Plantering av tall och gran

Transkript

1 Pantering av ta och gran En jämförande arbetsstudie av manuea metoder Panting oj pine and spruce Camparing studies of manua methods av GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 48 NR 8

2 INNEHÅLLSFäRTECKNING Sid. Inedning I. studiernas ändamå och uppäggning Definition av använda termer Taxering av arbetssvårigheten Tidsstudiernas utförande Jämförda redskap och metoder... : Beskrivning av.arbetsmetoderna Fäckhackning Pantsättning I o 62 I. Öppna gropar I o 622. SFI-hacka I I Mindre steniga marker I I Steniga marker I Mycket steniga marker I Sättning av pantor med stort rotsystem I Enmansborr... I Snedhacka I Kämspett... I Spett I 4 7 Undersökningens tidsmässiga resutat I Verktiden vid kviströjning q 72. Verktiden vid fäckhackning och pantsättning... I5 73 Inverkan av oika svårighetsfaktorer I Sambandet mean verktiden vid fäckhackning och oika svårighetsfaktorer I 7 73 I I. Fäckstoreken I 7 73I2. Humustjockeken... I8 73I3. Sten- och rotförekomsten... I Sambandet mean verktiden vid pantsättning, försök och gång samt oika svårighetsfaktorer o Sten- och rotförekomsten Pantstoreken I Förbandet Sambandet mean verktiden vid fäckhackning och pantsättning samt övriga svårighetsfaktorer Hämtning av pantor och deras inäggning i pantådan Kompettering av panteringar Organisationen av kompetteringsarbetet Verktiden för kompettering Arbetstempot under tidsstudierna Arbetstyngden vid pantering

3 gr. Metodik Resutat gzr. Mätningar av syreupptagningen gzrr. Fäckhackning Pantsättning r Arbetstyngden vid kombinerad fäckhackning och pantsättning på oika marker Arbetstyngden vid gång i terrängen Studier under normaa arbetsdagar gzzr. Verktiden Lufttemperaturen Arbetsprestationens storek Pusfrekvensen under arbete Rektatemperaturen under arbete Kroppens vätskebaans gzzj. Jämföreser mean dagar med varmt och svat väder Några jämföreser mean pantering med och utan fäckhackning Jämförese mean pantsättning med enmansborr och SFI-hacka Diskussion Sammanfattning av de fysioogiska studierna Några jämföreser mean resutaten från de egentiga tidsstudierna och de fysioogiska ångtidsförsöken vid pantering med SFI-hacka 49 ro. Panteringarnas bioogiska resutat ror. Jämförese mean oika panteringsmetoder Skinaden i procent evande pantor vid pantering med och utan fäckhackning o 103. Skinaden i procent evande pantor vid pantering med stor och Ii ten fäckhackning r 104. Skinaden mean oika panteringsmetoder beträffande procenten överevande pantor z ro4r. Pantsättning med fäckhackning z Pantsättning utan fäckhackning ros. Skinaden i toppskottsängd mean oika panteringsmetoder ro6. Pantering under växande bestånd r r. Bortsättning av pantering och hjäppantering på ackord Sammanfattning Litteraturförteckning Summary Biaga. Arbetsinstruktion och bedömningstabe för svårighetsgradering av panteringsarbete med SFI-hacka r JO JO J3 r*~medd. från Statens Skogsforskningsinstitut Band 48:8

4 Inedning Vid Statens skogsforskningsinstituts avdening för arbetsära utfördes under åren 1954 och 1955 en serie arbetsstudier av pantering i Skåne, Östergötand, Daarna och södra Norrands inand (fig. r). Studierna panades i nära samråd med föryngringsavdeningen. Under försöken tidsstuderades 21 maniga och 6 kvinniga arbetare vid sättning av sammanagt ca 45 ooo pantor, fördeade på 6o försöksytor. En de preiminära resutat från 1954 års studier ha redan tidigare pubicerats i tidskriften Skogen nr 8, Preiminära resutat från de fysioogiska studierna ha vidare pubicerats i tidskriften Skogen (Lundgren, Cain, Hansson och Lindhom 1956). Ti Boxhoms AB, Stora Kopparbergs Bergsags AB, Domänverket samt skogsvårdsstyresen i Mamöhus än, som stät marker, pantmaterie och arbetare ti förfogande, framföres ett hjärtigt tack för värdefut bistånd.

5 16' 18' 20' Skaa 1:8 mij. c. 100, 200 km 24' GENERASTABENS LITOGRAF"IS~A ANSTALT STOCKHOLM 1953 Fig. r. Försöksområdenas beägenhet.

6 6 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON I. Studiernas ändamå och uppäggning Syftet med studierna var des att jämföra tidsåtgången vid användning av oika redskap och metoder, des att undersöka hur oika svårighetsfaktorer inverka på tidsåtgången. För att kunna göra rättvisande jämföreser är det givetvis icke tiräckigt att enbart känna tidsåtgången, utan denna måste vägas mot både arbetstyngden och det bioogiska resutatet. I samarbete med Industrifysioogiska avdeningen vid Gymnastiska Centrainstitutet utfördes därför en serie arbetsfysioogiska undersökningar över arbetstyngden vid pantering. Pantornas fortevnad föjdes och antaet evande, tynande och döda pantor uppräknades hösten 1954, våren och hösten 1955 samt sommaren Mätningar av sista toppskottets ängd gjordes även i samband med de senare inventeringarna. studierna utfördes enigt s. k. bockmetod för att så mycket som möjigt eiminera inverkan av eventuea skinader i arbetssvårighet inom ytans oika dear och i arbetsintensitet under oika tider på dagen. Antaet bock varierade mean två och åtta, med tre a fyra såsom vanigast förekommande. För att få en närmare anknytning ti de arbetsförhåanden, som råda i det praktiska ivet, eftersträvades att få ytorna så stora, att tidsåtgången för varje metod inom bocket i möjigaste mån skue motsvara ett normat arbetspass, d. v. s. inemot en timme. 2. Definition av använda termer Kviströjning =borttagande av kvistar och annat hyggesavfa inom en fäck för att underätta eer möjiggöra den föjande fäckhackningen och pantsättningen. Fäckhacming = borthackning av humustäcket eer de därav på en fäck, där pantan sedan ska sättas. Pantsättning =upptagning av panteringsgrop, nedförande av panta samt framförning och tipackning av jord kring pantrötterna. Försök= arbete med kviströjning, fäckhackning, upptagning av panteringsgrop och dyikt, som av någon anedning, t. ex. förekomst av sten och rötter, icke kan fuföjas ti avsutad pantsättning. Gång= förfyttning mean panteringsfäckarna. Pantering= summan av ovanstående arbetsmoment. J. Taxering av arbetssvårigheten Innan panteringsarbetet sattes igång taxerades de faktorer, som kunde tänkas inverka på arbetssvårigheten, genom utäggning av provytor i regebundna förband. I genomsnitt utades ca 50 provytor per ha.

7 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 7 Inom en cirkeyta med en hav meters radie från provytans centrum uppmättes antaet hårda och friska kvistar, toppar samt fäda mindre träd och buskar, som ti någon de föo inom cirkeytan, och som höo mean I,O och 7.4 cm i diari:eter. Kenare, under en meter ånga eer förmutnade kvistar, som icke beräknades ha någon betydande inverkan på arbetssvårigheten, medräknades icke. Inöni samma havmetersyta uppräknades på samma sätt även antaet toppar, fäda träd, ump och vindfäen, vikas diameter var 7,5 cm och mera. Inom en cirkeyta med fem meters radie bedömdes, hur stor de av marken som var het täckt med hyggesavfa. Inom en cirkeyta med en meters radie mättes humustjockeken på två fäckar, där en panta ämpigen kunde sättas. Täckningsgraden för eventuet förekommande besvärande markvegetation bedömdes inom en cirkeyta med en meters radie. Stenighet och t otförekomst taxerades inom en inje i mitten av varje bock. Taxeringen tigick så, att den i det föjande beskrivna SFI-hackan nedhöggs i marken i föreskrivet förband och på de fäckar, där marken bedömdes vara ämpig för att sätta en panta. Om man med ett hugg kunde få ned hackan tiämpigt panteringsdjup och därefter vidga panteringshået, registrerades en etta. Om fera hugg behövdes, registrerades en tvåa, trea etc. Det genomsnittiga antaet hugg, som erfordrats för de tänkta pantsättningarna, fick ge uttryck för markens svårighetsgrad i fråga om stenighet och hindrande rötter. Om förhåandena voro så svåra, att man på sex hugg icke yckades göra en användbar panteringsgrop, med den räckvidd man hade med hackan utan att förfytta sig, registrerades en sexa i protokoet. Denna begränsning ansågs nödvändig att göra, eftersom man i annat fa på några få stäen skue kunna få så många hugg, att det förryckte hea taxeringsresutatet Starkt steniga och försumpade områden, där det utan vidare var kart, att pantsättning icke kunde ske, gingos het förbi. I detta sammanhang kan framhåas, att det på marker, där fyjord måste användas, kan vara ämpigt att ti edning för en eventue ackordssättning taxera i hur stort anta gropar pantsättning måste ske med fyjord. Sedan panteringsarbetet avsutats, mättes storeken hos var tredje fäck. 4 Tidsstudiernas utförande Vid tidsstudierna uppmättes tiderna för nedanstående arbetsmoment på 1 / 100 min ( cmin) när: kviströjning, fäckhackning, upptagning av panteringsgrop, sättning av panta, försök och gång. Dessutom registrerades under arbetet förekommande spitider. Under vart och ett av de två år försöken pågingo, voro två a tre panteringsag i verksamhet under direkt tisyn av var sin tidsstudieman. 2*-Medd. från Statens skogsforskningsinstitut Band 48: 8

8 8 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON 5 Jämförda redskap och metoder I samråd med föryngringsavdeningen utvades de redskap och metoder, som ansågos ämpiga att närmare studera. Vidare konstruerades under de förberedande studierna ett nytt panteringsredskap, benämnt SFI-hackan eer borrhackan, som den först benämndes, och utarbetades en för denna avpassad a a. 6 c et r c e \Sf d < Fig. z. Redskap för fäckhackning. Toos of scaping. a) Modohacka, b) Pikhacka, Modo hoe Pik hoe, c) Fåhacka och d) SFI-hacka. Få hoe and SFI hoe. Fig. 3 Redskap för pantsättning. Toos of pan ting. a) SFI-hacka, b) Enmansborr, c) SFI-spett, SFI hoe One-man auger SFI dibbe bar d) BN-panteringskniv, e) Åseespett, BN dibbe bar, Åsee dibbe bar f) Bodenhacka och g) Panteringsspett. Boden hoe Panting bar.

9 PLANTERING - EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 9 panteringsmetodik Vägedande för detta utveckingsarbete var, att panteringsarbetet skue kunna utföras av en man, varigenom kostnaden kunde nedbringas och ackordsarbete underättas, samt att metoden skue vara sådan, att den kunde anpassas efter de skiftande markbetingeserna såvä inom ett och samma hygge som mean oika hyggen. Under år 1954 jämfördes såunda fäckhackning med pikhacka, fåhacka, modohacka och SFI-hacka (fig. 2) samt pantsättning i öppna gropar, med enmansborr, SFI-hacka, Bodenhacka (mindre modeen), SFI-spett, Aseespett och BN-panteringskniv (fig. 3). Biderna av de oika redskapen äro icke skaeniga. På några brända marker med tunn humus studerades även fäckhackning av mindre fäckar och pantsättning med iten Bodenhacka, Aseespett och EN-kniv. Den stora Bodenhackan studerades icke, då den konstruerades först sedan ovanstående försök voro avsutade. Med edning av den under 1954 års studier erhåna tidsåtgången för oika metoder och det däremot svarande bioogiska resutatet, kunde faststäas, att ett ferta metoder icke kunde hävda sig års studier inskränktes därför ti att omfatta endast pantering med SFI-hacka, borr och i öppna gropar. Borrpantering utfördes endast på sådana marker, där pantsättning kunde tänkas ske utan föregående fäckhackning. Pantering i öppna gropar, som sedan gammat är känd för att ge goda panteringsresutat, medtogs närmast för att utgöra riktmetod vid bedömandet av det bioogiska resutatet av övriga panteringsmetoder. Denna metod utfördes därför med särskid omsorg. Därutöver jämfördes på några mycket steniga ytor tre oika metoder för pantering med hjäp av fyjord. Studierna under år 1955 inriktades främst på att undersöka hur oika svårighetsfaktorer inverka på arbetsåtgången. För denna undersökning vades den panteringsmetod-pantering med SFI-hacka- som vid 1954 års försök givit det bästa resutatet. 6. Beskrivning av arbetsmetoderna 61. Fäckhackning Fäckhackning kan i princip utföras på två oika sätt: antingen skär och hyvar eer river man av humustäcket. Vid det första arbetssättet använder man sig av ett redskap med uppvikta kanter hos hackbadet, t. ex. SFI-hacka, Bodenhacka och en viss typ av fåhacka. Med utnyttjande av hackans evande kraft och skärande egenskaper hackar man i ett sag het eer devis oss en»torva» (fig. 5 a). De nämnda hackorna skija sig b. a. i det avseendet, att SFI-hackans hackbad har ett cirkuärt tvärsnitt med ca 6 cm :s uppböjning av kanterna, medan Bodenhac-

10 ro GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON kan och ifrågavarande fåhacka har ett mera pant hackbad med en uppböjning av kanterna på 2-3 cm. Detta medför att SFI-hackan på marker med kraftigt humusager kan skära oss en tjockare torva än de andra redskapen, med vika man i dyika fa antingen får skaa av humusen i fera omgångar eer i stor utsträckning måste riva av humustäcket. På marker med tunn humus bir fåhackan effektivare än SFI-hackan genom att den gör bredare snitt. Detta kompenseras dock i viss mån av att SFI-hackan på dyika marker kan föras snett, så att skärningen devis kommer att utföras med hackbadets sidokant, varigenom snittet bir bredare. Genom att SFI-hackan är betydigt ättare än fåhackan, bi därjämte arbetsröreserna med SFI-hackan enigt observ;ationer under studierna snabbare. Vid det andra arbetssättet använder man redskap med het pana hackbad, t. ex. pikhacka och modohacka. Först hackar man in badet mean humusen och minerajorden, och därefter måste man i rege riva oss torvan. Pikhackan och modohackan skija sig främst däri, att pikhackan har en pik men endast ett bad, medan modohackan har två vinkerätt mot varandra städa bad. Med det biformade badet hos modohackan hugger man het eer devis runt fäckens kanter och med hackbadet river man sedan oss torvan. Modohackan användes mest på marker med tjock råhumus. 62. Pantsättning 621. Öppna gropar Med hackan upptages först en panteringsgrop med den upphackade jorden pacerad inti gropen ( fig. 4 a). Pantan sättes sedan ned i gropen, varefter jorden med hjäp av en panteringspinne eer med händerna tiföres och packas omkring pantrötterna ( fig. 4 b). På steniga marker med knapphet på jord kan fyjord ämpigen användas. a Fig. 4 Pantering i öppna gropar. Panting in open hoes. a-b) Pantsättning. Pan ting.

11 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE II 622". SPI-hacka Pantsättningen kan atefter sten- och jordförekomsten ske på tre oika sätt: 622I. Mindre steniga marker Ett nedhugg med åg skaftfäring göres (fig. S b). Observera att vid at arbete med SFI-hackan hackskaftet ska föras vid sidan om benen. För att förhindra vibrationer i händerna vid eventuet stenhugg bör man fatta öst om skaftet och framförat se ti att den främre handen på skaftet fyttas ti skaftändan, innan hugget når marken. Därefter höjes skaftändan, varvid jorden ossas, den föjande vidgningen av panteringsgropen underättas, och en nedti rymig panteringsgrop erhåes (fig. S c). Hackan säppes och en 6 Fig. 5- Pantering med SFI-hacka. Panting with SFI-hoe. a) Fäckhackning, b-d) Pantsättning. Scaping Pan ting. panta tages. I nästa moment vidgas panteringsgropen genom att, med handen fattad omkring hackskaftet nära badet, dra detta i riktning uppåt-bakåt. Med en snärtig rörese sättes pantan sedan i bakre deen av den sidokant av gropen, som igger närmast pantören, varigenom pantan kommer att sitta

12 12 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON vä fast jorden och upprätt (fig. 5 d). Därefter yftes hackbadet upp ur gropen, varpå jorden omedebart trampas ti omkring pantrötterna med tåhättan på skon pacerad invid hackbadets konkava rundning. Det är viktigt, att hackan yftes upp innan titrampning sker, eftersom i annat fa pantrötterna kunna skadas eer fastna vid hackbadet och föja med detta upp. Se även arbetsinstruktion i den medföjande biagan med ackordsista (sid. 73) Steniga marker På marker, där stenigheten är så stor, att hackan inte kan sås ned ti önskat panteringsdjup, men jord med hackan kan krafsas fram mean stenarna, sättes pantan i den därvid uppkomna gropen, varefter den framkrafsade jorden med händerna packas omkring pantrötterna. Ofta kan man emeertid på steniga marker genom skakröreser med hackbadet irka ned det ti ämpigt panteringsdjup, varvid panteringen kan ske enigt Man kan också föra ned hackbadet på så sätt att man trycker ned det med ena handen pacerad på skaftändan vid badet, samtidigt som man med andra handen åter skaftet beskriva fram- och återgående borrande röreser Mycket steniga marker En grop göres, i viken pantan sättes, varefter fyjord tiföres och packas omkring pantrötterna. Arbetet kan även här utföras såsom enmansarbete Sättning av pantor med stort rotsystem Det är givetvis av stor vikt, att pantornas rötter bi vä utbredda i panteringshået. Ä ven om man i de festa fa får tiräckig pats för rötterna, förekommer dock, särskit i södra Sverige, omskoade pantor med så stort rotsystem, att det är önskvärt med större rymighet hos panteringsgropen. Detta kan åstadkommas på så sätt att man iksom i 6221 gör ett nedhugg och höjer skaftändan, men i stäet för att bara vidga panteringshået drar upp hackbadet, så att den ossade jordkumpen kommer att igga framför hået. Därefter gör man på samma sätt ytterigare ett nedhugg adees vid sidan av det föregående. Pantan sättes sedan i skarven mean de båda nedhuggen med rötterna utbredda, varefter de båda jordkumparna antingen med händerna eer med hackan återföras i hået och trampas ti omkring pantrötterna. SFI-hackan kan även användas för snedpantering, viket dock icke skett vid föreiggande studie Enmansborr Vid upptagandet av panteringsgropen stötes borren något snett ned i marken med utning från arbetaren. Därefter föres borren genom fram- och återgående borrande röreser ned ti önskat panteringsdjup, varvid jorden

13 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE I3 c Fig. 6. Borrpantering. Panting with one-man auger. a-c) Pantsättning. Pan ting. samtidigt ossas ( fig. 6 a). Vidgningen av panteringsgropen sker på så sätt att arbetaren drar borrjärnet uppåt-bakåt ( fig. 6 b). Pantan sättes i den uppkomna gropen, varefter borren yftes upp och jorden trampas ti omkring pantrötterna ( fig. 6 c). Borren kan även användas såsom kämpanteringsredskap. Denna metod har dock ej studerats vid föreiggande försök Snedhacka Hackan sås snett ned i marken med hög skaftfäring ( fig. 7 a). Därefter brytes skaftet ned mot marken under samtidig dragning bakåt, varigenom en kiformig panteringsgrop erhåes (fig. 7 b). Pantan sättes, varefter hackan yftes upp, och jorden trampas ti omkring pantrötterna (fig. 7 c). Pantan kommer att sitta snett i marken. 6 c Fig. 7 Snedpantering. Santwise panting. a-c) Pantsättning. Pan ting.

14 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON 625. Kämspett Kämspettet stötes ned i marken ti önskat djup, varefter hået vidgas genom vickningar med järnet fram och tibaka (fig. 8 a). Det yftes därefter upp och pantan sättes i det kiformiga hået. För att kämma igen hået stötes kämspettet sedan ned i marken inti panteringshået, varvid detta kämmes igen, genom att man vickar järnet fram och tibaka (fig. 8 b). a Fig. 8. Kämpantering. Panting with dibbe bar. a-b) Pantsättning. Panting 626. Spett Spettet stötes ned i marken ti önskat panteringsdjup, varefter hået vidgas, genom att man för spettet med cirkuära röreser. Pantan sättes, varefter fyjord tiföres och packas omkring pantrötterna. 7 Undersökningens tidsmässiga resutat 71. Verktiden vid kviströjning Som tidigare i kap. 3 angivits, uppräknades vid taxeringen det anta kvistar, toppar och annat större avverkningsavfa, som ti någon de fö inom cirkeprovytan med en hav meters radie. I en föregående undersökning (Cain 1953) visade det sig, att en topp eer annat större avverkningsavfa i stort medeta påverkade röjningstiden ungefär ika mycket som två kvistar. Med edning därav infördes begreppet grenar, som där, iksom i föjande sammanstäningar, betyder antaet kvistar pus två gånger antaet toppar och större avverkningsavfal

15 PLANTERING - EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 15 Vid föreiggande försök bev sambandet mean verktiden för kviströjning och antaet grenar faande inom en cirkeyta av o,8 m 2 vid pantering med SFI-hacka föjande. Anta grenar/provyta (So dm2) No. branches witbin a circuar pot of 8.5 sq. f. Cmin/fäck.... I,O 6,5 ro,o II,5 rfroo minfspot Sambandet mean verktiden för kviströjning och fäckstoreken bev föjande. Ingen fäck- Fäckstorek i dm2 hackning 5 ro I5 20 Siz.e of spot in dmu Reationsta.... Reationsbip * r dm2 = ca o,r sq. f. No scaping IOO I Försöken visade därutöver, att tiden för kviströjning var exakt ika vid fäckhackning med SFI-hacka och med pikhacka men något högre med fåhacka. Vid pantsättning utan föregående fäckhackning bev tiden något ägre för borr än för SFI-hacka. I samband med taxeringen av antaet kvistar m. m. gjordes även en bedömning av hyggesavfaets täckningsgrad, som i praktiken torde vara ättast att arbeta med. Täckningen avser avbarrade kvistar och toppar. För att ge en uppfattning om hur täckningsgraden bedömts, anges nedan sambandet. mean anta grenar per provyta och täckningsgraden. Anta grenar f provyta... I No. branchesfpot Täckningsgrad i%... 3 II De bris cover in% Täckningsgraden provyta. o/o var atså ungefär fyra gånger antaet grenar per 72. Verktiden vid fäckhackning och pantsättning I tabe 1 har angivits under försöken uppmätta verktider i cmin (1/100 min) per panta eer fäck. Tiderna för fäckhackning ha omräknats att gäa för samma fäckstorek eer 10 dm 2 år 1954 och 12 dm 2 år Försökstider ingå. Då oika försökspersoner medverkat i oika dear av andet, ge skinaderna mean andsdearna icke uttryck för skinader i arbetssvårighet. Av tabeen, som utgör ett sammandrag av tidsstudieresutaten, kan uträknas: Fäckhackning med SFI-hacka tog i medeta respektive 18, 9 och 29 % 3*-M edd. från Statens skogsforskningsinstitut Band 48: 8

16 Tabe r. Verktider vid fäckhackning och pantsättning (cminftäck resp. panta) Effective time at scaping and panting. (1(100 minutesfspot or seeding) Trakt District Nedsättn. av Upptagning panta och Fäck- av pan- titrampning Gång hackning teringsgrop av jord kring Mo ving Scaping Digging the pantan pan ting ho e Panting Summa tid i cminfpanta Tota time in r/roo minjseeding 1954 års försök. SFI-hacka med fäckhackning SFI-hoe with scaping Norrand... J 34,1 6,6 1],2 4,9 Östergötand... 29,0 6,1 IZ,I 4,8 Pikhacka med öppna gropar Pik-hoe with open hoes Norrand... J 44>7 18,6 49,5 6,1 +4,9** Östergötand... 33,9 9,4 24,7 6,1 +4,6** Fåhacka + enmansborr Få-hoe + one-man auger Norrand... J 38,9 1!,8 19,9 s, r +4,5 ** Östergötand... 30,9 9,3 J4,4 5,4 +4,9 ** Modohacka + enmans kämspett Modo-hoe + one-man dibbe bar Norrand.... J zz,z +zs,6* 13,0 25,7 5,5 +4,3** Norrand.... J Norrand.... J Norrand.... J Norrand.... J Norrand Norrand.... Daarna.... Östergötand... Skåne.... Norrand.... Daarna.... Östergötand... Skåne.... Brända marker Burnt sites SFI-hacka SFI-hoe 8,1 13,8 4 7 Enmansborr One-man auger II,2 19,1 4,5 Lia Bodenhackan Boden-hoe 8,o 16,7 3,8 Enmans kämspett One-man dibbe bar 9,4 26,6 4,3 Tvåmans Kämspett, Åseespett Two-man dibbe bar 1955 års försök SFI-hacka med fäckhackning 36,0 4,5 16,8 4,9 15,8 3,9 22,0 4,2 Pikhacka med 42,8 20,6 18,6 2],5 öppna gropar 9,9 8,4 8,6 9,3 SFI-hacka utan fäckhackning SFI-ho e with sea! pin g 18,6 I O, I J4,5 8,3 ro,o 6,3 13,6 8,8 Pik-hoe with open hoes 32,9 11,9 20,8 9,3 r8,4 ],I 23,1 ro,o SFI-hoe without scaping IO,I 5,2 14,5 8,4 Enmansborr utan fäckhackning One-man auger without scaping Ös~ergötand.. J 6,1 Skane ,0 Östergötand.. J 7,3 Skåne... II,z 12,5 14,3 5,] ],6 Pantering med fyjord Panting with suppementary soi SFI-hacka SFI-hoe with scaping Daarna.... J 1],8 6,8 J 20,4 +],r***[ 9,1 Pikhacka Pik-hoe with scaping Daarna.... J 19,8 8,5 24,2 +7,7***1 10,6 Spett**** Bar with scaping Daarna.... J 1],5 15,3 [39,3 + 13,0***1 11,2 62,8 52,0 123,8 ]8,] 80,2 64,9 96,3 26,6 34,8 28,5 40,3 68,o 69,2 44,5 36,o 45,8 9],5 59,1 52,] 68,1 21,4 28,9 25,5 33,1 * Avser hackning runt fäcken + borthackningavtorvan. Hoeing round the spot+scaping. ** Tvåmansmetod, därför två gångtider. Two-man method. *** Avser hämtning av fyjord. Refers to feching suppementary soi. **** Fäckhackning utförd med SFI-hacka. Scaping made with SFI-hoe. 61,2 ]0,8 96,3

17 PLANTERING - EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE I7 kortare tid än med pikhacka, fåhåcka och modohacka. Aa skinader mean SFI -hacka och övriga redskap med undantag för fåhacka i södra Sverige voro signifikativa. Om man med edning av det materia, som igger bakom tabeen, jämför de enskida ytorna, finner man, att tidsreationen mean SFI-hacka och pikhacka i medeta var praktiskt taget exakt densamma på: marker med tunn och med tjock humus, iksom även på steniga och på mindre steniga marker. Beträffande reationen mean SFI-hacka och fåhacka, finner man, att fåhackan var reativt snabbare på marker med tunn än med tjock humus och på stenfattiga än på steniga marker. Fåhackan visade. sig vara det snabbaste redskapet vid fäckhackning på ättare marker, medan SFI-hackan var snabbast på svårare. Detta sammanhänger som tidigare framhåits med att fåhackan på ätt mark kan göra bredare snitt än SFI-hackan. På marker med tjock humus däremot bereder humustäcket för stort motstånd för att man med den breda fåhackan på en gång ska kunna skära igenom det tjocka humusagret. Man måste då antingen skaa av humustäcket i fera omgångar eer riva av det. Pantsättning tog i medeta respektive 42, 23 och 50% kortare tid vid pantsättning med SFI-hacka än vid pantsättning i öppna gropar, med enmansborr och med enmans kämspett. Aa. skinader. mean SFI -hacka och ovan angivna metoder voro signifikativa. A v övriga metoder kom snedpantering med ia Bodenhackan på ätta marker rätt nära SFI-hackan ifråga om tidsåtgång. Pantsättning med SFI-hacka + fyjord tog i medeta respektive 14 och 37% kortare tid än med pikhacka+ fyjord och spett+ fy jord. I medeta för de fyra i försöken ingående ytorna sattes vid pantsättning med SFIhacka 61, med pikhacka 66 och med spett 100 o/o av totaa antaet pantor med användande av fyjord; En jämförese mean verktiden för pantsättning, försök och gång vid pantering med SFI-hacka visade, att tidsåtgången bev ca 7 o/o ägre då fäckhackning förut var utförd. 7]1. 73 Inverkan av oika svårighetsfaktorer 7JII. Fäckstoreken Samb~ndet mean verktiden vidftåckhackning. och oika svårighet~faktorer Den reativa verktiden vid hackning av oika stora fäckar med SFI-hacka bev enigt 1955 års studier i medeta föjande (tab. 2).

18 r8 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON Tabe 2. Sambandet mean verktiden för fäckhackning och fäckstoreken Reationship between effective time of scaping and spat size Fäckstorek i dm ro!5 Spot size in dm2* Reativ verktid Reative effective time Norrand roo!42 r8o Daarna... roo!36 r62 Östergötand roo!35 r69 Skåne... roo 135 r62 Medeta roo!37 r68 Mean * r dm = ca o,r sq. f r82 202!87!95 Samstämmigheten anses god. reativ verktid mean de oika dearna av andet får 7JI2. Humustjockeken Den reativa verktiden vid hackning på marker med oika humustjockek bev enigt 1955 års studier i medeta föjande (tab. 3). Tabe 3 Sambandet mean verktiden för fäckhackning och humustjockeken Reationship between effective time of scaping and thickness of humus ayer Humustjockek i cm.... Humus ayer, cm* Norrand.... Daarna.... Östergötand.... * r cm = ca 0,4 inch. 2 IOO roo IOO 4 6 Reativ verktid Reative effective time Materiaet från Skåne var för itet och för enhetigt för att tiåta några jämföreser. Även i Daarna och Östergötand voro variationerna i humustjockek små, varför siffrorna därifrån få anses osäkra. 73I3 Sten- och rotförekomsten Vid 1955 års studier i Norrand, Daarna och Östergötand räknades under arbetet det anta panteringshugg, som erfordrades för upptagande av varje enskid panteringsgrop. I nedanstående sammanstäning har verktiden vid fäckhackning satts i reation ti antaet panteringshugg ( tab. 4). r r68 2II 8

19 PLANTERING - EN JÄMFöRANDE ARBETSSTUDIE r g Tabe 4. Sambandet mean verktiden för fäckhackning och antaet panteringshugg Reationship between effective time of scaping and no. panting strakes Anta panteringshugg... I Humus- Number of panting strokes Reativ verktid Reative effective time tjockek i cm Humusayer, cm** Norrand: I8 dm2 fäck, spot size*... I2 >) >) o. o o 4 >> >> o Medeta Mean Daarna: I8 dm2 fäck... I2 >) >) o 4 >) >> o. o o o o o o Medeta Me an Östergötand: I8 dm2 fäck >) >) o 4 >) >> o o o. * I dm2 = ca o,i sq. f. ** I cm= ca o,4 inch. Medeta Mean Totat medeta Tota average IOO I03 Io6 ros 5 IOO Io6 IOO 107 IIO II2 IOO I I09 IOO I05 IIO II3 3 IOO I ns IOO 107 II3 II5 IOO 107 II2 II5 IOO I05 IIO II4 2 IOO IOÖ II2 II7 IOO 104 I09 II4 IOO 105 IIO II5 IOO 105 IIO II3 Sambandet mean verktiden för fäckhackning för varje enskid yta och det ta.:cerade antaet panteringshugg bev i medeta föjande ( tab. s). Tabe s. Sambandet mean verktiden för fäckhackning och taxerat anta panteringshugg Reationship between effective time of scaping and no. panting strakes estimated Anta panteringshugg Number of panting strokes Norrand.... Daarna.... Östergötand Medeta Mean 2 Reativ verktid Reative effective time IOO IOO IOO IOO II ros 128

20 20 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON De två sammanstäningarna visa såunda en rätt god överensstämmese och ett tydigt, ehuru icke så stort infytande av sten och rötter på fäckhackningstiden. Det kan i detta sammanhang framhåas, att praktiska erfarenheter visat, att den använda taxeringsmetoden icke ger tiräckig kompensation för av färska och ytigt iggande granrötter betingad arbetssvårighet vid fäckhackning Sambandet mean verktiden vid pantsättning,jörsök och gång samt oika svårighetsfaktorer 732I. Sten- och rotförekomsten Vid 1955 års studier i Norrand, Daarna och Östergötand noterades under arbetet, som tidigare nämnts, det anta panteringshugg, som erfordrades för varje enskid pantsättning. För att få en riktig reation mean verktiden för pantsättning och antaet panteringshugg måste emeertid även tider för försök ingå. Då dessa icke direkt kunde hänföras ti en viss pantsättning, och det på denna väg såunda icke var möjigt att få ett direkt samband mean tid för försök och anta panteringshugg, bestämdes detta samband i stäet approximativt på föjande sätt: I ett koordinat-system, där tid för försök fick gradera y-axen och medeta panteringshugg x-axen, inprickades det för respektive yta gäande medevärdet på tid för försök. Genom punkten drogs en rät inje genom origo, varefter tider för försök avästes för oika anta panteringshugg. Sedan dessa tider agts ti de uppmätta pantsättningstiderna, bev reationen mean fäckar med oika sten- och rotförekomst (panteringshugg) i medeta för de oika ytorna föjande (tab. 6). Tabe 6. Sambandet mean verktiden för pantsättning och uppmätt anta panteringshugg Reationship between effective time of panting and no. panting strakes recorded Uppmätt anta pan- Panteringshugg I teringshugg Panting strakes Norrand Daarna Östergötand Medeta 100 Mean Reativ verktid Reative effective time i medeta Mean no. pan~ ting strakes recorded För de oika ytorna gjordes vidare föjande sammanstäning med edning av i medeta för varje yta uppmätt tid för pantsättning, försök och gång samt taxerat anta panteringshugg (tab. 7). 1,7 2,2 2,2 2,0

21 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 2I Tabe 7 Sambandet mean verktiden för pantsättning och taxerat anta panteringshugg Reationship between effective time of panting and no. panting strakes estimated Panteringshugg.... Panting strokes Norrand.... Daarna.... Östergötand....!00!00 IOO Medeta Me an IOO!28 I 57 1,9 För Skåne var materiaet för itet och för enhetigt för att möjiggöra några jämföreser. Reationerna sammanfaa såedes vä både för de oika andsdearna och för de två sammanstäningarna. 2 Reativ verktid Reative effective time !50!50 Taxerat anta panteringshugg i medeta Mean no. panting strokes estimat ed I,6 2,! 1, Pantstoreken Vid 1955 års studier i Östergötand och Skåne jämfördes verktiden vid pantsättning av 2/ 0 ta samt 2/ 1 och 2/2 gran. På en de ytor i Östergötand kunde båda kategorierna granpantor ej anskaffas, utan där sorterades i stäet de omskoade granpantorna i två storekskasser. De mindre pantorna motsvara i efterföjande redovisning 2/ 1 och de större 2/ 2, viket ur arbetssynpunkt inte torde vara så mycket att invända emot, eftersom den huvudsakiga yttre skinaden mean 2 / 1 och 2 / 2 pantor synes vara den oika storeken. Föjande reativa verktider för pantsättning och gång vid användning av oika stora pantor uppmättes (ta b. 8). Tabe 8_. Sambandet mean verktiden för pantsättning och pantstoreken Reationship between effective time of panting and height of seedings 2/o Ta 2/I Gran 2/2 Gran Scotch pin~ Norway spruce Norway spruce Reativ verktid vid pantsättning Reative effective time at panting _Efter förut utförd fäckhackning After scaping Östergötand...,... roo ro6 ros Skåne... roo ro2 rr2 Utan fäckhackning Without scaping Östergötand roo Skåne... roo stamängd i cm ro I,ength of stem in cm* Rotänd i cm.... r3 I,ength of root in cm* * I cm= ca 0,4 inch. ro4 ro4 r6 r5 ro3 rr2 23 rs

22 22 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON Statistiska jämföreser enigt Students t-test gåvo föjande P-värden: Jämförese mean Comparison between zji Gran-z/o Ta,zfz Gran-z/I Gran,zfz Gran-z/o Ta 2/I Spruce-2/o Pine 2/2 Spruce-2/I Sprnce 2/2 Sprnce-2/o Pine Östergötand... Skåne... Hea materiaet... Mean Östergötand... Skåne... Hea materiaet... Me an Pantsättning efter förut utförd fäckhackning Panting after scaping P< o,ooi*** p= O,I50 P< o,ooi*** p= O,I50 P= o,o5* p< O,OOI*** p< O,OOI*** P= o,oi** P< o,ooi*** Pantsättning utan fäckhackning Panting without scaping p= 0,05* Ej sign. Ej sign. Not sign. Not sign. Ej sign. Ej sign. p= 0,04* Not sign. Not sign. p= 0,03* Ej sign. Ej sign. Not sign. Not sign. För att undersöka, om det var någon skinad mean pantsättning av oomskoade gran- och tapantor gjordes fö j ande sammanstäning från N arrand, där på 19 ytor fördeade på tre oika arbetare kunde jämföras verktiden för pantsättning av oomskoade gran- och tapantor efter förut utförd fäckhackning. Tiderna exkusive försök och gång bevo i medeta för de tre arbetarna föjande (tab. 9). Tabe 9 Sambandet mean verktiden för pantsättning och trädsaget Reationship between effective time of panting and species Arbetare Worker zfo Gran Spruce zfo Ta Pin e Verktid i Verktid i cmin. per Anta Pantängd i cm cmin. per Anta Pantängd i cm pant- pan- Length of seedings pant- pan- Length of seedings sättning terings- in cm* sättning terings- in cm* Effective hugg Effective hugg time/ No. time/ No. seeding panting Rot Stam seeding panting Rot Stam in IjiOO strakes Root Stem in rjxoo strökes Roat Stem min. min. A zo,6 I,5 7 6 I9,0 I,4 8 5 B zz,8 I,5 9 6 ZZ,7 I,6 9 7 c Z0,9 I,{ 8 5 ZI,7 I,5 8 5 Medeta ZI,4 I, ,1 I,5 8 6 Mean * I cm = ca 0,4 inch.

23 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 23 Någon betydande skinad i arbetstid mean pantering av oomskoad gran och ta framkom såunda inte, varför de jämföreser mean 2jo ta, 2/I gran och 2j2 gran som ovan gjorts, synes kunna användas även för att beysa skinaden mean oomskoade och omskoade pantor. Man kan såunda av de utförda sammanstäningarna dra den sutsatsen, att pantsättning efter förut utförd fäckhackning sker snabbare med små än med stora pantor och därmed även snabbare med oomskoade än med omskoade pantor av samma proveniens och från samma växtpats. Vid pantering utan fäckhackning äro skinaderna icke signifikativa, viket emeertid, med tanke på att de numeriska skinaderna i de båda faen ej avvika så mycket, kan tänkas bero på att antaet pantor satta utan fäckhackning endast är tredjedeen av antaet satta efter förut gjord fäckhackning. Ett större materia kunde därför kanske ha gett signifikativa utsag även vid pantsättning utan fäckhackning Förbandet I föreiggande försök var förbandet i panteringsriktningen i medeta ca 2,0 meter i Norrand och Daarna samt ca 1,6 meter i Östergötand och Skåne - något mindre vid små och något större vid stora fäckar. Det stora förbandet i Daarna beror på att markerna där bitvis voro mycket steniga. På de fäckar, där jord het saknades, kunde ingen pantering ske. Särskida studier visade, att gånghastigheten på ett hygge normat igger mean 15 och 25 minuter per kiometer eer meter per minut, atefter oika utning, förekomst av sten, avverkningsavfa m. m. En ändring av förbandet med en hav meter skue därför i genomsnitt betyda en ändring av gångtiden med ca I cmin per panta, viket i dessa försök skue innebära ca 4 % av tiden för pantsättning och gång vid användning av SFI-hacka. 74 Sambandet mean verktiden vid fäckhackning och pantsättning samt övriga svårighetsfaktorer Ett ferta andra faktorer kunna givetvis påverka tidsåtgången. Såunda kan markvegetation i form av ymnigt bärris, jung, gräs och björnmossa försvåra fäckhackningen. Dessa svårighetsfaktorer ha dock icke förekommit i materiaet i den utsträckning, att det varit möjigt att få fram några säkra samband mean verktid och oika grader av dessa svårigheter. Samma sak gäer beträffande jordens beskaffenhet. En sandmo är givetvis ättare att sätta en panta i än en hård eer kibbig erjord. För de moränjordar, som mest förekomma i våra skogsmarker, torde de skinader i arbetssvårighet, som bero på jordens beskaffenhet, om man frånser stenigheten, dock vara små. Lutningar inverka även på arbetshastigheten. Som exempe kan endast anföras, att 4 *-M edd. från Statens Skogsforskningsinstitut Band 48: 8

24 GEORG GALLIN och JAN-ERIK HANSSON verktiden för pantsättning och gång på ett par ytor med stark utning bev O a I 5 o/o större än på motsvarande pana ytor~. 75 Hämtning av pantor och deras inäggning i pantådan I de fa panteringen sker på ackord eer med ett fåta arbetare, synes det vara ämpigast, att arbetaren sjäv hämtar och vårdar sina pantor. Detta arbete är också i sig sjävt en värdefu avkopping från det tyngre panteringsarbetet. Innan pantorna äggas i pantådan är det oftaämpigt att särskija demfrånvarandra, så att de vid pantsättningen bi ätta att taut ur pantådan. Studier visade, att särskijning och iäggning av 100 treåriga omskoade tyska granpantor i medeta tog 3,I5 minuter och av Ioo oomskoade ( 2/o) tapantor I,90 minuter: Gånghastigheten varierade mean 40 och 70 meter per minut, beroende på terrängsvårigheten. Eftersom matpats och förrådspats för pantor ämpigen igga i anknytning ti varandra, bir gången för panthämtning i stor utsträckning kombinerad med gång ti matstäet. 76. Kompettering av panteringar Av många oika skä kan det bi en avgång av pan, to r under de närmaste åren efter panteringen. För att trots dettafå den jämna bestcickning i det bivande beståndet, som är önskvärd, kan man antingen från början pantera i tätare förband än som vore behövigt, om aa pantor ginge ti,.och därvid tiåta en viss avgång, eer pantera i det förband man sutgitigt vi ha på hygget och vid behov hjäppantera. Att pantera i tätare förband än nödvändigt har givetvis den nackdeen, att panteringskostnaden bir onödigt hög, i de fa panteringen går vä ti. Även en framtida röjning försvåras och fördyras. Fördeen är, att man på en gång får hygget färdigt- under förutsättning att avgången av pantor är jämnt fördead över hygget - och att man sipper den organisation och de kostnader, som äro förknippade med en hjäppantering. Avgång av pantor kan b. a.. ske på grund av dåigt pantmateria, torka och insektsangrepp. Dåiga pantor kunna vara jämnt fördeade i de oika pantbuntarna, men det kan också hända, att vissa pantbuntar genom oämpig transport eer sarvig jordsagning bivit särskit ia åtgångna. Avgång under ett torrår sker främst på exponerade sydsuttningar. Insektsskador kunna även vara okaiserade ti vissa partier, där mycket stor skadegörese kan anstäas. Man synes med andra ord inte ha någon större garanti för att man med ett tätt förband atid kan undvika uckor i föryngringen. Att hjäppantera i de fa detta är nödvändigt, synes därför i princip vara

25 48:8 PLANTERING - EN JAMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 25 den riktigaste vägen, under förutsättning att kompetteringen kan utföras ti rimiga kostnader. För att undersöka ämpig organisation och tidsåtgång för hjäppantering utfördes en de försök, som nedan ska redogöras för Organisationen av komperteringsarbetet Erfarenheterna från försöken visa, att återfintandet av»tomma» panteringsfäckar är den besvärigaste och mest svårberäkneiga faktorn i kompetteringsarbetet. För att en kompettering överhuvudtaget ska vara möjig, är det därför oftast nödvändigt, att panteringen utförts med fäckhackning. Kompetteringen bör därjämte ske på våren, innan hyggesvegetationen vuxit upp och försvårar återfinnarrdet av panteringsfäckarna. Därjämte bör den av bioogiska och arbetstekniska skä hest ske inom ett eer två år efter panteringen. Kompetteringen sker ättast, om man kan föja de ursprungiga panteringssagen. Detta går bäst, om man vid panteringen gör raka sag och noga håer förbandet framför at i sided. Man bör därför inte börja en pantering i en hyggeskant, som ej är absout rak, utan i stäet föja en uppstakad rak inje. För att vara säker på att aa pantfäckar bi inspekterade, bör arbetaren, om han arbetar ensam, eer den ängst från stakinjen gående arbetaren, om arbetet utföres såsom agarbete, vara försedd med ett anta smaa och ätt syniga käppar, som sättas ut med jämna meanrum för att markera gränsinjen mean kompetterad och icke kompetterad de. Käpparna fyttas vid saget tibaka. Vid föreiggande försök, som ägde rum i Östergötand våren 1956, var arbetet organiserat på ovanstående sätt. Kompetteringen omfattade tretton ytor, panterade våren 1954 och I955 Arbetet utfördes av samma arbetare, som detagit i 1955 års panteringsstudier. Arbetarna panterade var för sig,. antingen på oika ytor eer på ömse sidor om en paraet med panteringssagen stakad rak inje. Vid kompetteringen, som utfördes såsom enmansarbete med SFI-hacka, ersattes såvä döda som tynande pantor Verktiden för kompettering Sambandet mean totaa verktiden per ha och antaet kompetterade pantor framgår av fö j ande sammanstäning (ta b. 10) : Tabe ro. Sambandet mean totaa verktiden per ha och antaet kompetterade pantor Reationship between effectiv time per hectare and no. suppementary seedingsfhectare Anta kompetterade pantor per ha ooo ooo No. suppementary seedings hectare Summa verktid i timfha ,5 6,9 9,2 II,6 Tota effective time in hoursjhectare Cmin.fpanta rjroo min.jseeding

26 z6 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON Sambandet visade sig vara rätinjigt och sambandsinjens ekvation bev T = 2,16 + 0,00469 N, där T =totaa verktiden i timmar per ha och N = antaet kompetterade pantor per ha. Medefeet var 0,52 tim. Vid panteringen hade utsatts något över 4 ooo pantor per ha, varav drygt en tredjede utan fäckhackning. Då, såsom senare ska framgå, pantering utan fäckhackning gav betydigt ägre procent överevande pantor än pantering med fäckhackning, bevo praktiskt taget exakt ika många pantor, satta med som utan fäckhackning, ersatta med nya. Vid ersättning av pantor satta utan fäckhackning gjordes en fäck av ca 8 dm2 storek. Vid panteringen hade små stickor satts ned invid de pantor, som sattes utan fäckhackning. På detta sätt bev det ungefär ika ätt att hitta pantor satta med som utan fäckhackning. Sambandet mean den för de båda arbetarna genomsnittiga verktiden för gång och sökande efter tomma panteringsfäckar samt antaet kompetterade pantor per ha bev föjande (tab. n): Tabe 11. Sambandet mean verktiden för gång och sökande samt antaet kompetterade pantor per ha Reationship between effective time of moving and no. suppementary seedings per hectare Anta kompetterade pantor per ha soo I ooo I ooo No. suppementary seedingsfhectare Gångtid i timfha.... 2,3 2,7 3,0 Moving time in hours/hectare Cmin.fpanta.... z8 I6 I2 IO xfroo min.fseeding Även detta samband kunde bäst utjämnas med en rät inje. Sambandsinjens ekvation bev G= 1,93 + o,ooo723 N, där G= verktiden för gång och sökande i timmar per ha och N = antaet kompetterade pantor per ha. Medefeet var 0,42 tim. För den ene arbetaren gjordes på fem ytor beräkning av gångtiden per ha med edning av varje enskit sag. Tab. 12 visar den på grundva därav uträknade verktiden för gång och sökande efter tomma panteringsfäckar. Två oika typer av hyggen förekomma : för trakten normaa hyggen med rätt mycket hyggesavfa och markvegetation, där det var rätt svårt att hitta panteringsfäckarna, och mycket ätta hyggen, där det var ätt både att förfytta sig, att föja sagen och att hitta de tomma panteringsfäckarna. På de förstnämnda hyggena måste varje panteringsrad föjas, på de sistnämnda kunde man iband gå mitt emean raderna och kompettera omväxande på den ena och på den andra raden.

27 PLANTERING - EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 27 Tabe 12. Sambandet mean verktiden för gång och sökande av döda pantor under oika svårighetsförhåanden samt antaet kompetterade pantor per ha Reationship between effective time of rnaving under various conditions and no. suppementary seedings per hectare Anta kompetterade pantor per ha 500 I No. suppementary seedingsjhectare Gångtid i timmar per ha Moving time in hours per hectare Normaa hyggen: varje rad föjes... 2, ,8 4,2 Norma feings: every row is foowed Lätta hyggen: a) varje rad föjes...,... 2,2 2,7 3,2 3.5 Easy feings: a) every row is foowed b) två rader i taget föjas... 1,6 2,1 2,5 2,8 two rows are foowed Det kan synas egendomigt, att gångtiden per ha ökar så pass kraftigt med antaet kompetterade pantor per ha. Detta torde emeertid förkaras med att i gångtiden för varje satt panta ingår avstannande av förfyttningsröresen, nedsättning och- efter utförd pantering - fattning av pantåda samt i'gångsättande av förfyttningsröresen. De i kapitet framagda siffrorna visa såunda, att en kompettering kan utföras reativt biigt, om panteringsarbetet organiseras med tanke på en föjande kompettering samt kompetteringen utföres på våren och inom de två närmaste åren efter panteringen, då det är ätt att återfinna panteringsfäckarna. Av de två ovan i samband med tab. IO och II framagda funktionerna framgår därjämte, att gångtiden i stort medeta skue ha bivit ca 2 timmar per ha, om inga pantor behövt kompetteras. Även om denna siffra på grund av extrapoeringen kan anses osäker, är det tydigt, att det rör sig om en åg tidsåtgång. Som jämförese kan nämnas, att gångtiden för de undersökta ytorna i medeta var 2,6 timmar per ha vid den ursprungiga panteringen och 3,I timmar per ha vid kompetteringen. För att bringa reda och ordning i föryngringsarbetet, kan man ifrågasätta, om det inte vore ämpigt att generet ett eer två år efter panteringen sag för sag gå igenom aa panteringar med utbyte av döda och tynande pantor. Om gräsrensning erfordras, skue denna kunn~ utföras på samma gång. Skue panteringen ha gått ti 10o-procentigt, bir kostnaden för genomgången ändå inte så stor, och kanske inte mycket större än för den inventering, som ejest under aa förhåanden måste utföras av bevakningspersonaen. För kompetterirrgsarbete synes man ämpigen kunna använda kvinnor. Arbetet synes passa vä för dem, då fäckhackning, som enigt utförda arbetsfysioogiska undersökningar är det tyngsta arbetsmomentet vid pantering, endast i undantagsfa behöver företagas. För kompetteringsarbetet behöves

28 28 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON därti samvetsgranna arbetare, och även härutinnan synas kvinnorna ofta mest ämpiga. Aternativt kan det vara ämpigt, att den som ursprungigen gjort panteringen, också tas i anspråk för kompetteringen. 8. Arbetstempot under tidsstudierna För att kunna göra en rättvisande tidsjämförese mean oika metoder fordras, förutom ikvärdiga svårighetsförhåanden, att även arbetstempot varit ika. Närmast för att få en kontro på detta mättes under år 1955 antaet pussag under I 5 sekunder omedebart efter det att arbetet på varje rad avsutats. Föjande pussag per minut registrerades i medeta (tab. 13): Tabe 13. Antaet pussag per min. vid oika panteringsmetoder (enmansmetoder) Puse rate per min. for varians panting methods (one-man methods) Pikhacka+ öppna gropar SFI-hacka SFI-hacka Enmansborr Pik-hoe + SFI-hoe SFI-hoe One-man anger open hoes r 2 dm 2 fäckstorek :;::2 dm2* spot sizes Utan fäckhackning Without scaping Pussag f min. Puse rate/min Östergötand II7 Daarna N arrand !05 * = 1,3 sq. f. Medeta II4 II7 Mean Materiaet från Skåne var för itet för att medge några säkra jämföreser. Statistiska jämföreser enigt Student's t-test visa, att skinaderna i pusfrekvens mean SFI-hacka med fäckhackning och pikhacka + öppna gropar icke äro signifikativa för materiaet från Daarna men nästan signifikativa för materiaet från Östergötand och Norrand (P= o,os'~). Sår man ihop hea materiaet bir skinaden signifikativ (P= O,OI'~'~). Skinaden i pusfrekvens mean pantering med SFI-hacka med och utan fäckhackning är signifikativ (P= o,oi*'~), medan skinaden mean SFI-hacka och enmansborr utan fäckhackning ej är signifikativ. Skinaden i pusfrekvens mean SFI-hacka med fäckhackning och pikhacka+ öppna gropar är visserigen enigt ovan signifikativ, men den numeriska skinaden i anta pussag per minut är så iten, att den synes vara praktiskt taget betydeseös. Förkaringen ti den erhåna skinaden torde vara, att, såsom senare ska framgå, pantsättning i öppna gropar ti sin natur är ett ätt arbete, som upptar nära häften av det totaa arbetet och dessutom infaer närmast före pustagningen.

29 PLANJERING,_EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 29 Vidjämförese mean S.EI-hacka och enmansborr utan fäckhackning framkomma inga säkra skinader. Skinaden mean pantsättning med och utan fäckhackning sammanfaer även vä med resutaten. från _de arbetsfysioogiska undersökningar, som i föjande kapite redogöres för. Man s:rnes därför kunna fastså, att de oika metoderna med och utan fäckhackning utförts med ungefär samma ansträngningsgrad. Om man räknar antaet pussag per satt panta bir resutatet för Östergötandsmateriaet föjande (tab. 14) : Tabe r4. Antaet pussag per panta vid oika panteringsmetoder No. puse beats per seeding for various panting methods Pikhacka + Antaet pussag per panta.... No. puse beats per seeding öppna gropar SFI-hacka Pik-hoe + SFI-hoe open hoes 12 dm2 fäckstorek, Spot size r.3 sq. f. 50 SFI-hacka Enmansborr SFI-hoe One-man auger Utan fäckhackning Without scaping Arbetstyngden vid pantering För att kompettera de utförda tids- och metodsstudierna utfördes i samarbete med Industrifysioogiska avdeningen vid Kung. Gymnastiska Centrainstitutet en de undersökningar över des arbetstyngden vid användning av oika redskap och metoder, des den sammanagda fysioogiska beastningen under arbetsdagens opp, sådan den betingas av muskearbetet och de kimatförhåanden, under vika panteringen sker. 91. Metodik Undersökningarna utfördes på Boxhoms Aktieboags marker i Östergötand under maj och juni Fem maniga arbetare i ådern år, vars personiga data framgå av nedanstående sammanstäning, tjänstgjorde som försökspersoner. Arbetare Worker Åder år A ge S A A A... I5 G G B J B N..., * 170 cm = 5'7'' ** 70 kg= 154 pound Längd i cm Height in cm* Vikt i kg Weight in kg** ,8 6o,o 72,2 55,6

30 30 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON Den energimässiga arbetstyngden bedömdes genom bestämning av syreupptagningen under arbete enigt Dougas' säckmetod, varvid gasanayserna utfördes enigt Hadane. Efter en förarbetstid, som vanigen uppgick ti fyra minuter, uppsamades utandningsuften under pågående arbete. Pusfrekvensen under arbete räknades upprepade gånger under utandningsuftens uppsaming, varvid medevärdet för dessa bestämningar användes som ett uttryck för arbetspusen. I dessa försök, som ju vart och ett var reativt kortvarigt, kunde man inte bekvämt bida sig en uppfattning om huruvida arbetshastigheten motsvarade den normat förekommande. Jämföreser av det för detta ändamå ganska ringa materiaet med vaniga tidsstudier måste het naturigt bi reativt osäkra med tanke på den stora variation, som kan uppstå t. ex. genom skinader i svårighetsförhåanden. Man vade därför i respirationsförsöken att åta försökspersonen i oika försök utföra samma arbeten med oika hastighet (åg, genomsnittig och hög), varvid jämföreser mean oika arbetsmetoder kunna göras över en vid skaa av arbetshastigheter. Förutom de här nämnda bestämningarna av syreuppta:gning och pusfrekvens, vika endast gjordes på en försöksperson, uppföjdes samtiga fem försökspersoner under oppet av normaa arbetsdagar med prestationsstudier, upprepade mätningar av pusfrekvensen under arbete, mätning av kroppstemperaturen ( rektatemperaturen) omedebart vid sutet av var j e arbetspass samt bestämning av kroppens vätskebaans under dagens opp. Den sistnämnda undersökningen utfördes genom vägningar av försökspersonen (utan käder) samt hans utsöndringar och förtäring. Studierna under dessa normaarbetsdagar tjänade ti att ge en amän uppfattning om arbetstyngd och prestationsnivå under dagens opp. Dessutom möjiggjordes vissa jämföreser i dessa avseenden nieian varma och kaa dagar samt mean arbete med oika panteringsmetoder. 92II. Fäc<hackning 92. Resutat 921. Mätningar av.syreupptagningen Arbete med föjande redskap studerades: SFI-hacka, fåhacka, pikhacka och Modohacka. Ehuru SFI-hackan i praktiken är avsedd att användas i enmansarbete för samtidig fäckhackning och pantsättning, ansågs det dock av värde att göra jämföreser vid vart och ett av dessa moment separat. Dessa jämföreser gjordes under arbete med de oika redskapen på samma markyta bestående av en gräsbevuxen, pan och reativt stenfattig moränmark, tidigare använd

31 PLANTERING - EN JÄMFöRANDE ARBETSSTUDIE 3I ti bete. Försöken gjordes härvid med de oika hackorna omväxande i sumpmässig ordning. SyrQuppta(!ninQ, Oxy('en consumpian 3.o , , 0~~-.--~~ ~--~ o Fäckar /min Paches/mtn Fig. g. Syreupptagning vid fäckhackning med oika redskap. Oxygen consumptian at scaping with various toos. + SFI-hacka O Fåhacka X Pikhacka e Modohacka. SFI-hoe Få hoe Pik hoe Modohoe. Resutaten vid fäckhackning framgår av fig. 9 Het amänt framgår av diagrammet, att syreupptagningen, även när försökspersonen arbetade ångsamt, nådde upp ti värden på r,7-2,r iter per minut, en nivå, som faer inom gruppen»tungt» arbete enigt de normer för svenska arbetare, som angivits av Christensen (1953). Det kanske i detta sammanhang bör påpekas, att denna bedömning gäer arbetstyngden ur energetisk synpunkt, medan den ej tar hänsyn t. ex. ti den statiska muskebeastningens storek. Vid den arbetshastighet, som försökspersonen ansåg vara ordinär, ågo värdena som synes mean 1,9 och 2,3 iter per minut, viket enigt nyss nämnda normer representerar»tungt» eer»mycket tungt» arbete. A v diagrammet i fig. 9 framgår vidare, att skinader rådde mean de oika redskapen, då det gäer syreupptagningen i förhåande ti antaet fäckar per minut. SFI-hackan och fåhackan ågo som synes bäst ti i detta avseende, medan pikhackan och än mer Modo-hackan gåvo sämre resutat. 92I2. Pantsättning Pantsättningsförsöken utfördes på de fäckar, som upphackats i de ovannämnda försöken. Tre arbetsmetoder kommo ti användning, nämigen pan- 5*-Medd. från statens skogsforskningsinstitutet Band 48:8

32 32 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON tering med SFI-hacka och enmansborr samt pantering i öppna gropar, viken utfördes med hjäp av panteringspinne av trä. För de båda förstnämnda redskapen omfattade försöken, ti skinad från arbetet med panteringspinne, såvä upphackning av gropar som sjäva pantsättningen, at i enighet med det gängse förfaringssättet med de oika redskapen. Syr'"uppta(?nin(? Oxyqrzn consvn?ion 2o /mm + Li res per m mue --/ 1 5 o----- /... ~ 1 o 0.5 f----e--o_ - /panta Lires p2r seeo! 'n? - ~ -=-r> -n o o Panfor /min Seedin~s j min Fig. ro. Syreupptagning vid pantsättning med oika redskap. Oxygen consumptian at panting with various toos. + SFI-hacka O Enmansborr e Panteringspinne i öppna gropar SFI-hoe One-man anger Panting st:ck in opcn hoes Resutaten av pantsättningsförsöken framgå av fig. ro, som visar, att syreupptagningsintensiteten vid detta arbete var ägre än de i ovan beskrivna och på samma rörsöksperson utförda försöken vid fäckhackning. En jämförese mean de oika redskapen ger vid handen, att syreupptagningen i förhåande ti antaet pantor per minut var kart ägre vid användning av panteringspinne än vid arbete med de båda andra redskapen, mean vika ingen säker skinad kan iakttagas. Vid bedömningen av dessa resutat måste man naturigtvis ta hänsyn ti det nyssnämnda förhåandet, att arbetet med panteringspinne skedde i på förhand upphackade gropar ti skinad från pantsättningen med de båda andra redskapen, något som närmare ska beröras nedan i diskussionsavsnittet. Under aa förhåanden taar emeertid

33 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 33 resutaten för att, om man bortser från den sammanagda effektiviteten vid panteringsarbete, den ägre syreupptagningsnivån vid arbete med panterin:gspinne, gör detta redskap vä ämpat i sådana fa, då barn, ungdom och kvinnor utför arbetet. 92IJ. Arbetstyngden vid kombinerad fäckhackning och pantsättning på oika marker För att erhåa en viss uppfattning om markförhåandenas inverkan på arbetstyngd och effektivitet, utfördes en jämförese av arbete med SFI-hacka des på den nyssnämnda gräsbevuxna marken, des på pan skogsmark med ett reativt tunt och väförmutnat humustäcke (torr ti frisk ristyp enigt Arnborg). I dessa försök utfördes arbetet på det sätt, för viket redskapet är avsett, när fäckhackning erfordras, d. v. s. med samtidig fäckhackning och pantsättning. Syrczuppaqnin<:~ Oxy(Jen consumphon o /min Lires per minufe / / ~/!.o /panta Lires per seedin~ - o " o Pantor /min Seedhn~s perm1n Fig. II. Syreupptagning vid pantering på två oika typer av skogsmark. Reationship between oxygen consumptian and productian at panting on two different typ<s of forest foar. x Lätt skogsmark e Nedagd betesmark. Humus foar on moraine Meadow. Av fig. II framgår kart, att syreupptagningen i reation ti antaet pantor per minut var ägre vid arbete på denna reativt ätta skogsmark än på gräsmark.

34 34 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON 92I4. A1 betstyngden vid gång i terrängen Vid fäckhacknings- och pantsättningsarbetet förfyttar arbetaren sig reativt ångsamt i terrängen. Dessutom förekommer naturigtvis gång med högre hastighet under dear av arbetsdagen, då intet panteringsarbete utföres. Det ansågs därför vara av ett visst intresse att orientera si:g om vad sjäva förfyttningen kostade i syreupptagning. Försöken utfördes på samma försöksperson som vid de ovannämnda undersökningarna. Denne fick gå i den gräsbevuxna och tämigen pana terrängen, varvid hastigheten varierades från försök ti försök. Dessa försök tjänade även ti att faststäa försökspersonens pus-syreupptagningsdiagram, avsett att användas vid uppska'ttning av den energimässiga arbetstyngden med hjäp av arbetspusvärdena under de normadagsbestämningar, varti nedan ska återkommas. 5yraupptaQninq, If min Oxy~en consumpion, Litres per minu/e ' v o o Hasti(!htz.t, m/min Speed of w a/k, mefres per minu/e Fig. 12. Syreupptagning vid oika gånghastighet. Oxygen consumption at various moving speed. Resutaten av gångförsöken framgår av fig. 12. Av figuren framgår, att syreupptagningen vid ökande gånghastighet steg enigt en uppåt konkav kurva. Ehuru inga bestämningar gjordes vid de iåga förfyttningshastig-

35 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 35 heter, som det är frågan om under sjäva panteringsarbetet, kan man med hjäp av diagrammet approximativt uppskatta syreupptagningen vid dessa ti i närheten av en iter per minut. Vid gångförsöken gjordes som ovan antytts mätningar av både syreförbrukning och pusfrekvens vid oika gånghastigheter. Med edning därav kunde diagrammet i fig I3 upprättas. Som synes ansuter sig sambandet mean pus och syreupptagning mycket nära ti en rät inje, varför resutaten väämpa sig som underag för uppskattning av syreupptagningen från arbetspusen i de nyssnämnda normadagsförsöken Studier under normaa arbetsdagar Undersökningarna under oppet av normaa arbetsdagar på de fem försökspersonerna utfördes under sammanagt eva hea och fyra hava arbetsdagar. I aa fa utom ett användes SFI-hackan, antingen för kombinerad fäckhackning och pantsättning eer för enbart pantsättning, medan i det enstaka faet med annat verktyg arbetet skedde med enmansborr. Det hygge, på viket studien utfördes, utgjordes av en stenbunden moränmark med rätt mycket hyggesavfa. Hyggestypen är vanigt förekommande i dessa trakter. Resutaten från samtiga försöksdagar har sammanfattats i tabe I 5 Ifråga om de i tabeen visade resutaten kunna föjande kommentarer göras: 922I. Verktiden Iakttageserna beträffande verktiden äro endast av intresse, då det gäer de hea arbetsdagarna. Under havdagsförsöken arbetade försökspersonerna visserigen hea dagen, men några tidsnoteringar gjordes inte under den återstående skifthavan. Det framgår av tabe I 5, att verktiden under enskida försöksdagar varierade mean 292 och 366 minuter per dag, medan variationsbredden för de oika försökspersonernas dagsmedeta var 3I0-353 minuter per dag Lufttemperaturen Som synes av tabe I 5 varierade minimitemperaturen under arbetstiden mean +6 och +I7 C, medan motsvarande värden för maximitemperaturen var +7 och +23 C. Då undersökningen omfattade en avsevärd de av den normaa panteringssäsongen i denna andsända under vår och försommar, framgår, att ti arbetstyngden kan addera sig en viss värmebeabtning, vars storek närmare ska behandas under ett särskit avsnitt nedan.

36 Tabe 15. Resutat från de Resuts from the extended Verk- För- tid i Arbetsperiod söks- Arbete min. Warking time p~rson Work Effective Worker time in min. Lufttemperatur o c Air temp. Varia- Me- tiansdeta Me- bredd deta Rang e Mean of variatio Me an n Pantor f min Seedings{min Varia- tians- bredd Variation Fäckstorek dm2 Spot size Me- Variationsdeta bredd Mean Variation o S.A. Pant !6.30 sättn. o. o8.r5-r6.3o fäck- 350 hackn. o8.r S.A. -))- zoo** A.A. P +f r8z !.55 S.A. Pant- 13.0I-I5.5I sättn Iz.z8 S.A. Pant sättn IO-I6.z5 292 o8.z A.A. Pant sättn. o. o8.z fäck- 300 hackn A.A. Pant sättn. o z G.G. Pant !6.17 sättn G.G. Pant- I 5o** sättn. o8.o6-rz.zo B.N. Pants o6 med o8.o6-r6.o6 fäckhackn. 353 o B.J. Pants med o8.zo-r6.33 fäck- 350 hackn. ro O ,3 9-I ~21 10,5 8-! ,25 8-! , II II-I 16 I{-18 17, ,75 q-r8 10 O , , , o A.A. Pantq.r6-r6.o5 sättn. o8.35-r6.o5 299 o A.A. Pant- zoo** sättn.* o7.46-rr.56 G.G. Pant- 7, sättn. o. II II-II fäck ,38 6-II hackn. o8.o6-r2.27 G.G. Pant !6.19 sättn. o o8.o6-r6.19 fäckhackn , IO IO , , , ,0 rz,z-15,8 14,0 II,4-5,4 2,15-14,0!1,4-15,8 1,94 1,7-2,1 15,5 14,6-r6,9 3,71 3,2-4,0 4,16 3,9-4,5 3,91 3,2-4,5 3,25 3,0-3,4 3,19 3,0-3,5 3,22 3,0-3,5 1,85 1,6-2,0 14,1 II,5-15,8 2,12 1,8-2,2 9,I 7,8-10,5 2,22 2,1-2,3 6,8 6,4-7,2 2,15 r,8-2,3 8,2 6,4-10,5 3,09 4,05 3,7-4,5 3,63 3,4-3,9 3,91 3,4-4,5 2,55 1,6-3,1 2,56 2,4-2,8 15,5 14,1-16,2 2,13 1,9-2,2 15,0 14,1-I5,9 2,36 1,9-2,8 15,3 14,1-16,2 2,18 2,1-2,3 10,2 9,4-I,O 2,30 2,2-2,3 7,9 7,4-8,8 2,23 2,1-2,3 9,2 7,4-II,o 4,00 3,8-4,2 3,67 3,6-3,9 3,86 3,6-4,2 4,37 4,1-4,7 1,23 I,I-1,3 15,5 14,3-17,1 1,21 I,I-1,3 17,6 14,7-19,1 1,21 I,I-I,J 16,2 4,3-I9,I r,8z I,]-2,0 14,1 9,9-16,7 1,75 1,5-1,9 14,8 13,0-!6,2 1,79 1,6-2,0 14,4 9,9-16,7 * Enmansborr One-man auger ** Lördag Saturday Pantsättning = Panting Fäckhackning = Scaping

37 fysioogiska ångtidsförsöken physioogica tests Tid för gång cmin per panta Pusfrekvens Moving time Puse rate in 1/ 100 min. Me- Varia- Variations- Medebredd deta tionsta bredd Variation :Mean Mean Variation Rektatemperatur o c Recta temp före efter arbete ar- after work bete Me-~ Variationsbefore ideta bredd work Mean Variation Viktsförust Svett- Dryck under arbetsn in g mf dagen mf Loss of body tim tim weight during Fuid the day Per refresh s pir ments %av a tio n mf kroppsmf ho ur kg ho ur vikten per cent 139, , , ,01 5,32-7,72 109, ,28 4,64-6,08 124,3 II ,67 4, II3, ,12-5,76 108, ,15 4,6o--5,87 109, ,6o-5,87 109, ,1 II ,83 5,62-6,29 131, , , ,29 137, , , , ,86 4,30-5,68 112, ,18 5,68-6,75 133, ,30 4,30-6,75 119, ,24-5,37 105, , , , ,91-5,40 120, ,06 4,61-5,48 125,9 II ,82 3,91-5,48 122, , , , ,16 4,66-5,81 81, ,67 6,43-7,08 122, ,22 5,38-7,73 126, ,48 5,38-7,73 124, , , ,8 II ,21 37,84 37,82-37,86 36,90 37,80 37,80-37,81 37,06 37,82 36,90-37,86 5,98 4,82-8,11 115, ,15 37,88 37,65-38,10 494,0 203,2 37,01 37,67 37,52-37,82 37, ,81 37,10 37, ,82 37, , ,65 37, ,38 37, ,87 37,22 37, , , ,13 37, ,89 37,26 37, , ,86 37,84-37,89 37,10 37,86 37,80-37,91 37,30 37,86 37, ,88 37,70-38,o5 37,35 38,30 38, , , , ,80 36,67 37, ,90 37,78 37,70-37,85 36,78 37, ,40 37,94 37,75-38,12 37,10 37,95 37,85-38,05 36,75 37,94 37,75-38,12 36,8o ,25-37,70 37, ,82 36,92 37,72 37,25-37,82 36,81 37>4 37,25-37,55 36,30 36,87 36,59-37,15 36,71 37,22 37,21-37,23 36,5o 37,04 36, , ,13 38,05-38, ,10 38,1o--38,1o ,12 38,05-38,21 385,0 II3,9 221,0 106,2 322,0 110,9 0,90 1,21 344,0 115,2 358,0 II7, II6,3 1,03 1,4 445,0 281,8 410,0 219,0 429,6 253,7 0,20 0,3 279,0 o,o 384,0 154,2 351,0 82,9 374,1 132,8 1,09 1,8 364,0 104,9 31a,o 40,0 344, ,28 2,1 390,0 147,6 568,o 126,1 444,1 141,1 o,83 1,3 529,0 172>4 233,0 75,8 139,0 50,5 191,6 64,7 0,62 1,0 411,0 196,1 434,0 339,1 419, o,86 1,4 IIO,O 81,6 93,9 o,o 103,3 0,15 0,3 20,6 98,4 194,0 72,8 186,o o,o 190,8 0,29 0,5 265,0 90,8 295,0 o,o 375>4 0,79 1,1

38 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON Arbetsprestationens storek Antaet pantor satta per verkminut vid enbart pantsättning varierade för oika arbetspass och arbetare mean 3,0 och 4,7. Variationsbredden för de oika försökspersonernas dagsmedeta var 3,o-4,5 pantor per minut, med ett genomsnittsvärde på 3,6. Vid kombinerad fäckhackning och pantsättning varierade antaet pantor per minut totat mean.1,1 och 2,8, medan enskida försökspersoners dagsmedetaåg mean 1,9 och 2,8 med ett genomsnittsvärde på 2,3 pantor per minut. I tabe 15 kan vidare iakttagas, att antaet pantor per minut under den dag, då försökspersonen A. A. arbetade med enmansborr direkt utan fäckhackning, i medeta var 2,55, medan pantering med SFI-hackan av samma försöksperson utfördes med en hastighet av 3,09-3,91 pantor per minut. Ifråga om värdena för fäckstoreken ska här bott nämnas, att den totat varierade mean 6,4 och 19,1 dm2, och att genomsnittet för samtiga individuea dagsmedeta var 13.4 dm2 Pusfrakvans Pv/se ra/e 200 ' ~/ / / i> o o to Syruppta~ninQ /min Oxy!{en consvmpion Lifre.s per minute Fig. 13. Sambandet mean syreupptagning och pusfrekvens. Reationship between oxygen consumption and puse rate.

39 PLANTERING - EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE Pusfrekvensen under arbete Totat sett erbjuder de i tabe 15 visade värdena för pusfrekvensen under arbete en vid variation, i det att individuea observationer mean 67 och 170 pussag per minut förekommo. Ä ven mean de oika försökspersonernas dagsmedeta var variationen ganska stor, i det att vid enbart pantsättning värdena varierade mean 85 och 122, medan motsvarande pusvariation vid kombinerad fäckhackning och pantsättning var II9-I37 Genomsnittet för individuea dagsmedeta var i det förra faet I06 och i det senare fa!et 130 pussag per minut. Med hänsyn ti momentan arbetstyngd faer ett panteringsarbete av den här studerade typen såunda huvudsakigen inom gruppen»medetungt» eer»tungt» arbete, enigt den av Christensen angivna kassificeringen. Genom användning av det kaibreringsdiagram för pusfrekvens och syreupptagning för försökspersonen S. A., som ovan visats i fig. 13, samt de i tabe I 5 angivna värdena för hans pusfrekvens under arbete, kan syreupptagningen under arbetsdagen uppskattas för denna försöksperson. Den på detta sätt beräknade syreupptagningen vid enbart pantsättning uppgick i genomsnitt ti 1,5 /min under den ena försöksdagen och ti 1,7 /min under den andra (variationsbredden enigt enskida pusobservationer var I,o--2,2 /min). Motsvarande medeta för de båda försöksdagarna med kombinerad fäckhackning och pantsättning var 1,7 och 2,1 /min (variationsbredd I,o-- 2,4 /min). De tre första av dessa medevärden faa inom gruppen»tungt» arbete enigt Christensens kassificering, medan det sista värdet faer i gruppen»mycket tungt» arbete Rektatemperaturen under arbete Mätningarna av kroppstemperaturen under arbete utfördes omedebart vid avbrott i arbetet fyra gånger under dagens opp, nämigen mitt i förmiddagsskiftet, efter dettas sut, mitt i eftermiddagsskiftet och vid arbetets avsutande för dagen. Av de i tabe 15 angivna värdena för rektatemperaturen under arbete framgår, att det ägsta iakttagna värdet utgjorde 36,6 C, medan det högsta värdet var 38,3 C. Vid enbart pantsättning varierade de individuea dagsmedetaen mean 37,7 och 38,0 C, och medetaet för dessa var 37,78 C. Med tanke på att temperaturnivån i vissa fa kan variera något under dagen oavsett inverkan av arbetstyngden, har i dessa beräkningar endast värden från hea arbetsdagar tagits med. Vid fäckhackning kombinerad med pantsättning varierade de individuea dagsmedetaen för kroppstemperaturen mean 37,0 och 38,1 C, varvid medetaet för dessa värden utgjorde 37,74c C. Det framgår vid jämförese med Christensens bedömningsnormer, att

40 40 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON panteringsarbetet ifråga om kroppstemperatur genomsnittigt kan kassificeras som»medetungt» eer»tungt» Kroppens vätskebaans Som man kan vänta av den ovan påvisade stora variationen i ufttemperatur under försöksdagarna, iksom också i de oika försökspersonernas pusnivå under arbetsdagens opp, var det en ganska stor variation i svettningens storek, med yttervärden vid 21 och 568 m per timme. För beysning av ufttemperaturens inverkan har i fig. 14 samtiga observationer av perspirationsintensiteten som funktion av ufttemperaturen angivits, varvid den senare i varje enskit fa utgör medetaet för varje skifthava. Som synes av diagrammet i fig. 14 är det ett kart samband mean svettning och ufttemperatur, medan man däremot inte kan iaktta någon säker skinad mean förmiddagsoch eftermiddagsvärden för svettningen vid samma ufttemperaturer. Svettnn~ mi /t im Per~pirafion cuhie cenimeres per hour 600~ , , ~-, Fig. 14. Svettning vid pantering i oika ufttemperaturer. Perspiration at panting in various air temperatures. Lufttemperatur oc Air fempera/ure c Det framgår av tabe 15, att försökspersonerna vanigen inte täckte sm, vätskeförust ti föjd av svettning genom att dricka under sjäva arbetstiden. Då man inte vet, hur mycket vatten, som tifördes genom födan vid de två måtiderna under arbetsdagen, kan man emeertid inte säkert bedöma, hur stor den totaa vätsketiförsen var. Kroppsvikten minskade i några fa med 2 % under skiftet, viket taar för att dehydrering, vätskeförust, ti föjd av svettning kan bi aktue som trötthetsorsak vid denna typ av arbete Jämföreser mean dagar med varmt och svat väder För försökspersonerna G. G., A. A. och S. A. var det möjigt att anstäa jämföreser mean dagar, då samma typ av arbete utfördes, men då det rådde en tämigen stor skinad i ufttemperatur. Resutaten av dessa jämföreser åskådiggöres i diagrammen i fig

41 ~ 8: 8 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE Pantor /min.seedinps per minufe cvarm da) wea,.n1 da.y ka daq C4td~ :11 ufti1zmpratur 24 c Air emperaure t" Avarm dao ko'ci,.m> d«j 16.&ka daq "'"' a'";y :-1~ -r~-,,fm- O.o,..., ~ 8 &-" fr <:.-- r , Sva!ninq och O dryck mftim soo-r , ,------,------, , i wafer inake Perspiraian and t ~ f,~~~tj:0+-l========:::=::::-:-:~::-:~:-:-::=====,. ka Pussiaq/min 160 Pu.se rae per minue o varm raq W4.r-md~ ka daq (qj..(.da.y Rktatemp c Reca/ emperaure c F,.öre arbtztcz 38 0 vä'rm ä'aq )(ka da) ~f+r arhatcz 37 0 ~Vfirmwa~q.-ka daq Arbetspass Periods of vork,_...,varm da) wa.rmda,y -ka daq udd d~ ~ f 6 o )it- - - o o.q: 'O gftt,...,. - 9oo 'b o o o 'b o _<i> Q _t =- -!! 00 o ',ai -o-=., oo o,. ~ K Hours Fig. rs. Fäckhackning och pantsättning med SFI-hacka (arbetare G. G.) under varma och kaa dagar. Scaping and panting with SFI-hoe (worker G. G.) during warm and cod days. Fig. 15 visar resutaten från försökspersonen G. G., som de båda undersökningsdagarna arbetade med kombinerad fäckhackning och pantsättning med SFI-hacka. Det framgår, att ufttemperaturen under den varmare dagen varierade mean 17 och 23 C, medan motsvarande värden under den svaa arbetsdagen var 6 och II C. Som synes varierade antaet pantor per minut

42 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON kring ungefär samma nivå de båda dagarna, och det kan också konstateras, att ingen tendens ti. förändrad arbetshastighet under arbetsdagens opp föreåg. Ifråga om pusfrekvens och rektatemperatur under arbete var det inte någon säker skinad mean den svaa och den varma dagen, ehuru det i båda dessa fa dock kan spåras en viss tendens ti högre värden vid varmt väder. Pantor /min ~~ij;;~s 4.o.,.-, n-u ~----~ per 2.o j O.o.L-_j.L... -L.! J Luftemp1Zrafur 24 c Air femperafure c 16 B C!: --! t--ö-- --t; / 120 BO Rekta<zmp c 39?eca/ femperaf11~ e "C 38. o 3Z o 'I<...><. -~~ o ~ o n ~, o :~ o t, cb ( Q., CD o " 15 "8 ~..o!- ' f4 ~ o 8oo 9oo 10 oo 11 oo 12 oo 13 oo 14oo 15oo 16 oo 11 oo K. Hovr.s Fig. 16. Pantsättning med SFI-hacka (arbetare A. A.) under varma (öppna symboer) och kaa dagar (fyda symboer). Panting proper (worker A. A.) with SFI hoe during warm and cod days. W arm days ~ open symbos. Cod days ~ fied symbos.

43 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 43 t;+ ;r 3 GånOtid, %oo min/panta S.o , , , , ,------, ~~ ~:~~,~Mr r ~ FJ " =f 4.0 ~::;z~m~ :r r Luftemperatur 24 c Air emperaure c 1.o-'--'-----.J......J......J --A C>-- r, i Parspiration och O --~ dryck mftim 400,---, ,---- ~==~=-====f~:::=::.:=4;-t~------, ;:;/f).";j,f~ke and : - - ~ -=- -; cubic cenfimeres ; perhour 0-'-~ ~-----~-----' J PussiaQ/min 160. Puse ra/e per minu/e 120 "'. o. BO Rektatemp c Reda/ femperaure c o.,, ec ~, R., o ~ o ~' cg ', ie-~..,.- r----.f ' 36.0 ~:~,ao~:~~ 5 work -.-E-±-~ ~-~:E-~ 9oo 10 oo 11 oo 12 oo 13 oo 14 oo 15 oo 16 oo 17 oo K. Hours -)( --r;!'=-,- oo 6' -~0 Fig. 17. Pantsättning med SFI-hacka (arbetare S. A.) under varma (öppna symboer) och kaa dagar (fyda symboer). Panting proper (worker S. A.) with SFI-hoe during warm and cod days. Warm days = open symbos. Cod days = fied symbos.... IIi

44 44 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON Däremot var det en påtagig skinad ifråga om svettningen, som åg på något mera än 400 mftimme under den varma dagen, medan den under den svaa dagen hö sig i närheten av 200 mi/timme. Kara skinader i samma riktning föreågo även ifråga om mängden dryck under arbetstiden. Fig. I6 visar resutaten från försökspersonen A. A., som arbetade med pantsättning utan fäckhackning. Som synes varierade ufttemperaturen den varma dagen mean I S och 2 I o C och under den svaa dagen mean IO och IS C. I detta fa erhös endast dagsmedeta för antaet pantor per minut, varför intet kan sägas om en eventue tendens ti förändring av arbetshastigheten under dagens opp. Emeertid framgår det av diagrammet, att arbetshastigheten i detta fa var högre under den varma än under den något svaare dagen. Ingen skinad föreå:g mean de båda dagarna ifråga om pusnivå, men det var en tendens ti högre kroppstemperatur under arbetsdagens senare de vid högre utetemperatur, även om skinaden måste betraktas som ganska iten. sutigen var även i detta fa svettningen och mängden dryck större vid varmare väder. Fig. 17 visar resutaten från försökspersonen S. A., som utförde pantsättning utan fäckhackning de båda dagarna. Det framgår, att temperaturen den ena försöksdagen varierade mean I7 och 23 C, den andra mean 8 och 14 o C. I detta fa ser man en viss tendens ti ägre arbetshastighet under den varmare dagen, medan inga större förändringar i arbetshastighet inträffade under arbetsdagens opp. Som synes rådde inga säkra skinader mean dagarna ifråga om pusfrekvens och kroppstemperatur under arbete, medan däremot viavärdena för kroppstemperaturen åg något högre under den varma än under den kaa dagen. V ad sutigen angår svettning och mängden dryck under arbetsdagen, voro de även i detta fa större vid varmare väder. Resutaten av dessa fåtaiga jämföreser visa, att de vid observationerna förekommande variationerna i ufttemperatur inte edde ti någon påtagig inverkan på arbetshastighet eer fysioogisk beastning. Även om det i samtiga tre fa var en kart ökad svettningsintensitet vid varmare väder, kunde man dock icke spåra någon i pusnivån säkert påvisbar ökning av beastningen på bodomoppet, och svettningsvärdena voro ej heer av en sådan storeksordning, att de kunde tänkas eda ti någon mera markerad rubbning av kroppens vätske- och satbaans. I detta sammanhang bör påpekas, att försökspersonerna anpassade sin kädse efter vädereken, viket het säkert bidrog ti att modifiera effekten av variationen i ufttemperatur Några jämföreser mean pantering med och utan fäckhackning De i tabe I S redovisade resutaten tiåta för några av försökspersonerna en jämförese av den fysioogiska beastningen mean dagsångt arbete med

45 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 45 Tabe 16. Jämförese av arbetshastighet och fysioogisk beastning mean pantsättning samt kombinerad fäckhackning och pantsättning. Medeta av resutat från förmiddags- och eftermiddagsskift. Comparison between panting with and without scaping with respect to working speed and physioogica strain. Fäckhackning och pantsättning Pantsättning Panting without scaping Panting with scaping Försöksperson Worker För- Efter- För- Efter- Medeta Medeta middag middag middag Me an Mean p.m. a.m. p.m. m!~!.ag Lufttemp. o c A.A. 17,0 20,5 IS,75 r6,o 17,5 16,75 Air temp. S.A. ro,s 14,0 12,25 10,0 12,0 II,O G.G. S,o 7,0 7,50 7,S II,O 9,4 Medeta II,S I3,S I2,S 11,3 13,5 12,4 Me an Pantor/min A.A. 4,05 3,63 3,S4 2,12 2,22 2,17 Seedingsfmin S.A. 3,71 4,16 3,94 2,2S 2,10 2,19 G.G. 4,00 3,67 3,S4 2,56 2,13 2,35 Medeta 3,92 3,S2 3,S7 2,32 2,15 2,24 Mean Svettning m/tim A.A s 479 3S S Perspiration mfhour S.A S 351 3S G.G. IIO rs6 Medeta 2Sr 340 3II S6 Me an Dryck mftim A.A. I4S S3 II9 Fuid refreshments S.A. I5 IIS u6,5 II4 106 IIO mfhour G.G. S2 o Medeta II5 Sr 9S I5 So 9S Mean Pusfrekvens A.A , under arbete S.A. IIO 124 II Puse rate during work G.G. S9 Sr ss II7 I3 I5 Medeta 104 I3 IOS Mean Rektatemperatur A.A. 37,5 37>4 37,45 37,4 37,1 37,25 i via C S.A. 37,0 37,2 37,10 37,2 36,9 37,05 Recta temp. at rest G.G. 36,S 37,0 36,90 36,7 36,9 36,So Medeta 37,1 37,2 37,15 37,1 36,97 37,04 Mean Rektatemperatur A.A. 37,9 3S,3 3S,10 37,6 37,S 37,7 under arbete S.A. 37,7 37,S 37,75 37,S 37,S 37,S Recta temp. during G.G. 37,5 37,S 37,65 37,S 37,S 37,S work Medeta S,o 37,S5 37,73 37,S 37,76 Mean

46 ~ GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON pantsättning enbart och med kombinerad fäckhackning och pantsättning, i båda faen utfört med SFI-hacka. Resutaten i detta avseende, som gäer försökspersonerna A. A., S. A. och G. G., ha sammanfattats i tabe 16. Det framgår av tabeen, att endast små avvikeser föreågo ifråga om ufttemperaturen under de parvis jämförda dagarna, varför materiaet ägnar sig för den här avsedda jämföresen av den fysioogiska beastningen vid de båda arbetsmetoderna. Som synes av tabeen, var det inga påtagiga skinader ifråga om svett- Panfor /min 5 0,-----, , ,-----, ,-----o XdM~p~-*Jo ~tst=t=f Luftkmp<Zratur c 2 4 Air femp~f'auf'e oc 1.~.L.._...J....J.. t...:...- J 16 er :: Svdtnint;~ och O dryck m/tim 800.,---, ,,-----, , , ~~~~::~1 ~ ==~ =~ ::~1 :=::1 ::~t~=~ Pussiaq/min 150 Pv/se rafe pgr minu/e 110. o, o'f\ <; o fb~ s o. 70 R<Zkfahz.mp c 390,---,-----., ,-----, ,----- Reca/ kmperauf'e o:s.o ~J;~ -- _f-======== Ä ~-- Ar>b<Zispass. P~f'iods of work 37.o-'--'----'---'------' J J ' :=+-~ i=-~ K Hours Fig. r8. Pantsättning med SFI-hacka (fyda symboer) och med enmansborr, (öppna symboer) arbetare A. A. Panting proper with SFI hoe (fied symbos) and with one-man auger (open symbos)..

47 PLANTERING - EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 47 ning och kroppstemperatur mean enbart pantsättning och kombinerad fäckhackning och pantsättning. Däremot var pusnivån i samtiga fa högre vid den senare arbetsmetoden än vid den förra. Man kan inte säkert yttra sig om orsaken härti, men en möjighet är; att de vid fäckhackningen förekommande sagen med hackan eder ti momentana pusstegringar, som bivit något överrepresenterade vid materiaets insamande. En annan möjig förkaring är, att ägesbeastningen på bodomoppet var något större vid den kombinerade fäckhackningen och pantsättningen än vid enbart pantsättning. Vid det förra arbetet intar nämigen försökspersonen en het upprätt kroppsstäning under en större de av arbetstiden än i det senare faet, där andeen arbete i framåtböjd stäning är större. Under aa förhåanden var den påvisade skinaden i pusnivå reativt iten, men man kan dock hävda, att något större krav på arbetare i praktiken stäes vid det kombinerade arbetssättet än vid enbart pantsättning Jämförese mean pantsättning med enmansborr och SPI-hacka I den föreiggande undersökningen var det möjigt att, då det gäer pantsättning med enmansborr i jämförese med SFI-hacka, i viss mån kompettera tidsstudierna utöver de resutat, som redan refererats ovan i avsnittet om syreupptagningen. Resutaten av denna jämförese, som gäer försökspersonen A. A., demonstreras av fig. 18. Som synes studerades arbetet med SFI-hackan under en he dag, medan studien av arbetet med enmansborren inskränkte sig ti förmiddagsskiftet. Det framgår av fig. 18, att den mest påtagiga skinaden mean de båda dagarna var den högre arbetshastigheten vid användning av SFI-hackan. Däremot rådde inga större skinader i pusfrekvens och kroppstemperatur under arbete. Svettningen var något större vid arbete med enmansborr, viket möjigen kan sammanhänga med den nå:got högre ufttemperaturen i detta fa. 93 Diskussion I den föreiggande arbetsfysioogiska undersökningen har en jämförese gjorts över arbetstyngden vid panteringsarbeten utförda med en serie oika arbetsmetoder och redskap, varjämte man genom studier under oppet av normaa arbetsdagar försökt bida sig en uppfattning om den genomsnittiga arbetstyngden vid denna typ av arbeten. Man fann het amänt, att de studerade panteringsarbetena kunna kassificeras som»medetunga» eer»tunga», enigt de bedömningsgrunder, som angivits av Christensen för syreupptagning, pusfrekvens och kroppstemperatur under arbete. I fråga om arbetstyngd föreåga dock vissa ski-

48 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON nader av betydese ur rekryterirrgssynpunkt, speciet vid en syssesättning som skogspantering, där man ju ofta åter vissa arb~tsmoment utföras av ungdom och kvinnor. Som exempe kan nämnas, att pantsättning i öppna gropar med hjäp av panteringspinne skedde med ägre syr~upptagningsintensitet än övriga studerade pantsättningsmetoder, varför detta arbete bör ägna sig för de nämnda kategorierna av personer. Vid b~dömningen av dessa resutat måste man dock ta hänsyn ti att pantoroa i det förra faet sattes i på förhand upphackade gropar, medan. pantsättning med SFI'-hacka och enmansborr även innefattade upptagandet av panteringsgropen. Med avseende på den praktiska fysioogiska verkningsgraden, bed9md med hjäp av syreupptagningen i reation ti arbetsprestationen, fann man vid fäckhackning, att två av de studerade redskapen, nämigen SFI-hackan och fåhackan, ågo bättre ti än de övriga. Detta sammanhänger troigen med att de båda förstnämnda hackoroa äro skåformiga, viket gör, att dessa hackor mera hyva bort humustäcket än övriga provade redskap. Några jämföreser gjordes även över arbete på oika marker, varvid kart kunde konstateras, att arbetssvårigheten är större på gräsmark än på skogsmark med ett reativt tunt och väförmutnat humustäcke. Vid undersökningarna under oppet av normaa arbetsdagar kunde iakttas, atf det i amänhet inte var någon bestämd tendens ti förändring av arbetshastighet och fysioogisk beastning under oppet av arbetsdagen. Vissa jämföreser voro möjiga mean den fysioogiska beastningen under tämigen varrna och tämigen svaa dagar. Inom den studerade variationsbredden för ufttemperaturen kunde härvid ingen påtagig skinad i fysioogisk beastning iakttas. Visserigen var svettningen het naturigt större vid varmare väder, men den nådde dock ej upp ti en nivå, som påverkade arbetsförmågan. Iband torde dock dehydrering genom svettning kunna bi en trötthetsfaktor. En jämförese av enbart pantsättningsarbete med pantsättning kombinerad med fäckhackning visade högre pusvärden, d. v. s. en större cirkuationsbeastning i det senare faet. Resutaten av den föreiggande undersökningen bekräfta den goda tidsmässiga effektiviteten vid arbete med SFI-hackan, samtidigt som man kunde konstatera, att denna arbetsmetod även igger vä ti med avseende på arbetamas energiförbrukning i reation ti arbetsprestationens storek. 94 Sammanfattning av de fysioogiska studierna (I) Undersökningar ha utförts över syreupptagning, pusfrekvens, kroppstemperatur, svettningens storek samt arbetshastighet vid panteringsarbeten i skogen utförda med en serie oika arbetsmetoder och redskap.

49 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 49 (2) De studerade arbetena kunde i amänhet kassificeras som»medetunga» eer»tunga», varvid man dock fann, att den fysioogiska beastningen vid vissa aternativ för arbetets utförande var ägre, varför dessa bättre än andra ämpa sig för personer med en viss begränsning av arbetsförmågan. (3) Data anges över arbetstyngd och praktisk fysioogisk verkningsgrad vid oika metoder för fäckhackning och pantsättning, iksom också över inverkan på arbetssvårigheten av några typiska markförhåanden samt energikostnader för gång i terrängen. (4) Ingen väsentig inverkan av ufttemperaturen på den fysioogiska arbetsbeastningen eer arbetshastigheten kunde spåras inom ramen för deu reativt måttiga temperaturvariation, som förekom under observationstiden. 95 Några jämföreser mean resutaten från de egentiga tidstudierna.och de fysioogiska ångtidsförsöken vid pantering med SFI-hacka Eftersom arbetarna S. A. och G. G. medverkat såvä vid tidsstudierna som vid de fysioogiska studierna och svårighetsförhåandena vid de fysioogiska studierna kunna bedömas vara ungefär ikvärdiga med medetaet vid tidsstudierna, kan det vara av intresse att jämföra resutaten. N edanstående sammanstäning beyser arbetsprestationer och pusfrekvenser vid de två studierna (tab. 17): Tabe 17. Jämförese mean verktid och pusfrekvens vid tidsstudierna och vid de fysioogiska studierna Comparison between effective time and puse rate at the time studies and at the physioogica studies Arbetare Worker S. A. G. G. Medeta Mean Pantor per verkminut Seedii:tgs/min. Fäckhackning + pantsättning Scaping + panting Pantsättning Panting proper Pusfrekvens i sagfmin Puse rate, heats/min. Fäckhackning + pantsättning Scaping + panting Pantsättning Panting proper Vid Vid Vid Vid Vid tids- fysioo- Vid tids- fysioo- Vid tids- fysioo- Vid tids- fysioostudier g i ska studier giska studier giska studier giska Time studier Time studier Time studier Time studier studies Phy"io. studies Physio. studies Physio. studies Physio. studies studies studies studies 2,3 2,1 4,2 3, I ,5 2,3 4,1 4,0 121 I9 II3 84 2,4 2,2 4,1 3, II6 99

50 50 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON Av tabeen framgår, att prestationerna i medeta voro något högre vid tidsstudierna än vid de fysioogiska ångtidsförsöken. Skinaden torde närmast bero på att korta viaraster ingå i verktiden vid de fysioogiska årrgtidsstudierna, men icke vid tidsstudierna. Pusfrekvensen vid fäckhackning + pantsättning sammanfaer praktiskt taget fuständigt i de båda studierna, medan pusfrekvensen vid enbart pantsättning särskit för G. G. är avsevärt ägre under ångtidsförsöken. Pusfrekvensen är i båda faen ägre vid enbart pantsättning än vid fäckhackning + pantsättning och genomgående ägre för G. G. än för S. A. Det kan även vara av intresse att jämföra de tre arbetare A. A., S. A. och G. G., som arbetat den ängsta tiden under ångtidsförsöken (se tabe IS och I 6). A. A. var endast I 5 år och rätt spensigt byggd. Han hade tidigare icke detagit i panteringsarbeten av detta sag, men gjorde det oaktat en prestation, som var nästan ikvärdig med vad hans ädre och mera tränade kamrater åstadkomma. Det är då inte förvånande att hans pusfrekvens åg så högt: I36 sag vid fäckhackning + pantsättning och I22 vid enbart pantsättning. Av arbetarna S. A. och G. G. var S. A. starkare och G. G. mera teknisk. Detta senare framgår med stor tydighet a v den mycket åga pusfrekvensen vid pantsättning för G. G. Man synes därav kunna dra den sutsatsen, att pantsättning med SFI-hacka kan vara ett reativt ätt arbete, om arbetaren har tiägnat sig den rätta tekniken. Med edning av tabe IS ha under ångtidsförsöken föjande verktider och totaprestationer i medeta per dag uträknats (tab. I8): Tabe 18. Verktider och prestationer under ångtidsförsöken Effective time and performance during the extended tests Verktid i min per dag Pantor per dag Effective time, min/day Seedings/day Arbetare Worker Fäckhackning + Enbart Fäckhackning + Enbart pantsättning pantsättning pantsättning pantsättning Scaping + panting Panting proper Scaping + panting Panting proper A. A I6 6so I 100 S.A I 263 G. G Sos I 350 Medeta Mean 329 Även kviströjning ingår i arbetet. A. A. hackade i medeta 8, S. A. I4 och G. G. 12 dm2 stora fäckar I 240

51 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 10. Panteringarnas bioogiska resutat 51 Från första hösten efter panteringarnas utförande fram ti hösten 1956 uppmättes två gånger årigen antaet evande, tynande och döda pantor. Tynande pantor ingå såedes ej i procenttaet evande pantor. Som edning för bedömning av resutaten kan nämnas, att vädret under panteringarna i Östergötand våren 1954 var mycket varmt och torrt. Särskit granpantorna hade före utsättningen skjutit ånga skott, som sågo mycket beka och tynande ut. En tid efter panteringarnas utförande kom dock en de regn och räddade situationen. I N ordand var vädret våren och sommaren 1954 kat och fuktigt. Under år 1955 var vädret under panteringstiden fuktigt och kat men under den återstående vegetationsperioden varmt och torrt i hea andet. Torrast och varmast var det i Östergötand, där ett stort anta pantor gingo ut speciet i exponerande ägen. Samma var förhåandet i Skåne och Daarna, där avgången bev stor på torrare backar och i sydsuttningar. I Norrand voro förhåandena betydigt gynnsammare. Även de 1954 gjorda panteringarna påverkades ogynnsamt av 1955 års torka. Om det använda pantmateriaet kan sägas, att detta tihandahös av markägarna. Någon utgaring före panteringen skedde icke annat än av tydigt mindervärdiga pantor. Den oomskoade taen var i fera fa av mycket dåig kvaitet. Aa pantor voro före panteringen behandade med Gesaroösning, utom på två ny brända ytor i Norrand och två ytor i Daarna, där också angreppen av snytbaggar bevo förödande. Vid den första inventeringen sent på hösten efter 1955 års panteringar uppdrogs och undersöktes varje död panta för att söka utröna den tänkbara dödsorsaken. De orsaker som registrerades voro: dåig pantering, snytbaggeangrepp och ej synbar dödsorsak. Angrepp av snytbaggar förekom givetvis av oika grader. Någon gradering med hänsyn ti angreppets konsekvenser för pantans överevnad, ansågs dock icke möjig att genomföra, varför anteckning om snytbaggar gjordes, så fort ett angrepp kunde faststäas. Det är atså ingaunda säkert, att angreppet atid var den primära dödsorsaken. I Östergötand konstaterades vidare förekomst av tavivar. Då dessa ju ofta föja efter snytbaggarna, bir deras angrepp närmast sekundärt. Pantor tihörande kassen ej synbar dödsorsak, torde i huvudsak ha dött av torka eer dåig kondition hos pantorna vid sättningen. Nedan föjer en sammanstäning från anteckningarna vid inventeringen ( tab. 19). Då 1955 var ett dåigt panteringsår, är det rätt många döda pantor, som igga ti grund för tabeen. I Norrand var antaet döda pantor mycket itet, och någon synbar anedning ti förekommande avgång kunde där icke konstateras. I Skåne gjordes ej någon motsvarande inventering.

52 52 GEORG~CALLIN och JAN-ERIK HANSSON Trakt District Östergötand. Daarna... Ingen No Snyt- Dåig baggar pant. Hy o- Poor bi u s pantin g I5 - - I Tabe 19. Orsaken ti pantavgång Cause of mortaity Liten (4 dm2) Sma Fäckhackning Scaping Medestor (IZ dm2) Norma Okänd Snyt- Dåig Okänd Snyt- Dåig Okänd Snytan. baggar pant. an. baggar pant. an. baggar pant. an. Reason Hy o- Poor Reason Hy o- Poor Reason Hy o- Poor Roason un- bius pant- un- bins pant- unknown in g known i ng known ing bins pant- un- known I I go Stor (I8 dm2) I,arge Dåig ~Okänd 9 o Av tabeen synes framgå, att någon säker tendens ti skinader i snytbaggeangrepp, om pantorna satts utan eer med större eer mindre grad av fäckhackning, icke fanns i materiaet. Enigt vad som vid inventeringen kunde bedömas, berodde avgången i mycket få fa på dåig pantering. Det var dock rätt svårt att så pass ångt efter panteringen kunna bedöma panteringens utförande Jämförese mean oika panteringsmetoder års panteringar % evande pantor 100 t/ve seeci/;~s 50 1 = SFI-hacka + fäckhacknin~ 2 Pikhacka +öppna <:?ropar och fåhacka borr 3=Modohacka +kämspdt vårrzn 1954 hösten 1954 vårcz.n 1955 höstrzn 1955 sommaran 1956 Fig. 19. % evande pantor vid pantering I954 av 2jo ta på fem ytor på obränd råhumusmark i Norrand med SFI-hacka, borr, kämspett och i öppna gropar. % ive seedings at panting with scaping of zfo pine on unbrunt sites in Norrand with SFI hoe, one-man anger, dibbe bar and in open haes. Fäckhackning = scaping, öppna gropar = open hoes, borr = one-man anger, kämspett = dibbe bar.

53 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 53 Pantering av 2jo ta på fem ytor på obränd råhumusmark i Norrand (fig. 19). Statistiska jämföreser enigt Student's t-test mean procenttaet sommaren 1956 evande pantor vid fäckhackning + pantsättning med SFI-hacka, pikhacka+ öppna gropar, fåhacka+ borr och modohacka + kämspett visa icke några signifikativa skinader. 1 öppna ~ropar och borr m<ld fäckhacknin~ 2 SFI-hacka och snedhacka " " 3 Kämspatt 50 4 = SFI-hacka utan fäcki1acknin"< 5 = Kämspatt " u 6 = Snedhacka " 7= Borr ~ vårczn 1954 hösten 1954 våren 1955 sommaren 1956 Fig. zo. % evande pantor vid pantering 1954 av zfo ta med och utan fäckhackning på brända marker i Norrand. % ive seedings at panting 1954 of z jo pine with and without scaping on burnt sites in Norrand. Med fäckhackning ~ with scaping, utan fäckhackning ~ without scaping. Pantering av 2/o ta på två nybrända ytor i Norrand (fig. 20). Pantmateriaet var des svagt, des ej Gesarobehandat. Avgången på grund av snytbaggar var mycket stor. statistiska jämföreser mean procenttaet sommaren 1956 evande pantor vid pantering med och utan fäckhackning visa starkt signifikativa skinader (P= o,oo1'''''') ti förmån för pantering med fäckhackning. I övrigt förefinnas inga signifikativa skinader. Pantering av omskoad kontinentgran på två obrända ytor i Östergötand (fig. 21). statistiska jämföreser visa starkt signifikativa skinader mean pantering med och utan fäckhackning (P= o,oo1***). Övriga skinader äro icke signifikativa.

54 54 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON Öppna qropar med fäckhackninq 2 SFI-hacka 3 Borr utan fäckhacknin~ 4:5FI-hacka " ~ våren 1954 höstc:zn 1954 hösten 1955 våren 1956 Fig. 21. % evande pantor vid pantering 1954 i Östergötand av omskoad gran med och utan fäckhackning. % ive seedings at panting 1954 in Östergötand of transpanted spruce with and without scaping SFI-hacka mad fäckhackninq 2 = Öppna (!ropar " 3 = Enmansborr " 4 = SFI-hac:ka utan 5 = Enmansborr , , ~ ~ vårczn 1954 höst!zn 1%4 vårczn 1955 höshzn 1955 våra n 1956 Fig. 22. % evande pantor vid pantering 1954 i Östergötand av omskoad gran med och utan fäckhackning. %ive seedings at panting 1954 in Östergötand of transpanted spruce with and without scapiug.

55 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 55 Pantering av omskoad kontinentgran på tre obrända ytor i Östergötand (fig. 22). statistiska jämföreser visa föjande resutat: Jämförese mean SFI-hacka med fäckhackning - Borr med fäckhackning... - SFI-hacka utan >) >) -Borr utan signifikans P= o,orz* P= o,os* P= o,or** p= 0,004** 50 Ta 2/0 ~======1 :3 1=Öppna qropar m<zd fäckhacknin~ 2 Borr 3 SFI-hacka -...:.:::::::::======; Kontin<Znt~ran 4 c Borr utan fäckhacknin~ 5 SFI-hacka ~ ~ våren 1954 hösten 1954 våren 1955 höst<zn 1955 vår~n 1956 Fig. 23. % evande pantor vid pantering 1954 i Östergötand av omskoad gran utan fäckhackning och zfo ta med fäckhackning. %ive seedings at panting 1954 in Östergötand of transpanted spruce without scaping and zfo pine with scaping. Pantering på exponerad betesmark i Östergötand (fig. 23). Några signifikativa skinader mean oika metoder utförda med fäckhackning och mean oika metoder utförda utan fäckhackning förekomma icke. Mean pantsättning med och utan fäckhackning äro skinaderna däremot starkt signifikativa (P < o,oor***). Att observera är emeertid, att jämföresen i detta fa gäer oika pantsag, nämigen 2{2 gran och 2jo ta.

56 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON 50 "-'=======4 5.4 Borr utan fäckhackriin~ 5 SFI-hacka " u r r ~ ~ vår~n hösten varq.n höst!z.n våren Fig. 24. % evande pantor vid pantering 1954 Östergötand av zfo ta med och utan fäckhackning. %ive seedings at panting I954 in Östergötand of zfo pine with and without scaping. Pantering av zjo ta på torr-frisk vacciniumtyp i Östergötand (fig. 24). Skinaden mean metoder utförda med och utan fäckhackning är starkt signifikativ (P< o,oor***). I övrigt finnas inga signifikativa skinader. O/o 12vande pantor 100 (, ~<~.-;.,_,.- 2/0 och 3/0 Gran 2/0 Ta O/o S 18 SFI-hacka med fäckhackninq av 18 dm2 stora fäckar ' 50 s 4 4 P 12 Pikhacka öppna ~ropar med fäckhacknin~ av 1Z dm2.stora fäe ar p 10 u I u \t,, u 10 I r ,r ~ ~-LQ juni oktober jui juni oktob12r jui Fig. 25. % evande pantor vid pantering 1955 i Norrand av oomskoad ta och gran med oika stor fäckhackning. % ive seedings at panting 1955 in Norrand of not transpanted pine and spruce with various sizes of spots.

57 PLANTERING - EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 1955 års panteringar Pantering av oomskoad gran och ta på I2 brända och obrända ytor i Norrand (fig. 25). Jämföreser eni'gt Student's t-test visa, att skinaderna i procent överevande pantor mean S F -hacka med respektive iten, medestor och stor fäckhackning å ena sidan och pikhacka + öppna gropar å andra sidan äro starkt signifikativa för granmateriaet (P< o,oor': ''': ), men icke signifikativa för tamateriaet. Mean fäckhackning av oika stora fäckar med SFIhacka förefinnas inga signifikativa skinader. 57 0/o czvanda. pantor 100 tive eed'1;"3s O/o 100 utan fyjord 50 Sp13 =Spett med fäckhacknin~ 5 19 SFI-hacka " " s 13. s 4 = av 13dm2 stora fäckar " 1Q. 13 " ~~. 4!L P 12 Pikhacka +öppna ~"opar mczd fiickhacknin~ av 12 dm2. stora. fäckar , , , ~ o maj SIZphzmbczr juni maj sczptczmbczr juni Fig. z6. % evande pantor vid pantering 1955 i Daarna av z jo ta med och utan fyjord och med oika stor fäckhackning. %ive seedings at panting 1955 in Daarna of 2jo pine with and without suppementary soi and with various sizes of spats. Pantering av 2[0 ta på II brända och obrända ytor i Daarna (fig. 26). Aa ytor utom två voro beägna i starkt exponerade sydsuttningar. Pantmateriaet var rätt svagt. Statistiska jämföreser visa föjande resutat: Jämförese mean signifikans SFI-hacka stora och medestora fäckar - Pikhacka + öppna gropar... P < o,oor*** SFI-hacka små fäckar» +» >> P = o,o5* SFI-hacka stora fäckar - SFI-hacka medestora fäckar Ej sign. SFI-hacka stora och medestora fäckar - SFI-hacka små P < o,o5* Mean oika metoder med fyjord förefinnas inga signifikativa skinader. 50

58 ss GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON S 2QoSFI-hacka med 20dm2 fäckhacknin~ 513 " 13 " s 4 = 4 " 5O= utan P13 =Pikhacka +öppna (ropar med 13dm2. fäckhackninq O/a evandrz pantor 100 ve.reedl'n_ff.r B Q = Enmansborr utan Kontinrzn+<:jran 2/1 Ta 2/0 O/o Bo 54 Szo 513 P ~ r r ~ o apri/maj navczmb.r maj apri/maj novczmbrzr maj Fig. 27. % evande pantor vid pantering 1955 Östergötand av omskoad gran och zjo ta med och utan fäckhackning. %ive seedings at panting 1955 in Östergötand of transpanted spruce and z/o pine with and without scaping and with various sizes of spots. Pantering av omskoad kontinentgran och oomskoad ta på IO ytor i Östergötand (fig. 27). Sommaren 1955 var som tidigare påpekats, extremt torr. statistiska jämföreser mean de oika metoderna visa föjande resutat: so Bo 50 Jämförese mean signifikans Omskoad kontinentgran SFI-hacka stora och medestora fäckar SFI-hacka små fäckar SFI-hacka med fäckhackning Pikhacka + öppna gropar SFI-hacka medestora fäckar SFI-hacka stora fäckar SFI-hacka stora fäckar Gomskoad ta SFI-hacka med fäckhackning Pikhacka + öppna gropar Skinader mean SFI-hacka med SFI-hacka utan fäckhackning Pikhacka + öppna gropar } - { SFI-hacka utan fäckhackning Borr» >> - Pikhacka + öppna gropar SFI-hacka utan fäckhackning } -Borr» >> - SFI-hacka små fäckar.... medestora fäckar... små fäckar.... Pikhacka + öppna gropar } - { SFI-hacka utan fäckhackning Borr >> >> _ {SFI-hacka utan fäckhackning} Borr >> >> oika fäckstorekar Borr utan fäckhackning.... ::4 P < o,oor***' P= o,i 0 P< o,oor*** P= o,o4* Ej sign. P< o,oor*** P< o,oor*** P< o,oor*** Ej sign. Ej sign.

59 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 59 Ofo rz.vand12. pantor 100 / 've s~ed 1-i?y.s 2/1 och 2/2. Kontinent~ran 2/0 Ta O/o S19 SFI-hacka med 19dm2 fäckhacknin~ S13 13 ", 54 4 B O utan P13 =Pikhacka öppna ~ropar med 13 dm'. fäckhacknin~ B Q Enmansborr utan ~ ,,------, tO apri 1955 juni 1955 apri 1955 juni 1955 Fig. 28. % evande pantor vid pantering 1955 i Skåne av omskoad gran och 2jo ta med och utan fäckhackning. % ive seedings at panting 1955 in Skåne of transpanted spruce and z/o pine with and without scaping and with various sizes of spots. Pantering av omskoad kontinentgran och oomskoad ta i Skåne (fig. 28). Materiaet omfattar endast två ytor, beägna på rätt exponerad och devis torr mark. Omskoad kontinentgran Pikhacka + öppna gropar Jämförese mean Pikhacka + öppna gropar Pikhacka + öppna gropar SFI-hacka stora och medestora fäckar SFI-hacka stora fäckar SFI-hacka medestora fäckar SFI-hacka stora fäckar SFI-hacka utan fäckhackning { SFI-hacka stora fäckar... } SFI-hacka medestora fäckar SFI-hacka små fäckar.... SFI-hacka utan fäckhackning.. SFI-hacka utan fäckhackning.. SFI-hacka medestora fäckar.. SFI-hacka små fäckar.... SFI-hacka små fäckar..... Borr utan fäckhackning.... Signifikans Ej sign. p= 0,017* p= 0,02* p= 0,05* Ej sign. Ej sign. P= o,o5* Ej sign. Gomskoad ta SFI-hacka stora fäckar } SFI-hacka medestora fäckar SFI-hacka små fäckar SFI-hacka stora fäckar SFI-hacka medestora fäckar SFI-hacka små fäckar Pikhacka + öppna gropar SFI-hacka stora fäckar SFI-hacka medestora fäckar SFI-hacka utan fäckhackning - Pikhacka + öppna gropar... SFI-hacka utan fäckhackning.. }} )) medestora fäckar.. >> små fäckar.... Borr utan fäckhackning.... Ej sign. p= 0,007** p= 0,017* Ej sign. Ej sign. P= o,oog** Ej sign. Ej sign.

60 6o GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON Sammanfattning och diskussion av det bioogiska resutatet Innan man drar några sutsatser av inventeringarna, kan det vara ämpigt att göra kart för sig vad en signifikativ skinad mean två oika metoder innebär. Om man först begränsar sig ti en yta, där P-värdet för en skinad t. ex. är = o,oi, så betyder detta rent teoretiskt att, om skinaden enbart skue bero på sumpen, en ika stor eer större skinad endast inträffar en gång på 100. Detta gäer generet vid pantering på iknande marker, vid samma väderek, med samma noggrannhet och med ikvärdiga pantor. I och med att signifikativa skinader förekomma på oika marker, inom oika kimatområden, för panteringar utförda av oika arbetare och under oika år, få skinaderna at större genere gitighet. P-värdet säger däremot ingenting om skinadernas storek. Man får därför i varje särskit fa undersöka, om skinaderna kunna anses vara av praktisk betydese. I det föjande ska en sammanfattning och diskussion av resutaten göras skinaden i procent evande pantor vid pantering med och utan fäckhackning Av de framagda figurerna framgår, att pantering med fäckhackning i samtiga jämföreser givit högre procent evande pantor än pantering utan fäckhackning. Om man bortser från de ytor i Norrand, där snytbaggen spoierade panteringen, var procenten evande och växtiga pantor efter två a tre vegetationsperioder i medeta föjande (tab. 20): Tabe 20. Jämförese mean % evande pantor vid pantering med och utan fäckhackning Comparison between surviva of seedings panted with and without scaping % evande och växtiga pantor % ive and vigorous seedings 1954 års panteringar i Norrand och Östergötand.... Reation 1954 Reationship 1955 års panteringar i Östergötand.... Skåne Medeta.... Mean Reation Rea tionshi p Med fäckhackning Utan fäckhackning With scaping Without scaping Då skinaden i procent evande pantor mean pantering med och utan fäckhackning är starkt signifikativ för hea materiaet, då jämföreserna äro So

61 PLANTERING - EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 6r utförda under två i kimatiskt avseende så oika år som I954 och I955, där 1954 kan anses vara rätt normat och I955 devis extremt torrt, då ett stort anta arbetare, och då såvä brända som obrända marker från Skåne i söder och Lappand i norr ingå i materiaet, torde man våga dra den generea sutsatsen, att pantering på våra normaa skogsmarker ger bättre resutat då den sker med än utan fäckhackning. Finjordiga marker med risk för uppfrysning och trakter med hög sommarnederbörd kunna dock troigen i viss mån undanta:gas från denna rege (se nedan punkt 2). Vad kan nu förkaringen ti detta vara? Några speciea undersökningar för att få karhet haruti ha icke gjorts, men man skue kunna peka på föjande möjiga förkaringar: I :o Panteringen bir bättre utförd, då humustäcket är borthackat. 2 :o Konkurrensen om vatten och näring bir mindre, då hyggesvegetationen omkring pantan är bortskaffad. 3 :o Mindre regnskurar och dagg utnyttjas bättre av pantan, då det faer direkt på jorden. 4 :o Temperaturen i marken bir högre, då humusen är borttagen. OJ. Skinaden i procent evande pantor vid pantering med stor och iten fäckhackning Vid I955 års panteringsstudier jämfördes vid pantering med SFI-hacka, som tidigare nämnts, tre oika fäckstorekar på i medeta ca 4, 12 och 18 dm 2 I Östergötand och Skåne användes både omskoade och oomskoade pantor, i Norrand och Daarna endast oomskoade. Då skånemateriaet är rätt itet och tendensen däri är densamma som i Östergötandsmateriaet, ansågs det ämpigt att så ihop Skåne- och Östergötandsmateriaen. Föjande procentta evande pantor uppmättes i medeta för de oika fäckstorekarna (ta b. 2 I) : Tabe 21. Jämförese mean % evande pantor vid hackning av oika stora fäckar Comparison between surviva of seedings panted in spots of various sizes % evande och växtiga pantor % ive and vigorous seedings stora fäckar!,arge spots Omskoad gran Transpanted spruce Gomskoad ta och gran... ; Not transpanted pine and spruce Re. verktid vid pantering ca Reative effective time at panting, about IIZ Medestora fäckar Medium spots , (,IOO Små fäckar Sma spots So

62 62 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON statistiska jämföreser visa fö j ande signifikanser. stora och medestora fäckar I,arge and medium spots Omskoade pantor.... p = 0,00!7** Transpan t ed seedings Oomskoade pantor.... Not transpanted seedings Ej sign. Not sign. Skinad mean Difference between Medestora och små fäckar Mediumand sma spats P= o,or** Ej sign. Not sign. stora och små fäckar I,arge and sma spats P< o,oor *** Ej sign. Not sign. Skinaden i överevnad vid oika fäckstorek är såunda inte så stor, varför det i praktiken i rege torde vara mest rationet att hacka rätt små fäckar och i stäet ägga ned något större kostnader på en kompettering. På en de marker kan man dock av vissa skä, t. ex. stark hyggesvegetation, vija hacka stora fäckar för att hindra pantorna från att bi övertäckta. Skinaden i överevnad vid oika fäckstorek är dessutom mindre för oomskoade än för omskoade pantor och icke stastistiskt säkerstäd. Man skue möjigen med edning därav kunna dra den sutsatsen, att man i princip kan nöja sig med mindre fäckstorek vid pantering av oomskoade än av omskoade pantor skinaden mean oika panteringsmerader beträffande procenten överevande pantor I04I. Pantsättning med fäckhackning Vid I954 års panteringar var, om man undantar de snytbaggeskadade ytorna, procenten evande och växtiga pantor vid pantering med fäckhackning efter tre vegetationsperioder fö j ande (ta b. 22) : Tabe 22. Jämförese mean oika metoder med fäckhackning år 1954 med avseende på % evande pantor Comparison between various methods with scaping as regards the surviva of seedings. SFI-hacka Öppna gropar Enmansborr SFI-hoe Open haes One-man anger Skinaderna äro icke signifikativa. Procent evande pantor % ive seedings, panted with scaping Sz För 1955 års panteringar var efter två vegetationsperioder procenteri evande och växtiga pantor vid pantering med fäckhackning i medeta föjande (tab. 23):

63 PLANTERING - EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE Tabe 23. Jämföreser mean % evande pantor vid oika metoder utförda med fäckhackning år 1955 Comparison between various methods with scaping as regards the surviva of seedings Pikhacka+ SFI-hacka öppna gropar Signifikans mean metoderna SFI-hoe Pik-hoe+openhoes Significance between methods Ta Gran Ta Gran Pine Spruce Pine Spruce Procent evande pantor % ive seedings, panted with scaping Ta Pin e Gran Spruce Norrand Ej sign. P< o,oo1*** Not sign. Daarna P< o,oo1*** Östergötand P< o,oo1*** P < o,oo1*** Skåne Ej sign. Ej sign. Not sign. Not sign. Medeta o 71 Mean Reation ! Reationship Resutaten från 1954 års panteringsförsök tyda på att det under ett mera normat år ej är någon skinad mean SFI-hacka med fäckhackning och pikhacka+ öppna gropar, medan resutaten från 1955 års panteringar visa, att SFI-hackan under ett torrt år kan ge bättre resutat än pantering i öppna gropar. Föjande förhåanden kunna möjigen ge en förkaring ti skinaden mean pantering med SFI-hacka och i öppna gropar: r :o Vid pantering med SFI-hacka paceras pantrötterna mera utbredda i sided än vid pantering i öppna gropar. 2 :o J ordens naturiga agring bibehåes i stort sett oförändrad vid pantering med SFI-hacka. 3 :o Vid pantering i öppna gropar hackas jorden först upp och ägges vid sidan av gropen. Vid pantsättningen återföres jorden, ofta bandad med förna och humus, och packas kring pantrötterna. Detta kan medföra att jorden ättare uttorkas, viket under en torr sommar som 1955 kan medföra större avgång av pantor. I042. Pantsättning utan fäckhackning Procenten efter två a tre vegetationsperioder evande och växtiga pantor var vid pantering med SFI-hacka och borr utan fäckhackning föjande (tab. 24) :

64 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON Tabe 24. Jämföreser mean oika metoder utförda utan fäckhackning med avseende på % evande pantor Comparison between various methods without scaping as regards the surviva of seedings SFI-hacka Enmansborr SFI-hoe One-m.an auger Signifikans mean metoderna Significance between methods 2/0 2/0 Ta Gran 2/1 Ta Gran 2/1 Pin e Spruce Pin e Spruce Ta Gran Procent evande pantor Pin e Spruce % ive seed!ings, panted without sea! pin g 1954 års pantering Ej sign. Ej sign. Not sign. Not sign. Reation Reationship 1955 års pantering: Östergötand Ej sign. P< o,oo1*** Not sign. Skåne Ej sign. Ej sign. Not sign. Not sign. Medeta :Mean Reation 1955 o Reationship Endast i ett fa förefinnes signifikativ skinad mean metoderna. Skinaden i % evande pantor mean ta och gran synes bero på att tapantorna både voro mindre och i sämre kondition än granpantorna skinaden i toppskottsängd mean oika panteringsmetoder 1954 års panteringar Norrand På samtiga ytor i Norrand utom två i Bispgården mättes toppskottsängderna hösten 1956 på var tredje panta. På de obrända ytorna var sista toppskottets ängd cm hösten 1956 medeta föjande: SFI-hacka med fäckhackning 5,38 Pikhacka + öppna gropar 5,67 Fåhacka +borr 4,31 Modohacka + kämspett Utförda statistiska jämföreser enigt Student's t-test visa, att skinaden i toppskottsängd mean pikhacka+ öppna gropar och SFI-hacka ej är signifikativ. Mean SFI-hacka och borr är skinaden nästan signifikativ (P= 0,02'~), och mean SFI-hacka och kämspett icke signifikativ (P= o,1 ). * 4.33

65 PLANTERING - EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE På en bränd yta, där aa metoder utom öppna gropar utfördes utan fäckhackning, var sista toppskottets ängd i cm hösten 1956 i medeta föjande: Pikhacka +öppna gropar Enmansborr EN-kniv SFIhacka Åseespett Bodenhacka SFIspett 5,26 5,88 4,88 5,19 Utförda statistiska beräkningar vrsa inga signifikativa skinader mean metoderna. På två brända ytor, där panteringen utfördes med iten fäckhackning, var sista toppskottets ängd i cm hösten 1956 i medeta föjande: Pikhacka SFI-hacka + öppna gropar Bodenhacka Enmansborr EN-kniv 8,57 7,87 6,83 7,28 8,04 Mean pikhacka + öppna gropar och övriga metoder äro skinaderna icke signifikativa. Mean SFI-hacka å ena sidan och Bodenhacka, borr och ENkniv å andra sidan äro skinaderna nästan signifikativa (P= resp. o,oi6'', o,o5'' och o,o4''). Östergötand På en yta panterad med 2/o ta var sista toppskottets ängd i cm hösten 1955 i medeta föjande: SFI-hacka Öppna Enmansgropar borr med fäckhackning 8.4o 8,71 8,50 SFI-hacka Enmansborr utan fäckhackning 6,43 6,77 De inbördes skinaderna mean metoder utförda med fäckhackning och mean metoder utförda utan fäckhackning äro icke signifikativa. Mean metoder utförda 111ed och utan fäckhackning äro skinaderna nästan signifikativa (P= 0,03':-). På två ytor panterade med omskoad gran mättes toppskottsängden på samtiga pantor hösten Toppskottsängderna i cm voro i medeta föjande: Öppna Enmansborr SFI-hacka gropar med fäckhackning 8,58 8,58 7,76 SFI-hacka Enmansborr utan fäckhackning 6,52 6,32

66 66 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON Skinaderna mean SFI-hacka och pikhacka+ öppna gropar å ena sidan och borr med fäckhackning å andra sidan äro nästan signifikativa (P= 0,05': ). Mean SFI-hacka med och utan fäckhackning är skinaden starkt signifikativ (P= o,oo1': 'f': ). Norrand 1955 års panteringar Vid 1955 års panteringar i Norrand och Daarna sattes i huvudsak mycket små 2jo ta- och 2,'o granpantor. På dessa pantor var det icke möjigt att vid inventeringen hösten 1956 mäta några toppskottsängder. På tre ytor i Norrand där 3/0 gran var panterad uppmättes i medeta föjande toppskottsängder i cm : SFI-hacka med fäckhackning 3,82 Pikhacka + öppna gropar Skinaden mean de två metoderna är nästan signifikativ (P= 0,017': ). Östergötand Hösten 1956 mättes på tre ytor sista toppskottets ängd på var tredje panta. Toppskottsän'gden var i medeta föjande: SFI-hacka med fäckhackning 5,82 Pikhacka + öppna gropar 5,37 SFI-hacka Enmansborr utan fäckhackning Skinaden mean SFI-hacka med fäckhackning och pikhacka+ öppna gropar är icke signifikativ. Mean SFI-hacka med och utan fäckhackning är skinaden nästan signifikativ (P= 0,03': ). Hösten r956 uppmättes på två ytor samtiga toppskott på granpantorna. Toppskottsängden i cm bev i medeta föjande: SFI-hacka med Pikhacka + SFI-hacka Enmansborr fäckhackning öppna gropar utan fäckhackning 9,33 8,ro 8,40 6,82 Skinaden mean SFI-hacka med fäckhackning och borr utan fäckhackning är signifikativ (P= o,003':-,: ). Mean SFI-hacka utan fäckhackning och borr utan fäckhackning är skinaden starkt signifikativ (P= o,oo1':-,:-,: ). Övriga skinader äro icke signifikativa.

67 48: 8 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE Som sammanfattning ha föjande reativa toppskottsängder för hea: materiaet uträknats (tab. 25). Tabe 25. Sista toppskottets reativa ängd vid oika panteringsmetoder The reative ength of ast termina shoot at various panting methods År Y ear SFI- Öppna Enmans- Käm- Boden- SFI- Enmanshacka gropar borr spett hacka hacka borr SFI-hoe Open haes Auger Dibbebar Boden hoe SFI-hoe Auger Sista toppskottets reativa ängd Reative ength of ast termina shoot Med fäckhackning With scaping Utan fäckhackning Without scaping I954 IDO IDO o - - I954 IDO I I 77 I955 IDO Av tabeen framgår, att SFI-hacka och öppna 'gropar vid 1954 års panteringar givit praktiskt taget samma toppskottsängder, medan vid 1955 års panteringar öppna gropar i medeta givit något kortare toppskottsängder. Vidare framgår, att det finnes en tendens ti att borr, kämspett och Bodenhacka givit ägre toppskottsängder än SFI-hacka och öppna gropar. Pantering med fäckhackning har genomgående givit kart större toppskottsängder än pantering utan fäckhackning. I stort sett kan man atså säga, att en metod, som ger hög procent överevande pantor, också ger växtiga pantor. Därmed accentueras framför at tidigare framkomna resutat: Pantering m e d fäckhackning ger bättre resutat än pantering u t a n fäckhackning Pantering under tjäxande bestånd Våren 1955 'gjordes i Östergötand två försök med pantering under växande bestånd, som ej ingå i ovanstående redovisning av panteringarnas bioogiska resutat. Det visade sig som väntat, att panteringen där kunde utföras med mycket åg arbetsinsats, eftersom des humustäcket var uckert och ättarbetat, des något avverkningsavfa icke hindrade panteringen. Konkurrensen från beståndet var emeertid under den torra sommaren 1955 så stor, att pantorna i stor utsträckning torkade. Våren 1956 hjäppanterades den bättre ytan med kontinentgran med det resutatet, att hösten 1956 praktiskt taget samtiga pantor stodo gröna och ivskraftiga. Vintern avverkades beståndet. Vid besök hösten 1957 kunde konstateras, att en mycket stor de av pantorna då dött utan synbar anedning. De pantor, som överevt, voro i huvudsak beägna i ytans ytterkanter, som gränsade ti ett

68 68 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON hygge, där kant i kant med beståndsytan och samtidigt med denna anagts en annan panteringsyta. Denna yta hade våren 1956 i medeta 70 o/o av pantorna satta efter fäckhackning evande och hjäppanterades på samma gång och med samma pantmateria som beståndsytan. I motsats ti på beståndsytan kunde hösten 1957 på denna yta icke en enda död panta anträffas. De utförda försöken äro icke av den omfattningen, att man vågar generaisera resutaten. Man kan bara konstatera, att det bioogiska resutatet av de två under växande bestånd utförda panteringarna bev dåigt. Anedningen ti detta har i dessa undersökningar icke varit möjig att häreda. 11. Bortsättning av panteringoch hjäppantering på ackord Med hänsyn ti de stora skinader i arbetsåtgång, som, enigt vad som tidigare framgått, förekomma på oika marker, vid oika fäckstorekar, pantstorekar m. m., är det mycket viktigt att veta, hur de oika svårigheterna inverka, då man ska prissätta ett arbete. På grundva av de resutat, som nåtts under studierna, framägges i särskid biaga ett utkast ti ackordsista vid pantering med SFI-hacka. Listan har med gott resutat provats vid fera företag under ett par år. Materiaet har dock varit för itet för att man säkert skue kunna gradera aa svårighetsfaktorer. För vissa svårigheter har därför endast gjorts mera subjektiva bedömanden, vika få korrigeras efter hand som ytterigare erfarenheter vinnas. Då den absouta prisnivån för en ackordsista i skogen icke ämpigen kan faststäas på grundva av tidsstudier, är det skä att poängtera, att den framagda ackordsistan i första hand siktar på att ange den reativa arbetsåtgången. Sammanfattning Syftet med panteringsstudierna var i första hand att jämföra oika redskap och metoder ifråga om tidsåtgång, arbetstyngd och bioogiskt resutat och i andra hand att undersöka, hur oika faktorer påverka arbetssvårigheten. I samband med förarbetet ti studierna utformades ett nytt redskap ( SFIhackan) och utarbetades en ti redskapet anpassad arbetsmetod. I detta utveckingsarbete var vägedande, att hea panteringsarbetet skue kunna utföras av en man, varigenom kostnaden kunde nedbringas och ackordsarbete underättas, samt att metoden skue vara sådan, att den kunde anpassas efter de skiftande markbetingeserna såvä inom ett och samma hygge som mean oika hyggen.

69 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE 6g I kap. 7 jämföres b. a. tidsåtgången vid kviströjning, fäckhackning och pantsättning med oika redskap och metoder och undersökes hur oika svårighetsfaktorer inverka på tidsåtgången. Av jämföreser mean oika redskap för fäckhackning i 72 framgår, att SFI-hackan i medeta tog respektive 18, 9 och 29 % kortare tid än pikhackan, fåhackan och modohackan. Fåhackan var i medeta mera tidskrävande än SFI-hackan på marker med tjock humus samt stor sten- och risförekomst, men mindre arbetskrävande på ättare marker. Av jämföreser mean oika metoder vid pantsättning framgår, att pantsättning med SFI -hacka tog respektive 42, 23 och so % kortare tid än pantsättning i öppna gropar med enmansborr och med enmans kämspett. Av övriga metoder kom snedpantering i fråga om tidsåtgång rätt nära pantsättning med SFI-hacka på ättare marker. Pantsättning med SFI-hacka i gropar, där fäckhackning tidigare utförts, var i medeta ca 7 % mindre tidskrävande än pantsättning med samma redskap i gropar, där fäckhackning ej utförts. I 76 behandas kompettering av utförd pantering. Därav framgår, att kompettering kan utföras ti reativt åg kostnad, om arbetet redan vid panteringen panägges med tanke på en föjande kompettering. I kap. 9 behandas arbetstyngden vid pantering, varav framgår, att panteringsarbetet i amänhet kunde kassificeras såsom medetungt eer tungt. Vissa kara skinader föreågo dock. Såunda var pantsättningen genomgående ättare än fäckhackningen, viket har betydese vid rekrytering av arbetskraft framför at ti kompetteringsarbeten och pantering efter maskinet utförd markberedning. Om pantering i öppna gropar utföres såsom tvåmansmetod, varvid hackaren tar upp panteringsgropen, bir sjäva pantsättningsarbetet ett ätt arbete. Vid fäckhackning fann man att SFI-hackan och fåhackan i fråga om arbetstyngd ågo bättre ti än övriga studerade hackor. Detta sammanhänger troigen med att dessa hackor äro skåformiga, viket gör att de mera skära eer hyva av humustäcket, medan man med andra redskap med pana bad får riva av humustäcket. Vid jämförese mean pantering med SFI-hacka + fäckhackning på oika marker, kunde konstateras, att arbetstyngden het naturigt var större på gräsmark än på skogsmark med tunt humustäcke. Vid ångtidsförsök under fera på varandra föjande hea arbetsdagar kunde faststäas, att det inte fanns någon bestämd tendens ti förändring av arbetshastighet, pusfrekvens, rektatemperatur eer svettning under oppet av arbetsdagen. Vid jämförese mean den fysioogiska beastningen under varma och tämigen svaa dagar kunde någon påtagig skinad ej heer iakttagas, annat än att svettningen var större under varma än under kaa dagar.

70 JO GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON I kap. 10 behandas panteringarnas bioogiska resutat. Vid granskningen Lbör ihågkommas, att den extremt torra sommaren 1955 infö omedebart efter, resp. ett år efter försöken, viket torde vara huvudanedningen ti den i vii'>sa fa höga avgången av pantor. Resutaten visa, att pantering utförd med fäckhackning gav nära so o/o fera överevande pantor efter 2 a 3 vege-. tationsperioder än pantering utan fäckhackning. Procenten evande pantor bev även större, om man gjorde en stor än en iten fäckhackning. skinaderna i % evande pantor voro dock härvidag icke så stora, varför det i praktiken i rege torde vara mest rationet att hacka rätt små fäckar och i stäet ägga ned något större kostnader på en kompettering. På en de marker kan man dock av vissa skä, t. ex. stark hyggesvegetation, vija hacka stora fäckar för att hindra pantorna från att bi övertäckta. Beträffande skinaden mean oika panteringsmetoder framgår det, att pantering med SFI-hacka och pantering i öppna gropar under normaa år synas ge ikvärdiga resutat. Under det extrema torråret 1955 gav pantering med SFI-hacka dock bättre resutat än pantering i öppna gropar. I övrigt ser det ut att finnas en tendens ti att borrpantering, snedpantering och kämpantering gåvo något sämre resutat än pantering med SFI-hacka och pantering i öppna gropar. I 105 redovisas några toppskottsmätningar. Resutaten härifrån visa, att en metod som ger hög procent överevande pantor också ger växtiga pantor med ånga årsskott. I särskid biaga framägges ett utkast ti ackordsista vid pantering med SFI-hacka. Litteratu~förteckning CALLIN, G.: Om tidsåtgången vid sådd av skogsfrö. - Meddeande från statens skogsforskningsinstitut, Band 43: 7, CALLIN, G. och HANssoN, J.-E.: En orienterande studie över tidsåtgången vid pantering. Serien uppsatser nr 40. Särtryck ur Skogen nr 8, CHRISTENSEN, HoHwu: Fysioogiska synpunkter på arbetskrav och arbetsstäning. Nordisk Medicin 1953, nr so, sid LUNDGREN, NILS, CALLIN,'G., HANSON, J.-E. och LINDHOLM, A., Om arbetstyngden vid pantering. Serien uppsatser nr 45 Särtryck ur Skogen nr 6, Sumntary Panting of pine and spruce- comparing studies of manua methods The first objective of the present panting investigation was to campare different toos and methods with reference to time consumption, work strain and bioogica resuts and the seeond objective to examine how different factors affect the work difficuty. In conjunction with the exporatory work a new too, the SFI-hoe, and a new method, adapted to the too, was deveoped. The uterior motive for this deveop-

71 PLANTERING- EN JÄMFÖRANDE ARBETSSTUDIE ment was to make it possibe for one man to perform the entire panting operation of a seeding and, thereby, reduce operationa cost and faciitate the use of piece rate work. It was aso necessary that the deveopment not ony be adaptabe to varied conditions within a given cear feed area but aso to various projects. In chapter 7 the time consumptian of ceaning the panting spots from twigs etc., scaping and panting with various toos and methods are compared. In the same chapter is discussed how various factors of difficuty affect the time. Comparisons between different toos of scaping in paragraph 72 show that the work with the SFI-hoe took an average of resp. r8, 9 and 29% shorter time than with the "Pik" -hoe, "Få" -hoe and "Modo" -hoe. The "Få" -hoe took onger time than the "SFI" -hoe on sois with thick ayer of humus and with great occurrence of stones and twigs, bu t shorter time on easier so is. The "Modo" -hoe was tested ony in N orthem Sweden. From the comparisons in the same paragraph 72 between different methods of panting is seen, that for the four most tested methods the panting with "SFI" hoe (see fig. S a-d) took an average of resp. 23, 42 and so% shorter time than with one-man auger (see fig. 6 a-c), panting in open hoes (see fig. 4 a-b) and panting with one-man dibbe bar (see fig. 8 a-b). Of the other methods the santwise panting (see fig. 7 a-c) equaed to the SFI-method as to time consumption. Panting with "SFI" -hoe after previous spot hoeing took an average of 7 % shorter time than panting without spot hoeing. In paragraph 76 suppementary panting is discussed. It appears that suppementary panting can be made at a ow cost, if the work from the beginning is panned rationay. In chapter 9 the strain of work is deat with. Observations were made on the oxygen consumption, puse rate, body temperature and sweating rate during work as we as on the vvork output. The oxygen intake of the worker was determined party during spot hoeing and panting separatey and party during work with the combined method. The resuts from spot-hoeing are shown in fig. 9 The diagram in the figure shows that the oxygen consumptian in reation to the work output was ower during work with the SFI-hoe and the Få-hoe than with the two other toos. There was no cear difference in oxygen consumptian per seeding between the SFI-hoe and the one-man auger, when panting on aready prepared spots (fig. ro). Lower vaues were obtained w hen a panting stick was used. In contrast to work with the first two toos, panting with the stick was done in hoes prepared in advance. The resuts with regard to energy economy of work are therefore not comparabe with those for the other two toos, when the worker had to make the hoe for every seeding. In the investigation, observations on combined spot-hoeing and panting with the SFI-hoe were imited to comparisons between two different ground conditions, namey grass-covered meadow and forest site with a thin and we decomposed humus ayer. Fig. II shows that the oxygen consumptian per seeding was ower in the atter case. In a specia series of observations, data of puse rate, recta temperature, sweating rate and work output were taken during the course of norma work days, the purpose being to obtain information on the average physica demands in panting work. During these days the workers panted separatey with the SFIhoe, wi\h the one-man auger or with the combined spot-hoeing and panting using 7I

72 72 GEORG CALLIN och JAN-ERIK HANSSON the SFI-hoe. Caibrations of the puse rate/oxygen intake ratio were made on one worker during wak at different speeds (fig. 12 and 13) so that the puse rate vaues from the ordinary work days for this worker coud be approximatey expressed into the corresponding oxygen consumption. Compete resuts of studies during the norma work days are given in tabe 1S. They may be summadzed as foows. According to the cassification of oxygen intake, puse rate and recta temperature worked out by Christensen (19S3), the panting maygeneray be abeed as "medium heavy" or "heavy" work from energy point of view. There were no essentia trends of the work output changes-measured in seedings per minuteduring the course of a day. The sweating rate varied with the air temperature from ow vaues up to about haf a itre per hour (fig. 14, 1s, 16 and 17). Comparisons between work-days with ony panting and days with combined spothoeing and panting, in both cases using the SFI-hoe, are demonstrated in tabe 16. Paired comparisons were made on days with about the same eirnatic conditions. According to the tabe, there were no appreciabe differences in recta temperature and sweating rate. However, a sighty higher puse rate eve! was apparent on days with the combination work met1od than on days when ony panting. was performed. Fig. 18 demonstrates panting work using the one-man auger as campared to the use of the SFI-hoe. N o essen tia! differences were seen in the physioogica response to work but there was a definitey higher average work output when the SFI-hoe was used. In chapter 10 the bioogica resuts are deat with. Discussing the resuts, it shoud be noted, that the extremey dry summer of 19SS occurred immediatey upon or one year after the ay-out of the experiments. This may be the main reason for the high mortaity of seedings in some cases. It appears, that panting with spot hoeing gave neary so % higher surviva after 2-3 vegetation periods than panting without spat hoeing. The surviva wi aso be greater if arger spats are made. The differences in surviva, however, are not so great. Of that reason, it may be advantageous to make rather sma spots and ay out some greater costs for a suppementary panting. On some ocations, however, one may for certain reasons, e.g. heavy weed growth, want to make!arge spots in order to proteet the seedings from being smothered. As to the differences between various panting methods it appears that panting with SFI-hoe and panting in open hoes give about equivaent resuts in norma years. In the extremey droughty year of 19SS the pantation resuts were better with the SFI-hoe than with open haes. As far as other met1ods are cancerned it seems to be a tendency that auger panting, santwise panting and dibbe panting give resuts sighty inferior to panting with the SFI-hoe and panting in open haes. In paragraph ros the measurements of the ast eaders are accounted. The resuts show that a method giving high surviva, aso gives thrifty pants. In a specia appendix an outine of a piece work has been made for panting and suppementary panting with the SFI-hoe under varying degrees of difficuties.

73 STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT AVDELNINGEN FÖR ARBETSLÄRA Arbetsinstruktion för pantering med SPI-hacka Beskrivningen gäer för arbetare som fattar med högra handen närmast hackbadet. Sker fattningen med vänstra handen närmast badet bir förfaringssättet spegevänt. <-~ ''- 1. Fäckhackning sker med pendande hackföring, Humusen hyvas av. J~ /~) 2. Nedhugg för panteringsgrop sker med åg skaftföring. Obs! hackskaftet hea tiden på sidan om benen. 3. Jorden ossas och panteringsgropen vidgas genom att höja skaftändan. Därefter säppes hackan het och pantan fattas med höger hand, samtidigt som vänstra foten föres mot hackbad et. Arbetsinstruktionen cch bedömningstabeen finns även som foder, tryckt på kartong. Den kan rekvireras från Svenska skogsvårdsföreningen ti ett pris av so öre. ~,/. r/.-" 4 Panteringsgropen öppnas genom att med handen fattad omkring hackskaftet nära badet dra detta i riktning uppåt-bakåt. r = panteringssteg Höger hand närmast hackbadet ~ "'~ 5. Pantan sättes sedan med en snärtig rörese i bakre deen av den sidokant av gropen, som igger närmast pantören. Förfyttningsschema m~ ~...c::o z -<::o ~ 3~1-0' Bär hackan i vänster och pantådan i höger hand. MINNESREGLER ~ ~i\ 6. Hackan yftes, jorden skrapas av med foten och trampas ti omkring rötterna. Se ti att hackbadet icke pressas mot rötterna, som i så fa kunna skadas eer dragas upp. 2-4 = förfyttningssteg Fattning med Vänster hand närmast hackbadet Vid förfyttning: Bär hackan i höger och pantådan i vänster hand. Vid pantering: Tag pantan i höger hand och Tag pantan i vänster hand och trampa ti jorden med vänster trampa ti jorden med höger fot. fot. t, 'U ' > z >- tri?:! z 0 tri z '--< >-: ~ "rj o:?:! > z t:! tri >?:! IJ:j tri >-: V V >-: c t:! s; '-:t w

74 Bedömningstabe för svårighetsgradering av panteringsarbete med SPI-hacka I. Anvisningar för tabeens användning Bedömningen sker med edning av fyra grundtabeer för svårighetsfaktorerna A. Kviströjning, B. Fäckhackning, C. Pantsättning och D. Frambärning av pantor mm samt sex tabeer med tiägg för speciea arbetssvårigheter. I tabeerna har arbetsdrygheten åsatts ett visst poängta. De i respektive tabeer erhåna poängtaen summeras, varvid summan utgör ett mått på den totaa arbetssvårigheten. En poängsumma av roo motsvarar ungefär en prestation vid ackordsarbete av r ooo satta pantor per dagsverke. Under punkt III ämnas vissa anvisningar om huru dessa poängta skoa omföras ti ackordspris. - Om panteringen utföres utan fäckhackning ska tabe B. Fäckhackning med tiäggstabeerna a och b ej användas. Före bedömningen bör hygget gås över, varvid nedhugg med panteringshackan göres för att bestämma stenighet mm. Samtidigt bedömes humustäckets beskaffenhet och kvisttäckningen. Antaet panteringshugg taxeras försagsvis på några representativa sag och på så sätt att hackan hugges ned i marken i föreskrivet förband och på de fäckar, där det bedömes ämpigt att sätta en panta. Om man med ett hugg kan få ned hackan ti ämpigt panteringsdjup och därefter vidga panteringshået, registreras en etta. Om två hugg behövas, registreras en tvåa, etc. Det genomsnittiga antaet hugg, som erfordras för de tänkta pantsättningarna får ge uttryck för markens svårighetsgrad i fråga om stenighet och hindrande rötter. Om förhåandena äro så svåra, att man på sex hugg inte yckas göra en användbar panteringsgrop med den räckvidd man har med hackan utan att förfytta sig, registreras en sexa i protokoet. Starkt steniga och försumpade områden, där det ej är möjigt att sätta en panta, gås het förbi. På besväriga marker, där fyjord måste användas, registreras i hur stort anta pantsättningar detta måste ske. II. Kommentarer ti bedömningstabeen A. K viströjning Sambandet mean kvisttäckningsprocent och anta grenar, faande inom en cirkeyta med 1 / 2 m radie, är givetvis beroende av förrättningsmannens bedömning. I studiemateriaet ha ej ingått några extremt risiga hyggen, varför siffrorna för kassen 7- I3 grenar är extrapoerad. I rege brukar bränning ofta företas på hyggen av denna och svårare art. B. Fäckhackning Arbetssvårigheten är indead i fyra kasser. Kass I är avsedd att ange ättaste förhåanden. Inom kassen faa exempevis hårt brända hyggen, hedar och ätta humusmarker utan gräsinbandning och besvärande markvegetation. Inom kass II förekomma hyggen med gräsinbandning och något besvärande markvegetation. Inom kass III faa t. ex. nedagda betesmarker och obrända råhumusmarker i Norrand. Kass IV omfattar de ara svåraste markerna t. ex. mycket sega råhumusmarker i Norrands höjdägen eer extremt besväriga gräsmarker. Svårighetstiägget för ytigt iggande granrötter är osäkert. Några studieresutat igga icke bakom siffrorna, utan dessa äro bedömda med edning av praktiska erfarenheter. C. Pantsättning Svårighetstiäggen för hård eer kibbig jord grunda sig icke på resutat från studierna utan äro bedömda. Svårighetstiägg för brant och kuperad terräng äro bedömda med edning av endast ett par ytor. ~ "' ( t:t o?: ( n > r< r< H z o n ~ '-< > z trj?: H ~ ~ > z (fj (fj o z... "'