UNDERSÖKNINGAR ÖVER FASTMASSE~ PROCENTER, ÅTGÅNGSTAL M. M. VID MÄTNING A V 2~ OCH 3~METERS TALL~ OCH GRANMASSAVED

Transkript

1 UNDERSÖKNINGAR ÖVER FASTMASSE~ PROCENTER, ÅTGÅNGSTAL M. M. VID MÄTNING A V 2~ OCH 3~METERS TALL~ OCH GRANMASSAVED SOLID VOLUME IN STACKED PULPWOOD OF PINE AND SPRUCE (LENGTH OF STICKS 2. AND 3 METRES) AND THE VOL UME OF SOLID ROUGH WOOD (WITH BARK) IN RELATION TO STACKED VOLUME AV BO EKLUND.,--.. :.'"'. MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 37 Nr 1 Centratr., Essete, Stockhom r

2 Bo Ekund Undersökningar över fastmassepro center, åtgångsta m. m. vid mätning av 2- och 3 -meters ta- och granmassaved Inedning För en rad skogiga kakyer, såsom apterings- och sortimentsutredningar som underag för värdering av rotposter, virkesbokföring och avverkningsstatistik etc. erfordras kännedom om viken kvantitet skogsmätt virke d. v. s. rå, verkig kubikmassa med bark, som åtgår för att fr,amstäa en viss kvantitet av ett givet sortiment, inmätt efter gäande mätningsnormer. De erfarenhetsta, som möjiggöra en transformering av ett visst virkessortiments inmätta kubikmassa ti skogskubikmeter eer omvänt, pägar man som bekant med en sammanfattande benämning kaa reationsta eer omvandingstal Vår hittisvarande kunskap härvidag bygger ti väsentig de på de undersökningar, som åga ti grund för )>Vid virkesmätning erforderiga reationstab (Statens offentiga utredningar 1923: 57). I känsan av att de i detta betänkande framagda reationstaen för främst massaved och timmer från Mäardasänen med de här ofta särprägade skogsförhåandena voro i behov av översyn och kompettering, bidades på initiativ av jägmästare ToR KJELLBERG våren 1943 en särskid kommitte, benämnd )>Virkesmätningskommittem, med huvudsyfte att på basis av en serie undersökningar inom Stockhoms, Uppsaa och Södermaniands än söka faststäa rättvisande och tiräckigt differentierade omvandingsta för de båda nämnda sortimenten. Kommittens edamöter ha varit jägmästare ToR KJELLBERG som representant för skogsägareföreningarna i de tre änen, änsjägmästarna ERIK HEDEMANN-GADE, RAGNAR LUBECK och OTTO BuNDY som representanter för vederbörande skogsvårdsstyreser, jägmästare GuNNO KINNMAN och docent Bo EKLUND, viken senare fungerat som kommittens sekreterare och dessutom handhaft undersökningarnas panäggning, kontroen över fätarbetena och edningen av undersökningsmateriaens bearbetning. I. M edde. från Statens skogs forskningsinstitut. Band 37:r.

3 2 BO EKLUND För kommitten är det i detta sammanhang i hög grad angeäget att få rikta ett varmt tack ti aa de många skogsägare och den persona vid skogsvårdsstyreserna, som ämnat värdefu och högt uppskattad medverkan vid undersökningsarbetena i fätet. Ävenså står kommitten i tacksamhetsskud ti de virkesförädande industrier och företag, som ämnat ekonomiskt bidrag ti undersökningarbetenas genomförande. Kap. I. Om materiaets insaming och omfattning Fätarbetet har varit föragt ti ämpiga avverkningstrakter inom Stockhoms, Uppsaa och Södermanands än, där huggning av massaved av z eer 3-meters standardängd ägt rum. Det direkta mätningsarbetet ombesörjdes därvid av persona från skogsvårdsstyreserna inom de nämnda änen. För att man skue kunna faststäa massavedtravarnas voym i öst och i fast mått såvä inkusive som exkusive bark mättes desamma i både obarkat och hebarkat skick. Mätningsresutaten registrerades i två oika mätningsprotoko, varav det ena upptog en beskrivning över undersökningsokaens beägenhet och ägare jämte en kortfattad karakteristik av det bestånd, varifrån massaveden härrörde, beträffande beståndsåder, bonitet och en subjektivt bedömd, genomsnittig kvistighetsgrad. Förutom anteckningar om den utförda huggningsformen och ägsta dimension för timmer och massaved upptog det >>koektiva>> mätningsprotokoet schematiska skisser, å vika travens dimensioner före och efter barkning av massaveden antecknades. Det andra protokoet var avsett för en individue registrering av samtiga i den undersökta traven ingående massavedbitarna beträffande diametermått i toppänden, på mitten och i grovänden, Givetvis skedde diametermätning både före och efter barkning av massaveden. I det >>individuea>> protokoet antecknades därjämte, om bitarna enigt redan i samband med virkets upparbetning gjorda markeringar i endera ändytan utgjorde topp-, mean- eer rotbitar, varvid ti sistnämnda kategori hänfördes aa omedebart ovanför stubbskäret utfaande massavedbitar. Då endast en massavedbit erhös som utbyte av ett träd, rubricerades föjaktigen densamma som rotbit. Ti toppbitar räknades aa massavedbitar, som uttogos omedebart nedanför det översta kapstäet på träd, vika ämnade mer än en massaved i utbyte, vanigen då i nära ansut-. ning ti ägsta toppdimension för det ifrågavarande sortimentet. Samtiga mean rot- och toppbiten utfaande massavedbitar åsattes beteckningen mean bitar. För att man skue erhåa fut tiföritiga mått på travarnas dimensioner uppbyggdes särskida travmått antingen av skarpkantat virke eer också av rundvirke, som biades pant på de mot massaveden vättande sidorna.

4 UNDERSöKNINGAR över MASSA VED 3 Travens undersag pacerades atid på jämn mark och paraea med varandra på ett inbördes avstånd- räknat från mittinje ti mittinje -något understigande massavedens standardängd. Det understa agret massaved i traven kom föjaktigen att med sina ändar via ungefär mitt på undersagen, så att en utskjutande fas av några centimeters bredd uppstod i bottenpanet {fig. I), viket arrangemang visade sig vara nödvändigt för att man skue erhåa fixa utgångspunkter för uppmätning av travens höjd med tiräckig noggrannhet. Sedan travmåtten färdigstäts, uppmättes bit för bit de obarkade massa- Uppmätt höjd (mm) Måttstäets äge i ti sidestöttan Fig. I. Massavedtravens höjd uppmättes i ett anta måttstäen på ikainbördes avstånd, varvid höjden avsåg det odräta avståndet från undersagets fas upp ti travens mtjämnade överyta>> representerad av odinjens skärning med mätribbans undersida. vedbitarnas diametrar i toppen, på mitten och i grovänden genom korskavning på mötande kant varvid diametermåtten antecknades i det >>individuea>> mätningsprotokoet. A diametermätning skedde med kave i faande miimeter. Massavedbitarna pacerades därefter successivt i travmåttet och i samband härmed åsattes de öpande nummer, som antecknades i endera ändytan. I mätningsinstruktionen var uttryckigen föreskrivet, att massavedbitarna skue uppäggas i travmåttet ungefär som vid vanig»norma» traväggning. Massaveden skue med andra ord ej paceras vare sig gesare (>>giring>>) eer tätare än vid travning under faktiska förhåanden. Det bör emeertid redan i detta sammanhang framhåas, att massaved- i motsats ti t. ex. brännved - ti föjd av sin jämföresevis stora tyngd som rege ej tiåter några större avvikeser från >>norma» travning. Vid uppäggningen skue därjämte efterses, att bitar av oika grovek bevo vä bandade och såedes ej ensidigt koncentrerade ti någon viss de av traven. Den grövsta massaveden reserverades dock vanigen för de understa agren bitar inom densamma. Enigt instruktionen skue bitarna paceras växevis med topp- och grovänden mot travens >>framsida>>, varvid aa bitar med udda öpande nummer pacerades med toppänden och bitar med jämna

5 4 BO EKLUND s7:x nummer med grovänden mot densamma. Ytterigare skue man eftersträva, att det översta agret massaved uppades så jämnt som möjigt. Sedan diametermätningarna avsutats, uppmättes travens dimensioner. Höjden observerades därvid i form av en serie mått på ett inbördes avstånd av en hav meter efter vardera av travens båda ångsidor, varvid första måttet togs på ungefär hava det nämnda avståndet från endera av travens >>gavan>. I varje sådant måttstäe uppmättes det odräta avståndet från den utskjutande fasen på undersaget upp ti en inje, som erhös genom att en ribba av omkring 40 centimeters ängd pacerades ovanpå två inti varandra iggande massavedbitar. Ribbans undersida beräknades härvid representera travens >>Utjämnade överyta>> i måttstäet (Jfr Kung. skogsstyresens cirkuär Nr 3 A 1944). Höjdmätningarna registrerades direkt i de schematiska skisserna över travens dimensioner och måttstä~~enas ägen, som funnos upptagna på det >>koektiva>> mätningsprotokoet. Travens ängd, som, avsåg avståndet mean de av sidastöttorna markerade gavarna, uppmättes des i bottenpanet d. v. s. ängs efter undersagen, des rakt ovanför desamma ovanpå det översta vedagret, viket ansågs erforderigt, enär sidostöttorna, vika förankrades i rät vinke mot undersagen, stundom kunde något förskjutas ti föjd av de övre massavedagrens tryck. Travens genomsnittiga höjd och ängd uträknades sedermera som aritmetiska mediet av höjdmätningarna respektive de fyra ängdmätningarna. Travens bredd ansågs atid exakt motsvara den ifrågavarande standardängden. Samtiga mätningar av travarnas dimensioner skedde i miimeter. Sedan ovan beskrivna mätningar utförts på obarkad massaved, uttogos bitarna ur travmåttet och hebarkades. Därefter uppmättes diametrarna i topp-, å mitt- och i grovänden efter barkning, varpå massavedbitarna ånyo pacerades i travmåttet, och travens dimensioner uppmättes och registrerades enigt ovan beskrivna tivägagångssätt. Ti föjd av att samma mätningsförfarande tiämpades på både obarkad och hebarkad massaved, ha sedermera värdefua uppysningar kunnat erhåas över barkens infytande på massavedens diameter- och voymsförhåanden m. m. Antaet undersökta travar och däri ingående anta massavedbitar framgår av tab. r. Tab. I. Anta undersökta travar och däri ingående massavedbitar. Sortiment Anta travar Anta bitar z-meters massaved av ta... 8 st. 915 st. )) )) )) gran >) )) 3-meters )) >) ta >) I 531 )) )) )) )) gran )) )) Summa 132 st st.

6 37:1 UNDERSöKNINGAR över MASSA VED 5 Undersökningarna ha föjaktigen i huvudsak omfattat z-meters massaved av gran. Tamassaveden är däremot endast i jämföresevis ringa omfattning representerad i undersökningsmateriaet, varför bearbetningen i första hand imiktats på det förstnämnda sortimentet. Kap. II. Massavedens diameterförhåanden För de undersökta sortimenten har medediametern uträknats för topp-, mean- och rotbitar och för vart och ett av dessa bitsag har därjämte differentiering skett på medediameter i topp, på mitt och i grovänden. Med ifrågavarande diameter avses den grundytevägda diametern (dg) enigt uttrycket d g=' j 4 :E g, där :E g är summan av grundytorna för det ifråga- V n n varande bitsaget och måttstäet och n motsvarande anta bitar. Undersökningsmateriaens reativa fördening på oika sag av bitar framgår av tab. z. Tab. 2. Undersökningsmateriaens fördening på oika bitsag. Sortiment Topp Mean- Rot Summa bitar. % av totaa antaet z-meters massaved av ta... r8,s 62, I 19,4 roo,o )) )) >) gran ,2 59,6 14,2 IOO,o 3-meters )) )) ta... 33,3 41,o 25,7 roa, o >) )) )) gran... 29,8 44,9 25,3 IOO,o 1 Fördeningen avser endast av inaes diametermätta massavedbitar. Med hänsyn ti det reativt omfattande undersökningsmateriaet av z meters granmassaved återspegar tab. z sannoikt rätt vä detta ~ortimentsfördening på oika bitsag, då det gäer större massavedpartier. Under förutsättning att timmer uttages i ungefär norma omfattning kan man föjaktigen räkna med att i större partier av z-meters massaved av gran ingår omkring Z5 % topp-, 6o% mean- och 15 % rotbitar. På grund av materiaets ringa omfattning ämna fördeningssiffrorna för z-meters massaved åv ta ej några säkra håpunkter för bedömning av, huruvida den i jämförese med granmassaveden konstaterade något högre frekvensen rotbitar och ägre frekvensen toppbitar får tokas som symptomatisk för detta sortiment. Trots att materiaen av 3-meters massaved ej äro särskit stora vare sig för ta eer gran föreigger en sående vacker överensstämmese mean frekvenssiffrorna. I större partier 3-meters massaved kan föjaktigen i stort genomsnitt påräknas omkring 30% topp-, 45 % mean- och Z5 % rotbitar. De enigt ovanstående differentierade medediametrarna återfinnas i tab. 3 (s. 6), enigt viken rätt avsevärda skinader föreigga mean mededia-

7 01 Tab. 3 Medediametrar för oika sortiment, bitsag och niåttstäen. Toppbitar Meanbitar Rotbitar Saintiga bitar Sortiment 2-me- {ta före barkning} ters ) efter ) massa- gran före ) }* ved av ) efter ) 3-me-~ 1 ta före ters» efter massa- gran före ved av ) efter } } Medediam., mm Medediam., mm An-~ An-~ Anta. på Ii grov- ta ta. 1 på Ii grov topp mitt änden 1 topp mitt änden { r r8, 8 r69 rq,8 {!2!,5 z 243/ rq,8 { rro, ro7,o { I 14, ,6 127,r 122,1 132,0 124,8 128,5 124,2!32,0 124,5 I35,o!29,7 142,c!34, !38,8 148,o!40,2 { r6z,o.s68 155,8 {!70, r62,4 { 1.58,9 6z81 153,9 I r64,4 I I IOI\ I.56, o!70,8!62,4!79,6!70,6!72,7 Ifi5,9 r8o,o!70,8 r8o,5 170,4 r88,6 179,5 r86,7 I77,8 I94,3 I84,7 Medediam., mm på Ii grovi topp mitt änden {!75 9!781 I60,9 { r68,8 I zrz: I6o,6 { I !40,3 { I64, , I I93,o I68,5 I78,o r68,3 I70,2 I5I,r Ii6,5 I66,9 230,2 I96,4 2II,o 197,o 2I3,6 179,8 2I6,o 202,1 A~~ ta Medediam., mm på Ii grovi topp mitt änden { I57.9 9I51 150,r {! I49 4 { I42,r I 53! 136,3 { I5I,r !43,3 r68,4 I57,o I66,4!57,8 I58,7!49,3 I66,2 I57,4 I84, 169,2 I79,6 170,2 r8i,5 I66,4 I87,8!77,5 td o ~"j ~ ' c z t:j Annz. Medediametern (dg) beräknad en. formen dg = ' J 4 I g, där Ig är summan av grundytorna för det ifrågavarande bitsaget V n n och måttstäet och n motsvarande anta bitar. * Av z-meters massaved ha endast 8545 bitar differentierats på bitsag...., ~ H

8 UNDERSöKNINGAR över MASSA VED 7 metrarna för oika bitsag. Särskit medediametrarna för toppbitarna avvika påtagigt från mean- och rotbitarna, mean vika skinaderna sins emean ej äro särskit stora. Vid jämförese mean medediametrarna efter barkning kan konstateras, att medediametern praktiskt taget är av samma storeksordning för samtiga sortiment med undantag av 3-meters massaved av ta. Egendomigt nog visar sig massaveden av denna ängd i stort genomsnitt ha uttagits i närmare ansutning tiägsta toppdimension-som rege ro centimeter efter barkning - än z-metersveden, viket möjigen kan sättas i samband med en mindre god aptering för det senare sortimentet. Vid upparbetning av massaved i fixa standardängder äro å andra sidan möjigheterna att förägga kapstäet ti fu överensstämmese med ägsta toppdimension i viss mån begränsade. För meanbitarna äro medediametrarna på mitt - med undantag för z-meters massaved avta-större än motsvarande diametrar för rotbitarna, viket måste anses bero på det förhåandet, att i det sistnämnda bitsaget i stor utsträckning ingår massaved, som erhåits som enda utbyte ur träd av kena dimensioner. Före barkning erhös för samtiga bitsag tisammanstagna en medediameter på mitt av r66,6 mm för z- och r63,4 mm för 3-metersveden. Efter barkning utgjorde motsvarande diametrar 157,7 och 154,4 mm respektive. Vid översagskakyer torde man därför kunna räkna med, att medediametern på mitt för större partier massaved av ta eer gran uppgår ti omkring r65 mm före barkning och 155 mm efter barkning. Frågan, huruvida medediametern uppvisar några större variationer mean massavedpartier, som uttagits i bestånd av oika ådrar, tidrager sig ett visst intr_:esse. Det föreiggande materiaet av z-meters massaved av gran beyser i viss mån denna fråga. Vid uträkning av medediametern på mitt efter barkning för massaved från bestånd tihörande oika åderskasser erhöos värden i enighet med tab. 4, i viken även medediametrarnas dispersion och motsvarande variationskoefficient finnas angivna. Tab. 4 Medediameter, dispersion och variationskoefficient för granmassaved av 2-meters ängd från bestånd tihörande oika åderskasser. Åderskass, år < 6o I Anta travar Medediameter på mitt efter barkning, mm Medediameterns dispersion, mm.. ± 35 ± 26 ± 29 ± 30 ± 30 Variationskoefficient, % 22,0 17,2 18,2 18,3 18,3 Bortser man från gruppen under 6o år, så framgår av tab. 4, att massavedens medediameter något stegras med stigande åder hos det bestånd, varifrån

9 8 BO EKLUND massaveden härrör. Ökningen är dock av jämföresevis ringa storeksordning, viket antagigen sammanhänger med, att massavedens groveksvariation står i reation ti des sortimentets ägsta toppdimension des gränsdimensionen mean timmer och massaved, viket för övrigt bestyrkes av variationskoefficienten, som är av praktiskt taget samma storeksordning för ådersgrupperna över 6o år. Det förtjänar emeertid framhåas att de i tab. 4 angivna siffrorna endast få betraktas som grova genomsnittsta, från vika medediametrar och spridningsta för massaved från enskida bestånd kunna uppvisa reativt stora avvikeser. Såunda varierar medediametern på bark efter barkning för2-meters massaved av gran mean 120 och 200 mm och medediameterns dispersion mean 16 och 45 mm. Kap. III. Massavedens avsmaningsförhåanden Med utgångspunkt från de i tab. 3 (s. 6) angivna medediametrarna kan massavedens genomsnittiga avsmaning mean de oika måttstäena ätt uträknas. De genomsnittiga värdena på avsmaning mean des topp- och mittdiametern des den senare och diametern i grovänden iksom även avsmaningen uttryckt i miimeter per meter, viken givetvis utgör skinaden mean diametervärdet i grovänden och i toppen dividerad med massavedens föreiggande standardängd, återfinnas i tab. 5 {s. g). Tab. 5 angiver, att toppbitarna genomgående uppvisa en större genom' snittig avsmaning mean topp och mitt än mean det senare måttstäet och grovänden, viket måste tiskrivas det förhåandet, att toppbitarna uttagits från de dear av träden, där avsmaningen starkt titager i riktning mot toppen. För 2-meters massaved av såvä ta som gran karakteriseras mittbitarna av något starkare avsmaning inom bitarnas nedre än övre häft. För3-meters massaved av ta äro avsmaningssiffrorna för topp- mitt och mitt- grovänden av praktiskt taget samma storek, medan för granmassaved av den ifrågavarande ängden avsmaningen är störst inom bitarnas övre häft. Vid jämförese mean avsmaningssiffrorna för rotbitarna framgår, att avsmaningen nu är avsevärt större mean mitt- och grovänden än mean topp och mitt, viket otviveaktigt är en föjd av infyteser från rotansväning och andra oregebundenheter i och omkring stubbskäret. I detta sammanhang bör dock påpekas, att enigt mätningsinstruktionen skue vid mätning av diametern i rotänden på massavedbitar med mera utprägad rotansväning eer ojämnheter inti sågskäret måttstäet fyttas ti en punkt mitt emean detta och det stäe av stammen, där en mera norma form vidtager. Vid jämförese mean värdena för avsmaning i miimeter per meter finner man, att toppbitarna så gott som genomgående karakteriseras av större

10 Tab. 5 Genomsnittig avsmaning för oika sortiment, bitsag och måttstäen Toppbitar Meanbitar Rotbitar Samtiga b i t a r Avsmaning Sortiment mean mean mean mean per per per per topp-~ mitt-j topp- meter topp-~ mitt-j topp- meter topp-~ mitt-jtopp- meter topp-~ mitt-jtopp- meter mitt d-- mitt d-- mitt d-- mitt grovänden grovan en grovan en grovan en Miimeter,.metern r fö'e bo<kning... 8, r6,2 8,I 8,8 9,71 r8,5 9,2 17,I ,3 27,2 10,5 15,8126,3 13,2 >> efter >> 7.3 7,6 14, ,6 8,o 14, ,6 27,9 35,5 17,8 6,g 12,2 rg,i 9,6 massa- r to,s ro, o 20,5 10,3 8,8 9,o 17,8 8,9 9,2 33,0 42, ,2 13,2 22,4 1!,2 ved av gran ore >> > efter >> ro,o 9,8 19, ,2 8,9 I7,I 8, ,7 36,4 r8,2 8,4 12,4 20,8 10,4 )) t r~... r8,o 15,8 fö'e 33,8 II,3 13,8 14,0 27, , ,7 21,2 r6,6 22, , I 3-me ers >> efter )) ,6 ro,6 3!,81 12,0 11,9 8,o.!0,8 z8,7 23,91 39,5 13,2 13,0 I7,I 30,I ro,o m~ssa- gran före (< o 17,7 r6,o 33.7 I 1,2 15,6 J4,3 29,9 ro,o!2, ,8 17,3 15, I 21,6 36,7 12,2 ve a v >> efter ))... r6,9 15,7 32,6 10,9 14,8 _J:3.9 28,7 9,6 ro, _16, O!.5, 3 _I~ ~~ II,4 Sortiment Tab. 6. Barkens dubba tjockek för oika sortiment, bitsag och måttstäen. Toppbitar Meanbitar Rotbitar Barkens dubba tjockek. t i 'tt Ii grov-~. t i u Ii grov-~. t Samtiga bitar å 'tt Ii grov-,. t. Ii grov- 1 opp a m1 an.. d en 1 opp a m1 an.. d en 1 opp m1 an.. d en 1 opp a m1tt an.. d en "'" ;.; c z tj ~ [f 0: ~ z H ~ s;?::! 0: < tij?::! ~ >- [f [f > < ~ Miimeter z-meters massaved av ta ,o 5.3 6,2 8,4 IO,I 15,o 24,5 33,8 7,8 II,4 15,0 )) )) >) gran... 6,7 7, ,4 9,o 9,I 8, ,o 7,8 8,6 9,4 3-meters )) )) ta ,0 6,8 8,9 9,6 19, I 33,8 5,8 9,4 15, I )) >) )) gran... 6, ,8 8,4 9,2 9,6 8,I 9,6 13,9 7,8 8,8 10,3 -o

11 O BO EKLUND 37:I avsmaning än meanbitarna. Även i detta fa föreigga vissa skinader mean 2- och 3-metersveden, av vika den senare uppvisar något större avsmaning på ängdenheten. Meanbitarna karakteriseras däremot av mera ensartade avsmaningssiffror. Genomgående för samtiga sortiment är, att avsmaningen är något starkare före än efter barkning. Särskit accentuerat är detta förhåande för rotbitarna av tamassaved, viket utan tvive sammanhänger med infyteser från skorpbarken. För samtiga bitsag sammantagna framstår avsmaningen i miimeter per meter som påfaande ikartad för massaved av ta av 2- och3-meters ängder. Vid jämförese mean motsvarande ängder av gran kan konstateras, att avsmaningen - både före och efter barkning - är r mm större per meter för 3-metersveden än för 2-metersveden, viken skinad dock ej kan betraktas som statistiskt säkerstäd. De erhåna värdena på massavedens avsmaning avse strängt taget endast större kvantiteter massaved, som uttagits under mera >>normaa>> förhåanden i vad avser beståncj_ets stamform. Vid t. ex. apteringar och utbytesberäkningar bör man föjaktigen, då det är frågan om större partier massaved, kunna räkna med en genomsnittig avsmaning av omkring I2 miimeter per meter före barkning och omkring ro miimeter per meter efter barkning. Kap. IV. Barkens tjockek och voym Ti föjd av att fut anaoga mätningar utfördes på massaveden såvä före som efter barkning, har undersökningsmateriaen kunnat bearbetas med sikte på att beysa barkens tjockek och voym för de oika sortimenten och bitsagen. Härvid måste särskit framhåas, att barkningen utförts fut i överensstämmese med gängse praxis för hebarkning av massaved. Föjaktigen avägsnades ej efter bearbetning med barkspaden kvarsittande strimor av innerbarken såsom vid bp.,st- eer savbarkning. De här nedan redovisade värdena på genomsnittig barktjockek och barkvoym avse såedes ej skinaderna mean mätning på obarkad och absout barkfri ved. Den tjockek och voym, som efter hebarkning eventuet kvarsittande rester av innerbarken upptager, är dock av jämföresevis obetydig storeksordning. Det tiämpade mätningssättet har emeertid av at att döma medfört större möjigheter att faststäa det infytande, som barken ur praktisk synpunkt utövar vid mätning av massaved än om mätning av barken skett medest barkmätare. Barkens dubba tjockek har erhåits med edning av de konstaterade medediametrarna före och efter barkning av massaveden i enighet med tab. 3 De på oika sortiment, bitsag och måttstäen differentierade barktjockekarna återfinnas i tab. 6, s. 9

12 37:I UNDERSÖKNINGAR över MASSA VED I Enigt tab. 6 föreigga vissa skinader i barktjockek mean des massaved.av ta och av gran, des mean oika bitsag. För de senare gäer, att barken i medeta ökar i tjockek från måttstäet i topp mot grovänden. Ävenså fra)tigår av tabeen, att barktjockeken i ett och sa~ma måttstäe uppvisar en ökning, då toppbitar jämföras med meanbitar och dessa i sin tur med rotbitar. För de båda förstnämnda bitsagen karakteriseras såvä 2- som J-meters massaved av ta av tunnare bark hos topp- och meanbitar, men däremot avsevärt tjockare bark hos rotbitar än för motsvarande ängder av granmassaved, viket givetvis återspegar infytandet av taens gansrespektive.skorpbark. För samtiga bitsag sammantagna uppvisar den genomsnittiga barktjockeken god överensstämmese mean å ena sidan ta- å andra sidan granmassaveden, trots att- med undantag för z-meters massaved av gran- undersökningsmateriaen ej äro särskit omfattande. Med hänsyn ti att vissa skinader föreigga mean de oika undersökningsmateriaens medediametrar, tidrager sig strängt taget medediameterns barkprocent i de oika måttstäena större intresse än barkens absouta tjockek. En sammanstäning av barkens reativa tjockek i förhåande ti medediametern des före des efter barkning av massaved återfinnas i tab. 7 och tab. 8 respektive, s. 12. Anaogt med den absouta barktjockeken ökar enigt tab. 7 och 8 tabarkens reativa tjockek mean des de oika måttstäena för ett och samma bitsag, des mean topp-, mean- och rotbitar i nämnd ordning. De reativt höga värdena för rotbitarna, särskit då i dessas grovända - återspegar givetvis skarpbarkens mycket markerade infytande. Praktiskt taget genomgående utmärkes J-meters massaved av ta av något högre barkprocenter än 2-metersveden. Då av det förstnämnda sortimentet som rege i undersökningsmateriaet endast ingår travar från kusttrakterna av Stockhoms, Uppsaa och Södermanands än, igger det nära ti hands att antaga, att materiaet återspegar den för kustzonen särprägade mera tjockbarkiga tatypens barkförhåanden. Enigt de föreiggande undersökningsmateriaen utmärkes granmassaveden av påtagigt ikartade barkprocenter i de oika måttstäena för skida bitsag, viket ger beägg för granens karaktär av jämnbarkigt trädsag. Mean granmassaved av 2- och J-meters ängder är överensstämmesen ikaedes god, oaktat även i detta fa massaveden av den senare ängden som rege härrör från kusttrakterna. De siffermässiga uttrycken för barkens absouta och reativa tjockek basera sig på stickprovsundersökningar av massavedtravar inom skida dear av Stockhoms, Uppsaa och Södermanands än, varför de endast representera grova medeta, som givetvis ej okritiskt få tiämpas på massaved uttagen i

13 Tab. 7 Barkens reativa tjockek för oika sortiment, bitsag och måttstäen i förhåande ti massavedens medediameter före barkning Sortiment Toppbitar Meanbitar Rotbitar Samtiga bitar Medediameterns barkprocent 1 t opp a o m1 "t t Ii.. grov-~. d 1 t opp å m1 "tt Ii.. grov-~. d 1 t opp a o mi "tt Ii.. grov-,. d 1 topp a o m1tt Ii.. grov- d =~ =ffi =~ =~ Procent z-meters massaved av ta... _ ,9 3,8 4 9 s,6 8,s 1Z,7 14,7 4,9 6,8 8, I >) )) )) gran... s,s s.s s. 4 9 s,o 4,8 4.9 S.4 6,7 s,o j, I s, 3-meters )) >) ta... 3,Z 3,3 3,8 3. 3,9 4,8 6,4 I I, 2 1S,8 4,I S.9 8,4 >) )) )) gra11..._.._..._._._..._.... S s.s 5,I s, I S.4 6,4 s, 5,3 S, Ta b. 8. Barkens reativa tjocgek för oika sortiment, bitsag och måttstäen i förhåande ti massavedens medediameter efter barkning. Sortiment Toppbitar Meanbitar Rotbitar Samtiga bitar Medediameterns barkprocent 1 rov-. o 1 rov-. o 1 rov-. o 1 rov- 1 topp å mitt.. g d 1 topp a m1tt.. g d 1 topp a mitt.. g d 1 topp a mitt.. g d " an en " an en " an en. " an en Procent z-meters massaved av ta... 3, s. s ,5 17,2 s, ,9 )) )) )) gran... s,8 j,8 j,5 s, s,3 s,i s,i s,8 7,2 S,3. S.4 s,s 3-meters )) >) ta , ,2 4 I 5,0 6,8 1Z,6 18, ,3 9,I )) )) >) gran... 6,2 6,o - 5, S,2 5,2 5, ,4 5,6 5,8 ~ td o trj ~ c z t) w ";.;

14 UNDERsöKNINGAR över MASSA VED 13 bestånd av särprägad oka barktyp. För att i någon mån beysa, inom vika gränser som barkprocenten för medediametern på mitt varierar för samtiga bitsag sammantagna, angives i tab. 9 des variationsvidden des dispersionen för densamma. Siffrorna inom parentes representera antaet rotbitar i procent av totaa antaet massavedbitar, som ingå i de travar, inom vika de ägsta och högsta värdena på barkprocenten återfinnas. Tab. 9. Barkprocentens variationsvidd och dispersion. V aria tiansvidd Sortiment si Lägsta värde Högsta värde Disperon z-meters massaved av ta... 4,7 (II,5 %) g, I (zg,7 %) ± 1,7 )) )) )) gran ,4 (18,o %) 7,5 (19,4 %) ± 0,9 3-meters )) )) ta... Z,3 (, z%) 9.9 (93,7 %) ± 1,9 >) )) )) gran... 4,2 (13,7 %) 7, 3 (19,7 %) ± 0,7 Anm. Siffrorna inom parentes angiva frekvensen rotbitar. Medediameterns barkprocent uppvisar föjaktigen en reativt stor variation från trave ti trave. Orsakerna härti äro emeertid att finna icke bott i barkens okaa variation i tjockek utan- särskit då för taen- i frekvensen rotbitar inom de oika travarna. Uppgifter över barkens genomsnittiga tjockek tidrager sig vä största intresset, då det gäer t. ex. apteringar och utbytesberäkningar. Då man i stäet avser att kakymässigt faststäa reationen mean massavedens voym före och efter barkning, såsom vid beräkning av den mängd >>skogsmätt» virke, som åtgår för att framstäa en viss kvantitet hebarkad massaved av en fixerad standardängd, måste man känna barkens voymsförhåanden, hest då dess reativa voym. Som i det föjande kapitet kommer att beröras ha t9pp-, mean- och rotbitar kuberats separat för varje trave såvä före som efter barkning av massaveden. Barkens absouta voym har föjaktigen kunnat bestämmas som skinaden mean respektive bitsags voym före och efter barkningen. Voymsprocenten bark har därefter faststäts genom att sätta barkens absouta voym i reation ti den förstnämnda kubikmassan. Barkens reativa voym redovisas i tab. ro. Tab. 10. Barkens voym för oika sortiment och bitsag i procent av massavedens voym före barkning. Sortiment Topp Mean- bitar Voymsprocent bark Rote Samtiga z-meters massaved av ta... 7,5 9,5 Z3,6 13,0 >) )) )) gran... 10,6 9,7 II,o O, o 3-meters )) )) ta... 6,7 7,8 22,0!2,0 )) >) >) gran... 10,9 9,9 10,9. 10,4

15 14 BO EKLUND För massaved av ta utmärkes enigt tab. 10 toppbitarna av den ägsta och rotbitarna av den högsta reativa barkvoymen. De senare ha såunda omkring tre gånger så stor reativ voym bark som de förra. Meanbitarna ansuta sig närmast ti de för toppbitarna redovisade värdena, varvid skinaderna för z-meters tamassaved uppgår ti z,o och för3-meters ti 1,1 %. På grund av materiaens ringa omfattning och devis okabetonade karaktär måste dessa värden dock tokas med viss försiktighet. Voym,sprocent bark (Bv) 2~ ---r---r---r---r---r---r---r r---r---r---.r---r---r--- r : : :. : r---r--- t;--~. r---r t Ii. 15 o r---r----r----r---~ ---r----r., ~---~---~--~ ---~---~---~---~' 11 i ~ ~ ~ ~ ~ ~-- - ~ r---r---r---r---r---t-----r ' 6 1o r - -- r r - - t2 - metersved J metersved o J r---t----t---r---r---r---r ~ Barkens dubba tjockek i procent av medediametern före barknin~ (Bd) Fig. z. Sambandet mean medediameterns barkprocent (Ba) och voymsprocenten bark (Bv). De fyda rundarna avse travar av z meters, de ofyda travar av 3-meters massaved av ta. Regressionsinjen har ekvationen B v= o Ba. Vid jämförese mean voymsprocenterna bark för granmassaved av de båda ifrågavarande ängderna visa sig - i ikhet med för oika bitsag - endast het obetydiga och sannoikt av sumpen betingade skinader föreigga. För massaved av de ifrågavarande standardängderna utgör föjaktigen barken för ta 12 a 13 % och för gran omkring 10 % av massavedens voym före barkning eer i bådadera faen omkring dubba den reativa barktjockeken för massavedens medediameter på mitt före barkning. Barkens reativa voym i förhåande ti massavedens voym efter bark~ ning tidrager sig mindre intresse i detta sammanhang, varför vi här inskränka

16 UNDERSöKNINGAR över MASSA VED 15 oss ti att endast angiva ifrågavarande procenter för samtiga bitsag sammantagna. För z-meters massaved uppgår i detta fa voymsprocenten ti rs,o % för ta och II, 1 för gran. Motsvarande värden för 3-metersved utgöra 13,6 och II,6% respektive. För den händese man eftersträvar större precision vid bestämning av voymsprocenten bark än de ovan angivna medetaen medgiva, kunna Voymsprocent bark (Bv ~----~ ~ ~- --- " ,o. " 8. : ~-0. o ~.' ~ ~ -.- ~. i i 10 g ' o., 8 6..@ -~ ~ o. - o ~ o ' metersved metersved 1 5~------~ ~ ~------~ ~ Barkens dubba ~ockek i procent av medediametern före barkning (Bd) Fig. 3 Sambandet mean medediameterns barkprocent (Bd) och voymsprocenten bark (B v). De fyda rundarna avse travar av z meters, de ofyda travar av 3-meters massaved av gran. Regressionsinjen har ekvationen Bv = I.748 Bd. föjande ur undersökningsmateriaen häredda, empiriska samband mean voymsprocenten bark (Ev, %) och barkprocenten för massavedens medediameter på mitt före barkning (Bd,%) komma ti användning: För massaved av ta av z- och 3-meters ängder: Bv= 0,867 + I,827 Bd... (I) För massaved av gran.av z- och3-meters ängder: Bv=0,983+1,748Ba,;,,... ~... (z)

17 16 BO EKLUND Under förutsättning att medediametern före barkning (dg) är mätt i centi ~eter och har dubba barktjockeken b miimeter, erinras om att B a kan uträknas enigt uttrycket: Ba=rob:dg... (3) För barkens reativa voym uppgår dispersionen ti ± 3,4 % för ta- och ± 1,7 % för granmassaveden, medan spridningen kring de båda injära utjämningsfunktionerna endast utgör ± o,6 och ± 0,4 % respektive, varför funktionerna r och 2 ha en god utjämnande effekt, viket för övrigt framgår av fig. 2 och fig. 3, s. 14 och 15 respektive. Kap. V. Bestämning av massavedtravarnas fasta voym För att erhåa en noggrann bestämning av massavedtravarnas fasta voym torde sannoikt ur noggrannhetssynpunkt xyometermätningar varit att föredraga. A v praktiska orsaker kunde givetvis detta mätningsförfarande ej komma ti användning vid så decentraiserade undersökningar som de nu utförda. I vaet mean kubering av massaveden enigt vanig mittmätning och ett något noggrannare kuberingssätt har kubering enigt NEWTON's forme kommit ti användning under formen: t: = 6 X (.E gt + 4.E gm + L gg) (4) I formen betecknar v massavedens fasta voym (m3 f.), den föreiggande standardängden,.e g 1, E gj, och.e g g summan av de i traven ingående massavedbitarnas grundytor i toppänden, på mitten och i grovänden respektive. För mittmätning. gäer formen: V = X L gm (5) I jämförese med mittmätning tager föjaktigen NEWTON's forme hänsyn ti såvä genomskärningsarean på mitten som i äridareorna. Enär mittmätning är ett i praktiskt mätningsarbete ofta använt kuberingssätt tidrager sig givetvis en jämförese mean denna och NEWTON's forme intresse. För de föreiggande undersökningsmateriaen har därvid den procentuea differensen mean massavedens enigt bådadera kuberingssätten bestämda kubikmassa uträknats. Resutaten atergivas i tab. II, i viken +tecken angiver, att mittmätning giver högre, :_tecken ägre värden än vid kubering enigt NEWTON's forme. Enigt tabeen föreigga föjaktigen endast het obetydiga skinader mean de båda kuberingssätten i vad avser topp- och meanbitar. Mittmätning av rotbitar ger däremot genomgående omkring 5 % ägre värden på kubikmassebestämningej::!., viket medför, att kubikmassan för samtiga bitsag tisammantagna bir:.f.ö;r ågt bestämd. Skinaderna äro som väntat något

18 37:I UNDERsöKNINGAR över MASSA VED 17 Tab. 11. Differens i procent vid kubering av massaved enigt Newton's forme och mittmätning. Sortiment Bitsag Topp Mean- bitar Differens i' procent Rot- Samtiga z-meters massaved av ta före barkning. -o,o6-0,27-4,04-1,24 )) J) J) )) efter J) -o,r8-0,33-4,32 -!,23 J) J) )) gran före J) -0,07-0,14-4,84-0,94 >) )) J) >) efter >) -O,r6-0, o, g s 3-meters J) J) ta före J) -O, or -0,24 -s.ss -1,82 )) J) J) >) efter J) + O,I2-0, I, z s >) >) >) gran före )) -0,12 + 0,03-5,70-1,70 J) >) J) >) efter J) -0,21 -o,o ,65 större för 3- än z-meters massaved. Trots att NEWTON's forme medfört en viss ökning av räknearbetet, har det dock ur noggrannhetssynpunkt ansetts vä motiverat att använda densamma vid kubering av massaveden, särskit som värdefua uppysningar över massavedens diameter-, avsmanings- och barkförhåanden erhåits som >>biprodukten> i samband med kuberingen. Kap.. VI. De undersökta massavedtravarnas sammanagda fasta och ösa kubikmassa jämte genomsnittiga fastmassepro center Vid summering av de oika travarnas fasta och ösa ;voym, viken senare bestämts som produkten av travens ängd, genomsnittiga höjd och bredd (=den föreiggande standardängden), erhöos föjande vä~:-den (tab. rz): Tab. 12. Massavedtravarnas sammanagda fasta och ösa voym m. m. Sortiment Anta Fast voym m 3f. Lös voym m 3t. Anta bi- tar per travar bitar Summa t per per bit Summa t per m 3t.. rave rave 0,0451 z-meters massaved: Ta före barkning , 26 5, r6 56, ro 7.0I 16,3 efter J> , , I 8 18,s >) {före 6,53 16,7 Gran efter J) 370, I 0,040 soz,oo 5,84 18,7 86 9'378 4II, , ,48 L 531 O,o6o 3-meters massaved: Ta {före barkning I4 9Z, s z 6,6:>; IZ9, 88 9,28 II,8 efter J> 81,45 S,8z 0,053 IJ4, 35 8,I7 13,4 Z4 z 47Z' 163,68 6,82 O,o66 ZZ9, 7I )) före ,8 Gran efter >) 146,67 6, II 0,059 zos,s 2 8,ss r z, o Z. Medde. från Statens skogsforskningsinstitut. Band 37:r.

19 18 BO EKLUND Som i det föregående redan framhåits är det strängt taget endast granmassaveden, särskit då z-metersveden, som är mera rikigt representerad i undersökningsmateriaen. Tamassaveden är däremot av atför ringa omfattning för att timätas något avgörande bevisvärde, då det gäer mera generea sutsatser om genomsnittiga fastmasseprocenter eer medekubikmassa per bit. Vi skoa dock i samband med den nedan behandade korreationsanaytiska bearbetningen av undersökningsmateriaen återkomma ti denna fråga. Vid jämförese mean medekubikmassan per bit för massaved av gran av 2- och 3-meters ängder, visar sig denna praktiskt taget vara densamma, sedan medekubikmassan per bit för 3-metersveden reducerats i proportion ti vedängden, nämigen i båda faen o,o44 m 3 f. före och o,o4o m 3 f. efter barkning. Då massaveden av gran, som inaes omfattar II 850 bitar, härrör från bestånd av starkt skiftande sammansättning och struktur, bör den konstaterade medekubikmassan per bit enigt tab. 12 utgöra ett representativt medeta både för i 2- och 3-meters ängder upparbetad massaved. Fastmasseprocenten d. v. s. den vid mätningstifäet konstaterade fasta voymen ved satt i reation ti travens ösa voym har uträknats för varje trave, varefter de oika undersökningsmateriaens genomsnittiga fastmasseprocenter bestämts. Tab. 13 upptager förutom de såunda beräknade genomsnittiga fastmasseprocenterna även dessas dispersion och medefel De båda sistnämnda statistiska karaktärerna hänföra sig därvid ti observations- materiaen efter barkning. Tab. 13. Genomsnittiga fastmasseprocenter för de oika undersökningsmateriaen. Fastmasseprocent. Fastmasseprocentens Variations- Disperbarkning vidd si on / Medefe Sortiment Före Efter 2-meters massaved av ta 73,5 72,5 70,2-74,0 ±!,2 ± 0,4 >) >) >) gran 73,3 73,7 66,0-79,6 ± 2,3 ± 0,2 ~3-meters >) >> ta 71, I 71,o 68,z-74,o ± I,8 ±o,5 >) >) >) gran 7I,I 71,2 68,5-74, I ± 1,6 ± 0,3 - Vid jämförese m~an fastmasseprocenterna före och efter barkning av massaveden framgår av tab. 13, att -.med undantag av z-meters tamassa ved, som för övrigt endast representeras av 8 travar - skinaderna äro reativt obetydiga och, viket anges av medefeens storek, sumpmässigt betingade. Undersökningen ger föjaktigen vid handen,, att barkning e'j i nämnvärd grad påverkat travarnas fastmasseförhåanden. Det igger annars nära ti hands att antaga, att massavedbitarna vid trav-

20 37:1 UNDERsöKNINGAR över MA;SSA VED 19 äggning med rå ved omedebart efterbarkningen, viket just varit faet vid de föreiggande undersökningarna, äro haa och på grund härav skue faa något tätare i travmåttet än vid travning av obarkad massaved. Å andra sidan brukar man ju mera säan i praktiken trava massaveden direkt efter barkning utan vanigen först sedan densamma först fått torka i res eer triangar. Som jämförese ti i ta b. I3 angivna fastmasseprocenter för massaved efter barkning kan anföras fastmasseprocenter des från finska undersökningar (Jfr Tapios Handbok, svenska uppaga~ I944, s. ISo) des enigt >>Vid virkesmätning erforderiga reationsta» (s. 79). Tab. 14. Jämförese mean fastmasseprocenter enigt oika undersökningar. erforderiga rea- tianstab und~rsökn mg F a st m a ss ep ro c en ter en. Sortiment Föreiggande Tapios >>Vid virkesmätning Handbok z-meters massaved av ta o 72,5 7I }) )} >) gran... 73, meters }) >) ta o 71,o 68 )) >) ) gran... 71,2 7I Avser,»i trave vä uppagd, bättre ved>>. 2 Avser >>i trave vä uppagd, synnerigen vävuxen ved>>. Wuon (I938) har undersökt massaved från tre finska socknar nämigen Pernå, Viitasaari och Äänekoski, och konstaterade därvid en fastmasseprocent av i genomsnitt 73,6 % för z-meters och 7Z, r % för 3-meters pappersved. Huruvida dessa undersökningar avse ta- eer granmassaved, framgår ej fut kart av Wuons sammanstäningar (s. I9I), men i överensstämmese med finskt språkbruk torde >>paperipuiden pinotiheyksistä>> dock närmast avse massaved av gran. Om så är faet, föreigger föjaktigen en synnerigen god överensstämmese med de nu erhåna resutaten för z-meters granmassaved, varvid dock är att märka, att endast 5 st. travar av vardera vedängden ingå i WuoTIS materia. Beträffande såvä z- som 3-meters massaved av gran uppvisa de genomsnittiga fastmasseprocenterna enigt tab. I4 en påtagig överensstämmese med motsvarande finska medetal För tamassaveden igga däremot de finska medetaen I,5 % ägre för z-meters och icke mindre än 3,o % ägre för 3- metersveden. Orsakerna ti dessa differenser äro givetvis svåra att angiva. Det bör dbck framhåas, att de nu utförda undersökningarna i huvudsak omfatta massaved, som uttagits under fut praktiska förhåanden. Några mera påtagiga 'oikheter i de' oika vedsagens genomsnittiga sammansättning

21 20 BO EKLUND och groveksförhåanden kan knappast anses föreigga, viket b. a. bestyrkes av att skinaden i medediameter på mitt m.ean de ifrågavarande sortimenten endast uppgår ti o,s mm. Endast i ett fa har för3-meters massaved av ta erhåits en så åg fastmasseprocent som 68 %, varvid det rörde sig om en trave, viken i huvudsak utgjordes av massavedbitar, som uttagits i samband med avverkning av starkt spärrvuxna individ i ett z8-årigt tabestånd. I vad avser granmassaveden kunna de i tab. 13 och 14 redovisade fastmasseprocenterna anses motsvara de värden, som i stort genomsnitt kunna påräknas för reativt vä travad massaved. Resutaten basera sig visserigen endast på massaved från Stockhoms, Uppsaa och Södermanands än, men torde i sj äva verket vara tiämpbara för meansvensk granmassaved över huvud taget. För praktiskt bruk kan det dock anses motiverat att avrunda fastmasseprocenterna i fråga nedåt ti 73 % för z-meters och 71 % för 3-meters massaved av gran. På grund av undersökningsmateriaens ringa omfattning få givetvis fastmasseprocenterna för tamassaveden ej anses representera medeta av mera genere räckvidd. Sannoikt torde genomsnittig fastmasseprocent av 7Z % kunna tiämpas för z-meters och 71 % för 3-meters massaved av ta. Kap. VII. Funktioner för bestämning av massavedtravars fastmasseprocent Teoretiska utredningar över massavedens fastmasseförhåanden måste som rege baseras på det antagandet, att massavedbitarna i en trave äro cyindriska, och få därigenom en strängt schematisk anstrykning. Då i verkigheten massavedbitarna uppvisa mer eer mindre påtagiga avvikeser från den exakta cyinderformen, kunna erfarenheterna av sådana rent teoretiska spekuationer icke utan vidare överföras på travad massaved. För att i stäet empiriskt studera, vika i samband med de föreiggande undersökningarna direkt observerade eer sedermera häredda >>travkaraktären>, som påverka massavedens fastmasseförhåanden, har undersökningsmateriaet av z-meters massaved av gran - 86 st. travar av starkt varierande storek och sammansättning - underkastats en matematisk-statistisk bearbetning, vid viken travens fastmasseprocent (F, %) fått utgöra beroende variabe och föjande >>travkaraktären> oberoende variaber i en funktion av nedanstående typ, varvid samtiga variaber avse massaved efter barkning:

22 37:I UNDERSöKNINGAR över MASSA VED 21 a. Massavedens medediameter inom traven, uttryckt som medediameter på mitt (dg, cm). b. Anta massavedbitar per ösmätt kubikmeter (N, m 3 t.). c. Massavedens groveksvariation inom traven, uttryckt i form av medediameterns dispersion (a, cm). d. Anta i traven ingående rotbitar i procent av totaa antaet massavedbitar i traven (R, %). e. Massavedens avsmaning, uttryckt som genomsnittig avsmaning i miimeter per meter (A, mm). f. Travens ösa voym (VI' m 3t.). En numerisk utjämning av observationsmateriaet enigt minstakvadratmetoden visade sig ej kunna baseras på en funktion av typen: Orsaken härti är, att sambandet mean fastmasseprocent, medediameter på mitt och anta bitar per m 3 t. måste återgivas med en buktad korreationsyta för att utjämningsfunktionen ska erhåa en fut tifredsstäande anpassning ti observationsmateriaet (Jfr även fig. 4). Den numeriska utjämningen av detta för bestämning av konstanterna a, b 2, b 3 b 7 visade sig däremot med förde kunna ske enigt uttrycket: F = a + b 2 d~ N + b 4 a +... b 7 V 1 (6) För de undersökta 86 travarna av z-meters granmassaved uppgår den genomsnittiga fastmassaprocenten efter barkning ti 73,7 % med dispersionen ± 2,29% motsvarande en variationskoefficient av 3,rr %. Genom att faststäa spridningen kring utjämningsfunktionen och jämföra denna med dispersionen erhåer man en viss uppfattning om funktionens utjämnande effekt. För den händese någon av de variaber, som ingå i densamma, ej i någon högre grad infuerar på fastmasseprocentens storek, förändras ej spridningen, om variaben ifråga utesutes. Härvid måste givetvis nya konstanter häredas ateftersom den ursprungiga uppsättningen variaber reduceras. Det antydda beräkningsförfarandet resuterade i, att spridningen kring utjämningsfunktionen visade sig ej nämnvärt påverkas, om variaberna a, R, A och V 1 utesötos. Av den ursprungiga uppsättningen variaber är det i huvudsak massavedens medediameter på mitt och antaet bitar per m 3 t., som regera storeken av fastmasseprocenten för en massavedtrave. Sambandet

23 22 BO EKLUND Anta massavedbitar per m 3 t. efter barkning _i ~ T ~ ~---, :' ~ ~.. \.. '. ~ L -' ~ , nran _.., ~ 1 1., \ o ta I ~ J~ p ~ '. ~ _: 1)_" I---~ 2-' t ' ' ' ' --,.,me ers, ' ' massaved! j j e- -.j ; - ~.j., I\ ~ j : j.,.,. ~..,, j..---.j j..---.j..-- J-_; -i----.j..~--~ o.._. ;.-: '! ~ ---~ ~---~-- --! ~ " 1 1., - meters «>.; ", , L!!~s_:;~v~d_ -e-- ---L---L-- 1 -~'"' ~. o -...; '1.. Q 10 1~0--~11--~1~2--~13~--~~~--~15~--~~6--~17~--1~8--~19--~20 cm Massavedens medediameter på mitt efter barkning Fig. 4 Sambandet mean de oika massavedtravamas medediameter på mitt och anta bitar per m 3 t. efter barkning. Kurvorna angiva det anta bitar, som enigt funktionerna 7 och 9 erhåes för oika medediametrar av respektive z och 3-meters massaved, då fastmasseprocenten håes konstant vid materiaets medevärden enigt tab. 13. Läget av rundama i förhåande ti kurvorna utvisa, att massavedtravar med åga medediametrar ha något ägre fastmasseprocenter än i genomsnitt för de oika observationsmateriaen. kan därför återgivas med föjande funktion, vars båda konstanter erhåits vid den numeriska utjämningen av observationsmateriaet: F = g,so6 + o,o138i d; N... (7) Spridningen kring denna funktion uppgår ti ± o,38 % eer ti 0,52 % av medetaet för den beroende variaben, för viken dispersionen utgör ± 2,29 % med variationskoefficienten 3,n %- Den numeriska utjämningen har föjaktigen resuterat i en nedpressning av materiaets spridningsförhåanden ti omkring 1/ 6 av dispersionen, varför korreationsfunktionen har

24 F,% 80 UNDERsöKNINGAR över MASSA VED --- ~- -.- ~--- ~- -- ~---~---T---~----~---~---~ er- 1 _ 21 n --~~--~~--~~---~---~---~---~---~---~- -~---. ~ ---~---~---~---~---~---~---~---~ 17 JL~---~---~ 24 ~ ---~---~---~---~ ~ ~---~ < ~ ~ m ---~ s' 1 1 1, ~ ~---~ ,_ ' - - -,_ ' ' ~ j.. -. j ,_. - j j 64~--~--~----~--~----~--~----~--~----~--~~~ dq2 N,enh. Fig. 5 Det partiea sambandet mean variaberna F och dg 2 N i funktionen F= 9,5o6 + + o,orsbr dg 2 N. Rundarna representera de medevärden, som erhåas, då observationsmateriaet för z-meters massaved av gran fördeas på grupper om 100 enheters vidd med avseende på variaben dg2 N. Siffrorna invid rundarna angiva antaet travar, som ingår i-gruppmedetaen. 23 en hög utjämnande effekt, viket även framgår av fig. 5 Medefesprocenten utgör: för den konstanta termen 12,3 %, för den oberoende variaben r,s % och för den beroende variaben o,os %, varvid den sistnämnda hänför sig ti materiaets medevärde. Funktionens goda statistiska egenskaper framgår även av korreationskoefficienten, som har det höga värdet + 0,99 ± o,oo, viket antyder, att det av at att döma ej föreigger några ytterigare i samband med det praktiska mätningsarbetet ätt uppmätbara >>travkaraktären> utöver de redan prövade, som i någon högre grad förmå reducera den efter utjämningen kvarstående spridningen. Denna måste sannoikt tiskrivas en rad tifäiga och svårkontroerbara orsaker, såsom t. ex. vissa individuea oikheter i tivägagångssättet vid travning av massaveden, svårigheter att exakt faststäa en traves genomsnittiga höjd, varierande frekvens av i travarna ingående svagt ångböjda eer oregebundet formade massavedbitar o. s. v. I ansutning härti förtjänar dock nämnas, att enigt Kung. Skogsstyresens cirkuär Nr 3 A tiåtes vid inmätning av massaved jämn krök upp. ti ro cm för 2- och 15 cm för 3-meters prima sufit- och sufatved. För sekunda massaved utgöra motsvarande siffror 15 och 20 cm respektive.