Den geologiska miljöns inverkan på grundvattnets halt av lösta växtnäringsämnen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den geologiska miljöns inverkan på grundvattnets halt av lösta växtnäringsämnen"

Transkript

1 KUNGL. SKOGSHÖGSKOLANS SKRIFTER BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY Nr 10 STOCKHOLM, SWEDEN 1952 Den geoogiska mijöns inverkan på grundvattnets hat av östa växtnäringsämnen Infuence of Geoogica Environment on the Composition of the Nutrients in Soution in Ground W ater BY TRYGGVE TROEDSSON NORRTÄLJE NORRTELJE TIDNINGS BOKTRYCKERI AB

2

3 Den geoogiska mijöns inverkan pd grundvattnets hat av östa växtnäringsämnen Av TRYGGVE TROEDSSON. Det är amänt bekant att grundvattnets inverkan på den skogiga produktionen är stor. skogsmarkens vattenfaktor har ur kemisk synpunkt i vårt and tidigare behandats av O. TAMM (1925, 1931). Föreiggande uppsats är ett preiminärt meddeande om de resu tat, som erhåjits vid grundvattenundersökningar, vika bedrivits vid skogshögskoans avdening föy skogig markära sedan I första hand har avsikten varit att få en uppfattning om grundvattnets kemiska egenskaper inom skogsmarker med oika geoogiskt underag. I den mån det varit möjigt ha områden med ikartade skogstyper, men på oika geoogiskt betingade områden uppsökts. En sådan undersökning i vårt and, med dess varierande kimatförhåanden, kan icke biva het invändningsfri. skogstyperna kunna på två okaer motsvara varandra, även om berggrundsförhåandena äro oika. Vegetationen är såunda ofta ej indikator på berggrundens sammansättning, utan är beroende av de ösa avagringarnas mäktighet och kornstorek, av fuktighetsfaktorer, kimat, topografi etc. Emeertid ha ett ferta undersökningar visat att markens mineraogiska beskaffenhet äger ett visst infytande på skogens växtighet. Denna inverkan behöver givetvis icke vara direkt utan kan även utövas indirekt genom den minerogena faktorns förmåga att t. ex. förbättra humustiståndet. En översikt av dyika undersökningar har EKsTRÖM (1946) ämnat, varför de icke skoa närmare behandas i detta sammanhang. Då den hydroogiska faktorn om man närmast tänker på grundvattnet spear en stor ro för skogen, igger det nära ti hands att behanda denna faktor i samspe med de geoogiska förhåandena. Det röriga grundvattnets hat av östa växtnäringsämnen är ett uttryck för den urakning som sker i marken och även ti en rätt hög grad för markvätskans sammansättning ovan grundvattennivån. En ur mineraogisk synpunkt rikare jordart ger het naturigt upphov ti ett eektroytrikare vatten än vad en fattigare jordart kan ge. Hur stora växingarna kunna vara kommer att behandas i det föjande. Det må påpekas att skogsmarkens grundvattenförhåanden icke behöva vara den dominerande faktorn för trädens näringstiförsel Den näring träden direkt upptaga ur grundvattnet kan vara förhåandevis åg. Trädens förmåga att upptaga det kapiärt och adsorptivt bundna vattnets näringshater i samband med rötternas direkta eer indirekta med

4 4 verkan vid markvittringen är troigen av större betydese. Härti kommer den viktiga de av näringsbehovet, som tifredsstäes genom everans från förna och humus. Om man emeertid stäer ett anta anaysvärden från ett geoogiskt enhetigt grundvattensområde i reation ti de anaysresutat som erhåas från ett närbeäget område me< het andra berggrundsförhåa1.1den kan man få en god uppfattning om de båda Jormationernas inverkan på grundvattnets hat av oika grundämnen. De områden, som varit föremå för grundvattenundersökningar äro beägna på ett ferta oika patser i meersta Sverige: I) Leptitgnejsområdet vid Bjurfors Kronopark, 3 km söder om Avesta. 2) Urbergsmorän starkt påverkad av kambrosiurbergarter i Rosagens inre skärgård, Grenhomen, 2 mi nordost Norrtäje. Området tihör Rosagens moränerområde (EKsTRÖM 1951). 3) Övre Daarnas porfyr, sandstens och diabasområden. 4) Ett ågproduktivt sandområde i översta J:.,agadaen, nära Vaggeryd (Möna försöksfät). s) Gnejsmorän, med starkt insag av jotnisk sandsten på Södertörns nordvästra hörn. Områdena äro angivna i ordning efter försökens omfattning. Huvuddeen av undersökningarna ha såunda varit föragda ti Bjurfors. Provtagningsmetodiken överensstämmer i huvudsak med den som RoMELL (1922) an ände sig av för markuftundersökningar. Apparaturen har sedan omarbetats av TAMM (I 925) för att medgiva vattenprovers upptagande ur moräner etc. Ett mässingsrör med 4,5 mm diameter, vari finnes införd en ståstång, någon cm ängre än sjäva röret; drives med hjäp av en hammare ner i marken ti 2 a 3 meters djup. Med hjäp av en kvicksiverpump sugas proven upp i provfaskor, som ti en början utgjordes av vanigt butejgas. Under det sista året har försök gjorts att även sama upp en de av vattenproverna i s. k. poyetenfaskor, för att därmed förhindra akaimetaer i gaset att ev. inverka på anaysresutaten. Försöken härmed äro ännu ej sutförda. I 20 mi gasfaskor med insipad propp tagas prov, som redan i fätet anayseras på mängden öst syre, två och trevärt järn, ph och edningsförmåga. Aven vattnets temperatur mätes för erforderiga korrektioner vid _anaysvärdenas beräkning. Mässingsrören ha vanigen stationerats inom försöksområdena des för att vinna tid vid provtagningen, då nedföraodet av rören mången gång är synnerigen besvärigt, och des för att erhåa fut ikartade provtagningsförhåanden. I de första mi har vanigen en högre eektroythat erhåits än i senare upptagna vattenmängder beroende på annan sammansättning hos det vatten, som stått stia i rören. Sedan eektroythaten i vattnet efter en stunds sugning bivit konstant tagas vattenproven. Järn och syre bestämmas enigt av O. TAMM (1931 p. 180) angivna och något modifierade metoder. Fördeen av att i fätet kunna bestämma des Fe++ + Fe+++ och des Fe++ är uppenbar. De grundämnen som bestämts på aboratoriet ha varit Fe, A, Mn, Mg, Na, K, Ca..Aven Si02 har bestämts; ph har bestämts en. Kiihus kaorimetriska metod. Denna ger tiföriga värden såvida vattnets buffertkapacitet är tiräckig för att indikatorns egendissociation icke ska ändra ph. De i grundvattnet östa humusämnena ha vid försök visat en tiräckig buffertverkan, men förf. vi dock anbefaa en viss försiktighet vid tokningen av de er

5 håna phvärdena. De små variationerna i värdena utgöra emeertid ett visst stöd för dess gitighet. Na, K, Ca ha bestämts ågfotometriskt, Mg kaorimetriskt med titangut, Mn enigt NYDAHL (1949) med ammoniumperoxidisufat, totat Fe med orthophenantroinmetoden. Anaysmetodiken kommer att behandas utförigare i ett senare arbete. Som ovan nämnts avser föreiggande arbete att framägga de anaysresutat, som härröra från områden med minerogent oika betingade jordarter, framför at moräner. För att undvika de stora fekäor, som måste uppstå vid undersökningar av detta sag, har försöksområden vats, där jordartstyperna varit så ikartade som möjigt, även om de ösa jordagrens mäktighet icke atid kunnat kontroeras. Vidare har det varit ett önskemå att arbeta med så ika skogstyper som möjigt, viket i många fa kan vara ytterst svårt att uppnå. På exempevis diabasstråket vid Ävdasåsen i övre Daarna är den minerogena faktorn påtagig, varför man där svårigen kan finna områden, som ur skogstypssynpunkt äga sin motsvarighet inom exempevis Daarnas sandstensområden. Därför har förf. ansett det primära vid dessa undersökningar vara att väja de ur geoogisk och hydroogisk synpunkt mest typiska områdena såsom provtagningsobjekt, varför skogstyperna stundom kommit i andra hand. I den sammanfattande anaystabeen ha de oika provtagningsområdena erhåit en karakteristik vad beträffar geoogi, markprofityp och skogstyp. Här nedan ska en kort r _ edogörese ämnas för de undersökta områdenas geoogi och vegetation: De kvartära avagringarna inom eptitgnejsområdet 3 km söder om Avesta utgöras av stora, nästan pana moränområden med sandigmoig morän. I smärre sänkor finnas ' vattensediment atifrån meanera ti grus. Moränen är svaad så snart terrängen höjer sig, men svaningsintensiteten varierar inom vida gränser. Stundom är denna knappast märkbar, i andra fa har materiaet starkt vattenbearbetats i ytan. Den sandigmoiga moränen får snarast anses vara en ordinär morän med hänsyn ti sin mineraogiska sammansättning. Synnerigen karakteristiskt för Bjurforsområdet är dess grundvattenförhåanden. Grundvattnet igger icke djupt a 2 meter och kommer kanske därför att utgöra den viktigaste markfaktorn inom området. Inom moränområdena förekomma ofta små fäckar eer tuvor av vitmossor. Så snart det förekommer en större sammanhängande sänka pägar en sumpvegetation förefinnas, som stundom ger upphov ti mäktiga torvbidningar. Detta är i stora drag Bjudorsområdets geoogi. Förf. har ;närmast undersökt grundvattnet inom de stora moränområdena och vad som där i synnerhet varit av intresse äro de små vitmossfäckarna med sin mycket begränsade utbredning, oftast bott en hav meter i diameter. Markprofien är vanigen järnpodso inom moränområdena, men där vitmassfäckarna uppträda bir profien snarast en övergångsform mean järnpodso och järnhumuspodso. De små fäckarnas spridda förekomst inom ett enhetigt järnpodsoområde gör att de få en otydig profiutbidning. Dessa fäckar bero på ett temporärt stiastående grundvatten. Underiggande berggrund kan genom en uppskjutande svag skåbidning kvarhåa sjunkvattnet. Den osvaade, stundom starkt moiga moränen kan förhindra en snabb grundvattensänkning och ikaså kunna eriga ager i ovaniggande svagrus förorsaka ett i ytagren 5

6 6 stiastående grundvatten. I tabe 3 är det såunda järnpodsoernas grundvatten, som stäts i reation ti de inom dessa områden förekommande vitmassfäckarnas grundvatten. I Bjurforsområdet finnas inom järnpodsoområdena vanigen tvenne skogstyper, des den rena husmosstypen, där fätskiktet är obetydigt utveckat och bottenskiktet utgöres av en matta av i huvudsak husmossor, och des den genom utgesning erhåna båbärstypen. Mean dessa tvenne typer finnas aa övergångnar, varför en noggrann beskrivning av skogssamhäena inom. varje oka skue vara berättigad. Då utrymmet i tabe 3 är begränsat och anaysmateriaet endast översiktigt framstäts och då arbetet är avsett att fortsättas, ha endast de knapphändiga uppysningarna om de oika skogstyperna medtagits. Då huvuddeen av undersökningarna utförts på Bjurfors kronopark har O. TAMMS (1935) mera direkt på Bergsagens skogssamhäen tiämpbara kassifikation kommit ti användning. Försöksområdet NO om Norrtäje Grenhomen igger på Harö i Rosagens inre skärgård. Jordarten är en ytstenig, eriggrusig morän, starkt påverkad av kambrosiurberg arter. Markprofien är närmast brunjord och vegetationen domineras av ta och gran med insag av björk. Aven områden med ek, ask och hasse förekomma. Vegetationen är snarast av en ågörtstyp med husmossor, båbärsris, harsyra och båsippor som karaktärsväxter. När de äda övträden förekomma i en större öväng bir örtforan betydigt rikare med b. a. Orchisarter. Inom försöksområdet igger kakgränsen (den kakhatiga jordarten) på större / djup än 60 cm (en. opubicerade undersökningar av P. ALMBERGER och B. MATTssoN MÅRN 1946). De genomsnittiga anaysvärdena erhåas i tabe 3. Under en översiktsresa i september 1949 insamades grundvatten från övre Daarnas diabas, porfyr och sandstensområden. På grund av en tämigen torr eftersommar försvårades grundvattenuppsugningarna ganska avsevärt. Förf. yckades dock erhåa grundvatten från resp. områden. Sandstensmoräner uppsöktes i trakten av Särna, där framför at de utprägade avtaskogarnas grundvatten undersöktes. Grundvatten från porfyrmoräner inom Avdaens västra revir och åsbydiabasmoränen vid Asen (Avdasåsen) insamades och anayserades. I möjigaste mån uppsöktes okaer, där bockstudier i moränerna på resp. bergarter gåvo så»rent» materia som möjigt. Våren 1950 påbörjades en provtagningsserie av grundvatten i samband med utäggningen av vissa gödsingsförsök inom Möna försöksfät invid Vaggeryd i Småand. Försöksfätet igger inom de ågproduktiva sandområden, som utfya Lagadaen. Vegetationstypen är vanigen vacciniumtaskog med hedartade gäntor (C. O. TAMM 1947). I tabe 3 ha även medtagits medevärden av grundvattenanayser från den sandigtgrusiga, av jotnisk sandsten påverkade moränen på Södertörns NVhörn invid Högantorps säteri. Trots det starka insaget av jotnisk sandsten i moränen hade grundvattnet höga hater av oika växtnäringsämnen. Förkaringen torde igga i att den kakhatiga gaciaeran på fera stäen underagrar de nedsvaade sand och grusavagringarna. Då hea försöksområdet utgör en suttning ned mot Mäaren kommer grundvattnet att passera sådana erager och därmed erhåa b. a. höga kaciumhater. Av tabe 3 framgår att varje moränområde har sitt karakteristiska grundvatten. Detta gäer framför at eptitgnejsområdet söder om Avesta i jämförese med Rosagens morän

7 7 erområde NO om Norrtäje. Även om en viss variation i edningsförmågan erhåes inom de oika försöksområdena visar anayserna en tämigen god konstans i sina u värden, om man behandar varje fuktighetstyp eer geoogiskt betingat område för sig. Ledningsförmågan är t. ex. O gånger större för Norrtäjeområdet än för Bjurforsområdet och detta gäer oavsett årstiden. På samma sätt erhåes en distinkt skinad i edningsförmågan mean sandstensmoränerna i övre Daarna och de övriga områdena. Grundvattnet i porfyrmoränerna är närmast jämförbart med det i eptitgnejsmoränernas järnpodsoområden. Mghat iksom phvärden äro kart högre inom Bjurforsområdet än inom porfyrområdena. Den ättvittrade åsbydiabasen ger upphov ti ett betydigt eektroytrikare grundvatten än Bjurforsområdet, medan de kvartsrika sand och grusavagringarna inom Möna försöksfät ämna en förvånansvärt hög edningsförmåga på sitt grundvatten, ett förhåande som knappast var att vänta då en jämförese mean de två sistnämnda områdenas minerogena sammansättning kart visar att Bjurforsområdet härvidag är betydigt bättre. Högantorpområdet har en i jämförese med de övriga undersökta områdena karakteristisk edningsförmåga med höga Mghater och Nahater. Tyvärr ha fuständiga årsobservationer av edningsförmågan i grundvattnet inom de oika områdena icke kunnat göras. I tabe ha trenne okaer från tre undersökningsområden sammanstäts, där årsvariationerna i edningsförmågan framgår. Vad som främst observeras är den konstanta edningsförmågan inom resp. områden under de tre år som försöken pågått. Det må tiäggas att först i oktober 1950 utpacerades fasta rör för uppsugning av grundvatten inom de oika okaerna. Dessförinnan får man antaga att uppsugningen av vattenproven icke kan ha skett på exakt samma provdjup, även om det varit en strävan att försöka nå det. Trots detta synes variationerna i edningsförmågan före och efter oktober månad 1950 icke ha påverkats av denna brist i den ikformiga försöksmetodiken. Tabe visar förutom en viss konstans i edningsförmågan även vissa antydningar ti årstidsvariationer. Såunda gäer för såvä Bjurforsområdet som Grenhomen att högre eektroythater erhåas des i mitten av sommaren och des under vintern. Under höst och vår erhåas ägre hater, beroende på ökade grundvattentiskott genom regn och smätvatten. De få anayser som hittis insamats från Möna visa samma tendens. Variationerna äro emeertid mycket små och anmärkningsvärt är att vårfödenas utspädande verkan på grundvattnets hat av näringsämnen icke är tydigare. Man kan antaga att dessa årsvariationer äro mera framträdande i sjunkvattnet och där de ösa avagringarna äro tunna. Undersökningar av årsvariationen i grundvattnets hat av östa växtnäringsämnen i erjordar ha utförts av JoHANssoN (1944) varvid tydiga skinader framkommo. Inom Bjurforsområdet äro variationerna i edningsförmågan och haten av oika näringsämnen inom järnpodsoområden å ena sidan och järnhumus och humuspodsoer å andra sidan uppenbar. Som ovan nämnts är det de små Sphagnumfäckarnas grundvatten som undersökts. Med en växande grun< vattennivå inom dessa tämigen begränsade vitmossfäckar föjer en variation i de reducerade betingeserna. Ledningsförmågan kommer därför att variera inom ganska vida gränser (se tab. 3). Förhåandena vore måhända het annorunda om man undersökte utprägade h umuspodsoprofiers grundvatten.

8 8 Tabe Den observerade variationen i grundvattnets edningsförmåga inom försöksområdena Bjurfors, Grenhomen och Möna. The variations of the conductivity of ground water from Bjurfors (eptitegneiss moraine), Grenhomen (archaean moraine with cambrosiurian materia) and Möna (gaciofuvia sand\ B jurfors Grenhomen Möna 1949 jui augusti september > oktober > november > 380. > december > 380. > 1950 januari > 390. > februari > 400. ' mars > 370. > apriseptember.. oktober > november > 420. > december > 420. > 1951 januari februari mars > apri > maj... juni... jui > augusti > september » oktober... november > december > 440. > 1952 januari > 433. > februari > 33. > 41. > 44. > A andra sidan ha försök inom Bjurforsområdet visat att 100 mm nederbörd under ett dygn icke i nämnvärd grad har påverkat edningsförmågan i grundvattnet i en sandigmoig morän på meters djup. Ungefär samma nederbördsmängd fördead på en 14dagarsperiod medförde icke heer någon förändring i edningsförmågan. I båda faen kunde kontroer av grundvattnet ske under 20 dagar efter det att nederbörden fait. Sjunhattnets ång. samma rörese i dyika jordarter medgiver tydigen att en viss jämvikt i edningsförmågan uppnås, så att grundvattentiskott i form av häftiga nederbördsmängder icke förändrar edningsförmågan i grundvattnet. Ur tabe 3 framgår vidare att ett samband råder mean åg Fe++hat och hög syrehat i grundvattnet ett förhåande som O. TAMM (1925) tidigare visat. För övrigt gäer att Fehaten är mycket åg för de ara festa proven. I grundvatten från Grenhomen äro

9 manganhater vanigare än inom de övriga områdena. Aven auminium tycks vara säsynt i grundvattnet inom andra områden än Grenhomen. Överhuvud taget visar den kambrosiurpåverkade moränens grundvatten en betydigt större koncentration av aa näringsämnen, men variationsgränserna äro också betydigt större. Inom Bjurforsområdet äro magnesium, kacium och natrium tämigen konstanta i järnpodsoernas grundvatten. Aven kacium varierar inom tämigen snäva gränser med några. få undantag. Stundom förekommer en reativt hög kaciumhat (se max. värden i tab. 3) i dessa grundvatten, förmodigen beroende på de urkakförekomster, som finnas i eptitgnejsen i form av smaa inser eer sprickfynader (jfr HALDEN 1950). skinaderna i porfyr och sandstensmoränerna äro icke stora. Anmärkningsvärt är dock att magnesium förekommer i högre hater i grundvatten från standstensmoränerna och att porfyrmoränerna synas ha ett ägre phvärde i sina grundvatten. Diabasmoränerna ha ett betydigt eektroytrikare vatten, endast kaiumhaterna förefaa något ägre än för sandstens och porfyrområdena. Såsom framgår av tabe 3 äro endast ett fåta anayser sammanstäda från övre Daarnas oika moränområden. Det har inte varit möjigt för förf. att utöka detta materia, varför man på nuvarande stadium icke bör draga förhastade sutsatser beträffande anaysvärdenas amängitighet. Dock må framhåas att en kar skinad förefinnes mean de oika områdenas jonkoncentrationer i grundvattnet. Trots att jonsagen växa inom Grenhomenområdets. grundvatten erhåes en viss konstans inom de oika okaerna på området ifråga. I detta pre::' iminära meddeanqe ha icke de oika okaernas grundvatten inom de undersökta områdena redovisats. Det må emeertid framhåas att de stora skinaderna mean max. och min.värden som erhåits för Grenhomenområdet gäer för området i dess hehet och icke för de oika okaerna. Dock förekomma vissa variationer inom en och samma oka i haten av oika jonsag. Denna variation gäer framför at kacium. Då provtagningen i de erigtgrusiga moränerna inom Grenhomen icke atid medger en direkt uppsugning av grundvatten bir man hänvisad ti i moränen innesutna sand eer grusinser. Dessa insers förbindese med markytan är obekant, varför det icke är utesutet att den starkt växande kaciumhaten kan bero på b. a. ytvattnets eer ovanför iggande agers sjunkvattensinfitration. Aven grundvattenytans äge (vid provtifäet) i reation ti kakgränsen i markprofien må beaktas. Med hänsyn ti att en viss konstans i edningsförmåga och i koncentration av ett ferta joner erhös okagruppsvis inom geoogiskt oikartade områden och att denna konstans enigt tabeerna visade sig vara gäande fera år i föjd (även om observationerna icke kunnat ske kontinuerigt) synes det som om grundvattnet tenderar ti att stå i jonbytesjämvikt med jorden. Hur snabbt denna jämvikt instäer sig måste bero des på jordartens kornstorekssammansättning och des på avrinningsintensiteten. De bägge faktorerna äro beroende av varandra, även om topografien betyder mycket för vattenrörigheten. Inom Bjurfors kronopark finnas tvenne tabestånd Fröbenbenningsbackarnas tabestånd och Dammsjöbestånden som uppvisa en för meansvenska förhåanden hög bonitet. Förvisso är det röriga grundvattnet av mycket stor betydese härvidag. Under det senaste året ha grundvattnets röreser i Fröbenbenningsbackarna observerats, varvid det fram 9

10 O Fig. I. De utefter suttningen av Dammsjöbestånden pacerade mässingsrören äro markerade med vita appar. Rören äro som synes utsatta ängs horisontea injer. The ground water sampes are drawn out of brasstubes (marked with white sheets of paper). för at gät att faststäa grundvattenytans nivå. Sommaren gjordes omfattande undersökningar för att bestämma grundvattnets röresehastighet. I övre deen av de bägge suttningarna grävdes ett anta gropar där koksat nedades. Groparna vara så djupa att grundvattnet nåddes. Utefter suttningarna pacerades sedan med jämna meanrum ett större anta mässingsrör, varmed vattenprov kund uppsugas (se fig. ). Före försökens början mättes edningsförmågan i grundvattnet i de oika mässingsrören. Den visade sig vara tämigen exakt densamma utefter suttningarna inom de båda okaerna. Maximivärdena av ekoncentrationen i de oika rören bestämdes med hjäp av edningsförmågan. Vid dessa försök erhös för Dammsjöbestånden en grundvattenhastighet av 0,5 m i timmen i rustengrus, där utningen var : 6,5. För Fröbenbenningsbestånden svagrus erhös för motsvarande utning en något större hastighet. Båda bestånden igga på suttningarna av en höjdpatå bestående av eptitgnejs, med insprängda grönstensgångar. Dessa gångar torde emeertid vara av obetydig omfattning. Fröbenbenningsbestånden stå på svagrus och sand med här och var iggande inser eer fickor med sandigmoig morän, som förbivit osvaad. Dammsjöbestånden stå ti stor de på ett svagt suttande sandområde invid Dammsjön. Bestånden sträcka sig emeertid även upp på ovanför iggande höjdområde, som utgöres av en bergkack utmed viken ett grovt rustensgrus finnes avagrat och uppför viket bestånden kättra. Bestånden sträcka sig dessutom ti en icke oväsentig de över ett nedanför höjden iggande sandområde, som är ett par meter mäktigt. Bestånd med höga boniteter äro icke ovaniga i bevattnade suttningar. Så är förhåandet med Dammsjöoch Fröbenbenningsbestånden. Det vore därför intressant att göra en upp

11 11 skattning av de mängder av växtnäringsämnen, som med grundvattnet passerar ned genom marken varje år. De ovan framförda anaysresutaten ha visat att grundvattnet tenderar ti att stå i jonbytesjämvikt med jorden under ånga tidsperioder med undantag för vissa smärre variationer under vintern och sommaren. Med utgångspunkt från medevärdena inom Bjurforsområdets järnpodsoområden är det därför möjigt att beräkna den åriga medehaten av oika växtnäringsämnen i det rinnande grundvattnet. Årsnederbörden för Bjurforsområdet är ca 550 mm och infitrationsområdet för den 2 ha stora suttning, där 'en de av Fröbenbenningsbestånden finnas, är beräknad ti 9 ha. Den åriga nederbörden inom detta område bir atså m3 I Fröbenbenningsbestånden har grundvattendjupet under två observationsår varit 810 cm högt (från underiggande berggrund räknat). Tack vare de ösa avagringarnas ringa mäktighet ha dessa bestämningar av grundvattennivåns äge kunnat göras ganska enket i samband med provtagningarna. Längre ned i suttningen bir grundvattenståndet högre. De angivna grundvattenståndssiffrorna gäa såunda endast för sjäva suttningen. Tyvärr omfatta de utförda observationerna av grundvattenytans äge endast de tidpunkter som finnas angivna i tabe. Om porvoymen för ifrågavarande jordart inom Fröbenbenningsbackarna är ungefär 37 % och medegrundvattendjupet 9 cm kommer det vattenskikt, som siar nedför suttningen om såunda jordartens voym frånräknas att vara drygt 3 cm mäktigt. (Härvid bortses från att grundvattenståndsmätningarna icke ske vinkerätt mot suttningens pan). suttningen där dessa försök utförts är ca 200 m bred och 100 m ång. Nedanför suttningen fortsätter de vackra tabestånden, men här bir det mäktiga sand och grusavagringar på hårt packad morän med ett betydigt högre grundvattenstånd. Aven andra grundvattentiskott än de som direkt komma från suttningen tiskjuta här. Det är såunda endast sjäva suttningens grundvattenförhåanden som undersökts. Det rinnande grundvattnets hastigbet i suttningen har bestämts ti 0,5 meter i timmen (se ovan) och dess skikttjockek ti 3 cm, varför det utefter den 200 m breda suttningen sker en ständig tirinning av 3 m3 i timmen. suttningen mottager på ett år m3 Nederbörden inom sjäva försöksytan har därvid förbisetts. I tabe 3 finnas medevärdena av näringshaterna i Bjurforsområdets järnpodsoområden angivna. Med utgångspunkt från dessa ha i nedre deen av tabe 2 beräknats de näringsmängder som transporteras av grundvattnet genom den undersökta suttningen pr år. Förf. har här tiåtit sig att ange mängden pr ha. Dessa siffror gäa såunda endast för denna suttning med dess ängd, tihörande infitrationsområde etc. Om sjäva suttningen varit ängre än 00 meter hade givetvis samma tiförda näringsmängd fått deas upp på ett större anta ha. Man får hea tiden ha i minnet att det är en kort suttning som undersökts och att den i grundvattnet erhåna konstanta näringshaten är ett uttryck för den jämvikt som uppnås genom: Den genom grundvattnet tiförda mineranäringsmängden ökad med det näringstiskott som kommer ovanifrån genom vittring, urakning etc. men minskad med de näringshater vegetationen tigodogjort sig ur det tiförda grundvattnets förråd. Hade undersökningen utförts i en betydigt ängre suttning under motsvarande omsändigheter hade förmodigen mera differentierade näringshater erhåits utefter suttningen.

12 12 Stä1as de erhåna värdena i reation ti de efter EBERMAYER (I 876) sammanstäda mängderna (tab. 2) av den åriga förbrukningen för ta resp. granskog får man en viss uppfattning om det röriga grundvattnets betydese i suttningar, där de ösa avagringarna icke äro atför mäktiga. Den av EBERMAYER anförda växtmasseproduktionen var för såvä gran som ta större än vad som uppnås inom Fröbenbenningsbestånden. I Fröbenbenningsbestånden tiför det rinnande grundvattnet magnesium och natriumhater som överstiga EBERMAYERS värden, medan kaium icke uppnår motsvarande mängder. Det åriga näringsutbudet av kacium är större än EBERMAYERS mineranäringsförbrukning för taskog, men ägre än motsvarande värde för granskog. U t budet av näringsämnen i bevattnade suttningar är förvisso mycket stort och i ovanstående fa är det den av vegetationen icke utnyttjade näringstigången, som förf. försökt bestämma. Trädens rötter biva tämigen outveckade, viket synes i de rotvätor, som ofta uppstår inom Fröbenbenningsbestånden. Aven om grundvattnet inte har höga hater av näringsämnen, så bir den ständiga tiförsen tiräckig för att träden bekvämt skoa kunna tifredsstäa sina mineranäringsbehov (C. O. TAMM 1951). Jämföras de genomsnittiga haterna i grundvattnet av de oika jonsagen inom B jurforsområdet och Norrtäjeområdet skue enorma mängder av utösta växtnäringsämnen passera trädens rötter i ikartade suttningar i det senare området. Undersökningar därav ha inte utförts, men den erhat Grenhomens moräner har även om den icke är stor motverkar ti en viss grad atför snabba grundvattenröreser. Ytavrinningen inom området bir av den anedningen dessutom ganska stor. Ovanstående beräkningar av näringsämnenas transport med det rinnande grundvattnet utefter en suttning och omfattningen av denna transport via på vissa bestämda förutsättningar. Vattenhastigheten är exempevis bestämd under några sommarmånader, varför de erhåna värdena på vattnets rörighet bivit annorunda än de som gäa för de övriga årstiderna. Fuktuationer i grundvattenståndet kunna finnas, även om grundvattenytans äge på de undersökta okaerna varit tämigen konstant. Dessutom har beräkningen av mineranäringstigången inom provytan gjorts när det anayserade materiaet synes visa att grundvattnet står i en viss jonbytesjämvikt med jorden, även om grundvattnet är tämigen rörigt. SAMMANFATTNING. I de här framagda materiaet av grundvattenanayser från ett ferta områden med väsentigt oika geoogiska förutsättningar har en tydig skinad mean de oika områdenas grundvatten framkommit. Inom varje undersökt område är edningsförmågan iksom koncentrationen av de oika jonsagen karaktäristisk och växar inom snäva gränser. Om man såunda som vikor sätter att grundvattnet står i jonbytesjämvikt med jorden även då en förhåandevis stark genomsinin ' g kan förekomma har det varit möjigt för förf. att beysa omfattningen av den näringstransport, som sker genom det utefter suttningar rinnande vattnet. En viss periodicitet i grundvattnets edningsförmåga har även kunnat påvisas. Såunda erhåes en högre edningsförmåga hos grundvattnet des under mitten av sommaren och des under decemberfebruari.

13 13 Tabe 2 Jämförese mean den åriga mineranäringsförbrukningen (A) i gran resp. taskog (sammanstäd efter EBERMAYER) och den beräknade åriga mineranäringstigången.(b) i det röriga grundvattnet i en suttning vid Bjurfors, (Fröbenbenning) at beräknat pr år och ha. Gomparison between the annua conmmption of nutrients (A) of spruce and pine (fram EBER MAYER) and the cacuated annua suppies (B) of nutrients in the ground water fowing down a sope at Bjurfors (Fröbenbenning). A: Granskog Spruce (9,o m3 ) Årig växtmasseproduktion per ha och ton. The annua increment of wood and itter in kiograms per hectar Mineraförbrukningen per ha och kg. The annua nutrient consumptian in kiograms per hectar Totat Ved Förna Totat K N a Ca Mg (aska) Wood Litter Tota As h 3,4 3,o 6,4 7,4 1,6 50,o 5,4 158,5 Därav i gagnvirke + 2,9 1,7 0,2 4,7 O,s 14,3 brännved..... Therefrom vauabe timber + firewood Taskog ,2 3,2 6,4 6,1 1,7 20,6 Pine (6,3 m 8 ) Därav i gagnvirke + brännved..... Therefrom vauabe timber + firewood 3,9 63,1 2,6 1,4 O,o 7 4,9 0,7 11,1 B: Mineranäringsämnen i kg (per år och ha), som transporteras av det rinnande grundvattnet utefter en suttning vid Bjurfors kronopark (Fröbenbenningen) där utningen är 1:6,5. Vattnets röresehastighet är 0,5 meter i tim. Grundvattendjupet är i genomsnitt 3 cm (korrigerat med hänsyn ti packningsgraden). suttningens bredd 100 m. The cacuated annua suppies (in kiograms per hectar) of nutrients in the ground water fowing down a sope at Bjurfors. The rate of fow water 0,5 metre per hour, determined for a fa of in 6,5 metre. K= 5,3 Na = 36,8 Ca= 39,4 Mg= 17,1

14 Tabe 3 Sammanstäning av grundvattenanayser. De angivna värdena utgöra me deta av samtiga anayser inom området. Där parenteser förekomma inne bär det att antaet anayser med ifrågavarande ionsag varit at för få för att ett representativt medevärde ska erhåas. Anayssiffrorna avse mg/. För syre är mängden uttryckt i anta m öst syre per iter: ph ocb u äro beräknade vid 20 o. Ground water ana y ses. The anayses are recorded in mg per itre, with regards dissoved oxygen in m per itre; ph and the conductivity ( U ) are determined at zoo C. The vaues of the anayses are arithmetica means. Parenthesis are used when the number of anayses is insufficient. I. Leptitegneiss moraine, norma iron podso. 2. Leptitegneiss moraine, iron humus podso or humus podso. 3. Archaean moraine with cambrosiurian materia, brown earth. 4. Sandstone moraine, ichen podso. 5. Porphyry moraine, iron podso. 6. Doerite moraine, iron podso. 7. Sand of gacio fuvia origin, iron podso. 8. Upper bed of wave washed grave and a ower bed of gacia cay. Anta anayser Undersöknings Si02 A Fe++ Fe+++ M n Mg N a K Ca o. ph U område: vid 20 Number of anayses. Biu ; fors, }ep t gnejsmoran, Jarnpodsoområde med husmosskog med 12,o ta och gran. Båbärsskog vid ut gesning. Max o. minvärden ,121,5 Range of variation (0,3) [ 0,2 0,6 o 1,3 2,s 0,4 3,o 0,5 6,6 32.o ,6 O 1,o O,s1,6 2,o3,6 1 0,10,s 2,o5,o 0,10,s 6,26, (9/ /1 1952) 2. Bjurfors, eptitgnejsmorän. Järnhumus och humuspodso, oftast 15,5 (0,2) 1,1 0,2 0,2 1,o 3,7 5,6 0,3 6,4 59.o6 svagt utbidade. Smärre vitmoss (10/ fäckar inom före 18/1 1952) gående område. Max o. minvärden ,523,7 1 Range of variation O,t5,o 0,7 00,s 0,51,7 0,9 6,o 0,41,o 2,29,8 00,s 6,o6,s Cfrenhome!1', gnej1 sig urgramtberggrund med av kambrosiur bergarter påverkad mo 15,7 0,2 4,2 9,3 3,2 79,5 1,o rän. Brunjord, örtrik granskog, stun (15/ dom mossrik, stun 22/2 1952) dom insag av äda övträd. Max o. minvärden... 8,524,71 00,6 Range of variation 2,9 0 4,3 2,o10,s 3,719,3 0,68,o 36,o128,9 O,tO,s 6,38,t o61 7,1 43 c'

15 14. Daarna, sandstensmorän, järnpodso. Utprägad avskog. 7,9 Max o. minvärden.... j 4,s11,7 Range of variation 5. Daarna, porfyrmorän, järnpodso. 14 Norma vacciniumskog. Max o. minvärden o Range of variation 6. Daarna, diabasmorän, järnpodso. Norma vacciniumgranskog.,o 8,421,3 9,1 Max o. minvärden... 1,114,91 Range of variation 7. Möna, Vacciniumtaskog järnpodso. 6 '2 med hedartade gäntor. Max o. minvärden.... Range of variation 8. Högantorp, morän med hög hat av jotn. ssbock. Svagrus på gaciaera. Husmossgranskog med ta. Vid utgesning båbär. Fäckvis förekomma harsyra och båsippor rikigt ' Max o. minvärden... 6,s 19,4 Range of variation O,s 0,3 o O,tO,s O O,os 0,1 jo O,o0,21 0,10,21 O 0,2 o O,t0,4 o o 00,8 O,t0,2 o 0,1 o O,s 2,6 1,1 2,3 0,1 1,t 1 1,8 3,3 0,42,o 1,s2,7 0,3 2,7 1 1,s 2,9 0,10,4 1 2,32,9 1,3 1,sj 2,o 4,o 0,8 4,2 1,o 5,o 0,7 1,4 2,1 5,3 O,s 5,4 0,40,s 1 3,4 8,o 3,4 5,3 2,83,8 5,o5,8 0,2 1,4 3,s 8, o 0,4 1,7 0,20,sj 1,s1,8 0,7 11,2 1,1 6, (Sept. 1949) 0,8 1,sj 6,o6,s ,1 6,1 31.1o 6 8 (Sept. 1949) 1,8 2,31 5,76, ,8 6,4 46. to6 14 (Sept. 1949) 0,21,3 6,o6, o 6 0,50,8 11,o11,s 1,s 3,1 6,s7, ,1 6, ,o 4,oj 6,s6, o6 (22/ i1 1952) 2,2 6, o6 7 ( /4 1951)

16 16 Summary INFLUENCE OF GEOLOGIGAL ENVIRONMENT ON THE COMPOSITION OF THE NUTRIENTS IN SOLUTION IN GROUND WATER The sampes of ground water have been coected during three years. It is pointed out that the concentrations of the nutrients from different ground water are amost eonstant (except sma seasona deviations, T ab. ) and in reaity charcteristic for the different kinds of bedrock or gacia deposite (Tab. 3). On account of these sma annua variations, it is suggested that there exist an ionic exchange equiibrium between the soid phase of the soi and the soi soution even if the rate of the ground water is rapid. Fowing water, percoating in the soi, aways seems to have a strongy stimuating effect on the growth of trees as wei as on natura vegetation in genera. According to this, investigations have been made to find out the annua amount of nutrients, which is transported in fowing ground water on forest sopes (Tab. 2). These investigations are possibe, ony if the above mentioned ionic exchange reay is in equiibrium. Litteratur ALMBERGER, P. och MATTssoN MÅRN, B. Markkartering av Grenhomens gård, utförd Opubicerad. EBERMAYER, E. Die gesammte Lehre der \Vadstreu. Berin EKsTRÖM, G. Markäran i dess reation ti geoogien samt hydroogien. G. F. F. Bd 68. H Markära, särtryck ur Jordbruksära,?:de uppagan HALDEN, B. E. Korpberget vid Viksberg i Saem, Södermanand, jämte några ord om biotoperna för Aspenium rutamuraria och hasse. Svensk Bot. tidskr. Bd 44, H. 4. Uppsaa JoHANssoN, S. Om jord och vatten på Lanna försöksgård. S. G. U. Ser C, Nr NYDAHL, F. Rapid Procedures for the Determination of Manganese in Soi Extracts and Pants. K. L. H:s Annaer 1949, Vo. 16. RoMELL, L. G. Luftväxingen i marken som en ekoogisk faktor. Medd. fr. Stat. skogsförsöksanstat 19. Stockhom TAMM, C. O. Markförbättringsförsök på mager sand. Undersökningar på Möna försöksfät nära Vaggeryd i Småand. Medd. fr. Stat. skogsforsk. inst. Bd 36. Nr Våra möjigheter att undersöka skogens näringsbehov. Medd. fr. Stat. skogsforsk. inst. Ser. uppsatser nr 18, T AMM, O. Grundvattenröreser och försumpningsprocesser beysta genom bestämningar av grundvattnets syrehat i nordsvenska moräner. Medd. fr. Stat. skogsförsöksanstat Studier över jordmånstyper och deras förhåarrdem ti markens hydroogi i nordsvenska skogsterränger. Medd. fr. Stat. skogsförsöksanstat Ett försök ti kassifikation av skogsmarken i Sverige. Medd. fr. Stat. skogsförsöksanstat

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Hårdhet & Avhärdning -Luftning & Oxidation

Hårdhet & Avhärdning -Luftning & Oxidation Hårdhet & Avhärdning -Luftning & Oxidation Hårdhet Ca & Mg Hårdheten på ett vatten mäts som bekant med Tyska hårdhetsgrader. Det är summan av Magnesium och Kaciumjoner i vattnet där Kacium är den dominerande

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012 Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%

Läs mer

Ge bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor.

Ge bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor. [Q159] Förskoeenkät Väkommen ti enkäten! Här kan du svara på frågor om hur du tycker att förskoan fungerar. Kicka på pien för att starta enkäten. Du kan också kicka dig tibaka med piarna om du vi kontroera

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Volymviktsvariationer hos planterad gran

Volymviktsvariationer hos planterad gran Voymviktsvariationer hos panterad gran Variations in density of panted spruce av PER NYLINDER MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 43 NR 3 INNEHALL Inedning o o o o o o o o o o o o o o

Läs mer

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030.

Metodtest för elasticitetsberäkningar ur Sampers RAPPORT. Del 1 Tågelasticiteter enligt befintlig differentiering utifrån basprognos 2030. RAPPORT Metodtest för easticitetsberäkningar ur Sampers De 1 Tågeasticiteter enigt befintig differentiering utifrån basprognos 2030. 2015-02-09 Anays & Strategi Anays & Strategi Konsuter inom samhäsutvecking

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter

Utvecklingstendenser beträffande rotvärden och priser på skogsprodukter K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 33 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1960 Utveckingstendenser beträffande rotvärden

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009 1 Uppsökande Verksamhet 29 Verksamhetsberättese 29 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd i Västra Götaandsregionen 4 Personer med omfattande funktionshinder ska ha samma

Läs mer

PM GEOTEKNIK (PM/GEO)

PM GEOTEKNIK (PM/GEO) NORRTÄLJE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 3412237-002 MELLINGEHOLM, NORRTÄLJE GEOTEKNISKT UNDERLAG FÖR DETALJPLANELÄGGANDE AV MELLINGEHOLM 2:4, NORRTÄLJE VÄSTERÅS 1(8) Sweco Ingenjör Bååths Gata 17 Box 8 SE-721

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29 HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 HAMMARÖ

Läs mer

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus KBU Grundskoan Åk 17 Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen är

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus

KBU Grundskolan Åk Friskolan Stellatus KBU Grundskoan Åk 5 17 Friskoan Steatus Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp

Läs mer

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats. Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga

Läs mer

KBU Grundskolan Åk Kronoparksskolan

KBU Grundskolan Åk Kronoparksskolan KBU Grundskoan Åk Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen är eever

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

MARKLÄRA. Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna?

MARKLÄRA. Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna? MARKLÄRA Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna? 1 JORDART För att undersöka en jordart, gör en provgrop: Gräv en eller flera provgropar! Placera provgropen om möjligt vid sidan av en blivande

Läs mer

Institutionen för teknikvetenskap och matematik. Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1. Tentamen datum: Skrivtid:

Institutionen för teknikvetenskap och matematik. Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1. Tentamen datum: Skrivtid: Institutionen för teknikvetenskap och matematik Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1 Tentamen datum: 018-10-9 Skrivtid: 9.00 14.00 Totaa antaet uppgifter: 5 Jourhavande ärare: Corina Etz, 090-49335 (mobi

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

Tentamen i kursen Geologi och Geoteknik AE1102 torsdagen 9 januari 2014 kl

Tentamen i kursen Geologi och Geoteknik AE1102 torsdagen 9 januari 2014 kl Tentamen i kursen Geoogi och Geoteknik AE1102 torsdagen 9 januari 2014 k 08.00-13.00 Tentamen består av två typer av frågor: Beskrivningsfrågor. Dessa besvaras kort, genomtänkt och västrukturerat Svara

Läs mer

Stafsinge 3:6 m.fl. Falkenberg - detaljplan Teknisk PM Geoteknik

Stafsinge 3:6 m.fl. Falkenberg - detaljplan Teknisk PM Geoteknik Falkenberg - detaljplan Beställare: Beställarens ombud: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Falkenbergs kommun Sabina Uzelac Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Mikael Lindström Araz Ismail Uppdragsnr:

Läs mer

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m. Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt

Läs mer

PM Geoteknik Översiktlig undersökning för detaljplan Träslöv 30:1, V Varberg

PM Geoteknik Översiktlig undersökning för detaljplan Träslöv 30:1, V Varberg k Översiktlig undersökning för detaljplan Träslöv 30:1, Varberg 2016-09-27 Upprättad av: Andreas Flyckt Granskad av: Madelene Markusson Godkänt av: Madelene Markusson KUND Derome Mark & Bostad AB Att:

Läs mer

Vi finns i M-huset Onk. kinik mottagning Hissar Hissar Hissar Kassa Entré Information Bomsteraffär Huvudentré Brachybehanding vid prostatacancer Apotek www.orebro.se/uso/onk Postadress: Onkoogiska kiniken

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun

Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas

Läs mer

HSB BOSTAD AB Kv. Bävern PM Geoteknik

HSB BOSTAD AB Kv. Bävern PM Geoteknik HSB BOSTAD AB Kv. Bävern PM Geoteknik Översiktlig Geoteknisk Undersökning Upprättat 2009-04-16 Upprättat av: Paul Bandak Granskad av: Jonas Hedlund HSB BOSTAD AB PM Geoteknik Kund HSB Bostad AB Konsult

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor!

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor! EXPO-NET Danmark A/S Phone: +45 98 92 21 22 Georg Jensens Vej 5 Fax: +45 98 92 41 89 DK-9800 Hjørring E-mail: plast@expo-net.dk Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden

Läs mer

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del Tentamen i Mekanik 2 för F, FFM521 och FFM520 Tisdagen 15 apri 2015, 8.30 12.30 Examinator: Martin Cederwa Jour: Martin Cederwa, ankn. 3181, besöker tentamenssaarna c:a k. 9.30 och 11.30. Tiåtna hjäpmede:

Läs mer

KBU Förskolan Föräldrakooperativet Trollet

KBU Förskolan Föräldrakooperativet Trollet KBU Förskoan 17 Förädrakooperativet Troet Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten i verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete

Läs mer

[Författare. %F miner[lin. Bakgrund Vid Klintebys stenbrott, ca. 1,6km rakt öster om Klinte kyrka och en km söder om Klintebys gård, är

[Författare. %F miner[lin. Bakgrund Vid Klintebys stenbrott, ca. 1,6km rakt öster om Klinte kyrka och en km söder om Klintebys gård, är [ 2018-06-01 1 (7) Smi %F miner[in [ Bakgrund Vid stenbrott, ca. 1,6km rakt öster om Kinte kyrka och en km söder om gård, är ett riksintresse natur inritat över en de av nuvarande täkt- och uppagsområde.

Läs mer

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Övning 7 Diffraktion och upplösning Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.

Läs mer

Översiktligt geotekniskt PM

Översiktligt geotekniskt PM -14 UPPDRAG 52510 Södra staden etapp 2 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg DATUM UPPDRAGSNUMMER 2293229000 UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg Översiktligt geotekniskt 1 (6) S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,

Läs mer

::: TYRENS. La h olm ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING SKOTTORP HAGA PM GEOTEKNIK ~K o 3 ~~Dr."...:;:.:.:.:;;.::.::.:..:.:.

::: TYRENS. La h olm ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING SKOTTORP HAGA PM GEOTEKNIK ~K o 3 ~~Dr....:;:.:.:.:;;.::.::.:..:.:. .... ::: ~K. 2016-03- o 3 ~~Dr.".......:;:.:.:.:;;.::.::.:..:.:. PM GEOTEKNIK ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING SKOTTORP HAGA La h om --- 2016-02-29 Lahoms kommun ., UPPDRAG Tite på rapport: Datum: 266373,

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr

SOLIDA GÄNGFRÄSAR. ThreadBurr TM SOLIA GÄNGFRÄSAR ThreadBurr TiACN Fördeen med ThreadBurr är att du kan gänga och grada i samma operation. Ingen extra tid för och försänkning. Gradoperationen sker automatiskt vid gängfräsningen viket

Läs mer

Ji'!v. l l l l l ENTRUM. l l. l l l l GASTEKNISK FORSKNING OCH UTVECKLING PROJEKTRAPPORT

Ji'!v. l l l l l ENTRUM. l l. l l l l GASTEKNISK FORSKNING OCH UTVECKLING PROJEKTRAPPORT s ENTRUM ~-! -- ------ -- Ji'!v GASTEKNISK FORSKNING OCH UTVECKLING PROJEKTRAPPORT Rapport GC 89.03 EMISSIONSMÄTNINGAR VID o - LAGNOx-BRANNARE Nygaards handesträdgärd Kje Wanseius KW ENERGI Apri 1989 ~AGNO=-BRÄNNARE

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun 1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen

Läs mer

PM Geoteknik Skiljebo (Västerås 3:28) Västerås Stad

PM Geoteknik Skiljebo (Västerås 3:28) Västerås Stad PM Geoteknik Skiljebo (Västerås 3:28) Västerås Stad Underlag för markplanering Projektnummer: 15045 Skapat av: Loxia Group Besöksadress: Järntorgsgatan 3, 703 61 Örebro www.loxiagroup.se Sida 2 av 6 Innehållsförteckning

Läs mer

Redogörelse av grundvattennivån i glaukonitsandsakviferen kring Kristianstad

Redogörelse av grundvattennivån i glaukonitsandsakviferen kring Kristianstad Redogörelse av grundvattennivån i glaukonitsandsakviferen kring Kristianstad Författare: Johanna Larsson C4 Teknik, Kristianstads kommun 2009-07-17 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Tidigare

Läs mer

Undersökning av geohydrologiska förhållanden kring St Hans deponi i Lund

Undersökning av geohydrologiska förhållanden kring St Hans deponi i Lund melica Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 03185 71 00 Fax 03114 22 75 www.melica.se Undersökning av geohydrologiska förhållanden kring St Hans deponi i Lund Stefan Bydén 20120522 Geohydrologi på St

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

e l h a ll byb o 4-6 januari Cupen för hela föreningen +

e l h a ll byb o 4-6 januari Cupen för hela föreningen + 1995 2020 m e n m o t k i ä V h a n e byb o 4-6 januari 2020 - Cupen för hea föreningen + Väkommen ti 2020 års jubieumsuppaga av Habyboen! För 25:e året i rad bjuder IF Haby HK in ti handbosfest i Jönköping

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB.

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB. KALMAR KOMMUN Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 Översiktlig geoteknisk undersökning Växjö 2011-09-19 Sweco Infrastructure AB Växjö Markbyggnad Anders Petersson Tommy Ivarsson 1 (5) Sweco Sweco

Läs mer

E4 Förbifart Stockholm

E4 Förbifart Stockholm FS Gemensamt Bilaga 1 Analys av grundvattenförhållande och ARBETSPLAN Bilaga_1_Edeby_ekhage Objektnamn E4 Förbifart Stockholm Entreprenadnummer FS Entreprenadnamn Gemensamt Beskrivning 1 Bilaga 1 Beskrivning

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

ETT GALLRINGSFORSÖK I STAV AG RANSKOG

ETT GALLRINGSFORSÖK I STAV AG RANSKOG ETT GALLRINGSFORSÖK I STAV AG RANSKOG EIN DURCHFORSTUNGSVERSUCH IN STABFICHTENWALD AV MANFRED NASLUND MEDDELANDEN FRÅN ST ATENS SKOGSFöRSöKSANST ALT HA FTE 28 N:r 7 Centratr., Esse! te, Sthm 3 5 MEDDELANDEN

Läs mer

Undersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring

Undersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring Undersökningar över vattenhatens betydese för barrträdsfröets kvaitet vid förvaring Studies oj the importance of water content for the quaity of con[fer seed during storage av EINAR HUSS MEDDELANDEN FRÅN

Läs mer

STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT

STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT MEDDELANDEN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HAFTET 13-14. 19i6-1917 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANSTALT SCHWEDENS 13-14. HEFT RAPPOR TS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY No 13-14

Läs mer

Förskolan Remonthagen. Plan gällande läsåret 2017/2018

Förskolan Remonthagen. Plan gällande läsåret 2017/2018 18 01 26 Årig pan mot diskriminering och kränkande behanding för att främja ikabehanding och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behanding. Pan gäande äsåret 2017/2018 Förskoan Remonthagen

Läs mer

PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD:

PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD: PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Elisabeth Lindvall Fredrik Griwell Fredrik Griwell Innehållsförteckning

Läs mer

Reningsverk Bydalen - Geologi

Reningsverk Bydalen - Geologi Geokonsult Åre Strandvägen 28 83005 Järpen Telefon 072 7192086 Johan.kjellgren@geokon.se www.geokon.se SWECO Environment Kjell Jonsson Reningsverk Bydalen - Geologi 2014-09-19 Bakgrund Med anledning av

Läs mer

Fluidparametrar för luft (1 atm) vid filmtemperaturen (75+15)/2 C är (Tab. A-15) ANALYS. Reynolds tal

Fluidparametrar för luft (1 atm) vid filmtemperaturen (75+15)/2 C är (Tab. A-15) ANALYS. Reynolds tal RÖ probe tentaen 0-01-15 En cyindrik vattentank är utatt för ett kontant uftföde ed teperaturen 15º och hatigheten / vinkerät ot de anteyta. Tanken diaeter är 0,5 och de ängd är 1. O vattenteperaturen

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem Institutionen för Mekanik Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@mech.kth.se hemsida: http://www.mech.kth.se/~nap/ Institutionen för Mekanik Erik Lindborg te: 79 7583 epost: erik@mech.kth.se Tentamen i SG4

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

PLANERAT EXPLOATERINGSOMRÅDE

PLANERAT EXPLOATERINGSOMRÅDE Datum Sida 2013-03-11 1(5) GALOPPFÄLTET TÄBY PLANERAT EXPLOATERINGSOMRÅDE PM angående mark- och grundläggningsförhållanden underlag för detaljplan Uppdrag 1788 ULF JOHNSON GEO AB Karlbergsvägen 33, 113

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1

UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1 UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Finakorset Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson Finakorset 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden

Läs mer

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om

Läs mer

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt

Läs mer

Översiktligt geotekniskt PM

Översiktligt geotekniskt PM UPPDRAG Kalmar, Rinkabyholm Södra Staden UPPDRAGSNUMMER 2293205000 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg DATUM Översiktligt geotekniskt -14 S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,

Läs mer

PLANERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK

PLANERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK PLANERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK MEJERIET 7, YSTADS KOMMUN UPPRÄTTAD: 2017-03-28 REVIDERAD: 2017-06-07 Upprättad av Granskad av Godkänd av Elisabeth Lindvall Fredrik Griwell Fredrik Griwell Innehållsförteckning

Läs mer

STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT

STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 24. 192728 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 24. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N:o 24 BULLETIN

Läs mer

STUDIER över BARRTRÄDSPLANTANS UTVECKLING I RÅHUMUS

STUDIER över BARRTRÄDSPLANTANS UTVECKLING I RÅHUMUS Medföjer skogsvårdsföreningens Tidskrift 1927, h. 2. STUDIER över BARRTRÄDSPLANTANS UTVECKLING I RÅHUMUS ~TUD1EN OBER DIE ENTWICKLUNG DER NADELBAUMPFLANZE IN ROHHUMUS I. BETYDELSEN AV KVAVEMOBILisERINGEN

Läs mer

SBAB. Klimatredovisning

SBAB. Klimatredovisning Kimatredovisning 200 Föjande rapport är en oberoende genomgång av företagets kimatredovisning baserad på den totaa energiförbrukningen som uppstår i verksamhetens dagiga drift. Kimatredovisningen ger en

Läs mer

Om höjdutvecklingen i kulturbestånd

Om höjdutvecklingen i kulturbestånd Om höjdutveckingen i kuturbestånd av ta och gran i Norrand On the height growth in cutivated stands of pine and spruce in Northern Sweden av BENGT LUNDQVIST MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT

Läs mer

KBU Grundskolan Fritids Åk Friskolan Stellatus

KBU Grundskolan Fritids Åk Friskolan Stellatus KBU Grundskoan Fritids Åk 1 Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaiteten inom verksamheten att ge underag för va att ge underag för utveckingsarbete Mågrupp Mågruppen

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN BONDESI(OGSBRUKET. Ekonomisk undersökning grundad på bokföring 1953-1960

BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN BONDESI(OGSBRUKET. Ekonomisk undersökning grundad på bokföring 1953-1960 K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 39 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1963 BONDESI(OGSBRUKET Ekonomisk undersökning

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka

Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka Ulf Sivhed 20171117 Under hösten 2017 startade en studiecirkel med syfte att klargöra om det är möjligt att inplantera rudor i de dammar, som finns

Läs mer

Byggställning. Scaffold

Byggställning. Scaffold Byggstäning För bruk i trappor Scaffod For use in staircases Björn Larsson Högskoeingenjörseamen i maskiningenjör inriktning produktdesign, 10 Nr /008 Byggstäning Scaffod Björn Larsson mittibushen@hotmai.com

Läs mer

ROSENHOLMS UDDE KARLSKRONA KOMMUN Planerade byggnader Kontor, fabrik, lager. Översiktlig geoteknisk utredning

ROSENHOLMS UDDE KARLSKRONA KOMMUN Planerade byggnader Kontor, fabrik, lager. Översiktlig geoteknisk utredning ROSENHOLMS UDDE KARLSKRONA KOMMUN, lager 2016-05-31 Uppdragsnummer: 10221648 Upprättad av: Evelina Nilsson Granskad av: Göran Sätterström ROSENHOLMS UDDE KARLSKRONA KOMMUN, lager KUND Karlskrona kommun

Läs mer

RAPPORT PROVAB AB ÄLDREBOENDE HEFFNERSGÅRDEN NYBYGGNAD PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) Uppdragsnummer: 2454544000 DEL I BYGGHANDLING 2014-08-05

RAPPORT PROVAB AB ÄLDREBOENDE HEFFNERSGÅRDEN NYBYGGNAD PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) Uppdragsnummer: 2454544000 DEL I BYGGHANDLING 2014-08-05 repo002.docx 2013-06-14 PROVAB AB NYBYGGNAD Uppdragsnummer: 2454544000 PROJEKTERINGS PM/GEOTEKNIK (PMGEO) SWECO CIVIL AB ROBERT JONASSON Sweco repo002.docx 2013-06-14 Innehållsförteckning 1 Objekt 2 2

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Malin Kronmar augusti 2015 p wc www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommuna revisor Main Kronmar augusti 05 p wc Granskning av inköpsrutiner och köptroheten mot everantörer Innehåsforteckning. Sammanfattning och revision

Läs mer

INNEHÅLL. och Gunnar Hallgren... 69

INNEHÅLL. och Gunnar Hallgren... 69 Redaktör och ansvarig utgivare: GUNNAR HALLGREN INNEHÅLL Markfysikaiska undersökningar i odad jord. XXII. Häredning av och några kommentarer kring en differentiaekvation för vattnets endimensionea strömning

Läs mer

Upphandling av entreprenör för anläggande av VA och väg till Fullerö bostäder

Upphandling av entreprenör för anläggande av VA och väg till Fullerö bostäder 8 SDSBYNDSFÖRVLNNN Handäggare ndersson Martin sp Sven-rik Datum 2015-09-03 Diarienummer SN-2015-1611 atu- och samhäsmijönämnden Upphanding av entreprenör för anäggande av V och väg ti Fuerö bostäder Försag

Läs mer

PM GEOTEKNIK (PM/GEO)

PM GEOTEKNIK (PM/GEO) HSB PRODUKTION I MÄLARDALEN HB UPPDRAGSNUMMER 1186662 000 KATA 22 OCH 23, VÄSTERÅS SWECO CIVIL AB Max Årbrink Sweco Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Underlag 2 3 Objektsbeskrivning 2 4 Styrande dokument

Läs mer

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning Uppdragsnr: 10099327 1 (5) Underlag inför samråd Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun 1 Inledning Föreliggande PM utgör underlag inför samråd 2009-02-24, gällande uttag av

Läs mer

GEOTEKNISKT UTLÅTANDE

GEOTEKNISKT UTLÅTANDE UPPDRAG Ronneby, Risatorp UPPDRAGSNUMMER 2293241 UPPDRAGSLEDARE Martin Holmberg UPPRÄTTAD AV Martin Holmberg DATUM RONNEBY KOMMUN RISATORP, BLIVANDE VILLAOMRÅDE Översiktlig geoteknisk utredning Granskad

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer