Studier över manuell hantering av rundvirke

Transkript

1 Studier över manue hantering av rundvirke A study on the manua handing of round timber av ULF SUNDBERG MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 49. NR 2

2

3 Förord Föreiggande rapport behandar en serie standardiserade försök över manuea hanteringsarbeten av rundvirke. De syfta ti att öka kännedomen om, hur virkets grovek och ängd och den därav bestämda styckevikten påverkar såvä tidsåtgången som energiförbrukningen i några av de i skogsdriften vanigast förekommande hanteringsoperationerna. Härigenom kan vägedning ämnas över de praktiska konsekvenserna av oika apteringsaternativ med avseende på ängd och minimigrovek. Resutaten bör även kunna bidraga ti en karare tokning av resutaten av sedvaniga tidsstudier av praktiskt arbete av iknande typ. I dessa studier, som pågått under åren har, förutom persona från skogsforskningsinstitutets arbetsäreavdening, medverkan erhåits från fera hå. Industrifysioogiska avdeningen vid Fysioogiska institutionen, GCI, har detagit i samtiga fätförsök och härvid svarat för de fysioogiska mätningarna. Bearbetningen av resutaten och sammanstäningen av denna rapport har även skett i intimt samarbete med den Industrifysioogiska avdeningen och dess persona, i första hand med. dr NrLs P. V. LuNDGREN samt hans medhjäpare ingenjör AsTRID LINDHOLM och fru SHIRLEY EINARSSON. Värdefu hjäp har även ämnats av professor E. HoHwu CHRISTENSEN vid Fysioogiska institutionen, GCI, och hans medhjäpare. Docent RuNE ERIKssoN, Skogshögskoan, har genomfört och bearbetat de röresestudier som behandas i kapite V. Försöken har krävt omfattande förberedeser i fätet. Särskit behövdes vid Edsbroförsöken stora kvantiteter virke, iordningstät på visst sätt. Härmed iksom vid Edsbroförsökens genomförande i övrigt har Homens Bruks och Fabriks AB medverkat och påtagit sig avsevärda kostnader. Den hjäp, som ämnats av skogsavdeningens dåvarande edning, skogschefen ÅKE NoRLEN och jägmästare GuNNAR DE VERDIER, samt förvataren, jägmästare S. E. THUNSTRÖM och bevakningens skogvaktare G. PERSSON har särskit uppskattats. Vidare har vid studierna i Viniden medverkan erhåits av M o och Domsjö AB samt av Forskningsstiftesen SDA. Vid Kvitseförsöken har hjäp och ekonomiskt bidrag ämnats av Ljungans Fottningsförening. Framförat har det varit av värde, att de försökspersoner, som medverkat i försöken, haft positiv instäning. Särskit förtjäna här de båda försökspersonerna i Edsbroförsöken, MARTIN KARLssoN och GUNNAR NrLSSON, att nämnas. Ti aa ovan nämnda samt övriga medhjäpare uttaas härmed ett varmt tack. Stockhom i november 1959 Uf Sundberg

4 INNEHÅLLsFÖRTECKNING Sid. Förord... 3 Inedning Kap. I. Huvudförsöken över manue hantering av virke under standardiserade förhåanden A. Försökspersoner B. Metodik ro r. Tidsstudier ro z. Fysioogiska studier II a) Syreupptagning under arbete II b) Bodets mjöksyrehat r z c) Prov över den fysiska arbetskapaciteten r z C. Uppgifter rörande i försöken använt virke rz D. Kontroförsök över använda metoder r. Mätningar av arbetshastigheten vid arbete med och utan samtidig bestämning av syreupptagningen... : z. Bestämning av syreskudens storek vid tyngre arbete E. Hopdragning av virke under standardiserade förhåanden r. Undersökning av syreförbrukning vid gång utan börda z. Orienterande försök över dragning av virke... r8 3 Dragningsförsök i skogsmark... zo 4 Dragningsförsök med successivt uppkapat virke Syreupptagningsintensitet vid dragning av virke med oika bitvikter Jämförese med andra undersökningar Kontroerande tidsstudier över dragningsarbete Mätningar av erforderig förfyttningskraft vid dragning av virke 43 F. Travning av virke under standardiserade förhåanden r. Travning av virke från marken ti oika höjd z. Travning från bekväm höjd so 3 Några iakttageser beträffande användning av handverktyg vid travningsar bete r 4 Inverkan av arbetstidens ängd Försök med variation av arbetsintensiteten Syreförbrukningen travning av virke med oika bitvikter G. ströäggning under standardiserade förhåanden r. Beskrivning av försöken z. Resutat r 3 Diskussion av resutaten... 6r

5 Sid. H. Runing (vätning) av virke under standardiserade förhåanden.. 64 I. Sortering under standardiserade förhåanden av virke i vatten I. Undersökningens ändamå Försöksmetodik Resutat... 6g 4 Arbetstyngden för oika arbeten i Kvitse skije En jämförese mean hakar av oika tyngd Kap. II. Kakyer över tidsåtgång och syreförbrukning vid hantering av virke apterat i oika ängder A. Kakyer på enskida träd I. Kakyernas utförande Kakyresutat So B. Kakyer över hopdragning ti oika punkter av virkesbitar ur ett och samma träd C. Kakyer över hanteringsarbetet med virke från hea stämpingsposter... _ I. Kakyernas utförande Kakyresutat Beräkning av differenskostnaden för den merkvantitet virke som erhåes genom aptering i kortare virkesängd Kap. III. Försök med mätning av de momentana påkänningarna i rygg och eder Kap. IV. Sammanfattning och diskussion A. Beskrivningar B. Resutat av dragningsförsöken C. Resutat av travningsförsöken D. Resutat av ströäggningsförsöken E. Resutat av runingsförsöken F. Resutat av försök med sortering av virke i vatten G. Sammanfattning av de standardiserade modeförsöken H. Kakyer över tidsåtgång och energiförbrukning vid hanteringsarbeten med virke ur enskida träd och virkesposter I. Försök med mätning av de momentana påkänningarna i rygg och eder Anförd itteratur Engish summary Tabeer

6 Inedning Den manuea hanteringen av virket svarar i många änder för en mycket betydande de av arbetskostnaderna för dess everans ti föräding. Endast i skogsregioner med mycket grova virkesdimensioner, höga arbetsöner eer mycket utprägad brist på arbetskraft - exempevis den nordamerikanska pacifikkusten och det nordryska barrskogsområdet - har det varit ämpigt att het mekanisera detta arbete. I de festa andra fa hanteras virket manuet, ofta ett ferta gånger innan det sutgitigt används eer förädas. Detta gäer exempevis såvä de nordiska ändernas skogsbruk som övriga Europas. Man vet genom undersökningar i skida änder att arbetsåtgången och kostnaden för sådan manue hantering röner starkt infytande av virkets dimension, såvä dess grovek som dess ängd. För att emeertid trädstammarna ska kunna hanteras med de begränsade krafter, mänskig arbetskraft har ti förfogande, måste de kapas upp. När det gäer sågtimmer finns en minimiängd, under viken man av tekniska skä inte kan gå, men för massaved och brännved är vamöjigheterna rikare. Dessa senare sortiment hugges också i en mängd oika ängder i oika änder och ä ven inom skida regioner inom ett och samma and. Vaet av ängd avgör givetvis styckevikten av de enskida virkesbitarna och inverkar härigenom på hanteringsarbetet. Som tidigare nämndes har i många fätundersökningar beysts, hur vaet av virkesängd påverkar arbetstidsåtgången för huggning och hantering. Man har även karagt, att manue hantering, exempevis bärning, dragning och astning, utgör ett av de ara tyngsta arbetsmomenten. I dessa fätundersökningar har emeertid det renodade infytandet av virkesdimensionerna på hanteringsarbetet av fera oika skä ej kommit ti uttryck. Fätförsök gå av praktiska skä ej att arrangera så, att ett sådant infytande av virkesdimensionen kommer fram. Det är vidare okart om och i viken utsträckning arbetarnas fysiska ansträngning röner infytande av virkesängd och grovek. skogsarbetets mekanisering är inriktad på att i största möjiga utsträckning ersätta den manuea arbetskraften genom hanteringen med maskiner. Man måste emeertid räkna med att en fuständig mekanisering knappast bir möjig att genomföra - vissa manuea moment kommer sannoikt atid att finnas kvar. Det har därför ansetts av betydande intresse, att anordna försök, i vika infytandet av virkesdimensionerna på det manuea hanteringsarbetet närmare beyses. Härvid har icke endast tidsåtgången utan även - där så varit möjigt - arbetarens energiförbrukning mätts. standardiserade försök ha såunda utförts, i vika arbetare i fätet under mera >>aboratoriemäs-

7 49: 2 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 7 siga>> förhåanden med virkespartier av skiftande dimensioner fått utföra oika manuea hanteringsoperationer, som så nära som möjigt efterikna de i praktiskt arbete förekommande. De studier, som här ska redovisas, omfattar, des en omfattande serie försök utförda vid Edsbro ca 7 mi norr om Stockhom i apri-maj I955, des kompetterande försök utförda vid Viniden i Lyckseetrakten i januari-februari Ig56 samt i Kvitse skijestäe i Ljungan i september I956. Vid Edsbro-försöken studerades föjande manuea hanteringsoperationer: Arbetsoperation Dragning av virke Travning av virke ti oika höjd ströäggning av virke samt Runing av virke (vätning) Anta man Enmansarbete )) Enmans- och tvåmansarbete )) Virket var dimensionssorterat och varje arbetsoperation utfördes - med vissa undantag- med vart och ett av de i tabe I angivna virkespartierna. Tabe 1. Förteckning över de vid Edsbroförsöken använda, dimensionssorterade virkespartierna. List of the ogs used in the experiments at Edsbro. Virkets dimension, tum i topp Diameter, inches at the top end Virkets ängd, m Length of ogs, metres I I-2 11 x x x x x 2-4" x x x x x 4-8"... x x x x x 8-rz"... x x x x x Genom denna ängd- och groveksuppdening erhös såunda virkespartier, inom vika de enskida bitarnas voym och vikt var ungefär densamma. Mean partierna var skinaden i bitvikt dock stor. Det kenaste virket av I m ängd hade en bitvikt av 0,5-2 kg medan det grövsta virket i 7 m ängd hade bitvikter på ca 250 kg. Aa meaniggande bitvikter voro såunda representerade. Vid Viniden-försöken studerades dragning av virke i djup snö samt påastning av virke vid häst- och traktorunning. Vid Kvitse-försöken studerades manue hantering av i vatten fytande virke av oika dimensioner. Syftet med de här redovisade försöken har varit att beysa hur tids- och energiåtgången varierar med oika apteringsaternativ ifråga om virkesängden.

8 8 ULF SUNDBERG De vanigaste manuea arbetsmoment, som förekomma i praktiken, ha därför studerats i standardiserade försök. Försöken äro så uppagda, att de ska möjiggöra kakyer över tids- och energiåtgång vid varje apteringsaternativ med virkesängder mean en och sju meter. I kapite II redovisas några exempe på såcana kakyer, där träd av norma beskaffenhet apterats i oika ängder, varefter på basis av undersökningarna jämförande kakyer över tids- och energiåtgång utförts vid oika apteringsaternativ. Resutaten sammanfattas i kapite IV samt bi där även föremå för diskussion. Denna rapport ingår som första ed i en serie undersökningar, som avser att beysa virkesdimensionens infytande på skogsarbetet ur såvä tidssynpunkt som ur energetisk synpunkt. Panen är, att sedan det renodade infytandet av virkesdimensionen vid arbete under standardiserade förhåanden karagts, fortsätta undersökningarna i praktiskt arbete, varvid en uppfattning bör erhåas hur dimensionsinfytandet modifieras av oika mijöfaktorer, arbetsmetoder, maskiner och redskap. Sådana fortsatta undersökningar ha redan kommit ti stånd och vissa resutat ha redan pubicerats. Såunda kan omnämnas att försök ha utförts över b. a. virkesdimensionens infytande på produktionen vid barkning med Cambio transportaba barkningsmaskin, varvid arbetarnas fysioogiska beastning även varit föremå för ingående studier. Denna undersökning är redovisad i en nyigen utkommen rapport (LUNDGREN och SuNDBERG, 1958). Vidare har hanteringsarbetet vid hästkörning varit föremå för fysioogiska studier under praktiska arbetsförhåanden, tidigare av LUNDGREN, LUTHMAN och NYLIN (opubicerad rapport 1951) och nu senast av AGER (1958). Det kan vidare omnämnas, att undersökningar över huggningsarbete f. n. utföras i samarbete med Forskningsstiftesen SDA, som b. a. avse att beysa dimensionsinfytandet vid huggning och hopdragning under oika betingeser.

9 Kap. 1. Huvudförsöken över manue hantering av virke under standardiserade förhåanden Fig. r. Försökspersonerna GN (t.h.) och MK (t. v.). Subject GN (right) and MK (eft). A. Försökspersoner studierna i Edsbro utfördes på två vana skogsarbetare (M. K. och G. N., fig. r) i ådern 35 och 39 år. Försöken spreds ut över hea dagen (k o8.oo-r6.3o) och mean varje arbetsperiod inades nödiga pauser för undvikande av ev. trötthetseffekter på resutaten. Inga mätningar utfördes under den närmaste timmen efter måtider. Förutom de båda nämnda försökspersonerna studerades ytterigare några skogsarbetare enbart med arbetsprov på cykeergometer, avseende att ge en uppfattning om den maximaa förmågan tisyreupptagning band fok syssesatta med de här studerade typerna av praktiskt arbete. Samtiga försökspersoners åder, kroppsängd och kroppsvikt framgår av tabe 2.

10 IO ULF SUNDBERG Tabe z. Uppgifter om försökspersonerna samt resutat av test på cykeergometer. Data on subjects and resuts of tests on bicyce ergometer. Åder Längd Vikt Namn och pats år cm kg Name and pace A ge I,ength Weight years cm kg Pussag per minut vid prov på cykeergometer vid en arbetsbeastning av... kpmfmin. Puse rate on bicyce ergometer at work oads of kpm/min. 6oo oo M. K. Edsbro , G.N. Edsbro , E.J. Viniden 152 so , B.B. Kvitse , B. Metodik Undersökningen utgjorde en kombination av tidsstudier, fysioogiska mätningar och fotografiskt-mekaniska röresestudier. Tidsstudierna genomfördes vid samtiga studerade arbeten under standardiserade betingeser och i vissa fa även under direkt praktiskt förekommande förhåanden. De fysioogiska mätningarna gjordes huvudsakigen under strängt standardiserade betingeser. Röresestudierna, sutigen, gjordes stickprovvis vid vissa arbeten. Ifråga om de oika metoderna kan föjande nämnas: I. Tidsstudier Vid samtiga försök gjordes noggranna tidsstudier. Totatiden vid de arbetsfysioogiska försöken togs på ett särskit stoppur med aväsning påijwoo minut, medan detiderna för oika arbetsmoment inom ett försök registrerades med en snap-back-kocka på sedvanigt sätt, varvid detiderna för oika arbetsmoment avästes på Ijioo minut. Aa försök, där skinaden mean totatiden och summa detider översteg± 2 %, ha sopats. Samtiga försök som här redovisas är - med undantag för ströäggningsförsöken - av reativt kort ängd, i rege under 10 minuters arbete. Sjäva arbetet är vidare ett standardiserat arbete, som i förväg noggrant förberetts och iordningstäts. I de arbetsfysioogiska försöken förekommer inga spitider- där spitider förekommit, har försöket gjorts om. Endast i de försök, som tidsstuderats utan fysioogiska mätningar förekommer i undantagsfa spitider. Vid bearbetningen har sådana spitider frånräknats, varför samtiga försök avser en tidsåtgång uttryckt i verktid. Det bör vidare tiäggas, att i standardiserade försök av det sag som här varit föremå för studier, arbetet förberetts så, att det inom den givna arbetsmetodens ram bivit utfört utan tidsspian på grund av tveksamhet hos arbetaren om va av oika möjigheter, på grund av tirättaäggningar vid

11 49: z STUDIER över MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE II fattandet eer säppandet av virket eer dyikt. Försökspersonerna ha m. a. o. direkt kunnat gripa och säppa virket på bestämda patser med minsta tidsutdräkt. De prestationer o. dy. som i det föjande redovisas kan därför sägas vara de högsta möjiga för arbetet ifråga, vid den arbetsintensitet, som försökspersonen arbetat med. 2. Fysioogiska studier a. Syreupptagningen under arbete mättes med DouGLAs säckmetod. Utandningsuften uppsamades härvid under pågående arbete under en tidrymd av 2-3 minuter efter en förarbetstid på 4 minuter, där ej annorunda anges. Bestämning av utandningsuftens syre- och kodioxidhat utfördes med HAL DANES metod i modifikation av ENGHOFF. Ifråga om enskidheter i metodiken, se t. ex. ZOTTERMAN, LUNDGREN, LUTHMAN och LUND (1948). För erhåande av en uppfattning om förekomsten av överskjutande anaerob omsättning vid högre syreförbrukningsintensitet gjordes i några fa vid travning av tyngre virke successiva mätningar av syreupptagningen före arbetet, under arbetstidens opp och efter densamma i restitutionsfasen, så att en kontinuerig kurva över syreupptagningen före, under och efter arbetet erhös. Avsikten härmed var des att ge en uppfattning om syreskudens storek vid tungt hanteringsarbete. Dessutom erhös möjigheter att bedöma, om de ovannämnda mätningarna av syreupptagningen under arbete även vid de tyngsta förekommande arbetsmomenten kunde äggas ti grund ±ör beräkningar över den energetiska arbetsekonomien. I vissa försök med hopdragning av virke, där arbetet består av omväxande framdragning av stockar och gång tibaka ti nästa stock, användes två Dougassäckar, varav den ena inkoppades under varje dragningsfas, medan den andra inkoppades under återgångsfaserna. Dessa försök gjordes för att man skue få en uppfattning om graden av variationer i syreupptagning under de nämnda aternerande faserna av arbetet. Som framgår av beskrivningen av resutaten nedan, utfördes dessa försök vid fera avstånd för dragningen av virket. Andningsfrekvensen räknades under den första hava minuten av uppsamingen av utandningsuft. Pusfrekvensen mättes i vissa fa med hjäp av en eektrokardiografisk pusräknare av JoHANSENS konstruktion. I dessa fa erhös en kontinuerig registrering av pusfrekvensen såvä under som efter arbetet. I fertaet fa utfördes emeertid endast manue pusräkning över 15-sekundersperioder under arbetet, där så var möjigt, och enigt ett bestämt schema i stående stäning i restitutionsfasen. Härvid mättes tiden för 15 pussag omedebart efter arbetets sut, varpå antaet pussag räknades under föjande tidsinterva: o' 30"-o' 45", r'-r5", r' 30"-r' 45", z'-z' 30",3' ",4'-4' 30", och 5'-5' 30".

12 I2 ULF SUNDBERG b. Bodets mjöksyrehat bestämdes med BARKER och SuMMERSONs metod i STRÖMs modifikation {I949) på fingerbodprov med 25 mm3 voym tagna 3 minuter efter arbetets upphörande. c. Prov över den fysiska arbetskapaciteten utfördes under arbete på en cykeergometer av VON DöBELNS konstruktion (I954). I vissa försök bestämdes den maximaa syreförbrukningsintensiteten genom direkta mätningar vid en serie oika arbetsintensiteter. Det utförda arbetet ökades härvid stegvis var sjätte minut ti subjektiv uttröttning, enigt skaan 6oo, 900, I 200, I 500 och I 8oo kpm per minut. Utandningsuften uppsamades under de två sista arbetsminuterna vid varje beastning, varjämte pusfrekvensen räknades under femtonsekundersperioder en gång i minuten under hea arbetstiden. Bodprov för mjöksyrebestämning togs tre minuter efter arbetets upphörande. I vissa försök nöjde man sig med att indirekt beräkna den maximaa förmågan ti syreupptagning med hjäp av bestämningar av pusfrekvensen under arbetet på cykeergometer enigt det nyssnämnda beastningsschema t. Härvid kom ett av ÅsTRAND och RYHMING (I954) konstruerat nomogram ti användning. C. Uppgifter rörande i försöken använt virke Vid Edsbro-försöken som utfördes under apri och maj månader I955, användes virke uppkapat i ängdkasserna I, 2, 3, 5 och 7 m, med toppdiametrarna I-2", 2-4", 4-8" och 8-I2" enigt tabe I, sid. 7 Såvä hebarkat som obarkat virke hade anskaffats. Det hebarkade virket hade huggits under sensommaren och hösten I954 och hade varit ströagt för torkning tis försöken började. Det obarkade virket var hugget undervintern 1954/55 och var atså vid försöken rått. At i försöken använt virke kavades på mitten med aväsning av diametern ti närmaste miimeter. Därjämte vägdes aa bitar, och vikten av varje bit avästes på ett hektogram när. Undantag härifrån utgjorde det virke som användes för ströäggningsstudierna, där aa bitar kavades men vägningen utfördes stickprovsmässigt. Försöksresutaten från Edsbro redovisas genomgående med angivande av bitvikt i kiogram, och det utförda arbetet som kiogrammeter eer tonmeter vid horisonte förfyttning av virket. Vid vertika förfyttning finnes givetvis de praktiska förutsättningarna för beräkning av det verkiga mekaniska yftarbetet i kpm. Emeertid är det ur praktisk synpunkt inte detta mekaniska arbete man är intresserad av utan den travade virkesmängden per tidsenhet. Av denna anedning har i travningsstudierna det utförda arbetet redovisats i travade kiogram eer ton. I fig. 2 anges de voymvikter av hebarkat resp. obarkat virke som erhåits vid vägningarna. Voymvikten av det hebarkade virket har i amänhet egat

13 49:2 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING AV RUNDVIRKE 1 3 Vikt, k /m'3 f. Weighf, ktoqramm12.s per c u. m. obarkat virka unbarked o(js - o barkat virk12. barked ot(s o o o,... no u o o o o o o oo o o p' o o o 00 o o o o o? o cm Virkets diamakr p.b. LoJ diamefer.cenfmrzfers Fig. z. Sammanstäning över bestämningar av virkets voymvikt. Edsbro. Voume weight of the ogs used iu the tests at Edsbro. vid 500-6oo kgfm3 med undantag för virke grövre än 20 cm, där voymvikten var ca 15 %högre. Det obarkade virket hade en voymvikt av 750-goo kgfm3 I Edsbro-försöken utfördes jämvä dragningsstudier med virke som från början var 7 m ångt men som sedan successivt kapades på mitten, varefter försöken upprepades efter varje kapning. Härigenom erhös även ängderna 3,5, 1,75 och o,875 m. D. Kontroförsök över använda metoder I. Mätningar av produktionshastigheten vid arbete med och utan samtidig bestämning av syreupptagningen I de arbetsförsök, i vika syreupptagningen mättes, var försökspersonen utrustad med en ganska vidyftig apparatur, bestående av munstycke, andningsventi, näskämma och en gummisäck buren på ryggen i en messtäning. Även om tidigare iakttageser vid skogsarbete visat, att arbetshastigheten vanigen inte påverkas härav hos vana försökspersoner (ZeTTERMAN, LUNDGREN,

14 14 ULF SUNDBERG Tabe 3 Försök med dragning av virke med och utan apparatur (säck m. m.) för insaming av utandningsuften. Försöksperson G. N. Comparison of time consumptian in manua dragging of ogs for a subject with and without equipment (sack etc.) for physioogica measurements. Subject G. N. Virkets Av- Tota Mede- Försöks- Tid med säck Log Verktid, stånd Anta dragen vikt personernas Tid utan säck c min m bit vikt, kg perbit kg utrustning Time consumpängd dia m Time con- Subject tian with sack Dis- No. of Tota Average mob tum sumptian tance ogs weight weight of without (utan) Time consump- cmin ength dia m m kg ogs, kg or with (med) tion without m inches s ack s ack 3 8-rz" , utan säck 3 8-rz" , med säck 3 I- 8" , utan säck 3 I- 8" , med säck " O 9 I 104,6 122, utan säck 3 8-rz" O 9 I 104,6 122, med säck 3 I- 8" , utan säck 3 I- 8" , med säck 0,98 I,os 0,91 1, rz" ,92 6os utan säck 3 I- 8" O ,1 22, utan säck 3 I- 8" O ,1 22, med säck 3 I- 8" O ,9 21, utan säck 3 I- 8" O ,9 21, med säck 3 8-rz" O 13 I 472,8 113,29 I 037 utan säck 3 8-rz" O 13 I 472,8 113, med säck 1,04 1,20 0, rz" , utan säck 3 I- 8" , utan säck 'x= 1,02 ± 0,039 (J = 0,102 LUTHMAN och LUND, 1948), var det naturigtvis av intresse att kontroera detta förhåande även i den föreiggande undersökningen. För detta ändamå utfördes i samband med de studier av dragning av virke, som nedan ska beskrivas, en serie parvisa jämföreser på försökspersonen G. N., i vika han drog ihop samma virke över samma vägsträckor des under samtidig uppmätning av syreupptagningen och des utan att vara utrustad med apparaturen härför. I tabe 3 jämfördes dessa försäl I tabeens högra koumn har kvoten beräknats mean tidsåtgången tör samma arbete utfört med säck och utan säck. Denna kvot varierar mean o,go och 1,20 och har i medeta varit 1,02 ± 0,039. Detta innebär att tidsåtgången vid arbete med säck i medeta varit 2 % högre. Ett t-test visar emeertid, att denna obetydiga skinad ej är signifikant.

15 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE Bestämning av syreskndens storek vid tyngre arbete I de nedan beskrivna försöken över travning och hopsäpning av virke användes syreupptagningen i m per travat kg virke eer per >>horisonte kgm>> som ett uttryck för den energimässiga arbetsekonomien. En förutsättning för att ett sådant mått ska vara användbart är naturigtvis, att syreupptagningen verkigen motsvarar energiomsättningen i kroppen, dvs att det under den tid, under viken utandningsuften uppsamades, inte föreåg någon mera påtagig överskjutande anaerob omsättning. Någon sådan behöver enigt tidigare erfarenheter inte påräknas vid de föreiggande försöksbetingeserna, så änge syreupptagningen igger någorunda ångt under den för försökspersonen maximaa. Det ansågs emeertid nödvändigt med kontroförsök över syreskudens storek vid de högsta av de i de praktiska försöken förekommande arbetsintensiterna. I dessa kontroförsök uppmättes försökpersonens syreupptagning i via, i stående stäning i en serie bestämningar med ca 5 minuters varaktighet. Han fick därefter arbeta med travning av tremeters obarkade granstockar med praktiskt taget samma vikt (medevikt 104,6 kg), vika yftes från marken upp på en pattform med 121 cm höjd, med en samtidig horisonte förfyttning av varje stock i sided på 150 cm. I en försöksserie arbetade försökspersonen i en av honom sjäv vad norma arbetsintensitet, i en annan serie i en på samma sätt vad hög arbetsintensitet. Arbetet i varje försöksserie pågick i ungefär åtta minuter, varunder utandningsuften successivt uppsamades i perioder om två minuters ängd. Omedebart efter arbetets sut stod försökspersonen stia, varvid man fortsatte att sama upp utandningsuften under konsekutiva tidsperioder på 2, 3 och 5 minuter, dvs under sammanagt ro minuters via efter arbetets sut. Resutaten från dessa försök demonstreras av fig. 3 och 4 Som synes kom försökspersonen (M. K.) vid norma arbetsintensitet (fig. 3) upp i en sutig syreupptagning på 2,75 /min, viken nivå var nådd efter 4 minuters arbete. Efter arbetets sut sjönk syreupptagningen snabbt, så att den var nere på vianivån inom tio minuter. Frågan om huruvida den på diagrammet visade sutiga syreupptagningsnivån under arbetet motsvarar en aerob energiomsättning i muskerna kan bedömas genom att man jämför det s. k. syredeficit i början av arbetet med syreskuden under återhämtningsfasen. Syredeficit är härvid skinaden mean den verkiga syreupptagningen vid arbetets början och den sutiga arbetsnivån. Syreskuden utgör den under restitutionsfasen överskjutande syreupptagningen utöver den vionivå, som man kunde iaktta före arbetets början. I de å fig. 3 demonstrerade studierna utgjorde syredeficit i början av arbetet 2,0 iter, medan syreskuden var 2,3 iter. Dessa beräkningar indikerar, att

16 r6 ULF SUNDBERG Syraupp+a<:nin((, /min Oxy'(an /n ake, fires/min Vi a,stånd<> Resf,sfandmr( o - TravninQ Pi/in r-. Rasitution,saandiZ 1 R<Zsfifvion, sfandin<( a o 4 2 o tid/min fimjmn Fig. 3 Syreskudsförsök vid travning i»norma > arbetsintensitet av 3 m grovt obarkat virke ti I,ZI m höjd. Prestation 248,9 kg per min. Bitvikt 104,6 kg. Test on oxygen deficit at piing of 3 ruetre Iong ogs to a height of r,zr m. Output 248.g kiogrammes per minute. Log weight kiogrammes. "Norma" work intensity. den iakttagna sutiga arbetsnivån ifråga om syreupptagning motsvarar aeroba förhåanden, och att en förperiod på 4 minuter såunda är tiräckig för att man med hjäp av den därefter uppmätta syreupptagningen under arbetet ska kunna bedöma den energetiska arbetsekonomien. I det senare försöket med hög arbetshastighet (fig. 4) uppnåddes en sutig syreupptagning under arbetet om inte mindre än 3,5 /min, dvs fut i nivå med de högsta värden man fann vid travning och hopdragning av virke (se nedan). I detta fa var maximinivån praktiskt taget uppnådd redan efter z minuters arbete. Syredeficit vid arbetets början beräknades ti 1,74 iter, medan syreskuden var 2,05 iter. Vionivån ifråga om syreförbrukning var här nådd redan efter ca 5 minuters via. Trots den högre arbetstyngden var såunda arbetet troigen mera aerobt i detta försök än i det i fig. 3 demonstrerade. Detta kan möjigen sammanhänga med att försöket med den högre arbetsintensiteten gjordes på förmiddagen, då försökspersonen var reativt utviad, medan försöket med den något ägre arbetsintensiteten gjordes på eftermiddagen efter en rad av föregående arbetsförsök Sammanfattande taar resutaten ±ör att försökspersonen efter den vanigen använda förarbetstiden på minst. 4 minuter i de nedan beskrivna. försöken

17 49: z STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE r7 Syreupptanin<:, /min Oxwen infake, d"es/rnin ,Via,s+åtnd<>+--?I-----?Travnin Res-itution.ståc>ndc> R,.sf,sfandf"/1 P,Jin<? Resfifuion,sfandin _ r 4 2 o b tid/min t"me,min Fig. 4 Syreskudsförsök vid travning i hög arbetsintensitet av 3 m grovt obarkat virke ti 1,21 m höjd. Prestation 334 kg per min. Bitvikt 104,6 kg. Test on oxygen deficit at piing of 3 metre ongogs to a height of r.2r m. Output 334 kiogrammes per minute. I,og weight ro4.6 kiogrammes. High work intensity. över travning och hopdragning av virke nått upp ti en syreupptagning, som även vid de högsta iakttagna arbetsintensiteterna motsvarar ett i huvudsak aerobt arbetssätt. De i dessa försök uppmätta SyTeupptagningarna kan därför anses ge ett tiräckigt adekvat uttryck för den energimässiga arbetstyngden, varför de använda uttrycken för den energetiska arbetsekonomien, vika ovan omnämnts, kan anses vara användbara även vid de tyngsta arbetena. [E. Hopdragning av virke under standardiserade förhåanden Dragning av virke utföres i praktiskt arbete antingen av huggaren i samband med huggningen eer av köraren, brossaren eer astkaren vid unning av virket. En serie oika standardiserade dragningsförsök iknande de i praktiskt arbete förekommande ha utförts, vika redovisas i det föjande. I. Undersökning av syreförbrukningen vid gång utan börda Dragning eer bärning av en börda medför atid en ökad energiåtgång utöver den som erfordras vid förfyttning utan börda. Är bördan tung ökar som rege även tidsåtgången. Om man känner ti energiåtgången vid gång 2-MSS, 49:2

18 r8 ULF SUNDBERG 5yrcz förbrukninq, /min Oxyen infak12.,ifr12.s/minue o ,, , , t X försökspiorson (worj<tzr )MK o _,,_ C -))- >GN q ån q på öpan do; band och asfatväq (w a/j< on fraadm1' and aspha/f road --- isiq andsvä (wa< on icy r>oad) / ' ' ' 2.o T ,,-... """"""" ,' ' " " o. o r---t---..,.--!---r---+ o w ro oo e Gånqnasti<:!ha.t,m/min, Speed of wak,ff"!zs/minve Fig. s. Syreupptagning vid gång med oika hastigheter på sät mark. Edsbro. Oxygen intake with waking at different speeds on even ground. Edsbro. utan börda vid oika gånghastigheter och därefter under ikartade förhåanden åter försökspersonen utföra dragning eer bärning av oika bördor, kan den energiåtgång, som bördans förfyttning krävt, framräknas som skinaden mean energiförbrukningen vid gång utan och med börda vid samma gånghastighet. I detta syfte ha mätningar utförts på båda försökspersonerna vid gång utan börda vid oika gånghastigheter. Resutaten framgå av fig. s. Försöken är utförda på försöksfätet vid Edsbro, dvs på jämn, torr gräsva. I figuren har även som jämförese inagts resutaten av iknande gångförsök på jämnt underag, des från aboratorieförsök på öpande band, des ock från gång på asfaterad andsväg. 2. Orienterande försök över dragning av virke För att erhåa en första överbick över dragningsarbetet utfördes mätningar vid dragning av hebarkat och obarkat virke av oika ängd och medevikt på ett försöksfät täckt med ca IO cm nysnö. Förfyttningssträckan var härvid m och marken tämigen pan och horisonte. Försöksresutaten återges i tab. 4 Enär försöksbetingeserna ändrade sig --snön smat bort - måste dessa studier avbrytas innan aa deförsök sutförts. Av tabeen kan dock föjande resutat utäsas, vika verifieras i efterföjande försöksserier:

19 49: 2 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE rg Tabe 4 Orienterande försök över dragning av virke över m vägsträcka på försöksfätet i Edsbro; (Temp. 0 C. Försöksperson M. K.) Preiminary t_ests on dragging of ogs under different conditions (Subject M. K.) Mede- Virkets Barkn. Syre-upptagn. vikt per ängd, Förhåande n Variaber OB Oxygen intake Ton- Unbarked bit, kg m meter Conditions Variabes HB Average!,og permin Barked weight ength kg/og m /min m/kgm Samma virkesängd och Obarkat OB ung. samma 21,7 5 2,56 3,07,83 Hebarkat vikt i ro cm HB ,54 3,10,82 nysnö Same og ength and weight in 10 cm newsnow Samma virro cm nysnö HB,82 kesängd och 23,4 5 2,54 3,10 Titr. snö HB 21,2 5 2,05 2,49,82 ung. samma vikt, hebarkat Same og ength ro cm nysnö HB 29,5 I 2,59 2,58 r,oo and weight, Titr. snö HB 29,4 I 1,52 1,48 1,03 barked Ung. samma r m ängd HB 29,5 I 2,59 2,58 I,OO virkesvikt, )) 3m HB 31,7 3 2,57 2,20 1,17 hebarkat, i ro cm nysnö 2m )) HB 23,2 2 2,47 2,99,83 )) About same og 5m HB 23,4 5 2,54 3,10,82 weight, barked, in 10 cm. new 2m )) sno w 5m )) HB 45,2 5 2,77 1,72 I,6I HB 2,85 1,62 1,76 Vikt 23,2 kg Samma vir HB 23,2 2 2,47 2,99,83 )) )) kesängd, he HB ,85 1,62 1,76 barkat, i ro )) 31,7 )) HB 31,7 3 cm nysnö 2,57 2,20 1,17 >) 60,2 )) HB 60,2 3 2,82 1,56 1,81 Same og ength, barked, in 10 )) 23,4 >) HB 23,4 5 2,54 3,10,82 cm newsnow >) 45,2 )) HB 45,2 5 2,77 1,72 1,61 ro cm nysnö HB 7 2,04 1,53 1,47 10 cm newsnow 37,7 Syreförbrukningen har i rege egat mean 2,5 och 3,0 iter syre per minut. Sättes syreförbrukningen i reation ti det samtidigt utförda transportarbetet, framgår att syreförbrukningen per )>horisonte kiogrammeten av effektivt transportarbete1 vid bördor på kg håer sig vid r,6 m per hor.kgm och att den stiger vid sjunkande medevikt hos virkesbitarna. Vid ca 20 kg medevikt uppgår syreförbrukningen ti ca 3 m per hor.kgm. Syreförbruk- 1 Horisonte kiogrammeter av effektivt arbete= bördans vikt i kg mutipicerad med den horisontea sträcka i meter som bördan förfyttats. Tonmeter = bördans vikt i ton ggr förfyttningssträckan i m.

20 20 ULF SUNDBERG ningen ökar atså snabbt med sjunkande medevikt hos virkesbitarna. Det per tidsenhet presterade effektiva arbetet, beräknat som tonmeter per minut, framgår av tabeens högra koumn. För virkesbitar med medevikten mean 40 och 6o kg utgjorde arbetsprestationen r,6-r,8 tonmeter per min för att sjunka ti ca o,8 tonmeter per min vid en medebitvikt av ca 20 kg. Det bör observeras att vid dessa iksom vid aa efterföjande.försök över dragning har aa bitarna dragits i samma riktning, viket innebär att försökspersonens återgång utan börda för hämtning av biten atid ingår i försöket såvä tidsmässigt som energimässigt. 3 Dragningsförsök i skogsmark Liknande försök utfördes därefter i jämn skogsmark täckt med ett tunt, något isigt snöager. I varje försök studerades dragning av virkesbitar med en bestämd ängd (r, 2, 3, 5 och 7 m) men av varierande grovek. Ett anta bitar av samma ängd utades såunda i en cirke med ro m radie ochförsökspersonen drog vid mätningarna bitarna ti cirkens centrum, så att aa bitarnas tyngdpunkt härvid förfyttades exakt ro m. Resutaten återges i tabe 5 samt fig. 6 och 7 Syreupptagningen igger iksom i de ovannämnda orienterande studierna mean 2,5 och 3,0 per min. Även syreupptagning och tidsåtgång per horisonte kiogrammeter visa samma tendens som vid de i föregående avsnitt redovisade försöken. Av fig. 6 framgår att prestationen, uttryckt i >>horisontea kgm per minut», stiger vid ökad bitvikt för att sedan en viss punkt nåtts åter sjunka. Samma förhåande gäer syreförbrukningen per uträttad ar- Tabe 5 Orienterande försök över dragning av obarkat virke av oika ängd i jämn skogsmark på titrampad snö. Dragängd 10 m. Försöksperson G. N. Preiminary tests on the dragging of unbarked ogs of different engths on fat forest ground with packed snow. Distance IO m. Subject G. N. ängd m Length of ogs m Virkets diam tum Diam of ogs in ch Medevikt, kg per bit A verage weight of each og Tonmeter per min Tonruetre per minute Syreupptagning Oxygen intake /min /min mfkgm m/kgm I I I-IO I-IO I- 8 I- 8 I- 8 I- 8 I- 6 I I3,3 I3,9 I3,7 I0,7 26,4 29,I 26,8 30,I 5I,3 0,904 0,655 o,873 0,7I6 I,393 I,27I I,225 I,I93 I,778 2,56 2,65 2,65 2,87 2,68 2,84 2,46 2,64 2,96 2,83 4,05 3,04 4,0I I,92 2,23 2,01 2,21 I, I2 8-I II8,I II8,I 2,73 3,00 2,95 I,83 2,I2 I,8I

21 49: z STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 2I Ho.,isontcza "kqm"/min Hor1zonfa k1)o9rammefres per minues o x L:. o 1m " 7 I o b o Vikt 1 <: q /stock Wrz.,hf, kto9rammrzs/o9 Fig. 6. Presterat arbete vid dragning i skogsmark av virke med oika ängd och grovek. Output at manua dragging of ogs of different engths and diametres. betsenhet, i detta fa uttryckt i miiiter förbrukat syre per horisonte kiogrammeter. Den är hög för små bitvikter men sjunker snabbt för att efter en viss punkt åter stiga svagt.. Detta innebär att det såvä ur tids- som energisynpunkt synes finnas en optimavikt av virkesbitarna. Underskrides resp. överskrides denna optimavikt försämras verkningsgraden i arbetet såvä tidsmässigt som energimässigt. Ett studium av kurvorna i fig. 6 och 7 visar att ett överskridande av optimavikten eder ti en reativt måttig eer obetydig försämring i nämnda avseenden medan ett underskridande snabbt försämrar dragningsarbetets effektivitet. Någon kar inverkan av virkesängden kan inte spåras i detta försök. Det ansågs även av intresse att beysa hur snabbt kroppens syreupptagning anpassade sig efter den oika beastning som försökspersonen utsättes för,

22 22 ULF SUNDBERG Syrczförbruknin«, mi /kqm Oxy(>en infake ev crznfimefres / k11orammrzfres + x D. o 1m ab 2 3" s, 7 " o Vikt, k /stock Veir;(hf, k;/o9rammes/o? Fig. 7 Syreförbrukning vid dragning i skogsmark av virke med oika ängd och grovek. Oxygen intake at manua dragging of ogs of different engths and diametres. des vid dragningen av virkesbitarna och des vid återgång tomhänt för hämtning av nästa bit. I detta syfte anordnades en serie försök - identiska med vissa av de tidigare redovisade försöken - där försökspersonen försågs med två Dougassäckar. I den ena uppsamades utandningsuften under dragningsarbetet och i den andra utandningsuften under återgången utan börda. I en försöksserie fick försökspersonen dra ett anta bitar utagda i en IO m-cirke ti dess centrum, i en annan serie upprepades försöket men med bitarna utagda i en zo m-cirke. Sju sådana parvisa jämföreser av syreupptagningen under på varandra föjande dragningsfaser och återgångsfaser utfördes (se tab. 6). Den genomsnittiga syreupptagningen i det förra faet var 2,60 /min och i det senare faet 2,75 /min. Ingen säkerstäd skinad rådde mean dessa värden. Dessa iakttageser visar, att de mätningar av syreupptagningen, som i aa övriga dragningsstudier utfördes gemensamt under virkets dragning och de vid samma tifäe förekommande återgångsperioderna, kan beräknas ge en ganska kar uppfattning om den maximaa syreupptagningsnivå, som förekom vid respektive försök. Vidare demonstrerar de gjorda iakttageserna, att

23 STUDIER över MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 23 Tabe 6. Jämförande mätningar av ungventiation och syreupptagning under gång med börda (dragning) och utan börda (återgång) vid hopdragning av obarkat virke. Virkesängd 3 m. Measurement of the ung ventiation and oxygen intake during the actua dragging and during the return without a oad (to fetch next og). Unbarked 3m ogs. Virke Lungventiation (STPD), Syreupptagning!,og fmin f min Drag- I.. ungventiation /min Oxygen intake fmin Mede- ängd Diam vikt m/bit Dragning Dragning tum Ater- Aterkg/bit Distance Drag- Drag- + + Di am mfog ning gång Average återgång ning gång återgång in ch weight Dragging Return Dragging Dragging Return Draggin g kg fog +return +return I- 8 22,4 IO 49, ,67 2,53 2,6I I- 8 2I,I IO 54,8 52,I ,74 2,66 2,70 8-I2 II9,5 O 37,I 38,9 37,8,7I I,8o I, i8,i O 66,6 69,3 67,3 3,12 3,26 3,I6 I- 8 3I, ,6 5I, ,27 2,69 2,46 I- 8 3!, ,r 52,3 2,63 2,95 2, II8, ,6 68,8 67,8 3, ,15 man vid den här förekommande arbetstypen, med ganska täta periodiska växingar mean mekaniskt tungt och mekaniskt ättare arbete får en utjämning av syreupptagningsintensiteten mean dessa båda perioder. 4 Dragningsförsök med successivt uppkapat virke Dessa dragningsförsök tigick så, att en viss kvantitet virke utades i en cirkekvadrant efter ett visst system (se fig. 8). Försökspersonen drog sedan detta virke ti kvadrantens mittpunkt, varvid erforderiga mätningar gjordes. Virket utades sedan på exakt samma patser i kvadranten, varje bit kapades på mitten, varefter försöket upprepades. Detta upprepades fyra gånger så, att när den ursprungiga virkesängden exempevis var 7 m erhös fyra försök med dragning av exakt samma virke exakt samma väg nien med virkesängderna 7, 3,5, 1,75 och 0,875 m. Härigenom kom bitantaetsuccessivt att dubberas och bitarnas medevikt att haveras mean varje försök. För att försöket i möjigaste mån skue ansuta sig ti verkiga förhåanden gjordes föjande beräkning som grund för försöket. Vid en stockvikt om 8o kg och en spec. vikt av 0,75 kommer de i fig. 8 utagda fyra stockarna att representera en avverkning av 35 m 3 sk per ha vid en radie av 12,5 m. Avstånden från cirkekvadrantens mitt ti patserna för resp. rotändar utgör radierna för de cirkebågar, som dear den stora kvadrantens yta i förhåandet r/8 (r= 4.4 m), 3/8 (r= 7,6 m), 5/8 (r= g,g m) och 7/8 (r= II,J m). Härvid kommer en rotända att vara pacerad i vardera av fyra ika stora och utanför varandra iggande- av cirkebågar begränsade-

24 ULF SUNDBERG 12.Sm Fig. 8. Skiss över virkets utpacering vid dragningsförsök med successivt uppkapat virke. Sketch of the position of the ogs at the tests on successivey eross-ent ogs. dear av den stora kvadranten. Varje rotända igger samtidigt på den cirkebåge, som dear respektive fjärdede av stora kvadranten i två ikstara ytor. Riktningen på träden har vats så, att huggaren förutsättes ha fät de två närmaste träden så att rotändan kommer i dragriktningen, medan de två bortersta träden fäts med toppen från kvadrantens mitt. Dessa s. k. kvadrantförsök utfördes på jämn torr gräsva på barmark i exakt överensstämmese med ovan angiven mode. Såedes vades från början 7 m ångt obarkat virke, varvid de enskida 7 m-bitarna i ett och samma försök vades ut så att de hade ungefär samma vikt. Försöken utfördes i tre serier för respektive grovt, medegrovt och kent virke och samtiga försök utfördes med samma virke med två försökspersoner. Försöket började när försökspersonen - omedebart efter en uppvärmningsperiod bestående av dragning av annat virke -utgick från kvadrantens mitt och hämtade den första biten och avsutades, när sista biten dragits

25 49:z STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING AV RUNDVIRKE 25 Tabe 7 Tabe över använt virke vid»kvadrantförsöken>> vid Edsbro. Ant. bitar Virkesängd Grovek medevikt m kg Virkesbitarnas Variation i vikt 8 7 >>Kent>> 39,6 36,4-42,5 4 7 >>Mede» ,o-8r,3 4 7 >>Grovt» 124,3 I04,2-134,0 fram ti kvadrantens mitt. Försökspersonerna fick fritt väja mean att använda sax eer krok eer arbeta utan redskap. De fick ikaedes väja det anta bitar de sjäva ansåg ämpigt att medtaga varje vända samt vidare, om de så föredrog, att kasta virke ti mittpunkten. Varje arbetare har såedes utfört arbetet på det sätt, han sjäv bedömt ämpigt. Resutaten av dessa försök för de två personerna återges i fig. 9 a och b beträffande presterat arbete i horisontea kiogrammeter per minut och fig. ro a och b beträffande syreförbrukningen i miiiter per uträttad arbetsenhet. I tabe 8 (i tabebiaga efter texten) har försöksresutaten sammanstäts. Det framgår av fig. 9 a och b och ro a och b att kurvorna har mycket ika föropp för de två försökspersonerna samt att såvä tidsåtgång som sammanagd syreförbrukning för arbetet stiger at eftersom virket kapas upp i at kortare ängder. Föjande tabeer 9 och ro beysa detta förhåande. Vid granskning av dessa tabeer framgår, utöver det ovan sagda, att överensstämmesen mean serierna för de båda försökspersonerna är reativt god. Försökspersonen GN arbetade dock reativt bättre med de kortaste ängderna än MK. Samtidigt var de tyngsta bitarna tydigen för tunga för GN, viket kan förkaras av hans något ägre maximaa arbetskapacitet. kg Tabe 9. Tidsåtgång i reativa ta för dragning av samma virke i 7,0, 3,5, 1,75 och 0,875 m ängder utagt i en kvadrant. Virkets grovek Försöksperson Medevikt per virkesbit, kg Virkets ängd i meter ,75 o,875 39,6 19, ,0 Kent MK ca ro cm GN IOO II Medevikt per virkesbit, kg IOO II2 I ,0 20,0 1 IO,O IDO ,3 62,3 31,2 15,6 IOO Mede MK ca 13 cm GN IOO r Medevikt per virkesbit, kg Grovt MK ca 17 cm GN IDO

26 ULF SUNDBERG Horisontcz.a 'km'/min Harizonfa ktotjrammefr2s /rmi-wtfi! = a 79.5k 124.3kq 39.okQ <(rovt ht'9h damefrzr + manqrovt norma - - )( kan+ ow o Yirkesän<:d,m Len.t(h of oqs, me/rea + 79.skq b 1000 e Qrovt hir<h diamr:zfa.r + mctant:rovt norma xkkzn+ /ow -11- o o Virkczsän<(d,m Lanfh of os.marr:zs Fig. g. Prestation vid dragning av successivt uppkapat virke a) försöksperson M. K. och b) försöksperson G.N. Output at manua dragging of Successivey cross-cut ogs a) subject M.K. and b) subject G.N.

27 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE Syra.upptanin'<, mi/ horisontaa k m Oxyr(an iniaha ev. cenfimefres/ hor/zanfa/ kj!orarnrnefres 6, a r------; c<rovt ht'r(h diamfz.ftzr + ma.anrovt norma -/I- X ka:n+ ow x 9.9k 15.b k o Fig. ro. Syreupptagning vid dragning av successivt uppkapat virke a) försöksperson M.K. (sid. 27) b) försöksperson G.N. (sid. 28). Oxygen intake at manua dragging of successivey cross-cut ogs a) subject M.K. (p. 27) b) subject G.N. (p. 28). 5 7 Virka.sänd,m Lenfh of or;s, mtzfrrz

28 28 ULF SUNDBERG Syraupptaninq 1 mi/horisont! a 1.-<qm O.qt(f2f infake cu.crznirmzres/horiz:ona ktoframm!zfres : b rov+ hir(h diamtzfrv + maanqrov+ norma X kant ow - - o Fig. IO b Virk!Zsän«d,m Lrz.nfh of /os,mere

29 49: z STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 29 Tabe 10. Syreförbrukning per horisonte kgm i reativa ta för dragning av samma virke i 7,0, 3,5, 1,75 och 0,875 m ängder, utagt i en kvadrant. Virkets grovek Försöksperson Medevikt per virkesbit, kg Virkets ängd i meter 7 3.5!,75 o,875 39,6 19,8 Kent MK!00!23! ca ro cm GN! r Medevikt per virkesbit, kg ,0 20,0 10,0 Mede MK!00 ca 13 cm GN IOO I3I I7I 229 Medevikt per virkesbit, kg 9,9 5,0 I5I!67 246!24,3 62,3 3!,2!5,6 Grovt MK ca 17 cm GN IOO 97!28 r82!00!02! Förutom tidsåtgång och fysioogisk verkningsgrad, vika här ovan behandats, är det av intresse att studera, viken syreupptagningsintensitet försökspersonerna kom upp ti. En sammanstäning häröver har gjorts i fig. rs, sid. 38, vari syreupptagningen i iter per minut angivits i reation ti bitvikten. Det framgår av diagrammet, att ett visst samband kan spåras mean dessa båda variaber. Vid bitvikter under so kg finner man såunda, att syreupptagningen varierar mean 2 och 3 /min, medan den vid högre bitvikter huvudsakigen håer sig omkring 3 jmin. Emeertid är spridningen stor, viket des torde sammanhänga med att försökspersonerna arbetade i sjävvad arbetstakt och des kan bero på att förutom bitvikten även virkets ängd och diameter varierade. I fig. II har resutaten av hopdragningsstudierna åskådiggjorts i form av sambandet mean presterat dragningsarbete, uttryckt i horisontea kiogrammeter per minut och medevikten av virkesbitarna i respektive försök. På iknande sätt har i fig. 12 syreförbrukningen per horisonte kiogrammeter inagts vid oika medevikter hos de dragna bitarna. Härav framgår att det dominerande infytandet utövas av virkesbitarnas medevikt, medan ängden, förutsatt att bitarnas medevikt är densamma, har mindre infytande. Det bör härvid dock observeras, att stockarna ej svängts utan endast dragits i samma riktning som sin ängdaxe. Vidare framgår det tidigare påtaade förhåandet att det synes finnas en optimavikt, som ger såvä ägsta tid- som energiförbrukning, att effekten sjunker snabbt när medebitvikten understiger ca so kg men sjunker mycket ångsamt på den tyngre sidan av optimavikten. stockar tyngre än ca 140 kg ha dock ej studerats.

30 ULF SUNDBERG Horisontcza 'k<:!m'/min Horizona kt!opr>ammtzin;s/mnvfz ::==========1=======, a rovt + mi2.11anqrovt x kcznt hiph diamefer j nortma/ -P- /ow o 2s so 75 1oo 12s Madavikt par stoc:k,k Aver.s>pe weiht of ops, ktof!rsmmes b qrovt hth eiarneer ij'?'---1' maanqrovt norm;;/ x ka.n+ ow x o Ma.d<>vikt pe>r stock 1 k Avef'aj)<Z wai<;;fh of o<(s, k.io'(rmmas Fig. II. Prestation vid dragning av stockar med oika vikt. För varje grovekskass har virket successivt kapats på mitten. Det inprickade värdet för den tyngsta stocken i varje grovekskass representerar virkesängden 7 m, den näst tyngsta 3,5 m osv. a) fp M.K. b) fp G.N. Output at manua dragging of ogs with different weights. The ogs were Successivey cross-cut in the midde of the ogs. The potted resu1ts represen t therefore og engths of 7 metres, 3,5 metres, r,75 metres and o,875 metre. a) subject M.K. and b) subject G.N. De utförda försöken ha vidare sammanstäts i fig. 13, som utnyttjats för kakyer, redovisade i kap. IV. Av fig. 13, i viken värdena för de båda försökspersonerna sammansagits och kurvorna utjämnats, framgår, att den optimaa bitvikten vid dragning synes vara högre ju ängre virket är. Vidare framgår, att optimavikten är ägre ur energisynpunkt än ur tidssynpunkt för en och samma virkesängd. -- Det bör observeras att bitvikterna för virket, när det gäer 7 m ängden är ett medeta av bitar med mycket iten vikts-

31 49:2 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING AV RUNDVIRKE 3r Syraförbruknin, m/k«m Dxyen infake cu. crznfimefres pe.r kioprammefres 6 a 5 <!rov+ hi<ph diamefer + ma:an<:!rov+ norma _,- x kn+ o w - - ' \!'- o Mc;:d12vik+ pozr stod-., k c< Averae W121hf of o(is, ktorrammes Fig. rz. Syreförbrukning vid dragning av stockar med oika vikt. Se även text ti föregående fig. a) försöksperson M.K. (sid. 31) och b) försöksperson G.N. (sid. 32). Oxygen intake at manua dragging of ogs of different weights. See aso text of preceding figure. a) subject M.K. (p. sr) and b) subject G.N. (p. 32). variation. Efterhand som dessa bitar kapas upp kommer medebitvikten att bestå av bitar med at större skinader mean de oika enskida bitarnas vikt. Kurvan för exempevis virke av o,g m ängd gäer därför en popuation av bitar med avsevärt skiftande bitvikt. De här redovisade resutaten böra därför jämföras med under punkt 6 sid. 39 redovisade försök, för att en' fuständig översikt ska erhåas.

32 32 SyrförbrukniiiQ,m/k<(m C;-y?rzn inrake cv.cenfimetf'q.s przrkioyrammrzfrtzs 5 \ b 4 ULF SUNDBERG <:!rov t hih dsmrzfer + maanqrovt norma - - x kant o w \ Fig. 12 b. --r--r Madczvikt pczr stock, k AviZra'(IZ we1hf of o'(s1 kio<(ramms På sid. 17 punkt r har redogjorts för de mätningar som gjorts över gång vid oika hastighet på försöksfätet i Edsbro, där även dragningsförsöken utfördes. Genom dessa mätningar har det varit möjigt att i dragningsförsöken dra ifrån den syreförbrukning som erfordrats för försökspersonen att förfytta sig sjäv i samband med dragningen av virket och vid återgången för att hämta en ny bit. Härvid erhåes den syreförbrukning som gick åt för det egentiga virkestransportarbetet., Resutaten härav framgå av fig. 14. Det bör tiäggas, att i samtiga dessa försök ingår även försökspersonens gripande och säppande av virkesbitarna. Den övre av kurvorna anger försökspersonens bruttosyreförbrukning per uträttad arbetsenhet (horisonte kiogrammeter) medan den undre kurvan anger den extra syreförbrukning som uppstått genom dragning av virkesbitar av oika vikter. Kurvorna ha naturigt nog ett ikartat föropp. Brutto-

33 crn1n/nor. ronm. :.: -"'... "' iö 200 _mi Oz/hor.kqm r '?-- ' ' ' c min/hor. 'tonmcztr" mi 02/hor. 'km"... '9. (/J..., c t:1 H tti?:1 O: < tti?:1 :;t> 1/700 /Titnues per horizona onmerer cu crznfirmzfer Og ->J- -1)- f:j ' 7.0m :;t>..., z tti?:1 H z c;j :;t> <?:1 c z t) < tti o w 100 1W w Mczdczvik t 1 k /stock Avera\Je we1hf of or?s h/opramrnes Fig. 13. Tidsåtgång och syreförbrukning per arbetsenhet vid manue dragning enigt resutat av >>kvadrantförsöken» med successivt uppkapat virke. Medeta för de två försökspersonerna. Time consumptian and oxygen intake per work unit at manua dragging of successivey cross-cut ogs. Average of the two subjects.

34 Syraupptanin, mi /hor. k c< m, Okyrzn infake 1 m/ j hor, kf{ m \ x\ \,... - '. J o Transpor-arbcztQ + Qan«, Transpor work+ wakinc( X E. n bart transportarbcztcz, Transporf work on/y - > }" ;/'.f') w.j:>. c r< >-rj fj c z t) td I:Tj 0 o o 10 o Fig. 14. Brutto Mczdczvikt 1 kq./s+ock Avrzra<;?rz wehf oo(?s 1 kc? och nettosyreförbrukning per arbetsenhet vid manue dragning av virke. Gross and net oxygen intake per work unit at manua dragging of ogs.... 'f. "

35 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 35 syreförbrukningskurvan har en antydan ti optimipunkt vid ca 8o kg, medan nettosyreför brukningskurvan har ett mycket fackt föropp mean 35 och go kg. I ett efterföjande avsnitt redovisas de mätningar över det mekaniska motstånd som uppstår vid dragning genom friktion mean virket och marken. Som framgår härav synes den kombinerade y.ft- och dragkraft, som utövats vid dragning av virkesbitar, ha uppgått ti ca 70% av stockvikten. Härav är mindre än häften friktion mean marken och den stockända, som gider mot marken under dragningen. Övervinnandet av denna friktion är det rent mekaniska arbete som uträttats. Man kan med edning härav göra en beräkning över den verkningsgrad, som försökspersonen arbetade med vid dragningsförsöken. Beräkningen kan utföras för oika bitvikter. Verkningsgraden kan beräknas på oika sätt. Den av försökspersonen utveckade energin kan uppdeas på: a) bruttoenergiförbrukningen = försökspersonens totaa energiförbrukning (E) b) nettoenergiförbrukningen = försökspersonens totaa energiförbrukning minskad med energiförbrukningen i via (E 0 ), varvid EN= E -E 0 c) nettonettoenergiförbrukningen =försökspersonens totaa energiförbrukning minskad med energiförbrukningen i via (E 0 ) och tiskottet i energiförbrukning för utförande av arbetet i tomgång (E 1 ), varvid ENN=E-E 0 -E 1 Verkningsgraden ('YJ) i procent för utförande av ett visst arbete (T kgm)1 erhåes i de oika faen ur föjande former: T IOO 'YJBr =E 427 T. IOO (E-E 0 ) 427 T IOO Beräkningen av arbetet (T kpm) har utförts så att den de av stockvikten som enigt fig. I8 sid. 44 utgöres av friktion mot marken först beräknats. Vid dragning i stockens iända utgör den för 5 m obarkat virke och IO och I5 kg: stockvikt 30% av stockvikten och för 6o kg stockvikt 27 %. 30 respektive 27 % av det uträttade horisontea transportarbetet är såunda verkigt mekariiskt arbete. (En iters syreförbrukning motsvarar en energiutvecking i

36 J6 ULF SUNDBERG Tabe IO A. Beräkning av mekanisk verkningsgrad vid dragning av virke (inkusive återgång utan börda) på försöksfätet i Edsbro. Estimate of mechanica efficiimcy of dragging. Virke Metod Verkningsgrad, % Log Method Efficiency Barkning Fattning. stockvikt Log weight Barking Grasping "'sr "'N "'N N ro kg Obarkat I toppen Unbarked In top 4.7 5,6 8,4 15 )) >) >) 6,0 - rr,8 6o >> )) )) 8,7 9,7 17,5 kroppen av 4,85 I03 kaorier. I kaori= 427 kgm.) Som exempifiering av förfaringssättet väjes en 6o kg obarkad stock, för viken föjande värden erhåas: T= 0,27 X transportarbetet ENN = 0,75 m.0 2fhor.kgm. (enigt under kurvan fig. I4) varvid 0,27 X IX IOO 'YINN = 0,75 X 4,85 X 427 X ro-3 = I7'5 % Beräkningen av nettoenergiförbrukningen har ej kunnat utföras på detta sätt. Enigt fig. II är prestationen vid dragning av en ro och en 6o kg stock.soo respektive 2 ooo horisontea kgm per minut och syreförbrukningen (E) enigt fig. I5 ca 3,0 respektive 2,4 0 2 per minut. Syreförbrukningen i via (E 0 ) har satts ti 0,3 0 2 per minut varvid såunda. 8oo x 0,30 för stockvikten IO kg 'YJN = 8 3 = 5,6% och (2A- 0,3) X 4, 5.X 427 X ro x 0,27 o for stockvikten 6o kg 'YJN = ( ) 8. 3 = 9,7!'o 3,0-0,3 X 4, 5 X 427 X IO- De på ovan angivet sätt beräknade verkningsgraderna är givetvis endast ungefäriga, b. a. beroende på att den använda metoden för mätning av friktionen ämnar endast approximativa värden. Det bör vidare observeras, att försökspersonens fatt<!-nde och nedäggande av stocken ingår i försöken samt att man vid beräkningen av det utförda mekaniska arbetet ej kunnat ta hänsyn ti de små förfyttningar av bördan i vertikaed, som sker för varje steg, iksom ej heer ti de arbetstiskott, som sammanhänger med hastighetsförändringar hos bördan. Beräkningarna ha ämnat föjande resutat. (Tab. ro A.) Tarika angiveser av verkningsgraden i oika arbeten finnes i itteraturen. (Se exempevis LEHMANN, I953.)

37 49:2 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 37 5 Syreupptagningsintensiteten vid dragning av virke med oika bitvikter I fig. IS har för aa de utförda dragningsstudierna å försökspersonerna MK och GN syreförbrukningen i iter per minut satts i reation ti medebitvikten hos virket. I samtiga dessa fa vade försökspersonerna sjäva sin arbetstakt, ehuru de uppysts om att en norma sådan var önskvärd. För såvä MK som GN stiger syreupptagningen i genomsnitt med ökande medevikt per bit. Genom uträkning av ineära regressioner finner man att stigningen i bägge faen är signifikant. Någon signifikant skinad mean de två försökspersonerna finns inte. De uträknade regressionerna är (y = syreupptagning i L/min; x = medevikt kg per bit): MK GN y = 2,40 + o,oo8r x y = 2,42 + 0,0063 x (o,oo8r ± 0,0024) (0,0063 ± O,OOI6) Beastningsnivå: Det framgår, att syreupptagningen hos båda försökspersonerna i nästan aa fa varierade mean 2 och 3 fmin. Denna nivå motsvarar grupperna >>mycket hög>> och >>extremt hög>> beastning enigt CHRISTEN SENS (I953) schema för arbetsgradering. Vid diskussion av beastningsnivån måste hänsyn tagas ti, att det i de här utförda studierna gäde modeförsök med reativt ånga sammanhängande arbetstider (ca 6-Io minuter). Motiven för den ånga arbetstiden var som tidigare nämnts, att man vie erhåa sådana data för syreupptagningen, som tiåter beräkning av arbetets energikrav, främst av den anedningen att man önskade utföra jämföreser av den energetiska arbetsekonomien vid oika arbetsatemativ. Resutaten tiåter såunda det påståendet, att det momentana energibehovet i muskema vid detta sag av arbete igger på den nyss angivna nivån, i varje fa under någorunda aeroba förhåanden. En annan fråga, som jämte den energetiska arbetsekonomien är av stor betydese i praktiken, är viken momentan beastning på syretransportorganen (andning och bodomopp), som den energetiska beastningen eder ti. Denna fråga kan inte bedömas med hjäp av de utförda modestudierna. Man kan emeertid tämigen säkert antaga, att det vid det praktiska arbetet ofta rör sig om tämigen korta perioder av tungt arbete, med meaniggande perioder av ättare aktivitet samt korta pauser för panering etc. Under sådana förhåanden hinner beastningen på hjärta etc. adrig upp på en nivå, som svarar mot den energetiska arbetstyngden. Detta har i aboratorieförsök studerats av CHRISTENSEN (rg56), varvid iakttageser gjordes, som senare befunnits ha praktisk tiämpning vid fera tyngre yrkesarbeten, b. a. stuveriarbetare (JOHNSON, LUNDGREN och BYSTEDT I957), distributionsarbete vid bryggerier (LUNDGREN, BRUNDELL, HANSSON och LINDHOLM I958), samt arbete med barkningsmaskiner (SuNDBERG och LuNDGREN rg58).

38 ULF SUNDBERG Syrczupptac:;>nin 1 L /min i Oxyr:;czn nfak.e Jtfres/minufe 4.0 x 3.0 x x ' i x - x... ) x x i F"örsöksparson( Worker) G N x - )) - (-»- )MK ' 1 I o stockvikt' k Weiqhf of os, k Fig. 15. Syreupptagning i iter per min vid dragning av virke med oika vikt. Oxygen intake, itres per minute, at manua dragging of ogs of different weights. Även om man såunda kan anta, att beastningen på bodomopp och andning i det praktiska hanteringsarbetet vanigen bir något ägre än vad som svarar mot den energetiska beastningen, är detta en fråga, som b. a. är beroende av arbetsorganisationen. Denna påverkar i praktiken sjävfaet möjigheterna ti en gynnsam arbetsuppdening av nyssnämnda typ. Det vore därför av intresse att kompettera de här utförda modestudierna med en serie undersökningar av praktiskt arbete med oika aternativ beträffande arbetets organisation. En första sådan undersökning har I959 även utförts av J. E. HANSSON, SFI, i samarbete med SDA varvid gruppvis fäning och upparbetning av träd jämförts med trädvis sådan (opubicerad rapport). Visst

39 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 39 materia i denna fråga finns redan tidigare i Sverige, nämigen i form av skogiga transportstudier vid Värmands skogsarbetsstudier (LUNDGREN, LUTH MAN och NYLIN, opubicerad rapport I9SI) och vid Statens skogsforskningsinstituts avdening för arbetsära (AGER rgs8). Dessa studier bestyrker, att hjärtbeastningen vid ett och samma arbetsmoment under normat arbete visar en stor variation, viket säkerigen devis har sin förkaring i variationer i arbetsmomentets tidsängd. Arbetsbeastning och bitvikt: Av fig. rs framgår, att fertaet studerade bitvikter åg under so kg och att det upp ti ungefär denna gräns i varje fa hos försökspersonen GN råder ett visst samband mean bitvikter och syreupptagningsintensitet. Vid bitvikter över so kg igger syreupptagningen hos båda personerna i närheten av 3 fmin. Ingen närmare anays har gjorts av varför denna nivå bidar den ungefäriga övre gränsen. Man har emeertid viss anedning att förmoda, att det här rör sig om en spontan instäning på en intensitet, som igger i närheten av optimum för den energetiska arbetsekonomien. Ett överskridande av gränsen kan med tämigen stor säkerhet förväntas att des resutera i påtagig försämring av kroppens verkningsgrad genom ökad anaerob ande i arbetet (jfr CHRISTENSEN och HöGBERG rgso) och des också eda ti snabb utmattning genom de höga kraven på cirkuationsapparaten m. m. Det kan även tiäggas att vid hopdragning av virke i skogen under praktiska arbetsförhåanden, arbetaren genomgående strävar efter att göra dragningssträckorna för det grövre virket så korta som möjigt genom riktad fäning, föräggning av stickvägar så att de passera nära det grova virket etc. Ävenså vidtager ofta arbetaren speciea arrangemang vid manue förfyttning av tungt virke, så att virket exempevis kan ruas i stäet för att dragas. 6. Jämförese med andra undersökningar I detta sammanhang kan det även vara ämpigt jämföra prestationerna vid dessa standardiserade försök med vid normat arbete erhåna och genom utförda tidsstudier konstaterade prestationer. Ungefäriga uppgifter om prestationer vid praktiskt dragningsarbete har ämnats i en tidigare rapport (SuNDBERG 1953). Dessa jämföras med prestationer i de standardiserade försöken nedan (Tab. ro B), varjämte resutaten från några mätningar under snöförhåanden redovisas. Det framgår, att tidsåtgången i de standardiserade försöken är avsevärt mycket ägre än under praktiskt arbete under normaa förhåanden, en sak som givetvis har sin grund i att arbetsbetingeserna i de standardiserade försöken varit gynnsamma. Den högre tidsåtgången vid normat arbete kan såedes orsakas av en mångfad förhåanden, av vika här endast några ska beröras. I de standardiserade försöken har ingen vändning av virket före-

40 ULF SUNDBERG Tabe 10 B. Jämförese av tidsåtgång vid dragning av virkesbitar av oika vikt i de standardiserade försöken i Edsbro (barmark) med tidigare pubicerade resutat från tidsstudier av dragning i normat arbete. Förhåande Tidsåtgång i min. per hor. tonm. vid en medebitvikt av cirka 30 kg 6o kg go kg Enigt standardiserade försök: obarkat virke, barmark, torr gräsva... 0,70 0,45 0,35 Enigt tidsstudier å normat arbete: barmark, hebarkat virke... 1,6 I,O o,g 4-6 dm snö, hebarkat virke... 2,0 1,2 I,O obarkat virke... 2,3 1,5 1,3 1 Vid beräkningen av arbetet i tonm. har barkens vikt ej medtagits. "' kommit, terräng och markförhåanden har varit de för barmark gynnsammaste, ingen rekognoscering eer panäggning av arbetet har krävts samt sutigen har det standardiserade arbetet utförts utan spitider och med en energetisk beastning, som i varje fa under barmarksförhåanden torde överstiga den i praktiskt arbete förekommande. I samband med vissa andra undersökningar gjordes under vinterförhåanden i januari-februari rg56 vissa standardiserade dragningsförsök i mycket djup snö. Försökspersonen drog stockar med begynnesevikten omkring 6o kg och virkesängden 22 fot en sträcka av IO m i ett orört öst snötäcke av go IOO cm djup på pan mark. stockarna kapades sedan på mitten tre gånger och försöken upprepades mean varje kapning. De härvid erhåna resutaten redovisas i nedanstående tabe IO c. Vid en jämförese med de i exempevis fig. I4 och tabe IO B ämnade uppgifterna framgår den hindrande inverkan ett djupt snötäcke har på dragningsarbetet. Tids- och energiåtgången i de standardiserade försöken på barmark och i go-ioo cm snödjup torde representera yttervärden inom vikas gränser dragningsarbete under praktiska arbetsförhåanden igger. Avsikten är att Tabe 10 C. Resutat av standardiserade försök över dragning av stockar med begynnesevikten ca 6o kg i ett snötäcke av cm ös snö en sträcka av 10 m. Återgång för hämtning av stock ingår. Viniden Dragging of ogs 10 metres in deep snow (go-wo centimeters). Ungefärig Virkesängd Anta Syreförbrukning Tidsåtgång stockvikt försök Oxygen intake Time consumptian I,ength!,og weight m 0 2 per hor. min per hor. m Number kg of test k gm tonm ca 6o ca ,25 ± o,82 I,8g ± 0,25 ca 30 ca 3,6 4 7,38 ± 1,55 2,66 ± o,6o ca 15 ca 1,8 4 10,25 ± 0,36 3,61 ± 0,20 ca 7,5 ca o,g 4 13,02 ± 1,58 4,68 ± 0,44

41 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE framdees fortsätta dessa studier under varierande yttre betingeser och i normat arbete. Två sådana undersökningar har redan genomförts och redovisats (AGER, I958) och (LuNDGREN och SuNDBERG, I958). - I samband med dessa vinterstudier gjordes även jämföreser, som visade den nytta man kan ha av att i djup snö använda snöskor. Då dessa undersökningar redovisats i en särskid rapport (HANSSON, I958) refereras de ej här. 7 Kontroerande tidsstudier över dragningsarbete Som tidigare framhåits taar de fysioogiska mätningarna för att det finnes en optima bitvikt vid dragningsarbete. Vid ägre vikter avtar effekt och fysioogisk verk11ingsgrad tydigt, medan förändringarna vid högre vikter är mindre markerade. För att erhåa mera materia i detta avseende utades vid Edsbroundersökningarna ytterigare ett försök, i viket endast tidtagning av dragningsarbetet utfördes. Det disponerades på föjande sätt: Av var och en av virkesängderna I, 2, 3, 5 och 7 m utvades fem obarkade stockar av oika vikt från ca IO kg ti I50 kg. Av ängderna 5 och 7 m uttogs på samma sätt jämvä fem hebarkade stockar. De såunda utvada 35 stockarna pacerades med sin tyngdpunkt på periferien av en havcirke med IO m radie, varvid stockamas inbördes pats bestämdes genom ottning. Försökspersonen drog under tidtagning dessa bitar en och en så att tyngdpunkten kom fram ti cirkens mittpunkt. stockarna buros sedan omedebart tibaka av medhjäpare ti sitt utgångsäge, varvid de samtidigt ändvändes. Sedan försökspersonen gått >>ett varv>> och dragit samtiga bitar fortsatte han att utföra samma dragningsarbete men med bitarna i motsatt ordning och med andra stockändan före. Varje stock drogs atså av försökspersonen en gång med fattning i grovändan och en gång med fattning i iändan. Försöket upprepades med två personer. Tidtagning gjordes för >>dragning>> och >>återgång ink. fattning av stock>>. I fig. I6 ha resutaten av dessa försök agts upp grafiskt med prestationen i horisontea kiogrammeter per effektiv dragningsminut (såedes exkusive tid för återgång och fattning). Diagrammet bestyrker att en optimumvikt finnes, enigt dessa försök vid en bitvikt av 6o-Ioo kg. Optimapunkten synes igga vid något högre bitvikt ju ängre virket är, ett resutat som överensstämmer med de i det föregående redovisade dragningsförsöken med samtidig mätning av energiförbrukningen.- Någon skinad i dragningstid vid fattning i rot och i topp har ej konstaterats i dessa försök. Ej heer synes det under rådande försöksbetingeser föreigga någon skinad mean hebarkat och obarkat virke, förutsatt att bitvikten är densamma. Det hebarkade virket var dock yttorrt och vädereken var torr. Hastigheten vid återgången var ävenedes ungefär densamma vid aa >>vändon>.

42 ULF SUNDBERG Ho"'isontaa 'km'/min Hof'i2onfe kior>amf77fzfr>tzs/mirwfes : -,-,, r-----a":----., a x 6. v o CJ 1m o.b 2m ' 3m ' Sm " 5m h b 7m ob 7m hb. 1 mefre vnbarkad 2mafres J barked unbark,zd bart<ed 0 +o *s so Horison+cza 'kqm'/min Harizonfa kio'(rammefryzs/171inves b Vikt pczr stock/k W.u?M of ot(s, kto'(rammes + 1m o b 1 mefre unbark12d 1000 x 2m o b 2mefres 3m o b.3 6 Sm o b.s v Sm h b 5 bark12d o 7m o b 7 unb&rked CJ?m h b 7 barked o ± o Vikt pr<r stock/ kq WIZIQhf or Iot( s/ koprammes Fig. 16. Prestation vid dragning av fem oika grovekar av virke med ängderna I m, z m, 3m, 5 m och 7 m. a) försöksperson M.K. och b) försöksperson G.N. Output at manua dragging of ogs of different engths and diametres, a) subject M. K. and b) subject G.N.

43 STUDIER över MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE cm ' J, ' J ', :Fig. r7. Skiss av anordning för mätning av erforderig förfyttningskraft vid dragning av virke. Sketch of the dynamometer measurements of pu required for dragging of ogs. 8. Mätningar av erforderig förfyttningskraft vid dragning av virke För att erhåa en uppfattning om den förfyttningskraft, som erfordras -vid dragning, gjordes på försöksfätet i Edsbro mätningar härav på föjande sätt. Försöken utfördes på samma område som fertaet dragningsförsök, dvs en jämn, torr gräsva med visset fjoårsgräs. I bakändan på en traktorvagn anbringades en fjäderdynamometer (graderad i hava kio) med en gripsax -på sådan höjd ovan mark att stocken när den anbringades kom att yftas upp i sin ena ände ungefär ika mycket som vid manue dragning. Punkten B (se fig. 17) pacerades så att den ungefär motsvarade axehöjd. Vagnen 'kördes sedan fram över fätet med en hastighet av 2 kmjtim. Vid varje enskit iörsök gjordes tre körningar, med en aväsning av dynamometern per körning. Genom samtidig uppmätning av avstånden b och c (se fig. 17) kunde sedan bestämmas hur stor ande av kraften i dynamometern som var friktion (vågrät riktad kraft) och hur stor ande som var bärning (odrät riktad kraft). På detta sätt uppmättes den erforderiga kraften för dragning av virkesbitar av oika ängd, vikt och barkningsgrad, varjämte mätningar utfördes med saxen, angjord i grov- respektive iändan av virkesbitarna. Inom en och samma viktskass drogs en stock av varje virkesängd obarkad, med saxen i aternativ pacering. Därefter barkades en så ång de av stockarnas ändar att virket under dragningen endast åg an med en hebarkad yta mot underaget och försöket upprepades. Resutaten av dessa mätningar framgår av, fig. r8 a och b.

44 Fyninqskraft vid start Pu af sfa,.,f F yttninqskran undclr rörczscz. Pu in movnt? Förfyttnin'<skraft,k Obarkad --+- Andacz.n bärninq av dan totaa förfyhnin<!skrahcz.n undar rörczscz. Part of! fhe pu con.sish'nt;j o' /,f/n. Andaan friktion av dan totaa förfyt+ninskrafta" undclr röro.s<2. Part of the pu cons,sfinr( o 'r,k,on. Hcz.barkad FörfyninqskraH.kq Pv)ooprammes Unbarkczd Barkczd Pu!/,k,/or;Jrammes 15 Sax i iändan Sax i rovändan Sax i iändan Sax i rovändan ---r 15 Purzd in fcp end Pu/ed in buff and Pv/ed in fop rznd Pue.d in 6urrrznd O 1 k\\\.... \',\.\.',','..P2\ -;::...: 1 r\'\',,\j...,,,',','"'''''"\'0,',,,,,",\.'1 1...'2\'".. \\:\"""" \,\\""',\:\:',\:'.J,', ',',','\'Vi 1 o 5 1\\\1\}}))» t\wt\\\\ \\\\'\\\\\\! t\\\1(\-&'\\"\'{\\\\\\ 5 G r< UJ G z v t;d tri :::0 ( o r(/(4(((((/'1((///('1 r///r///////r///////1 v///v////r////' rrrqt///1'1 o m b q 15.'2. 1b q t kQ, Länqd ( Övra. rada n) och vikt (undr<z rada.n) av.stockarna. LQn<(th {ir.s f 1/nrz)and wt'r(hr.s12cond 1/ne) of o9s Fig. 18. Sammanstäning av mätningar av förfyttningskraften vid dragning av virke. a) kent virke och b) grövre virke. Resuts of the measurements on the pu required for dragging of o:s. a) smao:s and b) heavier ogs.... '?.

45 . ="yhnin<:?skraft vid start Pu af sfarf FyHnin<?skraH undcz.r rörcz.scz Pu in movim? Förfytnin<(skratt,kq Pu,kto?rammrzs sax i fiändan 50.._ Pued in fop rz.nd..._ Obarkad Unbarkad Sax. i qrovändän Pued inbvit tz.nd Anda.n bärnin av dn tofaa förfyhninqskrafhm undczr rörasa. Part o' fhe pu consisfin o ift'n. Anda.an friktion av da.n totaa förfy+tnin<;?skrahczn undo.r rör!sa Part of fhe pu consishn of fr1kfion. \. Hczbarkad Förfytnin\Jskraft,kq. Bark12d Pu/Urionammes Sax i iändan Sax i rovändan Pvrzd in topend Pued in but 12nd o 40 1'<'.:'\:x' ( ( ( ( <..._.:\.'k'\."-'-1 - = R'<:= ?"\'*'\'\'\'\'\'N \'\'\'\'\'\'!:\'\'\'\'\'\' \'\'\':f\'00\'\'001:00\'\'0(' 0\'\'t'\'00\'00\'R'\'0\'\' O 2 O I.C\'\'\'\'"'-""-\'1 1?\'\'\'\'\' I:\'\'<I\'\'\'0(>\'0J0\'\'\'\'\'\' tv\'\'t'\'\'\'\'\'\'z\'\'\'\'\'00 2 O 1 O f'/'1:14'/'/'/'/'75%7'/77:771 15'/'%'/'/''J'/'/4'J'/'/5'/'/'}I I'/'/'/1'J'/'/'75'75b''75'/'/'/'} '7'745%'7'7'7b' O Q ' vr.quuuquuu<] fu?futtu<]//uttf1 r//4cfuttt4u//// f4 ru4"ttutttttt((t<'j m b o kq Länqd (övre radczn) och vikt(undr radan)av stockarna. L rz.nr(th (irs f tne) and we.it;;hf(second!jne)o or(s.j:>. Fig. 18 b..;;. '!'. " UJ!-J c t: H i:j:j :::0 0: < i:j:j :::0 z > c i:j:j r-< r-< > z!-j i:j:j :::0 H z 0 > < :::0 c z t: < H :::0 P'i i:j:j V

46 ULF SUNDBERG Då försöken i huvudsak endast hade orienterande karaktär är försöksma- teriaet av reativt ringa omfattning. I diagrammen kan dock kara tendenserspåras. Såunda synes den erforderiga förfyttningskraften minska med ökandevirkesängd, för det fa att saxen anbringas i iändan. När ängden ökades från 2 ti7 m sjönk förfyttningskraften I5-30 %. Om saxen däremot appi- cerades i grovändan hade en ändring av virkesängden ingen tydig inverkan_ på förfyttningskraften. Jämföres förfyttningskraften vid aternativ pacering av saxen är ski- naden obetydig för det kortaste virket. Med anknytning ti det ovan sagda. ökar emeertid skinaden med ökad virkesängd, varvid förfyttningskraften bir ägre om saxen paceras i iändan. Med denna pacering av saxen bir också andeen friktion av den totaa förfyttningskraften större. Om man på grundva av dessa försöksresutat vi söka sig fram ti en ämpig arbetsteknik, med hänsyn tagen endast ti rent arbetsfysioogiska syn- punkter, bir den sannoika sutsatsen den föjande. Vid dragning av virkebör stocken dragas i iändan. Des bir den erforderiga förfyttningskraften,. åtminstone för ängre virke, ägre och des bir den horisontet riktade deen,. som hea tiden är mindre än den vertikat riktade deen av förfyttningskraften, större. Det senare medför en bättre arbetsstäning. Om bärningen ut- gör en stor ande av förfyttningskraften kommer stocken nära kroppen, ar- betsstäningen bir mera upprätt och en stor de av framförat överkroppens. musker utsätts för en statisk beastning. Minskar andeen bärning och ökar andeen friktion kommer en de av den statiska beastningen att överföras. ti dynamisk. stocken kommer ängre bort från kroppen, arbetsstäningen bir mer framåtutad och benmuskerna får uträtta ett större arbete. Dessa. sutsatser gäer vid en friktionskoefficient mean virke och mark av 0,3. Lägre friktion torde ytterigare öka fördeen av att bära så iten de som möjigt, medan högre friktion så småningom torde eda ti ett omvänt förhåande. Förfyttningskraften räknad i procent av den totaa stockvikten var för det hebarkade virket o,o-i4,6 % ägre än för det obarkade. Skinaden ökade med ökad virkesängd, sannoikt beroende på att den mot marken iggandemanteytan bir större med ökad virkesängd. För 2 m-virket var skinaden, o,o-j,j %, för 7 m 6,8-I4,6 %. Förfyttningskraften vid start var genomgående störr än under röreseoch uppvisade i stort samma tendenser vid variation av virkesängden, saxens. pacering osv. Skinaden varierade mean 2% och 23% och var i medeta g,8 % I tabe II visas ti sut en sammanstäning av den erforderiga förfyttningskraften uttryckt i procent av stockens totavikt, som erhåits i dessa mätningar.

47 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 47 Tabe II. Erforderig förfyttningskraft uttryckt i % av stockens vikt vid dragning på torr gräsva (visset gräs) med ena stockändan uppyft. Pu in percent of og weight, required for the dragging of ogs with one end ifted. Bare ground with dry grass. Obarkat Hebarkat Unbarked Barked Bitvikt Virkesängd kg m Saxen fäst i Weight of og I,ength of og, Tongin kg m iändan topend bntt end topend bntt end grovändan iändan grovändan , g 37, ,2 5 6g g g i Försöken möjiggör även en grov beräkning av friktionsmotståndet mean stockens mot marken gidande ände och underaget (torr gräsva). Beräkningarna ger ti resutat att friktionskoefficienten var o,6, innebärande att det utbidas en horisonte friktionskraft, som är 6o% av den tyngd, som stock- ändan utövar mot marken. Friktionen mean en mot marken iggande stock och underaget har studerats av STEINLIN och ZEHNTNER (1953) som anger föjande friktionskoefficienter: Tabe II A. Friktionskoefficienter för barkade ufttorra granstammar (enigt Steinin och Zehntner, 1953). Frietian coefficient according to Steinin and Zehntner, 1953 Marktistånd Ground condition Marksag Gronnd erig-sandig stenfri sandig osvaad grus ciay-sand stonefree (5 cm 0 ) ' unwaskedgrave(scm 0) Marken torr, efter ängre torrperiod Dry 0,47 0,49 Marken genomdränkt o,zg-o,52 0,39 W et Marken frusen på ytan - 0,30 Frozen Marken genomfrusen 0,23 0,28 Frozen Marken betäckt med torr nysnö 0,18 0,18 Dry snow

48 ULF SUNDBERG F. Travning av virke under standardiserade förhåanden Travning av virke är ett ofta förekommande arbete vid exempevis astning och ossning. Omfattande försök utfprdes därför över detta typiska manuea hanteringsarbete på sätt, som framgår av föjande beskrivning. Obarkat granvirke i ängderna r, 2, 3, 5 och 7 meter användes. I varje ängdkass utvades bitar representerande tre diameterkasser, nämigen en ken, en medegrov och en grov. Bitarna i varje ängddiametergrupp utvades omsorgsfut så att minsta möjiga diameter- och därmed viktvariation erhös. Fig. 19. Redskap använda vid Edsbro-försöken. Toos used in the tests. Virket i varje ängd-diametergrupp travades (eer astades) från marken ti tre oika höjder, nämigen ro-20 cm, 70-So cm och I20-I30 cm. Samma virke användes om och om igen i det enskida försöket och bars därvid tibaka av ett anta medhjäpare, som ordnade bitarna i enket ager vid utgångsäget. Det horisontea avståndet från bitens eer medebördans mittpunkt på marken ti motsvarande pats på aväggningsbordet var 1,5 meter. Vid den meersta asthöjden utfördes även försök med den meersta diameterkassen av varje virkesängd, där den höjd, på viken virket greps, hös vid den ungefäriga nivå, där detta kunde ske utan att försökspersonen behövde böja sig, dvs vid ca 75 cm höjd. Endast en arbetare studerades i travningsarbete, nämigen försökspersonen M. K. Han fick fritt väja det anta bitar han ansåg ämpigt i varje börda. Det visade sig dock, att fera bitar åt gången förekom endast vid arbete med det kenaste virket. Han fick dessutom fritt väja, om han vie arbeta enbart med händerna eer använda massavedssax eer yftkrokar. Dessa, som var av konventionea typer, framgå av fig. rg. stickprovsvis gjordes emeertid även vissa jämföreser med variation av antaet bitar per börda vid ätt

49 Travninqearbcz.tcz., k.q J.min P,1in Wprk, kiosmmec/minurzs 530, Travninsarbe+a 1 k /mon Travninqsar-biZhz,kQ/m n TravnonQS erba.ta 1 k'!: /mon Pfin work 1 kio?rammas/mti?uhzs Pi/n woi"jc, JuornmtZs/mii"'uk p,nnp worx, Aioammas/mi'nvhts soo '< t o., , , soa '--, VirkasänQdm Lonh s v.rkeeänqd/zm Lo enqfh V.r änqd13n sao Loq anh Tr-avninQsarba.te 1 kq /mio Pt/np WCN"'A, kio'(r>arnn?es/mtnuks 500 Vorkesän%d/7. Loqtonq m 5 J 1! r> qrovt hiqh dama.tar + mcz.jianqrov norma -"- X Kcz.n+ /ow :_,. O m:)ckat k<n ryfaw Travninqshöjd,cm Heit of pi n?, cenfirmzfres rov t hdiamrzfer + maanqrov- norma - - x kant hw o myc:kotkent varyow so arbetcz' med sax work wih fon e rovt e (!rovt h/h diamrz.te.'" T mttan(rovt norma - - x ka.n+ ow O rnyt kant ve"'y o w - S O arbtz:fe ma.d sax work wifh tont;s o+-r--,-+-r o+-r--4-+ o o Travnin(shöjd,cm Travninshöjd,cm 1 Hf'9h a piinrj. canimatres Hrz1t of pi/im, ceni'rneres 20 + meanrovt x ka.n+ K O arbe+a. ma.d krok work wfh hook S D sax onps - 5 x ' qrovt if'mattft2r ma:anqrovt norma_,._ - hu?hdamefrzro kant o w - ow - - arbetcz med sax work wifh ont;s o 140 o Travninshöjd 1 cm Ha.t?f71 of ptinp,cenfimefres x so Travninshöjd, crn Ha af pihn?. canfimofrotzs x Syreförb"uknin<:, mi/k O;cy?en infaka,cu.aenfinnfnz5 per kiotj,.arn , 22D 1BD 1!!0 14.o D j----j D b.o + K 100 Bo 6o 4o o Travnin(!shöjd,cm Hofofpiin?,cenimeff>es.--s. ' -" v- L- s B + / A e (!rovt.,. mctant;rovt dismofrzr norma - - X ka.nt o w O arba.ttz: mad sa1c, wark w1h onqs Yirosanqd/ 2 1 h sr.,förbr-ukninq,mi/k<;[ SyrczupptaqninQ,mikQ Oxyt;tzn infake, c u c:rzn!irntzfre Oxygen infaka, ev. cenirnefi'yzs r Jriot;rarn przr kior;r-m 20o., r-----,------,---,20 o Travninc:,shöjd,cm Hfqhf _o pi/in. cenfiirxzfra:s s 18.0 SyrauppaqnonQ,mi/k Orz.n naka:, cu cenimefres ptzrkirai't7 ZOo., , h.diamefrzro hic/iamt2rzro 40 norma -" not"'ttii! - - x ken+ ow ow 2.0 S CJ arba.ta d sax, Wor1c wih fon 2.0 K O arbcz.tcz. ma.d krok work wih hook 20 Vorkasänqd/7 1rkczsiiu d 3 S [J - - -d. sax - fonfis enh m anq/h j m to2o-t1oo ot--r.2ob--r-±,oo o2ob--r-±,oo--12o-140 Travninqs.höjd 1 cm.f of piin.conimtis Travninöjd,cm Hf of piin9. canfimefrorzs 18 o qrovt diama!w- knqrov+ ':,;ms - - s D ar-bcz.tcz. med sax, work wifhfont;s Fig. 20. Resutat av försök över travning av virke av oika grovek och ängd ti oika höjd. De fem övre diagrammen visa prestationen i»travade kg virke per mim de undre fem diagrammen visa syreförbrukningen i miiiter syre per travat kio gram. Resuts of the tests on the manua piiug of ogs of different diameters and engths, pied to different heights: The five.graphs iti the upper Iine show the output expressed as "pied kiogrammes wood per minute", the five graphs on Iine beow show the oxygen intake in miiitres per pied kiogrammes. x

50 Travn nqsarbete, k min Piinp work, cioprammea/mhwk 600, , r----,---. K Travnin(!shöjd 10_20cm Ha;,;h of pin Trvninsarbcz+cz,kQ/min Pint; worh, kfo?t'amma.s/minu 500 s Travninsarbczta., k fmin P,'inr? work,kioamm..s/minurz m o b. 1 mefre unberjced x 2m... Zmei!YZS e 3m ,_ C.Sm o7m KO arbe+e metei krok, wof'k with ho ok SD -.,Sae, - - fonrjs + 1 m o.b. 1rneff'(1. unba,-.ked x 2 m mrzfrrzs o 3m JI.-= ::: := K O arb<>to. mo.d krok, work wifh hook S D - 9ax ,.... font;s V; k, k q /stock tei?h. Mommes/ of 0 +o--.--,2o -.-4+o---.,eor o-o,..,_,...12*o V.kt, kq /stock W.UI'f>f,ki/omasftov 20 BO Vokt,k(!/stock Wai,kiofoV Syra.!JpptaQniniQ,mi/k Oxwen in-.ace, cu.crznirn12fres pe,-. kiot;rsm 20.0 re-----, ,----, Syrupptaqninq,m/kQ Oxyn in-are;cu.cfnimcras. pruoritovrem.o ,.---, Syrcuppaqninq,m /kq {byn inibira,cu.co.ntuneres pruok1108n' zo.o.: IB.o 18.0 TravninQGhöjd 120 Haiqhf o pifnv -130cm ' 1m ob. 1mofroe unb6rkod x 2m ' 2mtrtvs... i.. e 3m 3 -.C. Sm o 7m 7 - K O arbdc d krok worok wo1h 5tmt SO -sax fon9s 100 s ao m ob 1mJre unharoked X. 2m 2mera 6.0 e 3rn 3 -h L>. 5m O 7m K O arbete mczd kok 1 wor-k wih hook S CJ sa -... onq.s o.o -I0--,.--2,-0...,.-40-I: B,,,0--, ,..,-1-J.20--.,140 Vikt,!<q /stock We'i!'>,kioammesjtoq BO _ Vikt,kq /stock Wo.iqhf. k,7o..ammeo/fo? ,-..., ,.---' BO Vikt, kq /stock Mo,i>/>. k11o9f'bmmesj Fig. 21. Prestation och syreförbrukning vid travning av virke med oika ängd och grovek ti tre oika höjder. De tre övre diagrammen visa prestationen vid travning av virket ti tre oika höjder, de tre undre visa syreförbrukningen i miiiter syre per travat kiogram. Output and oxygen intake at piing of ogs with different diameters and engths, pied to three different heights. The three graphs in the upper Iine show the output and three graphs in the Iine beow show the oxygen intake per pied kiogramme.

51 4 9: 2 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 49 virke mean arbete med händerna och med de nyssnämnda redskapen. Virket travades i aa försök så att dess ängdaxe i aväggningsvätan var parae med virkets ängdaxe i den väta, där försökspersonen grep virket. De kortaste bitarna svängdes härvid atid under arbetet ett havt varv, medan försökspersonen vid arbete med ängre och tyngre bitar föredrog att kiva över biten vid travning från den ena vätan ti den andra. Vid travning av tunga bitar yfte försökspersonen vanigen en ända av biten i taget. Samtiga försök utfördes på någorunda torr ängsmark, vid en ufttemperatur, som vanigen var ca+ I0 C. Försöken redovisas i föjande avsnitt: I. Travning från marken ti oika höjd. 2. Travning från >>bekväm höjd>>. 3 Jämförese mean arbete med händerna och med verktyg. 4- Inverkan av arbetstidens ängd. 5. Försök med variation av arbetsintensiteten. I. Travning av virke från marken ti oika höjd Resutaten från samtiga försök över travning av virke av oika ängd och vikt från marken ti oika höjder har sammanförts i tabe I2 (se tabebiaga efter texten). Travningsförsöken ha även uppagts grafiskt i en serie diagram. I fig. 20 redovisas i den övre figurraden hur prestationen uttryckt i >>travningsarbete, kg per minut» varierar med travningshöjden för virke av oika ängd och grovek, i den undre figurraden anges den syreförbrukning i miiiter per travat kiogram som försökspersonen samtidigt haft. Av dessa figurserier framgår föjande: Travningsarbete, kg per minut, vid travning ti oika höjd av virke av oika grovek med ängderna I, 2, 3, 5 och 7 m. (Övre figurraden i fig. 20): Vid travning av kent virke, där prestationen i sig sjäv är ganska åg, synes travningshöjder upp ti I40 om ej inverka i nämnvärd grad prestationssänkande, möjigen med undantag för I m virket. Det synes ti och med vara så att det kan vara fördeaktigare att ägga ned bördan i eer strax ovan knähöjd, varvid man ej behöver böja sig. För grövre virke bir inverkan av en stigande travningshöjd påtagig och prestationen sjunker avsevärt ju högre travningshöjden är. Syreförbrukning, m per travat kg, vid travning ti oika höjd av virke av oika grovek med ängderna I, 2, 3, 5 och 7 m. (Nedre figurraden i fig. 20): Syreförbrukningen per travat kiogram virke stiger med ökad travningshöjd med undantag för den kena veden av I, 2 och 3m ängd. För 5 m och 7 m ängder kräver travningshöjden I20 cm väsentigt högre syreförbrukning. För den medegrova veden synes travningshöjden få betydese först när virkesängc:'n överstiger 3 m, medan för den grova veden redan vid I m ängd 4-MSS, 49:2

52 ULF SUNDBERG travningshöjden utövar stark inverkan, som accentueras ju ängre virket bir. De ti synes egendomiga överkorsningarna av kurvorna ska kommenteras i efterföjande avsnitt iksom även virkesgrovekens inverkan. I nästa diagramserie, fig. 2I, har resutaten av samma travningsförsök med avseende på prestation (övre diagramraden) och syreförbrukning (undre diagramraden) agts upp med ett diagram för var och en av de tre travningshöjderna (Io-20 cm, cm och I20-I30 cm). Föjande sutsatser synes kunna göras beträffande: Travningsarbete, kg per minut, vid oika bitvikt, höjd och virkesängd. (Övre figurraden fig. 2I): Prestationen stiger snabbt med stigande bitvikt. Vid den högsta travningshöjden I20-I30 cm bi dock virkesbitarna av det grövsta virket av 3m ängd och däröver så tunga att prestationen förbir konstant eer sjunker. Vid en och samma bitvikt synes travningsprestationen vara högre ju kortare virket är. Särskit I m- men även 2 m-ängden verkar vara fördeaktig. Syreförbrukning, m per travat kg, vid oika bitvikt, höjd och virkesängd. (Nedre figurraden fig. 2I): Syreförbrukningen per travat kg stiger snabbt med sjunkande medevikt av bitarna. Detta är särskit faet vid travning tiägsta höjden I0-20 cm. Vid meanhöjden cm visar syreförbrukningen per kg en tendens att antaga ett konstant värde vid bitvikterna 6o-I20 kg. Den tendens ti stegring av syreförbrukningen, som svagt kan spåras vid meanhöjden för den högsta bitvikten, framträder mycket utprägat i diagrammet över travning ti den högsta höjden. I detta diagram framträder kart att det finnes bitvikter - oika för oika virkesängder - som ge minimivärden för syreförbrukningen (optimavikter). Det kan också utäsas, att ju ängre virket är desto högre bir denna optimavikt. (Försöket med travning ti högsta höjden med det grövsta 7 m-virket har ej utförts enär försökspersonen ansåg detta arbete vara för tungt. Detta kan tagas som intäkt för att även kurvan för 7 m-virket skue böjts upp för en bitvikt över Ioo kg.) 2. Travning från >>bekväm höjd» I dessa försök fick försökspersonen trava virke av oika ängd och vikt ti en travningshöjd av cm. I vissa försök hämtades virket iggande på underag på marken, medan i andra försök virket hämtades från en bänk av ca 75 cm höjd, dvs ungefär.samma höjd som virket sedan avämnades i. Resutaten framgå av tabe I3. Vid hämtning från bekväm höjd stiger prestationen avsevärt, samtidigt som syreförbrukningen per arbetsenhet sjunker. Detta är särskit faet för virke i korta ängder. För ängre virke, som antingen måste svängas eer- särskit vid hög.bitvikt- måste äggas ned på marken för.att tiåta arbetaren kiva över virket, är vin.sten mindre utprägad.

53 49:2 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING AV RUNDVIRKE S:r Tabe 13. Jämförese mean travning av virke ti 75 cm höjd, des från marken och des från ca 75 cm höga underag. Horisontet förfyttningsavstånd 150 cm. Försöksperson M. K. Camparisarr of piing of ogs to a height of 75 cm from ground eveand from a ramp,. 75 cm high. Harizonta distance I 50 cm. Subject M. K. Virkets Syreupptagning Lastad I, og Griphöjd Lasthöjd Oxygen intake cm vikt cm Verktyg ängd viktfbi t Height of kg/min Height of Too! m kg ogs at /min mfkg unoading Output ength weight ofog grasping kgfmin fmin mf kg m kg I I5,4 o ,I 2,23 I O, I I I5,4 o 74 2 krokar 260,6 2, (2 hooks) I I5, ,5 I, ,I o ,54 8,3 2 23,I o 78 - I66,6 I,65 9,9 2 23,I o 78 Sax 239,2 2,22 Io,8 (Tong) 2 23, ,3 1,91 5,6 3 34,9 o ,9 2, ,9 o ,9 1,9I 8,3 3 34,9 o 56 Sax 260,3 2,52 9,7 (Tong) 3 34, ,3 2,46 6,5 3 34,9 o 78 Sax I94,7 I,64 8,4 (Tong) 3 34,9 o 78 >) 3I7,3 2,40 7,6 5 52,1 o ,3 2,76 9,7 5 52,1 o 75 Sax 319,7 2,93 9,2 (Tong) 5 52,1 74 8o - 355,9 2,40 6,7 7 37,2. o ,4 2,75 I,6 7 37,2 o ,9 I,82 II,3 7 37,2 o 79 Sax 251,6 2,75 I0,9 (Tong) 7 37, ,1 2,18 9,6 7 37, ,1 I,79 I0,3 7 37, ,8 2,40 I0,6! ' 3. Några. iakttageser beträffande användning av handverktyg vid travningsarbete Vid de utförda studierna av travningsarbetet fick försökspersonen inom ramen för de givna yttre betingeserna ifråga om virke och arbetshöjd sjäv väja arbetsmetod. Som tidigare nämnts kom härvid förutom rent handarbete i vissa fa arbete med sax och krok ti användning. Resutaten med hänsyn ti effekt och fysioogisk verkningsgrad har iustrerats i fig. 20. Det framgår, att dubbeförsök med aternativ användning av redskap och rent handarbete förekom i endast ett fåta fa, varför jämföresemateriaet v:id. sarp.ma yttr betingeser är så ringa, att inga säkra sutsatser kan dras. Emeertid kan konstateras, att de båda jämföreser, som är möjiga vid r-metersvirket (astning av medegrovt och grovt virke från marken ti ca 8 dm

54 ULF SUNDBERG höjd) visar bättre resutat vid användning av krok än vid arbete enbart med händerna. Försökspersonen använde sig här av två krokar, vika han anbragte i vardera ändan av stocken, varvid han snabbt och bekvämt kunde fatta bitarna med mindre framåtböjning av kroppen än vid det rena handarbetet. Även om antaet observationer var ringa, går dock resutaten i den riktning man kan vänta sig under dessa speciea förhåanden. Denna sannoika förde för arbetet med krokar torde bestå endast upp ti en viss asthöjd, nämigen den översta höjd ti viken man med en någorunda bekväm sungrörese kan få upp biten i ett tempo. För övriga virkesängder är materiaet för itet för att några bedömningar ska kunna göras. En sammanfattning av rent praktiska erfarenheter taar emeertid för att verktyg inte innebär några fördear vid mycket kena dimensioner. Detsamma torde gäa mycket tungt virke vid astning ti hög höjd. Vid sådant virke torde under aa förhåanden verktygens eventuea fördear inskränkas ti så åga asthöj der, att man i sutäget med upprätad bå fortfarande har armarna någorunda raka. Då kroken är ägre än saxen och dessutom vid behov kan anbringas i stockens undre kant, torde kroken kunna användas upp ti något större arbetshöjder än saxen. Kroken fordrar dock större vana än saxen för att kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. sutigen kan förmodas, att den arbetshöjd inti viken verktyg kan tänkas vara ämpiga sannoikt ökar med sjunkande bitvikter genom att det då bör bi möjigt att med en sungrörese få upp virket högre än ti den nyssnämnda gränshöjden för mycket tungt virke. För ett mera exakt bedömande av dessa frågor fordras emeertid fortsatta studier av den typ, som t. ex. för hopdragningsarbete tidigare utförts vid AFU. 4 Inverkan av arbetstidens ängd Som i kap. I beskrivits ha de arbetsfysioogiska studier, som redovisas i denna rapport, utförts på så sätt att försökspersonen innan provtagning skedde arbetat under en förperiod av ca 3-4 minuter med samma eer ikartat arbete, som försöket omfattat. Denna förperiod hade det syftet, att försökspersonen skue komma upp ti den nivå- >>steady state>>- ifråga om syreupptagning, pus etc. som motsvarar aeroba förhåanden. Av praktiska skä måste den arbetsperiod, då utandningsuft insamas, begränsas ti z-6 minuter, at efter arbetets tyngd, beroende på det begränsade utrymmet för utandningsuften i säcken. Ett arbetsförsök omfattar atså som rege en tota tid av 5-Io minuter. Av intresse är att veta om arbetet under en så kort arbetsperiod utföres av arbetaren i hans normaa arbetstakt eer om det föreigger någon tendens ti höjning eer sänkning av arbetstakten. För att beysa detta spörsmå anordnades föjande försök.

55 Travninqsarbc:ztcz,k</min A/im;( work) koprammes/minue o D D D a 80 6?min.försök 7 minufes fesf.a D 15 -n- _,_ 15 _,- _,_ v 30 _,,_ -I- 30 -"- - - o '- 45 -p- -t - Pr12s ation undqr inaqda säckförsök Oufpuf durint( phys/oo((ica/ fesfs ' r o Tidpunkt, minuh:z.r från försökats början fi!77f2 In minuf12s Travninqsarb<Z+<2., k q /min Piint( work, kt!oramrnes/rmrwfe D.. De[:;, \] o D \] b,, o o o o o o \ o o DtJ o v o \1 o Do OJ?J \e %o'vo o o o o \i o o b o o gu 9 v_ u r' --v- u v \\7 V' o \] \ ' o o o o o 10.. /::;.?min. försök 7 mt"nufes fesf D 15 -u- -I- 15 -I- } \7 30 -I- -n- :)0 -I- -I-... O 45 -u- -rr- -- -I- 45 -JJ- 20 Pra.stahon undqr inaqda säckförsök. Oufpuf durinr( phys/oor(ica/ fesfs i, Tidpt.mkt, minutczr från törsökats början ime in minues Fig. 22. Resutat av försök med variation av arbetstidens ängd a) travning av 3m obarkat granvirke med en medevikt av 7,5 kg per bit ti cm höjd och b) travning av 3 m obarkat granvirke med en medevikt av 34,9 per kg bit ti cm höjd. Resuts of the tests with variation in working-time a) pi!ing of three metres unbarked ogs of spruce with an average weight of 7.5 kiogrammes per og to a height of cm and b) piing of three metres unbarked ogs of spruce with an average weight of 34 9 kiogrammes per og to a height of cm.

56 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 53 Tabe 14 Arbetsprov av varierande varaktighet, travning av 3 m ob virke (medevikt 34,9 och 7,5 kg) från marken ti cm höjd. Work tests of varying duration, piing of 3 m unbarked ogs (average weight 34,9 and 7,5 kg) from the ground to a height of cm. Lastade kgfmin Arbetstidens Virkets vikt Syreupptagn. Pied weight kg/min Verktyg ängd, min W eigh t of ogs Oxygen intake under under kg Too! Duration of the /min test min förperiod säcktid during warming during physioogup period ica test period 34.9 sax (tong) 7 1, >) 15 1, )) , !4 )) !, )) r,8o IIO IOI 7.5 ))!5 2,00!40! >) 30 1,64!31! )) 45!,64 II7 II6 Jämförese med andra travningsförsök med samma virke Camparation with other studies with the same ogs 34.9* sax (tong) 6,55 2, >) , ! ,230 2, * sax (tong) 7,00 I,8o 1!0 IOI * Travningshöj d. Height of piing = 56 cm. Försökspersonen MK fick i fyra omgångar utföra exakt samma arbete, i detta fa travning. Han informerades på förhand om arbetsperiodens ängd, viken i de enskida faen var 7, I5, 30 och 45 minuter. Arbetet tidsstuderades så att produktionen för varje minut erhös. Vid sutet av varje period gjordes en mätning av syreförbrukningen. Två sådana försöksserier genomfördes, båda avseende travning av 3 m obarkat virke, i ena försöket med bitvikten 34,9 kg och i det andra med bitvikten 7,5 kg. Resutaten av dessa försök framgår av fig. 22 samt beträffande de fysioogiska mätningarna vid varje periods sut även av tabe I4. Som framgår härav synes försökspersonens prestation från försök ti försök ha egat på ungefär samma nivå oberoende av arbetsperiodens ängd. Inga signifikanta skinader rådde ifråga om arbetshastighet vid jämförese av arbete med och utan pågående syreupptagningsbestämning. Det kan här anmärkas, att försökspersonen var utrustad med mätapparaturen endast under sjäva provtagningen samt några minuter dessförinnan. I tabe I4 ha de värden som erhåits i denna försöksserie jämförts även med övriga travningsstudier med samma virkessortiment, varvid framgår, att arbetstakten i det förra faet vid arbetet med den grövre 3 m-veden varit avsevärt ägre än i det senare faet. Någon motsvarande skinad föreåg inte för det ättare virket. I nedanstående uppstäning (tabe I5) sammanfattas de här diskuterade resutaten.

57 54 ULF SUNDBERG Tabe 15. Jämförese beträffande syreupptagning och arbetshastighet vid travningsarbete med varierande tidsängd (7-45 min, >>serie») och med genomgående kort varaktighet (6-7 min, >>serie I»). Comparison of oxygen intake and speed of work in the piing during varying engths of time (7-45 min., series I) and during tests of short duration (6-7 min., series II). Försöksserie Serie I II I II Syreförbrukning Prestation Virkets Trav per min. Travade kg per min. Anta vikt ningsförsök kg per min. kg per min. höjd Oxygen intake Output pied weight, Number Weight cm of tests of ogs medeta variation \medeta\ variation Height of kg piing cm me an rang e mean rang e 34.9!,76 r,64-1, ,77!,64=2, ,53 2,40-2, I 7.5 r,8o!01-56 Jämföresen försvåras av att travningshöjden ej är ika i aa försök. Det vi dock synas som om försökspersonen i den försöksserie, där ängre arbetstider ingick, haft en tendens att på förhand stäa in sig på en nivå motsvarande en syreförbrukning av I,8 iter per minut. Det kan i detta sammanhang nämnas, att han under arbete på cykeergometern med gradvis stegring av arbetsbeastningen nådde upp ti ett maximivärde för syreupptagningen på 3,98 /min. Detta erhös vid beastningen 1 8oo kpmfmin. Pusfrekvensen var samtidigt x8ojmin., viket iksom det subjektiva intrycket taar för att försökspersonen i detta prov åg mycket nära gränsen för sin aeroba kapacitet. Man torde därför med visst fog kunna hävda, att vederbörande vid mera fortvarigt arbete städe in sin syreupptagningsintensitet på ca 45 % av sin maximikapacitet. Detta överensstämmer vä med tidigare sutsatser av CHRISTENSEN beträffande de energetiska förhåandena vid tyngre arbete av fortvarig typ. Det ovan sagda taar för att det arbete som studemts i de arbetsfysioogiska försöken med en arbetstid av 5-Io minuter och där syreförbrukningen överstigit ca 2 fmin., försiggår i en för ängre tids arbete övernorma takt. - Ytterigare en sutsats bör kunna dragas av försöken, nämigen att försökspersonen synes ha stor förmåga att håa en viss arbetstakt på en konstant nivå och att sjäv >>känna>> att inga förändringar i takten sker. Detta bestyrkes även av att prestationen under förperioderna i de arbetsfysioogiska försöken som rege är mycket nära prestationen under huvudförsöken. Den inedningsvis uppstäda frågan huruvida de arbetsfys:oogiska mätningarna över perioder av 5-Io minuter motsvara en norma arbetsnivå för ängre tids arbete, kan med edning av dessa begränsade jämföreser ej generet besvaras. Vissa synpunkter kunna dock anäggas. I arbetsfysioogiska

58 STUDIER över MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 55 försök över het manuet arbete där ingen maskin styr arbetstakten uppmanas försökspersonen att håa en jämn arbetstakt- nivån får han emeertid väja sjäv med direktivet att han bör >>arbeta som han brukan>. Det är troigt, att försökspersonen härvid reagerar på det sättet att han väjer en arbetsrytm som är naturig och ansuter sig ti kroppens mekaniskt-fysiska konstitution. Ett sådant arbetssätt, som atså ej är >>konstat», torde vara ättast att håa på en konstant nivå. Om försökspersonen nu beastas med varierande arbetskvanta, exempevis virke med oika bitvikt, i ett och samma typarbete, finns det anedning förmoda att arbetsrytmen förändras något men ej as i proportion ti det mekaniska arbetets förändring. Detta skue i så fa betyda att det skue förefinnas en tendens ti högre arbetsnivå vid höga bitvikter och vice versa. - Det bör givetvis också tiäggas att de arbetsfysioogiska försöken som rege endast omfattar effektiv arbetstid utan spitid och pauser. De här framförda synpunkterna förringar ej de arbetsfysioogiska försökens värde. I rege är man mindre intresserad av den absouta nivån än att jämföra oika aternativ i en viss försöksserie. Ett sätt att komma ifrån här påtaade förhåanden, där så är önskvärt, är att systematiskt variera arbetshastigheten, på så sätt att ett och samma arbetsaternativ utföres i tre eer fera av arbetaren sjäv subjektivt bestämda arbetshastigheter i oika försök. Att genomgående använda detta förfaringssätt i dessa försök har av praktiska skä ej varit möjigt, enär det medfört minst en tredubbing av antaet försök. Begränsade sådana studier ha dock utförts och redovisas i efterföjande avsnitt. I andra undersökningar under senare år har även denna försöksmetodik fitigt använts. (Se exempevis LUNDGREN, SUNDBERG 1955, LUNDGREN m. f. 1956, CALLIN 1957 och LUNDGREN, SUNDBERG 1958.) s. Försök med variation av arbetsintensiteten Försökspersonen fick i detta försök utföra samma arbete i de av honom sjäv subjektivt vada hastigheterna >>sakta>>, >>medeh> och >>hastigt>>. Två arbetsaternativ studerades, nämigen travning av 3 m obarkat virke med en bitvikt av 7,5 kg respektive 104,6 kg ti en höjd av cm. Resutaten visas i tabe 16 (se tabebiagan) och fig. 23. Det framgår, att förhåandet mean syreupptagning och presterat arbete kan betraktas som rätinigt, något som vanigen är faet vid arbete av denna typ under förutsättning, att arbetsmetoden är densamma från gång ti gång. Diagrammet i fig. 23 iustrerar vidare kart, att modestudier av detta sag kan användas för interpoering av prestationsnivån vid en viss fysioogisk beastning eer vice versa. Sutigen framgår att det ättare arbetet med bitvikten 7;5 kg.erbjudit större möjigheter ti variation, medan arbetetm(:)d

59 ULF SUNDBERG Syrczupptac<ninc<, /m in Oxyr;rzn inake 1 tr>esjminue 4.o , 1.0-I f _L stockczns ma.davikt Zsk ('2stockar par börda) Avera?Z Wr<thf of o!(!s 75 k9 (2/or;s per o ad x stockt2ns medavikt 104-.okq (1 stock pt2.r börda) verae wethf of'o(>s 104:6k(> (fo per oad o.o t O k!min kior;rammrzs/minufe. Fig. 23. Resutat av försök med variation av arbetshastigheten vid travning av virket. Samband mean syreupptagning och arbetshastighet vid travning av 3m obarkat virke från marken ti 122 cm höjd. Resuts of the tests with variation of the working speed at piing of ogs. Correation between oxygen intake and speed of work (in kiogrammes per minute) at piing of the three-metres unbarked ogs of spruce from the ground to a height of rzz cm. bitvikten ro4,6 kg varit så tungt att det varit onaturigt att utföra arbetet på en ägre syreförbrukningsnivå än ca 2,5 per minut. Den fysioogiska verkningsgraden, uttryckt som inverterade värdet av m 0 2 /kg, bir enigt tabe 16 högre ju hastigare arbetstakten är, dvs då syreupp-

60 STUDIER över MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 57 tagningen per minut ökar. Detta sammanhänger b. a. med att den fasta energikostnaden i form av kroppens )>tomgångsomsättning)> därvid kommer att betyda reativt mindre. Det framgår av fig. 23, att ganska iten skinad råder i verkningsgrad mean arbetena med de båda stockarna, om jämförese sker vid samma syreupptagning (ca z% /min.). Om jämföreser göres vid de arbetshastigheter, som försökspersonen ansåg som )>normaa)>, kommer däremot verkningsgraden att bi kart högre vid arbetet med den större stockvikten, emedan detta innebär högre syreupptagningsintensitet. 6. Syreförbrukningen vid travning av virke med oika bitvikter I fig. 24 har syreförbrukningen i /min vid samtiga travningsförsök, utom de ovan under punkt 5 angivna med styrd arbetstakt, agts upp efter bitvikten hos virket. Det framgår, att en stigande bitvikt medfört en ökad syreupptagningsintensitet i travningsarbetet. För samtiga tre yfthöjder har syreupptagningen en tendens att stiga med ökande medevikt per bit. Denna stigning är signifikant för yfthöjderna 8o cm och I25 cm, däremot inte för yfthöjden 20 cm, viket har konstaterats genom bestämning av nedanstående ineära regressioner (y= syreförbrukning, /min, x = bitvikt, kg). Lyfthöjd zocm Bo cm I25 cm Regression y = 2,22 + 0,0023. x y = 2,00 + O,OI25 X y = 2,39 + o,oo8g x Regressionskoe:ff. med medefe 0,0023 ± 0,0020 O,OI25 ± 0,0025 0,0089 ± O,OOI6 Nivån igger ägre för den ägsta travningshöjden (20 cm) än för de båda övriga (8o och I25 cm). Denna tendens uppträder kart vid bitvikter över ca kg. Under denna viktgräns igger nivån för samtiga travningshöjder i stort sett mean 2 och 3 0 2/min. För tyngre virke överskrides 3-itersgränsen i fertaet fa vid de båda högre travningshöjderna. Vid mera ångvarigt praktiskt arbete kan man enigt vad som tidigare sagts räkna med en ägre syreupptagningsintensitet än den här funna (se mom. C:4). Detta torde mest bero på att de korta uppehåen mean enskida arbetscykar under sådana förhåanden bir ängre. Däremot brukar avvikeserna i sjäva yfttiderna bi små vid variation av arbetstakten, viket sammanhänger med att dessa tider i stort sett regeras av de mekaniska och fysioogiska förutsättningarna.

61 Syra.upptaqnin, /min Oxyr(en infake,!fres/minue 4.o ULF SUNDBERG o o o 3.0 u 2.0 o ')(. o ry< ')( 8 o \ o o o x " ')(. x ')( o ')( o ')( o o )( travnin ti ca 20 cm höjd 1.0 t-- x -I- -r !- o u u- -u pt/m; h(2thf 20c77 -I- _,,_ 80 -u- - -u- _,_ 725 _,_ O.o o k Vikt, k/stock We1hf, ktoqrammtzsjo'{ Fig. 24. Samband mean i travningsförsöken erhåen syreförbrukning i iter per min och virkets bitvikt. Correation between oxygen intake (itres per minute) and the weight of the ogs.

62 49: z STUDIER över MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 59 G. ströäggning under standardiserade förhåanden I. Beskrivning av försöken Virke i standardängder, som ska ströäggas, igger i rege uppagt för mätning i I m höga kossagda vätor. Virke i 2 m ängd ägges understundom ti :högre höjd, exempevis I,5 m höga vätor. För den ströagda vätan kommer i rege samma markyta att finnas disponibe som den kossagda vätan upptagit. Detta betingas av a.tt brist på utrymme ofta föreigger, samt att man önskar,des få minsta möjiga transport av virket under sjäva ströäggningen och des få upp virket i god torkningshöjd. Den höjd i cm ti viken vätan måste IOO d ströas under dessa antaganden utgör teoretiskt IOO +---y;-' där D är virkets och d strönas medegrovek i cm. Som strön väjes i praktiskt arbete atid kenare dimensioner. I de här redovisade försöken, i vika praktiska förhåanden så ångt möjigt sökts efteriknas, vades genomgående strön av groveken d = 0,5 D. Under dessa förutsättningar ska virket ströas ti höjden IOO 0,5 d IOO + D = I50 cm. Denna höjd vades såsom riktpunkt under försöken. Höjden anger då avståndet från marken ti översta agrets överinje: För ströäggningsförsöken utvades i fyra diameterkasser dimensions sorterat virke av 2 och 3 m ängd- sammanagt atså 8 st. vätor. Försökskombinationerna visas i föjande tabe IJ. Två försökspersoner, G. N. och M. K., utförde var och en samtiga enmans försök samt tisammans tvåmansförsöken. Vid varje enskit försök ströades en he väta. Tidsåtgången registrerades härvid för varje varv, varvid utäggning av strö särskides. I varje dimensionskass kavades bitarna i cm på mitt och vägdes stick provsmässigt. Då tiden för varje försök var reativt ång och arbetsbetingeserna förändra- Tabe 17. Försöksschema vid ströäggning. Schedue on the studies at piing with intermidiate ogs.! Virkesängd Diam.kass I,ength of ogs mittmått Diam. dass z m 3m in ch en-mansarbete två-mansarbete en-mansarbete två-mansarbete one man work two men work one man work two men work I-2 11 x x x x 2-4" x x x x 4-8" x x x x 8-rz" x x x x

63 6o ULF SUNDBERG Prrzsta+ion 1 k<! J mansmin Oupu, kto9ramrnrz.s / rn&anminufe x-- - 3m 1man 3mrzfres, rnan 50 -t----jt m 2man 3mefres,2me.n o--- 2m 1man 2meres, 1man --- 2m2man 2mrzfres,2mr.m r r ,_----r--- o Mdo.vikt, kq /stock Avczra<j>e wet'r(hf, k t!ot(rammrzs/o? Fig. 25. Prestation vid ströäggning av z- och 3 m virke som funktion av bitvikt och agstorek. Output at the manua piing of wood in tiers with intermediate ogs. The graph shows the output for ogs of two and three metres ength and aso for one-man and two-men work. des ateftersom arbetet fortskred- sammanhängande med förändrade väthöjder- var det ej ämpigt göra arbetsfysioogiska försök med mätning av utandningsuften i säck. Försöken inskränktes därför ti tidsstudier över arbetet.

64 -49: 2 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE Resutat Huvudresutaten i försöken ha sammanstäts i tabe r8 och iustrerats i diagramform i fig. 25. Tabeen r8 (se tabebiagan) redovisar för varje försöksaternativ antaet bitar och varv i vätan, totavikten och medediametern (mittmått) hos virket, vätans höjd, totatiden för försöket i verkcentiminuter :samt prestationen i kg per ag-minut verktid och per mansminut verktid. Fig. 25 visar prestationen i kgfmansmin som en funktion av agstoreken, virkesängden och medebitvikten, vika samband erhåits genom grafisk utjämning. För enmansäggningen gäer medetaen av de båda försökspersonernas resutat. Man kan beträffande sambanden i fig. 25 göra den invändningen att materiaet synes för svagt för att konstruera dyika samband, då endast ett försök per kombination igger ti grund för utjämningen. Emeertid äro försökstiderna reativt ånga (se tabe r8) framförat på de kenare dimensionerna, där skinaderna mean försöksaternativen äro minst. Den totaa försökstiden, som ju igger ti grund för prestationen i kg/min., utgör dessutom summan av tiderna för äggning av varje varv, dvs för ett anta standardiserade arbetsmoment. I fig. 26 visas grafiskt sambandet mean tiden per varv och varvets höjd i vätan (representerat av varvets nummer från marken räknat) för oika diameterkasser och agstorek (endast för 3 m-virket). Härav framgår, att spridningen kring en tänkt regression för tiden per varv på varvets höjd uppenbarigen är reativt iten för varje försöksaternativ, framförat för de kena dimensionerna. Detta innebär, att en ferfadig upprepning av ett het försök under samma försöksbetingeser skue ge nära överensstämmande totatider. Någon systematisk förändring i form av exempevis en träningseffekt har icke kunnat spåras. 3 Diskussion av resutaten Tendenserna i resutaten äro devis så kara att materiaet tiåter vissa sutsatser av betydese. Så synes för vissa dimensioner enmansäggningen vara kart överägsen tvåmansäggning, medan förhåandet är omvänt för andra dimensioner. Tabe rg, som visar den enigt dessa försök ämpigaste agstor- Tabe 19. Lämpigaste agstoreken vid ströäggning för oika vikt- och dimensionsområden enigt försök med torrt virke. Virkesängd Enmansäggning En- eer tvåmansäggning Tvåmansäggning kg/bit f 3 /bit m kg/bit f3/bit cm kg/bit f3/bit?m m1ttm. mittm. m1ttm. 2m , ,2,2-2, , m -25-1, ,6-2, ,5-18-

65 6z ULF SUNDBERG C min /varv, m"nufes jf,r 700 Oiama.ta.rkass Bitvikt,k Dama.ft2rcass Wa.ihf po.ro, h t::, " " 11.b o 1-2" 3.5 L::/ 500 / / / / / r----, o so Varva+s höjd,cm Hrziqhf of hr, cenfimrzfres Fig. 26. Tidsåtgång i minuter per varv vid ströäggning av 3 m virke av oika grovek. Medeta av två försökspersoner. Time consumptian at the manua piing of three metres ongogs in tiers. A verages for two subjects.. eken för oika vikt- och dimensionsområden, har baserats på fi.g. 25. Siffrorna avser försöksvirket, som var torrt. Dess voymvikt (v) var v= 483, D kg(m3 eer 13,69 + 0,124 D kg(f3, där D är mittdiametern i cm. För z-m-virket äro skinaderna kart markerade. För bitvikterna 1,9, 6,7 och 17,6 kg är prestationen vid enmansäggningen respektive 34,5, 37,0 och 25,2 % högre, medan den för 59,3 kg bitvikt igger 21,8 % ägre. För 3 m virket äro differenserna ej så kara. Vid 3,5 och :n,6 kg igger prestationen vid enmansäggningen 13,3 respektive 8,8 % högre och vid 39,0 kg 2,7 % ägre än tvåmansarbetet. För virke tyngre än kg är emeertid tvåmansäggningen kart överägsen. Det virke, som användes vid ströäggningsförsöken, hade en voymvikt av

66 49: 2 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 63 ca 5oo-6oo kgfm 3 I praktiken torde virket som ströägges i rege ha högre voymvikt eer ungefär 6oo-goo kg/m3 Med hänsyn härti torde föjande amänna rekommendationer beträffande agstoreken kunna göras på grundva av försöksresutaten: För tvåmetersvirke torde som rege enmansäggning kunna rekommenderas med undantag för särskit grovt eer tungt virke. För tremetersvirke synes enmansäggningen ämpa sig bäst endast för särskit ätt eer kent virke, medan i övrigt tvåmansäggning torde vara att föredraga. Ur fig. 25 kan man även utäsa viken virkesängd som vid samma bitvikt ger den ägsta hanteringstiden vid ströäggningen, förutsatt att bästa arbetsmetod väjes. För bitvikter inti kg uppvisade enmansäggning av 2 m virke den högsta prestationen. Från kg ti ca 30 kg gav enmansäggning av 3m-ängder och vid tyngre virke tvåmansäggning av 3m-ängder den högsta prestationen, dvs den ägsta hanteringstiden. Med rått virke med en voymvikt av 770 kg/m 3 eer 22 kg/f 3 ger aptering i 2 m-ängder den ägsta hanteringstiden inti en dimension som ger 3 m-virke med g-ro cm mittdiameter. Över denna gräns önar sig 3 m-virket bättre tidsmässigt. Detta resonemang förutsätter att sambandet mean prestation och bitvikt enigt fig. 25, som ju avser reativt torrt virke, även gäer för rått virke. Så torde också approximativt vara faet inom de gränser som här diskuteras. En iten förändring av sambandet prestation-bitvikt med voymvikten saknar större praktisk betydese då gränsen mean apteringsaternativen endast är ungefärig. I fig. 26 bekräftas vissa av de erfarenheter, som erhös vid travningsförsöken. Såunda har vid kena dimensioner travningshöjden (i figuren uttryckt i nummer på varvet från marken räknat) endast ringa inverkan på prestationen. Vid enmansäggningen ökar sedan tidsåtgången med ökad travningshöjd atmer ju grövre virket bir. För det grövsta virket stegras tidsåtgången kraftigt med ökad höjd över marken. -Vid tvåmansäggning av 3m-virket (ej medtaget i fig. 26) kunde endast en obetydig inverkan av travningshöjden spåras för de tre ägsta grovekskasserna. För det grövsta virket steg tidsåtgången kart, men betydigt svagare än vid enmansäggningen. Den ur tidsmässig synpunkt optimaa hanteringsvikten kan även utäsas ur fig. 25. För enmansäggning av z m- respektive 3 m-virket åg den optimaa bitvikten emean 30 och 40 kg respektive 40 och 6o kg. För tvåmansäggning synes optimavikterna igga ovanför den i försöken använda högsta viktkassen för såvä z m- som 3 m-virke (6o respektive 77 kg/bit). I det praktiska faet torde man grovt kunna räkna med att medebitvikten vid huggning av z m-virke bir två tredjedear av en medebitvikt, som erhåes om samma virke hugges i 3 m ängder. Nedanstående tabe zo beyser prestationens förändring vid oika aternativ enigt denna förutsättning. Tabeen är baserad på figur z5.

67 ULF SUNDBERG 49' z Tabe 20. På försöksresutaten grundad prestationsjämförese mean ströäggning av 2 och 3 m massaved av varierande grovek under förutsättning att samma virkesparti kapas i 2 respektive 3 m ängd. Comparison of output in the piing with intermediate ogs of 2 and 3 m ong ogs ofvarying size. Medebitvikt när samma virke hugges i A verage weight of ogs in Prestation i travade kg per minut av virke i Output, pied weight in kg. per min. of 3m-ängd 3m ength z m ength 3 m ength 2m ength 2m-ängd 3m-ängd 2m-ängd Prestation vid travning av 2 m-ängd i förh. ti 3m-ängd Reation of output 2 m:3 m 6o q o So Sr go 82 Tabeen antyder, att prestationen är 20-30% ägre för 2 m-virke än för 3m-virke under förutsättning att samma virke uppkapas i dessa två aternativa ängder. Som tidigare påpekats har ingen mätning av den energetiska beastning på försökspersonen i dessa arbetsförsök ägt rum. A v de tidigare redovisade dragnings- och travningsförsöken har dock framgått, att denna beastning synes stiga med stigande medebitvikt samt att den optimaa medebitvikten synes vara ägre, när den energetiska beastningen ägges ti grund än när prestationer per tidsenhet får utgöra kriteriet på optimaresutat. Då en högre energetisk beastning i redan förut tunga arbeten i praktiken torde resutera i ett ökat behov av viopauser i arbetet, böra de i det föregående angivna optimavikterna vid en praktisk tiämpning reduceras något. Likaså torde prestationssänkningen vid ströäggning av 2 m-virke vara något ägre än ovan angivna %- H. Runing (vätning) av virke under standardiserade förhåanden Vid arbete på uppags- och astpatser förekommer ofta arbeten vid vika virket ruas, vanigtvis på särskit utagda underag. Detta är exempevis vanigt, när virke uppägges på and inti en fotted för torkning. Sådant hanteringsarbete har varit föremå för studier i ett standardiserat försök, anordnat på föjande sätt: På försöksfätet i Edsbro - atså en torr gräsva -utades runingsbanor bestående av sanor agda på för ändamået byggda bockar. Sanorna (underagen) åg på en höjd ovan mark av 4-5 dm. Varje bana var20m ång och bestod av två paraea rader av sanor. Två sådana banor utades på en svagt suttande de av fätet så att den ena banan fick utningen 3,0 % och den andra

68 49:2 STUDIER över MANUELL HANTERING AV RUNDVIRKE 65 4,5 % Banorna bidade en vinke mot varandra av ca goo så att ena ändpunkten av en bana befann sig nära en ändpunkt av den andra. Sanorna voro hebarkade och så stadiga att de ej sviktade nämnvärt även när mycket tunga stockar ruades på banorna. Avståndet mean de paraea sanorna kunde anpassas efter ängden av det virke som ruades. Arbetaren kunde vid runing gå på marken mean sanorna. Markunderaget var därför mycket Fig. 27. Runing av virke på de iordningstäda banorna. Roing of ogs. bättre än i vanigt arbete, då arbetaren ofta måste gå på ett underiggande ager av virke. Försökspersonerna :fi.ngo nu utföra runing av virke av oika ängd och grovek på dessa banor. Vid försökets början befann sig försökspersonen vid de två banornas mötespunkt och virke var uppagt vid andra änden av en av banorna. Försökspersonen gick upp ti virket samt började framruning av virket på den bana, som detta var uppagt på. Han ruadeeer sköt framför sig- detta virke ti banans ändpunkt (se fig. z7). Hantangare vid banans startpunkt yfte efterhand på mera virke och andra hantangare vid dess sutpunkt tog hand om virket och yfte det över ti den andra banan. Försökspersonen ruade atså virket på föjande sätt: r) Nedför bana r.. 2) Uppför bana z. 3) Nedför bana z. 4) Uppför bana r. 5-MSS, 49:2

69 66 ULF SUNDBERG Hebarkat virke i fyra grovekskasser av ängderna z, 3, 5 och 7 meter ruades. Härigenom erhös 4 X 4 X 4 = 64 deförsök för var och en av de två försökspersonerna. En de av försöken upprepades därjämte som tvåmansarbete. Inga fysioogiska mätningar gjordes utan studierna inskränktes ti det a j erade tidsstudier. Resutaten av försöken framgår av fig. z8 och zg. I fig. z8 visas för de oika utningarna prestationen i tonmeter per minut verktid för de oika virkesängder och bitvikter och i fig. zg jämföres prestationen för oika grovt virke i samma ängdkass vid de fyra oika utningarna. Ur dessa diagram kan utäsas, att försökspersonernas prestationer åg något under ca en tonmeter per minut om bitvikten understeg ro kg oberoende av virkets ängd. Ej heer banans utning hade någon deciderad inverkan för det kenaste virket med r-z" toppdiameter. Med titagande bitvikt steg prestationen ganska rätinjigt. 7 m-virket och i viss mån även z m-virke syntes vid ika bitvikt vara något oförmånigare än 3- och 5 m-virket. Runingsbanornas utning hade ej något infytande för bitvikter under ca I5 kg men med titagande bitvikter var fördeen med medut atmer framträdande. För det kenaste virket med mindre toppdiameter än z" föredroga försökspersonerna att skjuta ett anta bitar framför sig i stäet för att rua dem. Jämförande försök visade, att detta var rationet. Så snart toppdiametern översteg z-3" var dock runing att föredraga. Under försöken inträffade en regnvädersdag, varvid det hebarkade virket bev fuktigt och reativt hat. De försök, som utfördes i den fuktiga vädereken, ha utesutits i bearbetningen. Det framgick dock, att prestationen steg avsevärt vid runing i såvä med- som motut av fuktigt virke av den kenaste dimensionen (under z" toppdiameter), dvs för sådant virke som sköts på sanorna. Även vid runing av grövre virke i medut förmärktes en tendens ti prestationsstegring i fuktig väderek, medan i motutsruningen en sådan inverkan var mycket ringa. Några systematiska försöksserier för jämförese av ytfuktigt och torrt hebarkat virke kunde dock ej anordnas. I vissa försöksserier jämfördes enmans- och tvåmansarbete. Det framgick av dessa försök, att pretationen vid tvåmansarbetet var starkt avhängig av de två arbetarnas förmåga att samarbeta rationet och förstå varandras intentioner. Då försökspersonerna hade iten vana av tvåmansarbete i denna typ av arbete, ha resutaten ansetts så osäkra att de ej redovisats. Man torde dock av försöken kunna draga den sutsatsen att, när det gäer mindre van arbetskraft, enmansarbete är mera rationet än tvåmansarbete. Tvåmansarbetet synes däremot under vissa omständigheter, exempevis runing av ej atför grovt virke i agom medut, kunna vara en mycket effektiv arbetsform. I en annan rapport {LUNDGREN och SUNDBERG, 1958) har resutat från andra runingsförsök utförda vintertid på ett packat pant snöager redovisats.

70 Horisontoa fan mmf4r/min (va.rktid) Horizona/ k11o9rammafr.e.sjmi'nufe. 6 0 bo.tczcknar försök,där s+cc:karona sköts hsf in whir:h fuz wcz,... pushtzdrno ro/ed). Harieonfena ton mc.+a.r'/min {verktid) HOnZonfBI /t,/o9,.mtune-rw.sjni,ua 9 0 befczcknar försök, dir sfocka"na sköfs. ks in wh;d, h.!oqs whare pushoj (no ru!od) m 07m Horison+o.a fon mcfcrjmin.(va.rktid) Ho"izona <io9"bm/7'7qi-roeajminve & 0 ba.to.c<raaro foros6k,däro s.tockarna skö-s kf' in which H.a oqs whare pushed (no!,../od) X 2 m '"'---1 X 2m 3m e 3m 6.5m LISm 4 +-o?m t? 4 +-0]m i Horeonhza +on ma.hz,../min (vcz.rk.tid) orizons kiorne"'tu/rrrh7uk O 0 ba..tac.knar för"ääk,där stockarna s -+s ks in which Me o9" whare pushad(no rve t--t--->' b. 5m r--+th O?m o +0--,.,20,----4:+:0--' o '---,i :--2-to-:-o--=t240\k,k/stock Waphi,Moq"'mrnasj/o? Fig. 28. Prestation vid runing av virke av oika ängd och grovek. Medeta av två försökspersoner. Försök har utförts i oika. utningar en. föjande a) medut 4 5 % b) medut 3,0 % c) motut 3,0 % d) motut 4,5 %. Output at the manua roing of ogs of different engths and diametres. A verages for two subjects. Tests are made with the foowing sopes a) downhi14.5 %b) downbi 3.0 % c) uphi 3.0 %d) uphi 4 5 % Horisontaa tonmr.htr/min Hari.:ona ammdrasjmnurz o a Virkesänd2 Laq anfh m Grovczk,stockdiam.itopp/+um,_..,- Topdiamefe.., i'i'7chtu o 1-2 x Modovi<,k -- Ar.us9ewei --- i'--ki 60.b - sa o -F= Lunb Sopt. '/o Modut Mout F="< nf S/oprz OownhiU UpM/ Hor1sonfea tonma.tczr /min Harizonfa fonmaras/mi'rwftz b Yirkosan<;?d 3 m Lo(! rznfh Grovek, stockdiam. i topp, tum Topdi'amrzfa,., incha.s o x ' ' _+_...-t', -r x- LufnLnQ O 0/o Ma.dut Sopa Downhi Horisonta.a +onmatar/mln Horiz:ontö fonmr.tff'tzs /mmufrz B Grova.k,stockdiarn. i topp/tum Topdianuz:hz:r,thches o 1-2 x HorLsonta.a tonma.tar-/mln Horo,:zona fonmafrorzs/mnu+a \ \ Groovak,stckdiam.i topp/tum Topdiamaer, in c has o 1-2 x '... ' ' -- Pant Pane Meda.vik+, kq/ ock Avera?cz we iv'>' kiot}r fnmrz.sj.._ S/oprz Motut ptzrecznf Vph11/ ' ' ' ' ' ' x-x... _ ' ) Lutnin 4 S 3 O 0/o Ma.du+ Sopa Oownh1 ' -- Pan+ Pane ' ' Modvik,k /stock Aaw rz1?j>f, kio rammas/o ' t - :}_ ! x! f o 4.5 5/oprz Mo+ut Pf.I'"Canf Vphi/1 4 " Lutn1n Ofo Medut Sopa DownhtU ' ' ' '+-+ 90s Pant Pane Ma.da.vikt,k q/sock Averaqe weft>. tijoqramm<> s/o? fi{ Sopo Mo+ut p'"ceni- Uphi/ Fig. zg. Diagram utvisande utningens inverkan på prestationen vid runing av virke av oika ängd och grovek. Medeta av två försökspersoner. a) virkesängd 2 m b) virkesängd 3m c) virkesängd 5 m d) virkesängd 7 m. Graphs showing the infuence of the sope on the output at manua roing of ogs of different engths and diametres. A verages for two subjects. a) og engths 2 metres b) og engths 3 metres c) og engths 5 metres d) og engths 7 metres.

71 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE stockarna ruades härvid på sanor vars överkant åg cm ovan markpanet. Fysioogiska mätningar utfördes jämvä och prestationen har därför kunnat anges vid en fixerad arbetsintensitet, som vat att motsvara en syreupptagning av /min. Vid dessa senare mätningar registrerades en runingsprestation av ca 2 tonm. per minut vid en bitvikt av roo kg. I Edsbroförsöken, där runingen utfördes under mera )>bekväma)> förhåanden, varierade prestationen för motsvarande bitvikt mean 2,5 och 5 tonm. per minut beroende på runingsbanans utning. I. Sortering under standardiserade förhåanden av virke i vatten I. Undersökningens ändamå Undersökningen genomfördes tiden september 1955 i Kvitse skije i Ljungan och hade i huvudsak två syften: a) att studera sambandet mean virkets dimension - framförat ängden - och prestationen vid sortering. Framförat skue betydesen av en inbandning av 3 m standardängder i de hittis brukade faande ängderna beysas. Det förutsattes härvid, att 3 m-virket togs in i de för faande ängder dimensionerade huvudkanaerna uppbandat i den övriga virkesmassan. b) att bestämma arbetstyngden för oika arbeten inom ett skije. Det bör framhåas, att undersökningen var av orienterande karaktär med syftet att tjäna såsom underag för diskussion och för panäggning av kommande försök. Med särskid hänsyn ti inbandningen av 3 m-ängder i faande ängder synes virkesdimensionen inverka på prestationen vid sortering på i huvudsak tre sätt: a) Virkets dimension påverkar sjäva indragningsarbetet, så att tiden per bit för indragning ökar med ökande voym (vikt) hos virket. Indragningstiden per voymenhet minskar däremot med ökande voym. b) Voymen virke, som under en viss tid kan fyta fram i en kana, är beroende av des diametern och des ängden på de enskida stockarna, förutsatt att vattnets strömhastighet och kanabredden är konstant. Om ängden håes konstant minskar den per tidsenhet genomströmmande virkesmassan med minskande diameter hos virket. Om diametern håes konstant och virkesängden varieras, är den genomströmmande virkesmängden beroende av hur virke av oika ängder förmår utnyttja vattenytan i kanaen. I detta speciea fa, när atså en viss de av kubikmassan har apterats i 3 m ängd och bandats med virke i faande ängd, är diametern approximativt oförändrad.

72 68 ULF SUNDBERG 3 m-virket kan, om det bandas in i det övriga virket, i mindre grad än de faande ängderna utnyttja hea kana bredden. Enstaka3m-bitar bandat med virke med en medeängd av ca rg fot åstadkommer tomrum i virkesmassan, viket medför, att voymen virke, som på en viss tid fyter genom kanaen, minskar. Endast i undantagsfa torde två stycken 3 m-bitar komma fytande ända i ända. c) Huvudkanaen är dimensionerad efter de ängsta förekommande faande ängderna (27 fot). Om indragningen sker endast från en sida, ökar antaet bitar, som passerar indragaren utan att han kan nå dem, med minskande ängd på virket. 2. Försöksmetodik Försöken genomfördes i form av modeförsök i den9mbreda huvudkanaen i Kvitse skije. Ca 225 hebarkade massavedbitar med en medeängd av 24,2 ± 2,4 fot utvades för försöken. Detta virke ordnades sedan i kanaen vinkerätt mot kanaens riktning med bitarna inti varandra. Virket fick sedan fyta ned ti en brygga, där det drogs in i ett mått. Härvid åg virket draget mot den sida av kanaen, där indragaren stod. Virket matades fram i tre oika hastigheter. Den högstahastigheten avpassades därvid så, att indragaren precis hann draga in varje stock, som kom fytande. Virket kapades därefter på mitten, varefter försöken upprepades med de så erhåna i medeta I2,I fot ånga bitarna. Sutigen kapades virket ännu en gång på mitten och med de 6,r fot ånga bitarna upprepades samma försök. Varje enskit försök utfördes enigt föjande. Under en s. k. förarbetsperiod på 2-6 min. fick försökspersonen arbeta i en arbetshastighet, som varierades mean oika försök genom att hantangare säppte fram virke i oika takt. Under det att försökspersonen bibehö samma arbetshastighet som under förarhetsperioden uppsamades sedan utandningsuften med Dougassäck under en tid av 2-6 minuter. Samtidigt registrerades tidsåtgången och antaet indragna bitar. Med I2,I fot- och 6,r fotängderna utfördes även föjande försök, vart och ett föregånget av en förarbetsperiod. Virket ordnades så, att hea kanabredden fydes. Bitarna orienterades vinkerätt mot kanaens riktning och fördeades ungefär jämnt över hea kanaens bredd. Virketfick så fyta mot indragnings -bryggan, där indragaren drog ut så många stockar han hann med. Härvid registrerades antaet indragna pitar, antaet bitar, som passerade indragaren, den totaa tidsåtgången samt syreförbrukningen. För att göra försöket så verk -ighetstroget som möjigt användes underiförsöken deri vajer, som kan. bringas att säpa mot virket i kanaen och som används under det normaa. sorterings-

73 49: z STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 69 L Jmin, Ox-ypf2/7 tnakce,!tresjrntnve 2.0 er-- M!ZdaänQd, AveraCO? enp/h o! /ops 24,2 fot, feeo?f X--- _,._ D D 15 O / / x v_ / p,y.. D / / /. / D / D o. / / / / / 0.5 o Fig Resutat av studier över sortering i vatten. Samband mean antaet indragna virkesbitar och syreförbrukningen vid oika virkesängder. (Horisonte axe = antaet dragna bitar per minut.) Resu1ts from the tests on manua assorting in Water. earreation between number of ogs assorted and oxygen intake. Harizonta axis = number of ogs pued out per minute. arbetet för att regera virkets hastighet. Virket föt därför under försöken fram ungefär med samma hastighet som under normat arbete (ca 17 mfmin). Försökspersonen B. B. (se tabe r) hade mångårig erfarenhet i sorteringsarbetet och ansågs vara en mycket skickig yrkesman. 3 Resutat A v de försök, som genomfördes i tre arbetshastigheter med virket draget mot den de av kanaen där indragaren stod, utfördes dubbeförsök på 6,r fotsvirket för den högsta och meersta arbetshastigheten. Tiden medgav ej dubbeförsök för de övriga aternativen. Resutaten av dessa försök redovisas i diagramform i fig. 30 och 31. Resutaten av dubbeförsöken har markerats i figurerna. Den reativt stora skinaden mean dubbeförsöken tyder på att ytterigare försöksmateria måste insamas för att de erhåna sambanden skoa verifieras. Tendenserna är emeertid tydiga.

74 70 ULF SUNDBERG L /min 1 O%y9en /nfaae, fi1res//7.7trnue ' , o-- Ma.da.änqd, Avarae t217ph of>s 24.2 fot, feef x " - - If _,_ D,!.. o '-.1' :r------b ,. ',,'.,'1 : r ;, o.. o /.f::j ;' :' :'X ,--j o f 3 /mi'n c u. fqef per minufrz Fig. 31. Resutat av försök med sortering med vatten av virke. Samband mean antaet indragna kubikfot och syreförbrukning vid oika virkesängder. Resuts from the tests on manua assorting of ogs in water. earreation between number of ogs assorted and oxygen intake. Med hjäp av sambanden i figurerna 30 och 3I är det möjigt att jämföra prestationen vid indragning av virkesängderna 24,2, I2,I och 6,I fot vid samma arbetsintensitet, uttryckt i iter syreförbrukning per minut. Antaet indragna bitar respektive kubikfot per minut för de tre undersökta virkesängderna vid en hög, en medehög och en åg arbetsintensitet, motsvarande en syreförbrukning av respektive I,SS, I,IS och 0,75 iter per minut, framgår av fig. 32 och 33. Dessa samband kunna användas ti en jämförese av prestationen vid indragning av I9 fot och IO fot ångt virke. Om antaet indragna

75 49:z STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING AV RUNDVIRKE JI Tabe 20 A. Den reativa prestationen vid skiftande arbetsintensitet vid indragning av 10 fot-virke, om prestationen med 19 fot-virke = 100. Arbetsintensitet Indragna bitar per minut Indragen kubikmassa per minut r g' ro' 19' ro' Hög roo r27 roo 6g Medehög roo r so roo So Låg roo r bitar och indragen kubikmassa per minut av 19 fot-virket åsättes taet 100 erhåes de i tabe 20 A redovisade reationstaen för 10 fot-ängderna. A v tabe 20 A framgår, att försökspersonen dragit in 26-so % fer bitar av enbart 10 fot-ängder än av enbart 19 fot-ängder. Om prestationen i stäet räknas i voym per tidsenhet har han av 10 fot-virket dragit in % av den kubikmassa som drogs in av 19 fot ängderna. De försök, som genomfördes med hea kanabredden fyd av fritt framfytande virke, syftade ti att bestämma den ande av den totaa kubikmassan försökspersonen hann draga in vid oika ängd på virket. Virket fick härvid fyta mot indragaren med en hastighet, som i det närmaste skue svara mot den vid normat sorteringsarbete förekommande hastigheten. Av virkesängderna 12,1 fot och 6,1 fot hann försökspersonen draga in 42,5 respektive 28,6% av den totaa virkesmassan. Såsom ovan nämnts utfördes icke dessa försök med 24,2 fot-ängderna. Vissa beräkningar på basis av de tidigare redovisade försöken gör det troigt att försökspersonen kunnat draga in ca 68 % (II3 av 174 f 3 /min.) av den totaa virkesmängden av 24,2 fots virket. I diagrammet i fig. 34 har de på ovan beskrivet sätt erhåna värdena för.sambandet mean virkesängden och andeen indragen kubikmassa av den totaa agts in och en grafisk utjämning gjorts. För 19 fot och 10 fot ångt virke erhåes en indragningsprocent på ca 57 % respektive ca 39 %- Det förtjänar än en gång att påpekas, att studierna var av orienterande karaktär, varför undersökningsmateriaet är reativt knapphändigt. Generea sutsatser angående virkesdimensionens infytande på prestationen vid sorteringsarbetet bör därför dras med försiktighet. Aa ovan reaterade försök har genomförts såsom modeförsök, varvid endast det renodade indragningsarbetet studerats. Någon syning av virket har såedes icke skett. 4 Arbetstyngden för oika arbeten i Kvitse skije I samband med de ovan redovisade försöken utfördes även en kartäggning av arbetstyngden på oika arbetspatser i skijet. För att underätta redovis-

76 72 ULF SUNDBERG stockar /min ' orjs1 rnt'nufe 100tr-= I ' höc< ar?a.tsinhzsi+t, hih ma.drzhö«;! -" - norma nåc< -n- fow -u wo,.kin sped LO.z/min 75 ""' 50 '25 1 q_ \ \ ' '\ ' ' o ' o ' "' D O ' o o Virkats mada.änqd i fot Avczra'?e!f2.m;,>fhs of or(s, fe e f Fig. 32. Samband mean antaet indragna bitar och virkets medeängd -vid oika arbets intensiteter. earreation between number of ogs assorted and the average ength of the ogs, at different work intensitie.s.

77 49: z STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 73 f3/min, cu.feef/minue hö arbiztsintansita.t 1 h1h workinp speizd L02 /min madcthöq - - norma Måq - - o w O O o o o Virka.ts mczda.änd i fot Averae enr(fhs of o95,.peef Fig. 33. Samband mean indragna kubikfot och virkets medeängd vid oika arbetsintensiteter. Correation between number of ogs assorted and the average engths of the ogs, at different work intensities. ning härav ämnas föjande korta beskrivning av skijet: Virket tas in i två huvudkanaer benämnda A och B. De oika bryggorna utmed varje kana numreras öpande uppifrån. Vid de tre översta bryggorna (n:ris r-3) ordnas virket och bringas att fyta med strömmen med bitarnas ängdaxe vinkerät mot kanaens riktning. Vid de föjande bryggorna sorteras virket och drages in i de oika facken. Kanaerna A och B förenas så småningom i en huvudkana C. Denna får en ny öpande numrering med första bryggan efter sammanfödet a v A och B som nr r. I rege har försöken tigått så, att en och samma försöksperson har fått avösa de ordinarie arbetarna på de aktuea patserna. I ett fa (indragare r

78 74 ULF SUNDBERG ndraqan kubikmassa.,_assorfad vofyme o fo-fa 0 /o r o Virkats a'"o(?d 'i' fot LQ.nhs of or?s 1 faef Fig. 34 Sambandet mean indragen kubikmassa i % av den totaa och virkesängden vid konstant strömningshastighet hos vattnet och maxima arbetshastighet. Correation between assorted voume in percent of the tota voume and the ength of the wood at eonstant speed of the water and maxima speed of work. på brygga 4 A) studerades såvä försökspersonen som den ordinarie arbetaren. Vid varje försök registrerades syreförbrukning och tidsåtgång. Vid studium av indragningsarbete noterades även antaet indragna stockar. Mätningar utfördes för föjande arbeten inom skijet: Insättning: Insättningsarbetet omfattar ordnandet av virket vid de t;e översta bryggorna i kanaerna A och B. Försökspersonen fick arbeta på bryggan I A. Indragning: Indragningsarbetet studerades vid tre bryggor. Vid två av bryggorna, 4 A och 7 A, drogs massaved in och vid 6 C timmer. Bryggan 4 A var en s. k. >>rusbrygga>>, viket innebär att en stor procent av virket där tas in. På bryggan arbetade två indragare och en synare (se nedan) och arbetstakten var hög. Försökspersonen fick arbeta på aa tre patserna. Dessutom registrerades syreupptagningen på den av de ordinarie indragarna som stod överst på bryggan (indragare nr I). Brygga 7 A, som var en av skijets ugnaste bryggor, betjänades endast av en indragare.

79 2 o et:) -t t<') r< O :J L o- Arbdskass an!. Ch6shznsen g'-- c..:/. K a i -o :O (f) bä;,_. c L.:i Tunqt s :Q <+- C\1.::{...::< ::L. ::L. ::L. ::L. ::L. :O :Q :o :o :0 :0 :O (/) en (/) <f 111 Syrcdörbrukninc:? 1 L /min i Oxyfi)czn naae, dres/minufe :J... co -t 2 5 <: i..l Fäninq <(., m.,_::::ans C'J c,) Barknin c. ro, Gånq bo m/min L L c.. c =o _,o =o,5,fs,5 i bojemotut :o nsättnino t C-t C+--t.t----c:,.. "- isqsmark 1"1 C'J C\1 C'J r< C\1 C\1 1A ndra<;>nin<:) SyninQ ;- o 1-- 4A,-- 4A 6C L r- b C c 4A 4A r- 12 <Y» 7A L aj s Gå,n<? t:ijmfmin pa pan skosmark Sömn n ExtrQmt tun(t T Mycko.t tunt i Moda.rat tun(!t Lätt T i Myckat ätt Fig. 35. Resutat av mätningar av den fysioogiska beastningen på oika arbetspatser i sorteringen, samt jämförese med skogsarbete. Resuts of the measurements on the physioogica work oad at different working stations in the assorting pace, and comparison with feiug. Assorting: eft side of diagram. Feing: right side.... 'f. " CfJ >-' c t:j H ttj?j O: < ttj?j z > c ttj " " ::r1 z > >-' ttj?j H z 0?J c z t:j < H?J P'1 ttj ' (J

80 ULF SUNDBERG Syraförbrukninq,L /min, Oxy{Jen t"naca, /iresjminua o A o ' j-----i Q) 0.5 LänQd Vikt 1-- Lent(fh Wair(hf cm 1.75 kq GranskaH n u -n-. 2 O 326 _,_ n- Auminiumskaft r D 345 -u u- Bambuskatt 0.0-t r ,...-j o '50 ndra<;!na, stockar/min Assorfad of(s per minufe Fig. 36. Syreupptagning vid arbete med oika hakskaft i indragningsarbete. Oxygen intake for work with different too! shafts at the manua assorting of ogs in water. Syning: På vissa bryggor får indragarna hjäp av en s. k. synare, som har ti uppgift att granska märkningen på stockarna och göra indragarna uppmärksamma på vika stockar, som ska dragas in. Syningsarbetet granskades på bryggorna 4 A och 6 C. Den i medeta erhåna syreförbrukningen ±ör oika arbeten har iustrerats i form av ett stapediagram i fig. 35. Antaet försök, som igger ti grund iör

81 49: 2 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 7J varje medeta har angivits. I detta diagram har även inritats gränserna för oika tunga arbeten enigt det system att kassificera arbetstyngden, som utformats av CHRISTENSEN (1953). Dessutom visas ti jämförese arbetstyngden för några vaniga typer av arbeten. A v fig. 35 framgår, att indragningsarbetet på rus- och timmerbryggor igger på gränsen mean ätt och moderat tungt arbete. På >>ugnare>> bryggor är indragningen ett ätt arbete. Syningsarbetet kunde under försöken betecknas såsom moderat tungt. Det enigt uppgift tyngsta arbetet inom skijet- insättningen - åg under försöken på gränsen mean moderat och tungt arbete. Det bör dock tiäggas, att skijningsarbetet i rege är ett mindre omväxande arbete än exempevis huggning och att vissa muskegrupper synes bi föremå för en ganska hög beastning. Trots att arbetet ej är statiskt, bidraga dessa förhåanden troigen ti att arbetaren uppfattar arbetet som mera tröttande än vad energetiska mätningar av denna typ indikera. 5 En jämförese mean hakar av oika tyngd För att undersöka i viken grad hakskaftets tyngd inverkar på syreförbrukningen vid indragningsarbete, jämfördes hakskaft av gran, auminium och bambu. Granskaften äro de brukiga, men även auminiumskaft förekommer. Med dessa tre typer av hakar fick försökspersonen arbeta som indragare nr r på bryggan A. Under försöken registrerades syreförbrukningen och antaet indragna bitar. Resutaten redovisas i ±ig. 36. Såsom av diagrammet framgår föreigger en kar tendens ti sjunkande syreförbrukning med minskande vikt på hakskaftet.

82 Kap. II. Kakyer över tidsåtgång och syreförbrukning vid hantering av virke, apterat i oika ängder A. Kakyer på enskida träd 1. Kakyernas utförande De i det föregående redovisade försöken ha panagts så, att resutaten av dem skue möjiggöra kakyer över såvä tidsåtgång som syreförbrukning vid hantering av virke av varierande grovek, apterat i viken som hest ängd mean I och 7 meter. Innan sådana kakyer framäggas, bör dock några kommentarer göras rörande det här redovisade försöksmateria, de grundas på. I denna rapport redovisade försök äro modeförsök. Kakymateriaet är såunda ej hämtat från i ordinär skogsdrift utförda arbetsoperationer. I modeförsöken ha dock de i drivningsarbetet förekommande manuea hanteringsoperationerna efteriknats så ångt detta varit möjigt. Då avsikten varit att få fram det renodade infytandet av virkesdimensionerna - ängd och diameter- på tids- och energiåtgång ha försöken standardiserats i mycket hög grad. De betingeser under vika försöken utförts ha därför i rege varit de gynnsammast möjiga för arbetsoperationen i fråga. Varje försök har i rege också varit av reativt kort varaktighet (mindre än ro minuter), viket betingats av att arbetsfysioogiska mätningar över energiåtgången i arbetet f. n. ej kan utföras under ängre tidsperioder med för denna undersökning tifredsstäande precision. Erfarenheter från dessa och andra försök ha i amänhet visat att i kortvariga arbeten arbetaren i rege väjer en högre arbetstakt, än om arbetet består av ängre, sammanhängande perioder. På grund av ovan åberopade omständigheter få de prestationer, som kommit fram i försöken, anses vara väsentigt högre än vid iknande arbeten i praktiska ivet. Likaså torde den beräknade energiåtgången per uträttad arbetsenhet vara ägre än i normat arbete, b. a. beroende på de standardiserade försöksbetingeserna, där i rege många i praktiken förekommande försvårande terrängfaktorer o. dy. het eiminerats. Försöken ha emeertid ej i första hand syftat ti att erhåa absouta värden på tids- och energiåtgång för oika manuea hanteringsoperationer. Syftet har i stäet varit att göra en jämförese mean åtgången i oika apteringsaternativ, främst beträffande aternativa virkesängder. Huruvida de vid en sådan

83 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 79 jämförese erhåna tids- och energiförbrukningsreationerna äro reevanta för praktisk drift, ska diskuteras i ett efterföjande avsnitt. Efterföjande kakyer ha utförts på föjande sätt. Träd av norma form har utvats så att stamhöjden från stubbskäret ti den punkt på stammen där diametern under bark utgjort 3 eng. tum, har bivit 4, 5, 6, 8, g, I2, I5 och r8 m. Denna stamhöjd kaas i fortsättningen gagnvirkesängd. Med edning av Edgren-Nyinders funktioner (EDGREN, NYLINDER, rg48) ha dessa träd apterats upp i virkesbitar av skiftande meterängder. Voymen och vikten av varje sådan bit har därefter uträknats. Med edning av de i tabe- och diagramform tidigare framagda försöksresutaten har tids- och energiåtgång kunnat erhåas för oika hanteringsoperaioner av dessa uppapterade virkesbitar. Förfaringssättet framgår närmare av nedanstående beskrivning: Dragning: Såvä tids- som energiåtgång har beräknats för en dragningssträcka av 8,4 m. Härvid ha diagrammen i fig. I3 använts, vika utgöra en sammanstäning av dragningsförsöken. Interpoeringar mean kurvorna ha gjorts för att erhåa värden för virkesängder utgörande mutipar av en meter. Medebitvikten för bitar erhåna vid apteringen av varje träd ha använts som ingångsvärden, enär försöken utförts på en popuation av bitar erhåna på iknande sätt. Undantag härifrån utgör kurvan för 7 m virket. Då denna kurva emeertid är mycket fack, kan det fe, som f. ö. uppkommer endast för virke ur träd med en gagnvirkesängd överstigande I4 m, försummas. Travning: Såvä tids- som energiåtgång har beräknats på basis av diagrammen i fig. 2I. Interpoering har gjorts för att erhåa värden för 4 m virke. Då travningsförsöken utförts på virke med praktiskt taget samma bitvikt i varje försök har aväsning på kurvorna gjorts för varje bit som erhåits vid den ovan beskrivna apteringen. - Travningsförsöken ha vidare utförts vid tre oika travningshöjder och en kaky har därför gjorts för travning ti var och en av dessa höjder. Tids- resp. energiåtgången har sedan summerats, varför efterföjande resutat avser tre travningsoperationer ti höjderna ro-20 cm, cm och I20-I30 cm. ströäggning: Endast kakyer över tidsåtgång vid ströäggning av 2 och 3 m virke ha utförts, enär energimätningar saknas. Diagrammen i fig. 25 ha använts. I anaogi med vad ovan sagts under )>Travning)> har aväsning på diagrammen gjorts för varje bit, som erhåits vid apteringen. Runing: Endast kakyer över tidsåtgången vid runing ha utförts med användning av diagrammen i fig. 28. I anaogi med vad ovan sagts under )>Travning)> har aväsning på diagrammen gjorts för varje bit, som erhåits vid apteringen. Kakyer ha gjorts för var och en av de fyra banutningar, som runingsförsöken utförts på, varefter tidsåtgången summerats. Resutaten från sorteringsförsöken i Kvitse äro så begränsade, att de ej medge kakyer av detta sag.

84 8o ULF SUNDBERG 2. Kakyresutat Resutaten av dessa kakyer redovisas i stapediagram över tids- respektive energiförbrukningen per kiogram virke (fig ). Ti dessa diagram fogas föjande komentarer. Dragning (fig. 37): Såvä tids- som energiåtgång per presterad arbetsenhet ökas ju mera virket kapas upp. Tidsåtgången per enhet ökas mera vid en sådan uppkapning än energiåtgången. En markerad försämring av arbetsprestatior1en sker vid uppkapning i en meters ängd. Travning (fig. 38): För träd med en gagnvirkesängd understigande ca ro meter medför en uppkapning försämrad prestation, särskit vid uppkapning ti en meters ängd. Prestationsminskningen är dock väsentigt mycket mindre än vid dragningsarbete. För träd med en gagnvirkesängd överstigande ca ro m avtager skinaderna i prestation mean oika virkesängder och ur energisynpunkt medför t. o. m. i vissa fa kapningen av dessa träd en förbättrad arbetsekonomi. Detta förhåande sammanhänger med att atför höga bitvikter äro ogynnsamma för travningsarbete, särskit när travningen inrymmer ett yftande av virkesbiten ti en höjd överstigande ca en hav meter. ströäggning: Enär ströäggningsförsöken endast omfattar 2 och 3 m virke kan samma kakyer som ovan gjorts för dragning och travning ej utföras. ströäggning är emeertid en arbetsoperation, som påminner om travning. Deför detta arbete erhåna sambanden torde därför kunna vara vägedande även för ströäggning av virkesängderna r, 5 och 7 m. - I övrigt hänvisas ti Kap. I, punkt G, sid , där ströäggningsförsöken redovisats och jämförande kakyer mean ströäggning av 2 och 3 m virke gjorts. Dessa senare kakyer visade, att prestationen vid försöken var 20-30% ägre vid ströäggning av 2 m-virke i jämförese med 3 m-virke. Med stor sannoikhet var dock den energetiska beastningen på arbetaren högre vid arbete med 3 m-bitar än vid arbete med 2 m-virket. Runing: I fig. 39 ha kakyresutaten för runing i de två meduts- och två motutsbanorna sammansagits. Sammanagda runingssträckan utgör 8o m fördead på 20 m medut 4,5 %, 20 m medut 3,0 %, zo m motut 3,0 % och 20 m motut 4,5 %. Som framgår av diagrammen ökas tidsåtgången starkt vid en uppkapning av virket.

85 (/) Y> 1 cmrnj K, '/100 mmutas 1 k11or;rammrzs -2 a mioa/kq I.J.. I I...I... I.. J.. I mmmrr!.ru ;1 [;,IIL. J mm mm' mi o--_.-- 4m 5m 6m 8m 9m 12m 15m. 18m iräde2 n s ag?nvirkae än<:;' d, m, tznf(fh o# rrrzri ;mft">,zs Fig. 37 Resutat av kaky över tids- och energiåtgång vid dragning av virke en sträcka av 8,4 m. Träd med en given virkesängd uppkapade i oika ängder. Resuts of an estimate on time and energy consumptian at the manua dragging of ogs a distance of 8.4 metres. Trees of a certain height are cut in different engths.... "'.. (F >-:3 c t; H tij?:j o: < tij?:j z > c tij ' ' z > >-:3 tij?:j H z 0 > <?:J c z t; < H?:J 171 tij OJ H

86 cmn/k 2, /too m/nuhzsjkiorarnrn12 00 t\) _-- ej UJ ej z u tt tij?: C' 20 o 4m Sm 6m 8m 9m 12m 15m 18m Trädczns '<a<?nvirka.sänqd,m) LQ..nfh of frae 1 rnera.s Fig. 38. esutat av kaky över tids- och energiåtgång vid travning av virke. Summan av tre travningsoperationer ti höjderna ro-2o cm, cm och rzo-r3o cm. Träd med en given virkesängd uppkapade i oika ängder. Resuts of an estimate on time and energy consumption at the manua piing of ogs. The sum of three piing operations to the heights of cm, 7o-8o cm and cm. Trees of a certain height are cut in different engths.... 'f'. "

87 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE c min j k ftoo minufrzs /o!orammtz mm N 5 mm m mm m mm m 4m 5m b m 8m 9m 12m 15m 18m Trädem s anvirka.sänqd 1 m j Lenfh of free,rnrzfrrz.s Fig. 39. Resutat av en kaky över tidsåtgång vid runing av virke, 4 sträckor om vardera zo m med oika utningar ( +4,5, + 3, o, -3,0 och -4,5 %). Resuts of an estimate on time consumptian at the manua roing of ogs on 4 different stretches of 20 metres each with varying sopes ( +4 5, +3.0, %). B. Kakyer över hopdragning ti oika punkter av virkesbitar ur ett och samma träd. Vid huggning förekommer ofta, att huggaren utför en viss hopdragning av de upparbetade virkesbitarna. Exempevis är hopdragning i högar om 3-5 bit en vanig föreskrift i gäande avta och arbetsinstruktioner. Givetvis bör vid en ratione drift virket vid denna hopdragning transporteras i riktning mot befintiga eer bivande stickvägar. Om man emeertid tis vidare bortser från denna synpunkt, kan det vara av intresse att undersöka, ti viken punkt av det fäda trädet, som de utfaande virkesbitarna ämpigen bör dragas med hänsyn tagen endast ti denna dragningsoperation. I viss utsträckning torde det sedan vara möjigt att vid fäningen dirigera träden så, att dragningsarbetet bir så gynnsamt som möjigt med hänsyn tagen även ti stickvägarna och den efterföjande transporten med häst eer traktor. I syfte att beysa denna fråga har föjande kaky utförts. Ett tovmetersträd har uppapterats i virkesängderna I, 2, 3 och 6 m. På basis av i det föregående redovisade resutaten av dragningsförsöken har sedan beräkningar utförts över tidsåtgång och energiförbrukning vid hopdragning av de utfaande virkesbitarna ti oika punkter på trädet. På samma sätt har kakyer utförts beträffande ett träd med gagnvirkesängden I5 meter för apteringsängderna I, 3 och 5 m. Resutaten framgå av fig. 40 A och B diagram a och b; För trädet med gagnvirkesängden I2 m synes optimapunkten för hopdragningsarbetet igga på ett avstånd av ca 4---,-5 m från stubbskäret räknat. Detta gäer såvä ur tids- som energisynpunkt. För trädet med gagnvirkesängden I5 m synes motsvarande optimaäge befinna sig på ett avstånd av 4,5-6 m

88 ULF SUNDBERG c min/ /träd /100 min/ /frarz ' ::::..:.:: r- r--' _,--' - Virkasän«:!d L rznfh 1m- 3m 5m --- mi.02/ 7träd 5000 m/og/ frrze " /... ""' ,.,.,.-'...,..,..,. "' ,5 3,5 7,5 9,5 11,5 13,5 m Avstånd från rotända Disfance from buff and Fig. 40. Resutat av en kaky utvisande tids- och energiåtgång vid hopdragning av virke från ett träd ti oika punkter mean trädets topp och rot. a) träd med gagnvirkesängden 15 m. b) do IZ m. Resuts of an estimateon time and energy consumptian at dragging theogsofonetreetodifferent points hetween the hutt end andtopend of the tree. a) 15 m ang tree. b) 12 m ang tree. från stubbskäret räknat. I bägge faen kan konstateras, att kurvorna över såvä tids- som energiåtgång synes ha ett ganska fackt föropp omkring optimapunkten. Denna kaky kan sägas indikera, att virket ur träd av I4- I8 m höjd bör dras ti en punkt som igger på ett avstånd av 30-40% av gagnvirkesängden, räknat från stubbskäret.

89 49: 2 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 85 c min /trad 1 1 /1oo min/ tre e Virka.sä nd ,..., '--., ,-----., Lor( /IZnqfh 1m '-... / 2m V. 3m =- _-- 6m r--=.:-= f- -- r o--4---r r mi 02/+rad,mi Oz /frae r---r--. -r--4 -of"""",..., = _ o--,r r Avstånd från rotånda Disfance frorn buff Qnd Fig. 40 b. C. Kakyer över hanteringsarbetet med virke från hea stämpingsposter I. Kakyernas utförande I föregående avsnitt har kakyer redovisats som återger hur tids- och energiåtgången ±ör vissa manuea hanteringsoperationer förändras vid uppkapning av virket ur vissa enskida träd ti oika ängder från I ti 7 m. Härvid har träden utvats så att i samtiga apteringsaternativ exakt samma kubikmassa gagnvirke erhåits ur varje träd. Gagnvirkesutbytet är atså detsamma för samtiga apteringsaternativ. Härvid åskådiggöres främst hur apteringen påverkar arbetseffektiviteten vid manue hantering av träd av skiftande storek från en gagnvirkesängd av 4 meter upp ti r8 meter. I det praktiska faet avverkas på varje trakt en popuation av träd av skif-

90 86 ULF SUNDBERG tande storek och oika apteringsaternativ påverkar inte endast arbetsoperationernas effektivitet utan även gagnvirkesutbytet. En ändring av apteringsängden medför såedes att vid oförändrad minimitoppdiameter bitarnas medevoym och medevikt förändras såvä genom att ängden ökar som genom att medegroveken förändras. I syfte att beysa verkningarna av oika apteringsaternativ har därför kakyer utförts över avverkningar i bestånd varvid en popuation av träd med en viss fördening på oika grovekskasser avverkas. Normaa träd ur varje diameterkass har såunda apterats enigt föjande aternativ: Aptering i I meters ängd )} )) 2 )) )) )) >>3 )) )) )) 5 )} )) )) )) 7 )) )) )) >> faande I m-ängder med max. ängd 7 m. I samtiga fa har en minimidimension i topp av 7,5 cm u. b. förutsatts. Föjande tre aternativa stamfördeningar ha apterats upp på ovan beskrivet sätt, varvid antaet utfaande bitar och dessa bitars voym och vikt erhåits. Tabe :n. stamfördening i oika grovekskasser för tre oika typer av avverkningar. Division of the trees in to diameter casses for three different types of thinnings. Brösthöjdsdiameter cm p. b. D.B.H. cm stamantaets procentuea fördening för tre aternativ Division of the tota number of trees At. I At. II At. III 9 30% s% II 30% O% s% 13 20% 2S% O% IS IO% 3S% 20% I7 7% 20% 30% 19 3% s% 2S% 2! IO% Summa JOO% JOO% JOO% De tre oika aternativen I, II och III kan sägas representera garingar av ungskogar i oika utveckingsstadier. 2. Kakyresutat Kakyerna har begränsats ti dragnings- och travningsarbetena. Resutaten framgår av figurerna 4I och 42 samt tabe 22 (se tabebiagan). Av fig. 4I framgår, hur bitarnas medevikt öka med en ökad virkesängd.

91 49: z STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 87 Bitarna.s medevikt k q A vera'{i2 wethf of o9s 1 k/or(ramme o o "": ;'......,.,."' r-... /...,'" / """ ---,'/ %av utbytet i m änd m Wood obatned in percenf o y et Id. 117 one 177<2 fr e /em;;>fh.. "'., r:-.:: ::-.-: =--- - v... " 2m 3m 5m fa 7m Virkesänqd Lrzn(?fh of /os Fig. 41. Medebitvikt (övre diagram) och utbyte vid upphuggning i oika ängd av träden enigt stamfördening i tabe 21. At. I. ta b. 2 r At. II. tab At. III. tab. 21 Average og weight (above) and yeid (beow) in eross-entting of trees to different engths when thinning according to tabe 21. Vid huggning av virket i I m ängder utgjorde medebitvikten ca ro kg och denna medebitvikt stegrades sedan ti ca 8o-roo kg, när virket uttogs i 7 m ängd. Ökningen i medebitvikt är atså större än vad ängden i sig sjäv inverkar med. Detta beror givetvis på, att vid en ökad ängd på virket bort-

92 88 ULF SUNDBERG faer en de träd av så kena dimensioner att de ej ämnar en bit, tiräckigt ång för den föreskrivna minimidimensionen. I samma figur demonstreras, hur utbytet sjunker vid en ökning av virkesängden. I stamfördeningsaternativ I sjunker utbytesprocenten rätinjigt vid en ökning av virkesängden för att vid 7 m standardängder uppgå ti endast 44% av den virkeskvantitet, som erhåes när virket uttages i I m ängd. För de båda andra stamfördeb;.ingsaternativen II och III är minskningen i utbyte väsentigt ägre. Detta sammanhänger givetvis med att dessa senare stamfördeningsaternativ är av grövre mededimension. Det bör tiäggas, att de uppgifter som i tabe 22 och figur 4I ämnats över medebitvikt och utbytesprocent gäer för en schabonmässig aptering av huggningsposter, där virket varit fördeat på oika brösthöjdsdiameterkasser på sätt som visas i tabe 2!. Den schabonmässiga aptering, som här har gjorts har inneburit att endast ett träd inom varje brösthöjdsdiameterkass uppapterats i oika ängdaternativ. I sjäva verket innehåer givetvis varje brösthöjdsdiameterkass en popuation av träd med en variation av diametern, som motsvarar kassens spännvidd. Popuationen innehåer därjämte en variation av höjderna för träden. En fut korrekt genomförd, teoretisk aptering skue såunda förutsatt, att man gjort apteringar utav ett större anta träd inom varje brösthöjdsdiameterkass som representera denna diameter- och höjdvariation. Resutatet av en sådan mera korrekt teoretisk kaky hade sannoikt bivit, att infytandet av den vada virkesängden på bitarnas medevikt och på utbytesprocenten hade bivit mindre accentuerad, än vad som demonstreras i detta exempe. Den här visade schabonmässiga apteringen av enkare typ har dock ansetts tiräckig för att beysa de spörsmå, som här är aktuea. Resutaten böra dock ej användas i sådana sammanhang, där man önskar få en mycket noggrann uppfattning om utbytesprocenten vid oika standardängdsaternativ. För sådana överväganden hänvisas exempevis ti undersökningar pubicerade av NYLINDER (Ig56) och ERIKSSON (Ig58). Som tidigare omnämnts, ingår i kakyen ett ängdaternativ där, virket uppkapats i faande I m ängder. Medeängden av dessa virkesbitar har uppgått ti ca 5,5 m. Apteringen har utförts så, att man sökt det ängdater- Fig. 42. Resutat av kaky över tids- och energiåtgång för dragning en sträcka av 8,4 m och för tre travningar av virke ti höjderna cm, cm och I20-13o cm. Samma stämpingsposter (tab. 21) ha uppkapats i I, 2, 3, 5 och 7 m ängd samt faande I m ängder med medeängden ca 5,5 m. At. I, tab. 2I At. II, tab At. III, tab. z r Resuts of an estimate _on time and energy consumptian for dragging of ogs 8.4 metres and for three piing operations to the heights of ro-zo cm, Jo-Bo cm and rzo-130 cm. 'The same composition of trees (tab. z r) are cross-cut in engths of r, z, 3, 5 and 7 metres. Fa = trees cut in varying r m engths with an average of 5 5 metre. Dragning = Dragging. Travning = Pi!ing.

93 2 ' Trav ni n+ Dra ni n 1 1m 3m 5m fa 7m Virkes än d Lcznfh of' os

94 go ULF SUNDBERG 49" 2 nativ eer den kombination utav virkesängder för varje träd, som givit det maximaa utbytet. Härigenom bir utbytesprocenten ti denna aptering i faande ängder densamma som vid uppkapning i I m ängder. Den»boch, som markerats på diagrammen 4I och 42, sammanhänger atså med apteringsmetoden. I fig. 42 har resutaten av dessa kakyer beträffande tidsåtgång och energiförbrukning i travnings- och dragningsarbete framstäts. Jämföras först de diagram, som avser tidsåtgången, med de diagram som avser energiåtgången, ägger man först märke ti att de kurvor, som avse tidsåtgången, ha ett brantare föropp än de, som avse energiåtgången. Detta innebär, att en minskad virkesängd och en därmed sammanhängande minskad medebitvikt ökat tidsåtgången mera, än vad den ökat energiåtgången. Av diagrammen framgår vidare, att inverkan av en minskad virkesängd och en minskad medebitvikt är mera accentuerad för dragningsarbetet än för travningsarbetet. Man kan även observera, att ur energimässig synpunkt travningsarbetet med I m ängden är ika gynnsam eer gynnsammare än 2m-ängden. Ur tidsmässig synpunkt innebär uppkapningen av 2m-ängderna i I m-ängder en försämring. Detta förhåande sammanhänger med vad tidigare omnämnts, nämigen att I m-ängderna synes vara förhåandevis gynnsamma i travningsarbetet, beroende på att de är ämpiga att fatta i bägge ändarna med var sin hand och att de även är ättare att svänga i travningsarbetet än virke av större ängd. I syfte att mera påtagigt demonstrera dessa resutat har tabe 22 gjorts. Av denna tabe framgår exempevis, att vid huggning av 7 m-ängder i stamfördeningsaternativ II utbytesprocenten varit 73 % av den virkeskvantitet, som erhåits när virket huggits i I m-ängder. Tidsåtgången för dragning och travning av detta virke har utgjort endast 33 % och energiförbrukningen 43 % av motsvarande siffror, när virket huggits i I m-ängd. Tidsåtgången för travningen har i detta fa utgjort 58% för 7 m-virket, jämfört med I m-virket och syreförbrukningen 78 % Därest tidsåtgång och energiåtgång för såvä dragning som travning ägges ihop, utgör tidsåtgången för 7 m-virket 48 % av I m-virkets tidsåtgång och energiförbrukningen 62% av den syreförbrukning som förekommit, när virket huggits i I m-ängd. Här framagda kakyer torde beysa den stora merkostnaden såvä i fråga om tidsåtgång som energiåtgång för den merkvantitet virke, som föjer av en aptering i korta virkesängder. Det bör ånyo poängteras, att kakyen är baserad på standardiserade försök, som man ej med säkerhet vet representerar förhåanden i praktiskt arbete. Vidare bör observeras, att den apteringskaky, som egat ti grund för beräkningarna, är schabonmässig. Dessa invändningar gör det troigt, att de resutat, som här visats, överdriver minskningen i verkningsgrad vid en uppkapning av virket.

95 Tabe 22. Resutat av kaky över tids- och energiåtgång vid dragning och travning av ur stämpingsposter (Tab 21, At. I, II, III) utfaande virke, uppkapat i oika ängder. stam förde at. Aternative I II III An estimate of the time and energy consuroption for the manua dragging and piing of ogs cut in different engths from a popuation of trees divided on DBH according to tabe 21, At I, II, III. Grund- Apte- Utbyte Medevikt/bit Dragning Travning Dragning+ Travning yteme- rings- Yeid of wood Average weight Dragging Piing Dragging and Piing de dia- at. meter (vir- Tidsåtgång Syreför brukn. Tidsåtgång Syreförbrukn. Tidsåtgång Syreförbrukn. i brh. kes- kg per rea- rea- Time consump. Oxygen intake Time consump. Oxygen intake Time consump. Oxygen intake : cm pb. ängd stämp. tions- kg tions- cminf rea- re a- c min/ rea- re a- cmin/ rea- rea- Mean m) träd ta kg/og ta mo.; mo.; mo./ kg tionskg tions- kg tions- kg tions- kg tions- kg tions- DBH, I,og kgjtree Ra tio Ra tio cm ength c min/ ta mio,fkg ta cmin/ ta m!o,/kg ta cmin/ ta m!o,/kg ta m kg Ra tio Ra tio kg Ra tio Ra tio kg Ra tio Ra tio I 3S,72!00 g,rs!00 I,IO!00 29,4r roo r,6r!00 37,S3!00 2,7!!00 67,24! ,76 gs rs,sr 205 0, ,33 6g r-43 Sg 37,25 gs 2,r ,sS S6 3 33,53 S7 29, ,54 49 r7,73 6o!,36 s4 34,73 92 r,go 70 52,46 7S I2t2 5 23,64 6r ss, ,40 36 r3,ii 45 r,o ,65 Sr r , !7,!6 44 Sg, ,33 30 II,77 40 o,s ,82 6S I,rS 44 37,59 56 Fa 38,70 roo 47, !5,53 53 r,os 67 32,62 S6!, ,rs 72 I 67,44!00 10,44 roo I,OO IOO 27,08 IOO I,4S roo IOO 2,48 IOO 61,49 IOO 2 64, r,SS 210 o,64 64 IS, ,33 go 34,76 IOI 1, ,23 S7 3 64,! ,6! 312 0, , , ,92 g6 r,s ,01 Sr 14,6 5 52, r,r6 ss6 0, , , , , ,06 6S 7 49,16 73 Ss,23 Sr6 0, ,70 43 o,s6 ss 26,70 7S 1,19 4s 38,40 62 Fa 67,44 roo ss,45 s6o 0, , , ,56 S6 1,43 ss 42,93 70 I 105,35!00 12,91!00 0,94!00 25,S3 IOO 1,3r roo 30,40!00 2,25 IOO 56,23 IOO 2 ro2, , , , , ,6S ros r,8r 8o so,r8 8g 3 ror,r4 g6 40,96 3r7 o,so 53 rs,46 6o r,rg gr 30,80 ror r, ,26 S2 r7,0 5 gr, ,r ,34 36 rr,6o 45 o,gs 75 2S,87 95 r, ,63 82 ro7, ,34 36 r2,46 48 o,8o 6r 25,46 84 r,r4 sr 37,92 67 Fa ros,35 roo 67,02 5r9 0, ,49 48 I,OO 76 2g,zr g6 r,36 6o 4r, " V >-3 c u H?J o: <?J > z c ' ' z > >-3?J z 0 > <?J c z u < H?J?'1 \0 H

96 92 ULF SUNDBERG Det bör vidare observeras, att kakyerna bygger på en standardiserad arbetsvoym. I dragningsarbetet har at virke dragits 8,4 m. Travningsarbetet avser travning av virke från en väta ti en annan med ett inbördes avstånd av 1,5 m. Kakyerna omfattar tre sådana travningsmoment, vardera omfattande en travningshöjd (10-20 cm, cm, cm). De siffror och diagram, som demonstrerar den sammanagda tids- och energiåtgången för dragning och travning, är atså summan för dessa arbeten. I praktiken varierar givetvis mängden dragningsarbete och mängden travningsarbete i oika fa. Vissa virkeskvantiteter kan vara föremå för en ängre dragning och mera begränsade travningsarbeten (omastningsoperationer), medan för andra virkespartier förhåandet kan vara det motsatta. - I rege torde virket bi föremå för dragning endast en gång, nämigen omedebart efter upparbetningen i skogen och i samband med påastningen vid unning, medan travningsarbete torde förekomma i varierande u t sträckning. Ofta tordevirke travas fyra a fem gånger, innan det sutgitigen evereras för föräding eer konsumtion. I det här demonstrerade exempet (tabe22, fig. 42) har dragningen kommit att utgöra ungefär häften av travningsarbetet och det är troigt att denna reation någorunda vä överensstämmer med medeförhåandena inom skogsbruket. I ytterigare ett avseende skijer sig de här kakyerade arbetsoperationerna från i praktiken förekommande. Det har nämigen i kakyerna förutsatts, att at virke- oberoende av ängd och dimension- dragits samma sträcka eer travats på samma sätt (ti samma höjd). Arbetena torde i praktiken bedrivas så, att arbetarna drar bitarna oika ängder, varvid de vid en god arbetspanering drar mycket tunga bitar korta sträckor medan de bitar, som är gynnsamma för dragningsarbete, torde dras ängre sträckor. I travningsarbetena förekommer ofta att arbetarna travar de tyngre bitarna ti de ägre travningshöjderna och de ättare bitarna ti högre. Det är givet, att en sådan organisation av arbetet medför en minskad inverkan av en sjunkande medekubik. Ä ven ur denna synpunkt borde såunda de här framräknade tids- och energireationerna för oika virkesängder överdriva de i praktiken existerande. Å andra sidan bör observeras att det arbetssätt som ovan beskrivits, påverkar resutaten av kakyerna över aa apteringsaternativ i samma riktning. Man kan därför förmoda, att reationerna mean de oika aternativen endast i ringa grad påverkas av det senast beskrivna förhåandet. 3 Beräkning av differenskostnaden för den merkvantitet virke som erhåes genom aptering i kortare virkesängd De i föregående avsnitt visade kakyerna över tids- och energiåtgången vid dragning och travning av virke apterat i oika ängder möjiggör även en beräkning av hur pass mycket mera tid eer energi som krävts för den mer-

97 49:,. STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING AV RUNDVIRKE 93 Tabe 23. Beräkning av differenskostnad i fråga om tid och energi för den merkvantitet virke, som erhåes genom en successivt minskande virkesängd (enigt stamfördeningsaternativ, I, III, tabe 21 och kakyer redovisade i tabe 22). Vid minskning av Anta gånger som >>kostnaden» för merkvantiteten överstiger virkesängden medekostnaden för det övriga gagnvirket i fråga om från... m ti... m tidsåtgång energiåtgång stamfördening aternativ I II III I II III 7m-sm I,8 2,9 (I,o) I,4 I,7 (o,4) sm-3m 2,2 3.S 6 2,2 3, m-2m 3.6 (so) 20 2,3 (23) IS z m-im 24 I4 20 I9 II I6 kvantitet virke, som erhåes vid en successiv minskning av virkesängden. I tabe 23 redovisas en sådan beräkning. Det bör först poängteras, att de i tabeen framräknade värdena är en kvot där nämnaren är skinaden i tid- resp. energiåtgång mean två oika aternativ. Härigenom kommer det infytande, som den schabonmässiga apteringen, tifäiga försöksfe o. dy. ha, att mångdubbas. Det framgår dock att den merkvantitet, som erhåes vid exempevis en minskning av virkesängden från 7 ti 5 m i dessa fa kostat ungefär dubbet så mycket i hantering, som det övriga gagnvirket. Dragning- och travningskostnaden för merkvantiteten vid minskning av virkesängden från 3 ti 2 m eer från 2 ti r m uppgår ti fera gånger medekostnaden för det övriga utfaande gagnvirket.

98 Kap. III. Försök med mätning av de momentana påkänningarna i rygg och eder Hanteringen av tunga virkesbitar medför höga momentana beastningar i skeettet. Det har änge för forskningen varit av betydese des att veta den ungefäriga storeksordningen av denna beastning, des ock att få några håpunkter på vika beastningar, som kunna toereras med hänsyn ti risken för skador eer eventue försitning. I syfte att pröva om fimning av arbetet skue kunna utgöra ett underag för beräkningar över de momentana beastningarna anordnades föjande, av docent RuNE ERIKssoN edda undersökningar. )T 1 f 1 p -! x r 408 r 41b 424 4> Jc=o r ; B 456 4b Fig. 43 Lyft av en stock vägande II5,6 kg från marknivån ti höjden r,z m fimades för registrering av rörese och röresestäningar. Avsikten var att med edning av de kroppsstäningar och röresehastigheter, som kunde erhåas från fimen, beräkna de uppkommande påkänningarna i rygg och eder. I fig. 43 framgår ett ur fimen reproducerat röreseschema som visar hur yften utfördes. Däri har försökspersonen tänkts ersatt av en mode av edade stänger. Beräknas acceerationer hos stock och kroppsmassor ur fimningen kan i figurerna grafiskt beräknas påkänningar i oika kroppsdear och eder. En sådan beräkning är emeertid mycket tidskrävande. Man saknar vidare noggrann kännedom om vika momentana påkänningar, som kan vara skadiga. Med anedning därav och i avvaktan på mera systematiska undersökningar häröver, har detta materia ej närmare bearbetats.

99 Kap. IV. Sammanfattning och diskussion A. Beskrivningar Vid avverkning och transport är virket i rege föremå för en omfattande manue hantering. Detta gäer särskit virke av kenare dimensioner. Denna rapport redogör för en serie försök under standardiserade förhåanden som avser att beysa hur virkets dimension, dvs dess ängd och dess grovek, inverkar på arbetet ur tids- och energisynpunkt. I syfte att eiminera: inverkan av andra faktorer än virkesdimensionen ha försöken utförts som standardiserade modeförsök. Vid försöken har i de festa fa såvä tidsåtgången som energiåtgången uppmätts. Vissa försök ha av praktiska skä måst begränsas ti endast en mätning av tidsåtgången. De standardiserade modeförsöken ha uppagts så, att arbetet i fråga i mesta möjiga grad har efteriknat i praktiken förekommande arbetsmetoder. De i Sverige brukade handredskapen såsom sax och krok ha även använts av försökspersonerna, där de så har bedömt vara ämpigt. Försöken har åsyftat att ämna uppysningar om det direkta infytandet av virkesdimensionerna på produktionen vid utförandet av oika manuea hanteringsoperationer. De oika försöken ha därför utförts under gynnsamma yttre betingeser för ifrågavarande arbeten. Som föjd härav får de framagda uppgifterna angående prestationer i arbetet avses vara nära den för respektive arbeten högsta möjiga. Likaså torde den syreförbrukning- dvs den energi - som försökspersonerna förbrukat per uträttad arbetsenhet, vara åg, kanske nära den bästa möjga verkningsgrad som kan uppnås i respektive arbeten. Av dessa skä är det naturigtvis oämpigt och feaktigt att taga de här framagda resutaten som utgångspunkt för en bedömning av de prestationer, som vid praktiskt arbete är möjiga eer normaa. Undersökningarna ha emeertid syftat ti att ange de tids- och energireationer, som föreigga vid hanteringsarbeten med virke av varierande virkesdimensioner. Resuta ten kan därför sägas ämna ett bidrag ti den amänna kännedomen a v virkesdimensionens infytande. Deras. praktiska tiämpning torde endast böra ske, sedan anaoga försök i praktiskt arbete ha utförts eer jämföreser gjorts med redan befintigt tidsstudiematerial Modeförsök av här beskriven typ kan härvid tjäna som ett gott underag vid tokning och tiämpning av resutaten av i praktiskt arbete utförda studier. Undersökningen har omfattat föjande manuea hanteringsoperationer fördeade på tre försöksomgångp.r, nämigen

100 g6 ULF SUNDBERG I. Edsbroförsöken, omfattande dragning, travning, ströäggning och runing av virke. 2. Vinidenförsöken, omfattande endast dragning av virke under extremt svåra snöförhåanden. Försöken ha utförts i samband med vissa andra arbetsfysioogiska studier, som redovisats i annat sammanhang, samt 3 Kvitseförsöken, avseende manue sortering av virke fritt framfytande i vatten. I kapite II redovisas dessutom vissa kakyer som utförts på grundva av de framkomna resutaten. En kort beskrivning av den använda försöksmetodiken samt en sammanfattning och diskussion av de erhåna resutaten ämnas i det föjande. I kap. I ämnas i det första avsnittet (I. A.) en uppgift rörande de försökspersoner, som medverkat i studierna. I efterföjande avsnitt (I. B.) redogöres för den använda försöksmetodiken med avseende på tidsstudier och fysioogiska mätningar. Det framgår härav, att varje försök omfattat en tid på mean 5 a ro minuter, varav de första 3 a 4 minuterna utgjordes av en s. k. förarbetsperiod och den efterföjande perioden av den egentiga fysioogiska mätperioden under viken försökspersonens utandningsuft insamats. Kvantiteten utandningsuft mättes och anayserades, varigenom den förbrukade mängden syre kunde häredas. Därjämte registrerades andningsfrekvensen och pusen. I vissa försök bestämdes även bodets mjöksyrehat efter arbetsperiodens sut. Försökspersonerna testades även på en cykeergometer, varigenom uppysningar erhös om deras fysiska arbetskapacitet. I avsnitt I. C. ämnas en beskrivning av det vid försöken använda virket. Härav framgår att virke, uppkapat i ängdkasserna r, 2, 3, 5 och 7 m, användes. Inom varje sådan ängdkass hade en uppsortering skett i fyra oika grovekskasser. Virket vägdes och försöksresutaten återges med virkesvikten som uppgift på stockens storek i stäet för den i praktiken vaniga uppgiften om voymen. I avsnitt I. D. redovisas några kontroförsök över de använda försöksmetoderna. Såunda konstaterades, att det icke föreåg någon signifikant skinad i produktionshastighet vid arbete med och utan samtidig bestämning av syreupptagningen. Detta innebär såedes, att den utrustning försökspersonen bär vid arbetsfysioogiska försök icke synes påverka produktionshastigheten i arbetet. I andra kontroförsök gjordes bestämningar av den s. k. syreskudens storek vid tyngre arbete. Några av de tyngsta studerade arbetsoperationerna utvades för dessa kontroförsök, i vika arbetet utfördes i hög arbetstakt. Genom uppmätning av försökspersonens syreupptagning i via såvä före som efter arbetet kunde konstateras, att någon syreskud ej föreåg vid sutet av en arbetsperiod, som föregåtts av en förarbetsperiod om

101 49:2 STUDIER över MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE minuter. Härav kan man dra den sutsatsen, att de studerade arbetena utfördes med i huvudsak aerobt arbetssätt samt att de i dessa försök uppmätta syreupptagningarna ge ett adekvat uttryck för den energimässiga arbets tyngden. B. Resutat av dragningsförsöken I avsnitt I. E. redovisas resutaten av en serie dragningsförsök utförda på ett försöksfät i Edsbro samt i en skogsmark i närheten därav. Resutaten av dragningsförsöken framgår av figurerna 6-16 och kunna sammanfattas på föjande sätt. Det dominerande infytandet på prestationen och den energetiska verkningsgraden i dragningsarbete utövades av styckevikten. Såunda sjönk prestationen och försämrades verkningsgraden snabbt, när bitvikten understeg 20 a 30 kg. Vid en ökning av bitvikten syntes man så småningom komma ti ett äge, som gav den högsta prestationen samtidigt med en hög verkningsgrad. Överskreds denna optimaa bitvikt, sjönk prestationen sakta samtidigt som verkningsgraden försämrades. Denna optimaa bitvikt syntes igga någonstans mean 6o och 100 kg. Virkesängden syntes ha mindre infytande på prestationen än bitvikten. Om man tänker sig två bitar med samma vikt men av oika ängd, var den ängre biten något gynnsammare att draga än den kortare. Detta taar såunda för att det i dragningsarbetet är gynnsamt att bära en reativt iten de av vikten och åta en stor de av stockens tyngd säpa mot marken. En aptering av virket i oika ängder påverkar emeertid i praktiken bitarnas medevikt på så sätt, att kortare virkesängder ger mindre bitvikt. Leder en sådan uppkapning ti att den erhåna medebitvikten kommer att understiga ca 30 kg, synes såunda en avsevärd risk föreigga för försämrad prestation och verkningsgrad i dragningsarbetel Det bör emeertid observeras, att det arbete som av försökspersonerna utförts i dessa dragningsförsök icke inkuderat någon vändning eer svängning av virket, Virket har såunda dragits i sin ängdaxe och avagts med ängdaxen i samma riktning. Ofta torde det emeertid vara så, att dragningsarbetet avsutas med att biten ägges upp och bir föremå för åtminstone någon svängning eer vridning. Det är mycket troigt, att en sådan uppäggning eer svängning av virket är mera arbetskrävande för ångt virke än för kort. Vidare torde vissa svårighetsfaktorer, som förekomma vid dragningsarbete i skogen, inverka mera hindrande ju ängre virket är. Det är därför mycket troigt, att de i dessa försök erhåna utsagen för bitviktens och virkesängdens inverkan äro något större än vad som kan förväntas i praktiskt arbete (se även tabe 10 B och C, sid. 40 och 40). I avsnitt I. E. 7 redovisas därjämte några resutat över uppmätningar av den erforderiga förfyttningskraften vid dragning av virke. Det framgår 7-MSS, 49:2

102 g8 ULF SUNDBERG härav, att vid dragning å försöksfätet i Edsbro, som utgjordes av en torr gräsva med visset fjoårsgräs, förfyttningskraften i rege utgjorde % av stockens vikt. Siffrorna gäer för obarkat virke. Friktionskoefficienten mean virket och marken (med ena virkesänden uppyft) var o.6. C. Resutat av travningsförsöken Travningsförsöken (I. F.) utfördes med virke av ängderna I, 2, 3, 5 och 7 meter. Inom varje ängdkass var virket uppsorterat på tre eer fyra oika grovekskasser. Detta virke travades från en väta ti en annan, beägna med I,5 m avstånd från varandra. Den väta, från viket virket hämtades, var - utom i vissa försök - beägen på marken på underag a v ca IO cm höjd. Väthöjden, där virket avämnades, varierades ti tre höjder, nämigen I0-20 cm ovan mark, cm och I20-I30 cm. Resutaten av dessa travningsförsök demonstreras i figurerna och kunna sammanfattas på föjande sätt. Det dominerande infytandet på såvä prestation som verkningsgrad i travningsarbete utövades iksom i dragningsarbetet av virkets bitvikt. Vid travning ti den ägsta och meersta höjden steg prestationen för bitvikter upp ti I20 kg, som utgjorde de tyngsta bitvikterna i försöken. För den högsta höjden däremot uppnåddes en maxima prestation vid en bitvikt av kg. Överskreds denna bitvikt förbev prestationen oförändrad eer visade en svag tendens att sjunka. Verkningsgraden i arbetet åskådiggöres av den undre diagramserien i ±ig. 2I. Den förbättrades vid den ägsta astningshöjden ända ti bitvikten I20 kg. Vid den meersta travningshöjden, cm, uppnåddes en hög verkningsgrad vid en bitvikt av kg. Den förbev sedan tämigen konstant vid en ökning av bitvikten. Vid den högsta travningshöjden, I20-I30 cm, framträdde en viss optima vikt, som gav den högsta verkningsgraden. Denna optimavikt var något 'ägre för kort virke och steg successivt at eftersom virkesängden ökades. För 2 m-virke syntes den exempevis igga mean 20 och 40 kg medan den för 5 och 7 m-virke syntes igga inom området 5o-8o kg. Liksom ifråga om dragningsarbetet är effektkurvorna kring en sådan optima punkt facka och försämringen i verkningsgrad vid en ökning av bitvikten reativt iten. Vid en och samma bitvikt var travningsarbetet gynnsammare såvä ur tids- som energisynpunkt ju kortare virket var. Om man tar hänsyn ti den sänkning av medebitvikten som i praktiken inträffar vid en successiv sänkning av virkesängden, medför dock en uppkapning av virket en försämring av prestationen och en sänkning av verkningsgraden även i travningsarbete. En ökad travningshöjd synes medföra reativt iten inverkan på prestation och verkningsgrad för kent virke med bitvikter upp ti ca 20 kg, medan för de tyngre bitvikterna, ca 6o kg och däröver, travningshöjden utövar ett

103 49: z STUDIER över MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE 99 med ökad bitvikt stegrad negativt infytande på såvä prestation som verkningsgrad. Vidare utfördes försök med travning från en yäta, där virket hämtades från en höjd av ca 8o cm. Det framgick härav att prestationen avsevärt stiger samtidigt som verkningsgraden förbättras. Detta var särskit faet för virke i korta ängder, medan för det ängre virket, som måste svängas eer äggas ner på marken för att tiåta arbetaren att kiva över virket, vinsten var ringa. I syfte att studera, om de prestationer som registrerades i de reativt kortvariga travningsförsöken voro desamma som i ångvarigt arbete, anordnades ångtidsförsök, där försökspersonen fick utföra ett och samma arbete i fyra oika arbetsperioder nämigen 7, 15, 30 och 45 minuter. Det framgick av dessa försök (se fig. 22), des att produktionshastigheten var reativt konstant inom varje arbetsperiod, des att produktionshastigheten i arbetet var ungefär densamma vid samtiga arbetsperioder. Vid en jämförese med resutaten från dessa arbetsperiodsförsök med övriga travningsförsök framgick dock att produktionshastigheten i arbetsperiodsförsöken genomgående varit ägre än i övriga travningsförsök Detta resutat indikerar att det sannoikt finns en tendens vid arbetsfysioogiska mätningar med korta försöksperioder, upp ti 10 minuter, att arbetet utföres i en arbetstakt som är högre än den i praktiskt, ångvarigt arbete normaa. Då man emeertid i dessa försök mätt såvä tidssom energiförbrukningen samt dessutom är mera intresserad av reationerna i resutat mean oika försöksaternativ, har det här konstaterade förhåandet mindre betydese. Ovan påtaade svårighet kan i viss utsträckning bemästras genom att åta försökspersonen utföra ett och samma arbete i fera arbetshastigheter med samtidig mätning av tidsåtgång och energiförbrukning. Förfaringssättet var ej praktiskt möjigt att genomföra i dessa omfattande försök, enär det skue ökat antaet enskida försök atför mycket. Emeertid gjordes vissa sådana försök med variation av arbetshastigheten, vika redovisas i fig. 23. I fig. 15 och fig. 24 har den energetiska beastningen i dragnings- resp. travningsarbete uppagts över medebitvikten i respektive försök. Det framgår av dessa diagram, att en ökning av medebitvikten ett ti en ökad energetisk beastning. Detta torde sannoikt sammanhänga med, att varje arbetsoperation har en viss rytm sammanhängande med arbetsröreserna, kroppskonstitutionen etc. och att denna arbetsrytm bibehåes reativt oförändrad. Vid en ökning av det yttre arbetet, i detta fa medebitvikten, förändras arbetsrytmen mindre än det yttre mekaniska arbetet skne föraneda, varigenom en högre energetisk beastning uppstår. I de föreiggande studierna har man vidare funnit, att syreupptagningen, under förutsättning av att bitvikten når över ett visst värde, igger på ca 3 per minut, d. v. s. på ca 75% av försökspersonernas maximikapacitet för

104 IOO ULF SUNDBERG syreupptagning. Observationerna över verkningsgraden taar för att de aktuea arbetsintensiteterna, d. v. s. de av försökspersonerna spontant använda, igger inom det optimaa området för energetisk arbetsekonomi. Det är tydigt, att denna intensitet dock igger högre än vad som kan anses vara möjigt vid fortvarigt arbete. De citerade tidsstudierna (tab. ro B) visar, att genomsnittsproduktionen i det praktiska arbetet är ägre än i de standardiserade studierna. Detta kan sjävfaet sammanhänga med att det praktiska arbetet, genom att betingeserna inte är ika väordnade, omfattar vissa energikrävande operationer, som saknas i de standardiserade studierna. Dessutom måste man emeertid sjävfaet förutsätta, att arbetaren på ett eer annat sätt sänker sin genomsnittsintensitet för att kunna arbeta fortvarigt. Detta kan ske på i princip två sätt, nämigen des i form av ångsammare arbetsröreser och des i form av ökad >>spitid>>. Det mest sannoika är, att det senare aternativet (i form av ofta återkommande småpauser eer avedande röreser etc.) tigripes, då ångsammare arbetsröreser kan förväntas vara mekaniskt ogynnsamma (ökad statisk beastning, sämre verkningsgrad m. m.) vid den här aktuea typen av arbete. Det vore utan tvive av stort intresse att närmare studera, om detta resonemang står sig. Detta borde kunna ske genom att man åter vederbörande arbeta under en serie tidsperioder med oika ängd (som ju devis redan gjorts) och därunder des studerar den fysioogiska beastningen fortvarigt, des också gör en detajanays av röreseföroppet med fimning. Längden å arbetsperioderna borde härvid försagsvis varieras mean 5 minuter och 2 timmar. D. Resutat av ströäggningsförsöken I försöken med ströäggning av virke användes endast virke av ängderna två och tre meter. För varje virkesängd utsorterades virke i fyra oika grovekskasser (se tabe IJ). Ströäggning av detta virke studerades såvä i form av enmansarbete som tvåmansarbete. Av praktiska skä var det icke möjigt att utföra försök med syreupptagning, varför försöken i de oika aternativen endast omfattade tidtagning av arbetet. Resutaten framgå av fig. 25 och 26 samt av tabeerna 19 och 20. Av fig. 25 framgår, att ströäggningsarbetet rönt starkt infytande av bitarnas medebitvikt. Prestationen var åg för små bitvikter och steg snabbt för att, när arbetet utfördes som enmansarbete, nå ett optimum vid en medebitvikt av ca 35 kg. Optimumpunkten försköts uppåt, när arbetet utfördes som tvåmansarbete. För 3 m-virke åg såunda optimumpunkten vid något högre bitvikt, nämigen vid ca 50 kg. En jämförese av prestationen vid enmansoch tvåmansarbete gav vid handen att enmansarbete som rege torde kunna rekommenderas för ströäggning av tvåmetersvirke med undantag för särskit

105 49:2 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING AV RUNDVIRKE ror grovt eer tungt virke. För 3 m-virke synes enmansäggningen ämpa sig bäst endast för särskit ätt eer kent virke, medan i övriga fa tvåmansäggningen torde vara att föredra. En jämförese av prestationen vid ströäggningen :av 2 och 3m-virke (tab. 20) indikerade, att prestationen synes vara 20 a 30% ägre för 2 m-virke under förutsättning att samma virke uppkapas i de två :aternativa ängderna. Den högre prestationen vid ströäggning av 3 m-virke torde dock devis erhåas av att arbetaren utsättes för en högre energetisk beastning, varför skinaderna i praktiken sannoikt torde bi mindre än de ovan nämnda. E. Resutat av runingsförsöken I dessa försök inskränktes mätningarna iksom i fråga om ströäggningsförsöken ti tidtagning av arbetet. Virke av oika ängd och grovek ruades av försökspersonen på sanor som agts upp på ca havmeterhöga bockar. Banorna var20m ånga och hade varierande utning. Resutaten av dessa försök visas i fig. 28 och 29. Härav framgår, att bitvikten utövade det dominerande infytandet på prestationen. Om bitar av oika ängd ha samma bitvikt var prestationen ungefär densamma med undantag för virke av 7 m-ängd som gav något ägre prestation än ängderna 2-5m. Av försöken framgick vidare att, när bitvikten understeg ca 20 kg, försökspersonerna föredrog att skjuta bitarna framför sig på sanorna i stäet för att rua dem. Ofta kunde vid -sådana tifäen fera bitar skjutas på en gång, varigenom prestationen förbev reativt oförändrad för bitvikter understigande 20 kg. Av fig. 29 framgår det infytande som sanornas utning haft på prestationen. För bitvikter upp ti ca 20 kg påverkade mot- och medut av maximat 4,5 % ej nämnvärt prestationen. När bitvikten överskred 20 kg gav utningsförhåandena utsag på det sätt man kunde förvänta, nämigen att prestationen är avsevärt mycket högre för runing i medut än för runing i motut. Det bör påpekas,.att försökspersonerna i dessa standardiserade försök kunde gå på marken mean de utagda sanorna och att virket ruades på en höjd av ca 0,6 dm, 'förhåanden som förkarar den mycket höga prestationen i dessa försök. I samband med andra studier har runingsarbete studerats, varvid avsevärt ägre prestation erhåits. F. Resutat av försök med sortering av virke i vatten Försöken med sortering av virke i vatten utfördes vid Kvitse skijestäe i Ljungan. Försöken tigick i princip så, att virke säpptes fram i sorteringskanaen i skijet, varvid en arbetare fick dra ut stockarna ur kanaen på sätt som sker i praktiskt arbete. Härvid varierades frammatningshastigheten, virkesängden och vissa andra faktorer. Försöken, som hade orienterande 7*-MSS, 49:2

106 102 ULf SUNDBERG karaktär, demonstreras i fig Av dessa framgår, att en uppkapning av virket eder ti en avsevärd sä,nkning av verkningsgraden och prestationen i arbetet. Jämföres exempevis 10 och 19 fots medeängd på virket har arbetaren vid ika energetisk beastning dragit in 20-30% ägre kubikmassa av 10 fots-virket än av 19 fots-virket. Samtidigt med dessa modeförsök utfördes en kartäggning av den energetiska arbetstyngden på oika arbetspatser i skijestäet. Resutaten härav visas i fig. 35. Det framgår, att med avseende på den energetiska beastningen de festa arbetena i skijestäet är moderat tunga. Endast den s. k. insättningen, dvs den pats där virket ordnas och paraeägges i sorteringskanaen, är mera ansträngande och igger på gränsen mean moderat tungt och tungt arbete. Det bör tiäggas, att eventuet förekommande statisk beastning eer arbetets ofta monotona typ kan skapa ytterigare probem, vika ej beysas i energetiska mätningar av här utförd typ. Jämföreser gjordes därjämte av arbeten med skaft ti fottningshakarna av oika tyngd, varav framgick att en viss minskning i den energetiska beastningen erhös för ättare hakskaft. (Se fig. 36.) G. Sammanfattning av de standardiserade modeförsöken Av det ovan sagda torde ha framgått, att det dominerande infytandet på prestationen i manuea hanteringsarbeten utövas av virkets bitvikt. Detsamma gäer om man betraktar arbetet ur energimåssig synpunkt. Såvä dragnings- som travningsförsök indikera, att det synes finnas en optimavikt beägen ungefär mean kg för viken det bästa resutatet nås. Understiger virket denna optima vikt, försämras resutatet först reativt måttigt men sedan i at högre grad. Överskrides optimavikten synes också en viss men måttig försämring av arbetsresutatet inträffa. Den optimaa vikten synes vara något högre ur tidsmässig än ur eergimässig synpunkt. Likaså synes optimavikten igga något högre ju ängre virket fir. Vid försöken över runing och sortering i vatten ha inga sådapa optimapunkter kunnat onstateras. Sannoikt finnes dock sådana,,men igga troigen h?gre än de bitvikter som använts i dessa försök. Försöken synes vidare indikera, att en ökad medebitvikt hos virket eder ti att arbetaren normat synes anstränga sig mera i arbetet. Möjigen kan detta i praktiskt arbete eda ti ett ökat behov av pauser. Virkesängden i sig sjäv synes utöva ett mindre infytande men tages hänsyn ti den.sänkning av medebitvikte,.som en minskad virkesängd normat eder ti, medför en sjunkande medeäpgd sämre arbetsprestatiqn. Försöken indikerar vidare, att såvä dragning, travntng som strpäggning tihör de tyngre arbetsm,omenten i skogsarbetet.,

107 4 9:2 STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING AV RUNDVIRKE I03 Det har tidigare påpekats, att i standardiserade modeförsök av denna typ en prestation uppnås, som sannoikt avsevärt överstiger den i praktiskt arbete förekommande. Detta sammanhänger givetvis med frånvaron av försvårande yttre faktorer, frånvaron av spitid, arbetets standardiserande karaktär, som gör varje tvekan i arbetet överfödigt o. s. v. Det bör därför ånyo understrykas, att de här erhåna resutaten ha ämnat prestationer, som sannoikt icke kunna uppnås i praktiskt arbete. Det har tidigare framhåits, att vid praktiskt arbete det föreigger ett ferta faktorer, som inverkar försvårande på studerade arbetsoperationerna. Sårana faktorer kunna vara stort snödjup, stenig och håig mark, avverkningsavfa eer kvarstående skog, motut o. s. v. I travningsarbete kan exempevis ojämn mark och särskit hat virke inverka. Nästa skede är därför att närmare utröna hur och i viken utsträckning sådana faktorer spea in. H. Kakyer över tidsåtgång och energiförbrukning vid hanteringsarbete med virke ur enskida träd och virkesposter De försök som ovan redovisats, ha gjorts på virke, som uppsorterats i oika ängd och grovekskasser. I praktiken förekommer emeertid i en avverkning träd av varierande höjd och grovek, och arbetaren hanterar såunda en popuation av virkesbitar med variation i nämnda avseende. I syfte att studera hur arbetsprestation och verkningsgrad varierar vid en norma fördening av bitvikterna har på basis av de redovisade försöksresutaten kakyer utförts på virke som uppapterats ur såvä enskida träd som ur hea konstruerade avverkningsposter. Resutaten härav redovisas i kapite II. Härav framgår, att en uppkapning av virket såvä ur enskida träd (fig. 37 och 38) som! ur hea stämpingsposter (fig. 42) eder ti en försämrad prestation och en ägre verkningsgrad. Vidare framgår (tab. 23) att den merkvantitet virke;. som erhåes genom en avkortning av virkesängden, får betaas med en fera. gånger högre kostnad såvä ifråga om tidsåtgång som ifråga om energiåtgång: i jämförese med vad gagnvirket i övrigt kostar. För ett närmare studium hänvisas äsaren ti kapite II. I. Försök med mätning av de momentana påkänningarna i rygg och eder, I samband med försöken i Edsbro utfördes vissa studier syftande ti att pröva en metod att beräkna de momentana påkänningarna i rygg och eder, som uppkomma vid manuea hanteringsarbeten av ifrågavarande sag. Dessa försök redovisas i kapite III. Metoden visade sig framkomig men mycket tidskrävande ifråga om bearbetningen. Försöksresutaten ha därför icke vidare bearbetats i avvaktan på en mera systematisk undersökning av detta. probem.

108 I04 ULF SUNDBERG Anförd itteratur References AGER, B.: En undersökning på virkeskörare av arbetstyngdens variation med köravståndet. Medd. fr. Statens skogsforskningsinstitut. Bd 47, nr g. Stockhom CALLIN, G.: En undersökning av röjning med motorsågar. Medd. fr. statens skogsforskningsinstitut. Uppsatser 56. Stockhom (Särtryck ur Norrands skogsvårdsförbunds tidskrift nr 4, 1957). CHR1STENSEN, E. H. och P. HöGBERG: Steady state, 0 2-deficit and 0 2 debt at severe work. Arbeitsphysio., 1950, I4, 251. CHRISTENSEN, E. HoHwu: Fysioogiska synpunkter på arbetskrav och arbetspacering. Nordisk Medicin, 1953, 8o, CHRISTENSEN, K H.: Lactic acid, circuatory and ventiatory rate during continuous and discontinuous work of extremey high intensity. XXth Internat. Physio. Congr., Brusses, 1956, Abstracts of Communications, p VON DöBELN, W.: A simpe bicyce ergometer. J. App. Physio. 1954, 7, 222. EDGREN, W. och P. NYLINDER: Funktioner och tabeer för beräkning av avsmaning och formkvot under bark. Ta och gran. Norra och södra Sverige. Medd. fr. Statens skogsforskningsinstitut. Bd 38, nr 7 Stockhom ERIKssoN, E.: Utbytet massaved vid aptering i faande ängder och standardängder. Kung. Skogshögskoan, inst. för virkesära. Uppsatser nr r8. Stockhom HANssoN, J. E.: Försök med snöskor i skogsarbete. Statens skogsforskningsinstitut, avd. för arbetsära. Rapport nr.3 Stockhöm johnson, G., N. LuNDGREN och G. BYSTEDT: Hantering av massabaar. P A-rådets Rapportserien, meddeande nr 8, 1957 LEHMANN, G.: Praktische Arbeitsphysioogie, Stuttgart LUNDGREN, N., U. SUNDBERG och A. LINDHOLM: En undersökning av arbetstyngden vid användning av motorsågar i skogen. Medd. fr. statens skogsforskningsinstitut. Bd 45, nr 10. Stockhom LUNDGREN, N., G. CALLIN, J. E. HANSSON och A. LINDHOLM: Om arbetstyngden vid pantering. Medd. fr. Statens skogsforskningsinstitut. Uppsatser nr 45 Stockhom (Särtryck ur Skogen nr 6, 1956). LUNDGREN, N. och U. SUNDBERG: Tekniska och fysioogiska studier av maskinbarkning. Medd. fr. statens skogsforskningsinstitut. Bd 48, nr r. Stockhom LuNDGREN, N., E. NYLIN och G. LUTHMAN: Undersökningar över arbetstyngd och arbetsmetoder vid virkestransporter i skogen. (VSA och Yrkesmedicinska aboratoriet, Uddehoms AB. Opubicerad rapport). LUNDGREN, N., S. BRUNDELL, J.-E. HANSSON och A. LINDHOLM: Distribution av matoch äskedrycker. studier av arbetstyngd och arbetsmetoder. PA-rådets Rapportserien, meddeande nr 19, NYLINDER, P.: Utbytet massaved av ta och gran vid oika apteringsmetoder. Kung. skogshögskoan, inst. f. virkesära. Uppsatser nr 3 Stockhom STEINLIN, H. och K. ZEHNTNER: Reibungswiderstände beim Scheifen von Stäinmen auf harizontaen Versuchsstrecken. Mitt. der Schweiz. Anstat fiir das forst. Versuchswesen. XXIX. Band, 2. Heft. Zurich STRÖM, G.: The infuence of anoxia on actate utiization in man after proonged muscuar work. Acta Physio. Scand. 1949, 17, 440. SUNDBERG, U.: studier i skogsbrukets transporter. SDA:s medd. nr 48. stockham 1953 (Särtryck ur Svenska skogsvårdsförbundets tidskrift nr 4, 1952 och r, 1953). ZoTTERMAN, Y., N. LUNDGREN, G. LUTHMAN och L. LUND: Studier över tungt skogsarbete. stockham ÅsTRAND, P. O. och I. RYHMING: A nomogram for cacuation of aerobic capacity (physica fitness). J. App. Physio. 1954, 7, 218.

109 49: 2 STUDIER över MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE ro 5 Summary Scope and description of the study In ogging operations the wood is generay handed by hand on many occasions. This is speciay true for ogs of sma dimensions. This report cancerns a series of studies on the manua handing of ogs under standardized conditions. It aims at showing how the dimensions of the wood-the ength and the diameter-infuence the work with regard to both time and energy consumption. In order to eiminate the infuence offactors other than these dimensions, the study was carried out as standardized mode! tests. In most of the studies, both time and energy consumptian were measured. However, in some of the studies it was, for practica reasons, necessary to imit the measurements ony to time determinations. These standardized mode tests were arrangedin such away that the work situations as much as possibe corresponded to the ones prevaent in practice. The hand toos used in Sweden, such as tongs and hooks, have been used by the subjects when they have considered it usefu. The scope of the study was to give information on the direct infuence of the dimensions of the ogs on productian rate during different manua handing operations. Therefore, the studies have been carried out under favourabe work conditians for each specific operation. Consequenty, the productian figures must be regarded as being cose to the maximum for the job in question. Aso the energy consumption, generay expressed as the oxygen intake of the subject perunit of work, must be considered to be ow, possiby cose to the maximum efficiency that can be attained in each specific jo b. For these reasons, it is not appropriate to take the productian figures of this report as the basis for an estimate of the ''norma" productianrate in practica work. However, the studies have primariy had the purpose of giving ratios of time and energy consumptian for different work aternatives in handing of wood. The resuts of these studies may consideraby contribute to the genera knowedge of the infuence of og dimensions. Practica appication of the resuts shoud ony be made after simiar studies of practica work in actua ogging or after a carefu comparison of aready existing time study resuts. Mode studies of the type described in this report can be a very usefu basis in interpreting and appying the resuts of such time studies of practica work. The studies have been carried out at the three paces stated beow on the foowing manua operations: r. Edsbro-manua dragging, piing, piing with intermediate ogs and roing of ogs. z. Viniden-manua dragging of ogs in deep snow. ).Kvitse-manua handing of ogs in water. A short description of the methods of study as wei as summary and discussion of the resuts foows. The wood used in the handing operations were generay assorted in ength and diameter casses according to tabe I, page 7 The ogs handed in each test Consisted consequenty of a uniform popuation of ogs with regard to ength and diameter and with very sma variations in the weight of each individua piece.

110 106 ULF SUNDBERG In para I. A. a description is made of the subjects. Their physica capacity was measured by tests on a bicyce ergometer and the individua puse rate response to varying work oads is given in tabe 2, page ro tagether with the age etc., of the subjects. Para I. B. cancerns the methods of study. Ordinary time studies were taken and the time recorded in rfroo of a minute. As each test was very carefuy panned beforehand no deays occurred. The oxygen intake of the subject during work was measured with the DoUGLAs bag method. The coection of the expiratory air of the subject was generay started after four minutes of work, since the subject had then reached a steady state. Anaysis of the expiratory air was carried out by HALDANE's method. The puse rate during work was taken, when possibe, and puse measurements were aso made at certain in tervas directy after the work. In some of the tests the content of a tic acid in the bood was measured. It may be mentioned that each individua test generay asted 5-ro minutes, the first 3-4 minutes consisting of a warming-up period and the remainder comprising the main study period during which the expiratory air of the subject was coected. In para I. C. a description is made of the wood. It consisted of spruce (Picea excesa) party barked and party unbarked. The barked wood was seasoned and had a specific weight of o.5-o.6. The unbarked wood was fresh with a specific weight of 0.75-o.go. Para I. D. reports on contro studies of the methods used. A check was made as to whether the productian rate was infiuenced by the apparatus that the subject had to carry in the physioogica measurements. Therefore, paired tests on the same jo b with and without these apparatuses were carried out, the resuts of which are given in tabe 3 It is shown that there was no significant difference in the productian rate. This means that the apparatus which the subject carriedin the work for physioogica measurements did not have any essentia infiuence on the productian rate. n other contro studies a determination was made of the oxygen deficit in heavy work. Some of the heaviest work operations in this investigation were seected for these contros. The work in this contro test was carried out at a very high production rate. Through measurements of oxygen consumptian at rest before and after the work operation, i t coud be estabished that no further oxygen deficitwas buiding up. It foows that the work performed during the tests at that time was carried out aerobicay and that the measured oxygen intake gave an adequate figurefor the energetic work oad.the resuts are demonstrated in figure 3 and 4 It can be seen that the oxygen deficit at the beginning of the work earresponds very cosey to the oxygen debt after work and that a steady state was reached after 2-4 minutes of work. Manua dragging of ogs Para I. E. contains the resuts of the studies on the manua dragging of ogs. First the oxygen intake of the subject at different waking speeds without a oad was measured. The resuts are shown in figure 5 In tabe 4 the resuts of some preiminary tests are presented. The resuts of other preiminary tests are shown in tabe 5 and figures 6 and 7.The oxygen intake in

111 49: z STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE IOJ these studies was generay between 2.5 and 3.0 itres per minute. The productian expressed in harizonta kiogrammeters per minute (kgmfmin) increases with increasing weight of the piece, reaches a maximum and then sowy decreases. Aso, the oxygen consumptian per work unit foows the same pattern. This means that from both time and energy points of view there is an optimum weight for the ogs. Higher or ower piece weights give ower efficiency. A study of the graphs in ftgures 6 and 7 shows that higher weights resut in a very ow decrease in efficiency, but that with decreasing piece weights the efftciency decreases very rapidy. A study was aso carried out in order to discover whether the oxygen intake of the subject was different during the actua dragging and when hereturned to fetch a new og. The resuts are contained in tabe 6. It coud be estabished that no signiftcant difference in oxygen intake existed. These resuts are important from a practica point of view, because they show that frequent changes between mechanicay heavy and mechanicay easy work ead to a baancing of the physica requirements on the circuatory system. In para I. E. 4 descriptions of a!arge number of tests on manua dragging are presented. Logs of originay 7 meters ength in 4 diameter casses were paced in an area, as shown in ftgure 8, the subject then dragged these ogs to the center of the quadrant. The same ogs were then cross cut in the midde successive! y so that the foowing engths were obtained in the subsequent tests: 3 5, 1.75, o.875 meters. The ogs were pacyd in exacty the samespotsin each tests. The average distance of dragging was 8.4 meters. The resuts of thesetests are given in figures 9 a and b, IO a and b and in tabe 8. They can be summarized in the foowing way. Piece weight had the domirrating infuence on productian and energetic work oad. The productian rate and the efficiency quicky decreased when the og weight was ess than kiogrammes. Increasing og weights gave higher productian up to a certain point after which the output graduay went down, This optimum of the og weight with regard to productian and efficiency was generay between 6o and 100 kiogrammes. The engths of the ogs did not have any considerabe infuence on the productian rate, ogs of the same weight were dragged more efficienty the onger they were. This demonstrates that it was better to carry a sma part of the tota weight and et a greater part of the weight rest on the ground. In practice, shorter engths give ower piece weights, and if this isess than kiogrammes per og there seems to be a considerabe risk of decrease in prod)ction and efficiency. The resuts of the studies on dragging are aso contained in ftg)res II and 12 and are summarized in ftgure 13. An estimate of the mechanica efficiency of a man performing a dragging operation has been made and is presentedin tabe Io A. It shows that the mechanica gross efficiency ('YJ Br) varied between 5 and 9 % for og weights from I o to 6o kiogrammes. The net efficiency ('YJ NN) when the energy consumptian in resting and in waking (see ftgure 4) was deducted varied between 8.4 and 17.5 %- In ftgure 15 the resuts of a dragging studies are potted with regard to oxygen intake and og weight. It can be seen that increasing og weights generay gave higher energetic work oads for the subject. This increase is signiftcant. It may be mentioned that the subjects were asked to perform the work in what they themseves considered to be an ordinary or norma speed of work. In para I. E. 6. page 39 a comparison of this standardized test on dragging, with time study resuts from practica work, is made. This comparison is summarized in the foowing tabe.

112 ro8 ULF SUNDBERG Tabe IO B. Comparison of the resuts of the mode studies on manua dragging: with the resnits of time studies on actua work in practice. Conditions Time consumption, minutesfhor. kgm. Log weight 30 kg 6o kg go kg Mode! studies Practica work: bare ground, barked ogs 4-6 dm of snow, barked ogs " unbarked ogs o.go This tabe shows that the time consumptian in the standardized test was consideraby ower than in practica work. This is quite natura as the subject warked under very favourabe conditions. In practice, many obstaces often hinder production, and the worker often has to turn the ogs and put them more or ess carefuy in pies. In tabe ro C the resuts of same standardized tests in very deep snow are presented. They can be campared with, for exampe, figure 14 and tabe ro B iustrating how the productian and efficiency are decreased in such deep snow. Tabe ro B aso shows, that the ratios for the time consumptian of dragging of ogs weighing 30, 6o and go kiogrammes were approximatey the same in the mode! studies as in practica work. In order to check the resuts of the studies on dragging with physioogica measurements, time was taken for the dragging of a!arge number of ogs of varying engths and og weights. The resuts are contained in :figure r6. This diagram verifies that there is an optimum weight with regard to productian and that the optimum weight seems to be samewhat greater with increasing ength of the og. studies were aso made on the pu required in dragging of ogs. A dynamometer was rigged up in the rear end of a tractor traier as shown in figure 17. By recording the pu in the dynamometer and the anges of the power paraeogram, the pu coud be broken down to ifting power and overcoming of the siding resistance of the og against the ground. The resuts of these studies arepresentedin figures rs a and b. The tota pu required was generay about 70 % of the og weight. The frietian coefficient between the ground and the end of the og siding against the ground was approximatey o.6. Manua piing of wood In the studies on the manua piing of wood, the ogs were assorted in 4 diameter casses. The og engths of r, 2, 3, 5 and 7 meters were studied. Ony one-man work was carried out, and the wood was roaved from one pie to another with a distance of 1.5 meters between them. In most of the studies the og was grasped on a eve! of ro centimeters above the ground and was then pied to varying heights. The axis of the ogs were parahe in both pies. The resuts of the studies on piing are shown in :figures 20 and 21, which may be summarized as foows. The darninating infiuence on output and efficiency in piing is exercised, as in the manua dragging, by the piece weight of the og. In piing to the owest or intermediate height the productian increased for piece

113 49:z STUDIER över MANUELL HANTERING AV RUNDVIRKE 109 weights up to 120 kg, which was the highest piece weight used in the stud y. For the highest piing height the maximum productian was achieved with a piece weight of 40-So kg. When exceeding that weight the output did not increase or went sighty down. The work efficiency is demonstrated by the ower ine of diagrams in figure 20. The efficiency improves when piing at the owest height up to a piece weight of 120 kg. For the intermediate piing height, 7o-8o cm, the highest efficiency was achieved with a piece weight of 4o-6o kg and remairred approximatey eonstant at higher piece weights. For the highest piing height, cm, it can be seen that there is an optimum piece weight giving the highest degree of efficiency. This optimum weight was samewhat ower for short ogs and increased Successivey for onger ogs. Thus the studies indicate that for 2 meter ogs the optimum weight is between 20 and 40 kg, whie for 5 and 6 meter ogsit is between 50 and 100 kg. Just as in the manua dragging, the curves on efficiency indicate that the optimum peak with regard to piece weight is not very pointed and that the decrease in efficiency at higher weights is reativey sma. When piing ogs with the same piece weight, the shorter the ogs the more favourabe it is both with regard to time and energy. However, with regard to the decrease in piece weight which foows from shorter engths of ogs, the cutting up of ogs in short engths eads to a decrease in productian and a decrease of the mechanica efficiency in the piing work. Increased height of piing has a reativey sma infuence on the productian and efficiency for sma dimension wood up to the piece weight of about kg. For heavier ogs around 70-roo kg, the height of piing has a very strong negative infuence on both productian and efficiency. Further studies were made on piing from a height of around So cm. The resuts are shown in tabe 13. It can be seen fromthat tabe that productian and efficiency improve in comparison with grasping the ogs from the ground. This was speciay the case for wood in short engths. For ong ogs which must be turned or put on the ground in order to aow the worker to move over to the other side of the og, there was itte advantage in the high grasping height. Some observations were aso made concerning the usefuness of toos. They are iustrated in figure 20. The experiences may be summarized by saying that there is no profit in using toos for the piing of smai dimension ogs, as we as when piing to very high heights. Toos seems to be most usefu in piing to ow or intermediate heights, when the worker in the end phase has his body in erect position and the arms are sti quite straight. In order to determine whether productian in these studies of a reativey short duration was the same as in continuous work, a series of observations over a onger time were carried out. In these studies the subject performed the same jo b bu t in four different periods of work, 7, 15, 30 and 45 minutes. The worker was informed beforehand of the ength of the work period. It can be seen (figure 22 a and b) that the production, which was measured for each minute, was reativey eonstant for each study, and that the productian was approximatey equa in a the studies independenty of the ength of the work period. A comparison of these resuts with the studies in which oxygen intake was aso measured shows, however, that the productian was consideraby ower in the atter. In the studies over short periods of ess than 10 minutes, the resuts indicate a probabe tendency that the work is carried out at an intensity which is higherthan the norma work intensity

114 IIO ULF SUNDBERG over onger periods. Since the ratio between different work aternatives constitutes the main findings of this study, the difference in work intensity is of ess importance. However, variations in work intensity can be mastered by etting the subject carry out the same work at different speeds of work. Each work aternative is then performed in three different studies with a ow, norma and high production. From a practica point o± view it was not possibe in the present study to appy this technique since it woud have increased the number of individua experiments too much. Some studies of this type, however, were performed and are iustrated in figure z 3. In figure 24 a the studies on piing are potted over the og weight. I t can be seen that increasing og weight seems to resut in a higher work intensity when the worker himsef chooses his. speed of work. The increase was signiiican t for the two higher piing heights (So and 125 cm) but insignificant for the owest height (zo cm). Piing with intermediate ogs Piing of pup wood in singe ayers with two intermediate ogs is very common when storing wood for seasoning in the forest. Time studies on this work under standardized conditions were carried out according to the schedue in tabe 17. The resuts are potted in figure 25. There the inf.uence of the og weight is iustrated and a camparisarr can aso be made of one-man work versus two-men work. Logs in z-meter engths are better pied by one man, with the exception for very arge diameters. Logs in 3-meter engths can be more efficienty pied by one man ony if the ogs have sma dimensions. For norma pup wood dimensions a two-men work seems to be more efficient. In figure 26 the time for piing one ayer of ogs to different heights is potted. This graph is in agreement with the other studies on piing. The inf.uence of the piing height is of ess importance for ogs of ow piece weights but the inftuence is rather strong for heavy ogs. Since the cutting of pup wood in two-meter engths gives ower piece weights than three-meter engths, a comparison is made of the productian forthese two aternatives in tabe zo. This comparison indicates that the productian in piing with intermediate ogs of two-meter engths is 20-30% ower than piing of three-meter ogs. Athough no physioogica measurements were made, i t is probabe that the physica work oad is greater for,the piing of 3-meter ogs. Roing of ogs Studies were aso carried out on the roing of ogs on two, cm high, supporting ogs. The resuts, covering roing of ogs with the engths of z, 3, 5 and 7 meters in four different sopes are given in figures 28 and 29. For ogs with weights of ess than 20 kg, there was no great difference in productian when roing on a sope. For ogsheavier than around 20 kg, the sope has considerabe inf.uence on the production. Assorting of ogs in water In the river drive the ogs must be assorted on arriva at their destination. This work is performed so that the ogs are transported by the stream with a speed of meters per minute in a "cana"where workers arepacedat intervas. The

115 49:z STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING AV RUNDVIRKE III workers draw the ogs into their speciie opening in the cana after og marks, generay put on the end on the mantearea of the og. studies were carried out on a mode of this work. Logs which originay had the average ength of 24.2 ± 2.4 feet, were put in the stream and passed crosswise to a worker, who pued them out -on the opposite side. The work was repeated with the same ogs, but before the next study they were cross-cut in the midde. Each work aternative was carried out at three work intensities so that the productian rate coud be campared to the physioogica work oad on the worker. This comparison is made in figure 30 with regard to the number of ogs pued out per minute, and in figure 31 with regard to the voume pued out per minute. From these graphs a comparison of the production at three different work intensities for different engths of ogs can be made. The resuts are contained in figure 32 and 33 Figure 33 is an iustration of the reduction in productian which foows when ogs are cut up in short engths. On the basis of this materia, an estimation is made in figure 34 for what voume of the tota passing a worker in a stream with the veacity of mfsec can pu out for different aternatives with regard to the ength of the ogs. Measurements were aso.made on the physica work oads for different work stations at an assorting pace on the Ljungarr river. The resuts, figure 35, indicate that assorting work generay can be cassified as ight or moderatey heavy work. However, the work is rather monotonous and the static work oad ma y make the work more strenuous for the worker than measurements of this type indicate. Summary of the standardized mode! tests The study on manua handing shows that the domirrating infuence on production and efficiency is exercised by the individua weight of the ogs. An optimum piece weight approximatey between 30 and 100 kg has been found-varying for different types of handing operations-at which the best resut is achieved. Lower piec.e weights ead to ower production; to start with, this infuence is reativey sight but it becomes more and more pronounced with decreasing piece weights. Higher piece weights than the optimum seem aso to give a ower resut, bu t the decrease is very sma. The optimum weight of the og seems to be samewhat higher with regard to productian than with regard to mechanica efficiency of the body. The optimum weight of the og is higher the onger the ogs are. For ighter handing operations such as roing of ogs or puing ogs in water, no such optimum weights have been found, probaby because the heaviest ogs studied did not exceed 250 kg in weight. The optimum is probaby much higher for this type of work. The studies aso indicate that an increase in og weight normay eads to a higher work oad on the worker. In this connection it may be pointed out that the -optimum og weight is, of course, infuenced by the physica capacity of the worker. The subjects in the present studies were we within the range of the popuation of Swedish forest workers with regard to physica working capacity and anthropometric data. For peope with other physica characteristics, other optimum og weights must, however, be assumed. The ength of the og at the same piece weight had no very significant infuence on the resut. Bu t in practice shorter engths aso ead to ower piece weights which decrease the production.

116 IIZ ULF SUNDBERG The studies aso indicate that manua dragging and piing etc. may be cassified as heavy types of work. In the present studies it was found that the oxygen intake - provieed that the" piece weight o:f the ogs reached a certain vaue-was around 3 itresfminute," corresponding to approximatey 75 % of the maximum capacity of oxygen intake of the subjects. The observations on the mechanica efficiency of the work indicate that the actua work intensities,' spontaneausy used by the subjects, are within the optimum range of the energetic work economy. However, it is obvious, that this: intensity is higher than what may be considered possibe in practica continuous work. Comparison with time study resuts shows that the average productian in practica work was ower than in the standardized experiments. Apparenty, this" may be expained by the fact, that in practica work the work situation is not so we arranged. Therefore, performance of the work incudes certain additiona operations which did not occur in the standardized experiments. In addition, it: must be assumed that the worker in one way or other cuts down his average intensity in order to be abe to work continuousy. This he can do in two different ways, either in the form of sower work moments or in the form of onger non-" productive pauses between the movements. It is most ikeythat the atter aternative is chosen-in the form of often recurring short pauses or reaxing movements. without any oad-since sower work moments can be expected to be mechani- cay ess favourabe for this type of work (increased static oad, ower mechanical efficiency etc.). No doubt it shoud be of great interest to study more cosey wether this theory is correct. In such a study the subject shoud work during a series of periods of different engths, during which the continuous physica work oad (oxygen intake,.. puse and actic acid) is measured; detaied anaysis of the work movements with. the aid of fim shoud provide the answer. The engths of the work periods couc vary between five minutes and two hours. Cacuation of the time and energy consumptian for the manua hand- ing of ogs, obtained from singe trees or a popuation of trees The studies have been carried out on ogs assorted in engths and diamete: casses. In practice, the worker must handie a popuation of ogs with a great variation in dimensions. In order to stud y the work output and the efficiency in practica conditions, cacuations have been made from the materia for the handing of ogs. obtained from singe trees or from a popuation of trees of different DBH, as they generay vary in a feing operation. The resuts of the cacuations on singe trees are contained in figures 37 and 38. There, trees of different engths of merchantabe wood up to a minimum top diameter of three inches have been seected and cross-cut to different engths. The time and energy consumptic;m required for dragging the wood from these trees 8,4- meters, and piing them three times to three different heights, has been estimated. The resuts of the cacuations on dragging an: contained in figure 37 It can be seen that the shorter the ength of the og, the higher both the time and energy consumptian is per unit of wood. Figure 38 gives the resuts of the cacuations on piing. Here, the decrease in efficiency with short ength is not so marked. For th biggest trees the energy consumptian per unit of wood is rather constant, independenty of the og ength.

117 49: z STUDIER ÖVER MANUELL HANTERING A V RUNDVIRKE II3 Figure 39 shows the same cacuation on the roing operation. A cacuation has aso been made in order to study at which point between the butt end and the top of the tree it is most economica to drag the ogs obtained from that tree. In Sweden it is a common practice to make a pie of the ogs from the same tree andfor adjoining trees. The resuts are contained in figures 40 a and b for two trees of 12 and 15 meter engths of merchantabe wood. It can be seen that the minimum time or energy expenditure is obtained if the ogs are dragged to a point ocated at the distance of % of the tree engths from the butt end of the tree. Cacuations have aso been made on ogs obtained from a popuation of trees, as they generay vary in size in a thinning operation. Three aternatives with regard to the size and distribution of the trees have been ehosen according to tabe 21. These trees have been theoreticay cut up in engths of I, 2, 3, 5 and 7 meters. There is aso an aternative where the ogs are cut up in varying engths from 1-7 meters, with an average of 5 5 meters. (Fa.) Figure 41 gives the average og weight and the yied obtained by these different aternatives with regard to tree distribution and og ength. The time and energy consumptian per unit of wood is given in figure 42. It can be seen that the curves for time consumptian are more steep than the curves concerning energy consumption. This means that there is a greater increase in time consumptian than in energy consumptian when the wood is cut up in short engths. The resuts are aso contained in tabe 22. These cacuations iustrate the great cost, with regard to time and energy, for cutting ogs in short engths, and aso the high cost of the additiona wood that is obtained when ogs are cut in short standard engths to a certain top diameter. It must be observed that these estimates are based on a fixed amount of manua dragging and piing. The amount of work varies in practice, of course, for different ocations of the wood etc. but the exaropes have been ehosen sothat they probaby earrespond approximatey to the average conditions in Sweden. In connectionwith the studies, fims were taken in order to estimate the mechanica stress on the back and joints by manua handing of ogs. By anayzing the fim the acceration of the ogs and of the different parts of the body the stress on the joints coud be estimated. The procedure was, however, very time-consuming, and since there are no standards on the amount of stress that may be considered as aowabe, this part of the study was not further deveoped.

118

119 TABELLBILAGA

120

121 'tabe 8. Resutat av försök med dragning av ob virke uppkapat i oika ängder. Resuts of the studies on dragging of ogs of varying engths and weights. ängd e':_th 7,0 3.so I,7s o,s7s 7,0 7,0 3.S I,7S I,7S 3,SO o,s7s 7,0 3.S I,7S o,s7s 7,0 3.S Virkets Log mittdiam dia m cm 8,8-Io,I 7,S-II,Z S,S-I2,g 4,8-I4,8 IZ,6-I3,7 I2,6-I3,7 IO,-I5,Z 8,I-I6,g 8,I-I6,g IO,I-IS,Z 7,0-IS,7 r6,o-r7,z IZ,S-Ig,s rr,6-zi,8 IO,S-23,6 8,S-IO,I 7,S-II,2 I,7S s,8-r2,g o,s7s 4,8-I4,8 7,0 IZ,6-I3,7 7,0 rz,6-i3,7 3,SO IO,I-15,2 3,SO 10,1-15,2 I,7S 8,I-I6,g I,7S 8,I-I6,g o,s7s 7,0-!8,7 7,0 r6,o-r7,2 3,S I2,S-I9,S I,7S Ir,6-2I,S o,s7s IO,S-23,6 * 2 bitar åt gången Vikt Weight kg/bit kg/förs kg/og kg/test 3g,6I rg,sr g,go 4,g5 7g,g3 7go45 3g,g6 Ig,86 Z0,04 3g,73 10,0 IZ4,3 6Z,3 31,15 IS,sS 3g,6r Ig,Sr g,go 4.gs 7g,g3 7go4s 3g,73 3g,g6 rg,86 20,04 Io,oo 124,3 62,3 3I,IS rs,ss 3I6,g 3I6,g 3I6,g 3I6,g 3Ig,7 317,8 3Ig,7 3I7,S 3Z0,7 317,8 vg,7 4g7,3 4gS,4 4gS,4 4gSo4 3I6,g 3I6,g 316,g 316,g 3Ig,7 317,8 317,8 3Ig,7 317,8 3Z0,7 3Ig,7 4g7,3 4g8,{ 4gSo4 4g8,4 Prestation Output kg/min 155,0 I3S,3 gg,z 4g.4 z66,o 26S,o I63,S 136,3 IIS,8 r66, z6o,o ZI7,Z I5g,3 go,8 rsg,3 6Z7,7* 141,0 70g,z* g6,4 s6,7 Z7S,I z6z,6 I7Z,7 r66,o IZI,g gz,s 230,8 24g.4 I7I,g IOS,4 Verktyg Too sax )) händer sax )) >) )) )) >) )) sax )) >) >) sax sax+ händer händer sax )) >) )) >) )) >) )) )) >) )) >) Syre upptagn. Oxygenintake Pusfrekvens, sag Puse rate, heats Tot. min 1. Tot. time I 00 I L/ L/ rs rs rs rs min min tot o" o30 Försöksperson M. K. Subject M. K. 2,6g s.so g4 go g4 gr z,g6 6,7S 123 g6 S6 S6 8z 77 3,03 g,68 II6 IIO!00 IOO go Z,32!{,8S II7 IIO go 104 g4 g2 2,go 3o4g 167 I3S I08 I08 I06 g8 Z,6g S,Z6!{8 I28 II2 IOS I06 IOg 2,60 6,06 IZ6 IOS IOO g6 IOO 86 z, I I s,84 ro7 84 7z z,64 s,o3 rzs ros ,08 8,sg I ,47 6,63 I63!44 I3Z IZO II{ I03 z,g6 6,7g I3g ros ss 7S So - z,s7 8,g8 I Z,SO I3,7Z III g g 78 Försöksperson G. N. Snbject G. N. z,64 S,2S 14g -1 roo I041 g6 IOO 2,S41 S,7I 14o1 128 rosi ro81 IIo ros z,641 8,6S 2,2S IZ,7S 3,07 3.S7 2,83 Zo43 2,6o Z,3Z 2,37 2,gS 3,13 z,s S,2I 4,68 s,6o 6,IO S,r6 6,42 6,2S S,24 II,67 IS61 IS II61 I 161 II7 143 II8 IIO 104 IOS IOO 167!{O II6 II{ II6 IIS rs I3g I I4g IS IIZ II6 II IIO II I II2 ro8 ro6 Io6 II4 g8 IOO IOO no ro6 ros roz r6o II6!48 I3Z 124 II6!6 136 II6 I 12 II2!OS IIS IOS!02 I02 IOZ 2,044 z,zg2 3,rgs 6,{02 1,202 r,rs6 I,gs5 2,332 2,770 r,go6 4,130 r,grz 2,zgs 3,128 S,4go I,g8g 2,Z48 3,286 s.sgo r,r6z I,ZI!,840 r,g26 2,IS2 z, S 2,ISS r,gg8 2,goo 4,726 Hor. kgm Syreuppt. mjhor. - kgm tot per m Oxygen in-. min take per hor. k gm 2 640,0 z 640,0 z 640, ,0 z 6gz,8 2 6g2,S z 6g2,S 2 6g2, ,0 2 6g2,S 2 6g2,8 4 I83,S 4 IS3,8 4 I83,S 4 IS3, ,0 z 640, ,0 z 640,0 z 6g2,8 2 6g2,S z 6gz,S 2 6g2,8 z 6g2,S 2 702,0 2 6g2,8 4 IS3,8 4 I83,S 4 IS3,8 4 I83,8 I 2g2 I IS Z40 2 Z70 I 377 I ISS g7s I 4I3 6sz z r8s I 823 I I 327 I I z Z2S I 463 I 3g8 I 2SI I Z I g4i 2 og4 I 443 ss s 2,oS 2,S s,63 I,30 I,gs z,zs 2,I6 I,S7 3,Ig I,SS I,62 2,IS 3,28 I,gg 2,I6 3,2g 4,83 1,33 I,g3 I,74 2,oS 2,z6 3,03 I,S3 I,4g r,g7 2,7g..... '?. (f,_, ej v H t:rj?:! o < t:rj?:! > z ej t:rj b z >,_, t:rj?:! H z 0 z v < ;;; t:rj H H '-