 3>4 3,3 I medeta för hea 15-årsperioden har per ha producerats ett rotvärde av 28 kr. årigen med en värdetiväxtprocent av 3,8 % Det återstår nu att beräkna viket system som skue ha givit den bästa ekonomiska effekten: en kahuggning år 1920 med åtföjande kutur eer den faktiskt tiämpade ångsamma avveckingen i enighet med tabe 6. För att göra kakyen måste vi skaffa oss en uppfattning om värdena på återväxten (F, och F~) och på den behöviga kuturkostnaden. Kuturkostnaden bör i ett fa som detta sättas ti ett beopp som anger vad det verkigen kostar att på artificie väg åstadkomma ett pantbestånd på marken. En kaky över den ekonomiskt tiåtna skogsodingskostnaden i ifrågavarande skogsbruk hör ej direkt hemma i detta sammanhang, utan det gäer bott att fixera vad det verkigen skue kosta att skogsoda, då man ej räknar med hjäp av naturig föryngring. En kuturåtgärd efter kahuggningen, medförande kostnader enbart för markberedning eer enbart för hjäpkutur kan dock bida ett extra aternativ, som jämföres med resutatet av den ångsamma avveckingen av det gama beståndet. Det kan här anses rimigt att sätta kuturkostnaden ti 75 kr. per ha, då skogsodingen tänkes utförd ett år efter avverkningen, så att återväxten vid periodens sut, 15 år efter kahuggningen, nått en åder av 14 år. Den på marken faktiskt erhåna naturföryngringen anses enigt okuärbedömning motsvara ett femårigt pantbestånd.. Som tredje aternativ uppstäes vidare den

29 580 SVEN PETRINI för kahuggningen särdees fördeaktiga förutsättningen, att man utan några som hest extra åtgärder får ~aturig återväxt efter kahuggningen och att denna återväxt vid periodens sut är av samma värde som den vi nu erhåit under skärm. Det tredje aternativet har intresse särskit därför att en kuturkostnad på 75 kr. per ha vanigen är svår att förränta. Genom att het enket stryka hea kuturkostnaden undvikes a diskussion härom. I detta aternativ sipper man också ifrån att värdera återväxten. Man får såunda här i renodad form svar på viken skinad det bir i ekonomiskt resutat, då hänsyn endast tages ti effekten av huggningsformerna. Värdet av den erhåna återväxten är ej så ätt att fixera. Ett kostnadsvärde kan här ej gärna komma i fråga. Vid beräkningen av sadot mean aternativ r och 2, d. v. s. kahuggning med kutur contra skärmföryngring, gäer det närmast att utröna skinaden i värde mean ett S-årigt och ett I4-årigt ungbestånd. Då något rotvärde ej existerar, kan det endast bi ta om förväntningsvärden, och dessa äro rätt åga på så tidiga stadier. För att kunna beräkna dyika förväntningsvärden behöver man först och främst uppgift om beståndets bivande rotvärde per ha vid mogen åder samt om räntefoten. Men dessutom måste det kargöras, vika utgifter återväxten drar och vika inkomster den ger i form av garingar.under utveckingstiden fram ti detta rotvärde. Detta är en kaky av största intresse, men tyvärr saknas för närvarande ämpigt materia för den. storeksordningen av skinaden mean de två förväntningsvärdena kan emeertid bedömas med hjäp av ENANDER LINDERs avkastningstabeer för Bon. IV (Skogen I936). Efter att ha utfört behöviga beräkningar på grundvaen av där pubicerade siffror har jag stannat för ett maximivärde av 70 kr. för den nyssnämnda differensen. Med hjäp av siffrorna i tabe 6 och de nyss angivna förutsättningarna angående kuturkostnaden och värdet av återväxten har sadot för de oika aternativen uträknats enigt formen på sid. 575 Resutatet av beräkningarna återges i fig. g. Den streckade injen anger skinaden mean den använda skärmföryngringsmetoden och kahuggning, då i båda faen förutsättes, att en ikvärdig naturig föryng:dng erhåes. Dessa båda metoder ge ika resutat, om räntefoten är densamma som skärmbeståndets genomsnittiga värdetiväxtprocent, d. v. s. 3,8 % Är räntefoten ägre än värdetiväxtprocenten, gör man en vinst med skärmföryngringsmetoden, som exempevis vid 3 % räntefot uppgår ti I06 kr. per ha vid periodens sut och vid 2 % uppgår ti 226 kr. per ha, men om räntan är högre än skärmbeståndets värdetiväxtprocent, förorar man på att åta skärmbeståndet stå kvar, och denna förust uppgår vid 5 % ränta ti I94 kr. per ha, räknat vid periodens sut. Behöva 75 kronors kuturkostnader nedäggas per ha vid kahuggningsmetodens användning, stäer sig skärmföryngringen gynnsammare, så att

30 Kr/ha '\ \ \ \ \ \ \ \ \ \ + 80 \ \ \ + 40 \ Kr/ha Fi.g. g. Vinsten i kronor per ha vid oika räntesatser, räknat vid rs-årsperiodens sut, av naturföryngring, jämfört med kahuggning + skogsoding (hedragna injen) och jämfört med kahuggning. utan skogsoding (streckade injen). Der Gewinn bei verschiedenen Werten des Zinsfusses in schwedischen Kranen pr9 ha am Ende der Verjiingungsperiode gerechnet, von dem Naturverjiingungsverfahren, vergichen mit Kahschag. + Wadkutur (die a~tsgezogene Linie) und mit Kahqchag ohne Kutur (die gestricheie Linie).

31 582 SVEN PETRINI under de förut angivna förutsättningarna metoderna bi ekonomiskt ikvärdiga även vid en så hög räntefot som 4,2% i det ifrågavarande exempet. Sadot för dessa två aternativ åskådiggöres i fig. 9 med den hedragna injen. Det har synts mig vara av intresse att diskutera frågan om naturföryngringens ekonomi på grundvaen av ett faktiskt observerat materia, oaktat detta materia är itet, b. a. därför att en sådan diskussion visar behovet av ett närmare studium av beståndens förräntningsvärden och av de amänna omkostnadernas fördening i skogsbruket. Trots bristande utredning i dessa viktiga avseenden kan det ikvä faststäas, att naturföryngringens ekonomi i första hand bir beroende av skärmbeståndets värdetiväxt och det amänna ränteäget. Det vada exempet kan ej sägas vara. särskit gynnsamt ifråga om den erhåna tiväxtreaktionen, ty man bör inom Lanforsbeståndets övriga dear kunna påräkna en massativäxtprocent på skärmbeståndet av betydigt mer än 3 %- Om det gäer taskog, bör man vidare kunna påräkna en större positiv skinad mean värdetiväxtprocenten och massativäxtprocenten än faet är i exempet från granskogen, som ger en mindre brant stigande värdekurva för grövre dimensioner än taen. Fastän exempet såunda ej gör fu rättvisa åt den sannoika prestationsförmågan i fråga om tiväxtreaktion, visar det sig ikvä, att ränteäget ska vara tämigen högt för att man ska ha råd att avstå från överbeståndets produktion. Föreigger emeertid verkigen ett stabit högt ränteäge, så att från skogen uttaget kapita utan svårighet kan varaktigt och säkert paceras ti exempevis 5 %, då stäer det sig i det anförda exempet mera ekonomiskt att kahugga beståndet, även om därvid en kuturkostnad av upp ti 75 kr. per ha är behövig. HAUPTINHALT. Zuwachsreaktion der freigesteiten Randbäume und Produktion des Schirmbestandes bei naturicher Verjtingung. Speziauntersucbungen im Lanforser Bestand Der dem Gut Akvettern zugebörige Lanforser Bestand, in wecbem ein Versucb mit Wagnerbieb und Naturverjiingung seit dem Jabre 1914 im Gange ist, wurde im Zusammenbang mit der Veröffenticbung einiger Resutate dieses Versuches genau besebrieben im Heft 26, Nr. 3, 1931, Mitt. aus der forsticben

32 OM KANTTRÄDENS REAKTION 583 Versuchsanstat Schwedens. Ein ausfiihriches Referat dieser Abhandung erschien auch im Forstwissenschaftichen Centrabatt, Heft 13, 1g32. Hier sei daher nur daran erinnert, dass die Fichte go % von der Hozmasse ausmacht, und dass jetzt der ganze Bestand unter Verjiingungsmassnahmen steht. Das durchschnittiche Ater konnte bei der etzten Aufnahme, im Herbst 1g35, auf go Jahre verauschagt werden. Das jetzt mit Athoz bestockte Area umfasst za. 8 ha, mit rund 300 Stämmen und ungefähr 170 Festmeter Hoz pro ha. Der Bestand ist aso eine grosse Schirmsteung mit eingesprengten Verjiingungsgruppen von hauptsächich Fichte, und die Naturverjiingung dringt ziemich rasch vor von aen Seiten her: sowoh von den Aussensäumen as auch von den inneren Teien des Bestandes. Kräftige Aushiebe sind gernacht in den Jahren 1g14, 1g17, 1g2o, 1g23, 1g26. 1g2g und 1g35. Es ergeben sich sarnit zwei interessa).te Fragen, die bier versuchsmässig studiert werden können: erstens Grösse und Daner der Zuwachsreaktion der im Saum frei gesteten Randbäume und zweitens der ökonomische Effekt des Naturverjiingungsverfahrens, vergichen mit Kahschag. Die erstgenannte dieser Fragen ist schon friiber vom Verfasser in der obengenannten Abhandung behandet worden. Bei der etzten Aufnahme, 1g35, wurden Io Randbäume von Fichte, die seit 1g14 freigesteit gewesen sind, gefät und deren Entwickung mit Hife von in verschiedener Höhe genau untersucbten Stammscheiben anaysiert. Die Ergebnisse dieser Untersuchung werden bier mitgeteit. Was die zweite Frage betrifft, sind jetzt 4 verschiedene Abteiungen des Bestandes fir diesbeziigiche Untersuchungen iiber die Produktion des Athozes während der Verjiingungszeit reserviert und wir erbaten im Laufe der Zeit ein vorziigiches Materia fiir das studium der Ökorrornie der Naturverjiingung. Augenbickich kann aber n ur ein Beispie, einem keinen Area von o, r z r ha entnommen, behande t werden. Dieses voräufige Beispie jst aber au ch interessan t, und es gibt Geegenheit zu zeigen, wie eine derartige ökonomische Berechnung iiberhaupt ausgefiihrt werden kann. I. Die Randbäume. Das durchschnittiche Ater der 10 anaysierten Bäume war im Herbst 1g35 g2 Jahre. Zwei Stämme hatten aber eine abnorm ange Zeit gebraucht, ehe sie die Brusthöhe erreichten; nach Reduktion könute man 86 Jahre as durchschnittiches Hanshatsater angeben. Nach Brusthöhendurchmesser ohne Rinde im Herbst Igq, as die Bäume freigesteit wurden, sind zwei Kassen gebidet: Gruppe I : 6 Stämme unter 20 cm; Gruppe 2: 4 Bäume ii ber 20 cm. Die Zuwachsreaktion äussert sich eigentich nur as bescheunigter Durchmesserzuwachs. In der Tabee I ist der jähriche Höhenzuwachs während verschiedener Zeitperioden angegeben, woraus zu ersehen ist, dass der Höhenzuwachs in den siebziger und achtziger Jahren des vorigen Jahrhunderts sehr ebhaft war: 3 dm und mehr pro J ahr. Der Höhenzuwachs ist dann amähich gesunken bis auf einen Jahresbetrag von 1-1,5 dm pro Jahr. Der prozentuae Höhenzuwachs war beim Zeitpunkt des Freihiebes um I % und ist später auf 0,7-o,B% pro Jahr gesunken. In der T abeie 2 finden sich fiir j eden einzen~n Baum Angaben ii ber J ahrringbreite und absouten bzw. prozentuaen jährichen Voumzuwachs. Die

33 584 SVEN PETRINI durchschnittiche Jahrringbreite ist in Fig. 2 graphisch dargestet, Fig. 3 und Fig. 4 zeigen den Gang des absouten und des prozentuaen Massenzuwachses. Ae drei Darsteungen zeigen, dass eine sehr kräftige Steigerung des Zuwachses nach dem Freihieb eingetreten ist. Diese Reaktion findet aber nicht auf einma statt, es dauert erst ein paar J ahre, und während dieser J ahre ist der Zuwachs geringer as vorher gewesen, was besonders deutich aus Fig. 3 hervorgeht. Die Dauer der positiven Reaktion wird am schärfsten mit Hife des prozentuaen Zuwachses gemessen (Fig. 4): vor dem Freihieb war das Massenzuwachsprozent zwischen 3 und 4 %, dann erreicht die Mittekurve beinahe 6 %, sinkt aber wieder und komrot nach 20 J ahren ungefähr in die Ausgangsage zuriick. Dies.geht noch deuticher aus Fig. 7 hervor: im Jahre 1917 war das Wertzuwachsprozent zwischen 4 und 5 % jährich, 1935 ist es auf dassebe Niveau zuruckgekehrt. Der erntekostenfreie Wert der anaysierten Stämme, der jähriche Wertzuwachs und das jähriche Wertzuwachsprozent sind in Tabee 3 zusammengestet. DasSinkendes in Kubikdecimeter gemessenen MassenzuwachsesproBaum in dem ersten J ahre nach dem Freihieb ist as einenegative Reaktion auf die Freisteung aufzufassen. Der Baum braucht einige Zeit, um sich an die neuen Verhätnisse anzupassen. Diese Auffassung wird um so mehr wahrscheinich, as der Baum II2, der schon fruher sehr frei stand, keine Verminderung, sondern eine Vermehrung um 18 % des jährichen Zuwachses aufweist während der drei unmittebar nach dem Freihieb im. Herbst 1914 fogenden Jahre. Es ist naturich nicht ganz ausgeschossen, dass kimatische Einwirkungen mit in Rechnung zu ziehen sind: eine okuare Durchmusterung des Materias hat aber nichts zum Vorschein gebracht, was dagegen sprechen. könnte, dass die Hiebe den dominierenden Einfuss ausgeiibt haben. Wären aber die Eingriffe während einer ganz verschiedenen Kimaperiode ausgefiihrt, so mussman jedoch zugeben, dass die Reaktionen sich anderswie hätten gestaten können. Von besonderem Interesse ist die Frage, wie sich der vergrösserte Zuwachs auf die verschiedenen Teie des Baumschaftes verteit hat. Fig. 5 zeigt den mitteren Brusthöhenformquotienten aer anaysierten Bäume zu verschiedenen Zeitpunkten: die Form hat sich nach dem Freihieb sehr verschechtert. Dies geht noch denticher aus Fig. 6 hervor: vor dem Freihieb im Herbst 1g14 war die Jahrringbreite um so grösser, je höher die untersuchte Stammscheibe geegen ist; nach dem Freihieb ist dieses Verhätnis das umgekehrte. 2. Ökonomie der Naturverjiingung. In Fig. 8 sind zwei Karten reproduziert, weche das o,i2i ha grosse Verjiingungsgebiet mit den dort stehenden Bäumen zu zwei verschiedenen Zeitpunkten wiedergeben. Noch im Jahre 1920 war kein Nachwuchs dort zu sehen, 1935 war die Verjungung so weit gekommen, dass sie, okuar geschätzt, einem 5-jährigen Fichtenkuturwad entsprechen könnte. Das keine Verjiingungsgebiet wurde danri - mit Ausnahme von 7 Bäumen in der Nähe des geschossenen Bestandes im Siiden - abgeräumt. Während der vedossenen 15 Jahre hat der Nachwuchs aso Fuss gefasst, und wir steen uns die Aufgabe, zu berechnen- mit Hife des Preisniveaus des Jahres 1935 und der Ernteangaben in den Tabeen 5 und 6 -wie sich die Naturverjungungsmethode ökonomisch bewährt hat.