STATENS SKOGS FORSKNINGSINSTITUT

Transkript

1 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGS FORSKNINGSINSTITUT BAND MITTELUNGEN DER FORSTLICHEN REPORTS OF THE FOREST FORSCHUNGSANST AL T RESEARCH INSTITUTE SCHWEDENS OF SWEDEN Bd. 47 Vo. 47 BULLETIN DE L'INSTITUT DE RECHERCHES FORESTIERES DE SUEDE Tome 47 STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT, STOCKHOLM 51 (i distribution)

2 REDAKTÖRER: MANFRED N ÄSL UND ERIK HAGBERG STOCKHOLM 1958 CENTRALTRYCKERIET, ESSELTE AB

3 Innehå: Band 47: I EKLUND, Bo: Om granens årsringsvariationer inom meersta Norrand och deras samband med kimatet..... The Annua Ring Variations in Spruce in the CentreofNorthern Sweden and their Reation to the Cimatic Conditions : 2 LuNDQVIsT, BENGT: Om höjdutveckingen i kuturbestånd av ta och gran i Norrand.... On the height growth in cutivated stands of pine and spruce in Northern Sweden.... Textbiagor.... Tabeer : 3 MoLIN, NrLs: Om Fornes annosus spridningsbioogi.... A stud y on the infection bioogy of Fornes annosus : 4 SIMAK, MILAN: The X-ray contrast method for seed testing. Scots Pine - Pinus sivestris Grobarhetstestning av tafrö med röntgenkontrastmetod... 47: 5 TIREN, LARs: Om försök med pantering av ta och gran i Norrand.... Panting of Fine and Spruce in Norrand : 6 NÄsLUND, MANFRED: The Aims and Methods of Swedish Forest Research Den svenska skogsforskningens må och mede : 7 KÄÄRIK, AINo and RENNERFELT, ERIK: Investigations on the funga fora of spruce and pine stumps Undersökningar över svampforan på gran- och tastubbar.. Tabes and Fates : 8 HAG NER, SnG: Om kott- och fröproduktionen i svenska barrskogar.... On the Productian of Cones and Seed in Swedish Coniferous Forests.... Sid I I I-22 I9-2o I I I I-I07 Io8-I2o

4 Band 47:9 AGER, BENGT, H:soN: En undersökning på virkeskörare av arbetstyngdens variation med köravståndet.... Eine Untersuchung iiber den Einfuss des Transportabstandes auf die Arbeitsbeastung des Fuhrmannes.... Tabeer och Figurer : ro BÄRRING, ULF: Några orienterande försök medkemiskamede mot ört- och vedartad vegetation.... Same Exporatory Experiments in Chemica Contro of Herbaceous and Woody Pants.... Biaga- Appendix.... Sid

5 Om granens årsringsvariationer inom meersta Norrand och deras samband med kimatet The Annua Ring Variations in Spruce in the Centre of Northern Sweden and their Reation to the Gimatic Conditions av BO EKLUND MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 47 NR

6 INNEHÅLL S FÖR TECKNING Sid. Förord... 3 Årsringsmateriaet Det meteoroogiska observationsmateriaet Variationerna i vårvedens och höstvedens bredd samt deras samband med ufttemperaturen Sambandet mean årsringsindex och antaet dagar med en maximitemperatur överstigande + 16 C Kottproduktionens infytande på granens årsringsvariationer Kimatfunktioner Kimatfunktioner vid differentiering av årsringsmateriaet på trädkasser. 35 Årsringsindex för 5-årsperioder Granens årsringsvariationer efter år Sammanfattning Litteraturförteckning Summary ESSELTE AKTIEBOLAG STOCKHOLM

7 Förord Det föreiggande arbetet är att betrakta som en fortsättning på ett av förf. tidigare pubicerat arbete med titen >>Årsringsbreddens kimatiskt betingade variation hos ta och gran inom norra Sverige åren >>. Detta arbete avsåg främst att behanda årsringsbreddens s. k. ådersavtagande och möjigheterna att eiminera detta samt dessutom att studera årsringsvariationerna des inom oika geografiska områden såsom än, kimatområden, breddgradsgrupper och höjdområden, des för bestånd av oika bonitet och sutenhet samt för bestånd på skogsmark av oika fuktighetsgrader. Arbetsuppgiften avsåg däremot ej att utreda årsringsvariationernas direkta samband med de kimatiska faktorerna. Det ifrågavarande arbetet betraktade jag närmast som en änk i en kedja undersökningar med syftemå att på statistisk väg könstatera sambandet mean årsringsvariationerna och kimatet. Först sedan vissa frågor av grundforskningsnatur tagits upp ti behanding, såsom skett i det år 1954 pubicerade arbetet, ansåg jag det möjigt att fortsätta undersökningarna i riktning mot detta må. Dessa ha av oika anedningar måst begränsas ti att endast behanda sambandet mean granens årsringsvariationer och kimatet inom området mean den 6z:dra och 64:de breddgraden, såedes för ett område representerande de centraa dearna av Norrand. I detta sammanhang har förf. stor anedning att betyga aa dem sin stora tacksamhet, vika medverkat vid undersökningens genomförande. I särskid tacksamhetsskud står jag därvid ti byråchefen vid statens meteoroogiska och hydroogiska institut, CARL CH. WALL:EN, med viken jag haft en rad givande diskussioner, och statsmeteoroogen vid nämnda institut HELGE MoDEN, som ämnat kompetterande data ur hittis ej pubicerat meteoroogiskt observationsmaterial För en intressant och givande diskussion över den fysioogiska mekanismen vid granens kosyreassimiation är jag professor M. G. STÅLFELT stort tack skydig. Vid den matematisk-statistiska behandingen av undersökningsmateriaet har fi. ic. BERTIL MATERN på at sätt bistått mig. Han har därjämte ingående granskat mitt manuskript. Sammanstäningen av det meteoroogiska observationsmateriaet och det fortsatta omfattande räknearbetet har utförts vid mitt personiga räknekontor under skickig och samvetsgrann edning av fru KERSTIN MoLANDER med biträde av fru MARGARETA SVEDLUND, 0LGA PETTERSSON och ANNELIESE NEUSCHEL, viken senare även renritat figurmateriaet. Vissa dear av det regressionsanaytiska räknearbetet ha handhafts av fröken GRETA NILssoN samt fru GUNVOR EKBLAD och ANNE-SOPHIE RuNrus. Ti samtiga mina medarbetare vi jag nu framföra ett varmt personigt tack för deras värdefua och av mig mycket uppskattade arbetsinsatser. Stockhom i september Bo EKLUND

8 4 BO EKLUND Årsringsmateriaet I förf:s tidigare pubicerade arbete över årsringsvariationerna hos ta och gran inom norra Sverige (EKLUND 1954) ingick av det senare trädsaget årsringsmateria från inaes 199 st. provytor i orörd skog med sammanagt årsringsundersökta, objektivt uttagna provträd. Givetvis hade det varit värdefut, om hea detta materia kunnat utnyttjas som grundva för den nu aktuea undersökningen. A v oika anedningar har denna dock måst begränsas. En viss svårighet har därvid varit att utväja ett område, från viket föreigger icke bott ett representativt årsringsmateria utan även ett gott underag av meteoroogiska observationer. För studiet av sambandet mean granens årsringsvariationer och kimatet igger det nära ti hands att utnyttja årsringsmateria från en enskid eer några få reativt närbeägna provytor och undersöka årsringsseriens variationer i reation ti observationerna från en i grannskapet beägen meteoroogisk station. Då man som i föreiggande fa endast förfogar över i medeta 13 a 14 årsringsundersökta provträd på varje provyta, bir medeårsringsbredden för oika kaenderår atför osäkert bestämd för att med förde kunna äggas ti grund för en årsringsindexserie. I detta sammanhang erinras om att årsringsindex är att betrakta som >>ett approximativt uttryck för kaenderårets egenskap av gott eer dåigt växtår med avseende på diametertiväxtem> (NÄsLUND 1942, s ). Ti föjd av att kimatet i det bestånd provytan representerar ej är exakt detsamma som registreras för den närmare eer mera avägset beägna meteoroogiska stationen, kommer årsringsindexserien för enskida provytor eer mindre grupper av sådana ytor vanigen att biva okakimatiskt mer eer mindre starkt särprägad. Härvid kunna avvikeserna mean beståndets och stationens kimat i förening med de av oika anedningar uppträdande tifäiga störningarna biva av viss betydese. Då man använder sig av en medeårsringsserie representerande ett ferta bestånd, kan mim vänta sig att de nämnda störningarna i viss mån utjämnas. Tidigare har förf. framagt årsringsindexserier för oika geografiska områden, såsom än, kimat-, breddgrads- och höjdområden (EKLUND 1954). De härvid vunna erfarenheterna visade, att ett av de fyra undersökta breddgradsområdena borde utgöra ett ämpigt objekt för en anays av sambandet mean granens årsringsvariationer och kimatet. Vaet fö härvid på området mean 62:dra och 64:de breddgraden. Anedningen härti var främst, att detta område för gran representeras av det största antaet undersökta provytor och provträd (69 och 908 st. respektive) samt det tätaste nätet av meteoroogiska

9 GRANENS ÅRSRINGSVARIATIONER 5 stationer. Härti kommer att betydande dear av de norrändska granskogstigångarna äro beägna mean den 6z:dra och 64:de breddgraden, varför ett bidrag ti kännedomen om kimatets infytande på granens årsringsvariationer inom detta område måste anses värdefut icke minst ur det norrändska skogsbrukets synpunkt. Det meteoroogiska observationsmateriaet Tab. I. Förteckning över de stationer, från vika det meteoroogiska materiaet hämtats, deras beägenhet och höjd över havet. List of the stations from which the meteoroogica materia has been obtained, their ocation and height above sea eve!. Beträffande tivägagångssättet för bestämning av granens årsringsindexserie för det ifrågavarande breddgradsområdet hänvisas ti EKLUND I954 (s ). Serien baserar sig på 908 årsringsundersökta provträd från inaes 69 provytor och avser årsringsindex för de 45 kaenderåren I900-I944 De undersökta provytornas beägenhet framgår i stora drag av fig. I. Denna upptager även de stationer, från vika det meteoroogiska observationsmateriaet hämtats. Utväjaodet av dessa stationer iksom även erforderiga kompetteringar av observationsmateriaet har skett i samråd med meteoroogiska byrån vid Sveriges meteoroogiska och hydroogiska institut. stationernas namn, atitud, ongitud, höjd över havet samt den tidrymd, för viken de meteoroogiska observationerna kunnat utnyttjas, redovisas i tab. I. A v de I2 i tab. I upptagna stationerna äro två, nämigen B juråker och Särna, beägna något söder om den 6z:dra breddgraden och föjak-tigen utan- Höjd Undersök- Latitud Longitud över havet ningen stationens namn I.atitude I,ongitude meter avsertiden Name of the station Height above The investigagrader degrees metres the sea eve! tion refers to time Bjuråker... 61,87 16,57 72, Forsse ,15 17,03 I20,o Hämösand... 62,63 17,95 8, Kasa... 63,32 19,07 30,o Ljungå... 62,75 16,32 220,o Sidsjö ,37 17,28 69, storsätern ,o7 12,32 68o,o Sveg ,03 14,37 362, Särna ,68 13,12 461, Umeå1 63,83 20,28 16, Ange... 62,53 15,65 169, Östersund... 63,18 14,65 328, Medeta (Mean) ,62 16,22 211,6-1 Standardstation. standard station.

10 ''' -. ' - -="<,,! ' '' 1'1 -,... '- '-r' ' " \ 0\. ~ --' ',- J Äf1M (),... ~ \ ro \ "~"- m L.. t:d o tri ~ t-< c:; z tj o < 7~:' - ~ ():_ 1~ x '\ \ "a'«\, j, 62,; ) ''. ' \ ~1:: =;: - \ Särna \ ~ /\,:--.:--- O Provytor mqd mindrcz än 10 st.\ provträd () ' () ' minst Fig. r. Karta utvisande de undersökta provytornas och de använda meteoroogiska stationernas beägenhet. De senare markeras med kon- ".. centriska cirkar jämte stationsnamnen. Map showing the ocation of the sampe pots investgated and the meteoroogka stations empoyed. The atter are indicated by concentric circes and the names of the stations.

11 GRANENS ARSRINGSVARIATIONER 7 för det aktuea breddgradsområdet. De ha emeertid medtagits för att fuständiga det förhåandevis gesa nätet av meteoroogiska stationer inom detsamma. För de meteoroogiska stationerna är enigt tab. I den genomsnittiga breddgraden 62,6 och den genomsnittiga höjden över havet 2I2 meter. Motsvarande medeta för de provytor, som igga ti grund för årsringsindexserien, uppgår ti 63,I 0 och 338 meter respektive. Om man i stäet tager ett vägt medeta av höjderna med antaet årsringsundersökta provträd på ytorna, erhåes ett något ägre värde, eer 332 meter. Det har dock ej ansetts nödvändigt att korrigera de för samtiga meteoroogiska stationerna före~ iggande medetaen av temperaturobservationerna ti att avse samma genomsnittiga breddgrad och höjd över havet, som provytorna representera (ÅNGsTRÖM I938). För de i tab. I upptagna meteoroogiska stationerna ha för denna undersökning erforderiga temperatur- och nederbördsdata sammanstäts. Härvid har utnyttjats des statens meteoroogiska och hydroogiska instituts årsböcker för tiden Igoo(I897)-I944, des icke pubicerade journaer, som nämnda institution väviigt stät ti förfogande. Beträffande definitioner av de använda temperatur- och nederbördsfaktorerna iksom även sättet för observationernas rutinmässiga utförande hänvisas ti de ifrågavarande årsböckerna. För var och en av de I2 meteoroogiska stationerna har i första hand uftens medetemperatur för oika månader kaenderårsvis noterats i en särskid sammanstäningsbankett, varefter de för hea breddgradsområdet föreiggande genomsnittiga månadsmedetemperaturerna faststäts för vart och ett av de 45 kaenderåren. De dagiga iakttageserna över uftens maximi- och minim:temperaturer ha ikaedes antecknats på sammanstäningsbanketter, varvid endast observationerna för tiden I maj-3i augusti medtagits. Denna period skue därvid omfatta huvudparten av vegetationsperioden. För varje station har föjaktigen för vart och ett av de 45 kaenderåren I23 noteringar av vardera temperaturuppgiften utförts, varför denna de av undersökningen varit av tidskrävande karaktär. Maximi- och minimitemperaturerna ha var för sig summerats för föjande åtta havmånadsperioder: I-I5 maj, I6-3I maj, I-I5 juni, I6-30 juni, I-I5 jui, I6-3I jui, I-I5 augusti och I6-3I augusti. Den för varje station såunda uträknade värmesumman har sedan agts ti grund för bestämning av den genomsnittiga värmesumman för samtiga stationer under de oika havmånadsperioderna. De på detta sätt för varje enskit kaenderår uträknade medetaen benämna vi i fortsättningen värmesummor enigt maximi-, respektive minimitemperaturen.

12 8 BO EKLUND På anaogt sätt som för värmesummorna har nederbörden faststäts för var och en av de nämnda havmånadsperioderna. Dessutom har nederbörden under tiden december (under närmast föregående kaenderår) fram ti och med apri sammanstäts månadsvis. Med hänsyn ti nederbördens starka okaa variation torde de för hea breddgradsområdet beräknade, genomsnittiga nederbördssiffrorna endast i jämföresevis grova drag karakterisera nederbördsförhåandena. I de fa då meteoroogiska iakttageser saknas för en station, har för enstaka kaenderår eer kortare perioder den feande uppgiften häretts med stöd av observationsmateria från näriggande stationer. De härför erforderiga interpoationerna ha därvid utförts under värdefu medverkan av statsmeteoroog H. MoDEN. Då uppgift på dygnets maximitemperatur saknats för en station, har termometeraväsningen omkring kockan 14, vid viken tid en kumination av uftens temperatur i amänhet pägar inträffa, fått motsvara maximitemperaturen. Uträkningen av medetaen för de ovannämnda meteoroogiska faktorerna har varit en reativt arbetskrävande procedur, viket framgår av att 3 a 4 räknebiträden varit syssesatta enbart med denna de av undersökningen under en tid av omkring fem månader. Variationerna i vårvedens och höstvedens bredd samt deras samband med ufttemperaturen Som ett ed i sökandet efter ämpiga meteoroogiska variaber, vika kunna förväntas utöva infytande på granens årsringsvariationer, visade det sig nödvändigt att var för sig studera vårveden och höstveden i reation ti i första hand temperaturförhåandena under oika avsnitt av vegetationsperioden. ANDERssoN (1953) har konstaterat, att höstvedbidningen hos gran under de sex kaenderåren i stort sett oberoende av växtpatsens breddgrad och höjd över havet - ungefärigen tagit sin början i mitten av jui månad för att vara avsutad omkring en månad senare. Tidpunkten för höstvedbidningens början och avsutande varierade därvid under oika kaenderår inom oppet av ett par veckor. ANDERSSONS undersökningar avse årsringarna vid brösthöjd hos ta och gran i orörda bestånd. Av det föreiggande undersökningsmateriaet, som enigt det föregående omfattar 908 provträd från inaes 69 provytor inom det aktuea breddgradsområdet, har för 460 eer något mer än häften av de vid brösthöjd borrade provträden, vår- och höstvedeementen mätts var för sig (jfr EKLUND 1949, s och 48-49). Liksom mätningarna av hea årsringar ha mätningarna

13 Medebrczdd Nean wtdh 1f1oo mm GRANENS ARSRINGSVARIATIONER 9 ~... Hea arsrin!!!en Annua/ rino r- rt ~ f\-l ).Q_ 'A ~~?-o-< n _.Q 1:! ~ ""i ~ nr rfr h t\, ~f \ --...:... Q IT ~ 'M ~ ~ M ~ Y\ rf'ov!j\ ~}j(_ ~~~ o Vårveden Spr/nq wood 0. 'd\; ~i!/ \; \J ö _\ \f ~ p.q! n. ~..D-< _a,..., n_ r>. v u J 'Cf v Höstveden Svmmer wood 'O-c.("'r:f' '<:/' 'o-o.. o r År ~ar Fig. 2. Vårvedens, höstvedens och hea årsringens bredd under oika kaenderår för 460 st. provträd av gran från de 6g st. undersökta provytorna i orörd skog inom det aktuea breddgradsområdet. De hedragna kurvorna återgiva årsringseementets ådersavtagande enigt den använda utjämningsfunktionen (jfr s. n). Spring wood's-, summer wood's- and annua rings' width in different caendar years for 460 spruce sampe trees on the 69 sampe pots investigated in undisturbed forest regions within the atitude group in question. The fu-ine curves reproduce the annua ring e!ement's age decrease in accordance with the adjustment function empoyed (see p. n). av vår- och höstved avsett perioden I undersökningsmateriaet ingår såedes inaes omkring mätta årsringseement och 40 86o mätta hea årsringar. Höstvedens bredd är därvid givetvis ej bestämd med samma grad av noggrannhet som hea årsringens bredd beroende på svårigheten att fixera gränsen mean vår- och höstvedeementet inom en och samma årsring (WIKSTEN 1945, EKLUND 1949). Successiva kontroer av mätningsarbetet ha emeertid visat, att gränsdragningen skett förhåandevis ikformigt, varför vårvedens och höstvedens genomsnittiga bredd under oika kaenderår kan anses vara bestämd utan några mera framträdande systematiska fe. För att kunna användas vid den fortsatta undersökningen måste observationerna av årsringseementets bredd först befrias från den med stigande åder avtagande tendensen. Detta har skett på anaogt sätt som för hea årsringen, varvid som resutat erhåits vårved- och höstvedindex, vika få tokas som approximativa uttryck för kaenderårets egenskap av gott eer dåigt växtår med avseende på vårved- respektive höstvedbidningen. För att återgiva I*-Med. från statens skogsforskningsinstitut. Band 47! I.

14 IO BO EKLUND Tab. :z. Vårvedens, höstvedens och hea årsringens bredd, höstvedprocenten jämte motsvarande indexvärden för oika kaenderår. Spring wood's-, summer wood's- and annua ring' s width, percentage of summer wood and corresponding index vanes for different caendar years. Genomsnittig bredd av Mean width of Vår- Höst- Hea års- Höstved- Vår- År veden veden ringen procent veden Y ear Spring Summer Annua! Percentage Spring wo o d wood ring of summer wood wood rfroo miimeter I/Ioo of a miimetre Hea års- Höstved- ringen procenten Percentage Annua ring of summer wo o d Höstveden Summer wo o d Index för Index for procent per cent rgoo ss,5 r6, 5 7S,o 22,o II4 r go r 60,5 r6, ,4 120 rgo2 3S,6 12,7 SI,3 24,7 77 Ig03 SI,o rs,2 66,2 22,9 103 rgo4 48,3 r s, o 63,3 23,7 g g r go s sr,o r3, , I IOS rgo6 46,7 IS,6 62,2 2S,o g7 rgo7 44,4 r3,9 ss,3 23,8 g3 rgos 4S,9 rs,3 64,2 23,9 104 rgog 44.7 r3, I S7,8 22,7 g6 r gro 4s. 8 r s, I 63,8 23,6 ro6 r gi 4S,5 14, I sg,6 23,7 g g rgi2 43,8 r4,6 ss,4 2S,O g7 rgr3 42,o 14,2 s6,i 2S,3 g4 r g q 46,6 rs,o 61,7 24,4 ros rgrs 46,2 14,6 6o,8 23,9 ros rgr6 46,5 14,3 6o,8 23,6 ro6 Igi ,6 6I,o 22,2 r og rgrs 3g,2 14,2 S3,4 26,7 gr rgrg 4S, 5 IS,4 63,9 24, I II4 Ig2o 3g,8 IS,2 S4,9 27,6 g4 Ig2I 37,8 13,2 sr,o 26,o go Ig22 46, I 14,7 6o,8 24,2 III rg23 34,I 12,3 46,4 26,5 S2 Ig24 36,5 12,6 4g,I 2S,6 Sg Ig2S 36,8 12,6 4g,5 2S,5 go rg26 32,9 12,8 4S,6 2S,o Sr Ig27 38,o 11,5 4g,5 23,3 g s rg28 26,2 II,o 37, I 2g,6 66 Ig2g 44,3 14,I ss,3 24, I II2 Ig30 41,3 I3,I S4,4 24,0 ros Ig3I 2S,5 II, 5 3g, 9 2S,7 Ig32 3g,5 13,7 S3,2 2S, Ig33 42,9 14,I S7,I 24,7 III Ig34 3S,5 13,7 S2,2 26,2 100 Ig3s 34,8 12, I 46,8 2S,7 gr Ig36 42,6 13,9 s6,4 24,5 I3 Ig37 41,7 J4,5 s6,2 2S,8 III Ig38 32,4 13,6 46,I 2g,6 S7 rg3g 42, I 14,7 s6,8 2S,9 II3 Ig40 4S,5 J4., I sg,6 23,7 123 Ig4I 47,9 13,4 61,3 2!,8 130 Ig42 30,9 II,z 42,o 26,5 ss Ig43 33, I II, 8 44,9 26,3 gr Ig44 3r, I ro, o 4r, I 24,0 S4 Ovanstående medeta grunda sig på 46o st. provträd. The above mean vanes are based on 460 sampe trees. Og II3 g4 r og I7 gr ss 7g ros ro2 ro3 g7 I or g g 100 g3 102 Sg ro6 g g IOS g s g4 100 ros ro4 roo go g s g s ros ros gs g8 g g g8 102 g g s ros 100! gs 102 ros g7 g7 106 gr 102 g4 r og III II3 gs 110 gs 112 g6 gr IOS!07 IIO g7 go s4 106 g2 go 103 g2 gr 102 g4 s4 112 ss g2 g3 Sr 6g I7 ros IIO g s g8 103 g s S6 76 II3 103!02 IOI ro6 IIO g7 103 IOI 102 gr gr 100 ros IIO g s IIO III IOO 104 gr I{ II2 II3!00 ro8 ng gr S3 S6 ss ror gr gr roo 77 S4 gr

15 GRANENS ARSRINGSV ARIATIONER I :I årsringseementets med stigande trädåder avtagande tendens (fig. 2) ha föjande funktioner bestämts, i vika y betecknar årsringseementets bredd (mätt i hundrades miimeter) för ett givet kaenderår x (jfr EKLUND I954. s. I4 -I6): I För vårveden:... Y v = I4, ,2 X x-i 37 I ) höstveden:.... y 11 = 9, ' 338,6 X 8 X-I 37 I > hea årsringen:... y = 24, ,3 X 8 X-I 37 Genom att för ett givet kaenderår sätta årsringseementets genomsnittiga bredd i reation ti det enigt funktionen beräknade, ha vårved- och höstvedindex häretts för vart och ett av de 45 kaenderåren under tiden I90o-I944 Dessa indexvärden redovisas i tab. 2 och fig. 3 Ovanstående utjämningsfunktioner visa, att ådersavtagandet sker proportionsvis hastigare för vårveden än för höstveden. Detta medför att höstvedprocenten, d. v. s. höstvedeementets bredd uttryckt i procent av hea årsringens, får en med titagande åder svagt stigande tendens. Såunda ökar under de 45 åren I90o-I944 höstveden med omkring 3 % Tendensen är därvid i stort sett densamma, som NÄsLUND (I942) konstaterat för orörda, gama granbestånd i norra Sverige. En okuär jämförese mean vårved- och höstvedindexserierna enigt fig. 3 eder ti det överraskande resutatet, att de båda serierna förete påfaande ikheter med avseende på de åriga variationerna. Korreationen mean dem är hög, viket framgår av korreationskoefficienten. Denna uppgår nämigen ti+ 0,742*** 1. Denna höga korreation förefaer svårförståeig, om vårvedbidningen skue vara betingad av de kimatiska förhåandena under tiden maj fram ti omkring mitten av jui och höstvedbidningen endast av de kimatiska förhåandena under återstående dear av sommaren fram ti ungefär mitten av augusti. 1 De vaniga signifikanskriteriermi. för korreationskoefficienter äro som rege ej användbara vid jämföreser mean tidsserier, såsom t. ex. å.rsringsindexserier, särskit ej då des$a äro starkt autokorreerade. Enär antekorreationen i granens årsringsindexserie för det aktuea breddgradsområdet konstaterats vara ytterst svag och ej signifikant skid frå.n o {EKLUND 1954, s. 100), har det dock ansetts motiverat att som en första orientering tiämpa de vaniga kriterierna. I fortsättningen redovisas signifikansen på föjande sätt: * Koefficienten nästan signifikant på. risknivån o,o5 eer 5 % **» signifikant» o,oi I % ***. starkt signifikant o,oor o,i %- Vid bestämning av signifikansnivån har för totaa och partiea korreationskoefficienter använts det s. k. t-testet och för mutipa korreationskoefficienter det på varianskvotens fördening baserade F-testet (FrscHER and YATES 1948, MATERN 1955).

16 BO EKLUND 47! I Vårvedindex,% Sprin~ wood indrz>t,,% 140~ ,---,,---.-~ Höstvedindex,% Svmmer wooo' ino'rzx, % 120~ ,----, ~----. Årsrin<:~sindex, % Annva r//7~ irdrzx, % ~ ~--~----~ ~ r----~--~--~~ År Yeär Fig. 3 Vårved-, höstved- och årsringsindex för de 460 st. provträden enigt fig. 2. Spring wood-, summer wood- and annna ring index for the 460 sampe trees according to fig. " Om vårved-respektive höstvedindex uttryckes som en funktion av värmesumman, d. v. s. de summerade maximitemperaturerna under oika havmånadsperioder, ämna de partiea korreationskoefficienterna (jfr tab. 4) en orienterande anvisning om för viken havmånadsperiod index. uppvisar det starkaste sambandet med värmesumman. De partiea korreationerna äro i detta fa att föredraga, enär den mera renodade effekten av periodens värmesumma kommer ti uttryck i dessa. Värmesummorna för två på var-

17 GRANENS ARSRINGSVARIATIONER 13 Tab. 3 Korreationskoefficienter för sambandet mean värmesummor för oika havmånadsperioder. earreation coefficients for the reation between accumuated temperature vanes for different haf-monthy periods. Period Period Maj Juni Jui Augusti May J une Ju y August Korreationskoefficient earreation coefficient Maj o, 274 O, I79 0,045 o, 290 O, I 52 May Juni... { o, r6s -0,040 0,224 o, z o B June ,277 0,170 o,o86 Jui....{ ,283 0,146 Juy ,434** Augusti August andra föjande havmånadsperioder variera nämigen ej het oberoende av varandra utan måste antagas vara inbördes positivt korreerade. Tab. 3 anger, att så i viss utsträckning är faet, ehuru korreationskoefficienterna, med undantag av då perioden jui jämföres med perioden 1-15 augusti, äro åga. Värmesummornas inbördes korreation återverkar på sambandet mean vårved- respektive höstvedindex och värmesumman för de oika havmånadsperioderna, så att den totaa korreationskoefficienten mean årsringsindex och värmesumman för en viss havmånadsperiod även infueras av värmesumman för angränsande perioder. Av tab. 4 framgår, att den partiea korreationskoefficienten för sambandet mean vårvedindex och värmesumman endast är signifikant skid från o för de tre havmånadsperioderna 16/5-31/5, 1j6-15j6 och 16j6-3oj6. Då sambandet i stäet avser höstvedindex, är infytandet av värmefaktorn signifikant på risknivån 5 % endast för de båda förstnämnda havmånadsperioderna. De partiea korreationskoefficienterna ämna föjaktigen uppysning om att såvä vårveden som höstveden röner ett gynnsamt infytande av en hög värmetiförse under sutet av maj och under juni. Vid första påseendet kan det förefaa överraskande att värmetiförsen under sutet av maj och förstahäften av juni samvarierar medhöstvedbidningen, särskit som denna enigt utförda undersökningar (ANDERssoN 1953) vid denna tid ännu ej tagit sin början. Förf. har tokat detta förhåande så, att huvudparten av den mängd assimiat, som åtgår för att bygga upp såvä vårved- som höstvedeementet, bidas under infytandet av temperaturförhåandena under nämnda tid.

18 I4 BO EKLUND Tab. 4. Partiea korreationskoefficienter för sambandet mean oika index och värmesumman enigt maximitemperaturen för oika havmånadsperioder. Partia earreation coefficients for the reation between different indexes and accumuated temperatures according to the maximum temperature for different haf-monthy periods. De partiea korreationerna avse Maj Juni Jui Augusti Mutipe värmesumman för May Anta J une Juy August korreavidstående provträd tionsperioder och Number of J , The partia correa- sampe koefficient Mutipe tions. refer to the trees earreation accumuated tempera- Partie korreationskoefficient coefficient ture for the adjoining periods and Partia earreation coefficient Vårvedindex O,I54 o~ 3 40* o, 357* 0,4o6* 0,097 o, 246-0,126-0,062 o, 694** Spring wood index Höstvedindex ,014 o, 367* o, 320* O, 148 0,017 O, 171 -o,o89 -o,os6 o,6o2* Summer wood index Årsringsindex... go8-0,142 0,363*1 0,369* o, 398* 0,073 o, 254-0,103-o, agg o, 702*** Annua ring index De åga partiea korreationskoefficienter, vika enigt tab. 4 präga sambandet mean å ena sidan vårved- och höstvedindex, å andra sidan värmesumman för första häften av jui, såedes för en period då normat en hög värmetiförse äger rum, innebär sannoikt ej - som för övrigt framgår av RoMELLS undersökningar (1925) - att cebidningen i kambiet avstannar och att ett stiestånd i årsringsbidningen inträder. Denna kan antagigen atjämt pågå under medverkan av redan tidigare producerade mängder assimiat. Orsakerna ti att stammens kambium, från att ha bidat vidrummiga och tunnväggiga vårvedceer, omkring mitten av jui hos granen börjar producera tjockväggiga höstvedceer med iten umen, känna vi för närvarande ej. Förmodigen sker övergången från vårved- ti höstvedbidning som en föjd av en viss autonom periodicitet betingad av vissa inre fysioogiska förhåanden i träden. Ett djupare inträngande i den kausaa bakgrunden härti är emeertid en arbetsuppgift, som närmast faer inom den växtfysioogiska grundforskningens råmärken. I och med iakttagesen, att höstvedindex uppvisar ett avsevärt starkare samband med temperaturförhåandena - uttryckta i form av de summerade maximitemperaturerna- under ungefär samma tid, då vårveden bidas, än med värmesumman för den tid, då höstvedbidningen normat äger rum, framstår detta probem i ny beysning. Som framgår av tab. rz, s. 27, angiva de i denna redovisade partiea korreationskoefficienterna för sambandet mean granens s. k. kottpoängserie och värmesumman under oika havmånadsperioder av knoppanäggningsåret, att en hög värmetiförse under perioden r-rs jui har ett gynnsamt infytande på kottproduktionen under det närmast efterföjande kaenderåret.

19 GRANENS ARSRINGSVARIATIONER Höstvedproc~Zntind~Zx Index of svmmer wood prtrcrznar;e :Htt±Eti!H1d Höstvadproccznt SummtZr wood przrcenfaqr ~-----,---,----,----,---,----,---, I ~--~----~--~--~~ ~ År rear Fig. 4 Höstvedprocent och höstved procentindex för de vår- och höstvedundersökta provträden. ' Summer wood percentage and summer wood percentage index for the spring- and summer wood sampe trees investigated. Även värmetiförsen under den närmast föregående havmånadsperioden visar en- om än svag- positiv korreation med kottproduktionen föjande år. För dessa båda perioder är emeertid sambandet mean å ena sidan vårved- aternativt höstvedindex, å andra sidan värmesumman (jfr tab. 4) endast het svagt. Det kan därför tänkas, att höstvedbidningen hos gran aktivera.s genom de autonoma processer, som eda ti bidandet av vegetativa och foraa knoppar och som därvid äro förenade med omfattande fysioogiska omstäningsprocesser i träden. I detta sammanhang förtjänar framhåas, att om höstvedprocenten uttryckes i form av ett indexvärde (fig. 4), varigenom den förras med stigande trädåder ökande tendens eimineras1, och indexserien korreeras med värmesummorna för oika havmånadsperioder, erhåer man genomgående negativa korreationskoefficienter. Hög värmetiförse under försommaren och högsommaren har föj'aktigen i amänhet medfört åga höstvedprocenter, medan åg värmetiförse under denna tid pägat resutera i höga höstvedprocenter. Om man i stäet för den partiea, bestämmer den totaa koefficienten för korreationen mean de oika indexserierna och värmesumman för oika havmånadsperioder, erhåes ett uttryck för det samade infytandet av 1 Den ifrågavarande tendensen har återgivits med den injära regressionen y = 19,0 + + o,o6g X (x- 1837), där y är höstvedprocenten och x kaenderåret. Indexvärdena ha uträknats genom att den aktuea höstvedprocenten satts i reation ti den enigt regressionsuttrycket beräknade.

20 I6 BO EKLUND Tab. s. Korreationskoefficienter för sambandet mean vårvedindex respektive höstvedindex och värmesummor enigt maximitemperaturen för oika perioder. Correation coefficients for the reation between the spring wood index, the summer wood index and the accumuated temperatures according to the maximum temperature for different periods. Korreationen avser Maj Juni Jui värmesumman för May J une Juy vidstående perioder och The earreation retates I-! I-! I-IS r6-3r to the accumua te d temperature for the ad j oining periods and Korreationskoefficient Correation coefficient o, rr8 0,431** 0,409** 0,471** o, 201 0,344* 0,288 o,zo6 0,459** 0,418** o, 257 0,548*** o, o B z o, 303* o, s s z*** '- o,szs*** Vårvedindex o, 634*** Spring wood index o,6z6*** -vo,6zs*** 460 provträd sampe trees '- o,s6z*** Höstvedindex 0,507*** '- Summer wood index -v- 0,514*** -v- 460 provträd 0,471** sampe trees o, 427** o, 303* o, 241 0,221 Augusti August I-!5 o,o8r. 0,095. A nm. Samtiga ovanstående korreationskoefficienter äro positiva. Nate. A the above earreation coefficients are positive. värmesumman på index för icke bott den aktuea havmånadsperioden utan även angränsande perioder. Detta är en föjd av att- som tidigare påvisatsvärmesummorna för oika havmånadsperioder ej variera het oberoende av varandra utan i viss mån äro inbördes korreerade. Genom att även bestämma den totaa korreationskoefficienten för sambandet mean index och de värmesummor, som uppkomma vid sammansagning av angränsande havmånadsperioder, kan man bida sig en uppfattning om under viken de av sommaren värmetiförsen är av särskid betydese för bidandet av vårveden och höstveden iksom även årsringen i dess hehet. Resutaten av på antytt sätt utförda bestämningar av de totaa korreationskoefficienterna återgivas

21 GRANENS ARSRINGSVARIATIONER I7 Tab. 6. Korreationskoefficienter för sambandet mean årsringsindex och värmesummor enigt maximitemperaturen för oika perioder. Correation coefficients for the reation between the annua ring index and the accumuated temperatures according to the maximum temperature for different periods.!korreationen avser Maj Juni värmesumman för May J une ; vidstående perioder och : The earreation reates I-!5 r6-3r I-!5 r6-3o 1-15 to the accumua t ed temperature for the adjoining periods and Korreationskoefficient Correation coefficient Jui Ju y Augusti August I-!5 Årsringsindex Annua ring index ' provträd sampe trees 0,141 0,45r** 0,428** 0,448** o,r89 '-- o, 549*** o, 64z*** o, 6zB*** o, 63o*** o, 5 7o*** O, I 38 0,454** 0,423** 0,452** 0 1 I 88 o, 548*** Årsringsindex o, 643*** Annua ring index o,6z8*** go8 '-- provträd o,63r*** sampe trees '-- -r- o, 57o*** Anm. Samtiga ovanstående korreationskoefficienter äro positiva. Note. A the above earreation coefficients are positive. o, 353* 0,093 o, 292 ~ ~ o, 35 6* o, o go 0,292 ~ ~, i tab. 5 och 6, av vika den förra upptager koefficientvärdena för vårved- respektive höstvedindex och den senare för årsringsindex enigt såvä det vårvedoch höstvedundersökta årsringsmateriaet som hea undersökningsmateriaet. Som framgår av en jämförese mean tab. 4, 5 och 6, äro de i de båda senare tabeerna angivna totaa korreationskoefficienterna något högre än de partiea enigt den förstnämnda tabeen, viket givetvis är en föjd av värmesummornas inbördes korreation för angränsande havmånadsperioder. Vidare kan konstateras, att den starkaste korreationen mean index och värmesumma erhåits för perioden r6 maj-30 juni. Förängning av densamma ti att även omfatta jui månad medför i samtiga fa en svag nedgång i korreationens styrka. A v t ab. 5 kan även utäsas, att det råder en anmärkningsvärt god överensstämmese mean korreationskoefficienterna, då aternativt vårved- och höstvedindexserierna korreeras med samma värmesummor. z*-med. från Statens skogsforskningsinstitut. Band 47: r.

22 18 BO EKLUND Tab. 6 upptager korreationskoefficienter avseende såvä de 46d vår- och höstvedundersökta provträden som hea undersökningsmateriaet, d. v. s. 908 provträd. Ehuru den senare årsringsindexserien grundar sig på ett nära nog dubbet så stort anta provträd som den förra, föreigger över hea injen så gott som identiska korreationskoefficienter. Tidigare har MIKOLA (1950) undersökt sambandet mean såvä vårvedens som hastvedens variationer' och medetemperaturen för juni, jui och augusti. Undersökningsmateriaet av gran avsåg därvid tre okaer, nämigen Savukoski i norra, Kaimu i meersta och Padasjoki i södra Finand och var ej i något fa särskit omfattande. Av MIKOLA utförda korreationsräkningar antyda, att för de båda förstnämnda okaerna vårvedbidningen uppvisade det starkaste sambandet med medetemperaturen för juni, medan denna, i ikhet med juitemperaturen för den sydigast beägna okaen, ej skue utövat något egentigt infytande på vå.rvedbidningen. För den nordigast beägna okaen befanns höstvedbidningen vara speciet beroende av junitemperaturen, medan för den meanfinska, jui- och augustitemperaturen skue haft det största infytandet. För den sydigast beägna okaen befanns varken juni-, jui- eer augustitemperaturen ha utövat något signifikant infytande på höstvedbidningen. Resutaten äro föjaktigen något motstr!diga, och det begränsade undersökningsmateriaet framtvingar stor försiktighet vid bedömningen av de erhåna korreationerna (jfr MIKOLA 1950, s ). Redan 1917 påvisade A. W ALLEN med edning av korreationsräkningar, baserade på årsringsmateria från kronoparken stamnäs i trakten av Gäö inom Jämtands än jämte meteoroogiskt observationsmateria från Östersund, att för gran >>en stor tiväxt är i främsta rummet beroende på hög temperatur under vegetationsårets vår och sommar... >> Senare har granens förmåga att för årsringsbidningen utnyttja en varm period under våren bekräftats genom norska undersökningar (ORDING 1941). De ovan diskuterade korreationsräkningarna ha givit värdefua edtrådar för den fortsatta undersökningen, nämigen att granens årsringsvariationer inom det aktuea breddgradsområdet uppvisa en anmärkningsvärd samvariation med värmetiförsen under ett fämföresevis kort avsnitt av försommaren och högsommaren, särskit då för tiden mitten av maf ti omkring månadsskiftet funi-fui. Sambandet mean årsringsindex och antaet dagar med en maximitemperatur överstigande + 16 o C Vid den regressionsanaytiska bearbetningen av observationsmateriaet med syfte att återgiva granens årsringsvariationer som en funktion av oika meteoroogiska variaber accepterades ti en början värmesumman enigt uftens

23 GRANENS ÅRSRINGSVARIATIONER 19 Tab. 7 Korreationskoefficienter för sambandet mean respektive vårvedindex, höstvedindex och årsringsindex samt antaet dagar, då uftens maximitemperatur under tiden 16 maj-31 jui uppgått ti ägst nedanstående gradta. Correation coefficients for the reation between the spring wood index, the summer wood index and the number of days on which the maximum atmospheric temperature at east reached the temperatures set out beow during the period 16th May-31st Juy. Korreationen avser Antaet dagar då uftens maximitemperatur uppgått ti ägst: antaet dagar enigt Number of days on which the maximum atmospheric temperature Anta vidstående at east reached: provträd gradta och Number The correation reates "+! r5o +r6 +r7o +r8 of sampe to the number of days trees accordingto the adjoining Korreationskoefficient tempera tures and. Correation coefficient Vårvedindex ,482*** o, 565*** o, 64r*** 0,712*** o, 7o6*** Spring wood index Höstvedindex o, s r z*** o, 494*** 0,566*** 0,597*** o,56b*** Summer wood index Årsringsindex o,5o5***,o,578*** o,656*** O, 72 r*** o, 7ro*** Annua ring index Anta dagar i medeta I90D ,7 60,2 56, I 50, o 43,8 The average number of days I900-I944 Dagantaets spridning ,8 7,2 standard deviation of the number of days 8,2 8,8 A nm. Samtiga ovanstående korreationskoefficienter äro positiva. Note. A the above corre!ation coefficients are positive. o, 6s 8*** 0,532*** o, 662*** ,7 0,557*** o, 442** 0,556*** 24,9 9,7 0,469** 0,300* o, 458** 15,3 8,o maximitemperatur för aternativt perioden 16 maj-30 juni öch 16 maj-31 jui som temperaturvariabel Vid bestämningen av regressionsfunktionen medtogs band övriga tänkbara variaber även en, som redovisar antaet dagar, då uftens maximitemperatur överstigit ett visst gradta, iksom även en variabe angivande antaet dagar med en minimitemperatur understigande en viss temperaturnivå. Infytandet av denna senare variabe befanns dock vara så ringa, att den kunde sopas. Däremot visade sig antaet dagar med en ägsta maximitemperatur av + 16 C vara en oväntat värdefu variabe, viket orienteringsvis framgår av en jämförese mean korreationskoefficienterna för sambandet mean årsringsindex och des dagantaet, des värmesumman för tiden 1:6 maj-31 jui. För dagantaet erhös koefficientvärdet + 0,721*** mot + 0,631*** för värmesumman. Temperaturen + 16 C hade emeertid vats reativt godtyckigt, varför det ansågs nödvändigt att utsträcka korreationsräkningarna ti att även avse andra aternativa temperaturgränser. Resutaten av dessa räkningar återfinnas i tab. 7 Denna upptager även det i medeta för 45-årsperioden föreiggande antaet dagar, då

24 20 BO EKLUND Korreationskoefficient Correation coefficient 1.oo t---t j <>-Vårvedindex (Sprin() wood tndru) -x-hästvedindex (Svmmar wood it7drzx) - Årsrinqsindr2x(Annva/ rtnq indu) O.oo +----f Fig. s. Korreationskoefficienter för sambandet mean å ena sidan vårved-, höstved- och årsringsindex, å andra sidan antaet dagar, då uftens maximitemperatur uppgått ti eer överskridit de på diagrammets horisontea axe angivna gradtaen. Korreationskoefficienternas signifikans framgå av de streckade horisontea injerna. earreation coefficients for the reation between the spring wood-, summer wood- and annua ring index on the one hand, and the number of days on which the maximum atmospheric temperature has reached or exceeded the temperature indicated by the harizonta axis on the diagram, on the other hand. The significance of the earreation coefficients is shown by the broken harizonta Iines. uftens maximitemperatur uppnått eer överstigit de redovisade gradantaen iksom även dagantaets spridning.1 Korreationskoefficienterna för sambandet mean å ena sidan granens vårved-, höstved- och årsringsindex, å andra sidan antaet dagar med en maximitemperatur ägst uppgående ti de i tab. 7 angivna gradtaen, stiga ti en början med ökande temperatur ti omkring + 16 C, där korreati?nens styrka kuminerar för att sedan få en med stigande gradta sjunkande tendens (jfr fig. 5). Sambandet är starkare utprägat förvårved-än för höstvedindex. Mean korreationskoefficienterna för vårved- och årsringsindex råder så gott som genomgående en mycket påtagig överensstämmese, viket givetvis är en föjd av att vårvedeementen utgöra huvudparten - i genomsnitt 74,0 procent- av hea årsringens bredd. Enigt det föregående äger årsringsbidningen i stor utsträckning rum under infytande av värmetiförsen under tiden 16 maj-31 jui, såedes 1 Aternativt har som temperaturvariabe även prövats den genomsnittiga dygnsmedetemperaturen för perioden 16 maj-31 jui. Då denna temperaturserie korreerades med årsringsindexserien för hea undersökningsmateriaet, erhös korreationskoefficienten + 0,594***. Som tidigare redan påpekats, eder värmesumman enigt maximi temperaturen ti högre korreationskoefficient, varför på maximitemperaturen grundade temperaturvariaber föredragits vid den regressionsanaytiska bearbetningen.

25 GRANENS ÅRSRINGSV ARIATIONER 21 under en tidrymd av ungefär 77 dagar. Indexvärdena för oika kaenderår äro dock, som nyss framhåits, starkare korreerade med antaet dagar med en maximitemperatur av ägst + 16 C än med värmesumman uttryckt i form av de summerade maximitemperaturerna. Detta konstaterande aktuaiserar de resutat, som STÅLFELT (1923) erhåit på grundva av assimiationsförsök med gran vid oika temperaturer. Då jusstyrkan hös konstant vid 10% av fut sosken, fann STÅLFELT att assimiationens procentuea stegring för temperaturinterva om 5o C uppgick ti: Temperatur, C 0 Ökning, procent.... Temperatur, C 0 Ökning, procent.... 5,5-I.0, ,5-25,5 +z 17,5-22,5 +6 Assimiationens ökning anger därvid >>ej den totaa kohydratproduktionen utan i stäet den mängd av assimiat som återstår, sedan den förandade kvantiteten fråndragits. Det är denna återstod, som kommer trädet tigodo>> {STÅLFELT, 1923). Sammanstäningen här ovan utvisar, att granens kosyreassimiation stiger starkast vid temperaturens ökning upp ti + 15 o C. Enigt STÅLFELT är en fortsatt höjning ti + 25 o C visserigen >>ej betydeseös men dock av ringa verkan»... Granen >>synes därför ha reativt föga nytta av värmetigång över + 17 >>. Genom senare undersökningar har STÅLFELT (1924) påvisat, att det ogynnsamma infytandet på assimiationen av höga ufttemperaturer band annat sammanhänger med att under varma sommardagar ett deficit i trädens vattenbaans reativt snabbt uppkommer ti föjd av transpirationens starka stegring med resutatet, att kyvöppningarna sutas och assimiationen avstannar. Först sedan vattenbaansen i vävnaderna återstäts, viket som rege sker nattetid, kunna kyvöppningarna på nytt öppnas och assimiationen åter taga sin början (jfr EKLUND, 1942, s. 264). STÅLFELTS på aboratoriemässiga undersökningar grundade resutat och de på grundva av det föreiggande undersökningsmateriaet gjorda erfarenheterna överensstämma på ett anmärkningsvärt sätt såtivida, att ufttemperaturer av omkring + 15 a+ 16 c framstå som särskit gynnsamma för granens assimiationsprocesser och därmed även för årsringsbidningen. Atför höga ufttemperaturer skue däremot visserigen ej vara betydeseösa i. detta avseende men av proportionsvis underordnad betydese. Sjävfaet hatar en jämförese med STÅLFELTS resutat band annat med hänsyn ti att temperaturinfytandet definierats på avvikande sätt. Att döma av resutaten från den regressionsanaytiska bearbetningen, har antaet dagar med en maximitemperatur av ägst + 16 C en gynnsammare effekt på årsringsbidningen, i samma mån som dagantaet är mer koncentrerat ti ett

26 22 BO EKLUND reativt snävt än ti ett vidare variationsområde från denna undre gräns och mot högre temperaturvärden. En starkare differentierad bid över sambandet mean de oika indexserierna och antaet dagar med en maximitemperatur ägst uppgående ti + r6 C visar de partiea korreationskoefficienterna enigt en regression, vari index uttryckts som en funktion av antaet sådana dagar under oika havmånadsperioder. På samma sätt som för värmesumman måste man nämigen räkna med att antaet dagar med en ägsta maximitemperatur av + r6 C under oika havmånadsperioder ej variera het oberoende av varandra utan äro i viss mån korreerade. Av tab. 8, som upptager de ifrågavarande korreationskoefficienterna, framgår att vårvedindex är starkast korreerat med den aktuea temperaturvariaben för senare häften av maj samt för förra och senare häften av juni. För samtiga övriga havmånadsperioder föreigger ej någon signifikant korreation. Höstvedindex' korreation med antaet dagar med en maximitemperatur av ägst + r6 C är signifikant endast för senare häften av maj och första häften av juni. I övriga fa är korreationen svag. Resutaten stå därvid i överensstämmese med de tidigare gjorda erfarenheterna beträffande värmesummans infytande. Vårved-, höstved- och årsringsindex ha var för sig även korreerats med antaet dagar med en maximitemperatur uppgående tiägst + r6 C under Tab. 8. Partiea korreationskoefficienter för sambandet mean oika index och antaet dagar med en ägsta maximitemperatur av +16 C under skida havmånadsperioder. Partia earreation coefficients for the reation between different indexes and the number of days with a owest maximum temperature of + 16 C during different haf-monthy periods. De partiea korreationerna avse antaet dagar Maj Juni Jui Augusti med en ägsta May J une Ju y August maximi- Mutipe temperatur av Anta korrea- +16 C under provträd tiansvidstående Number koefficient perioder och of sampe Mutipe trees The partia correa- earreation tions reate to the coefficient number of days with a owest maximum Partie korreationskoefficient temperature of +r6" C during the Partia earreation coefficient adjoining periods and Vårvedindex o, o o o 0,441** o, 324* o, 45 s** 0,149 o, 235 -o, 139 o, 742*** Spring wood index Höstvedindex ,072 0,342* O, 3 9 r* o, 139 0, I I 88-0,078 o, 638** Summer wood index Årsringsindex... go8 -o,oor 0,45r** o, 3 6 r* o, 429** o, r 61 o, 241 \-o, 132 o, 7 48*** Annua ring index

27 GRANENS ARSRINGSVARIATIONER 23 Tab. 9. Korreationskoefficienter för sambandet mean vårvedindex respektive höstvedindex och antaet dagar, då uftens maximitemperatur uppgått tiägst +16 C. earreation coefficients for the reation between the spring wood index, the summer wood index and the number of days on which the maximum atmospheric temperature reached at east + 16 C. Maj Juni Jui May J une Juy 16 - C och Korreationen avser antaet dagar The correation reates to the number of days with 16 - C and Korreationskoefficient earreation coefficient Augusti August 1-15 Vårvedindex Spring wood index 460 provträd sampe trees o, 128 0,51o*** 0,375* 0,518*** o,x6o 0,385** 0,566*** o, 68o*** o, 7oz***, 0,712*** 0,657*** 0,216, O, 317* o, x go o, 42o** o, 446** 0,283 o, 154 o, 347* 0,553*** 0,559*** Höstvedindex 0,584*** '-- Summer wood index 0,597*** '-- -,- 460 provträd 0,5 5.7***. sampe trees 0,533*** o, 374* A nm. Samtiga ovanstående korreationskoefficienter äro positiva. Nate. A the above earreation coefficients are positive. o, zg7* 0,292, o, 199, des enskida, des successivt sammansagna havmånadsperioder. Resutaten av dessa korreationsräkningar, som föjaktigen avse en bestämning av de totaa korreationskoefficienterna, ha sammanstäts. i tab. 9 och ro. Den förra tabeen grundar sig på indexserierna för de 460 vår- och höstvedundersökta provträden, den senare på årsringsindexserien för såvä detta mindre materia som samtiga de 908 årsringsundersökta provträden. Tab. 9 och ro angiva, att för de festa havmånadsperioderna en något starkare korreation råder mean å ena sidan de oika indexserierna, å andra sidan antaet dagar med en ägsta maximitemperatur ~v + I6 C än mean indexserierna och värmesummorna (jfr tab. 5 och 6). Vid successiv samman-

28 BO EKLU:ND Tab. 10. Korreationskoefficienter föt sambandet mean årsringsindex och antaet dagar. då uftens maximitemperatur uppgått ti ägst + 16 C. Correation coefficients for the reation between the annua ring index and the number of days on which the maximum atmospheric temperature reached at east + r6 C. Korreationen avser antaet dagar Maj Juni Jui May ]une Juy r6 - C och I-IS I6---3I I-IS ' r-rs I6---3I The correation reates to the number of days with 16"- C and Korreationskoefficient Correation coefficient o, 148 0,512***1 0,403** 10,494*** O, 167 o, 396** o,s8s*** Årsringsindex o, 683*** Annua ring index O, 707***, ' provträd 0,719*** sampe trees '-- o, 666*** o, 328* 0,134 0,517***1 o,4o2** 10,499*** 0,165 0,394** o,s88*** Årsringsindex o, 688*** Annua ring index o, 71 x***, go B provträd o, 72 x*** sampe trees '--...,... o, 668*** o, 327* Anm. Samtiga ovanstående korreationskoefficienter äro positiva. Note. A the above correation coefficients are positive. Augusti August I-IS o, 225 0,225 sagning av på varandra föjande havmånadsperioder erhåer man ävenedes så gott som genomgående något högre korreationskoefficienter. Detta är särskit faet för vårvedindexserien och årsringsindexserien. För höstvedindexserien, som ju prägas av ägre korreationskoefficienter äro skinaderna ej ika påtagiga. Även i detta fa erhåes de högsta korreationskoefficienterna, då respektive indexserier korreeras med antaet dagar med en maximitemperatur av ägst + I6 C under perioden 16 maj-31 jui. Om undersökningsperioden utsträckes ti att även omfatta första häften av augusti,. tenderar i samtiga fa korreationen att avtaga i styrka. Som kommer att framgå av den fortsatta redogöresen, har antaet dagar med en maximitemperatur av ägst + I6 C karaktär av en variabe, som vid den regressionsanaytiska bearbetningen av undersökningsmateriaet effektivare än någon av de övriga prövade kimatvariaberna förmår återgiva granens årsringsvariationer inom det ifrågavarande breddgradsområdet. I fortsättningen benämnes denna variabe nt max. 16._.,. '! ' i '

29 GRANENS ARSRINGSV ARIATIONER 25 I den här ovan förda diskussionen har man utgått från hypotesen, att granens årsringsvariationer inom det aktuea breddgradsområdet i främsta rummet äro förorsakade av variationerna i värmetiförsen under vår- och sommarmånaderna. De hittis framkomna resutaten äro därför att betrakta som preiminära och främst avsedda att ämna orienterande vägedning för den fortsatta undersökningen. Sambandet mean årsringsvariationer och temperaturdata kan nämigen tänkas vara betingat av andra meteoroogiska faktorer, som måste antagas vara korreerade med värmefaktorn, såsom t. ex. nederbörden (jfr s. 35), eer av kimatiska sekundärverkningar, t. ex. i form av variationer i granens kottproduktion. Då det samade infytandet av dessa faktorer föres in i biden, sås01h skett i det föjande, kan värmefaktorns infytande komma att framstå i en devis annan dager. Kottproduktionens infytande på granens årsringsvariationer I ett föregående arbete (EKLUND 1954) har förf. konstaterat, att granens årsringsvariationer även prägas av den år från år varierande kottproduktionen, så att en rikig tigång på 1-årig kott verkar sänkande på årsringsindex och omvänt. Som TIREN (1935) funnit, påverkas kottskördens storek i främsta rummet av temperaturförhåandena juni-augusti under knoppanäggningsåret. Särskit betydesefu skue därvid juitemperaturen vara. En hög värmetiförse under den närmast föregående och efterföjande månaden förstärker enigt TIREN infytandet av densamma, varjämte >>en åg juitemperatur i hea andet med större säkerhet har ett dåigt kottår än en hög juitemperatur har ett gott kottår ti föjd>>. Varken temperaturförhåandena under bomningsåret iksom ej heer nederbörden under detta eer knoppanäggningsåret synes däremot spea någon mera framträdande ro för kottproduktionen. TIREN har även behandat den s. k. knoppreduktionens återverkningar på kottskördens storek och påvisat, att den av honom >>Undersökta norrändska grantypen på grund av knoppreduktionen vid hanbomningen icke kan bomma mycket rikt två år i föjd>>, samt att det visserigen är >>obevisat men dock högst sannoikt, att mer än ett år efter ett mycket rikt hanbomningsår kan röna märkbar påverkan av knoppreduktionen vid bomningen>>. En mera ingående anays av det synbarigen kompexa sambandet mean granens kottsättning och oika meteoroogiska data faer utom ramen för den nu föreiggande undersökningen. Med hänsyn ti att granens årsringsvariationer i viss utsträckning även påverkas av den år från år varierande kottproduktionen har det dock ansetts motiverat att här nedan redogöra för 3*-Med. från Statens skogsforskningsinstitut. Band 47: r.

30 26 BO EKLUND Tab, II. Produktionen av 1-årig grankott inom breddgradsområdet 62,0-63,9 under tiden Yied of I-year spruce cones in the atitude group 62.o during the period I898-r944 Kaenderår Caendar year... o... I Tigång på I-årig kott, poäng Yied of r-year cones, points.. 9 I ,45 o, 27 I , 55 0,55 I, 27 0,45 I,64 I, 55 r, 73 2,64 0,82 r, 36 I9I... 2, 55 2,14 I, 57 3, 86 I,oo 2,50 0,86 2,50 o, 36 I, 36 I92... I, 2 I 3,47 o, 68 I, 42 2, 53 2,79 r, 42 I, 6 I 2, 83 0,67 I93... I, I I 3, 95 o, 37 0,74 2,87 O, I 3 I, 54 I, 85 o, 54 0,46 I94.. 0,85 0,23 3,62 o, 31 I, 3 I resutaten av några korreationsräkningar, vika utförts mera orienteringsvis med syfte att finna en meteoroogisk faktor, som förmår ersätta kottproduktionen som variabe i de s. k. kimatfunktionerna. Som underag för dessa korreationsräkningar har en särskid kottpoängserie måst uträknas för det aktuea breddgradsområdet. Detta har skett med edning av det rapportmateria, som egat ti grund för skogsforskningsinstitutets åriga pubikationer över skogsträdens fruktsättning (jfr itteraturförteckningen s. 55). Som resutat har erhåits den i tab. II och fig. 6 återgivna kottpoängserien (jfr EKLUND I954, S ) Granens kottpoäng för oika kaenderår grundar sig på ett jämföresevis begränsat rapportmateria, som särskit för den undersökta periodens båda första decennier ej kan betecknas som fut tiföritigt. Kottpoängen får därför tokas som en approximativ mätare på den år från år varierande produktionen av I-årig kott. För att erhåa en orientering över sambandet mean kottproduktionen och temperaturdata har kottpoängen uttryckts som en funktion av värmesumman KottpoänQ Cone yied, poins :: År Year Fig. 6. Variationerna i produktionen av I-årig grankott- uttryckt i kottpoäng-inom det aktuea breddgradsområdet under tiden I900-I944 Variations in the productian of r-year spruce cones-expressed in cone yied points-within the atitude group in question during the period I9DO-I944

31 GRANENS ARSRINGSVARIATIONER 27 Tab. 12. Partiea korreationskoefficienter för sambandet mean granens kottpoängserie och värmesumman enigt maximitemperaturen under oika perioder av knoppanäggningsåret. Partia earreation coefficients for the reation between the cone yied point series for spruce and the accumuated temperature according to the maximum temperature during different periods of the bud-formation year. Period Period r6j5-31/5 rj6-15/6 r6j6-3o/6 1/7-15/7 Partie korreationskoefficient Partia earreation coef:ficient 16/7-31/7 1/8-15/ ** Kottpoängserien avser perioden , temperaturserien perioden The cone yied point series reates to the period rgoo-1944 and the temperature series to the period r8gg-r943 för oika havmånadsperioder av det närmast föregående kaenderåret, såedes knoppanäggningsåret, varefter de partiea korreationskoefficienterna bestämts. Resutaten av dessa beräkningar återfinnas i tab. 12. Inom det aktuea breddgradsområdet är föjaktigen tigången på r-ang grankott positivt korreerad med värmetiförsen under knoppanäggningsåret företrädesvis under senare häften av juni och första häften av jui. En hög värmetiförs~ -q.nder denna tid och speciet då under det senare tidsavsnittet kan resutera i en rikig tigång på kott ett år senare. Ett vikor härför är dock, att ej vissa kaamiteter inträffa i samband med bomningen eer att kottproduktionen under knoppanäggningsåret eer de närmast föregående åren ej varit onormat hög. I senare faet kan nämigen knoppreduk- Tab. 13. Korreationskoefficienter för sambandet mean granens kottpoäng inom breddgradsområdet 62,0-63,9 och antaet dagar, då maximitemperaturen under knoppanäggningsåret uppgått ti ägst nedanstående gradta. Correaiion coefficients for the reation between the cone yied points for spruce within the atitude group and the number of days on which the maximum temperature during the bud-formation year ateastreached the temperatures set out beow. Period Antaet dagar under knoppanäggningsåret med en maximitemperatur av ägst: Number of days during the bud-formation year with a maximum temperature of at east: Period + 16o + 17o + 18o ! Korreationskoefficient Correation coefficient r6/6-15/7 o.335*1 o.332*1 o.399*+ 45o** o.461** o.526***/ o.489***1 o.55o*** o.544*** 1/7-15/7 o.255 o.296* 0.377* o.472** 0.487*** 0.515*** o.443** o.479*** 0.452** Kottpoängserien avser perioden , temperaturserien perioden The cone yied point series reates to the period Igoo-r944, and the temperature series to the period r8gg-i943 i

32 28 BO EKLUND tionen verka begränsande på kottskördens storek. Värmesumman för senare häften av jui iksom även för augusti utövar enigt det föreiggande observationsmateriaet endast ett svagt infytande på kottproduktionen under det närmast efterföjande kaenderåret. Kottpoängserien har även korreerats med antaet dagar under knoppanäggningsåret, då maximitemperaturen uppgått ti eer överskridit oika temperaturgrader. Härvid beräknade totaa korreationskoefficienter framgå av tab. 13. Granens kottproduktion är enigt vad tab. 13 anger starkt signifikant korreerad med antaet dagar, då under knoppanäggningsåret uftens maximitemperatur uppgått tiägst omkring + 21 C under senare häften av juni och första häften av jui. Särskit betydesefu för kottproduktionen synes vara, att ett stort anta sådana dagar inträffar under den senare havmånadsperioden. Vid bestämning av de regressionsuttryck - kimatfunktioner - som enigt det föjande framstäts för att återgiva granens årsringsindex som en funktion av oika variaber, har det visat sig, att kottproduktionen utövar ett så påtagigt infytande, att den bör ingå som en särskid variabe. Sannoikt uppfångar kottpoängen ett mycket kompicerat infytande från kimatfaktorernas sida, varför samvariationen mean årsringsindex och dessa bör framträda tydigare genom att kottpoängen användes som variabe. Vid den regressionsanaytiska bearbetningen har för övrigt prövats möjigheten att ersätta densamma med oika uttryck för temperaturförhåandena under knoppanäggningsåret. Resutaten av dessa prövningar ha dock givit vid handen, att så änge vi ej ha en mera detajerad bid av de kimatiska betingeserna för granens kottsättning, de bästa resutaten erhåas, ifa den år från år varierande kottproduktionen återgives i form av en kottpoäng. Kimatfunktioner Försök att utnyttja regressionsanaysens stora möjigheter för att bestämma empirio:;ka samband mean årsringsvariationer och meteoroogiska data synes av nordi.,ka forskare föro:;t gjorts av ERLANDSSON (1936) samt senare även av HusTICH och ELFVING (1944). Den förres undersökningar avsåg ta i nordigaste Sverige, de båda senares samma trädsag i de nordigaste dearna av Finand. I båda faen behandades taens årsringsvariationer inom områden beägna uära skogsgränsen. I det berörda avseendet - iksom i nordiska årsringsanayser över huvud taget - har granen bivit mera styvmoderigt behandad. Det är dock på sin pats att här erinra om, att A. W ALLEN redan 1917 på grundva av det å s. 18 omnämnda årsringsmateriaet från krono-

33 GRANENS ARSRINGSVARIATIONER 29 parken stamnäs inom Jämtands än faststät en mutipe korreation mean å ena sidan granens årsringsvariationer, å andra sidan >>temperaturen i maj + juni samma år..., nederbörden i maj + juni... temperaturen i augusti + september föregående ån>, varvid den mutipa korreationskoefficienten befanns uppgå ti o,8o, som >>ju är ett ganska ansenigt värde>> (W ALLEN, 1917). Såvitt förf. kunnat finna, är detta första gången som den mera avancerade korreationsanaysen tiämpats på en probemstäning av ifrågavarande sag. Ett värdefut bidrag ti kännedomen om rödgranens årsringsvariationer i Danmark har ämnats av HoLMSGAARD (1955), som fann, att dessa kunna uttryckas som en funktion av nederbörden under maj, juni och jui samtmed undantag för en av de sju undersökta okaerna- dessutom index för årsringen under närmast föregående kaenderår. HoLMSGAARD har härett en regression för varje undersökningsokal De erhåna mutipa korreationskoefficienterna redovisas tiägst 0,57 och högst 0,72. För fyra av okaerna har ett värde av o,61 a 0,62 erhåits. Något starkare utprägat samband kan föjaktigen ej anses föreigga mean granens årsringsvariationer och de vada kimatvariaberna. Vi skoa emeertid i fortsättningen återkomma ti de av HoLMSGAARD framagda resutaten. För att underätta den regressionsanaytiska bearbetningen har observationsmateriaet i viss omfattning överförts ti håkort. Vid faststäarrdet av de oika regressionsfunktionerna har givetvis årsringsindex (å;, %) genomgående utgjort beroende variabe. Enigt erfarenheterna från de föregående korreationsräkningarna stod det vid vaet av de oberoende variaberna från början kart, att ufttemperaturen-uttryckt antingen i form av de summerade maximitemperaturerna eer också som antaet dagar med en viss ägsta maximitemperatur - var sjävskriven som oberoende >>huvudvariabe». I funktionerna medtogas emeertid även variaber karakteriserande nederbörden iksom även kottpoängen. Det igger i regressionsanaysens natur, att bearbetningen i ett fa som detta bir av tidskrävande natur även vid en begränsad uppsättning variaber - övervägande antaet funktioner ha häretts med utgångspunkt från fem oberoende variaber. Det visade sig nämigen nödvändigt att försöksvis pröva icke bott kombinationer mean vissa av variaberna utan även oika aternativa perioder både av det aktuea och närmast föregående kaenderåret. Med utgångspunkt från det föreiggande observationsmateriaet ha inaes ett 30-ta funktioner bestämts. Vi ha emeertid här endast anedning att uppehåa oss vid de av dessa >>kimatfunktionen>, vika eda ti den största överensstämmesen mean de observerade och enigt funktionen beräknade årsringsindexvärdena. Föjande funktion har därvid befunnits ämna det bästa resutatet:

34 30 BO EKLUND å;, = I05,88 + 0,9525 x nt max. r60-- 3,I85 x kn- 2,38I x kn-r- I funktionen betecknar: - 0,04247 X Etmax (n-r) - 0,05I26 X EN K: I å;, Arsringsindex för det aktuea kaenderåret (n) uttryckt i procent. n 1 max r 6 o_ Antaet dagar (st) under perioden I6 maj-3i jui av det aktuea kaenderåret, då uftens maximitemperatur varit ägst + I6 C. kn Kottproduktionen uttryckt i kottpoäng - för det aktuea kaenderåret. kn-r Kottproduktionen - uttryckt i kottpoäng - för det närmast föregående kaenderåret. Etmax (n-r) De summerade dagiga maximitemperaturerna för tiden I6 jui- 3I augusti under det närmast föregående kaenderåret. EN Summa nederbörd- uttryckt i miimeter- för tiden I december under det närmast föregående kaenderåret fram ti den I5 maj under det aktuea. statistiska data för funktion K:I framgå av tab. I4. I funktionen ingår den av samtiga prövade nederbördsvariaber, som konstaterats ha det starkaste infytandet vid bestämning av årsringsindex. Enigt tab. I4 är dock ej den ifrågavarande variaben signifikant skid från o, varför den utesutits. Vid uträkning av den såunda avkortade funktionen har som resutat erhåits: å i, = 99>4I + 0,9I88 X nt max r6o--3,i29 X k n- 2,{05 X k n-r- - 0,04282 X Et max (n-r),,,,,, K: 2 Data för denna funktion framgå av tab. I5. En jämförese mean enigt observationsmateriaet föreiggande och med edning av funktionerna K:I och K:2 beräknade värden på årsringsindex återfinnas i fig. 7 och 8 respektive. Tecknen framför regressionskoefficienterna i funktionerna K:I och K:2 angiva, att årsringsindex endast är positivt korreerad med variaben n 1 max r 6 o_ Ett stort anta dagar med en maximitemperatur av ägst + I6 C under 77- dagarsperioden I6 maj-3i jui medför såedes vid ett konstant infytande av de övriga variaberna ett högt värde på årsringsindex och omvänt. Infytandet av samtiga de övriga variaberna är däremot negativt, d. v. s. höga värden på dessa medför en sänkning av årsringsindex. Som påvisats i ett föregående avsnitt äger granens årsringsbidning inom det aktuea breddgradsområdet rum under infytande av främst temperaturförhåandena under den jämföresevis korta tiden I6 maj-30 juni. Värmetiförsen under de närmast efterföjande havmånadsperioderna är visserigen ej betydeseös, men synes ha en förhåandevis ringa verkan på årsringens

35 GRANENS ARSRINGSVARIATIONER 3I Tab. 14 Statistiska data för funktion K: I. Statistica data for the function K: I. Variabe.... å i ntmax k k Variabe =... Anta da- Kottpoäng % gar, st Cone yied, points Number of days Variaben avser år... n n n n-i The variabe refers to the y ear Tid av året... - I6/5-3I/7 - - Period of the year Regressionskoefficienter (b) ,9525-3,185-2,381 Regression coefficients (b) Regressionskoefficienternas medefe (eb). - o, 1350 I, 120 I,047 standarderror of the re1ression coefficients (e b) Partiea korrea tianskoefficienter ,749*** -0,414** -0,342* Partia coi-reation coeffi cients Spridning redetaot kring average II, ~~~:;-;.~n o funktionen o o 6,8 from the function Mutipe korreationskoefficient... o o o o o 0,838*** Mutipe correation coefficient Konstanten a har värdet I05, 8 8. The constaot a has the vaue Et max Cesiusgrader Degrees Cesius n--i I6/7-3I/8-0,04247 O, O I 305-0,462** - EN Miimeter Miimetres (n-i)-n I/Iz-is/5-0,05.I26 0, ,252 -, storek. Det har därför prövats att i regressionerna ersätta variaben n t max 16 o_ med motsvarande anta dagar för den nyssnämnda kortare perioden. Härvid erhös dock ett påtagigt sämre resutat än då variaben avsåg hea 77-dagarsperioden. Antaet dagar under densamma med en maximitemperatur mean I2,0 och I5,9 C visade sig ej ha något signifikant infytande på årsringsindex iksom ej heer antaet dagar, då maximitemperaturen under tiden I-I5 jui uppgått ti ägst + 2I 0 c. Då såvä variaben nt max 160- som de summerade dagiga maximitemperaturerna samtidigt använts som uttryck för värmetiförsen under tiden r6 maj-3r jui, konstaterades den förra variaben utöva ett starkt dominerande infytande. Någon effekt av antaet dagar med en maximitemperatur av ägst + I6 C under tiden r6 maj-3r jui av det närmast föregående kaenderåret har icke kunnat påvisas ens i de fa, då variaberna för kottproduktionen medtagits i regressionerna.

36 32 BO EKLUND Tab. 15. statistiska data för funktion K: 2. Statistica data for the function K: 2. Variabe.... Variabe ~~! Variaben avser år..... The variabe refers to the year Tid av året.... Period of the year Regressionskoefficienter (b)... Regression coefficients (b) Regressionskoefficienternas medefe (sb) standard error of the regression coefficients ( b) å i % n ntmax. r6 - Anta dagar, st. Number of days n I6/S-3I/7 O, 36 k k Kottpoäng Cone yied, points n n-i I, 143 I, o68 Cesiusgrader Degrees Cesius n-i 0,01332 Partiea korreationskoefficienter.. Partia earreation coefficients + 0,73o*** -0,397** -0,336* -0,453**!medetaet Spridning kring average standard deviation from the funktionen function Mutipe korreationskoefficient... Mutipe earreation coefficient Konstanten a har värdet 99,41. The eonstant a has the vane !,8 - ~ ~ J?,o o,8z6*** I detta sammanhang kan det vara ämpigt att taga upp den andra i funktionen ingående temperaturvariaben, nämigen E tmax (n-r) ti diskussion. Variaben uttrycker, som nämnts, värmesumman enigt de summerade dagiga maximitemperaturerna för perioden 16 jui-31 augusti under det närmast föregående kaenderåret. Observeras bör att regressionskoefficienten framför variaben i funktionerna K:I och K:z har negativt förtecken, d. v. s. en hög värmetiförse under eftersommaren har en sänkande effekt på årsringsindex för det närmast efterföjande kaenderåret. I de nämnda funktionerna utmärkes, som framgår av tab. 14 och 15, den partiea korreationskoefficienten för den ifrågavarande variaben av en förhåandevis hög signifikans**. Ett ikartat infytande på årsringsbredden av >>den föregående sensommarens tern~ peratun> har tidigare konstaterats av A. W ALLEN (1917). Variabens negativa infytande på årsringsindex står antagigen i samband med att en hög värmetiförse, sedan bidandet av vårved- och i viss utsträckning även höstvedeementet vä är avsutat, medför en starkare för-

37 GRANENS ARSRINGSVARIATIONER Årsrinqsindax,% Annua ri'n(( index, % ,----,----,-----,----, ,----,----, , ~--~----~--~ ~ År Vrzar Fig; 7 Jämförese mean årsringsindex enigt hea observationsmateriaet (samtiga trädkasser, representerade av gos st. provträd från 69 st. provytor) och enigt funktion K: I beräknade, vika senare markeras av de finare rundarna och sammanbindningsinjerna. Comparison between the annua ring index according to the whoe of the observation materia {al tree casses represented by go8 sampe trees from 69 sampe pots) cacuated in accordance with the function K: r, the atter being indicated by the thnner circes and interconnecting ines. brukning av successivt nybidade och i vävnaderna eventuet redan uppagrade assimiat. Dessa skue därvid tagas i anspråk icke bott för de stegrade ivsprocesserna utan även för anäggning av knoppar för föjande års skott och bommor iksom även för rötternas tiväxt. Härigenom kan ett underskott tänkas uppkomma i fråga om de assimiatmängder, som stå ti förfogande för årsringsbidningen vid vegetationsperiodens början föjande vår (jfr s ). Årsrinqsind~x,% Annua ri'nq index, % ,----,----,----,----,----, ,----, , ~--~----~--~ ~ År Vear Fig. 8. Jämförese mean årsringsindex enigt hea observationsmateriaet och enigt funktion K: 2 beräknade, vika senare markeras av de finare rundarna och sammanbindningsin j erna. Comparison between the annua ring index according to the whoe of the observation materia cacuated in accordance with the function K: z, the atter being indicated by the thinner circes and interconnecting ines.

38 34 BO EKLUND Försök att i stäet för variaben E tmax (n-r) använda antaet dagar, då maximitemperaturen för den aktuea perioden uppgått ti oika aternativa gradta, ha ett ti sämre resutat. Detsamma har varit förhåandet, då annan periodängd prövats. A v variaberna för kottproduktionen under det aktuea och närmast föregående kaenderåret, såedes kn och kn-r respektive, utövar som tab. I4 och I5 utvisa, särskit den förra ett förhåandevis starkt infytande på årsringsindex. Den senare har visserigen en svagare inverkan men är dock ångt ifrån betydeseös. Regressionskoefficienten föregås i bådadera faen av negativt tecken, viket anger, att en rikig tigång på kott under det aktuea eer närmast föregående kaenderåret verkar sänkande på årsringsindex. Däremot har kottproduktionen för två år sedan konstaterats vara utan infytande, då uppsättningen variaber enigt funktionerna K:r och K:z kompetterats med en särskid variabe (såedes kn_ 2 ) för densamma. Enär sambandet mean kottproduktion och årsringsindex redan berörts i ett föregående kapite, ha vi här ej anedning ytterigare diskutera detta spörsmå utan inskränka oss ti att understryka, att de direkta uttrycken för kottproduktionen i form av kottpoäng eda ti starkare samband än då dessa variaber ersättas med uttryck för temperaturförhåandena under respektive knoppanäggningsår. Med hänsyn ti att kottpoängen grundar sig på en serie subjektiva skattningar är det rimigt antaga, att en på objektiva grunder utförd bestämning av kottskördens faktiska storek skue eda ti starkare utprägade samband än de, som nu erhåits enigt kottpoängserien. Det måste betecknas som anmärkningsvärt, att ett kart uttryck för ett samband mean granens årsringsvariationer och nederbörden inom det ifrågavarande breddgradsområdet ej framkommit vid bearbetningen. Som ovan framhåits ingår i funktion K:r den nederbördsvariabe, som av samtiga prövade uttryck för nederbörden antingen före eer under den period, då årsringsbidningen i huvudsak äger rum - inaes I3 st. oika nederbördsvariaber- visat sig vara starkast korreerad med årsringsindex. Regressionskoefficienten för variaben ifråga är, som framgår av tab. r4, ej signifikant skid från o. A v regressionen kan man möjigen utäsa, att nederbörden under vintern och våren ej är het betydeseös för årsringsbidningen. En hög nederbörd under denna tid skue därvid överraskande nog ha en svagt sänkande effekt på årsringsindex. I samtiga regressioner, i vika nederbörden i en eer annan form ingår som variabe, har för övrigt utan undantag negativ regressionskoefficient erhåits för denna variabe. Detta kan tänkas innebära, att de använda temperaturvariaberna ej het förmått uppfånga temperaturinfytandet, varför en återstående de av detta infytande tager sig uttryck i ett negativt parhasamband med nederbörden. Temperaturen och nederbörden måste förutsättas ej variera oberoende av

39 GRANENS ARSRINGSVARIATIONER 35 varandra utan vara inbördes negativt korreerade. Som exempe kan nämnas' att enigt det använda meteoroogiska observationsmateriaet har för sambandet mean den totaa nederbörden och värmesumman enigt maximitemperaturen för tiden r6 maj-30 juni erhåits korreationskoefficienten - 0,430**. Vid förängning av undersökningsperioden ti att även omfatta hea jui sjönk korreationskoefficienten ti - 0,272. Om i stäet antaet dagar med en maximitemperatur av ägst + r6 C användes som temperaturvariabe, visade sig korreationens styrka vara praktiskt taget densamma med koefficientvärdena - 0,434** och - 0,310* respektive. Vid sidan av nederbörden under såvä hea den nyssnämnda n-dagarsperioden som dear av densamma har även undersökts, om en samtidigt inträffande hög nederbörd och hög, ufttemperatur utövat ett gynnsamt infytande på årsringsindex. Härvid har som variabe använts produkten av summa nederbörd och antaet dagar med en ägsta maximitemperatur av +!6 C under tiden r6-3r maj, r-15 juni och r6-30 juni. Något påvisbart infytande på årsringsindex erhös emeertid ej, iksom ej heer då vid sidan av variaben I:N (jfr tab. 14) produkten av summa nederbörd och antaet,dagar med en maximitemperatur av ägst + r6 C under hea tiden r6 maj Jr jui använts som en särskid variabe. Ytterigare har, dock utan resutat, som variabe prövats kvoten av värmesumman enigt maximitemperaturen och nederbörden under den nyssnämnda perioden. Enär HoLMSGAARD (1955) påvisat, att granens årsringsvariationer i Danmark äro reativt starkt beroende av variationerna i nederbörd under juni och jui, måste det anses egendomigt, att nederbörden befunnits ej ha något starkare infytande på granens årsringsindex inom breddgradsområdet i fråga. Detta får vä närmast tokas så, att den fuktighet, som här även under nederbördsfattiga somrar står ti granens förfogande, är tiräckig för assimiationsprocesserna under den tid, då årsringsbidningen i huvudsak äger rum. Beträffande frågan, huruvida fuktighetsförhåandena i marken utöva något mera markerat infytande på granens årsringsvariationer inom norra Sverige, erinras om ett av förf. tidigare gjort uttaande, nämigen >>... för granens dpj synes därför vattentigången i marken, oaktat denna utövar ett mycket markerat infytande på årsringsbreddens absouta nivå, ej i nämnvärd grad återverka på dennas kimatiskt betingade variation>> (EKLUND 1954, S. 125). Kimatfunktioner vid differentiering av årsringsmateriaet på trädkasser Den regressionsanaytiska bearbetningen genomfördes ursprungigen på grundva av hea det tigängiga årsringsmateriaet från det aktuea bredd-

40 BO EKLUND Tab. x6. Anta provtj-äd, konstantvärden i utjämningsfunktionen för årsringsbreddens ådersavtagande samt korreationskoefficienter mean årsringsindexserierna för oka trädkasser. Number of sampe trees, vaues of the eonstants in the function for age decrease in the annua ring width and the earreation coefficients between the annua ring index series for different tree casses. Trädkass Konstantvärden i funktionen Treecass Träd- Anta Vaues of the con kass provträd stants in the function I Tree Number I r) cass of sampe y=a+bx-- x-k Korreationskoefficienter trees för årsringsindexserier ) Correation coefficients a b k for annua ring index series ' I 236..,...9, I,4 I82I - 0,936 o,88o o,696 2 I76 25, o,s I82I 0,936-0,893 0,78I 3 2I4 35, r8o I 54I,3 I837 o,88o 0,893-0, , ,6 I86I 0,696 0,78I 0,882 - Trädkass Tree cass I = Härskande träd Dominant trees 2 = Medhärskande träd Co-dominant trees 3 = Behärskade träd DomiDated trees 4 = Undertryckta träd Overtopped trees Årsringsindex spridning % standard deviation of annua ring index% 1 ) Jfr s. II. 2 ) Korreationskoefficienterna äro positiva och signifikanta enigt *** See page n. The rorreation coefficients are positive and significant according to ***. I3,r I3. 5 II,8 II,S gradsområdet. Man kan dock ej utan vidare utgå från att aa träd, oberoende av deras stäning inom beståndets kronskikt, registrera det direkta kimatinfytandet och de kimatiska sekundärverkningarna (EKLUND I954. s. 38), av dessa främst då variationerna i kottproduktionen på ett fut ikformigt sätt. Det finns nämigen anedning antaga, att träden i de högsta kronskikten,. där vanigen en betydande de av den assimierande barrmassan under kara sommardagar är utsatt för direkt sojus, ej reagera för kimatinfytandet på ett fut ikartat sätt som träden i det ägsta kronskiktet, vikas assimiation äger rum under ett som rege avsevärt knappare jusföde. Erfarenhetsmässigt vet man, att kottproduktionen ti huvudsakig de bäres upp av träden i de översta kronskikten, medan de ägre antingen ej as eer endast i mycket ringa grad bidraga ti densamma. Samtiga de go8 st. provträd, vikas årsringar ingå i det aktuea observationsmateriaet, ha vid fätarbetet registrerats på endera av föjande fyra trädkasser: Trädkass I Härskande träd )} 2 Medhärskande träd )} 3 Behärskade träd )} 4 Undertryckta träd

41 GRANENS ARSRINGSVARIATIONER Tab. 17. Arsringsindex för oika trädkasser. Annua ring index for different tree casses. 37 År Y ear I Trädkass Trädkass Tree cass Tree cass År Y ear I Årsringsindex, procent Årsringsindex, procent Annua ring index, per cent Annua ring index, per cent I-3 Igoo III I go I IIS Ig02 76 Ig03 g g Ig04 g g I go s I07 Igo6 I04 Ig07 g6 IgoS I07 Igog g7 IgiO IIO I g II IOI Igi2 gs Igi3 Sg. Igi4 I04 I g Is g g Igi6 IOO Igi7 IOI IgiS Igig S7 III Ig2o gg Ig2I Sg Ig22 IOS II2 II3 I Og III Ig23 S6 ss S6 S6 S6 II7 IIS II3 II7 Ig24 g I S7 g3 g2 g I 76 7S S6 76 Ig2S gs g I Sg S6 g4 I02 I06 I03 I02 Ig26 Sg ss S3 s4 S6 IOO IOI gs IOO Ig27 gs g I g I Sg g4 I04 I03 g4 IOS Ig2S 7I 66 6g 72 6g IOO g7 g2 IOI Ig2g II2 I07 II6 II2 II2 g4 g3 g I g s Ig30 I07 IOI III I03 I06 IOS IOS g7 I06 Ig3I S2 S2 77 g s g3 go g6 Ig32 IOI g7 IOS 107 I02 I04 I03 gs I07 Ig33 II3 I06 II3 II3 III IOI g6 gs IOO Ig34 g g g g IOS I07 I02 gg g s IOO g7 Ig3S S7 go g4 IOO go g3 g7 I02 g2 Ig36 III II2 II2 IIS II2 IIO I03 IOS IOS Ig37 III II2 II3 II7 II2 I06 I04 II2 I02 Ig3S Sg g2 g2 g g g I I04 I04 II7 I02 Ig3g II7 I23 II2 IIO II7 I07 IOS IIS IOS Ig40 I2g I32 IIS III I26 g4 g s I04 g I Ig4I I3S I37 I2I IIO I32 III II6 IIS II3 Ig42 ss Sg ss ss ss g7 g s IOO g7 Ig43 g s g6 g4 g I g s g s g2 g3 g I Ig44 S7 go ss SI S7 III II4 III III De oika trädkasserna definieras därvid i reation ti den aritmetiska medehöjden av de omkring 5 grövsta träden på provytan, varvid de härskande träden nå en höjd, som ägst uppgår ti 5/ 6 av ifrågavarande medehöj d. De medhärskande träden intaga höjdområdet 2/ 3-5/ 6 och de behärskade träden 1{2-2/ 3 av densamma. De undertryckta trädens toppar nå maximat upp ti 1/ 2 av de grövsta trädens medehöjd. I enighet med den för varje enskit provträd vid fätarbetet åsatta trädkassen har provträdsmateriaet sorterats på trädkasser, varefter för var och en av dessa medeårsringsbredden uträknats kaenderårsvis för tiden rgoo De såunda erhåna fyra årsringsserierna redovisas grafiskt i fig. g-rz (undre diagrammet). På anaogt sätt som för hea årsringsmateriaet har sedan årsringsbreddens ådersavtagande eiminerats och årsringsindexserier faststäts för de oika trädkasserna. De för eimineringen erforderiga utjämningsfunktionerna framgå av tab. r6, medan årsringsindexserierna redovisas numeriskt i tab. 17 och grafiskt i fig (övre diagrammet). Enigt den förra tabeen representeras trädkass 4, d. v. s. de som undertryckta rubricerade träden, av det största antaet provträd. I viss mån beror detta på det

42 Årsrim~sindex,% Annva rtn;> tndrzx,% ,----, ,~ --. o Arsringsbredd, 1f1oo mm Annva rtijp widh, Ytoo mm 120.?~ , ~~--~ ~ ~ ~ ~ År ~ar Fig. g. Årsringens genomsnittiga bredd, årsringsseriens ådersavtagande samt årsringsindex (övre diagrammet) för de 236 st. provträden tihörande trädkass r. Annua ring's average width, annua ring series age decrease and annua ring index (upper diagram) for the sampe trees beonging to tree cass r. ÅrsrinQsindiZx, 'Yo Annua rim~ ;n de K, % , ,----,----,---, ~--~ ~--~~--+---~--~~ ~ Årsringsbredd, Y1oomm 100 Annua rin(j ~dh, 0oomm BO R rl \T g. f A. 'O o Å Y\ L!\ 'd \" o-' ~ 1/ v 'd ~ ~t \ ~ År Year Fig. 10. Årsringens genomsnittiga bredd, årsringsseriens ådersavtagande samt årsringsindex (övre diagrammet) för de 176 st. provträden tihörande trädkass 2. Annua ring's average width, annua ring series age decrease and annua ring index (upper diagram) for the 176 sampe trees beouging to tree cass 2.

43 ÅrsrinQsind<Zx, 'o Annva rinq ;i7dey, % 140,----,----,----,----,-----,----,----, ~--~ Trädkass:3 7/->ee e/ass ~--~~--~----~--~ ~ ÅrsrinQsbredd, Y1oo mm Annva rin~ 80 wi:fh, 0oomm 60 4 v n o 0..0 tf 'D- )-U 40 n-<:>-< s:z:\ T\ 7\ ö 0- ~ ~? \ N~ ~ 1/ v ö (5 ~ År Vear Fig. II. Arsringens genomsnittiga bredd, årsringsseriens ådersavtagande samt årsringsindex (övre diagrammet) för de 214 st. provträden tihörande trädkass 3 Annua ring's average width, annua ring series age decrease and annua ring index (upper diagram) for the 214 sampe trees beonging to tree dass 3 ÅrsrinQsindex,% Annua rh~ ;adex, % ,-----,----,----,----,----,----,----,----- Trädkass:4 Jree dass ~~ ~~ ~~ ~ ÅrsrinQsbredd, Yoomm Annva rif(,j w;dfh, Ytoomm : År ~ar Fig. 12. Arsringens genomsnittiga bredd, årsringsseriens ådersavtagande samt årsringsindex (övre diagrammet) för de 282 st. provträden tihörande trädkass 4 Annua ring's average width, annua ring series age decrease and annua ring index (upper diagram) for the 282 sampe trees beonging to tree dass 4

44 BO EKLUND ÅrsrinQsindrzx,Yo Annua ri(> tid(u,% ~ ~--~r---~ < ~--~----~--~ ~--~--~ ÅrsrinQsbr12dd, V1oo mm 100,a o h v ~ ~ p.., r\!\ Aua rh\) w;d/h, 0oomm ~ f{ }q ~ -., Y\ M f ~ b-' V\ IV "d H ba; År Year Fig. 13. Arsringens genomsnittiga bredd, årsringsseriens ådersavtagande samt årsringsindex (övre diagrammet) för de 6z6 st. provträden tihörande trädkasserna 1-3. Annua ring's average width, annua ring series age decrease and annua ring index (upper diagram) for the 626 sampe trees beonging to tree casses 1-3. vid uppskattningen av provytorna i orörd skog tiämpade tivägagångssättet för uttagandet av provträden. Dessa skue nämigen uttagas objektivt band de av träden på provytan, vika vid stamräkningen konstaterats ej vara behäftade med vissa sjukdomar, skador eer tekniska feaktigheter. Enär frekvensen sådana träd i orörd skog som rege är mindre band de undertryckta träden än band de övriga trädkasserna, kommode förra att i undersökningsmateriaet biva representerade av ett oproportionerigt stort anta årsringsundersökta provträd. I stort sett måste dock antaet provträd inom samtiga de fyra trädkasserna betecknas som tiräckigt för att åtminstone i stora drag återgiva årsringsvariationerna för träden inom de oika kronskikten. För att erhåa ett objektivt mått på samvariationen mean årsringsindexserierna för de oika trädkasserna ha korreationskoefficienterna för oika kombinationer av trädkasser bestämts. Resutaten av dessa korreationsräkningar framgå av tab. r6, enigt viken den högsta samvariationen föreigger mean årsringsindexserierna för trädkasserna r och 2. Mean den förra och

45 GRANENS ÅRSRINGSVARIATIONER 4I Tab. I8. statistiska data för funktion K: 3 Statistica data for the function K: 3 Variabe.... å i nt max. r6'- Variabe =! Anta da- k k Kottpoäng % gar, st. Con e yied, points Number of days Variaben avser år... n n n n-i The variabe refers to the y ear Tid av året... - r6/s-3i/7 - - Period of the year Regressionsko efficienter (b) I,038r -3,510-2,829-0,04053 Regression coefficients (b) Regressionskoefficienternas medefe (c: b) - o, r 3 6o I, I 2 8 I, 054 standarderror "of the regressi on coefficients ('b ) Partiea korreationskoefficienter ,774*** -0,446** -0,395* -0,443** Partia earreation coeffi- cients Spridning redetaet I2, kring a verage -v- s~~~~:;i~n funktionen o o 6, 9 from the function Mutipe korreationskoefficient... o o o o o o o o Mutipe earreation coefficient Konstanten a har värdet I03, 3 r. The eonstant a has the vane Funktionen avser trädkasserna I-3 The function reates to the tree casses ,854*** J:tmax. Cesiusgrader Degrees Cesius n-i I6/7-3I/8 0, J: N Miimeter Miimetres (n-i)-n Iji2-I5/5 -O, 05'9 8 0, o,z86 - ~ trädkass 3 är korreationen något ägre eer av samma styrkegrad som mean trädkasserna 2 och 3 Trädkass 4 uppvisar en utprägat hög samvariation endast med den senare av dessa båda, medan korreationen bir avsevärt ägre, då jämföresen utsträckes ti att avse trädkass 2 och i a synnerhet ti trädkass I. En okuär jämförese mean årsringsindexserierna enigt fig. g-r2 ger tydigt vid handen, att dessa successivt ändra karaktär från trädkass I ti trädkass 4, för viken senare indexserien framstår som i viss mån särprägad. Särskit anmärkningsvärda skinader i årsringsindex föreigga därvid för t. ex. kaenderåren rgr2-i9i7 och rg38-rg4i. Årsringsserien för trädkass 4 har föjaktigen registrerat det direkta kimatinfytandet jämte de kimatiska sekundärverkningarna på ett något annorunda

46 BO EKLUND ÅrsrinQsindczx,% Annva rin9 index,% ,,----,----,----,-----,----, ,----, ~ ~ ~--~ ~--~--~ År Year Fig. q. Jämförese mean årsringsindex för trädkasserna 1-3 (626 st. provträd från 69 st. provytor) och enigt funktion K: 3 beräknade, vika senare markeras av de finare rundarna och sammanbindningsinjerna. Comparison between the annua ring index for tree casses r-3 (626 sampe trees from 69 sampe pots) cacuated in accordance with the function K: 3, the atter being indicated by the thinner circes and the interconnecting ines. sätt än de övriga trädkasserna, särskit då trädkasserna I och 2. Enigt det föregående måste den ifrågavarande trädkassen betraktas som överrepresenterad i undersökningsmateriaet. Härti kommer att trädkass 4 endast torde svara för en jämföresevis ringa de av granens totaa tiväxt inom det aktuea breddgradsområdet. Dess betydese torde för övrigt undan för undan komma att minska i samma mån som åggaringarna öka i omfattning. På grund av vad nu sagts har det ansetts motiverat att bestämma kimatfunktioner av samma typ som regressionsuttrycken K:I och K:2 men utesutande baserade på det för trädkasserna I--3 föreiggande årsringsmateriaet. Den för uträkning av årsringsindex erforderiga funktionen för ådersavtagandet (jfr s. n) har genom numerisk utjämning av årsringsserien faststäts ti: I y = IJ, ,0 X 8 x-- I 27 Årsringsindexserien för trädkasserna I--3 återges numeriskt i tab. I7 iksom även grafiskt i fig. I3. Genom regressionsanaytisk bearbetning av årsringsindexserien för trädkasserna I--3 i förening med de oberoende variaber, som kommit ti användning för bestämning av funktion K:I, har föjande funktion erhåits: åi = I03,3I + I,038I X n 1 max 16o_- 3,5I0 X kn-- 2,829 X kn-r- - 0,04053 X.E t max (n-r)-- 0,059I8 X.EN K : 3 För funktionen utmärkande data ha sammanstäts i tab. I8. Vid t-prov.erhåer man nu något högre värden än för motsvarande variaber i funktion

47 GRANENS ÅRSRINGSVARIATIONER Tab. 19. statistiska data för funktion K: 4. Statistica data for the function K: 4 43 Variabe..... Variabe ;:,'! Variaben avser år.... The variabe refers to the year Tid av året...,.... Period of the year Regressionskoefficienter (b).... Regression coefficients (b) Regressionskoefficienternas medefe (eb) standard error of theregression coefficients ( b) Partiea korreationskoefficienter Partia earreation coefficients å i % n Anta dagar, st Number of days n I6/S-3I/7 + 0,9992 0, I ,752*** k k Kottpoäng Cone yied, points n - - n-i -3,445-2,857-0,04094 I, I 6 2 I, o86 ~t max. nt max. r6 - Cesiusgrader Degrees Cesius n-i I6/7-3I/8 0, ,424** -0,384* -0,431**!medetaet. 12,5 Spridning kring.... average '----' '------' ' st;r~:r~h~eviation funktionen , I function Mutipe korreationskoefficient.. Mutipe earreation coefficient Konstanten a har värdet 95, 84. The eonstant a has the vaue Funktionen avser trädkasserna 1-3. The function reates to the tree casses r-g. o,84o*** K:r, viket innebär en svag ökning i fråga om dessas signifikans. Den mutipa korreationskoefficienten uppgår ti 0,854*** mot 0,838*** för funktion K: I. Ökningen kan förefaa skäigen obetydig men bör bedömas mot bakgrunden av att korreationskoefficienten mean årsringsindexserien för trädkasserna r och 2 utgör o,g36*** och mean den förra och trädkass 3 o,88o***. Som framgår av fig. 14 uppvisar funktion K:3 en förhåandevis god överensstämmese i fråga om de observerade och enigt densamma beräknade årsringsindexvärdena. I en särskid regression har vid sidan av de i funktion K:3 ingående fem variaberna även infytandet på årsringsindex av en variabe för kottpoängen under det närmast efterföjande kaenderåret (k n + I) prövats. Denna variabe skue ämna uppysning om, huruvida en de assimiat undandrages årsringsbidningen för att tagas i anspråk för anäggning av de knoppar, vika föjande år utveckas ti färdiga kottar. Variaben visade sig emeertid endast ha ett svagt och ej signifikant infytande på årsringsindex. Regressionskoefficienten befanns - i ikhet med för de båda.

48 44 BO EKLUND ArsrinQs1nd12x, % Armua rim{ index, % ,----,---,----,----, ,----,---,----, ~---+--~----~--4---~--~----~--+---~ År Vear Fig. 15. Jämförese mean årsringsindex för trädkasserna 1-3 och enigt funktion K:4 beräknade, vika senare markeras av de finare rundarna och sammanbindningsinjerna. Comparison between the annua ring index for tree casses r-3 cacuated in accordance with the function K: 4, the at-ter being indicated by the thinner circes and the interconnecting ines. övriga variaberna för kottproduktionen-vara negativ, viket möjigen kan tokas som ett uttryck för att knoppanäggningen är en assimiatkrävande process. Nederbördsvariaben utövar emeertid atjämt ett svagt infytande på årsringsindex, ehuru den nu tenderar att vara signifikant skid från o. Om på anaogt sätt som tidigare skett i fråga om funktion K:z nederbördsvariaben utesutes, erhåes föjande funktion: å i = 95,84 + 0,9992 X nt max r6o X k n- 2,857 X k n-r- - 0,04094 X.E t max (n-r) K: 4 En jämförese mean de oika statistiska karaktärerna för denna funktion och funktionen K:z enigt tab. 19 och 15 respektive, visar att de båda regressionsuttrycken äro tämigen ikvärdiga. En grafisk jämförese mean den ursprungiga årsringsindexserien för trädkasserna r -3 och de enigt funktion K:4 beräknade återfinnes i fig. 15. Den starka överrepresentationen av trädkass 4 i det årsringsmateria, som igger ti grund för funktionerna K:r och K:z, ger anedning ti att för praktiskt bruk rekommendera funktionerna K:3 och K:4 i nämnd ordning. 1 Då ånringsindexserien för trädkass 4 använts för att bestämma en regression av samma typ som funktionerna K: z och K: 4, har som resutat erhåits: åi = 90,33 + 0,7754 X n 1 max r 6o_- 2,616 X kn -!,270 X kn-r- - o,oz6zz X 2: t max (n-r) K: 5 För denna funktion uppgår den mutipa korreationskoefficienten ti endast o,6gz*** eer ti ett avsevärt ägre värde än för funktionerna K: r-k: 4 Enigt t-prov utövar endast variaben n 1 max r 6 o_ något starkare infytande på årsringsindex (signifikans en1ig.t ***). De tre övriga variabernas infytande är svagt och deras regressionskoefficienter

49 GRANENS ÅRSRINGSVARIATIONER 45 Årsringsindex för s-årsperioder Då man jämför enigt funktionerna K:1-K:4 beräknade värden pa arsringsindex för oika kaenderår med de enigt respektive observationsmateria föreiggande, bir hehetsintrycket, som framgår av fig. 7-8 och 14-15, att överensstämmesen på det hea taget är tifredsstäande. För en de kaenderår är dock samstämmigheten mindre god, såsom t. ex. är faet beträffande år Man bör emeertid ha i minnet, att de framagda funktionerna grunda sig på förhåandevis begränsade och devis osäkra utgångsdata. Särskit gäer detta, viket uttryckigen betonats i ett föregående avsnitt, de av variaberna, som återgiva variationerna i granens kottproduktion. Som ett amänt intryck av den regressionsanaytiska bearbetningen kvarstår, att man inom ramen för det tigängiga observationsmateriaet i fråga om meteoroogiska data och kottproduktion knappast har utsikt att i någon högre grad kunna öka tiföritigheten, då det gäer att medest en funktion beräkna årsringsindex. Man måste också ha kart för sig, att funktionerna stundom eda fram ti beräknade värden rätt avsevärt avvikande från årsringsindex enigt ett föreiggande årsringsmaterial De framagda kimatfunktionerna syfta i främsta rummet ti en orienterande kännedom om årsringsbreddens kimatiskt betingade variation hos granen inom det aktuea breddgradsområdet. Funktionerna äro även avsedda för att komma ti användning vid korrigering av för större eer mindre skogsområden konstaterade tiväxtbeopp i riktning mot ett mera normat kimatäge. Detta representeras därvid av årsringsindex 100 %, viket värde föjaktigen motsvarar medekimatet under tiden sådant detta registrerats av granens årsringar i orörda bestånd inom breddgradsområdet (EKLUND 1954). Vid sådana kimatkorrektioner tidrager sig årsringsindex för det enskida kaenderåret mindre intresse än ett genomsnittigt indexvärde för en serie på varandra föjande kaenderår. Faststäandet av index för t. ex. en 5- eer 10-årsperiod medför vanigen, att avvikeserna mean enigt funktionen uträknade och >>sanna>> indexvärden i viss mån utjämnas. I det nyssnämnda arbetet (EKLUND 1954, s ) har förf. rekommenderat, att då man avser att kimatkorrigera ett konstaterat tiväxtbeopp, 5-årsperioden bör användas som underag för den egentiga tiväxtberäkningen i stäet för den inom praktiskt skogsbruk amänt bruka~e 10-årsperioden. äro i samtiga fa ej signifikant skida från o. Beträffande.-ariaberna k n och k n-r sammanhänger detta sannoikt med att träden tihörande den ifrågavarande trädkassen som rege äro dåiga kottproducenter. Funktionen K: 5 bör ej komma ti praktisk användning utan angives här närmast för fuständighetens sku.

50 BO EKLUND Tab. 20. Jämförese mean fortöpande s-årsmedeta av årsringsindex enigt observationsmateriaet och enigt funktion. K: r-k: 4 beräknade. Comparison between the s-year moving averages for the annua ring index from the observation materia cacuated in accordance with the functions K: r-k: 4 S-årsperiod 5-year period Trädkass 1-4 Trädkass 1-3 Tree dass I -4 Tree cass I-3 Fortöpande s-årsmedeta av årsringsindex enigt 5-:year rnaving averages for the annua ring index observations- funktion observations- funktion materiaet function materiaet function observation observation materia K: I K:2 materia K:3 K: ,1 JOO, 9 99,8!O, I I02,I 100,8 I90I-I90S 100,4!02,0 JOO, g 99,9 103,2 101, , 0 g8,6 g8, 2 g6,7 99,5 gg,o roo, r 99,3 99,3 100,4 99,9 99, IOO, 5 99, I 99,I 101,3 99,6 99,5 I90S-I909 99,6 99,6 99,4 100,5 roa, z JOO, o 1906-rgro 99,8 97,7 g8,o 100,8 98, I g8,5 907-I9II 99,7 g8,o 97,9 100,5 g8,4 g8,3 rgo ,4 99,9 99,6 IOI,o 100,6 100, g8, 2 g6,8 g6,6 g8, 2 97, I9ID--I9J4 100,3 97,2 97, I JOO, I 97,6 97,6 I9II-I9IS roa, o 9S,o 94,8 99,2 9S,4 9S,2 I9I2-I9I6 OJ, o 94, 0 94,8 99,7 94,3 9S,2 I9I3-I9I7 102,7 9S,9 g6,4 101,2 g6,3 g6, ,5 97,4 97,6 ror, r g8,o g8,2 I9IS-I9I9 103,9 99,2 99,6!02,5 100, I 100,6 rgr ,6 102,6 103,5 101,6!03,6!04, roa, o 10!,8 102,0 99,5 102,8 103,0 rgr ,7 102,4 103, I!00,7!03,2 104, I ,I 100,3 IOI, I 99,5!00,9 101, ,6 g6,8 97,3 9S,2 97, 0 97,6 I92I-I92S 93,4 9S,o 94,7 94,4 9S,2 94, , I 9S, 2 9S,6 93,4 9S,5 g6,o ,6 gr,o 91,4 go, x 91,2 91, S,4 88,9 8g,I 86,9 88,9 8g,I I92S-I929 8g,4 9!,6 gr, 5 91, I gr, 8 91, ,0 9S,7 g6,o 93,6 g6,2 g6, ,4 93,6 93,5 91,7 94,0 93,8 rg ,2 g6,3 9S, 8 93,3 g6,7 g6, !00,3 103,8 103,2 IOI,6 104,9 104, g8, 5 102, I IOI, 8 99,7!03, 3!03,0 I93I-I93S 9S,7 g6,4 g6,3 g6,4 97,2 97, !02, 3 102,6 103,3 103,4 103,8!04, ,I 104,2 IOS,2 105,3 IOS,7 ro6, ,3 99,7 IOI, 5 101,2 IOO, 8 102,9 I93S-I ,7 100,4!02,4 104,2 101,8 104, I ro8,9 ros, o ro6, 2 III, 5 107,0 ro8, III, 9 ro6,6 106,2 IIS,6 ro8, 8 ro8, ,9 103,8 103,0 II O, g ros, 8 104, ,3 IOS,6 104,4 III, 8 107,5 ro6, ,2!04,4 103,4 IOS,9 106,2 ros, o

51 GRANENS ARSRINGSVARIATIONER 47 Fortöpanda S-årsm<2dczta av årsrinqsindczx,% S-y~ar mo v h(> avt:?ra(jt:?s of annua r in (J /i?de..r, % ~ ):0 ~ ~ ).Q ~ f'o_,... " ~ ~ ~-o-< ~ -v ~ ~ ~ ~ År Year Fig. 16. Jämförese mean fortöpande s-årsmedeta av årsringsindex enigt hea observationsmateriaet (samtiga trädkasser, representerade av go8 st. provträd från 6g st. provytor) och enigt funktion K: I beräknade. I ikhet med i fig äro de förra medetaen betecknade med grövre rundar och sammanbindningsinjer än de senare. Comparison between the 5-year moving averages for the annua ring index from the whoe of the observation materia (a tree casses represented by go B sampe trees from 6g sampe pots) cacuated in accordance with the function K: I. As in fig. r7-rg, the former average vanes are indicated by thicker circes and interconnecting ines than the atter. En uppfattning om hur medeårsringsindex för oika 5-årsperioder, uträknade i enighet med funktionerna K:I-K:4, förhåa sig i jämförese med medetaen enigt observationsmateriaet, erhåes genom att jämföra de i tab. zo redovisade fortöpande medetaen. Vid bestämning av spridningen för differenserna mean enigt observationsmateriaet föreiggande och med ed- Fortöpande 5-årsmedata av årsrinqsind<2x, % 5-yrzar movinrj avera((rzs of annva rtn(( index,% A p ~ ~ 'ö-< ~ ~ ~d ~ ~ ~ a...,...,...o... J"LA R-. ~ A År Vear Fig. 17. Jämförese mean fortöpande s-årsmedeta av årsringsindex enigt hea observationsmateriaet och enigt funktion K: 2 beräknade. Comparison between the 5-year moving averages for the annua ring index from the whoe of the observation materia, cacuated in accordance with the function K: 2.

52 BO EKLUND Fortöpand~ 5-årsm~deta av årsrinqsind12x. % S-yeO'r movh(j O'Vera~es o annva rtå(j index, % R:R re -v '~:f{ ~ 0-J-,_ ~ ~ ~ "'' ~ & ~ ~ ~ Q Ar \Iear Fig. I8. Jämförese mean fortöpande s-årsmedeta av årsringsindex för trädkasserna I-3 (626 st. provträd från 69 st. provytor) och enigt funktion K:3 beräknade. Comparison between the s-year moving a verages for the annua ring index for tree casses r-3(626 sampe trees from 69 sampe pats) cacuated inaccordance with the function K:3. ning av funktionerna K:r-K:4 beräknade fortöpande s-årsmedeta ha föjande värden erhåits: Spridning för differenser mean s-årsmedeta enigt observationsmateriaet och enigt funktionerna beräknade : K: r 3,1% K:2 3,0% K:3 2,9% K:4 2,9% Trädkass r-4. Trädkass r-3 Fortöpand12 5-årsmedeta av årsrin<~sindex, % 5-yeO'r mov;i-(j aver8<;jes of O'nnua rim:( index, % ,._o_... f> ~ 0--r-. R:< ~ A v-u-0-' ~ ~ ~ ~ ~ År YeO'r Fig. Ig. Jämförese mean fortöpande s-årsmedeta av årsringsindex för trädkasserna I-3 och enigt funktion K:4 beräknade, Comparison between the s-year moving avetages for the annua ring index for tree casses r-3 cacuated in accordance with the function K:4.

53 GRANENS ARSRINGSVARIATIONER 49 En övergång från årsringsindex för enskida kaenderår ti fortöpande s-årsmedeta medför en mycket iögonfaande dämpning av variationerna kring indexvärdenas normanivå, d. v. s. 100 %, viket åskådigt framträder, då fig. 7-8 och 14-1S jämföras med fig I de fyra senare ha S-årsmedetaen enigt respektive observationsmateria- fig avse årsringsmateriaet för trädkasserna 1-4, fig det för trädkasserna markerats med något grövre rundar och sammanbindningsinjer än de enigt respektive funktioner beräknade. s-årsmedetaen ha därvid genomgående avsatts vid det mot periodens mitt svarande kaenderåret. Av de fyra kimatfunktionerna uppvisar enigt fig. 18 funktion K:3 närmast föjd av funktion K:4 den synbarigen bästa anpassningen ti observationsmateriaets medeindex. Mera påtagiga differenser mean dessa och de enigt funktionerna beräknade värdena föreigga särskit beträffande perioderna 19n-191S , viket givetvis sammanhänger med de avsevärda skinader, som för samtiga funktioner föreigga mean observerat och beräknat årsringsindex för de båda kaenderåren 191S och 1916, särskit då för det förstnämnda. Ti föjd av att för åren beräknade årsringsindex ej nå upp ti de enigt observationsmateriaen föreiggande mycket höga värdena eder beräkning enigt funktionerna ti för åga s-årsmedeta för perioderna , och Granens årsringsvariationer efter år 1944 Den regressionsanaytiska bearbetningen av observationsmateriaet har utmynnat i kimatfunktioner, vika bygga på hypotesen, att granens årsringsvariationer inom det aktuea breddgradsområdet stå i samband med variationerna i värmetiförsen och kottproduktionen under i första hand det aktuea, men i viss mån även det närmast föregående kaenderåret. I samband med diskussionen över de oika kimatfunktionerna ha jämföreser gjorts mean enigt dessa beräknade och enigt observationsmateriaet föreiggande värden på årsringsindex för tiden (jfr fig. 7-8 och 14-1s). Emeertid gör sig ett behov gäande att pröva funktionerna på ett annat årsringsmateria, särskit då för tiden efter år Med tihjäp av funktionerna kan årsringsindex bestämmas för detta tidsavsnitt. För detta ändamå ha medevärden uträknats för de i funktionerna ingående oberoende variaberna på anaogt sätt, för viket tidigare redogjorts beträffande de meteoroogiska variaberna och kottpoängen. De ifrågavarande medetaen redovisas i tab. 21. I denna återfinnas även de årsringsindex, som erhåits sedan ifrågavarande värden insatts i de båda funktionerna K: 3 och K: 4 Dessa index utvisa, att några mera påtagigt gynnsamma eer ogynnsamma

54 '50 BO EKLUND Tab. 21. Utgångsdata för bestämning av årsringsindex för tiden enigt funktionerna K:3 och K:4 jämte medeårsringsbredden för vissa dear av riksskogstaxeringens provträdsmateria från region II. Initia data for determining the annua ring index for the period in accordance with the functions K:3 and K:4 and aso the mean annua ring width for certain parts of the Nationa Forest Survey's sampe tree materia from region II. Årsringsindex beräknat enigt Medeårsrings- Variabe (jfr s. 30) funktionen bredd en. riks- Variabe (see p. 30) Annua ring index skogstaxeringen År cacuated in accord Mean annua ring Y ear ance with the width in accordance function with the Nationa Forest Survey ntmax r6 - k n k n--i 2:t max (n-r) 2:N K:3 K:4 % rfroo mm ,54 I, 3 I ,2 92,6 82,I ,38 2, r ,6 92, r I,z7 2, ro8,o 107,o ros, o r,s5 1,27 I roz,o 84, r,z7 I,S I 58 98,7 98,4 88, so I,6z I,z ,0 roz,o 90, r,r7 r,6z ,7 87,7 82, I, 85 r,r ,r 91,o IOI,g ,23 r,ss II2,r II2,8 r r s, o o 3,75 1, ,3 103, ,38 3, >9 95,9-1 Medeårsringsbredden för år 1943 utgjorde 88, r och för ,5 r/roo mm. The mean annua ring width in 1943 was 88.r and in rfroo mm. växtår ej inträffat under tiden Perioden kan närmast karakteriseras som jämföresevis norma. Det högsta värdet på årsringsindex visar sig föreigga för år 1953, viket år för övrigt utmärkes av stor samstämmighet med årsringsindex beräknat enigt de båda funktionerna (fig. 20). Den varma och nederbördsfattiga vädereken under högsommaren och eftersommaren år 1955 har synbarigen ej medfört något särskit anmärkningsvärt värde på årsringsindex. Detta kan möjigen bero på att väderekssituationen under den för årsringsbidningen mest aktiva tiden, d. v. s. från ungefär mitten av maj ti omkring månadsskiftet junijjui, ej nämnvärt avvikit från den normaa. Enär årsringsindex enigt kimatfunktionerna befunnits vara negativt korreerat med värmesumman för tiden 16 jui-31 augusti under närmast föregående kaenderår, böra de ogynnsamma verkningarna av den varma och nederbördsfattiga sommaren 1955 först komma ti uttryck i årsringsindex för år För att beysa årsringsutveckingen i orörda bestånd för tidsavsnittet efter år 1944 och därigenom möjiggöra en jämförese med i tab. 21 redovisade årsringsindex, förfogar skogsforskningsinstitutet endast över årsringsmateria från ett fåta provytor. Detta måste förutsättas vara prägat av de på prov-

55 GRANENS ARSRINGSV ARIATIONER 5I ÅrsrinQsindfZx, 'Ya Annua/ rinf? ii7dex, % 120 -r---,--,---,-----, ÅrsrinqsbrfZdd, 1f1oo mm Annua rinf? wtdh, Ytoomm 120 -r---,---,-----,-----, t-----i År ~ar ~ ~ År ~ar Fig. 20. Diagrammet ti vänster återger enigt funktionerna K:3 och K:4 beräknade värden på årsringsindex för tiden Den senare funktionen representeras av de finare rundarna och sammanbindningsinjerna mean dessa. Diagrammet ti höger iustrerar medeårsringsbredden under tiden enigt riksskogstaxeringens provträd från region II. Denna årsringsserie är förutom av kimatinfyteser även prägad av huggningsreaktioner. The diagram to the eft reproduces the vaues of the annua ring index for the period cacuated in accordance with the functions K: 3 and K: 4 The atter function is represented by the thinner circes and interconnecting Iines between them. The diagram on the right iustrates the mean annua ring width during the period in accordance with the Nationa Forest Survey's sampe tree materia from region II. Apart from eirnatic infuences, this annua ring series is aso affected by reactions due to cutting. ytorna rådande okaa kimatiska förhåandena och torde för den sku ej ämna en tiräckigt representativ bid av årsringsvariationerna inom det aktuea breddgradsområdet Givetvis hade det varit värdefut, om kimatfunktionerna kunnat prövas på ett fut representativt årsringsmateria från orörda granbestånd inom detsamma. Med hänsyn ti att förf. för närvarande är syssesatt med att söka framstäa kimatfunktioner även för ta, har en panerad insaming av sådant kompetterande årsringsmateria måst uppskjutas ti dess närmare erfarenhet vunnits beträffande funktionerna för ta. I avvaktan härpå kan det vara av ett visst intresse att återgiva resutaten av en orienteringsvis utförd jämförese mean kimatfunktionerna för gran och årsringsmateria från den atsedan år I953 pågående, årigen återkommande uppskattningen av Sveriges skogstigångar. I samband med denna riksskogstaxering insamas ett stort anta borrkärnor från stående provträd för bestämning av band annat virkesförrådets åriga tiväxt inom oika taxeringsområden, s. k. regioner. A v dessa faer huvudparten av region II - som omfattar Västernorrands än, andskapet Jämtand samt den inom Härjedaen faande deen av Övre Ljungdaens kommun- mean den 6z:dra och 64:de breddgraden. Riksskogstaxeringens årsringsmateria är emeertid icke bott prägat av de år från år varierande kimatiska förhåandena utan återspegar även huggningsreaktioner. Det är därvid knappast möjigt att effektivt separera de av kimatet betingade variationerna i årsringsbredd från de av huggningarna förorsakade. Med stöd av erfarenheterna från jämförande undersökningar

56 s z BO EKLUND över årsringsvariationerna i såvä orörda som i garade bestånd (jfr t. ex. NÄsLUND, I94Z, s , och EKLUND, I95Z, s ) förefaer det som om de förra variationerna så att säga >>så igenom>> i förhåande ti de senare. I brist på mera ämpigt jämföresemateria torde det vara av ett visst intresse att ägga en årsringsserie från den ifrågavarande regionen ti grund för en orienterande jämförese med enigt funktionerna beräknade årsringsindex för tidsavsnittet I943-I953 Härvid erinras dock om, att riksskogstaxeringens årsringsmateria ti föjd av huggningsreaktioner kan ämna en i viss mån skev bid av årsringsbreddens kimatiskt betingade variation. Vid mätningen av det vid I954 års taxering av region II insamade materiaet borrkärnor bestämdes för varje enskit provträd årsringsbredden kaenderårsvis bakåt i tiden t. o. m. år I943 Institutets avdening för skogstaxering har väviigt stät resutaten av dessa årsringsmätningar ti förf:s förfogande. För att erhåa jämförbarhet med årsringsserien för trädkasserna I-3, såedes med det observationsmateria på viket funktionerna K: 3 och K: 4 grunda sig, har av riksskogstaxeringsmateriaet utvats samtiga provträd med en åder överstigande IOO år. Dessas anta uppgår ti I 005 st. mot 6z6 st. för den av trädkasserna I-3 sammansatta årsringsserien. För att på ett objektivt pan kunna jämföras med enigt funktionerna K: 3 och K: 4 beräknade värden på årsringsindex borde rätteigen riksskogstaxeringens årsringsserie omföras ti årsringsindex med perioden Igoo-I944 som bas. Enär endast de båda kaenderåren I943 och I944 äro gemensamma för båda serierna, kan en säker konnektering av den nämnda årsringsserien i förhåande ti observationsmateriaet bakom funktionerna knappast med framgång utföras. Härti kommer att det senare materiaet avser gran i orörda bestånd, medan riksskogstaxeringens årsringsserie bygger på provträd representerande såvä av huggning intakta som i mycket oika utsträckning huggningspåverkade bestånd. Jämföresen har måst begränsas ti att endast avse för tiden I943-I953 beräknade årsringsindex med motsvarande medeårsringsbredder enigt riksskogstaxeringens provträd. Som framgår antingen av tab. ZI eer av fig. zo föreigger en i stort sett acceptabe överensstämmese mean de båda seriernas åriga variationer, dock med undantag av, att des årsringsbreddens starka nedgång från år I947 ti I948, des dess markerade stegring mean åren I95I och I95Z ej har motsvarighet i de med edning av funktionerna K: 3 och K: 4 uträknade värdena på årsringsindex. Jämföresen ger vid handen, att det är angeäget att den panerade insamingen av ett representativt årsringsmateria från orörda granbestånd kommer ti stånd, så att en mera ingående prövning av kimatfunktionerna kan företagas särskit för kaenderåren efter år I944 Redan i samband med diskussionen över de oika kimatfunktionernas anpassning ti årsringsindexserien för perioden Igoo-I944 har påpekats, att

57 GRANEN S ÅRSRIN GSV ARIA TIONER 53 för en de kaenderår, band dem framför at år 1915, reativt stora skinader kunna föreigga mean observerat och enigt funktionerna beräknat årsringsindex. Inom ramen för det utnyttjade meteoroogiska observationsmateriaet jämtede-tyvärr reativt osäkra- uppgifterna på granens kottproduktion, ha dessa divergenser dock ej nöjaktigt kunnat förkaras. Sammanfattning Huvudsyftet med det föreiggande arbetet har varit att beysa sambandet mean granens årsringsvariationer och kimatet inom det område av norra Sverige, som faer mean den 6z:a och 64:e breddgraden och som omfattar de.centraa dearna av Norrand. Undersökningen grundar sig på årsringsmateria från orörda bestånd, meteoroogiska observationer och iakttageser över kottproduktionen inom det ifrågavarande området. Årsringsvariationerna avse de 45 kaenderåre och ha för den fortsatta statistiska bearbetningen av observationsmateriaet uttryckts i form av s. k. årsringsindex. Detta är att betrakta som )>ett approximativt uttryck för kaenderårets egenskap av gott eer dåigt växtår med avseende på diametertiväxtem> (NÄsLUND, 1942). Genom regressionsanaytisk bearbetning av observationsmateriaet har konstaterats, att granens årsringsvariationer inom det aktuea breddgrads Området i främsta rummet uppvisar samvariation med temperaturförhåandena under tiden mitten av maj ti omkring sutet av jui under det kaender.år, då årsringen bidas. En hög värmetiförse under denna tid medför som rege ett högt värde på årsringsindex och omvänt. Temperaturförhåandena under senare häften av jui och under augusti av det närmast föregående kaenderåret återverkar även på årsringsindex. En hög värmesumma under nämnda tid har nämigen konstaterats verka sänkande på årsringsindex för närmast efterföjande kaenderår. Granens årsringsvariationer prägas även :av den år från år varierande kottproduktionen, som även i viss utsträckning år att anse som kimatiskt betingad. En rikig tigång på 1-årig kott under det aktuea, iksom även under det närmast föregående kaenderåret medför.såunda sänkt årsringsindex och omvänt. Mean årsringsindex och nederbörd har endast svaga korreationer visat sig föreigga. Detta kan möjigen tokas så, att den fuktighet, som även under nederbördsfattiga somrar står ti granens förfogande inom det ifrågavarande breddgradsområdet, merendes är tiräckig för att underhåa assimiationsprocesserna under den tid, då huvudparten av årsringen bidas. Undersökningen har även utvisat, att höstveden förefaer bidas reativt.oberoende av värmetiförsen under den tid, då höstvedbidningen normat

58 54 BO EKLUND äger rum, d. v. s. under senare häften av jui och första häften av augusti. Erforderiga assimiatmängder för uppbyggnad av såvä vårved- som höstvedeementet produceras av at att döma ti större deen redan under våren och försommaren. Igångsättandet av höstvedbidningen sker sannoikt ej under infytande av någon meteoroogisk faktor utan förmodigen som en föjd av en viss autonom periodicitet betingad av fysioogiska processer i träden. Av samtiga prövade uttryck för temperaturinfytandet, band dem värmesumman enigt antingen de dagiga maximitemperaturerna eer medetemperaturen, har antaet dagar med en maximitemperatur överstigande+ I6 C under tiden I6 maj-3i jui bättre än någon annan temperaturvariabe befunnits föja granens årsringsvariationer inom det ifrågavarande breddgradsområdet. Den regressionsanaytiska bearbetningen av observationsmateriaet har resuterat i fyra s. k. kimatfunktioner, av vika de med beteckningen K: I och K: 2 faststäts på grundva av årsringsindexserien för samtiga trädkasser. Funktionerna K: 3 och K: 4 ha bestämts med edning a v årsringsindexserien för trädkasserna I-3, d. v. s. för träd som vid fätarbetet bedömts tihöra de härskande, medhärskande och behärskade kronskikten. För praktiskt bruk rekommenderas de båda senare funktionerna och av dessa särskit K:3. I denna ingår, iksom även i funktionen K: I, nederbörden under vinter- och vårmånaderna som en särskid variabe. Enigt kimatfunktionerna K: 3 och K: 4 uträknade värden på årsringsindex uppvisa en förhåandevis god överensstämmese med observationsmateriaets årsringsindexserie för tiden I900-I944 Vid en orienteringsvis utförd jämförese med vissa dear av riksskogstaxeringens provträdsmateria ha funktionerna visat sig i grova drag återgiva granens årsringsvariationer under tiden I943-I953 inom ett område nära sammanfaande med det aktuea breddgradsområdet. Funktionerna torde som rege ej ämpa sig för bestämning av årsringsindex för enskida kaenderår utan böra företrädesvis användas för uträkning av medeårsringsindex för t. ex. 5-årsperioder, varigenom i de festa fa ett acceptabet uttryck erhåes för årsringsbreddens kimatiskt betingade variation. Funktionerna böra ej heer komma ti användning för bestämning av årsringsindex för mindre skogsområden eer enskida bestånd, enär i sådana fa granens årsringsvariationer ofta äro prägade av de okakimatiska förhåandena. Under aa omständigheter måste kimatfunktionerna tiämpas med kritisk bick och de erhåna resutaten om möjigt tid efter annan prövas genom jämförese med ämpigt årsringsmaterial

59 GRANENS ARSRINGSVARIATIONER Litteraturförteckning ANDERssoN, SvEN-OLOF, Om tidpunkten för den åriga diametertiväxtens avsu- tande hos ta och gran - On the Date of Competion of Annua Diametra Growth in. Pine and Spruce.- Medd. fr. Stat. skogsforskn.-inst., Bd 43:5. BERGSTEN, F., Nederbörden i Sverige. Medevärden (Engish summary). - Medd. fr. Sveriges Meteoroogiska och Hydroogiska Institut. Ser. C Nr 5 CoNRAD, V. and PoLLAK, L. W., Methods in Cimatoogy.- Cambridge, Massa~ chusetts. EKLUND, Bo, studier över årsringsvariationerna å Maingsbo fasta försöksyta nr L. - Svenska skogsvårdsf. tidskr., häfte skogsforskningsinstitutets årsringsmätningsmaskiner. Deras tikomst, konstruk-- tion och användning. - The Swedish Forest Research Institute's machines for meas- uring annua rings. Their origin, construction and appication. - Medd. fr. Stat.. skogsforskn.-inst., Bd 38: Fortsatta. studier över ett garingsförsök i stavagranskog. - Further Studies. reating to Thinning Experiments in a Spruce Poe Thicket. - Medd. fr. Stat. skogsforskn.-inst., Bd 41: Årsringsbreddens kimatiskt betingade variation hos ta och gran inom norra_ Sverige åren I90D-I944 - Variation in the Widths of the Annua Rings in Pine and Spruce due to Cimatic Conditions in Northern Sweden during the yeaxs I90D-I944 - Medd. fr. Stat. skogsforskn.-inst., Bd 44: 8. ERLANDSSON, STELLAN, Dendro-Chronoogica Studies. -Data 23 fr. Stockhoms. Högskoas GeokJono. Inst., Uppsaa. FisHER, RoNALD A., and YATES, FRANK, Statistica Tabes for Bioogica, Agri-. cutura and Medica Reseaxch. Third Edition. London. HEsSELMAN, HENRIK, Om taens höjdtiväxt och skottbidning somrarne I90D- I Dber den Höhenzuwachs und die Sprossbidung der Kiefer in. den Sommern, 190D-I903.- Medd. fr. Stat. skogsförsöksanst., häfte 1. HoLMSGAARD, ERIK, Årringsanayser af danske skovtrreer.- Tree-Ring Anayses. of Danish Forest Trees. - Det forstige Fors0gsv<esen i Dan.maxk, Bd XXII, Hft I. HusTJCH, I. und ELFVING, G., 1944 Die Radiazuwachsvaiiationen der Wadgren.zkiefer. Societas Scientiarum Fennica. Commentationes Bioogicae IX, 8. KoLMODIN, GusTAF, Väderekens infytande på taens diametertiväxt (Engish. summary). - Svenska skogsvårdsf. tidskr. MATERN, BERTIL, Kompendium i statistik. De I. Stockhom. METEOROLOGISKA IAKTTAGELSER I SVERIGE. Utgivna under åren av Kong!.. Svenska Vetenskaps-Akademien.- Observations meteoroogiques Suedoises. Pubiees. pendant es annees par L'academie Royae des sciences de Suede. Anstäda. och utaxbetade under inseende av Meteoroogiska Centraanstaten av Meteoroogiska Centraanstaten pax L'institut Centra de meteoroogie av Statens Meteoroogisk-Hydrografiska Anstat par e Service meteoroogique et hydroogique de Suede av Statens Meteoroogisk-Hydrografiska Institut pax L'Institut. meteoroogique et hydroogique de Suede. MIKOLA, PEITSA, Puiden kasvun vaihteuista ja n.iiden merkityksestä kasvututkimuksissa.- On Variations in Tree Growth and their Significance to Growth Studies. Communicationes Instituti Forestas Fenniae N:a 38: 5 NÄsLUND, MANFRED, Den gama norrändska granskogens reaktionsförmåga efter genomhuggning. - Die Reaktionsfähigkeit des aten norrändischen Fichtenwades. nach Durchhauung. - Medd. fr. Stat. skogsförsöksanst., häfte 33: 1. 0RDING, ASBJ0RN, Årringanayser på gran och furu. (Engish summary). -Meddeeser fra Det Norske Skogsfors0ksvesen, nr 32. RoMELL, LARs-GUNNAR, Växttidsundersökningar å ta och gran. - Recherches. sur a marche de 'accroissement chez e pin et 'epicea durant a periode de vegetation. - Medd. fr. Stat. skogsförsöksanst., häfte 22.