STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT
|
|
- Maj Forsberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MEDDELANDEN FRÅN STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT HÄFTET MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 7. HEFT ----{38}---- CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1910.
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT. Sid. Redogörese för verksamheten vid Statens skogsförsöksanstat under år Bericht iiber die Tätigkeit der Kg. Forstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre I. Skogsafdeningen (Forstiche Abteiung)... II. Botaniska afdeningen (Botanische Abteiung)..., GUNNAR SCHOTTE: Skogsträdens frösättning hösten :... 5 Die Samenernte der Wadbäume von Schweden im Herbst 1909 (I-II) HENRIK HESSELMAN: Studier öfver de norrändska tahedarnas föryngringsvikor I Studien itber die Verjitngungsbedingungen der norrändischen Kiefernheiden I (III-VIII) GUNNAR SCHOTTE: Om fargning af skogsfrö i syfte att utmärka utändsk vara , Uber die Färbung des Forstsamens zur Unterscheidung ausändischer Ware (IX-XII) HENRIK HESSELMAN: Om vattnets syrehat och dess inverkan på skogsmarkens försumpning och skogens växtighet Uber den Sauerstoffgehat des Bodenwassers und dessen Einwirkung auf die Versumpfung des Bodens und das Wachstum des Wades (XIII-XVI) TORSTEN LAGERBERG: Om gråbarrsjukan hos taen, dess orsak och verkningar I, II Die Hypodermea- Krankheit der Kiefer und ihre Bedeutung (XVII-XXII) NILS SYL VEN: Materia för studiet af skogsträdens raser..... Materia zur Erforschung der Rassen der schwedischen \Vadbäume I o. Några svenska taformer I Einige schwedische Kiefernformen (XXIII-XXVI) GUNNAR SCHOTTE: Skogsträdens frösättning hösten Die Samenernte der Wadbäume von Schweden im Herbst 1910 (XXVII-XXVIII) NILS SYL VEN: Om poineringsförsök med ta och gran I 9 Uber Sebstbestäubungsversuche mit Kiefer und Fichte (XXIX-XXX) GUNNAR SCHOTTE: Om betydesen af fröets hemort och moderträdets åder vid takutur Uber die Bedeutung der Samenprovenienz und des Atersdes Mutterbaumes bei. Kiefernkutur (XXXI-XXXII) Pagineringen inom parentes hänvisar ti motsvarande sidor i Skogsvårdsföreningens Tidskrift rg Stjärna vid paginasiffran utmärker, att uppsatsen varit intagen i tidskriftens fackuppaga.
3 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. Om betydesen af fröets hemort och moder= trädets åder vid takutur. Af GUNNAR SCHOTTE. Erfarenheten har sedan änge ärt de svenska skogsmännen, att utändskt tafrö från sydändsk hemort i amänhet ej är användbart för skogsodingar i vårt nordiga and. Sverige har också, isynnerhet genom bestämmeser under innevarande år, sökt att fuständigt skydda sig mot införse af utändskt tafrö. Genom Kung. Maj:ts förordning den 4 apri 1910 har, som bekant, påbjudits färgning af barrträdsfrö, som införes från annat and, och vid senaste riksdag höjdes tuen på tafrö ti 6 kr. pr kg., hvarjämte äfven takott beades med tu efter 6 kr. per kg. ;:1 Numera behöfver såunda ej utändskt tafrö bifva oafsiktigt användt i de svenska skogarna. Men när taen inom vårt ångsträckta and växer under så oika kimatiska förhåanden, är säkerigen ej frö från en de af andet användbart i hviken annan trakt som hest. Såunda torde ej sydsvenskt eer t. o. m. meansvenskt tafrö kunna gå ti i stora dear af Norrand; dock är ännu ej utrönt, huru ångt en förfyttning af frö från söder ti norr eer från en ägre ti en högre beägen trakt inom vårt and kan ske. För att söka ösa denna för norrandsskogarnas föryngring så viktiga fråga, har skogsförsöksanstaten från och med år I 909 upptagit på sitt program försöksodingar i stor skaa i Norrand med tafrö från oika dear af andet. Hittis har endast nödigt pantmateria hunnit uppdragas, hviket nästkommande vår ska utpanteras å ett ferta stäen därstädes. skogsförsöksanstaten har dock redan tidigare i förening med andra undersökningar i förbigående ägnat sin uppmärksamhet åt proveniensfrågan. Såunda har i samband med en utredning 1 om den frömängd, som bör användas vid rutsådd, utsåtts frö från oika dear af andet. Dessa sådder hafva reviderats et't ferta gånger, och resutatet af de oika pantornas tiväxt tord<: vä framdees komma att pubiceras i försöksanstatens meddeanden. Sutigen har det tafrö, som vintern I ALEX. MAASS. Frömängden vid uts?tdd af ta- och granfrö. Medd. fr. Statens Skogsförsöksanstat r 90 7.
4 230 GUNNAR SCHOTTE. -I904 insamades från oika dear af andet för utrönande af fröets beskaffenhet och grobarhee, bifvit utsådt i pantskoorna. å Oestads kronopark i Västergötand. De I-åriga pantornas utvecking har förut omtaats i sist citerade uppsats, sid. rg8. Såsom 2 åriga utsattes pantorna sedermera våren I go6 af dåvarande assistenten vid skogsförsöksanstaten, jägmästare G. E. SVENSSON. Som panteringshiit vades det enda tigängiga hygge, som då fanns å Oestads kronopark, på den s. k. Österskogen, cirka 2-3 km. sydost om Oestads gård. Försöksytan är beägen på syd- och västsuttningarna af en bergbunden höjd strax väster om Sämsjön. Tyvärr är marken inom densamma mycket växande, hvarför försöksytans afdeningar föragts i en båge rundt bergpatån. Väster om ytan och i dess västra kant är marken kärraktig. Jordmånen utgöres af mjäa. Öfverst hafva vi såunda ett s-7 cm. mäktigt torfaktigt humusager, sedan hvitsand 2-4 cm., hvarefter föjer fin rödsand. Nederst i västra deen af ytan är torfagret mäktigare, ända ti I4 cm.; bysandsagret är här tjockare och någon ringa ortstensbidning är märkbar. Marken är ännu täckt af den vaniga hyggesvegetationen, med en de mossor, något ris samt strödda gräs och örter, band hvika fäckvis ingå haon (Rubus z"dceus), örnbräken ( Pterz"s aquz"z"na), Epz"obium angustifoium, Cornus suecz"ca m. f. Försöksytan är uppdead i 35 skida afdeningar om ungefår I ar, och i hvarje parce ha upphackats gropar. I hvarje grop utsattes i amänhet tvenne tapantor. - De oika afdeningarna äro på grund af markens beskaffenhet och växande exposition ej aa sinsemean jämförbara. Däremot äro många af dessa fät fut jämföriga. I amänhet ha sådana pantor, som ansetts erbjuda största intresset vid en jämförese, utpanterats på de mest ikformiga afdeningarna. Pantornas höjd har uppmätts vid sutet af vegetationsperioderna 1909 och Resutatet af dessa revisioner hafva sammanstäts i efterföjande tabeer å sidorna Aa däri återgifna mått kunna ikvä ej direkt jämföras på grund af markens stora växingar inom försöksytan, hvarigenom värdet af resutaten minskats. Jag har emeertid ansett mig redan nu böra pubicera desamma, då den hittis utkomna itteraturen endast innehåit het få, på odingsförsök grundade studier öfver taens proveniensfråga. I förväntan på resutat af de i större skaa och med bättre materia igångsatta proveniensförsöken i Norrand, "kan närnigen tapanteringarna vid Oestad erbjuda något af intresse. Detta isynnerhet som taens proveniensfråga upptagits ti undersökning i större eer mindre omfattning 1 GUNNAR schotte. Takottens och tafröets beskaffenhet skördearet Medd. fr. Statens Skogsforsöksanstat h. 2, Skogsvardsf. tidskr
5 (415*) OM BETYDELSEN AF FRÖETS HEMORT M, M. VID TALLKULTUR. 231 af aa de europeiska skogsförsöksanstaterna, men något bidrag ti frågan förut ej kunnat ämnas från Sverige, frånsedt de ofvannämnda undersökningarna af I- och 2-åriga pantor. Granska vi närmare de i tabeen återgifna taen, finna vi, att tapantorna från Norrand af (Pinus sivestris f. apponica) i amänhet och i stort sedt växt svagare än de frän södra Sverige. Vid 4 års åder hade såunda ingen norrändsk tapanta nått öfver 65 cm., medan pantor från sydigare hemort uppnådde ända ti 72 cm. De 5 år gama pantorna uppvisa maximita af respektive IOO cm. och I I 7 cm. Vid 6 år äro nu de högsta pantorna från Norrand I32 cm., men från Sydsverige I 56 cm. Medehöjderna hos de 3 bästa afdeningarna med norrändsk ta äro 30, 35 och 37 cm. ss, 64 66» 8o, 85» 89» hos 4 års gama pantor 5» ' 6» Tapantor med hemort i meersta dearna af Götaand uppvisa däremot föjande högsta medehöjder af 36, 37, 38 cm. (från Sunnerbo t. o. m. 42 cm.)... vid 4 års åder 6 7, 69, 72 >> (» d:o» 7 3» ).....» 5» >> 95, 97, IOI» » 6»» När endast en, och då den största pantan, från hvarje grop - eer hvad som i tabeen kaats»härskande» pantor - medtages, bir medetaet s-ro cm. större. Af dessa sammanstäningar synes, att skinaden i utveckingen af norrändska och sydändska pantor bifvit större de två senaste åren än förut. - Men vi.i se också af tabeen, att det finnes afdeningar med sydsvenska taar, som ej äro högre eer obetydigt högre än sina norrändska kamrater. Detta gäer särskidt tapantorna från Sättbyggds och Kinda revir, men får i hufvudsak tiskrifvas beskaffenheten af marken. I en särskid afdening i tabeen är årsskottens ängd uträknad för åren I g og och I g I o. Vi finna häraf, att norrandstaen har något kortare skott än pantorna från sydigare hemort. Men vi se också, att I9IO års skott öfverat är afsevärdt, i medeta 3-10 cm. kortare än I go g års skott, ehuru egentigen de 6-åriga pantorna borde under normaa förhåanden ha ängre skott än de s-åriga. Kumen för årsskottens tiväxtökning inträffar nämigen åtskiiga år senare. Som HESSELMAN 1 tidigare visat, är skottens ängd beroende på väderekens beskaffenhet under föregående vegetationsperiod. Vädereken var emeertid mycket 1 HENRIK HESSELMAN. Om taens höjdtiväxt och skottbidning somrarna : Medd. fr. Statens skogsförsöksanstat - h. 1. Skogsvårdsf. tidskr
6 GUNNAR SCHOTTE. ( 4 I 6*) Sammandrag utvisande Zusammensteung iiber die F r ö e t s h ä r s t a m n i n g I,ooo fröns Anta pantor s amenprovenienz Samenkörner Anzah der Pfanzen, Re g. Moderträdens Bredd- häråder voym vikt aa N:r Revir och socken Landskap grad ska n de Revier und Kircbspie Provinz Nördiche Breite Ater der J..1utterbämne Vo1umen Gewicht herrae schende år Jahre kbcm. gr. st. 5 ö. Jämtands, Fors... Jämtand 4»» s' 630 s' omkr. 40 6o 8,5 8,7 2,54-2 3,6o g 34 N. Häsingands, Kårböe... Häsingand 6ro ss' 6o g,6 3, »» Ljusda so' 100 g,s J,gzo » > > 6!0 so' r so 8,o "' 3, g 31»» Forssa 6 I 0 40' ,r ". 2, »»... 6r 0 40' 6o-7o g,r 4,255 JS 75 33» 61 40' 125-ISO g,z 3,727 z s so "' r6 Kotens, Maingsbo.. "... Daarne 59 ss' omkr. go 7 >9 3, z 48 Grön bo, F eings bro... Västmanand g,o 4, g 12 Stockhoms, Husby Uppand 59 40' , O Vidbo "' 59 40' 7o-8o g,r 4,r I I Gottröra ' omkr. 100 ro,s 4, zs' xo,s 4, zs' 8o-go 8,4 3,7' Jönåkers, Tumbo Södermanand 59 zs' omkr ,3 4, " Tiveden, Undenäs... Västergötand s-6o 8,4 3, ' Sr "' sso 40' ,6 3, o ' 100-!20 S,s 3,go8 32 ss 59 Finspångs, Risinge... Östergötand 58 40' ,6 4,ozo 3 I ". 63 6o 58 40' so-6o 8,9 '"... 4, ' ,6 4,oii z s Kinda, Drothem......» sso 25' IO,s 4, z6 sso zs' I o, I 4, so 25 sso 25' ,2 4, ' Sättbygds, Marum... Västergötand 58 zo' omkr. 8o g,s 4, z i '" zo' JOO g,r 4,z Vinkö zo' r so 7,s 3, Tjusts, Hjorted Småand s 7 35' 6o-8o g,s ". 4, "' » 57 3 s' 8o-12o 9,3 4,o " ' 12o-r5o 8,7 3, Värends, Ekeberga......» 560 so' 8o-roo 8,5 3, Sunnerbo, Ljungby so' , z 2 Arrnerstad ' I,z 5, I Nöttja S6a 4o' ,5 4, ! st.
7 tapantorrias utvecking. Entwickung der Kiefernpfanzen. OM BETYDELSEN AF FRÖETS HEMORT M. M, VIP TALLKULTUR. Pan to r n a s h ö j d Årskottens ji n g d D i e H o h e d e r p fanzen Di' e Länge d er Jahrestriebe vid 4 år vid 5 år vid 6.r bei 4 Jahren bei s Jahren bei 6 Jahren Af des s s s n> if n> n> :::: n> "-" s "-" 8 s "-" s nings- :+ E: n>, :+ s :+ :+ "-" - ::;. - n> n> :. n> n> g,. [ n> E "-" :t "-" E :!.. p.. E "-" ;::. "-" 'do, 'tjo.. r5 g,. 'do.. 'do,. g,. n:r (),!".. "'!".. b!".. b "' E "' E E " E':: "...,...,, if ;::. "..., " " if..., "' if ;::..,. ".,. D" tnax. r D" " 'd "'' "' ": "' 'd " :: a,_, "' "'' "' f...,,_,...,...,...,..., ":;\ " ;;J ":;\ ;;J ";;: : (f> g. ;::. g. i? " ;::. g. (f> n " ;::. g. " ;::. p;" p;" ::r p;" p;".,., ; ".,., 7 "::> "' "' "' 'i "' ::> "-" = "-" " "-" = "-" " "-" n> " max. D" max. D" max, D" max. n> I år I909 " ::> 7 i:>' 7 ::> n> n> n> I m. m. m. m. m. m. m. m. m..m. m. m. m. m. m. I I år I9IO..., å marken 0,63 o,37 0,37 o,96 0,66 o,64 I 1 25 ö,89 o,85 o,4r 0,29 o,z] 0,32 0,23 o,zr v 0,45 0,35 0,30 o,go o,6z o,54 I,zo o,84 0,75 0,38 o,z] 0,24 o,3o o,zz o,n IV o,sr 0,33 0,30 o,sz o,6z o,58 I,zz 0,86 o,8o 0,39 o,zg O,zS 0,34 0,24 o,zz XIX 0,47 0,30 0,27 o_,sz o,s9 0.55,rz 0,84 0,76 0,40 o,zg o,z8 0,68 o,zs o,zz XX o,6o 0,32 o,29 o,96 0,63 0,56 I,3z 0,86 0,76 o,39 0,31 o,z] o,s7 O,zz o,zo XX[ o,6s 0,30 0,29,oo o,6z 0,59 I,zS o,8s ,43 0,32 0,30 o, 3z 0,23 o,zo XVII 0,6::> 0,30 0,27 I,oo o,s7 o,5r I,zo 0,79 0,73 o,4o 0,27 o,z4 0,39 o,zz o,zz XVIII o,6r 0,38 0,35 I 1oo 0,73 0,66 I ,97 o,89 o, 4r o,35 o,3r 0,36 o,z8 0,23 XII o,6r 0,36 0,33 o,98 o,6s o,6r I 74o o,89 o,85 0,39 o,zg o,zs 0,42 0,24 0,24 IX o,s6 0,34 o,33 o,go 0,66 o,62 I J,37 0,93 o,88 0,40 0,32 o,zg o,34 o,z7 o,z6 I XXVIII 0,64 0,39 0,35 I,o3 0,]2 o,64 I,35 o,98 o,87 o,39 0,33 o,zg 0,33 O,z6 0,23 I[[ 0,66 0,43 0,38,os 0,74 o,66,32 o,g9 o,89 0,39 0,30 o,zs 0,37 o,zs 0,23 VI o,68 0,40 0,36 I 1o8 0,]2 o,67 I,45 o,96 o,89 0,43 0,32 0,31 0,37 0,24 0,23 VII o,66 0,36 0,3I I,o8 0, I,I{ o,86 0,77 0,34 o,zs o,z6 o,z] 0,22 o,zo XXV 0,74 0,36 0,33 I, 12 o,69 o,63 I,46 0,97 o,9o 0,43 o,33 o,3o 0,40 o,z8 0,2] XXVI o,so 0,34 0,33 o,86 o,6s 0,62 I 1 r6 o,9r o,87 0,38 o,3r o,zg 0,39 o,z6 o,zs XXVII o,s6 0,39 0,37 o,99 o,n o,69 J,35 I,o3 0,97 0,43 0,34 0,32 0,38 0,30 o,zs XXXV o,s? 0,37 0,36 I,oo 0,74 0,72 I 141 J,4 I,OI o,sz 0,3] o,36 o,sz 0,30 o,zg XXXIV o,s6 o.,4o 0,36 o,9s 0,]3 o,69,23 I,or o,95 0,45 o,33 o,33 o,35 0,24 o,z6 XXXIII o,6z o,38 0,36 o,gs 0,]2 o,67,z],oo o,95 o,s6 o,34 0,31 0,37 0,_28 o,zs XXIX 0,44 0,36 0,3I o,s9 o,67 o,6r I,n o,93 o,85 0,41 o,3r 0,29 0,36 o,z6 0,24 XXX 0,]2 o,+" 0,38 I,I? 0,]2 o,69 1,s6 I 103 0,97 o,4s 0,32 o, 3r 0,46 0,31 o,z8 XXXI 0,54 0,38 0,33 o,8s o,69 o,62 I, r8 o,93 o,84 0,44 0,31 o,zg 0,33 0,24 o,zz XVI 0,46 0,34 0,32 o,ss 0,67 o,62 I,rg o,94 o,87 0,40 0,33 0,30 0,34 o,z] o,zs XV 0,49 0,33 0,3I I o,go o,6z o, 58, rs o,8s o,8o o,4r o,zg 0,2] o,zs 0,23 o,zz XIV 0,43 0,33 o,29 o,8s o,6o o,54 I, r8 o,sr 0,74 o,37 o,z7 o,zs 0,33 0,21 o,zo XXII o,ss 0,32 0,28 0,98 0,63 0,56 I 131 0,88 o,8o 0,44 0,31 o,z8 0,33 o,zs 0,24 XXIV 0,45 0,33 0,29 o,ss o,64 o,56 I,r8 o,86 0,77 o,4o 0,31 0,27 0,33 o,zz 0-,?I XXIII 0,66 0,37 0,30 I,ro 0,67 o,58 I,45 o,9s o,8s o,4r o,3r 0,28 0,35 o,z3 0,27 m o,6r 0,36 0,33 o,98 o,6s o,6r I,4o o,89 o,85 0,39 0,29 o,z8 0,42 0,24 0,24 XI o,6o 0,40 0,36 o, I o,65 I,34 o,9s o,9r o,4r o,3r 0,29 0,33 0,27 o,z6 x 0,43 0,28 0,32 o,8s o, I 12! 0,93 o,86 0,42 o,32 0,30 o,36 0,29 0,28 XXXII o,69 0,47 0,42 I,os 0,79 0,73 I,36 I' u I,OI o,4o 0,32 0,31 0,36 0,32 0,28 III o,6r 0,45 0,42 I 1o2 0,78 0,73,39 I,o6 o,99 0,43 0,34 o,32 0,41 0,28 0,26 H o,s6 0,39 0,39 o,92 o,6s o,68 I 122 o,92 o;92 0,42 0,30 o,zs 0,36 0,2-f. 0,24 I
8 234. GUNNAR SCHOTTE. (4 18*) ogynnsam under år Igog (jämför sid. g i dessa meddeanden), hviket förkarar innevarande års ovanigt korta årsskott. I tabeen I äro de oika parceerna med frö från samma trakt eer breddgnid ordnade efter moderträdens åder. Dessa försöksgrupper om vanigen 3 och 3 parceer hafva sinsemean ikformig mark, undantagandes de afdeningar, hvikas frö härstamma från Finspångs revir. De kunna därför sinsemean jämföras. Vi se då, att tabeen ej ger något bestämdt utsag ti förmån för vare sig yngre eer ädre fröträd. Dock synas de ädsta fröträden på ett par undantag när (de 125-I5o-åriga moderträden från Forssa i Häsingand och de I 20-I 50-åriga från Tjusts revir) ha gifvit upphofti de svagaste pantorna. I några fa äro de kraftigaste pantorna uppkomna efter de yngsta moderträden, såsom efter 40-åriga träd från Fors i Jämtand (aa pantor å denna afdening äro synnerigt kraftiga), de 6o-åriga från Kårböe i Häsingand, de åriga från Kinda revir. I andra fa ha de medeåders träden ämnat de största pantorna. I intetdera faet är dock tiväxtskinaden synnerigen stor. Likvä synes som om tvifet på ämpigheten af yngre fröträd ej skue vara berättigadt. Af tabeen se vi sutigen, att frönas vikt och voym, som syntes inverka på de ett-åriga pantornas utvecking, ej ängre på något sätt gör sig gäande. Detta öfverensstämmer äfven med hvad CIESLAR 1 och ENGLER 2 påvisat beträffande granen. Öfvergå vi sedan att granska öfriga egenskaper hos tapantorna från oika hemort, finna vi större skinader mean de oika afdeninga:rna. Å sidorna äro afbidade medeträden från några af de parceer, som utagts på någorunda iknande mark. Redan på pantornas amänna habitus formärkes här skinad. Denna är dock ej så skarpt framträdande, att man t..ex. vid betraktandet af en ta af exempevis \ norrändsk härkomst skue säkert känna igen den vaniga typen för den s. k. appandstaen. Men vid en jämförese med de mera sydändska säktingarna finner man ikvä en tydig skinad. Fig. r och 2 visa tyenne taar af frö från Jämtand. Fig. 1 är en god norrandstyp, under det att fig. 2. har ganska ånga barr för att vara från dessa trakter, men dyika barr utmärka fertaet pantor å afdeningen. Fig. 3 och 4 äro från Häsingand. Pantorna äro fågreniga och kortbarriga, särskidt ä fig 3; att densamma är något krokig, är en ren tifäighet. Å fig. 5 1 ADOLF CIESLAR: Uber die Erbichkeit des Zuwachsvermögens bei den Wadbäumen. Centrab. f. d. gesammte Forstwesen ARNOLD ENGLER: Eienfuss der Proveninnz des samens auf die Eigenschaften der forstichen Hozgewächse. Mittei. der schweizerischen Centraanstat fiir das forstiche Versuchswesen. VI Bd. 2. Heft. Zurich
9 (4 1 9*) OM BETYDELSEN AF' FRÖETS HEMORT M. M. VID TALLKULTUR. 235 och 6 se vi två kraftiga pantor med ånga barr från Tivedens rev1r 1 Västergötand. Pantan å tig. 5 är spensigare tiföjd af sicotryck från arinan panta i samma grop. Fig. 7 visar en ångbarrig, yfvig, men något kortväxt panta från Sättbygds revir i Västergötand. Å tig. 8 finna vi sutigen en kraftig panta från Sunnerbo (Småand), uppdragen af frö från en s. k. rytal De norrändska taarna hafva afsevärdt kortare grenar och se härigenom gesare och spensigare ut. Vidare äro barren i stort sedt kortare, men bredare å dessa taar. Barrängden varierar dock rätt afsevärdt. På samma medepantor, som återgifvas å fig, r-8. hafva des sista kvisthvarfvets grenar uppmätts, des barren å årsskottets midt. Medeta af dessa mätningar hafva införts i nedanstående tabe. Sista års- Medeångskottets den i öfverängd sta gren- Länge der Naden am Barrens ängd å årsskottet Af dening Revir kransen J ahrestrieb Länge des Abteiung Revier etzten Mitt1ere Jahres- Länge im Max. / Medeta tri e bes abersten Min. Astkranz (Mitte) cm. cm. cm. cm. cm. v Ö. Jämtands ,s I 3,s IV " " ,7 4, ,2 XIX Norra Häsingands... 22,5 15,r 3,5 2,8 J,z XXI ".. j 2I 14 5, ,8 XXXIV Tivedens...! 30 I 7 7 8,2 6,r 7 XXXIII» 27,3 zn,r 6.3 3,6 5.3 XXIV Sättbygds I 5,5 6,4 5,3 s,g III Sunnerbo..., 30!8 5,7 4,8 5.3 Å fig. 3 se vi, att några få barr sitta kvar på tredje årsskottet. I öfrigt ha i amänhet barren i stor utsträckning fait af äfven på det tredje årsskottet i de norrändska afdeningarna. Men äfven i Nordand fäa särskidt småpantorna oftare sina barr än hvad som annars sker hos appandstaen. ÖRTENBLAD 1 framhåer också, att barrens ifsängd hos den norrändska taen är underkastad stora växingar (2, 8 a 9 år). Att de norrändska taarna i motsats ti de sydändska i mycket ringa grad varit angripna af gråbarrsjukan är omtaadt i en föregående uppsats om nämnda sjukdom af dr. T. LAGERBERG. Vidare visar sig barken på pantorna från Norrand vara något jusare och mera gänsande. Vid massverkan ute på fätet synes särskidt barken på nedre deen af sista grenkransen ysa i gurödt. 1 TH. ÖRTENBLAD: Om den högnordiska taformen. Bihang ti Kong!. Svenska -v et. Akad. Hand!. Bd. 13, af d. III. n:o I I. Stockhom 1888.
10 Ur Statens Skogsförsöksanstats samingar. Fig. I åriga tapantor, uppdragna å Oestads kronopark 6 jährige Kiefernpfanzen, aufgezogen bei Oestad in \Vestergötand. från Jämtand, Fors socken, 63c 5" 5 Från Västergötand, Tiveden 58" 40" 2».. 6»»»
11 Foto T. Lagerberg. i Västergötand af frö från oika trakter af andet. Omkring 1 / 10 nat. storek. Die Samen stammen aus verschiedenen Gegenden Schwedens. 1 1J 0 naturicher Grösse. 3 Från Häsingand, Kårböe " 4 LjusdaL 61 so" 111edde. fr. statens Skog.iförs{iksansfat Igo. 7 Från Västergötand, Marrna 8 " Småand, Ljungby 58 2o'' s60 so'' 23
12 GUNNAR SCHOTTE. Ti sist må framhåas, att redan den 1 december i år de norränd" ska taarna fått en guaktig färg, särskidt voro barrspetsarna guaktiga, medan de sydändska ännu i amänhet voro het gröna. Färgskinaden var så stor, att det var mycket ätt att ur ett parti kvistar afgöra, hvika som voro af norrändsk härstamning. ENGLER 1 omförmär från sina undersökningar i Schweiz, att därstädes uppdragna pantor från nordsvensk eer högapinsk hemort färgas starkare än t. ex. från sydfransk samt att fårgningen,,.hos pantor från s,kandinavisk hemort titager med nordigare breddgrad. När pantorna togos in i ett varmt rum, befvo de så småningom åter gröna. Denna färgförändring har af prof. CIESLAR äfven iakttagits vid Mariabrunn, där särskidt de svenska taarna om vintern antaga en färg med anstrykning i gugrönt, hvarvid de ätt på färgen kunde skijas från bredvidstående meanungerska taar. 2 1 ARNOLD ENGLER: Infuence de a provenance des grnines du Pin syvestre. VI Congres de!'union internatianae des stations de recherches forestieres. Bruxees Se GuNNAR SCHOTTE: Om betydesen af skogsfröets geografiska härstamning. Skogsvårdsf. Tids kr. I 904, sid. 20 z.
13 RESUME. Uber die Provenienzfrage und des Ater der Mutterbanmes bei Kiefernkutur. Um zu versuchen, die ftir die Verjtingung der Wäder in Norrand so wichtige Provenienzfrage zu ösen, hat die Kg. Forstiche Versuchsanstat Schwedens vom Jahre I909 an Versuchskutnren im grosse Masstabe in Norrand mit Kiefernsamen aus verschiedenen Teien von Schweden in ihr Pragramm aufgenommen. Bisher hat nur das nötige Pfanzenmateria aufgezogen werden können, das im nächsten Frtihing an mehreren Steen in Norrand angepfanzt werden so. Schon fruher hat indessen die Forst. Versnchsanstat in Verbindung mit anderen Untersuchnngen der Provenienzfrage beiäufig ihre Anfmerksamkeit gewidmet. So ist im Zusammenhang mit Versuchen 1 zur Feststeung der Samenmenge, die bei Pattensaat zu verwenden ist, Samen aus verschiedenen Teien des Landes ansgesät worden. Schiessich ist der Kiefernsamen, der im Winter I903-I904 aus verschiedenen Teien des Landes zur Feststeung der Beschaffenheit und Keimbarkeit eingesammet wurde, in der Staatsforst Oestad in Västergötand ausgesät worden. Uber die Entwickung der I-jährigen Pfanzen ist zuvor in diesen Mitteiungen berichtet worden 2 Auf Veranstatung des damaigen Varstands der Forst. Versuchsanstat A. MAASS wurden dann im Frtihing I 906 die 2-jährigen Pfanzen von dem Assistenten G. E. SVENSS0:-1 ausgepfanzt. As Pfianzungsfed wurde ein Aushau auf dem Stid- und Westabhang einer keineren sieinigen Anhöhe 2oo m ii. d. M. gewäht. Leider ist der Boden der Versuchsfiäche von ziemich verschiedener Beschaffenheit, weshab ae die verschiedenen Abteiungen nicht direkt mit einander vergichen werden können, die Pfianzen aber, die ftir einen Vergeich das grösste Interesse darbieten, sind im agemeinen auf den geichförmigsten Abteiungen ausgesetzt worden. Die Höhe aer Pfianzen wurde zu Ende der Vegetationsperioden I 909 und I 9 I o gemesse n. Das Resutat dieser Revisionen findet sich in den Tabeen auf den Seiten zusammengestet. Wie oben erwähnt, ist der Boden nicht ibera geicher Beschaffenheit, weshab nicht ae Abteiungen ohne weiteres mit einander vergichen werden können. Dies git besonders fir die Parzeen mit Samen von den Revieren Finspång, Kinda und Sätthygd. 1 ALEX. MAASS: Die zu K"efern- und Fichtensaaten erforderiche Samenmenge. Mittei. aus der forst!. V ersuchsanstat Schwedens, 4. Heft. 2 GuN:< AR Sct!O!'TE: Die Beschaffenheit der Kiefernzapfen und des Kiefernsamens im Erntejahre r 904. Mittei. ans der forst!. Versuchsanstat Schwedens, 2. Heft
14 XXXII RESUME. Aus den Tabeen erhet indessen, dass die Kiefernpfanzen aus Norrand (von Pinus sivestris f. apponica) im agemeinen schwächer gewachsen sin d as die Pfanzen stidicherer Provenienz. F erner sin d die J ahressprossen von I 9 I o ktirzer as die von I 909. Dies findet seine Er kärung in der ungtinstigen Witterung während der Vegetationsperiade I9o9, denn, wie HEssELMAN fruher gezeigt hat, ist die Länge der Sprosse in einem J ahre zunächst von der Witterung während des vorhergehenden Jahres abhängig. In Tabee I sind die verschiedenen Abteiungen mit Samen aus derseben Gegend oder demseben Breitengrade nach dem Ater der Mntterbäume geordnet. Die Tabee gibt keinen bestimmten Hinweis, weder zu Gunsten jtingerer nach zu Gunsten äterer Samenbänme. Doch haben die ätesten Samenbäume, bis auf ein paar Ausnahmen, die schwächsten Pfanzen ergeben. In einigen Fäen stammen die kräftigsten Pfanzen von den jtingsten Mutterhänmen her, in anderen Fäen haben die Bäume mittieren Aters die grässten Pfanzen entstehen assen. In keinem der Fäe ist jedoch der W achstumsunterschied besonders gross. Geichwoh dtirfte der in Schweden agemeine Zweife an der Taugichkeit jtingerer Samenbäume berechtigt sein. Der Unterschied im agemeinen Habitus der Pfanzen tritt ziemich stark hervor, was aus einem Vergeich der Figuren r':.. 8 hervorgeht. Die norrändischen Kiefern haben beträchtich ktirzere Zweige und sehen hierdurch schmächtiger aus. Ferner sind die Naden im grossen und ganzen bei diesen Kiefern ktirzer, aber breiter. Die Nadeänge variiert jedoch recht beträchtich (s. Tabee 2 ). Bei der norrändischen Kiefer in Fig. 3 weist der dritte Jahresspross noch einige wenige N aden auf. Im tibrigen sind die N aden an dem dritten J ahresspross in grosser Ausdehnung auch bei den norrändischen Kiefern abgefaen. Aber auch in Norrand werfen besonders die Jungpfanzen öfter ihre N aden ab, as es sonst fti.r f. apponz'ca typisch ist. Die Rinde bei den Pfanzen aus N ordand ist etwas heer as bei den stidschwedischen Kiefern. Draussen anf dem Fede, wo man geichzeitig eine Menge Pfanzen sehen kann, sieht man besonders die Rinde am nnteren Tei des etzten Zweigkranzes bei f. apponica rotgeb enchten. Schiessich sei erwähnt, dass jetzt am 1. Dez. die Naden der norrändischen Kiefern besonders an den Spitzen eine stark gebiche Farbe bekommen haben, während die stidändischen Kiefern im agemeinen noch grtin sind. Diese Beobachtnng stimmt mit der von ENGLER 2 gemachten iiberein, dass Pfanzen nordschwedischer oder hochapinischer Provenienz sich stärker fårben as z. B. soche stidfranzösischer Provenienz, sowie dass die Verfärbnng bei Pfanzen skandinavischer Provenienz in dem Masse znnimmt, as sie von einem nördicheren Breitengrade herkommen. 1 HKNRIK HEssELMAN: Uber den Höhenzuwachs und die Sprossbidung der Kiefer in den Sommern Mittei. aus der forst. Versuchsanstat Schwedens, I. Heft.,.. ARNOLD ENGLER: Infuence de a provenance des graines dtt pin syvestre. VI Congres de }'union internatianae des stations de recherches forestieres. Bruxees 19 I o.
MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4. MITTElLUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT
MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4 1907 MITTELUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1908 INNEHÅLLSFÖR TECKNING. INHALT. ALEX. MAASS:
Läs merMEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT
MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3 1906 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT CEN'I'RAL'I'RYCKERIE'I', S'I'OCKHOLM, 1907. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT.
Läs merMEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT
MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3 1906 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT CEN'I'RAL'I'RYCKERIE'I', S'I'OCKHOLM, 1907. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT.
Läs merMEDDELANDEN. F RÅ :"i. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT. HÄFTET l. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. t.
MEDDELANDEN F RÅ :"i STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT HÄFTET 1904 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS t. HEFT' ---- - ----~----- CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1904. INNEHÅLLsFÖRTECKNING.
Läs merMEDDELANDEN FRÅN. STllTEf'lS. S~OGSfÖRSö~SllNSTllhT HÄFTET {38}---- MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS
MEDDELANDEN FRÅN STllTEf'lS S~OGSfÖRSö~SllNSTllhT HÄFTET 11 114 --- ---- - ---{38}---- MTTElL UNGEN AUS DER FORSTLCHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 11. HEFT CENTRAl.TRYCKERET1 STOCKHOLM 115 NNEHÅLLSFÖRTECKNNG.
Läs merMEDDELANDEN FRÅN. STllTEf'lS. S~OGSfÖRSö~SllNSTllhT HÄFTET {38}---- MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS
MEDDELANDEN FRÅN STTEf'S SOGSfÖRSöSNSThT HÄFTET 94 --- ---- - ---{38}---- MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. HEFT CENTRA.TRYCKERIET STOCKHOLM 95 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT. Redgörese
Läs merSTHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT
MEDDELANDEN FRÅN STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT HÄFTET 7 1910 MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 7. HEFT ----{38}---- CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1910. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT.
Läs merMEDDELANDEN FRXN. STHTE{iS. S~OGSfÖRSö~SH{iSTH~T HÄFTET 10. MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT
MEDDELANDEN FRXN STHTE{iS SOGSfÖRSöSH{iSTHT HÄFTET 10 1913 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT CENTRALTRYCKERIET, STOCE:IIOU\1!9 14 INNEHÅLLSFÖR TECKNING. INHALT. Redogörese
Läs merNachrichten auf Deutsch
SÄNDNINGSDATUM: 20130316 Nachrichten auf Deutsch 16. März 2013 Fragen zu den Nachrichten Pass 1. Wofür müssen sich 3.300 junge Menschen in Deutschland entscheiden? a) Für einen Sprache. b) Für einen Pass.
Läs merSTUDIER över BARRTRÄDSPLANTANS UTVECKLING I RÅHUMUS
Medföjer skogsvårdsföreningens Tidskrift 1927, h. 2. STUDIER över BARRTRÄDSPLANTANS UTVECKLING I RÅHUMUS ~TUD1EN OBER DIE ENTWICKLUNG DER NADELBAUMPFLANZE IN ROHHUMUS I. BETYDELSEN AV KVAVEMOBILisERINGEN
Läs merSchwedenQuiz. Quiz & Spiele. Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Was weißt du über Schweden? (frågeformulär) 3.
PRODUCENTER: Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Was weißt du über Schweden? (frågeformulär) 3. Lösungen PRODUCENTER: 1. Vokabeln zur Sendung eher unbekannt schwierig auf dem Lande
Läs mer,-------------------------------------------------~ MEDDELANDEN FDÅN HÄFTE 13-14
,-------------------------------------------------~ MEDDELANDEN FDÅN STATENS SKOGSfÖRSÖKSANSTALT HÄFTE 13-14 ""-------- 1916-1917 --------" BAND I. MITTELUNGEN AUS DER FORST LICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS
Läs mer, ~ MEDDELANDEN FDÅN HÄFTE 13-14
,-------------------------------------------------~ MEDDELANDEN FDÅN STATENS SKOGSfÖRSÖKSANSTALT HÄFTE 13-14 ""-------- 1916-1917 --------" BAND I. MITTELUNGEN AUS DER FORST LICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS
Läs merSTHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT
MEDDELANDEN FRÅN STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT HÄFTET 7 1910 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 7. HEFT ----{38}---- CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1910. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT.
Läs merProstatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Prostatacancer.doc 1 Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Prostatacancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Läs merBröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Bröstcancer.doc 1 Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Bröstcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod
Läs merLeroy. Teil 1. A R B E T S B L A D PROGRAMNR / tv1
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Über den Film/Om filmen 2. Vokabeln zur Sendung und Worterklärungen 3. Ideenkiste (auf Deutsch) 4. Basarbetsblad (på svenska) 1. Über den Film/Om filmen über den Film ist
Läs merHallo und herzlich willkommen zu Unsere Hitliste! Ich bin Niklas, und hier sind meine vier Freunde...
SÄNDNINGSDATUM: 2007-11-20 MANUS: DAGMAR PIRNTKE PRODUCENT: KRISTINA BLIDBERG Musik & Co. Programmanus... Ronja,... Hallo und herzlich willkommen zu! Ich bin Niklas, und hier sind meine vier Freunde......
Läs merMEDDELANDEN FRÅN STATENS. S~OGSfÖRSÖ~SANSTA~T HÄFTET 6. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 6. HEFT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS S~OGSfÖRSÖ~SANSTA~T HÄFTET 6 1909 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 6. HEFT -----{:38:}----- CEN''RAI,''RYCKERIE'', S''OCKHOI.M, 1910. INNEHÅLLSFäR TECKNING.
Läs merMEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4. MITTElLUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT
MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS SOGSfÖRSöSBfiSTRT HÄFTET 0 MITTELUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. HEFT CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 0 INNEHÅLLSFÖR TECKNING. INHALT. ALEX. MAASS: Frömängden
Läs merETT GALLRINGSFORSÖK I STAV AG RANSKOG
ETT GALLRINGSFORSÖK I STAV AG RANSKOG EIN DURCHFORSTUNGSVERSUCH IN STABFICHTENWALD AV MANFRED NASLUND MEDDELANDEN FRÅN ST ATENS SKOGSFöRSöKSANST ALT HA FTE 28 N:r 7 Centratr., Esse! te, Sthm 3 5 MEDDELANDEN
Läs merOM UTVECKLINGEN AV GRANAR UR FRÖ EFTER SJÄLVBEFRUKTNING OCI-l EFTER FRI VINDPOLLINERING
OM UTVECKLINGEN AV GRANAR UR FRÖ EFTER SJÄLVBEFRUKTNING OCI- EFTER FRI VINDPOLLINERING OBER DIE ENTWICKLUNG VON TEILS NACH KONSTLICHER SELBSTBESTÄUBUNG, TEILS NACH FREIER WINDBESTÄUBUNG ENTSTANDENEN FIGHTEN
Läs merARBETSBLAD. KORTFILMSKLUBBEN TYSKA Bamboule
ARBETSBLAD PEDAGOG: JOHAN POPPEN PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ BESTÄLLNINGSNUMMER: 101546/TV39 KORTFILMSKLUBBEN TYSKA Bamboule Vokabeln und Phrasen (lätt) Wähle 10 von den Vokabeln/Phrasen aus und schreibe
Läs merLogik für Informatiker
Logik für Informatiker Vorlesung 7: Resolution Babeş-Bolyai Universität, Department für Informatik, Cluj-Napoca csacarea@cs.ubbcluj.ro 16. November 2017 1/47 ZUSAMMENFASSUNG Algorithmische Entscheidung
Läs merMEDDELANDEN. F RÅ :"i. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT. HÄFTET l. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. t.
MEDDELANDEN F RÅ :"i STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT HÄFTET 1904 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS t. HEFT' ~ CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1904. INNEHÅLLsFÖRTECKNING. INHALT. ALEX.
Läs merTYSKA, KORT LÄROKURS, skriftlig del
TYSKA, KORT LÄROKURS, skriftlig del 3.10.2016 Innehållet i dessa exempel på fullpoängssvar är inte bindande vid studentexamensnämndens bedömning. Den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets
Läs merNachrichten auf Deutsch
Nachrichten auf Deutsch 21. Mai 2011 Fragen zu den Nachrichten Fußball 1. Wie oft ist die Deutsche Damenmannschaft schon Weltmeister geworden? a) Einmal b) Zweimal c) Dreimal 2. Wie heißt die Trainerin?
Läs merTALLFRÖETs PROVENIENS - VIKTIGASTE SKOGSODLINGSFRÅGA
TALLFRÖETs PROVENIENS - NORRLANDS VIKTIGASTE SKOGSODLINGSFRÅGA [NÅGRA NORRLANDSKA FORYNGRINGSPROBLEM I] LA PROVENANGE DES SEMENCES DU PIN SYLVESTRE - UNE QUESTION TRES IMPOR= TANTE POUR LA REGENERATION
Läs merTYSKA. Mango, das Zebra. Baby-Tiere. Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Aufgaben zur Sendung 3. Lösungen ARBETSBLAD 2007/08
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Aufgaben zur Sendung 3. Lösungen 1. Vokabeln zur Sendung trocken beginnen die Regenzeit Viele kleine Zebras werden geboren. zum Beispiel erst ein
Läs mer301 Tage, Deutschland
301 Tage, Deutschland Die Familie 300 und 1 Tag, Deutschland! Hejsan, jag heter Elin Vorbrodt och jag bor i den lilla staden Blosswitz som ligger här i Tyskland och jag går och pluggar på ett gymnasium
Läs merBEFOLKNINGSUTVECKLINGEN
.., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det
Läs merMetallmaßstäbe RL. Inhaltsverzeichnis
Metallmaßstäbe RL Inhaltsverzeichnis Metallmaßstäbe RL 2 Technische Daten für Metallmaßstäbe RL 3 RL-100-1 3 RL-100-1-LED 4 RL-100-2 4 RL-100-2-LED 5 RL-212-1 5 RL-212-1-LED 6 RL-212-2 6 RL-212-2-LED 7
Läs merMEDDELANDEN FRÅN STATENS. S~OGSfÖRSÖ~SANSTA~T HÄFTET 6. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 6. HEFT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS S~OGSfÖRSÖ~SANSTA~T HÄFTET 6 1909 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 6. HEFT -----{:38:}----- CEN''RAI,''RYCKERIE'', S''OCKHOI.M, 1910. INNEHÅLLSFäR TECKNING.
Läs mer4.2 Konstantes Fördervolumen Doppelpume
4.2 Konstantes Fördervolumen Doppelpume Inhalt PVF101 Bestellschlüssel 4.2.1 Konstantes Fördervolumen Technische Informationen 4.2.2 Kenngrößen 4.2.3 Hydraulikflüssigkeiten 4.2.4 Viskositätsbereich 4.2.5
Läs merSTATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTET 15. 1918 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 15. HEF'T REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENTAL FORESTRY No 15 RAPPORTS DE
Läs merduetter för baryton, bas och piano duets for baritone, bass and piano Emenderadutgåva/Emendededition
GUNNAR 1817 1901 WENNERBERG Gluntarne, volym II duetter för baryton, bas och piano Gluntarne, volume II duets for baritone, bass and piano Emenderadutgåva/Emendededition LevandeMusikarvoch Kungl. Musikaliskaakademien
Läs merTYSKA. Unsere Hitliste. Musik & Co. Diese Arbeitsblätter gibt es:
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Inhaltsfragen und Top 5 (röstningsmall) 3. Was meinst du? (ord och uttryck för att diskutera musik) 4. Lösungen 1. Vokabeln zur Sendung das Lieblingslied
Läs mer. STU.DIER över RISKEN VID ANVÄNDNING A V TALLFRÖ AV FÖR ORTEN FRÄM~ MANDE PROVENIENs
. STU.DIER över RISKEN VID ANVÄNDNING A V TALLFRÖ AV FÖR ORTEN FRÄM~ MANDE PROVENIENs A STUDY ON THE RISKS OF USING IN A P AR TICULAR DISTRJCT PINE=SEED FROM OTHER SOURCES. AV O. ENEROTH MEDDELANDEN FRÅN
Läs merNachrichten auf Deutsch 09. April 2011
Nachrichten auf Deutsch 09. April 2011 Fragen zu den Nachrichten Mobbing 1. Was ist isharegossip? a) Eine Internetseite von Lehrern für Schüler.. b) Eine Internetseite mit Musikvideos. c) Eine Internetseite,
Läs merRÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM.
RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, FRAMSTÅLD GENOM RÄKNE-EXEMPEL AF L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM. I. HELA TAL OCH DECIMALBRÅK. STOCKHOLM, FÖRFATTARENS
Läs merPPV-Serie. DIN Axialkolben Verstellpumpe für LKW Nebenabtrieb mit Load Sensing-Regler. Erstinbetriebnahme: Saugstutzen muß separat bestellt werden
IN AxialkolbenVerstelllpumpen ruckregler Anfang IN Axialkolben Verstellpumpe für LKW Nebenabtrieb mit Load Sensing-Regler PPV-Serie PPV PPV 9 - PPV11 Födervolumen in cm³/u linksdrehend rechtsdrehend auerdruck
Läs merSTBTENS. S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT MEDDELANDEN. i9ii HÄFTET 8. MITTElLUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS FRÅN 8.
MEDDELANDEN FRÅN STBTENS S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT HÄFTET 8 i9ii MITTELUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS 8. HEFT -------- ----{:3~~ -----~ CE~TRALTRYCKERTET, STOCKHOLM 1912. INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merSTBTENS. S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT MEDDELANDEN. i9ii HÄFTET 8. MITTElLUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS FRÅN 8.
MEDDELANDEN FRÅN STBTENS S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT HÄFTET 8 i9ii MITTElLUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS 8. HEFT -------- ----{:3~~ -----~ CE~TRALTRYCKERTET, STOCKHOLM 1912. INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merMycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet
- Öppning Svenska Tyska Bäste herr ordförande, Sehr geehrter Herr Präsident, Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet Bäste herrn, Formellt, manlig mottagare,
Läs merSTATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 17. 1920 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 17. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE" OF EXPERIMENT AL FORESTRY No 17 RAPPOR
Läs merSTHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT
MEDDELANDEN FRÅN STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT HÄFTET 7 1910 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 7. HEFT ----{38}---- CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1910. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT.
Läs mer4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
ARBETSBLAD SÄNDNINGSDATUM: 2013-12-08 KONCEPTUTVECKLING AV ARBETSBLAD: JOHAN POPPEN & ANNA NYMAN PEDAGOG: JOHAN POPPEN PROGRAMNR: 103258/TV08 KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE DER BANKRAUB EPISOD 8: DER BRIEF
Läs merTürkisch für Anfänger
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Ideenkiste (auf Deutsch) 3. om serien (på svenska) 4. Basarbetsblad (på svenska) 1. Vokabeln zur Sendung der Zwitter - baff! prollig überholt Schiss
Läs merMEDDELANDEN STBTENS. S~OGSfÖRSö~SBNSTB~T HÄFTET 9. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 9. HEFT
MEDDELANDEN STBTENS S~OGSfÖRSö~SBNSTB~T HÄFTET 9 1912 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 9. HEFT CEKTRALTR YCKERIET, STOCKHOLM I 9 IZ INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT. Redogörese för
Läs merReisen Unterwegs. Unterwegs - Ort. Jag har gått vilse. Du weißt nicht, wo Du bist
- Jag har gått vilse. Du weißt nicht, wo Du bist Kan du visa mig var det är på kartan? Nach einem bestimmten auf der Karte fragen Var kan jag hitta? Nach einem bestimmten fragen... en toalett? Zimmer...
Läs merKulturminnesvårdens perifera organisation Bergstrand, Axel Fornvännen 1939(34), s. 240-243 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1939_240
Kulturminnesvårdens perifera organisation Bergstrand, Axel Fornvännen 1939(34), s. 240-243 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1939_240 Ingår i: samla.raa.se KULTURMINNESVÅRDENS PERIFERA ORGANISATION
Läs merEine haarige Verwandlung
PRODUCENT: KRISTINA BLIDBERG T Y S K A Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Aufgaben zur Sendung 3. das Spiel 4. Lärartips: Laufdiktat PRODUCENT: KRISTINA BLIDBERG T Y S K A 1. Vokabeln
Läs merMEDDELANDEN FRXN. STHTE{iS. S~OGSfÖRSö~SH{iSTH~T HÄFTET 10. MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT
MEDDELANDEN FRXN STHTE{iS SOGSfÖRSöSH{iSTHT HÄFTET 10 1913 MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT CENTRALTRYCKERIET, STOCE:IIOU\1!9 14 INNEHÅLLSFÖR TECKNING. INHALT. Redogörelse
Läs merGrammatikübungsbuch Schwedisch
Grammatikübungsbuch Schwedisch Bearbeitet von Lothar Adelt, Irmela Adelt 1. Auflage 2011. Taschenbuch. 160 S. Paperback ISBN 978 3 87548 578 3 Format (B x L): 14,8 x 21,3 cm Gewicht: 252 g Weitere Fachgebiete
Läs merBewerbung Anschreiben
- Einleitung Bäste herrn, Formell, männlicher Empfänger, Name unbekannt Bästa fru, Formell, weibliche Empfängerin, Name unbekannt Bäste herrn, Bästa fru, Bästa herr eller fru, Formell, Name und Geschlecht
Läs merBÄTTRE ÄN NÅGONSIN. Bäste medarbetare
BÄTTRE ÄN NÅGONSIN Bäste medarbetare Det känns verkligen underbart att se tillbaka på ett fantastiskt framgångsrikt verksamhetsår. Jag är verkligen tacksam och uppskattar det fina arbete ni alla gjort
Läs merTürkisch für Anfänger
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Ideenkiste (auf Deutsch) 3. om serien (på svenska) 4. Basarbetsblad (på svenska) 5. Theater spielen 1. Vokabeln zur Sendung verklemmt Du Penner!
Läs merJa, es ist ein Platz, wo oft Veranstaltungen sind, das heißt, man kann sich hier mit Freunden treffen...
Manus, intervju, produktion: Kjell Albin Abrahamson Sändningsdatum: P2 den 3.9.2002 kl 9.30 Programlängd: 10 min Producent: Kristina Blidberg Välkomna till "" och jag står här på Heldenplatz tillsammans
Läs merSTATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTET 15. 1918 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 15. HEF'T REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENTAL FORESTRY No 15 RAPPORTS DE
Läs merTürkisch für Anfänger
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Ideenkiste (auf Deutsch) 3. om serien (på svenska) 4. Basarbetsblad (på svenska) 1. Vokabeln zur Sendung einen mit einem verkuppeln auf etwas pochen
Läs merNachrichten auf Deutsch
Nachrichten auf Deutsch 24. November 2009 Fragen zu den Nachrichten Der Tod von Robert Enke Wer war Robert Enke? 1) Ein Nationaltorwart 2) Ein Politiker 3) Ein Musiker An was litt Robert Enke? 1) An einem
Läs merARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN TYSKA. Durch die Blumen (lätt) Ordkunskap Välj ut 10 av orden/fraserna nedan och sätt ihop en dialog på tyska!
ARBETSBLAD PEDAGOG: JOHAN POPPEN PROJEKTLEDARE: GABRIELLA THINSZ KORTFILMSKLUBBEN TYSKA Durch die Blumen (lätt) Ordkunskap Välj ut 10 av orden/fraserna nedan och sätt ihop en dialog på tyska! Deutsch etwas
Läs merREDOGÖRELSE FÖR FLYGBEKÄMPNINGS= KAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN. UNDER AREN 1944-1945
REDOGÖRELSE FÖR FLYGBEKÄMPNINGS= KAMPANJEN MOT TALLMÄTAREN. UNDER AREN 1944-1945 BERICHT OBER DIE FLUGZEUGBESTAUBUNG GEGEN DEN KIEFERNSPANNER IN DEN ]ARREN 1944-1945 AV VIKTOR BUTOVITSCH MEDDELANDEN FRÅN
Läs merUndersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörelse. i boningshus i Blekinge län och Kalmar läns södra landstingsområde
Undersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörese i boningshus i Bekinge än och Kamar äns södra andstingsområde Untersuchungen aber die Ausbreitung und den Schaden der hozzerstörenden
Läs merNYARE FALTFöRSöKSMETODIK, BELYST GENOM NÅGRA SKOGSODLINGAR PÅ KULBACKSLIDENS FöRSöKSPARK
Medföjer Skogsvardsföreningens Tidskrift. Häfte 3. 1934 NYARE FALTFöRSöKSMETODIK, BELYST GENOM NÅGRA SKOGSODLINGAR PÅ KULBACKSLIDENS FöRSöKSPARK MORE RECENT METHODS OF FIELD EXPERIMENTs ILLUSTRATED BY
Läs merSTUDIER ÖVER GRAN BARKBORRE N s: l MASSFÖRÖKNING. I DE AV DECEMBER~ STORMEN 1931 HÄRJADE SKOGARNA I NORRA UPPLAND
Medföjer Svenska skogsvårdsföreningens Tidskrift, 1941. Håje 2. STUDIER ÖVER GRAN BARKBORRE N s: MASSFÖRÖKNING. I DE AV DECEMBER~ STORMEN 1931 HÄRJADE SKOGARNA I NORRA UPPLAND STUDIEN OBER DIE MASSENVERMEHRUNG
Läs merKan jag ta ut pengar i [land] utan att behöva betala extra avgifter? Fragen, ob Gebühren anfallen, wenn man in einem bestimmten Land Geld abhebt
- Allgemeines Kan jag ta ut pengar i [land] utan att behöva betala extra avgifter? Fragen, ob Gebühren anfallen, wenn man in einem bestimmten Land Geld abhebt Vad är avgifterna om jag använder bankautomater
Läs merSTATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 19. 1922 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 19. HEFT REPOR TS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY Not9 BULLETINs
Läs merNachrichten auf Deutsch 12. März 2011
Nachrichten auf Deutsch 12. März 2011 Fragen zu den Nachrichten Feiern in Deutschland 1. Was wurde gerade in Deutschland gefeiert? a) Wiedervereinigung. b) Karneval. c) Weihnachten. 2. Wie nennt man diese
Läs merSTATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 24. 192728 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 24. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N:o 24 BULLETIN
Läs mer301 Tage, Deutschland
301 Tage, Deutschland In der Stadt 300 und 1 Tag, Deutschland! Hejsan, jag heter Elin Vorbrodt och jag bor i den lilla staden Blosswitz som ligger här i Tyskland och jag går och pluggar på ett gymnasium
Läs merKlimat 2A: Vad behöver göras? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii )
Klimat 2A: Vad behöver göras? (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil. Gör det nu. ii ) Som det stod i informations-mailet, så består den här klimat-utbildningen av de här fyra sektionerna:
Läs merHej! God morgon! Tjänare! Hejsan! 1 Hej!
Hej! sich egrüßen nach Namen und Herkunft fragen das Alphaet uchstaieren sich selst und jemand anderen vorstellen Sprachkenntnisse nach der Bedeutung eines Wortes fragen sich veraschieden Ländernamen 1
Läs mer, ~ MEDDELANDEN FDÅN HÄFTE 13-14
,-------------------------------------------------~ MEDDELANDEN FDÅN STATENS SKOGSfÖRSÖKSANSTALT HÄFTE 13-14 ""-------- 1916-1917 --------" BAND I. MITTELUNGEN AUS DER FORST LICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS
Läs merSTATENS SKOGSFORSOKSANSTALT
MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE 18. 1921 MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 18. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY No18 RAPPORTS
Läs merhela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs
hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har
Läs merFunktioner och tabeller för kubering av småträd
Funktioner och tabeer för kubering av småträd Funktionen und Tabeen zur Kubierung keiner Bäume av SVENOLOF ANDERSSON MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 44. NR 12 1Medd. från Statens
Läs merSCdefault. 9-5 Monteringsanvisning
SCdefault 9-5 Monteringsanvisning SITdefault Trimmsatz MONTERINGSANVISNING INSTALLATION INSTRUCTIONS MONTAGEANLEITUNG INSTRUCTIONS DE MONTAGE Accessories Part No. Group Date Instruction Part No. Replaces
Läs merS~OGSfÖRSö~SANSTll~T
MEDDELANDEN FRÅN STTES SOGSfÖRSöSANSTT HÄFTET 12 1915 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 12. HEFT -------:------- PUBLICATIONS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENTAL FORESTRY
Läs merKolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Cancer kolorektal.doc 1 Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Cancer kolorektal.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte
Läs merResa Logi Logi - Hitta boende Svenska Tyska Wo kann ich finden? ... ein Zimmer zu vermieten? ... ein Hostel? ... ein Hotel?
- Hitta boende Var hittar jag? Fråga om vägen till olika former av boenden Wo kann ich finden?... ett rum att hyra?... ein Zimmer zu vermieten?... ett vandrarhem?... ein Hostel?... ett hotell?... ein Hotel?...
Läs merResa Logi Logi - Hitta boende Tyska Svenska Var hittar jag? ... ett rum att hyra? ... ett vandrarhem? ... ett hotell? ... ett bed-and-breakfast?
- Hitta boende Wo kann ich finden? Fråga om vägen till olika former av boenden Var hittar jag?... ein Zimmer zu vermieten?... ett rum att hyra?... ein Hostel?... ett vandrarhem?... ein Hotel?... ett hotell?...
Läs merWiLlk. VÄLKo. WiLlkommen. VÄLkOMMEN
VÄLKo VÄLkOMMEN WiLlkommen WiLlk eld Tunré 2015 Dschinn-Fire kommer till Sverige mellan Metallsvenskan 2015 och Eld & Järn i Gruvparken En unik chans för dig som tar hand om historiska platser i järnhistorias
Läs merIch bin der Jens ich bin der Jens Jansen ich bin hier der Vater der Familie von Mette, Gesa, Helge, Sonja und jetzt auch von Sofi.
SÄNDNINGSDATUM: 2006-11-14 REPORTER/PRODUCENT: ANGELICA ISRAELSSON Abenteuer Ausland Programmanus Alltså i början hade jag jättehemlängtan. Jag tänkte hela tiden: Vad gör jag här? Vad håller jag på med?
Läs merUrinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Urinblåsecancer.doc 1 Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Urinblåsecancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Läs merBIBLIOGRAFISK FÖRTEC HÅLLET I STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALTS PUBLIKATIONER UNDER 20:=ARSPERIODEN 1904-1923
SKOGS51BLIOTEKET BIBLIOGRAFISK FÖRTEC NE:= HÅLLET I STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALTS PUBLIKATIONER UNDER 20:=ARSPERIODEN 1904-1923 BIBLIOGRAPHISCHES VERZEICHNIS DES INHALTS DER VON DER FORSTLICHEN VER= SUCHSANSTALT
Läs merLungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Lungcancer.doc 1 Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Lungcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod
Läs merMEDDELANDEN FRÅN. STRTEftS. S~OGSfÖRSÖ~SllftSTA~T HÄFTET 2. MITTElLUNGEN AUS DHR FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 2. HEFT
MEDDELANDEN FRÅN STRTEftS S~OGSfÖRSÖ~SftSTA~T HÄFTET 1905 ------ -- -- - -- MITTELUNGEN AUS DHR FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. HEFT -----~-----~ - CENTRAL''RYCKERIE'', S''OCKHOLM, 1906. INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Läs merKonsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter (STAFS 2013:9) om avgifter för ackrediterade eller godkända laboratorier, producenter av referensmaterial,
Läs merPrävention alkoholbedingter Jugendgewalt (PAJ) Radioprojekt Webgeflüster
Prävention alkoholbedingter Jugendgewalt (PAJ) Radioprojekt Webgeflüster Gefördert durch: Beantragung der Fördermittel ausgeschriebenes Förderprogramm des LKA zur Sucht- u. Gewaltprävention mit vernetztem
Läs merAspekte zur Character Semantik
Aspekte zur Character Semantik Tilo Henke Senior Berater Oracle Berlin DOAG Regionaltreffen Berlin Brandenburg 10.12.2003 Motivation Web Clients 5. Response 1. Request LDAP OID + Portal Repository WE8ISO8859P1
Läs merMein Berlin Levon Mitt Berlin Levon
PROGRAMNR: 103055/tv5 SÄNDNINGSDATUM: 2013-05-05 PRODUCENT: GEORG GÖTMARK PEDAGOG: MINETTE HANSSON KONTAKT: KUNDTJANST@UR.SE FACEBOOK: UR TYSKA Mein Berlin Levon Mitt Berlin Levon Läsa Ordkunskap Höra
Läs merCancer i kvinnliga könsorgan
Gyncancer.doc 1 Cancer i kvinnliga könsorgan Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Gyncancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Läs merVar kan jag hitta formuläret för? Var kan jag hitta formuläret för? Fragen wo man ein Formular findet
- Allgemeines Var kan jag hitta formuläret för? Var kan jag hitta formuläret för? Fragen wo man ein Formular findet När var ditt [dokument] utfärdat? Fragen wann ein Dokument ausgestellt wurde Vart var
Läs merEinstufungstest Välkomna! Aufgabenblätter
Einstufungstest Välkomna! Aufgabenblätter Mit Hilfe dieser Bögen können Sie jetzt in einen Schwedischkurs eingestuft werden, der Ihrem Kenntnisstand entspricht. Zum Einstufungstest gehören Aufgabenblätter
Läs merAkademiker Öppning. Öppning - Introduktion. I denna uppsats kommer jag att undersöka/utreda/utvärdera/analysera...
- Introduktion I denna uppsats kommer jag att undersöka/utreda/utvärdera/analysera... Allmän öppning för en uppsats/avhandling In diesem Aufsatz / dieser Abhandlung / dieser Arbeit werde ich... untersuchen
Läs merTYSKA. Türkisch für Anfänger. Teil 5. Diese Arbeitsblätter gibt es:
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Ideenkiste (auf Deutsch) 3. om serien (på svenska) 4. Basarbetsblad (på svenska) 5. Theater spielen 1. Vokabeln zur Sendung in Bezug auf demütigend
Läs merResa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska
- Grundläggande Kan du vara snäll och hjälpa mig? Fråga om hjälp Talar du engelska? Fråga om en person talar engelska Talar du _[språk]_? Fråga om en person talar ett visst språk Jag talar inte _[språk]_.
Läs merResa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska
- Grundläggande Können Sie mir bitte helfen? Fråga om hjälp Sprechen Sie Englisch? Fråga om en person talar engelska Sprechen Sie _[Sprache]_? Fråga om en person talar ett visst språk Ich spreche kein
Läs mer