TALLFRÖETs PROVENIENS - VIKTIGASTE SKOGSODLINGSFRÅGA

Transkript

1 TALLFRÖETs PROVENIENS - NORRLANDS VIKTIGASTE SKOGSODLINGSFRÅGA [NÅGRA NORRLANDSKA FORYNGRINGSPROBLEM I] LA PROVENANGE DES SEMENCES DU PIN SYLVESTRE - UNE QUESTION TRES IMPOR= TANTE POUR LA REGENERATION DES FORETS EN NORRLAND (QUELQUES PROBLEMES RELATIFS A LA REGENERATION DANS LA SUEDE SEPTENTRIONALE I) AV GUNNAR SCHOTTE MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HÄFTE 20 N:o 5 C E N T R A L T R Y C K E R I E T, S T O C K H O L M 9 2 3

2 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE MITTELUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 20. HEFT REPOR TS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N:o 20 BJLLETINS DE LA STATION DE RECHERCHES DES FORhS DE LA SUEDE N:o 20 CENTRALTRYCKERIET < STOCKHOLM 1923

3 REDAKTÖR: PROFESSOR GUNNAR SCHOTTE.

4 INNEHÅLL: MALMsTRÖM, CARL: Degerö stormyr. En botanisk, hydroogisk och ut~ veckingshistorisk undersökning över ett nordsvenskt myrkompex... Degerö stormyr. Eine botanische, hydroogische und entwickungsgeschichtiche Untersuchung eines nordschwedischen Moarkompexes RoMELL, LARs-GuNNAR: Rätteser ti uppsatsen»hängavar och tiväxt hos norrändsk gran» (Berichtigung zum Aufsatz»Bartfechten und Zuwachs bei der norrändischen Fichte» ) [r] TRÄGÅRDH, IvAR; Må och mede inom skogsentomoogien Ziee und Wege in der Forstentomoogie... 23s SPESSIVTSEFF, PAUL; Bidrag ti kännedomen om bruna öronvivens (Otiorrhynchus ovatus L.) morfoogi och bioogi Beitrag zur Kenntnis der Morphoogie und Lebensweise des Otiorrhynchus ovatus L S S WIBECK, EDvARD: Om missbidning av taens rotsystem vid spett= pantering r Uber Missbidung des Wurzesystems der Kiefer bei Stieeisenpfanzung 300 ScHOTTE, GuNNAR: Tafröets proveniens - Norrands viktigaste skogsodingsfråga. Några norrändska föryngringsprobem I.... 3os La provenance des semences du Pinsyves tre -une question tres importante pour a regeneration des farets en Norrand. - Queques probemes reatifs a a regeneration dans a Suede septentrionae I. 397 TRÄGÅRbH, IVAR: skogsentomoogiska bidrag II Entomoogica contributions II Redogörese för verksamheten vig Statens skogsförsöksanstat under år (Bericht iiber die Tätigkeit der Forstichen Versuchsanstat Schwedens im J ahre r 9 23 ; Report on the work of the Swedish Institute of Experimenta Forestry). I. skogsavdeningen (Forstiche Abteiung; Farestry division) av GuNNAR ScHOTTE s II. Naturvetenskapiga avdeningen (N aturwissenschaftiche Abteiung; Botanica-geoogica division) av HENRIK HEssELMAN... 43S III. skogsentomoogiska avdeningen (Forstentomoogische Abteiung; Entomoogica division) av IvAR TRÄGÅRDH IV. Avdening för föryngringsförsök i Norrand (Abteiung fiir die V erjiingungsversuche in N arrand; Division for afforestation probems in Norrand) av EDVARD WIBECK ScHOTTE, GUNNAR: Bibiografisk förteckning över innehået i statens Skogsförsöksanstats pubikationer under 20-årsperioden t Bibiographisches Verzeichnis des Inhats der von der forstichen Versuchsanstat Schwedens in den Jahren herausgegebenen Pubikationen. Bibiographica index of contents of the pubications from the Swedish Institute of Experimenta Farestry in the years r 923. Sid.

5 ==G=U=N=N=A=R==S=C=H=O=T=T=E==f T ALLFRÖErfS PROVENIENs. -NORR LANDs VIKTIGASTE SKOGS ODLINGSFRÅGA. NÅGRA NORRLÄNDSKA SKOGSFÖRYNGRINGSPROBLEM. I. U FÖRORD. nder de hittis gångna 20 åren av Statens skogsförsöksanstats verksamhet har skogsavdeningens arbeten i huvudsak varit inriktade på undersökningar rörande skogsbeståndens behanding och vård samt sammanstäningar över deras produktion under oika förhåanden i skida dear av andet. Från dessa undersökningar kunna bestämda resutat först erhåas, sedan försöken fortgått en ängre föjd av år. Härjämte har avdeningen förutom en de smärre undersökningar ägnat en viss uppmärksamhet åt frågan om naturig föryngring. Även här gäer det som rege, att påtagiga resutat erhåas först efter ganska ång tid, efter ett eer annat decennium, och särskit gäer detta för de norrändska skogarna. Något fortare kunna däremot resutaten skönjas av rena skogsodingsförsök, men även här måste en tid förfyta, innan resutaten av de utförda kuturerna kunna rätt bedömas. Då nu emeertid skogsavdeningens omfattande skogsodingsförsök i Norrand med tafrö från oika trakter av andet varit med om upp ti vegetationsperioder, kunna någorunda definitiva resutat påvisas. Den nu föreiggande avhandingen kommer därför att behanda denna undersökning. Ti aa dem, som på ett eer annat sätt varit författaren behjäpig vid dessa undersökningar, främst fera tjänstemän vid skogsförsöksanstaten, vidare en stor de av skogsstatens persona vid anskaffandet av kott m. m., frambär författaren härmed ett varmt tack. I förkortad form ha här berörda undersökningar offentiggjorts i föredrag vid Svenska skogsvårdsföreningens årsmöte den 16 mars I 92 J, varjämte en de av resutaten utstäts vid Jubieumsutstäningen i Göteborg och pubicerats i skogsutstäningens speciakataog. Övriga vid ovannämnda möte berörda undersökningar om norrändska skogsföryngringsprobem komma inom kort att behandas i tvenne andra uppsatser. Statens skogsförsöksanstat i maj Medde. från Statens skogiförsöksa1tstai. Häft. 2o.

6 . INNEHÅLL. Kort historik [3] Frö- och pantmateria [4] Detajbeskrivningar över insamingspatserna för kott [S] Försöksytornas anäggande I 4 r I o] Panteringsytor: Försöksytan IJ2 i Gästrikand, zon IV... 3I8 [ I4] I73» norra Daarna, )) I-II) [I 8] )) I74 )) )) )) )) I... 32S [ 2 I] )) I7S )) )) )) )) ' I [24] )) q6 ö. Jämtand, )) III [ 26] )) I77» )) )) III [34) ))» q8 )) II [38)» I79 II... )) )) 347 [ 43) )) I8o» )) )) I... 3SO [46) I8I )) Västerbotten, II... 3S 2 [48) I82 Lappand, }) )) I.... 3S8 [ Norrbotten, )) )) III... 36I [s 7] 221 Lappand )) )) I S [6 I) 183,, I.... )) )) 37 2 [68) såddytor: Försöksytan 2J7» ö. Jämtand, )) III [691 )) 2I8 )) )) )) )) III... 37S [ 7 I] )) 220 )) Lappand, )) I [74) )) 2I9 ))» I [7 sj Diskussion över resutaten... 38o (76) Sammanfattning... 39I [87) Anförd itteratur [ 9 2) Resume [93)

7 [3] T ALLFRÖETS PROVENIENs 307 KORT HISTORI~. Omkring sekeskiftet började intresset för skogsoding visa sig ferstädes i Norrand, här och var även i övre Norrand. Enigt WIBECK (II s. 4II*) utfördes exempevis omkring år 1900 skogsodingar på araminst 140 patser i Norr- och Västerbotten. Emeertid bevo resutaten av dessa ansträngningar mycket nedsående - av fertaet ädre skogssådder finner man nu knappast något spår. I många sådder kommo visserigen pantorna upp samt växte någorunda några år, men sedan ströko de med av frost eer svampangrepp (snöskytte). Orsaken härti måste tiskrivas fröets beskaffenhet. Upp ti Norrand hade kommit tyskt eer sydsvenskt tafrö, och med nuvarande erfarenhet om proveniensens betydese kunde man knappast vänta något gynnsamt resutat. I vissa fa hade dock vid skogsodingarna, efter vad man trodde,»bevisigen» använts meansvenskt frö (från Bergsagen eer södra Norrand), men sådderna gingo ändå ut. Genom dyika erfarenheter bevo skogsmännen i Norrand betänksamma, och en avog stämning mot skogsoding uppstod het naturigt ganska snart. Taet om, att det ej går att skogsoda i Norrand, bev en tid rätt så amänt. Tanken på att med avar skaffa frö från Norrand trodde man för övrigt knappast vara utförbar. Det ansågs des för dyrbart och des hade man fått den uppfattningen, att taen så säan satte dugig kott i Norrand. Norrändska skogsförfattare och våra handböcker uppgåvo i amänhet tiden mean fröår i Norrand ti ro-rs år. TH. HERMELIN (I), T. GRENANDER (I), HOLMERZ och ÖRTENBLAD (I) och ÖRTENBLAD (I). De ofta utebivna sjävsådderna kanske även suggererade skogsmännen ti den tanken, att fröår måste vara säsynta. Övertygad om att skogsodingsfrågan emeertid atmera måste pressas fram i Norrand, då många av de ädre skogarna endast kunna avverkas genom trakthyggesbruk, upptog förf. år 1909 den norrändska skogsfrö frågan på skogsavdeningens program. Utgående ifrån att det viktigaste var ti en början att anskaffa för orten ämpigt frö, framhö jag (ScHOTTE I), att probemet kunde angripas från tvenne sidor. Antingen borde försök göras att i orten öka fröproduktionen, eer också borde göras försök med förfyttning av frö från sydigare trakter, varest enigt dåtida erfarenhet fröproduktionen vore mera rik. Beträffande det förra aternativet hade den naturvetenskapiga (botaniska) avdeningen redan påbörjat en de studier genom uppsökande av

8 308 GUNNAR SCHOTTE [4] särskit rikt kottbärande individ. Samtidigt med att dessa studier fortsattes, föresogs ett samarbete mean botaniska avdeningen och skogsavdeningen för utäggande i gynnsamma ägen av försöksytor, där man sökte genom starka garingar och i framtiden eventuet även genom andra åtgärder såsom gödsing m. m. egga fröproduktionen. Denna de av fröprobemet har sedermera ej fuföjts. De i Norrand rika fröåren rgr samt 1919 ha visat, att åtminstone i Norrands kustand kan produceras rikig och god takott, varför direkta åtgärder för kottproduktionens ökning ej ansetts tihöra de aktueaste probemen. Å de nyinrättade försöksparkerna, där dyika undersökningar och studier kunna utföras i samband med andra skogsvårdsåtgärder och såedes utan särskit stor kostnad och tidsutdräkt, torde emeertid denna de av frågan kunna i någon mån tagas upp. Undersökningar rörande det andra aternativet eer förfyttningsförsök med frö från rika fröproduktionstrakter ti orter med svagare kottproduktion igångsattes emeertid omedebart år Det gäde då först att frän vissa goda bestånd i oika dear av Jandet insama kott. Då moderträden en tid ansågos böra bibehåas å rot för beskrivning samt eventuet för kommande ärftighetsstudier, bev det nödvändigt, att kotten pockades å stående träd. Med skogsförsöksanstatens ringa expensmede var det emeertid omöjigt att få detta ganska dyrbara arbete utfört, variöre skogsförsöksanstaten hos K. Domänstyresen anhö om understöd. Sådant ämnades också beredviigt, i det att styresen bekostade kottpockningen och sedermera även en de av panterings- och hägnadskostnaderna kring de bivande skogsodingsfaten. FRÖ= OCH PLANTMATERIAL. Under vintern och förvåren 1909 insamades såunda kottpartier om 2-3 h från ;,ki'da stäen. Vid vaet av insaming~patser togs hänsyn ti jui-isotermernas föropp inom andet, enär des~a ansågos kunna hava en \'iss betydese för taformernas fördebing och härdighet. - Takotten pockades från så vitt möjigt ikformiga bestånd, i amänhet i ådern år och - som namnts - från rotstående träd. Där så kunde ske, ins miades kott från skogsavdeningens försöksytor. I övrigt vades be-;tånd, som skue komma att kvarstå änge - å kronoparkerna utmärktes moderträden med vita ringar. Från statsskogarna begärdes kott från Torneå revir, kustandet; Jörns revir, nara kustt-n; Pi te revir, krpk. Fager heden; Hänäs sko revir, krpk. Ska an; Bispgårdens skorevir; Medepads revtr, Haverö eck. bost. (försöksytan 6); Vastra Häsingands revir, Hamra krpk; Öster-

9 [5] TALLFRÖETs PROVENIENS 309 daarnas revir, krpk. Vikarbyn; Bjurfors skorevir, kronoparken söder om Fröbenbenning; Karsby revir å Karsby krpk.; Tivedens revir, Skagershoms kronopark; Kinne revir, krpk. V. Kinneskogen (försöksytan 105); Eksjö revir, HoJavedens häradsam., Eksjö revir, Hässeby krpk. (försöksytan 67); Kosta revir, Kosta krpk.; Värends revir, Vitthuts krpk. (försöksytan 8o) samt Väsbo revir, kyrkoherdebostäet Bottnaryd. Dessutom begärdes kott hos några enskida skogsförvatnirgar, nämigen från Kopparberg och Hofors skogar ( skogschefen ERNST ANDERSSON); Voxna bruk (skogsförvataren A. WIDEGREN); Jönåkers häradsamänning (skogsförvataren HELGE BERGMARK) samt från Åtvidaberg (,;kogsförvataren G. BERG). För kottinsamingen utfärdades föjande instruktion:»p. M. vid insaming av takott under mars månad 1909 för Statens skogsförsöksanstats räkning. Kotten insamas från stående träd i ikformiga bestånd i ådern 5o-roo år. Trakten för kottpockningen bör, därest den ej utgöres av försöksanstatens provytor, väjas med hänsyn ti att beståndet kan beräknas f: kvarstå orört en ängre tid. De träd, varifrån kotten insamas, böra noga utmärkas antingen genom måade streck kring stammen eer ock genom påar i marken kring det område, varifrån kotten pockats. För kottens nedtagande från träden kan ämpigen användas den Mårtensonska kottkammen, varav z ex. inom kort komma att översändas från skogsförsöksanstaten. Kottkvantiteten bör vara 2-3 hektoiter. Kotten förvaras å ämpigt stäe utan att biva utsatt för fuktighet eer starkare värme, ti dess från försöksanstaten erhåes närmare uppgift om, vart den ska sändas. Senast före I apri bör direkt ti skogsförsöksanstaten ämnas des uppgift på den insamade kottkvantiteten, des noggrann beskrivning på äget av kottpockningspatsen (eventuet medest kartskiss). Det insamades inaes takott från 24 patser, spridda över andet såsom närmare framgår av kartan (fig. I) samt av efterföjande sammandrag (tabe I). Detajbeskrivningar över insamingspatserna för kott. (Numren hänvisa ti tabe I samt ti motsvarande siffror å kartan å fig. r). I. Sm/iand. Kosta kronopark, i nuvarande Kosta revir. Zon IV å fig. 2. Kotten om tisammans 2 h insamad från 6 oika patser, nämigen 2 å södra och 4 å norra bevakningstrakten. 7 o från b. III, sk. III a vd. r2; 30 från b. III, sk. III avd. 44; 30 från b. VIII, sk. III avd.

10 310 GUNNAR SCHOTTE [6] 5; 26 från b. VIII, sk. III avd. 4; I 7 från b. VIII, sk. III avd. I 7 samt 27 från b. VIII, sk. III avd. z 7. Moderträdens åder omkring 7 o år i aa bestånden utom i ett, där den var I 2 o år. A v de två kottpockningspatserna å södra bevakningstrakten igger det ena I o o m väster om Grönåsen inti kronojägarebostäets inägor och omfattar o,r6 hektar. Beståndet (ren tamo) hade en åder av år och var I6 m högt. Det andra består av en utav kärr omgiven skogshome om o,zs hektar, beägen cirka. 250 m nordost om kronojägarebostäet Grönåsen. Skogen bestod av ges mossrik taskog i ådern 7o-8o år med underväxt av gran och var r6-r8 m hög.- Å norra bevakningstrakten (Visjöns bev.-tr.) samades kotten från föjande patser: r) Frän en mindre cirka o,s hektar stor skogsudde invid vägskäet mean andsvägen Kosta-Lenhovda och vägen Kosta-J ohanstorp. Beståndet bestod av 7o-årig, tämigen ges ta, r6-j7 m hög av något tuvig mossrik typ. z) Ett bestånd cirka zoo m nordost om det förra utmed vägen Kosta-Lenhovda. Beståndet bestod av 70-årig ta å gamma rågsvedja, cirka r8-zo m hög och var något gest. Skogstyp, mossrik taskog. 3) Å hygge efter r zo-årig taskog. Fröträden voro cirka 20 m höga. Skogstyp, mossrik taskog. 4) 6o-7o årig ren taskog å gammat brandfät utmed vägen Kosta-Johanstorp. Träden voro I 5-16 m höga och beståndet omgives av väg samt mossar. Skogstyp, mossrik taskog. I. Småand. Vitthuts kronopark, Värends revir. Zon IV å fig. z. Kotten insamad från försöksytan 8o och de kring denna yta iggande bestånden r8, 19, z3 och 24 inom b. V, skifte V å skogsindeningskartan. Bestånden bestå här av mossrika barrbandskogar av bonitet III e. växtighet o,s (MAAss) i nära 9o-års ådern De hade en medehöjd av omkring 20 m. III. Småand. Remrna mi. bost. i Västbo revir. Zon IV. Kotten insamad å det strax utanför Lunnarsbo kronopark beägna Remrna mi. bost. från 4 patser i trenne bestånd (avd. I: 37 samt II: 5 och 9 å indeningskartan i ådern so-jo år. IV. Småand. Bottnaryds kyrkoherdebostäe, Västbo revir. Zon IV. Tigången på kott var ytterst ringa i sutna bestånd, varföre kottkvantiteten ( 2 h) måst insamas i fera oika bestånd i deras södra och västra ytterkanter mot inägor och vägar. Insamingen skedde såunda inom avd. II:4; III:z, 3; IV: r, z; VI:8; VII:3; X:4, 8, r6; XI:s;XII:4och XIII: 6. Insamingen verkstäd första dagarna av mars. V. Småand. Hässeby krpk. Eksjö revir. Zon IV. Avsikten var att kotten skue insamas från försöksytan 6 7, men då därifrån endast kunde erhåas 20 iter kott, måste insamingen ske itet varstädes i bestånden. som igga 3-s o o m öster och norr om kronojägarbostäet Svansbo, Kott erhös i amänhet endast från kantträden. Träden voro cirka 7 o år gama och hade en höjd av omkring z o m. VI. Småand. Ö. Boavedens häradsamänning i Eksjö revir. Zon IV. Det hade föresagits att kotten skue insamas på försöksytan r 3 s, men den ringa kottmängd, som funnits å ytan (III. åderskass) hade förstörts av ekorrarna. Kotten insamades därför istäet här och var å amänningen. VII. Östergiftand. Baroniet Adeswärd. Zon V. Kotten insamades från

11 TALLFRÖETs PROVENIENs 311 3:ne 6o-8o åriga bestånd, ett nordväst om södra Båtvik (I7,z3 m högt, sutenhet o,g, virkesmassa 270 kbm), ett väster om Fäntorps skogvaktarebostäe i Oxhagen (22 m högt, sutenhet o,s, virkesmassa 270 kbm) samt ett söder om skogvaktarebostäet Frönhögs gruva ( m högt, sutenhet o,g, virkesmassa 240 kbm). VIII. Siidermanmzd. Jönåkers häradsamänning, Björkviks socken. Zon IV. Kotten des insamad från ett 60-7 o-årigt tabestånd, m ossrik typ, strax norr om Skarpsuddens skogvaktarebostäe, des från en fröträdsstäning inom bock IV (skifte XII). IX. Västergiftand. Kronoparken V. K;inneskogen, Kinne revir. Zon IV. Kotten insamad å stående träd i II och III skiftena de sista dagarna av mars. Den togs huvudsakigen från träd invid en ucka inti en kraftedning samt vid uckor å bergknaar i bestånden öster om försöksytan Ios. Skogen 40--4S år gamma I S-I 7 m hög, uppkommen genom sådd å gam~a trakthyggen. Grensättning och växt för trakten normaa, såedes ej tysk ta. Skogstyp, massrik-örtrik barrbandskog. X. Västergiitand. Kronoparken Skagershom, Tivedens revir. Zon IV. Kottarna pockade från fäda fröträd å ett större hygge, vid utgesning av befintiga fröträd. XI. Östergiit/and. Karsby kronopark, Karsby revir. Zon IV. Kottarna insamade från tvenne bestånd, det ena omedebart norr om Karsby gård, det andra sydost om den s. k. Dasjön. Trädens åder cirka go år. XII. Sö"dermanand. Ö. Rekarne häradsamänning, nära Skogshas skogsskoa. Zon IV. Endast 30 iter kunde insamas från stående träd och övriga 18o iter togos å s fäda träd i ådern 6o-Ioo år. XIII. Västmanand. Bjurfors kronopark, Bjurfors skorevir. Zon III. Kottarna insamade från vackert tabestånd av cirka I oo-åriga överståndare omedebart söder om inägorna ti Fröbenbenning. XIV. Daama. Fagerbergs kronopark i Öster-Daarnes revir. Zon III-IV. Kotten insamad å kronoparkens 3:dje skifte (vid Tammeråsen) på två patser norr och nordost om Svartmo. XV. Gästrikand. Hievik, Kopparberg och Hofors Sågverks Aktieboags skogsförvatning. Zon IV. Kotten är insamad från ett 8o-9o-årigt bestånd strax öster om S. Ösesjön å Hieviks utmarker. Beståndet var I7 m högt och innehö omkr. 190 kbm per hektar. XVI. Daama. Linghed, Kopparberg och Hofors Sågverks Aktieboags skogsförvatning. Zon IV. Kotten insamad i Svärdsjö socken cirka 2 km norr om Lingheds station i ett bestånd på vardera sidan av järnvägen. Trädens åder 4o-6o år, sutenhet o,3-o,4 m, trädens höjd I3-14 m. XVII. Häsz"ngand, Voxna Bruks skogsförvatning. Zon II- III. Kotten insamad från 8o-åriga tabestånd strax norr om Voxna station vid Born invid och på försöksytorna ss I-II. XVIII. Medepad. Å Haverö kyrkoherdebostäes skog. Zon II. Kotten samad i tabestånden kring försöksytorna 6: I-II strax norr om Sottorpet och ned mot Kyrksjön. Den yngre taskogen här 70 år, men kott samad även från en de ädre överståndare. XIX. Jämtand. Från Aktieboaget Skönviks mark~ i Fors socken. Zon III. Kotten nedrakad från taarna på en iten s. k. nip-kue, fritt beägen mean omgivande åkerfät å en ås söder och öster om vägen från

12 312 GUNNAR SCHOTTE [8] gästgivaregården i Fors ti AnnedaL Tabeståndet, cirka so år gammat, är bott några få ar stort och igger under marina gränsen. Trädens höjd var omkr. I 6 m. Beståndet igger särdees fritt och soigt och har uppgivits i amänhet sätta rikig kott. XX. Västerbotten. Kronoparken Skatan i Hänäs skorevir. Zon II. Kotten nedrakad från enstaka taar, som stå å ett tämigen vidsträckt område öster om Gadaberg-Hänäs-vägen, cirka 400 m från vägen och omkring 2 Ij2 km från skogsskoan. De träd, varifrån kott tagits, äro försedda med ett kors, påritat med märkjärn vid brösthöjd eer högre upp. Taarna voro I3o- I4o år gama och cirka I 9 m höga. Skogstypen tahed med övergång här och var ti massrik taskog. XXI. Norrbotten. Piteå revir å Fagerhedens kronopark. Zon IIL Av kottkvantiteten hade 2,I3 h insamats i närheten av Fagerheden, därav I,3o h å träden vid gårdarna, samt o,83 h i Rokiden. XXII. Övre Daarna. Hamra kronopark i västra Häsingands revir. Zon II.. Öster om Fågesjö by mean Fågesjön och Myrsjön å ett kronojägarebostäet i Fågesjö förut tihörigt skogsskifte, som tiagts Hamra kronopark. Norrbotten. Kronoparken Degerforsheden i Byske socken. Zon II. Från ett 5-Io hektar stort bestånd, beäget på ömse sidor om byvägen Häbomark-Gaxmark, c:a I I/z km från Häbomark. Tabeståndets åder 6o år, trädens höjd JO-I 5 m. Skogstypen växar från massrik taskog ti övervägande ren tahed. XXIII. Norrbotten. Kronoparken Kar Gustav inom Kar Gustavs socken och Torneå revir. Zon. II. Kottinsamingen skedde 2 4, 2 6 och 2 7 mars från 98 taar i omedebar närhet ay sjön Sortijärvi och skogstorpet Sortivaara, 3 km väster om Lappträsk station. Av de 98 träden voro 56 i ådern år och förekomma antingen enstaka eer i ojämnt bestånd, 4 2 däremot i ådern 3 o-5o år i mera ikådrigt och jämnt bestånd, uppkommet efter brand. Å dessa träd erhös 1, I 4 h kott. Sedermera insamades i apri ytterigare I h kott å Kar Gustavs kronopark i trakten närmast hemmanet Storfors (Storforsberget) från 85 träd. XXIV. Övre Jämtand. I undersökningsserien ingår sutigen ett fröprov, insamat genom skogsförvatningen i Gäddede, viket prov endast använts å ytserien 18o, kronoparken Renåandet. De erhåna kottpartierna utidängdes i statens frökängninganstat vid Finnerödja och gåva ett utbyte av 0,6-o,g kg pr h. Fröpartierna, varierande mean o,6 och 2,6 kg, utsåddes med undantag av det från Degerforsheden våren 1909 (vid Aträsk först hösten 1910) i pantskoor å 8 skida patser, nämigen: A. Ockebo i Gästrikand (zon IV 1 ) (pantskoan uppåten av Kopparbergs och Hofors Sågverks A.-B. genom skogschefen ERNST ANDERs SON och skogsförvataren ERIK LINDSTEDT). B. Avdaens kyrkoby i Daarna (zon II) genom timötesgående av besparingsskogens förvatare jägmästare H. WOLFF. 1 Zonindeningen efter vegetationstidens isotermer återfinnes å kartan fig. I.

13 Tabe I. Kottinsamingens omfattning. La recote des semences. =s Avd. n:r Parceie No Landskap Province I Småand II III ' )) IV» v )) VI )) VII Östergötand vm Södermanand IX Västergötand x )) XI Östergötand XII Södermanand XIII Västmanand XIV Daarna XV Gästrikan d XVI Daarna XVII Häsingand XVIII Medepad XIX Jämtand XX Västerbotten XXI Norrbotten XXII aarna Norr botten 1 )) XXIII xxiv Jämtand Revir eer skogsförvatning i Breddgrad District 1 Latitude Kosta Värends Västbo Eksjö» Åtvidabergs skogsförv. Jönftkers häradsamänning Kinne Tivedens Kars by Skog,has skorevir Bju_rfors skorevir O. Daarnas A.-B. Kopparb.-Hofors sd.» )) )} Voxna bruks skogsförv. Medepads A.-B. Skönviks skogsförv. -Hänäs skorevir Pi te V. Häsingands J örns Torneå Frostvikens! ON 56o5o' ' 57 46' ' I6' 58050' 58 39' 58 57' I oos9' 60 48' 60 48' 61 21' II ' I 64030' Skogstrakt Locaite Kosta kronopark Vitthuts kronopark Remrna mi.-bost. Bottnaryds kyrkoh.-bost... Hässeby kronopark O. Haavedens här. am. Åtvidaberg Björkviks amänning V. Kinneskogen Skagershoms kronopark Karsby kronopark Rekarne här amänning Bjurfors kronopark Fagerbergs kronopark Hievik Lingheds by i Svärdsjö Born vid Voxna Haverö kyrkoh.-bost.! Fors s:n invid Indasäven. Scatans kronopark Fagerhedens kronopark Hamra kronopark Degerforshedens kronopark Kar Gustavs kronopark Gäddede Höjd över Erhåen Erhåen havet kottkvantitet frökvantitet Utbyte Atitude C6nes Graines Rendement rbcotbs obtenues m h kg kg/h ,28 I ,] z,os I,6ro 0,785 > ,t ,20 I99 2 > I,7o 48 2,79 1,459 o,688 > r< 1,465 o,6e6 r< 1,857 0,752 C!:j I,ags o,8o6!;o 0: 2,u73 0,631 ti:i 2,375 o,ssr >-3 55 I,33 J,o:zg 0,774 er ,o6 2 16to 0,853 >-d I I II,576 o,747!;o c6 1,Bs5 o,goo o 145 2,o:5 1,930 0,941 <! ti:i 26o,54 1,323 o,ss9 z rg r,6so 0,753 >-< ti:i I70 I,so 1,r6g 0,713 z 200 0,75 o,ss3 0,777 UJ 265 2,85 2,129 0, ,89 o,64o 0, ,oo 1,363 o,68z I,89 I,r36 o,6ot 425 Z,oo I,307 o,6s4-3,co I,ooo so 2,q I, Kom på grund av det ringa utbytet ej att användas vid försöken. 2 Fröet ej insamat genom försöksanstatens försorg. w - w

14 314 GUNNAR SCHOTTE [ O] C. Särna 1 ovre Daarna (zon I) fröskoa i Särna kyrkoby och omskoningspats i A.-B. Daarnas pantskoor, at på föranstatande av skogschefen H. WINLÖF och då v. e. jägmästaren DENIS AF W ÅHLBERG. D. Bispgården i Jämtand (zon III), uti skogsskoans pantskoor (genom timötesgående av dåv. skoföreståndaren AND. HOLMGREN). E. Kronoparken Renåaodet i övre Jämtand (zon I) genom timötesgående av dåv. bitr. jägm. CARL BJÖRKBOM, e. jägm. KNUT FALCK och kronoj. PER STRÖM). F. Hänäs skogsskoa i Västerbotten (zon II) genom timötesgående av dåvarande skoföreståndaren OLOF Coos). G. Aträsk kronopark i Norrbotten (zon III) i nyupptagen pantskoa invid Fagerviks kronojägarebostäe (genom timötesgående av dåv. jägmästaren ARVID MONTELL och dåv. kronojägaren H.P.FORSMARK). H. Gäivare i Lappand (zon I.) pantskaemark anskaffad av förvataren för Gäivare sockenamänning, jägmästare O. E. HOLM. Sådderna gingo i amänhet vä ti och pantorna utveckade sig också bra. Från pantskoan å Renåaodet meddeade emeertid jägm. CARL BJÖRKBOM den 2 5/s I9IO att pantorna devis uppätits av sorkar eer emar. Det fanns iksom grunda gångar utefter såddränderna, där aa eer en stor de pantor förtärts. Hea den omgivande trakten var f. ö. genomkorsad av grunda gångar. Pantorna fingo kvarstå 2 år i respektive pantskoor. Våren I9I I utfördes panteringarna å fertaet av de fät, som finnas angivna å kartan (fig. I); endast de pantor, som uppdragits i Gäivare fingo, då de som 2-åriga voro rätt svaga, kvarstå 3 år i frösängen. Å de tre nordigaste försöksytorna utfördes sjäva panteringarna först våren I9I2. Samtidigt med att pantorna upptogos i frösängen verkstädes omskoning av överbivna pantor för att ett par år senare användas för hjäppanteringar. FÖRSÖKSYTORNAS ANLÄGGANDE. De bivande försöksytorna hade redan utsatts sommaren I909 i samband med andra resor i Norrand. Härför vades i amänhet godartad mossrik taskog, som sedermera avverkades under vintern I909-I9IO, men i några fa måste också tahedar tigripas. Försöksfäten anordnades å föjande patser: Ytan 172 å Ovansjö kronopark... Gstr. 275 m. ö. h ' zon IV» 173'» Ävdaens N. Dir. 575»» > 61 27'» I )) 174 > Ävros...» 465.» 61 48'» I» 175 > Id re...» s ro»» 61 53'» I» 176 Oxböe... Jt. ) »»» 62 59' III, 178» Västbyns 310»» '» II

15 [ ] TALLFRÖETs PROVEN!ENS 315 Ytan 179 å Hårkaskogens kronopark Jt. 270 m. ö. h. 63 zz' zon II» r8o > Renåaodets >. 320»» )) 64o r' I I Sr» Svartbergets V b. 175»» > ' II 182 > Bockens Lp!. 300» ))» 64 35' II 232 '' Aträsks Nb. 120»»» 65 47' III» 221» Kavahedens kronaöveroppsmark... Lp!. 310 )) )) 67 g' I " 183» Kuortisrova kronaöveropps-» 67 rz' I mark.... so o» Dessa I3 försöksytor omfatta en sammanagd area av I5,78 hektar och å dem finnas tisammans inaes 223 oika avdeningar. För bedömandet av taens proveniensfråga i Norrand har skogsförsöksanstaten ytterigare fyra försöksserier. I och för utrönande av tafröets markgroningprocent i Norrand tog dåvarande assistenten vid försöksanstatens skogsavdening E. \VIBECK (III) initiativet ti anäggande av tvenne ytor i Bispgården och tvenne i Lappand. Å dessa verkstädes sådd. våren I9I2 med tafrö av IO oika provenienser, varav 6 utgjordes av överbivet frö av den först omnämnda kängningen av år I909, medan år I9I I nykängt frö anskaffades från Sorsee, Bjurhom, Ångermanand och Bispgården utan närmare angivande av insamingsorten. Av det övre norrändska fröet, vars grobarhet växade mean 32 och 55 % utsåddes 20 frön per ruta, av de sydigare med grobarhet av :;6 10 frön per ruta (se vidare tabe 2). De fyra såddfäten, som vardera innehöo IO avdeningar, omfattar omkr. o, r s hektar och äro beägna å föjande patser (se kartan, fig I). Ytan 217» Oxböe kronopark.... Gärsjöns )) Kavahedens kronaöveroppsmark.... ' 33 5 m. ö. h ' zon III 250»,, " 63 3' III 3 I O»»» » I» 219 Kuortisrova... o. soo >,, " 67 r z'» I De 18 försöksserier, som igga ti grund för denna undersökning om proveniensens betydese för taen i Norrand, äro så att säga pacerade i 4 bäten tvärs över andet. Sydigaste bätet - Gästrikand-Daarna - representeras av 4 panteringsytor eer ytan I72 å Ovansjö kronopark i Gästrikand (zon IV), ytan 173 vidjbunkris å Ävdaens kronopark i norra Daarna (på gränsen mean zon I-II), ytan 174 å Ävros kronopark mean Särna och Idre (zon I) samt ytan 175 å Id re kronopark (zon I). I nästa bäte ingå 7 stycken ytor i Jämtand. Å Oxböe kronopark i Bispgårdens skorevir igga panteringsytan I 76, ytan I 77, varå ta från Bjurfors uppdragits på oika förband, samt såddytan 2 I 7; å Gersjöns kronopark inom samma revir såddytan 2 I 8, aa tihörande zon III.

16 ' Motsvarande Avd. numiner å nummer panterings å marken ytorna Parceie Nos qu'ont es N sur e memes semences Breddgrad terrain sur es champs Latitud e jmdfs I XXIII 66 r' II XXI III ' [omkr. 6S 0 30' i IV XX 64 2I' v - omkr. 64 VI - i omkr. 63 VII - omkr.63 o VIII XXII 6! 0 47' XIX XIII 60 7' x IV 57 46' Tabe 2. Fröpartierna ti såddytorna. Semences empoyees aux champs semes Hemort! Fröets beskaffenhet Provenance Fröets L'anayse des semences donna Skogstrakt Locaite kängningsår 1 Höjd över Annee de grodda hårda döda havet 'egrenage germees dormantes mortes Atitud e % % % Kar Gustavs kronopark so 1909 i 32 7,s 6o,s Fagerhedens kronopark i i ,s 3,s 6o Sorsee revir --- I9I1 34 6r i 5 Skatans kronopark I8S I Bjurhoms revir - I9II! 68 3 Ångermanand ' I9II ss I,s I 3,s Bispgårdens skorevir Hamra kronopark 42<; Bjurfors kronopark ' I,5 16,s Bottnaryds kyrkoh.. bost I 2 27 w -O> 0 c z > ;;o [f n ~ o >-3 t; -~

17 [ 13] T ALLFRÖETS PROVENIENs 317 i - i 66 - Fig. 1. Karta över Sverige med inagda temperaturkurvor för vegetationsperiodens medetemperatur (juni-sept.). De runda prickarna ange patser, därifrån tafrö insamats för de omfattande proveniensodingarna i Norrand. De fyrkantiga rutorna ange skogsodingspatserna: svarta rutor 13-åriga panteringar, vita rutor ro-åriga sådder. Carte de a Suede avec es courbps de tempbrature moy«~nne pour a p6riode de vf.getation (juinsej..ot ). Le points indiquent des pace~, ou sunt recoh~es es semences dt" pins pour es cutures d'essai en N arran d. Les carreaux indiquent es p a1 es de cuture: es carreaux noirs marquent des pantatians de 13 ans, es bancs des semis de ro ans.

18 318 GUNNAR SCHOTTE (14] I Sm. n Sm. i Sm, T Sm. V Sm. 'izi Sm. 'izii ög. "IZIIISdm. IX Vg. 'I\11 Botjtrn Vidare förekomma i detta bäte panteringsytorna I 78 å Frösön och I79 å kronoparken Hårkaskogen, båda i zon II, samt ytan 180 å Renåaodets kronopark inom zon I. En grupp i Västerbottens än bidas av panteringsytorna I 8 1 å Svartbergets försökspark och I 82 å Bockens kronopark vid Lyckse e. I nordigaste bätet genom Norrbottens än ingår 5 ytor, panteringsytorna 232 å Aträsks kronopark, 22I å Kavahedens överoppsmark utanför Gäivare och I83 å Kuortisrova överoppsmark vid Sikträsk samt såddytorna 220 å Kavaheden och 2 I 9 å Kuortisrova. I efterföjande detajbeskrivningar äro de oika panteringsytorna ordnade efter förenämnda gruppindening, medan de 4 såddytorna beskrivits i ett gemensamt sammanhang. X Vg. XI Ög. :XU: Sdm. XIRVsm. XIVDr. :XV G sr..m mr. Fig. 2. Karta, utvisande de oika avdeningarnas beägenhetinom försöksytan I 72!1. Ovansjö kronopark, Gästrikand. Skaa I :2oao. Bokstavsförkortningarna hänvisa ti resp. andskap, inom vika fröet insamats. Pan de a situa ion des parceies dan< e champ d'essai 172 å 60 45" at. N. Le i a brevia~ tions indiquent es provinces d'ou proviennent es semences empoyees. PLANTERINGSYTOR. Försöksytan I72 i Gästrikand. (Zon IV.) Ytan är beägen i Ovansjö socken å Ovansjö kronopark (Gästrikands revir), 5 km väster om kronojägarebostäet Botjärn och I6 km från Järbo järnvägsstation samt omkr m ö. h. Den är utstakad i ett hygge, avverkat i jan.-febr. 1909, i 16o-årig barrbandskog. Omgivningarna kring ytan utgöras mot väster av en sma remsa ikartad mark {hygge) och mot norr, öster och söder av bandskog av övervägande gran och något ta. Ytan bidar en i norr ti söder utsträckt rektanguär figur om en hektar (250 meters ängd och 40 meters bredd). Den är uppdead (se fig. 2) i 16 ika stora avdeningar om 6,2 5 ar. I varje avdening anbringades vid panteringen 10 pantrader på 1;2 m avstånd. Pantorna i raden stå också på 1,2 m avstånd. De oika avdeningarna, som äro skida genom en tomrad, äro utmärkta med påar, vari insagits de ro-

19 ~ ~---- -~------~ L5] T ALLFRÖETs PROVENIENs 319 merska siffror, som angivas å kartan. Fröets hemort är angiven å denna karta. Pantorna utsattes 1 oppna gropar med pantering vid gropens kant. Fy U jord upptogs å panteringsfätet och uppbandades något med kostybb. Några ädre frötaar kvarstodo tyvärr å hygget. Panteringen utfördes i sutet av maj I9I I med början 22 /s. Panteringen ed uppenbarigen av torka, och den gick därför ej särdees vä ti. Någon hjäppantering har ej kunnat utföras, då pantförrådet ej räckte ti härför. De två-åriga pantorna voro uppdragna i Ockebo (pantskoan A). Den I6-I 8 maj I g 14 reviderades försöksytan första gången. Tjärade pinnar nedsattes då vid varje evande panta, på det att man under de närmaste åren säkert skue kunna skija de inpanterade taarna från eventuet uppkommande sjä v sådd. Det visade sig då att bott omkring 20 % av pantorna gått ti, men att någon större skinad i dödsprocent ej förefanns mean de oika avdeningarna. Ytan reviderades fuständigt rs/ och förekomma härvid erhåna medeta i tabe 3 Vid denna revision togs ej hänsyn ti sista årets toppskott annat än vid bestämmandet av barrådern. Ytan, som nu röjdes från björk och sjävsådd ta, visade sig vara mycket starkt gräsbunden, huvudsakigen av Aira fexuosa. Sutigen reviderades ytan fuständigt den 13 aug. 1922, varvid icke heer då 1922 års skott medräknades vid höjdmätningen. Däremot har sista årets skott även nu medtagits, när det gät att bestämma barrådern. Siffrorna i tabe 3 avse såedes de IO och I 3-åriga taarnas höjd. Av tabeen finna vi, att å denna ytserie endast prövats frö från södra Sverige och från temperaturzonen IV med ett undantag eer avd. XIV, där frö från zon III (meersta deen av Daarna) kommit ti användning. Rörande denna zonindening hänvisas närmare ti diskussionen över resutaten i det föjande (sid. 380 [76]). Där förkaras också närmare huru och på vad grunder fröproven fördeats på de skida ytserierna. I tabe 3 finna vi att någon särskit påtagig skinad mean de oika fröprovenienserna från Småand ti meersta Daarna och Gästrikand ej förefinnes, och detta var ej heer att vänta här. Frånsett att skogsodingen från början gått dåigt ti, har snöskyttet härjat avsevärt. Träden äro i skida parceer angripna från 34 % ända ti 73 % (frö från Karsby i Östergötand). Även pantor från hemorten äro angripna med 'X. Barrådern är från samtiga parceer angiven ti 3 år.

20 320 GUNNAR SCHOTTE [16 J Ta> Pantornas utvecking Le deveoppement Avd. n:r Parce e N" ~ Trakt Locaite Fröets härstamning Provenance des semences Anta utsatta pantor N om bre des sujets pantes ~------~------~ ~ ~ ~ ' Tempera- Höjd Hjäp- Första Landskap Breddgrad h. kuturen turzon ö. kuturen Summa Zon e Province Latitud e Atitu de Pantatian Prernihe Tota supph~mende temp. m pantation tairc i Försöksytan 172, Ovansjö kronopark, m ö. h. Zon IV. I Kosta IV Sm so II Vitthut > )) III Remrna » )) s IV Bottnaryd...» )) 57 46' v I!ässeby... )) " s VI o. Hoaveden...» )) s VII Ätvidaberg... )) Ö g VIII J ön åker )) Sdm s805o' IX Kinne )) V g ss x Tiveden )) )) ' XI Kars by...» Ö g 5h XII )) Skogsha... Srm XIII Bjurfors "(UT) Vsm XIV Fagerberg..,... III Dir 6ooS XV Hievik... IV Gstr XVI Svärdsjö )) Dir Försöksytan 173, Bunkris ä Ävdaens kronopark, m ö. h. Zon I--II. I Kosta... IV Sm So II Vitthut...» )) III Remrna )) " IV Bottnaryd...»» io 640 v I:fä;seby... ))» I06 5s6 VI o. Hoaveden... )) )) So XIII R jurfors... )) Vsm XIV Fagerberg... III Dir 6oos91 z6o XV H iievik IV Gstr XVI Svärdsjö )} Dir I XVII Voxna... II(III, His XVIII Haverö...» Mpd års höjdtiväxt ej medräknad -- L'accroissement en hauteur en 19'9 n'y est pas compris. 1922»» >» 1922» " 1y22» skott medräknade -- Y comprise a. pousse de 1922.

21 [17] T ALLFRÖETS PROVENIENS 321 inom försöksytorna 172 och 173 des pants. Procent Pantornas höjd De evande pantornas Anta evande Hauteur des pants beskaffenhet 1922 årsskott pantor m Etat en 1:922 des pants vivans med friska 1922 Utan barr av s:a Snöskytteanmärk utsatta vid 10 års åder 1 vid 13 års åder 2 Krokiga skadade 3 ni ng Entrenceuds Vi vants ages de 10 ans ages de 13 ans2 Tortueux Infectes a aiguies en 1922 Non defec- par Phac, saines % dutata Med. Med. Max. tueux Max May. May. % % Oa (60 45' at. N. a. 2s5 m d'atitude), 7,g I,]O o,gs 2 1go I,88 33,g 25,4 59,3 3,o 12,4 I,So I,I3 3,2S 2 12o 58,s 9,8 34,' J,o 23,3 2,xo I,rg 3,6o 2,13 39,o 24,7 44,2 3,c 20,6 I,]o I,r s 3.4 2,20 27,g 26,s 64,7 3,o 21,2 2,Io I ,30 so,o I4,3 34,3 3,c I9,4 I 18o o,g I,g J3 42,2 3,o 14,2 2,xs I ,zo 44,7 2I,3 40,4 3,o 17,o 2,20 I,xg 3.ss 2,22 39,3 26,s so,o 3,o I9,, I,So 7o I2 57,, 7,g 4I,3 3,o 24,s 2,so I 121 4,40 2,22 37,o I6,o 49,4 3,o 12,4 I,so o,g4 3,20 I,g7 26,s 12,2 73,2 3,o I6,r I 170 I,ax 3,30 I,g7 26,4 2,8,3 56,6 '3,o 23,3 I,go I,og 3.7 2J04 24,7 I 5,6 67,s 3,o 25,8 2,oo J 1o6 3,50 I,gS 27,, I I 18 68,2 3,o 20,3 I,So I,or 3.3 I,g] 20,g 23,g 70,x 3,o r8,8 2,oo 0,97 3,4 I,86 27,4 25,8 ti4,s 3,o ( at. N. " 575 m d'atitude). 4,o I,oo o,4o O,gg 0,62 19,o ,a 4,o 6,6 o,gs o,43 I,68 o,6i 47,6 26,r 42,g I, 10 0,43 I,43 o,6s 7,7 28,8 6r,s 3.4 I3,4 0,70 0,37 I 128 o,6o 30,2 20,g 48,8 3,8 I I 13 I,os 0,30 I 145 0,64 27,3 22, ,6 s,2 o,8s 0,35 I,39 o,s6 43 s I8,8 31,3 3.s 8,7 I 1to 0,49 2 1c8 I,o8 I,s I9,2 73,, 3.7 r6,3 I 13o 0,55 2,30 I 1o8 8,2 rs,s 79,4 3,4 I9,2 I 1 40 o,56 2,S4 I,oo 12,7 I 5,s 70,g 3,6 20,6 I 125 o,s4 2,24 I,oi 14,4 14,3 67,4 3,6 r8,s I,ro 0, Io I 129 9,6 19,> 87,8 3,6 27,4 ],20 o,5r Z 1o3 o,b3 IS,6 I 5,6 66,s 3>9 2 I- Med de. fr&n State11s Skogsförsöksansfat. Häft. 20.

22 322 GUNNAR SCHOTTE [18] Försöksytmz I73 i övre Daarna. (Zon I-II.) Ytan är beägen i Ävdaens socken å Ävdaens kronopark (Ävdaens västra revir), 300 m nord-nordväst om kronojägarebostäet Bunkris inti gama andsvägen mot Särna. Ytan befinner sig omkring 57 5 m över havet å en ässträckning i exponerat äge (fig. s--6). Den igger på gränsen mean de å kartan markerade I I:sta och II:dra zonerna, men kan kimatiskt sett föras Sm. ti zon I på grund av det betydande höjdäget. Omgivningarna bestå mot norr av en stor myr, i övriga väderstreck av mycket ges skog. Mot myren utar en de av marken starkt. Uppmätt jordprofi visade 2-5 cm förna och råhumus, 2-1 o cm bekjord samt därefter rostjord med insprängda stenar. Ytan bidar en från nordväst: ti sydost iggande ångsma figur, ängd Ig8,2 m, bredd m. Den är uppdead i 12 avdeningar (se fig. 3). Avd. I och II ha en area av o,o7488 har, de övriga av o,o69r2 har. Av kartan fro.mgår, vika fröprovenienser, som kommit ti användning. Ytan panterades i juni I g I I med ä ta, som oppdragits i pantskoa i Ävdaen (pantskoan B). Vid panteringen användes spettpantering på I,2 m kvadratförband. Två år senare, Ig-ZI maj I9I3, reviderades den 4-åriga panteringen. Härvid hjäppanterades aa avdeningar utom avd. I med omskoade pantor från Särna. Vid hjäppanteringen användes panteringsmetoden i»öppen grop». Vid de pantor, som evde /s 21 I9I3 utsattes pinnar, men ej vid de hjäppanteradc. Utgångsprocenten I 9 I 3 var i de oika avdeningarna föjande: I 31% XIII 1I XIV III r6% XV IV 33% XVI 33% v 22% XVII 30% VI X VI Härav framgår att första utgångsprocenten var oberoende av fröproveniensen, emedan pantorna skadats av vit samt snötryck, en de ågo som >>mangade» efter marken. II Sm.. N Sm nr Sm. v Sm. \Z! Sm.. XIII Vsm.. XI' D r. YS! G sr. X2I D r. X'ZIT H s. XZTII Mdp: Fig. 3 Karta, utvisande de oika avdeningarnas beägenhetinom försöksytan I 73 vid Bunkris å Ävdaens kronopark i Daarna. Skaa : zooo. Bokstavsförkortningarna hänvisa ti resp. andskap, inom vika fröet insamats. Pan de a situation des parceies dans e champ d'essai 173 a 6t 0 2] 1 at. N. Expication des abrcviations sous fig. 2.

23 [19] TALLFRÖETS PROVENIENs 323 U r Skogsförsöksanst. sam. Fot. G. ScHoTTE 2/ Fig åriga taar av frö från Haverö i Medepad å Ävdaens kronopark, Bunkris i Daarna. Försöksytan I 7 J, avd. XVIII. Pantorna synas ikvä ej fut passa för kimatet. Pins age:; de I4 ans i~su'> de semences de HaYerö ( at. N, a 265m aritude). (6r 0 27' at. N, a 575 m d'atitudc) sembe ne pas convenir tout a fait aux pants. Le eimat Ytan reviderades sedan 3-4 jui Medan den moss-avrika typen förut var förhärskande, befanns nu hygget vara rikigt beväxt med gräs, mest Aira. Utgångsprocenten för de då r o.åriga pantorna inom de oika avdeningarna framgår av efterföjande sammanstäning: gr,s% I 79% XIV 73,5% III 77% XV 74% IV XVI v XVII 7 r,s % VI 9r,s % XVIII 6o% Utgångsprocenten var störst för avd. I-XIII från zon IV, något mindre för avd. XIV -XVII, (zon III-(IV) och minst inom avd. XVIII från Haverö (zon II). Barrådern antecknades ti 3-4 år hos de sydändska avdeningarna (I-XIII) och i medeta 4 inom de övriga.

24 324 GUNNAR SCHOTTE [20] U.r Skog5försöksanst. sam. Fot. G. ScHOTTE 2/ Fig. 5. I4 åriga taar av frö från Bottnaryd i Småand å Ävdaens kronopark, Bunkris i Daarna Försöksytan I 73, avd. IV. Nästan aa pantor döda. Den å biden syniga evande tapantan är sjävsådd. Pins åges de I4 ans issus de semences de Bottnaryd (57 46' at. N) et cutives a 6r 0 27' at. N. Prcsque tous es pants sont morts. Le pant vivant que 'on voit sur 'irnage est ~pontane. Avdeningarna med sydändskt frö hade största antaet krokiga pantor, de från zon II( något mindre, och i Haveröparceen (XVIII) fanns endast 2 % krokiga pantor. Den r r jui 1922 reviderades ytan ånyo. Resutatet från denna uppmätning återfinnes i tabe 4 De nu evande pantornas anta har ytterigare minskats. Fortfarande är det dock pantorna inom avd. XVIII från Haverö (zon II), som rett sig bäst (fig. 4). Avd. XIV -XVII har omkring 20 % evande pantor. De få kvarevande pantorna från Sydsverige äro genomgående kortast och krokigast (fig. 5). I tabeen synes som om sistnämnda pantor skue vara mindre angripna av snöskytte än de från meersta dearna av andet. Procenttaet för de sydsvenska pantorna är emeertid mycket osäkert på grund av det ringa ahtaet evande pantor; fertaet av de döda pantorna ha föresten strukit med av snöskyttet.

25 [21]! T ALLFRÖETS PROVENIENs 325 U r Skogsförsöksanst. sam!. Fot. G. ScHOTTE 2/ 6 I923. Fig åriga tapantor av frö från Hievik utanför Gäve (zon IV) å Ävros kronopark, norra Daarna. Försöksytan 174, avd. XV. Pantornas habitus förråder»sydändso proveniens. Pins ages de 14 ans issus de semences de Hievik (zone IV, 6o 0 48' at. N) et cutives ; 6I 0 48' at. N. L'aspect des pants trahit eur pro\cnance 'mhidionae,). Försöksytan I74 i övre Daarna. (Zon L) Ytan är beägen i Särna socken å Ävros kronopark (Särna revir), cirka I, 5 km norr om stora andsvägen mean Hedens by och Ävros r å en genom åsksag år I 9 r o uppkornmen bränna. Höjd över havet 465 m. Ytan bidar en i nordost-sydväst ångsträckt rektange, 1 So m ång och 6o m bred_ Den är uppdead i I 5 ika avdeningar (se kartan, fig. 7), vardera panterad med 9 rader ta; i varje rad so pantor. Markprofien visar o, s-i cm förna, aska och humus, 2-r 7 cm bekjord, 10 -I 5 cm rostjord, som sedan övergår i den ovittrade moränen med större bock och stenar. Rörande markbetäckningen gjordes zrjs 1913 föjande anteckningar: Ris enstaka: Catma vugaris, Sai:c repens och Vaccinimn vitis zd12a. 1 Från Hedens by utefter vägen mot Idre passeras z stora andsvägsbroar. Cirka roo meter bortom den andra bron går en väg österut, s.om för fram mot ytan.

26 326 GUNNAR SCHOTTE [22] Sm. II 3m. III B m. N Sm. v Sm. 1Z[ Sm. XIII Vsm. XY Dr. XY G sr. XYI D r. Ö r te r tunnsådda: Antennaria dioica e, Epiobium angustifoium e, Lotus comicuatus e och Pusatia verna!is t. Ytan är panterad i juni I9I I med ~ pantor på I,3 m förband. Pantorna v oro uppdragna i Särna (pantskoan C). Vid revisionen i maj I 9 I 3 erhös föjande resutat (siffrorna i andra raden ange utgångsprocenten): A vd. I II III IV V VI XIII XIV 33 x 63 x 32 :Y. 34 x 35 x 36 x 36 % 43 % XV 43 % XVI XVII XVIII XIX 36 x 34 x 34 x 38 % XX XXII 37 ~{ 43 :Y. :xrn: H s. Xiiii Mdp. XIX Jt. XX: Vb. Härav framgår uppenbart, att även här utgångsprocenten under de två första åren varit ungefär ika på aa avdeningar. De festa avdeningarna hjäppanterades i maj I 9 I 3 utom avd. T, VI och XVIII, då av dessa nummer ej funnos friska pantor kvar i pantskoan. Pantorna voro nu ~- utom av n:r III och XX, av vika användes Ti n:r XXII erhös pantor från en pantskoa å myren vid Bunkris (för mossodingsförsök). De omskoade pantorna voro ganska förväxta. Vid revisionen 7 jui 1919 visade utgångsprocenten fortfarande ej någon större differens efter provenien XXi Dr. (HaTra \ Fig. 7 Karta, utvisande de oika avdeningarnas beägenhet inom försöksytan 174 se rna. I amänhet v oro dock pantorna ytterst svaga å Ävros kronopark, och korta. Avd. XXII med frö från Hamra krononorra Daarna. Skaa I:zooo. Bokstavsförkort- park (zon II) syntes uppvisa de för trakten härdiningarna hänvisa ti resp. gaste pantorna, varjämte pantorna från avd. XX andskap,inom vika fröet insamats. (Hänäs i Västerbotten) voro jämna. Barrådern angavs ti 3 a 4 år för de oika parceerna. Pan de a situation des parceies dans e champ d' essai 174 å 6r Resutatet från uppmätningen av pantorna 8 jui 0.s' at. N. Expication des abn~vations sous fig. 2. I 922 återfinnes i tabe 5 Några bider (fig. 6, 8-I I) återge pantutseendet från en de av de bättre avdeningarna. Pantorna av frö från Gävetrakten (fig. 6) ha ungefär iknande utseende som ungersk ta i södra Sverige. Kimatskinaden mean Gäve och Särna är också högst betydig. Taarna från Voxna i Häsingand se någorunda skapiga ut (fig. 8), men många pantor ha strukit med av snöskytte. Av fröet från Hänäs i Västerbotten finnas en de goda pantor (fig. g), men även frö från så nordig breddgrad kan ej anses fut ämpigt i

27 [23] TALLFRÖETs PROVENIENS 327 Ur Skogsförsöksanst. sam!. Fot. G. ScHOTTE 2/ Fig åriga tapantor av frö från Voxna i. Ävros kronopark, Daarna. Försöksytan I 74. avd. XVII. Många pantor dödade av snöskytte. Pins ages de 14 ans is!,us de semences de Voxna (zone I-III 6I 0 2t', at. N) et cutives a 6r 0 48' at. N. Quantit6 de pants sont endemmages par Phacidittnt. detta hårda kimat. Bäst ha som nämnt pantorna från Hamra i Daarna (se fig. r z) rett sig. Den i tabe 5 angivna procenten för krokiga pantor är för denna serie ej jämförbar med andra serier. Pantorna äro ännu föga utveckade och därför som andra småpantor i inre övre Norrand mer eer mindre krokiga av aehanda orsaker. A v större intresse är däremot att största procenten pantor»utan anmärkning» antecknats för fröet från Haverö (avd. XVIII) och Hamra (avd. XXII) samt därnäst från Hänäs (avd. XX). Snöskyttet har ännu ej börjat härja svårare i denna yta. Pantorna äro nämigen ännu vä små för att nå upp i den mest kritiska höjdperiod~n. Barrådern inom oika parceer varierar obetydigt och uppgår ti i medeta nära 4 år.

28 328 GUNNAR SCHOTTE [24] U r Skogsförsök::am t. sam]. Fig. g. 14-åriga tapantor av frö från Hänäs, Västerbotten (zon II) å Ävros kronopark, Daarna. Försöksytan I 74, avd. XX. Pins ages de 14 ans issus de semences de Hänäs (zone II, 64 21' at. N) et cutives a 61 48' at. N. Försöksytan I75 i övre Daarna. (Zon I.) Ytan är beägen i Idre socken å Idre kronopark, 3 km öster om Idre by. Höjd över havet 5 r o m. Den är anagd å torrt, mycket stenigt hedand. Markvegetationen utgjorde: Ris strödda,: Ca/una vugaris t, Empetrum nigrum e, Jfyrtius nigra (några få pantor) samt Vaccinium vi'tis idcea e. Mossor tunnsådda: Hyocomium parietinum e, Dicranz11n eatum och Bergerz e. L a v ar ymniga: Ciadina apestris s och sivatira r, Nep!troma arcticum e, stereoeauon pascha/e e--t. Marken består av 1-2 cm förna och råhumus samt aska, 2-3 cm bekjord ovan rostjorden. Ytan utgör en i ängdsträckning öster-väster gående rektange om r6s m ängd och 6o m bredd (fig. r r). Den är uppead i r s avd. om o,o6 har. Varje avd. har. på r,z m förband panterats med S rader med

29 [25] TALLFRÖETs PROVENIENs 329 U r Skog.,försöksanst. sam. Fot, G. SCHOTTE 2/6 1923, Fig åriga tapantor av frö från Hamra kronopark (zon II) å Ävros kronopark, Daarna. Försöksytan I 74, avd. XXII. Pins ages de r4 a s issus de semences de Hamra (zone II, 61 47' at. N) et cutives å 6r 0 48' at. N. 50 pantor i varje rad. I juni 1911 utfördes den första panteringen med ö tapantor, som uppdragits i Särna (pantskoan C). Någon hjäppantering har ej sedan här utförts. Vid revisionen 9 jui r 9 r 9 visade sig utgångsprocenten inom de oika avdeningarna vara föjande: I II III V v VI XIII XIV 72% 70 :Ya 70 % 74% 73 % 73 % 57 % 54% XV XVI XVII XVIII XIX XX XXII 69 ;;;; 57 % 5 I ;;-;; 49,'!{ 48% 42% 42% Denna serie visar uppenbart, huru 8 år efter panteringen fröet från Hamra i Daarna (avd. XXII) och Hänäs Västerbotten (avd. XX) stått sig bäst. Resutatet från sista revrstonen den 8 jui 1922 återfinnes i tabe 6. Inom de avdeningar, varifrån fröet hämtats inom zon II, finnas ungefär

30 330 GUNNAR SCHOTTE [26] I Sm.. II Sm. m Sm. N5m. V Sm. W 5m. Xi Vsm. XN Dr. X G sr. m Dtr. :XW :t'!ls. X\ZIII M<\' m: J t. xx;. Vb. XXII Dr. <Hamra Fig. II. Karta, utvisande de oika avdeningarnas beä-, genhet inom försöksytan I 75 å Idre kronopark, norra Daarna. Skaa I:zooo. Bokstavsförkortningarna hänvisa tires p. andskap, inom vika fröet insamats. 50 % av pantorna ännu evande. Medehöjden hos dessa pantor är några cm större än de från midare kimat. Tydigt framgår emeertid huru föga pantorna ännu vid I 3 år äro utveckade i detta kimat på svag bonitet. Med hänsyn härti kunna ej de procentta, som angivas för krokiga pantor i tabeen timätas något större värde. Liksom redan framstäts under föregående yta, äro ju tapantor i dessa dear av Norrand ti en början utsatta för så många skador, så att de festa en tid äro mer eer mindre krokiga. Samma skä eer pantornas ännu ringa höjd är orsaken ti att snöskyttet ännu ej uppträtt i någon starkare grad, viket även beyses av den devis ganska ringa utgångsprocenten mean år 1919 och Mean de 3 åren 1919 och 1922 har procenten evande pantor från zon IV minskats med omkring 10, av pantor från zon II och III med ungefär 5 Barrådern har för oika avdeningar befunnits vara 3,5-4 år. Någon större skinad synes ej i tabeen mean procenten nu av snöskytte angripna pantor, men äggas härti samtiga mean åren 1919 och 1923 utgångna pantor, visar det sig dock att angreppet är ungefår dubbet så stort å pantor från zon IV mot från zon II. Några utvada typexempar för de oika avdeningarna återgivas å fig. 12. Pantor från Vitthut i Pan de Ja situation des parcehes dans e champ d'essai Småand (fig. I 2 a) och H iievik utanför Gäve (fig. I75 Expication des abreviations sous fig. 2. I 2 b) bära tydigt en sydänsk präge. Pantan från Haverö är reativt god men ganska starkt angripen av snöskytte (fig. 12 c). Pantan från Hamra är normat utveckad och ivskraftig (fig. 12 d). Försöksytan I76 i östra 'Jämtand (zo1z ). Ytan är beägen i Fors socken å kronoparken Oxböe (Rispgårdens skorevir) ungefär 4 km från Bispgårdens skogsskoa. Den är utagd å ett år 1910 avverkat hygge, m över havet. Siwgen utgjordes av tämigen trögväxande gran av ungefär 250 års åder med in

31 [27] T ALLFRÖETs PROVENIENs 331 a b c d Ur Skogsförsöksanst sam. Fot. G. ScHOTTE. Fig åriga ta pantor, uppdragna å Idre kronopark (försöksserien 175) i Daarna av frö från oika proveniens. a frö från Vitthuts kronopark i Småand, b frö från Hievik utanför Gäve, c frö från Haverö, Medepad och d frö från Hamra i norra Daarna. Pin~ de 14 ans cutives å 6I 0 53' at. N de semences proverrant a de Vitthut å 57 4r', b de Hievik a 60 48', c de Haverö a , d de Hanua a 6I 0 4i sprängda enstaka taar av något bättre växtighet. Riset å hygget brändes i högar våren r gr r. Försöksytan bidar en rektange om 200 x 105,8 m och är uppdead på ängden i 19 ånga smaa parceer. Östigaste deen av ytan, ungefär r/ 4 av areaen var något fuktig med mosstäcke av Sphagnum och Poytrichum, medan Hy/ocomium endast förekom kring stubbar och på högre partier av ytan. I övrigt utgjordes markvegetationen här av ris: Empetrum 1zigrum, Lycopodium annotinum Myrtius nigra och Vaccinium vitis ida:a. I den västigaste deen av ytan eer ungefär 3/4 av areaen var marken mera frisk med Hyocomium som karaktärsväxt och gest skikt av båbärsris och ingon samt Lycopodium annotinum och Pyroa secunda. Vid ståndortsanteckning våren 1913 anmärktes att Hyocomium avdött å större deen av fätet, medan gräset Aira fexuosa och Luzua piosa nu var statt i ivig utvecking och enstaka Epiobium angustifoium börjat inkomma. Även å den fuktiga deen av ytan har Aira inkommit ymnigt. Markprofien visade ovan morängruset 5 cm förna och humus samt 2-IO cm bekjord. Panteringen utfördes i sutet av maj medest spettpantering med fyjord på r,z meters kvadratförband. Parceerna med pantor av sydsvenskt

32 332 GUNNAR SCHOTTE [28] Tab. 5 och 6. Pantornas utvecking, Le deveoppementi Fröes härstamning Anta utsatta pantor Avd. Provenance d e s semences Nombre des suiets pantes n:r Parce e Tempera- Höjd Hjäp Första Trakt Landskap Breddgrad ö. h. kuturen No turzon kuturen Summa Pantaton Zon e Tota suppemende temp. m pantation taire! Försöksytan 174, Ävros kronopark, 61 48', 465 m ö. h, Zon I I Kosta... IV Sm 56 53'-50' II Vitthut... ))» III Remrna...»» 57 36' IV Botmaryd...» ' v Hässe by......»» 57 38' VI Ö, Hoaveden...»!! 58ob' XIII B jurfors...» (III) Vs m 6007' XIV Fagerberg III Dir 6oo59' XV Hi e vik IV Gstr 60 48' o8 XVI Svärdsjö...» D r 60 48' XVII Voxna... II (III) His 61 21' XVIII Haverö...!! Mpd 62 21' XIX Bispgården III Jt ? 4 - XX Hänäs... II V b 64 21' ? 4 - XXII Hamra...» Dir 61047' ?4 - F örsöksytan 17 5, Idre kronopark, 61053'. 5IO m Ö, h, Zon I Kosta... IV Sm 56 53'-5o' II Vitthut...»» 57 4' III Remrna )'» s 7 36' IV Bottnaryd...»» 57 46' v Hässeby...» 57 38' " VI ö. Hoaveden...»» s806' XIII B jurfors.... (III) Vsm 6oo7' XIV Fagerberg... m Dr 60059' z6o XV H iievik... IV Gstr 60 48' XVI Svärdsjö )) Dir 60 48' XVII Voxna... II () H s XVIII Haverö... )) Mpd XIX Bispgården... III Jt XX Hänäs... II V b CO XXII Hamra...» Dr 61 47' års höjdtiväxt ej medräknad.- L'accroissement en h auteur en 1919 n'y est pas compris. 1922» ))» ))» 1922» 1922» skott medräknat - Y comprise a pousse de Anta pantor vid hjäpkuturen ej antecknat.

33 [29] TALLFRÖETs PROVENIENS 333 inom försöksytorna 174 och 175 des pants. Procent Pantornas höjd De evande pantornas Anta evande Hauteur des pants beskaffenhet 1922 årsskott pantor m Etat en 1922 des pants vivants med friska 1922 Utan barr av s:a Snöskytteanmärk vid 3 utsatta 10 års åder 1 vid 13 års åder 2 Krokiga skadade ni ng Entrenreuds Vi vants ftges de IO ans ages de 13 ans2 Tortueux Infectes a aiguics en Non defec 1922 par Phac, saines %du tota Med. Med. tueux Max. Max. Mo y. Moy. % % % (61 4S' at. N. a 465 m d' atitud e). 3S,4 o,so 0 1t8 o,so 0,22 6,8 93, 2 6,8-30,] o,so O,r8 o,44 o,zr 3,4 96,o ,o o,so o,r8 o,6s o,zg Z,] ,s 4,o 44,r o,ss o,zo 0,68 0,26 5,r 9 I,s 22,2-24,2 o,so 0,22 0,6o o,z8-9s,4 I 7, ,o 0,3] o,r8 o,63 o,z6.9 g6,2 I I,s 4,s rs,6 o,4o o,r8 o,s7 o,z6 5,3 93,9 2 I,I ,7 o,6o o,zr o,88 o,zg 6,3 ss,] 27,7 3,8 23,o o,eo 0,24 o,94 0,32 5,o 93,6 35,o ,s o,ss 0,22 0,99 o, 3r 3,8 91,8 50,9 3,8 29,o O,JO o,z8 I,os 0,38 4, ,o 3,8 36,r O,JO o,z8 0:90 0,37 13,s 84,s 27,r 3 9-0,6o o,z6 0,83 0,36 4,o 91,9 23,4 3,6-0,6o 0,21 o,ss o,zg s,4 S9 9 I I,a o,6o o,zo. o,89 o,zs 15,9 Sr,a 7,2 3: ' at. N. a 5IO m d'atitude). 10,8 0 17o 0,27 o,sr 0,25 25,6 4S,s 55,8 3,2 17,o o,so O,IJ o,so o,zr 25,o 67,6 32,4 3,6. I I 13 o,4s o,zo o,6z 0,24 I I,r S4,4 42,2 3 S rs,o 0,45 O,I] 0:47 0,22 r6,7 77,s 3S:9 3:5 I 7,s 0,3] O,I] o,s] 0,23 22,5 7 I,8 21,1 3,s ] z,s o,42 o,r6 O,]I 0,2] 32,o 5S,a 36,o 3, o,6o o,r8 o,6z 0,25 14,2 76,6 31:9 4,o 39,8 0,37 o,rs 0,]4 0,24 r6,4 Sr,r 25,2 3:7 27,8 o,4s o,rs 0,48 0,24 S,r 91,o 27,o 3:5 34,S o,6o o,r8 o,6o 0,26 5,8 S9,2 29,s 3:S 3S,o o,4o 0,20 0,66 0,30 S,6 S5,s 3S,8 3:7 47,8 0,]2 0,20 I,oo o,3i 7.3 S9,s ,6o o,zo,13 0,32 6,r 90,r ,7 59.s o,6s 0 12o I,oo -0,33 I 5,r 8 I,r 2S,6 4,o 53,3 0,50 o,zs O,]] 0, ,o 23,o o 3,6

34 334 GUNNAR SCHOTTE [30] frö fingo 5 rader pantor, de med norrändskt frö 4 rader. Pantorna hade uppdragits i pantskoan vid Bispgården. I maj 1913 hjäppanterades den de av de oika avdeningarna, som utmärkts med diagona streckning (fig. 13). Härvid utsattes (van!. 75) pantor pr avdening. År 1913 reviderades de avdeningar, som fått pantor av reativt nordig härkomst, varvid utgångsprocenten mean oika avdeningar ännu ej gav något direkt utsag. Detsamma visade sig förhåandet vara vid revision Fig. 13. Karta, utvisande de oika avdeningarnas beägenhet inom försöksytan 176 å Oxböe kronopark i östra Jämtand. Skaa 1:zooo. De streckade områdena visa de dear av ytorna, som hjäppanterades Bokstavsförkortningarna hänvisa ti resp. andskap, inom vika fröet insamats. Pan de a situation des parceies dans e champ d'essai r76. Les parties striees representent es pantatians suppementaires faites en Expication des abreviations sous fig. 2. Resutaten från revisionerna 1919 och 1922 återfinnas i tabe 8. Vid bedömandet av resutaten i denna tabe bör beaktas, att nedre (östra) deen av ytan är som ovan nämnts ti 1 / 4 något försumpad och detta mest inom avd. VI-XVI, varest fertaet pantor strukit med inom det försumpade området. Antecknas bör dessutom att marken i övrigt är något försumpad inom avd. XVI-XIX, dock mest inom XVIII och XIX. I det försumpade området å de förstnämnda ytorna har fertaet pantor dött ut. Svårigheten att få ikformiga parceer för direkt jämförese ha här iksom i amänhet i vår växande svenska skogsmark visat sig vara stor. Någon större skinad kan ej förmärkas mean pantorna i avd. I-XII, möjigen äro de dock något mindre krokiga i avd. VIII-XII. Avd. XIV och XVI-XIX, frö från resp. Fagerberg (Dr), Svärdsjö (Dir), Voxna (Hs), Haverö (Mpd) och Bispgården (XIX), uppvisa de vackraste pantorna med rak stam. Samtiga dessa avdeningars fröpockningsbe-

35 [31] TALLFRÖETS PROVENIENs 335 U r Skogsförsöksanst. sam. Fot. G. ScHOTTE 8/ 9 rg2r. F i g. q. 13-årig tapantering å Oxböe kronopark, Jämtand. Försöksytan I 76. Vänstra deen å biden, t. v. om mannen, avd. XVIII (frö från Haverö, Medepad); högra deen avd. XIX (frö från Bispgården, Jämtand). Pantation de pins, agee de TJ ans. Champ d'es~ai I76 (6z 0 sg' 1at, N). A gauche, parceie XVIII, (semences de Haverö, '); a dr0ite, parce e XIX (semences de Bispgården, å 63 1'). stånd igga inom eer på gränsen ti samma kimatzon (zon III) som skogsodingspatsen med undantag av avd. XVIII från Haverö, som torde ha ett bistrare kimat än Bispgårdens. Avd. XIX är beägen närmast den kvarstående skogskanten. Den har därför ej fått ika rikigt justiträde som de övriga, viket torde något nedsatt pantornas tiväxt här. Annars hade säkerigen pantorna av hemortens frö biyit ännu större. Band' skador å denna yta är främst att anteckna snöskytte, som härjat kraftigast i de sydändska avdeningarna. Det framgår tydigt av tabe 8 att parceerna med frö från Svärdsjö och Fagerberg i Daarna samt Voxna, Haverö och Bispgården yckats reativt bäst. Pantorna från dessa avdeningar äro avgjort rakast och ängst. Härjämte har utgångsprocenten, om ock stor, varit minst inom dessa avdeningar. Å fig. I 8 ämnas en grafisk framstäning över procenten evande pantor av oika fröprovenienser, sammansagna andskapsvis. Det uppenbart sämta resutatet ge aa pantorna från zon IV,

36 336 GUNNAR SCHOTTE [32] Ur Skogsförsöksanst. sam. Fot. G. Sc,;oTTE '/9 192I. Fig. 15. I3 3.rig tapantering å Oxböe kronopark, Jämtand. Försöksytan q6. T. v. om en inje fr3.n påen ti mannen å biden avd. XVI (frö från östra D1.arna), t. h. om samma inje avd. XVII (frö från Voxna, Häsingand). Pantatian de pins, gee de 13 ans, a 62 59' at. N. Å gauche du pieu, parceie XVI.(semences de 6o 0 48'), a droite, parceie XVII (semences de Voxna, a 6r 0 21'). sämst dock från Östergötands sättbygd. Daafröet har å denna framstäning markerats tihöra zon III, men det ena fröprovet är insamat i zon IV, dock på gränsen ti zon III. Procenten krokiga nu evande pantor är å denna ytserie av stort intresse. Pantorna från södra Sverige ha nämigen en krokighetsprocent av so-so, men från södra Norrand bott Dödighetsprocenten har emeertid varit mycket större i de förra än i de senare, varför siffrorna äro något osäkra, men då det ej är troigt att de raka pantorna dött mera än de krokiga, snarare tvärtom, har det sydsvenska fröet gett upphov ti avsevärt högre % krokiga individer. Snöskyttet har härjat starkast i de sydsvenska avdeningarna, viket bäst framgår vid jämförese mean utgångsprocenten 1914, 1919 och I det föjande angives denna för några typiska avdeningar.

37 [33] T ALLFRÖETS PROVENIENs 337 U r Skogsförsöksanst, sam. Fot. G. ScHoTTE 8/ 0 rgz1. Fig åriga panteringar å Oxböe kronopark, Jämtand. Försöksytan I 76, avd. IX (frö från Kinne revir, Västergötand) i förgrunden. Aa pantor döda a v snöskytte. Pantatians de pins, agees de 13 ans, dans 'avant-pan. Tous es pants morts infectes par Phacidium. (Semences de Kinne e 58 39', es pantatians situees a 62 59'). Utgångs Utgångs Utg1.ngs Avd. Trakt % 1914 % 1919 ' % 1922 II Vitthut, Sm VI Ö. Hoaveden, Sm... so, X Tiveden, V g ,8 7 8,8 81,6 XVi Voxna, His ,8 6o,8 XIX Bispgården, Jt s6,r I övrigt hänvisas också ti tabe 2 r, där snöskyttets härjningar närmare framstäts. Medan i de sydsvenska avdeningarna % angripits eer dödats av snöskyttet, har i de syd- och meannorrändska avdeningarna endast % skadats härav. Barrådern har i amänhet befunnits vara i medeta 3,5 år, för de tre avdeningarna med nordigaste fröet närmare 4 år. * * * 22. fedde. från Statens Skogsförsöksrmstat. Häft. zo.

38 338 GUNNAR SCHOTTE [34] Ur Skogsförsöksanst. sam1. Fot. G. ScHOTTE 8/ 9 rgzr. Fig. 17. I 3-årig tapantering å Oxböe kronopark, Jämtand. Försöksytan r 76, avd. IV-VI (frö från Småand). Taarna ge en präge av sydig härkomst. Pantatior.. de pins, fi.gee de r3 ans, a 62 59'; semenccs de Sm~and~ rappeie eur provenance du sud. L'aspect des pins I samband med redogöresen över ovannämnda yta å Oxböe kronopark meddeas här nedan också några siffror från en annan yta 177 å samma kronopark. Denna yta är anagd för att studera förbandets inverkan för de skogsodade beståndens utvecking..som pantmateria har här använts tapantor, uppdragna av frö från Bjurfors, emedan av dessa pantor år I9I I fanns det rikaste förrådet i pantskoorna vid Bispgården. På den tiden hade man f. ö. ännu ej någon större tvekan om att frö från Västmanand ej skue gå vä ti i denna de av Jämtand. Panteringen skedde i juni I9I I med /o 2 pantor i ika berett hygge som det, där ytan I 76 är anagd. Här användes även spettpanteringsmetoden. Ytans area är 105 x 95 m, d. v. s. c:a I hektar. Den är dead i 3 avd. om 0,35 X0,95 m vardera. De använda förbanden äro I, 2 och 3 m kvadratförband. Som ett ytterigare bidrag ti huru dessa pantor från B jurfors gått ti, meddeas några ta i vidstående tabe 7. Av särskit

39 [35] T ALLFRÖETS PROVENIENs 339 Zon II. Zon III. Zon IV. joinfnt. 1 Fig. 18. Grafisk framstäning över procenten evande pantor å försöksytan 176, Oxböe kronopark. Representation graphique du pourcent de pants vivants dans e champ d'essai I76, a 6z 0 sg' Jat. N. 'Ft-ö från» = Semences proverrant de... (noms des diffhentes provmces). :.Anta avd.» = N om bre de:; parcees..intresse är att se, hurusom procenten av snöskytteskadade pantor vid revrswnen 1922 var störst i de tätaste kuturerna. Skadegöresen av snöskytte är do'ck myc.ket större än denna tabe anger, då en stor de av de förut utdöda pantorna just strukit med av snöskytte. Tab 7- De 13~åriga tapantornas utvecking å försöksytan 177 å Oxböe kronopark i Bispgår dens skorevir, 62 59', m. ö. b. (zon III). Fröet ti de utsatta pantorna skördat vid Bjurfors i Västmanand, 6o 0 7, 145 m ö. h. (zon IV). Le deveoppement des jeunes pins de 13 ans a 62 59' at. N. a 3I0-3I5 m d'atitude (zone III). Les semences des sujets pantes sont recotees a 60 7' at. N. a q5 m d'atitude (zone IV). Per Levande pantor Levande pantor Pantornas beskaffenavd. I9I4 I922 Pantornas höjd bet I 922 Avd. utsatta Pan:s vivants en 1914 Pants vivants en rgzz i meter :Etats des pants en rgzz N:r Förband pantor Hauteur des pants snöen mktres Par- Espace- Nombre utan an- skyttece e ment des per per per per märk- krokiga skadade N' sujets avd. har % avd. har % ni ng coch(c) p Lm tes endompar par par par max. med. par tortueux mages parceie har parce e har non deparceie max. moy. fectueux par Ph. inf. % % % I I X I I I , ,397 24,o 3,24 I,63 25,4 64,o 64,4 II 2X , ,5 3,o5,54 42,2 45,5 45,5 m 3X3 352 I , ,3 3,2o,54 40,o 33,2 33,6

40 340 GUNNAR SCHOTTE [36] Tab. 8-g. Pantornas utvecki Le deveoppem< Avd. n:r P areee No Fröets härstamning Provenance des sernences Tempera Trakt turzon Landskap Breddgrad Locaite Zon e Province Latitud e de temp. Anta utsatta pantor Nombre des sujets pantes Hjäp Höjd Första kuturen ö. h. kuturen Summ: Pantatian Atitud e Premihe Tota suppemenpantation taire m I II III IV v VI VII VIII IX x XI XII XIII XIV XV XVI XVII XVIII XIX F örsöksytan 176 vid Bispgården, Oxböe kronopark, 62059', m ö. h. Zon I Kosta IV Sm 56 53' -so' Vitthut... ))» b 8~s Remrna...»» s 7 36' Bottnaryd...»» 57 46' {ässeby... >)» s 7 38' Hoaveden...» > 5806' r so At vidaberg... ' Ö g S8 I6' J ö n åker...» Sdm 58 50' Kinne... V g " 5~'> Tiveden... " ' Kars by )) Ö g 58 39' Skogsha... > Sdm 59 13' B jurfors... > (III) Vsm 6007' Fagerberg III Dir 6o059' H iievik... IV Gstr 60 48' Svärdsjö... )) Dir 60 48' Voxna... II (III) His 61 2 r.t Haverö...» Mpd 62 21' Bispgården III Jt I II III IV v VI VII VIII IX x XI XII XIII XIV XV XVI XVII XVIII XIX Försöksytan 178, Västbyns kronodomän, Frösön, 3!0 m ö. h. Zon Kosta... IV Sm 56 53' Vitthut... >» R emma...» " 57 36' Bottnaryd...»» so 386 {ässeby...» " ' Hoaveden...»» 5806' r so Atvidaberg... ' Ö g Jönåker» Sdm Kinne» V g Sr 417 T i veden ))» Kars by...» Ö g 58 i Skogsha... Sdm So 416 B jurfors... " (III) Vsm 6oo7' Fagerberg... III Dir 6o o j68 Hievik IV Gstr Svärdsjö » Dir 6o Voxna... II (III) His 6r 0 2I H.. avero... Mpd 62 21' so 512 Bispgården III Jt so 512 års höjdtiväxt ej medräknad - L'accroissement en h auteur en 1919 n'y est pas compris.»»» 1922»» skott medräknat - Y comprise a pousse de 1922.

41 [37] TALLFRÖETs PROVENIENs 341 t1 försöksytorna 176 och 178. pants. eocent Pantornas höjd De evande pantornas vande Hauteur des pants beskaffenhet I922.antor m :Etat en 1922 des pants vivants [922 v s:a I9I9 Ig22 Utan Snöskytteårs åder 2 anmärktsatta vid ro års.der 1 vid I3 Krokiga skadade rivants ages de 10 ans a ges ni ng de 13 ans'2 Tortueux Infectes t Non defec- par du tota Med. Med, Phac. tueux Max. Max. Moy. Moy. % % % Anta.rsskott me,d friska barr I922 3 Entrenreuds a aigui1 es saines '59' at. N. a d' atitu de) 35,7 2,25 o,g6 3,so 21,o 3>I4 I 1o7 3 12o 23,7 2,oz o,sg 3,36 24,5 I,57 o,s3 2,gs 14,3 I,ss o, o i2 1o I,66 o,s7 3,oo I2,g,54 o,s9 2 18o I2,3 I 122 o,s1 2 18o I8,3,6g o,s9 3,10 r8,4 144 o,g4 3,oo 10,3 I,6g 0,79 2,75 20,3 r,6s o,go 3,oo 20,g I,ss 0,78 Z,go 32,2 I,48 0,73 2,8S 26,.,ss o,so 3,zo 3I,6 2,r2 o,g4 3, 8 39> 2 I,6g I > I5 33,I I,ss 0,79 2,78 38,4 I, o 2 16z 13' at. N. a 3IO m d'atitude) I,6s o,s6 2,8o 35,S I,54 o,gr 2,8o so,s I,Ss I,o I 2,gs 54.7 I,SS I 104 3,os 46,I I,Ss I 1oz 3,20 41,6 2,20 o, 91 3,45 41,3 2,o5 o,go 3,30 35,ö I,75 o,93 3,1o 36,2 I,go o,gs Z,go 47,2 I 170 o,91 2, I,35 0,7S 2,30 38,s I,6o 0,82 2,6o 39.7 I,57 O,JS 3 1Io 52,2 I,so o,ss 3,oo 47,S I,6s o,so z,s: 64,9 I,7o o,gg 3,co ss,. 2,oo I,I3 3,:zo s6,r. I,So o,g3 3,2o 62,S I 170 o,96 2,go I,Ss 24,6 57 >7 35,6 I,gr I8,3 So,I 28,o ,. 66,. 28,. r,6s 29, 56,7 30,g I,6o 30,o 6I,s 24,6 I, ss,s 22,g,64 36,8 55,6 I2,o I,6o 26,8 63,4 J7,g I,6a 36,8 50,g I8,7 I > I6,. I,4S 21, r8,o I,6o 39.5 so,s I 7,3 I,so 5 I,S 36,9 zg,z I,so 62,I 22,8 20,S I,48 42,o 43,o 24,6,73 50,6 39,I 20,4 I >77 6z,s 27,s I3,8 I 152 6I,4 30,s 20 1o I,4o 51,2 36,. 27,I I,47 I2,s 54,7 68,o I 16o 5,s 65,s 75,8 J,78 10,8 6o,3 70,6 I,75 7,6 6g, I,Sz 6, ,4 I >77 g,. 40,6 77,S I 172 6,8 39,I 6S,9 I,8o 8,7 48,3 56,4 I 171 6,6 ss,9 7 I,5 I,67 I,g 48,s 6,3 I,36 I 7,6 6o, I,54!6,3 71 >3 29,4 I 1SI 25,3 56,g 36,2 I,6g 49,o 32,g I8,2 I,ss 47>3 32,S 2I,o I,8o so,4 32,2 I I,o 2,o3 63,2 24,3 8,4 I >77 65,7 J7,6 8,7 1,74 66,7 I 7,g g,g 3, ,5 3,5 3,s 3.3 3,3 3,s 3.3 3,s 3,s 3,s 3,S 3,g 4,o 3,I 3,I 3,o 3, 3.5 3,2 3,2 3,2 3,5 3,5 3,s 4,o 4,o 3,5 4,o 3,5 4,o 4,o 3 9

42 342 GUNNAR SCHOTTE [38] Mean åren I9I4 och I922 ha inom de oika avdeningarna gått ut föj ande anta pantor avd. I förband I X I 36I eer 3I % )) II )) 2X2 20 )) 8% )) III 3X3 25 )) 17 % I huvudsak torde denna utgångsprocent få tiskrivas snöskyttets härjningar. Man kunde också enigt LINDBERGs (I och II) och WIBECKS (VII) åsikt tänka sig', att spettpanteringen varit en mer eer mindre direkt orsak ti att pantorna mean 6 och 13 år dött ut i så pass avsevärd grad. Att dock påtagigen utgångsprocenten är så mycket större i de tätaste kuturerna, iksom snöskyttet där nu härjar svårast, synes förf. dock taa för att dödsorsaken här varit en infektionssjukdom, d. v. s. snöskyttet, och ej spettpanteringen. Försöksytan I78 i meersta Jämtand (zon II). Ytan är beägen i Frösö socken uti Storsjön å indr. miiiebostäet (kronoparken) Västbyns marker strax väster om andsvägen. mean Frösö äger och Rödösund (Qstersunds revir) 3 IO m. ö. h. Den är utagd i ett vintern XIX XWI :xw XZI :N Jt\. Mdp. H\s. D '\r. G sr. x IX 'izii w "izi N V g. V g. Sdm. ö g. Sm..Sm. 5m. Sm. v XN xm XII D\ r. Vs m Sdm m II Sm. XI tig. I Sm. ägde rum 29 maj I9I I i öppna gropar på I,2 meters kvadratförband. Pan- :<'ig. 19. Karta, utvisande de oika avdeningarnas beägenhet inom försöksytan 178 å Västbyns kronopark, Frösön, Jämtand. Skaa 1:2ooo. Bokstavsförkortningarna hänvisa ti resp. andskap, inom vika fröet insamats. Pan de a situation des parceies dans e champ I9IO-I9I I upptaget hygge i 200- årig taskog av medegod växtighet med inbandning av gran. Hygget röjdes våren I9I I men brändes ej. Marken är jämn och frisk av typen J svagt massrik taskog. Enbuskar förekomma strödda över ytan. Av ris voro Cauna och Empetrum gest strödda över hea ytan, Myrtius 1zigra strödd och Vaccintum vitis idcea fäckvis ymnig. Band mossarna Hy /ocomium ymnig. Försöksytan är nästan en kvadrat om 105 >( IOO m och uppdead i I9 avdeningar (se fig. 19). Panteringen torna ti försöket v oro uppdragna i d'e>sai r78. Expication desahreviations sous fig. z. pantskoan i Bisp gården. V åren I9I3 hjäppanterades samtiga avdeningar med 2 /z pantor. Avd. III-V, VII-X, XIII och XIV hjäppanterades fuständigt, de andra ti häften eer därutöver.

43 [39] TALLFRÖETS PROVENIENs 343 Ur Skogsförsöksanst. sam\. Fot. G. ScHoTTE 12/ 7 rgrg. Fig. 20. II-årig pantering å Frösön, Jämtand. Försöksytan 178, avd. XIX (frö från Bispgården, Jämtand). Pantatian de pins, agee de I r ans, a Frösön, province de Jämtand. province de J1imt1and. Semences de Bispg~rden, Vid revision år I 9 I 3 funnas av de mera norrändska provenienserna föjande procent pantor utgångna: Avd. XIII XIV XV XVI XVII XVIII XIX Utgångsprocent: 3 r 22 z6 2I 3I Det påtagigen bästa resutatet hade såedes erhåits med fröet från Bispgård en. Resutaten från revisionerna I 9 I 9 och I 922 återgivas i tabe 9 Ingen besvärande gräsväxt eer uppsag av björk eer dyikt har förekommit inom ytan. Vid revisionen I9I9 antecknades rörande de då ro-åriga pantorna att aa a\ den1ngarna, där sydsvensk ta försökts, hade krokiga och fua pantor med dåig växtkraft; däremot hade avdeningarna

44 344 GUNNAR SCHOTTE [40] Ur Skogsförsöksanst. sam!_. Fig. 21. Fot. H. ANDREN1 jui '9'9 Io-iriga panteringar! Frösön, Jämtand, med frö ti-!n Voxna i Häsingand. För: söksytan 178, avd. XVIL Pantatians de pins,.gbes de ro ans, 'å Frösön, 63 13' at. N. Semences de Voxna,.a 61 21'. med norrändskt frö ett frodigt utseende. I ytans södra de förefinnes en svacka i marken, som gehomgår aa avdeningarna i ytans södra hava. I denna svacka ha 'pantorna inom därav berörda avdeningar gått dåigt ti. Pantorna av sydsvenskt frö voro. mycket angripna av snöskytte samt skadade av frost. - Barrådern inom samtiga avdeniugar varierar mean 3-4 år. - Vid revisionen 1922 gjordes en de anteckningar om amänna utseendet, varur här må anföras: Avd. I (frö från Kosta, Sm). Pantorna krokiga, mycket angripna av snöskytte.» II ())» Vitthut. ). Dito dito» III (»» Remrna» ). Dito dito» IV (»» Bottnaryd» ). Dito dito )) v (»» Hässe by» ). Pantorna något mindre krokiga, mycket " angripna av snöskytte. VI ( )) )) Ö. Hoaveden, Sm). Pantorna något mindre krokiga, men svaga, mycket angripna av snöskytte.

45 [41] T ALLFRÖETs PROVENIENs 345 Ur Skogsfärsöksanst. sam!. Fot. H. ANDREN, jui '9'9 Fjg. 22. Io-åriga panteringar å Frösön, Jämtand, med fro från Remrna i Småand. Försöksytan 178, avd. III. Pantatians de pins, agees de IO ans, a Frösön, 63 13' at. N. Semences de Remma, a 6t 0 ~n. A Yd. VII (frö från Åtvidaberg, Ög). Pantorna dåiga, starkt angripna av ta?kytte.» VIII (»» Jönåker, Sdm). Pantorna dåiga och krokiga, starkt angripna av taskytte. )) IX (» >> Kinne, V g). Pantorna synnerigen krokiga och gängiga, en av de sämsta avd. )) x (» Tiveden, Vg). Pantorna krokiga.» XI (» )) Karsby, Ög).» en ringa procent av pantorna raka och fefria.» XII (»» Skogsha, Sdm). Pantorna krokiga och stora. De döda ha haft snöskytte.» XIII (» Bjurfors, Vsm). Pantorna något mindre krokiga än å avd. XII. En de fefria pantor.» XIV (» )) Fagerberg, Dr). Pantorna betydigt bättre än å föreg.avd. De torra ha haft snöskytte.» XV (» Hievik, Gstr). Pantorna ganska krokiga, men ej så mycket angripna av snöskytte, men vä av taskytte. De torra ha haft snöskytte. XVI (» )) Svärdsjö, Dr). Pantorna ej så krokiga, obetydigt med snöskytte, mera taskytte. '

46 346 GUNNAR SCHOTTE [42] U r Skogsförsöksanst. sam. Fot. H. ANnREN, iui rgtg. Fig. 23. IO åriga panteringar å Frösön, Jämtand, med frö från Karsby, Östergötand. Försöksytan 178, avd. XI. Pantatians de pins, agees de o ans, a Frösön, 6! 0 2! 1 at. N. Semenccs de Karsby, a 58 39' Avd. XVII (frö från Voxna, His).» XVIII(»» XIX (» )) Pantorna ganska raka, obetydigt med snöskytte, mera taskytte. Haverö, Mpd). Dito dito. Bispgården, Jt). Pantorna kraftiga, obetydigt med snöskytte, mera taskytte. Av denna beskrivning finna vi, att de sydsvenska taarna mest an. gripits av snöskytte, viket även framgår av tabe 2 I om ti däri angivna nu snöskadade pantor äggas de sedan 1919 döda pantorna, vika i rege starkt idit eer dött av snöskytte. Medan pantorna från södra Norrand ej idit så mycket av snöskytte, ha de däremot något angripits av taens vaniga skytte. Tabe 9 ger ett kart vittnesbörd över fördeningen av krokiga stammar. Av nu kvarvarande pantor äro % krokiga, därest fröet härstammar från södra Sverige, men t. ex. endast 18 % krokiga av frö från Bispgården och Haverö. Bästa resutatet har på aa sätt ernåtts med fröet från Voxna, Haverö och Bispgården. Barrådern varierar inom de oika avdeningarna mean 3-4 år.

47 [43] TALLFR TS PROVENIENs 347 Försöksytan I79 i meersta :Jämtand (zon II). Ytan är beägen i Lits socken å Hårkaskogens kronopark inti andsvägen från Östersund och på denna vägs östra sida, cirka 6 km från Lits station (Östersunds revir) och 270 m. ö. h. Även för denna yta upptogs ett hygge vintern I 9 IO- I I i medeåders XIX Jt1. ta av god växtighet. Hygget röjdes i maj I 9 \ II, nn Mdp. men brändes ej. Marken är jämn, svagt suttande mot väster, samt med friskt, devis något KW: H h TI'I D\r. torrt äge. Vegetationen 1-9 I I bestod å v ymniga mossor (Hyocomier) och spridda fäckar med a var ( Cadonier). Risen bidade ett gest skikt: h1npetrum e, Lycopodium annotinum, cavatum och companatum, Myrfius nigra och Vaccinium JN xri XIII XII G sr. Dir. Vs m. Sdm. vitis idcea. Band de enstaka örterna antecknades Antennaria dioica och Linncea boreais. x V g. XI ö g. Ytan är omgiven av samma skog, som den avverkade, men på västra sidan om densamma öper IX V g. närmast andsvägen ti Östersund. Ytan '\Zii Sdm. w Ö g. bidar en rektange om I90 x 55 m och är uppdead i I9 skida avdeningar (se fig. 24). Det för ytan avsedda pantmateriaet var uppdraget 'iit v Sm. Sm. vid Bispgården (pantskoan D). Ytan N Sm. panterades I juni I9I I meters kvadratförband. öppna gropar på I, 2 m Sm. Vid revision I9I 3 av de avdeningar, som hade pantor av sydnorrändsk härkomst, erhös föjande utgångsprocent. Avd. XIII XIV XV XVI XVII XVIII XIX Utgångsproc so Även här hade pantorna från Bispgården (XIX) och Fagerberg (XIV) i Dir (båda från zon III) rett sig bäst. Vid revisionen I9I9 visade det sig att ett synnerigen tätt björksy uppväxt på ytan och devis kvävt pantorna. Där björken ej stått atför tätt fanns då en ganska rik vegetation av Epiobium angustifoium, Aira.fexuosa och Astragaus a/pinus. Ti Lit. II I Fig. 24. Sm. Srn.. Karta, utvisande de oika avdeningarnas inbördes beägenhet inom försöksytan I 79 å Hårkaskogens kronopark i Jämtand. Skaa I :2000. Bokstavsförkortningarna hänvisa ti resp. andskap, inom vika fröet insamats. Pan de a situation des parcees dans e cbamp d'essai I79 Expication des abreviations sous fig. 2. Ris och mossor voro däremot mer sparsamma. Björken bortröjdes då iksom a rikig sjävsådd av ta och gran. Revisionsresutatet från de IO- och I 3-åriga pantorna återfinnas i tabe IO.

48 348 GUNNAR.SCHOTTE [44] Tab. ID-II. Pantornas utvecking Le deveoppement Avd. n:r Parceie No Fröets härstamning Provenance d e s semences Anta utsatta pantor N om bre des sujets pantes Hjäpkuturen Tempera- Höjd Första Trakt turzon Landskap Breddgrad ö. h., kuturen Summa Lo ca ite Province Latitude Pantatian Zon e Atitude PremiCre Tota suppemen de temp. pantaton taire m I II III IV v VI VII VIII IX x XI XII XIII XIV XV XVI XVII XVIII XIX F örsöksytan 79, Hårkaskogens kronopark, 63 22'' 270m ö. h. Zon n Kosta... 1 IV Sm 56 53'-so' zo8-z Vitthut... )) > 57 4' Remrna )) )) s 7 36' Bottnaryd...,... )) )7 46' so 418 Hässe by...» > ' Ö. Hoaveden... > s806' r so 368 so 418 Åtvidaberg» Ö g 58 16' Jönåker...» Sdm s8oso' » V g ' ss Kinne Tiveden...» > 58 57' Kars by... )) Ö g 58 39' I Skogsha...» Sdm 59 13' B jurfors» (III) Vsm 6007' Fagerberg Iii ' D r 6oos9' z6o 368 so 418 H iievik IV Gstr 60 48' so 418 Svärdsjö )) Dir ' ss 423 Voxna... II (III) His 6r0zr' so 418 Haverö... )) Mpd 62 21' z6s Bispgården... III Jt 6301' I II III IV v VI XIII XIV XV XVI XVII XVIII XIX XXII XXIV F örsöksytan r8o, Renåandes kronopark, 6401', 320 m ö. h. Zon Kosta IV Sm S6 S3'-so' Vitthut ' sr z R emma s 7 36' so 524 Bottnaryd ' Hässe by...» 57 38' so 524 Ö. Hoaveden... > s806' r so 474 so 524 Bjurfors... > (III) Vsm 6007' Fagerberg... III Dir 60 59' so 524 H iievik IV G sr 60 48' Svärdsjö...» Dir 60 48' so 524 Voxna... II (III) His 61 21' so S24 Haverö... Mdp 62 21' z6s 474 so 524 Bispgården... III Jt 6301' so 524 Hamra... II Dir 61 47' 425 r6o Strömsund... I J t! 6401' 320 r6o års höjdtiväxt ej medräknad»» )) )) 1922» års skott medräknat - Y comprise a pousse de 1922, L'nccroissement en h auteur en 1919 n'y est pas compris.

49 [45] T ALLFRÖETS PROVENIENs 349 inom försöksytorna 179 och r8o. des pants. Procent Pantornas höj d evande Hauteur des pants pantor m I922 av s:a I utsatta vid I o års åder 1 vid I3 års åder 2 Vi vants ages de JO ans 1 ages de 13 ans 2 en 1922 %du tota Max. Med. 1.1:oy. Max. Med. May. De evande pantornas beskaffenhet I922 :Etat en 1922 des pants vivanis 0/ /0 Krokiga Tortueux Utan anmärkni ng Non defectueux Snöskytteskadade Infectes par Phac. % % Anta årsskott med friska barr I922 8 Entrenreuds a aiguies sames ( at. N. a 270 m d'atitude). 18,, J,o+ o,sz,35 o,7o 20,o o,go 0,48 I 146 o,63 3o,s I,oo o,s7 2,o8 0;88 23,4 I;cs 0,54 I 171 o,so I S,7 o,g4 0,53 57 o,sr 12,4 I,o7 0,45,gs 0,78 I S,6 I,r s 0,49 I,64 o,79 I4,o o,g'j 0,53 I,75 0,87 20,8 I 112 o,so I 172 o,8s 2I.7 I,oo o,s3 I,88 O,gr J 2,4 I,oo o,4x.74 o,s7 2$,3 o,go o,46 I 142 0,74 29,2 I,oo 0,45 I,43 0,]5 46,g I,ro 0,54,n o,gz 36,1 0,86 0,53 I 170 0,83 44,o I,zo 0,52 2,o8 o,sz 49,8 J,os o,6o I,85 o,gs 45.9 I 113 o,6z,8g I,oo 6o,7 I,3o o,65 z,zo,os 46,3 3S,o 22,5 S ,s S3.9 23,4 14, ,8 6,, 46,3 34,3,s 48,, 46,2 5, , ,8 37,z 42,6 ' S6,I 23,4 6o,o 30,g 3 7 I,8 63,4 I 7,9 3,6 7 I, /I 12 67,3 23,9 3,I 72,2 I8,s I,3 78,o I4,6 I ' 76,g I8,3 6,3 8o,z 12, ,4 I I,o 3 0 3, 3,o 3,z 3,s 3,o :{,s 3,o 3.s 3.3 3,o 3,8 3,8 3,8 4,o 3.s 4,o 4,o 4,o 4,o ( at. N. a 3 zo m.d'atitude). 12,2 I,aB 0,49 I 131 o,s8 5,3 I,os o,so I,rS o,s8 10,3 I 1o7 o,so,57 0,78 I9,9 I,os 0,48 I,39 o,bo 4.4 o,gs 0,41 I,30 0, o,gs 0,47 I, I 24,1 O,go 0,47 I,44 0,82 26,3 I,25 0,53 I,66 o,g2 14,6 I,o6 o,so I,74 0,87 I 7,g I,os o,s:r I,92 0,8g I8,g I,o6 0,48 I,6o 0,86 27,1 I,2o o,s3 I 138 o,8s 5 I,g I,so 0,57 2,28 o,8g 46,, I,or o,sx I 1 2S 0,79 61,g o,8s o,s6 140 o,g4 3,o 9S,s I,s - 96, ,8 r8,s 2,8 90,8 27.s 8,7 82,6 34, ,3 41,2 14,7 67,8 27 1I 18,8 so,8 35,s 22,5 63,8 28,8 23,4 54,2 19 1I 24,2 47,s I I,r I9, I2,7 24, I8,4 I8,. 33,o 3I,8 40,2 18,o 7 7 4,o 4,o 4,o 4,o 4,o 4,o 4,o 4,o 4,o 4,o 4,o 4,o 4,o 4,o 4,c

50 350 GUNNAR SCHOTTE [46] Avdeningarna med sydsvenskt frö uppvisade redan I919 pantor av ett tynande utseende och krokiga stammar. Ju mera hemortens kimat närmar sig skogsodingspatsens, desto bättre intryck gåvo dock pantorna. Vid revisionen I922 fanns åter ett rikt björkuppsag om 1 /z--i meters höjd. Där detta ej ansågs särskit hindrande för pantorna, fick det nu t. v. kvarstå. Vidare antecknades, att pantorna från avd. I-XI från södra Sverige voro särskit dåiga, varefter en märkbar förbättring inträder. Av tabe ro framgår, att pantorna från Fagerberg (Dir), Voxna, Haverö och Bispgården gått bäst ti, d. v. s. de som härstamma från zon II och III. De tre sistnämnda ha minst skadats av snöskytte; se tabe 21. Barrådern växar mean 3-4 år, den kortare ådern för de sydsvenska pantorna. Försöksytan z8o i 11orra :Jamtand (zon I). Ytan är beägen i Ströms socken å Renåandets kronopark, en km västerut från sjön Renåvattnets norra ände. (Frostvikens revir) 320m. ö. h. Denna yta är anagd ikaedes å ett nyupptagethygge vintern IgiO-rgrr. Det förutvarande beståndet utgjordes här av oikådrig gran i ådern I år av medegod växtighet. Marken är tämigen jämn och utar svagt mot norr, äget är friskt. Markbetäckningen utgjordes av ymniga m oss or, Hyocomier, och ymniga ris, Myrfius nigra, Vaccinium z itis idcea, Lycopodittm cavatum och Limicea boreais. Örter förekomma enstaka - strödda: Meampyrum, Mugedium apinum, Rubus idceus och Trientai's europcea. Vidare rönn pantor. Försöksytan bidar en kvadrat 95 X 95 m, uppdead i I5 avdeningar (se fig. 25). Panteringen utfördes 191 I med spettpantering om I,2 meters kvadratförband. Pantorna voro för avd. I-VI, XIII-XIX uppdragna i Bispgården (Pantskoan D) men för avd. XXII och XXIV å Renäandet (Pantskoan E). Våren 19 r 3 var utgångsprocenten för de mera norrändska pantorna: Avc;. XIII XIV XV XVI XVII XVIII XIX XXII XXIV Utgångsprocent 55 8I r8 Redan 2 år efter panteringen visade det sig atså att endast kuturerna inom XIX (Haverö), XXII (Hamra) och XXIV (Gäddede) voro

51 [47] T ALLFRÖETs PROVENIENs 351 någorunda yckade. Bäst var resutatet inom avd. XXIV med frö från Gäddede inom zon I, Hamra inom zon II och därnäst avd. XIX från Bispgården, zon III. Samma vår eer 3r/s och r/6 hjäppanterades samtiga avdeningar. Härvid användes 2/2 tapantor från Bispgården samt 4/o tapantor från Renåandet. Pantorna räckte endast ti för fuständig hjäppantering av avd. XIII, XXII och XXIV. Övriga parceer bevo nu ibättrade ti ungefär en fjärdede. Vid revisionen i jui befanns hygget i huvudsak vara beväxt med Ai1'a jexttosa samt fäckvis med haon. Fig. 25. Karta utvisande de oika avdeningarnas inbördes beägenhet in'om försöksytan 180. Ren.andets kronopark i norra Jämtand. Skaa 1:2000 Bokstavsförkortningarna hänvisa ti resp. andskap, inom vika fröet insamats. De streckade områdena visa de dear av ytan, som hjäppanterades Pan de a situation des parceies dans Je cbamp d'essai 18o. Expication des abreviations sousfig. 2. Les parties striees indiquent Jes pantatons suppt~mentaires faites en Något björk och rönn hade ävenedes uppkommit. Pantorna på hea ytan voro svårt misshandade av tjäder. På de ara festa pantor voro skotten avbitna. De nya skott, som på våren utväxa, avbitas föjande vinter. På en de pantor stodo stammarna nästan kaa och med torra toppar. Pantornas krokiga och fua växtform får i hu.;,udsak tiskrivas den misshande, de såunda varit utsatta för år efter år. Vid revisionen i jui 1922 voro pantorna på avd. I-VI från Småand och XV från Hi e vik i Gästrikand mycket dåiga; nästan aa utgångna och de kvarevande mycket. krokiga. Avd. XIII-XIV och XVI-XVIII voro något bättre, men avd. XXII och XXIV de bästa, d. v. s. de från Hamra och från Gäddede. Fortfarande har dock tjädern härjat, det är endast ett fåta pantor, som ej skadats av densamma. Att tjädern varit så svår här får kanske ses mot bakgrunden av att försöksytan igger i jämtändska granområdet, där det är ont om ta, varför tjädern funnit försöksytans pantor som riktiga äckerbitar. Härjämte har snöskyttet åstadkommit svåra härjningar, särskit i de sydsvenska avdeningarna, medan pantorna från Voxna, Medepad, Bispgården och Hamra idit mindre och de från Gäddede knappast as. Barrådern har för samtiga avdeningar angivits ti 4 år. Om såedes takut1;ren är i stort sett het missyckad, har hygget däremot bivit rikigt försett med små mycket vackra granpantor. Detta är samma företeese som närmare kommer att biva behandad under ))Några norrändska skogsföryngringsprobem I». Försöksytan är emeertid nu nedagd.

52 352 GUNNAR SCHOTTE [48J Försöksytan z8z i Västerbotten (Zon I). Ytan är anagd i Degerfors socken å Svartbergets försökspark 5 a 6oo m norr om kronotorpet Åheden, (Degerfors revir). Ytserien, som är I Sm. n m N v Sm. Sm. Sm. Sm. \ T Sm. ~ ; \ \ \ \ \ \ \ \ ' " \ \ \ \ \ \ \ \! i VII vm X. Ög. Sdm vg. x XI Jt. Ö g. xn Sdm. :.!1 XIS X'S 1\SZ! Dr. Gsr. Dr. 1ISZ! :mm H s. Mdp. XIX Vg. XX Vb. Fig. 26. Karta utvisande de oika avdeningarna och gruppernas inbördes beägenhet inom försöksytan I 81 å Svartbergets försökspark i Västerbotten. Bokstavsforkortningarna hänvisa ti resp. andskap, inom vika fröet insamats. Skaa 1:2ooo. Pan de a situation des parceies dans e champ d'essai r8r. Expication des abreviå.tions sous fig. 2. beägen ungefär. 175 m över havet, är fördead i två kompexer, den nedre beägen öster om och den övre väster om en från nämnda torp mot norr edande skogsväg. Det övre kompexet består av 6 avdeningar; det nedre av 14 avdeningar.. Varje avdening är 4 ar, vadan försökserien endast omfattar en area av o,so hektar (se fig. 26). Marken

53 ~ "\:~"": ~k"..:.i '~C : :':. ~j ;~~-~~: "~~,,~i~'.[~.~.:~ \.<... /.c ;' [!} \.Iii.... ~,(.~.,:;...'-"';;.~,... Ur Skogsför... öksanst.. sam. Fot. G. ScHoTTE 30/ w U1 w Fig riga tapantor. försöksserien 181. Svartbergets försökspark. Ti vänster avd. IX med frö fr!.n Kinne revir, Västergötanu, ti höger avd. X med frö fr.n Bispgrden, Jämtand. Pins de 14 ans, cutivcs ~t Svar~bC'rgt't, 64 14' at. N. Å gauche, sc'mpnces dc Kinne (58 39'), a droitc-, semenccs de Bi.;;pgårdc-n (63 1').

54 354 GUNNAR SCHOTTE [50) a b Ur Skogsförsöksanst. sam. Fot. G. ScHOTTE 30/ Fig åriga tapantor å försöksserien r8r, Svartbergets försökspark, Västerbotten. Ti vänster (a) avd. XIX med frö från Tiveden, Västergötand, ti höger (b) avd. XVIII med frö från Haverö, Medepad. Mannen å biden står i gränsen mean de båda avdeningarna. Pins de 14 an~, cutives a Svartberget (64~14 1 ). A gauche (a) sernenccs de Tivcden c S8 s7'), a droite (b) semences de Haverö (62 21'), är jämn med svag utning mot söder och äget friskt. Våren 191 I ante~knades den torftiga vegetationen av ymniga mossor, Hyocomium parietinum, strödda-rikiga ris, Myrfius 1tt"gra och Vaccimum vitis zdcea samt steria gräs, Aira jexuosa. Å de båda ytorna avverkades skogen, som utgjordes av cirka r 30-årig taskog, i mars 19 r o. Ytorna risbrändes den r z maj I Omedebart före panteringen röjdes ytorna från en de kvariggande konade grenar och stockar. Panteringen utfördes maj I9II med 2 /o-åriga tapantor, vika uppdragits vid Hånäs skogsskoa (Pantskoan F). Pantorna utsattes genom spettpantering på I,2 m s kvadratförband. I varje avdening utsattes 9 rader pantor med tisammans 279 pantor pr avd. Hjäppantering skedde den 28 maj I9I3 med 2/2 tapantor, omskoade vid Hänäs. Endast en de av de oika avdeningarna kunde dock

55 [51] T ALLFRÖETS PROVENIENS 355 hjäppanteras, emedan det härför avsedda pantmateriaet devis förstördes under vintern I9I2-I9I3. Vid revision 1913 av bott de nordigaste provenienserna visade sig utgångsprocenten på vissa avdeningar redan vara mycket stor. Avd.: XIII XIV XV XVI XVII XVIII XX Utgångsprocent: 6o Fördeningen av pantorna mean avd. XVII och XVIII är något osäker, ty i aug var etiketten mean dessa båda avdeningar i Hänäs pantskeia bortkommen. Zon II. III. IV. IV-V. 3D 31.zY. 27.sY. Fig. 29. Grafisk framstäning över procenten evande pantor inom de oika avdeningarna av försöksytan r8r å Svartbergets försökspark, Västerbotten. Representation graphique du pourcent de pants vivants dans es differentes parceies du champ e'essai r8r a Svartberget. Voir 'expiication sons fig. rs. Den första fuständiga rev1s10nen av ytorna skedde den 31 jui 1918, vid viken tid sista årsskottet medräknades och pantorna såedes bestämdes ti IO år. Andra revisionen ägde rum 29 jui 1922 utan medräknande av sista årsskottet för att få fu jämförese med andra ytor i denna undersökningsserie. Resutaten återfinnas i tabe r 2. Någorunda gott resutat från panteringen är endast att anteckna från avd. XVIII, fig. z8 (frö från Haverö), från avd. X. (frö från Bispgården, fig. 27; etiketteringen är på denna yta påtagigen förväxad med avd. XIX) och avd. XX (frö från Hänäs). Pantorna å dessa avdeningar äro också avsevärt rakare än de sydsvenska. I tabe I 2 angivas såunda procenten krokiga pantor för dessa från i am. so-88 %' medan pantorna från Haverö har 48,7 %, från Bispgården 32,3 % och från Hänäs 30,8% krogiga individer. I grafisk form beyses procenten evande pantor inom de oika avdeningarna å fig. 29. Med oika beteckningar angivas där de temperaturzoner, från vika fröet hämtats. Snöskyttet har i denna ytserie härjat svårt, i synnerhet i de syd-

56 356 GUNNAR SCHOTTE [52] Tab. 12 och 13. Pantornas utvecking Le deveoppement Avd. n:r 1- Fröets härstamning Provenance des semences p areee Tempera- Höjd Första No Trakt turzon Landskap Breddgrad ö. h. kuturen Locaite Zon e Province Latitude Atitud e Premiere de temp. pantation m Anta utsatta pantor Nombre des sujets pantes Hjäpkuturen Pantatian supp!t~mentaire Summa Tota Försöksytan 181 å Svartbergets kronopark, 64014', 175 m ö. h. Zon II I Kosta... IV Srn 56 53'-5o' II Vitthut )) 57 4' III Remrna ' IV Bottnaryd fi' v Hässe by ' VI 9.!foaveden... )) 5806' VII Atvtdaberg Ö g S8 I6'! I6 295 VIII J ön åker Sdrn s so so' IX Kinne V g 58 39' XIX Tiveden ' I II 290 XI Kars by Ö g 58 39' I I XII Skogsha... Sdm 59 I3' XIII Bjnrfors o»(iii) Vsrn 6007' I XIV Fagerberg III Dir 6oo59' ' XV Hievik... Gstr 60 48' 20 IV 279 II2 39I XVI Svärdsjö... Dir 60 41>' XVII Voxna I~(III) His 6 I 0 2 I' ~9 368 XVIII Haverö... Mpd 62 2I' x Bispgården... III Jt 6301' I XX Hänäs II V b 6402I' I Försöksytan IS2 å Bockens kronopark, 64 35', 300 m Ö, h. Zon II I Kosta... IV Srn 6 53'~so' zc S II Vitthut )) 57 4' III Remrna ' IV Bottnaryd ' v Hässe by ' VI Ö. Hoaveden... s8 6' I VII Åtvidaberg Ö g s8 I6' VIII J ön åker... Sdm 5~ 0 50' IX Kinne V g 58 39' XX Tiveden» 58 57' I XI Kars by... Ö g 58 39' II9 46r XII Skogsha... Sdm. 59 I3' XIII Bjurfors...»(III) Vsm 60 71' I XIV Fagerberg... III Dir 6oo59' XVI Svärdsjö... IV» 60 48' I XVII Voxna... II (III) His 6 I02I' XVIII Haverö... Mdp 62 21' x Hänäs V b 6402I' 185 4I6 I9I9 års höjdtiväxt ej medräknad- L'accroissernent e.n h auteur en 19I9 n'y est pas compris. I922»»» > I922» I922 års skott medräknat - v comprise a pousse de 1922.

57 [53] TALLFRÖETS PROVENIENs 357 inom försöksytorna 181 och 182. des pants. Procent Pantornas höjd evande Hauteur des pants pantor m I922 av s:a I9I9 I922 utsatta vid I o års åder 1 vid I3 års åder 2 Vi vants ages de to ans ig s de 13 ans2 en 1922 %du tota Max. Med, May. ( 64 ai4' at. N. a I75 m d'atitude). Max. Med. May. 5,8 0,93 0,49 I,62 0,9S 10,4 r, 36 o,sz 2,o8 0,99 12,6 I,48 o,6r 3,ro I, I,35 0,63 2,34 I,zo 5.3 I,35 o,sz 2,49 I,r s 3 9 I,32 o,sz 2,zo I,39 2,7 I 1o4 o,s6 I,J:a J,oz I,8 I,rz o,ss I,83 I 127 I,9 I,zo 0,66 I,96 I,at I,o I,4o 0,]3 I,4o I,44 I,3 0,86 o, I 107 2,8 I,16 o,sz 2,zs I,t6 2,o I 126 o,ss I,46 I 104 6,s I,4o o,go 2,6o 170 ' 3,3 I,75 0,89 2.,6s,]g 7,s,47 0,88 2,]2 I,67 I s. I -,6r 0,94 2,]0 I,79 24,3 r,66 o,gz 3,a~ ,z 1,sr 0,]7 2,30 I,4S : 27,s I,37 0,]-r 2,9S I 128 (64 35' at. N. a JOO m d'atitude). 6,8 0,93 0,46 I,42 0,76 6,6 I,2o o, 48 r,gs o,ss IO,o I,oo 0,43 I 172 0,97 I6,7 I,oo 0,46 I,so 0,73 I4,4 o,g3 0,46 I 172 o,gz 9,6 I,Io 0,47 J,go o,sz 7,s 115 0,48 I ,76 I3,.8,30 o,s3 I,52 0,89 r8,8 I,xo 0,49 I,87 o,87 9,s I,3s o,ss 2,2o,oo 3;s I,oo 0,4S I,4S o,ss 4,3. 0,89 0,44 I,3S 0,78 6,s ~,22 0,68 2,oo I 115 I 7, 2 1oo o,st 3,8o I ,s I 170 O,]] 2,oo I ,7 I,3o o,io 2 1I] I,22 so,6 >7S 0, x8 I ,' I,so o,62 2,25 0,96 ' De evande pantornas beskaffenhet I922 Etat en 1922 des pants vivants Utan Snö skytteanmärk- Krokiga skadade ni ng Infecb~s Non defec- Tortueux par P!tac. tueux %?0 % 22,2 6I,r 72,2 I9,4 74,2 64,s I6,7 69,4 so,a 20,8 54,r 70,8 5,6 66,7 72,2 4I 7 '!)O,a zs,a so,a so,o 37,s 83,3 I6,7 I6,7 I6,7 83,4 I6, , ,o so,a 75,o 44,4 55,s 44,4 42,9 57,2 28,6 37,o 59> 2 I 11 38,s 6I,6 15,4 I 2 1o 88,o I2 1o 39,3 6o,8 I6,r 4I >9 48,7 20,3 6o,s 32,3 I3,7 '46,8 30,8 38,3 6,r 9I,o 5 I,s 9,7 90,3 32,3 8,s 89,4 57,4 9,r 84,4 so,6 20,o 66,r 44,6 28,9 6o,o 37, ,9 3' >4 I0,3 8o,9 48,s 26,7 65,9 24,4 36,4 59, 34,r I8,8 68,8 3I,3 20,o 8o,o 40,o 32,3 64,s 4I,9 30,r 68,7 28,9 44,7 SI,s I 5,5 52, ,4 SS.s 34,6 28,9 Sr,9 I3, S,g Anta årsskott med friska barr I922 3 Entrenreuds a aiguies saines ,s 3,a 3,s 3 7 3,a 3,a 3.7 3,o 3.7 3,o 3, , ,o 4,o 3.s 3,5 4,o 4,o - 3,s 4,a 3.s 4,o 4,,!' 4,o 4,o 3,7 3.s 3>7 4,a 4,o 4,o 3>7 4,a 3,7 4,o 4,o

58 358 GUNNAR SCHOTTE [54] svenska avdeningarna, men även i de norrändska har snöskyttet titagit senaste åren (jämför tabe z r). Barrådern växar för oika avdeningar mean 3-4 år. Försöksytan I82 i Lappand (Zon II). Ytan är beägen i Lycksee socken å kronoparken Bocken 4 km ostsydost om Lycksee kyrkoby (Norra Lycksee revir). Den är anagd å västigaste deen av den stora sannoikt år I go2 genom skogsed uppkomna Bäckmyrsbrännan. XI I Försöksytan igger ungefär 300 m över Ö g. Sm. havet och utgör en rektanguär figur om 1,4 hektar (Ig2 x 75.3 m). Den är uppdead i 20 xrr Sdm. I Sm. parceer om vardera 7 ar (36,7 x Ig,zm). Mean XII[ m de båda raderna avdeningar finnes en opanterad Vsm. Srr,. 2m bred remsa (se i övrigt kartan å fig. 30). I närheten av ytans vastra sida finnes ädre XN I? D\ r. Sm. skog av ta och grin, i övrigt är ytan omgiven opanterad v av brandfät. Marken är frisk. Överst är antecknat.sm. 2 cm förna och humus samt 8-20 cm bekjord ovan morängruset. Vegetationen var XZI '\II D r. Srn. r g r r karakteriserad av brännmossor med en titagande bärris- och gräsvegetation. Vidare :xw w H s. ö g. funnös en de uppsag av asp och björk. Panteringen utfördes 2-8 juni rgrr med /oåriga 2 XZi "\ZJi pantor genom spettpantering på I,z rn:s 2 Mdp. Sdm. kvadratförband. Ti avd. I, III-IX togas pantorna opanterad X från Bispgården och ti de övriga avd. II, X-XIV, XVI-XVIII och XX från Hänäs. Avd. XV och XIX bevo adrig panterade och :XX V g V g. x Vb. för avd. X räckte pantorna endast ti 14 pantrader, Fig. 30. mot r6 i övriga avdeningar. De från Bisp Karta, utvisande de oika av deningarnas inbördes beägenhet inom försöksytan 182 å gården sända pantorna hade under transporten skjutit ånga skott, vika efter utpanteringen såga Bockens kronopark i Lappand. Skaa I :zooo. Bokstavsförkortvissna ut. Pantorna voro för övrigt kraftiga och ningarna hänvisa ti resp. andhade gott om knoppar nedom det i förtid ut- skap, inom vika det använda fröet insamats. veckade toppskottet, varför de ej kasserades Pan de a situation des parceies "d t A d "d 1 t dans t> ch::~mp d'essai 182. Expica- V utp an enngen. V e V p an enngen OVer- tion des abreviations sous fig. o. bivna pantorna bevo cirka I 50 stycken av varje sort utom n:r XX omskoade i Lycksee (N. Lycksee revir) för användning ti hjäppantering. Denna utfördes i juni I913. År I9'4, närmare bestämt jui, nedsattes tjärade pinnar i närheten av varje

59 {55] T ALLFRÖETs PROVENIENS 359 U r Skogsförsöksanst. sam. Fot. G. ScHOTTE 1/1 '9'9 Fig I-årig tapantering å Aträsk kronopark, Norrbotten. Försöksytan 212, avd. XXI, (frö från Torneå, Norrbotten). Synnerigen vacker och väyckad skogsoding. Pantatian dc pins, agee de x x ans, a Aträsk (65 47' at. N). Semences de Torneå (66 t). panta. Vid denna förrättning antecknades att pantornavoro bäst inom parceerna XIV-XIX och X. Inom avd. XX hade de ti stor de gått ut. Ä\'en för denna försöksyta bör antecknas, att fördeningen av pantorna ti parceerna XVII och XVIII ej är absout påitig, sedan etiketten mean dessa båda avdeningar kommit bort i Hänås. Likaedes har uppenbart en förväxing ägt rum mean parceerna X och XX. Från de båda revisionerna 1919 och 1922 återgivas i sammandrag en de siffror i tabe 13. Härav framgår, att det bästa resutatet erhåits

60 360 GUNNAR SCHOTTE [56] Tab. I4. Pantornas utvecking inom försöksytan 2 Le deveoppement des pants a (Zon I Avd. n:r Parce e No I II III IV v VI VII VIII IX XI XII XIII XIV XV XVI XVII XVIII XIX XX XXI XXIII T r a k t Locaite Fröets härstamning Provenance des semences Kosta... i~t::~~ ::::::::::::::::::::::::::::: ~::: ::::::::: ~~:~~~:e~~:~::::::::::::::::::::::::::::::::::. Atvidaberg _. _ _.. 1 {g~ åker. _.. _. _... _... _. _. _..... _ mne Karsby ~0:~~~:~-::::::::::::::::::::::::::::::::::::::. i H iievik _.... Svärds j ö... _... _... Voxna... _... _... _... _... _.... H avero..... Bispgården _ Hänäs....".... Piteå _ Torneä Tempera turzon Zone de temp. IV»»»» (IIT) III IV I; cm) III II III II Landskap Breddgrad Province Latitu de Sm» Ö g Sdm V g Ö g Sdm Vs m D r Gstr Dir H s Mpd Jt V b N b 56 53'-5o' 57 4' ' 57 36' ' s806' 58 16' 58 50' 58 39' 58 39' 59 13' 6oo7' 6o s9' 60 4g' 60 48' 61 2 I' 62 21' 63 1' 64 21' 65 20' 66 r' Höjd ö. h. Atitud e m ss r8; so ' Anta utsatta pantat NombrE des sujet pantes I 502 soo soo soo 500 soo so o so o soo soo soo so o soo soo soo soo 350 soo soo soo so o 1919 års höjdtiväxt ej medräknad - L'accroissement en hauteur en 1919 n'y est pas compris. 1922»»»»» )) 1922» 1922» skott medräknat - Y comprise a pousse de 1922, av pantorna från Hänäs. Att dessa ej också ha största höjden får närmast tiskrivas beägenheten av avd. X närmast mot skogskanten. Reativt goda resutat ha också erhåits med fröet från Voxna och Haverö, båda beägna inom zon II iksom panteringsfätet. Av fröpartierna från zon IV ha praktiskt sett nästan aa pantor dött; endast från Svärdsjö i Daarna finnas ännu en de någorunda goda pantor kvar. Pantorna från Hänäs utmärka sig för sin rakvuxenhet. Av tabe 13 framgår att endast I 3,2 % av pantorna därifrån angivits som mer eer mindre krokiga, medan avdeningen med frö från zon IV ha 5r-9r % krokiga pantor. Voxna- och Haverö-pantorna bida en övergång mean dessa och Hänäs-pantorna med respektive 39,3 och 34,6 % krokiga pantor. Snöskyttet har härjat svårt även i denna yta. Endast pantorna från Hänäs ha stått sig utmärkt. Barrådern växar mean 3,5-4 år.

61 [57] T ALLFRÖETS PROVENIENs 361 å Brännbergstraktens (Aträsk) kronopark, 65 47', 120 m ö. h ' at. N. a 120 m d'atitude. Procent evande ' pantor I922 av s:a utsatta i Vi vants ' en 1922 i.'ft du tota IS,I I4,o 2I,o i I8,6 j I2,6 9,o I6,6 I 7,8 18,6 I4,o 16,8 31 >4 39,6 25,6 46,8 55,4 63,4.62,2 78,8 1 81,8 82,4! Pantornas höjd De evande pantornas Anta Hauteur des pants beskaffenhet I922 årsskott m :Etat en r9~2 des pants vivants. med friska 1 barr I9I9 I922 Utan Snöskytte I922 vid IO års åder1 vid I3 års åder 8 2 anmärk- Krokiga skadade figbs de ro ans fi.ges n in g Fntrenreuds de r 3 ans2 Tortueux Infectf.s a aiguies Non defec- tueux Ma :x. Max Mov. % M ny, % % Med. Med. par Ptac. saines o,93 o,so 2,35 o,gg 3;9 I8,4 96,I 3,o I,2o o,6o I,98 0,97 2I,4 3I,4 78,6 3,o I,r s 0,62 I,92 I,rg 2,9 I9,o 97,I 3,o ' I,2o 0,53 I,98 I,oo 12,g 26,g 87,~ j ' 3,o I,25 o,sr 1,65 0, ,6 90,5 3,o 0,84 0,37 I,95 0,86 6,7 24,4 86,7 3,o i o,8g 0,46 I,75 o,89 2I,7 I6,g 77,I 3,o 1,23 0,47 I,gs 0, ,o 74, 3,o I,2I 0,46 2,oo 0,86 I0,8 24,8 86,o 3,o I,oo o,45 I,71 o,8s I 7,I 14,3 82,9 3,o I,oo o,s4 I,Bo o,98 2,4 26,. 97,6 3;o I,x4 0,6r 2,20 I,22 2,s I5o9 97,s 3,o I,ro o,s8 2,ro I,r8,s I,6 g8,s 3,o I,2r o,s7 2,40 I,I3 18,o 27,3 78,I 3,s I,r8 o,s9 2,os,oo 21,4 2I,4 76,9 4,o i J,23 o,s6 2,29 J,o6 24,5 10,8 75,I 4,s I,r8 0,46 2,1o o,g4 27,o 7. 70,7 i 3.s I,27 o,s2 2,45 0,97 I5,4 II,9 83,6 3,s I,23 o,s6 2,30 I,o ,8 4,o 1,30 o,s3 2,20 o,99 ss, ,3 4,o I,r s o,s3 2,20,o6 52,2 s,i 46,I 4 3 Försöksytan 232 i Norrbotten. (Zon III.) Ytan är beägen i Över-Lueå socken å Aträsks (Brännbergstraktens) kronopark cirka r km norr om kronojägarebostäet Fagervik och r 20m. ö. h. Den är utstakad år 1910 i en ädre massrik taskog av god typ och växtighet. Området kaavverkades vintern 19 ro-r 9 r r. Ytan bidar en stor rektanguär figur 179,8 m ång och 97,6 m bred, inom viken 21 avdeningar finnas ordnade i 3 rader (se kartan, fig. 32). De oika raderna äro skida åt genom 2 m breda meangångar, som ej panterats. Panteringen ägde rum i juni 1912 med ä-åriga pantor, som uppdragits i pantskoan vid Fagerviks kronojägarbostäe. Pantorna utsattes genom spettpantering med fyjord av humusrik dikesjord på I,2 m:s kvadratforband.

62 362 GUNNAR SCHOTTE [58] I II. /J{ ]{ 1ZZ = /(osta revir: Vitthzt, R emma, Bottna.ryd, 0: Hoa.veden, HessehLJ, Åtvida.bec9. i.irends revi å:.stbq e-evir Vii.sz!6o "evi.r (indtj. revir E~t..Jjii e-ovi- J~. s~. Jn), Sm. s~. Jm. 69. J 1Z xz }{][ = = X7.Jön.:!ker, /("rm.e revir KarLs&; t'evir S<ogsha. B jurfors o~t-erda.enj Hi.evi/G, sico/re vu: Nvir G~r. rev~r Sdrn. v9. o"g. Jdm. V.:sm. o. Dr. /) r. G.sr. = ~ XJ!! = fu = ~.Svät d.sjo', a.rn.a, Ha.verO', 8i.sp9~-de11.5 Hä.Unä..s Piteå. ror-ne~.skot..'ev~. r. Jkorevi.. D r. H/s.!'1edp. Jt. V h. N b. N b. \ g. 32. Karta, utvisande de oika avdeningarnas inbördes beägenhet inom försöksytan 232 å Aträsk (Brännbergstraktens) kronopark. Skaa 1:2000. Pan de a situation des parcehes dans Je c1amp d'essai 232. En första revision av ytan verkstädes 2 I juni I 9 I 3, varifrån WIBECK (II) pubicerat resutaten. Ordnas de då erhåna procenterna döda pantor efter här gjord zonindening erhåes föjande beysande siffror. Avd. I zon IV r6 %) Avd. XIV zon III % II )) IV 5I % XVII» III-II... 21% O/ III» IV 28 % XIX» III 14% J r9 /a IV» IV 39 % XXI» III 10 %» V» IV 5q % XVIII» I I r % )» VI» IV 6o %a XX» I ro o/-: ~.ro % 0 VII» IV-V 4 r ~ % XXIII " II 8 % j VIH» IV 49 %( 43 a IX» IV 57 % XI» IV 49% XII,, IV 42% XIII» IV 34 % XV» IV 5o %J XVI» IV 20% Vi finna såedes att av de oika fröpartierna redan året efter panteringen ha de 3-åriga pantorna, därest fröet härstammat från zon IV, dött ut med 43 %, från zon III med I 9 % och från zon II med I o %. skogsodingspatsen är visserigen angiven igga inom zon III men i en nordig de av densamma. Sedermera verkstädes revision juni I9I6, varvid pantornas ängd första gången uppmättes. Härvid antecknades att pantorna synbarigen varit utsatta för bett av hare och möjigen även skogsfåge. Härigenom hade uppstått stor procent buskiga pantor. Snöskytte observerades ej då i någon betydigare grad. De nordsvenska pantorna hade genomgående en mera frisk, mörk grön fårg än de från sydigare breddgrad. Å hygget hade redan nu gräs (Ai1;a jexuosa) vunnit en domine-

63 I 59] TALLFRÖETS PROVENIENs 363 U r Skogsförsöksanst. sam. Fot. G. ScHOTTE 7 / 7 '9'9 Fig. 33. II årig panterin2 å Aträsk kronopark, Norrbotten. Försöksytan 232, avd. XIII (frö från Bjurfors, Västmanand; aa pantor snöskyttade utom 5, som äro sj-ävsådda). Pantatian de pins, agee de I r ans, a Aträsk (65 47'1at. N). Semences de Bjudors (6o 0 7t'). Tous es pants attaques par e Phaciditt1Jt, a!'exception de 5 qui sont venus spontanement. nerande utbredning, varjämte en myckenhet av björk och aspsy förekom. Detta bortkipptes vid revisionen. Andra fuständiga revisionen verkstädes I 7 jui I9I9, varvid sista årsskottet dock ej medräknades och på ika sätt skedde tredje revisionen den 30-3 I jui I922. De viktigare taen från dessa uppmätningar återfinnas i tabe 14. År I 9 I 9 fanns en myckenhet sjävsådda pantor av ta, gran, björk och säg, som upprycktes, varjämte stubbskott av björk borthöggos. Vid revision I 922 funnas åter sjävsådda pantor, som upprycktes. Röjning av övbuskar företogs däremot endast på de stäen, där de verkade direkt hindrande på pantorna.

64 364 GUNNAR SCHOTTE [60} Ur Skogsförsöksanst. sami. Fot. G. ScHOTTE 1j Fig. 34. J r-årig tapantering å A träsk kronopark, Norrbotten. Försöksytan 232, avd. III (frö från Remma, Småand. Samtiga pantor angripna av snöskytte. Befintiga friska pantor äro sjävsådda). Pantation de pins, agee de I ans, a Atdisk ( at. N). Semences de Remrna (57 36'). Tous es pants attaques par e Pwcidium. Les pants sains qui s'y trouvent sont venus spontanement. Av tabe 14 finna vi att fröet från Hänäs, Piteå och Torneå ämnat mycket gott resutat. Detsamma skue också varit faet med fröet från Voxna, Haverö och Bispgården, därest pantorna från dessa trakter ej i så hög grad angripits av snöskyttet. När pantorna v oro I o år gama funnos emeertid ovanigt många exempar i ivet från södra Sverige (se fig. 35) och i avsevärt större grad än på de andra norrändska panteringsfäten. Detta finner emeertid sin naturiga förkaring däruti att ytan 23 2 igger inom ett varmare vegetationsbäte i Norrbotten, som kunnat hänföras ti zon III. Inom denna försöksyta äro pantorna i stort sett också mindre krokiga än

65 [61] T ALLFRÖETS PROVENIENs 365 inom andra norrändska ytor, men även härvid framträda pantorna från zon II och III som de bästa {se tabe 14). Barrådern har angivits ti växande ta mean 3 och 4,5 år. FÖ1'söksytan 22I i Lappand. (Zon I.) Ytan är beägen i Gäivare socken å Kavahedens överoppsmark, 6 km öster om Gäivare invid och strax söder om andsvägen Gäivare-Vittangi, c: a 2 km innan andsvägen på bro överskrider Linaäven och 3 1 o 80 75r,% 82.% 80:6% '" 36.8% ;o % 22a% O a. Frö från Småand (6 avd.) IV b. Östergötand (2 avd.) IV o. V C. Södermanand (2 avd.) V d.» Västergötand IV e. Västmanand III-IV f. Gästrikand IV Fig. 35 g. Frö från Daarna (2 avd.) III och IV h. Häsingand II-III i. Medepad II j. Jämtand III k. Västerbotten II. Norrbotten (2 avd.) II och III. Gnifisk framstäning, utvisande ]{vatstående evande IO-åriga pantor av oika provenienser å försöksytan 232 å Aträsk (Brännbergstraktens) kronopark. De romerska siffrorna hänvisa ti de i fig. I angivna kimatzonerna. Representation graphiqne des nombres pourcent de pants d~ provenance differente eneare en vie ap:rcs o ans dans es cutnres a Aträsk, 65 47' Jat. N. Les chiffres romains indiquent es zones cimatiques (voir fig. ) d'oi provienoent es differentes semences. m ö. h. När ytan 1912 anades, bestod trakten av ges, starkt avverkad tahed, och markvegetationen utgjordes av: Strödda-rikiga ris: Ca/una vugm'is (e-s), Empetrum nigrum (s), Lycoporz"um companatum f. cyparissias (s), Myriiius nigra (s), Vaccinium vitis idcea (s-r). Lavar rikiga: Ciadina sivatica, Cadonia-arter(s), Nephroma arcticum (t). Gräs och örter enstaka ti fäckvis strödda: Ai1'a.fezuosa (e) och.hpiobt'um angustzfoium (fäckvis s).

66 366 GUNNAR SCHOTTE [62] N G sr. XN Dir. XXIII N b. opanterud :xrrr V.sm. XXII Dir. (Hamra) Yr XXI 3m. N b. v XX 3m. Vb. N XIX 3m. Jti. m Sm. xszm: Mdp. i XIZII 3m. His I Sm..xm: Dir. Fig. 36. Ti Göivare 1J 1\U ~ Vittungi Karta, utvisande de oika avdeningarnas inbördes beägenhet inom försöksytan 22 I å Kavahedens överoppsmark i norra Lappand. Skaa I :zooo. Bokstavsförkortningarna hänvisa ti resp. andskap, inom vika de.t använda fröet insamats. Pan de a situation des parcehes dans e champ d'essai 22r. Expication des abreviations sous fig. 2. II utsattes såunda 300 pantor från XIX»» 75»» XX»»!75 )) XXI» )) IOO» Ytan bidar en rektange 226,8 m ång och 64,4 m bred och är uppdead i I 8 avdeningar, pacerade i 2 rader med ett 2 m brett meanrum ängs ytans mitt (se fig. 36). Samtiga avdeningar äro 3I,z X 25,2 m, och i varje parce har det bivit pats för 500 pantor i 20 rader på I,z m förband. Den nordvästigaste parceen är emeertid ej panterad. I avd. I, XIII, XIX och XXI överhoppades vid panteringen större eer mindre fäckar, som särskit utmärkts å marken med mindre påar. För avd. I-V, XV-XVIII och XXII var pantmateriaet uppdraget des vid Hedens jägmästarebostad i Gäivare och des i pantskoan vid vägen ti Koskuskue. För avd. VI, XIII-XIV och XXIII togos pantorna från pantskoan vid Fagervik å Aträsk kronopark..de förra pantorna voro ~ år gama, de senare g, på grund av att fröet i Fagerviks pantskoa ej bev utsått förr än hösten Igog. För avd. II och XIX-XXI ha en!. anteckningarna använts pantor från de båda pantskoorna och såunda av oika åder. Å avd. Fagervik och 200 från Gäivare»» 230»»»» )) )) ))» z8o ))» Panteringen utfördes genom spettpantering med användande av fyjord, bestående av muartad torv och fin sand, båda dearna tagna utmed andsvägen ej ångt från försöksytan. Förbandet var I,z m. Pan te-

67 [63] TALLFRÖETs.PROVENIENs 367 U i" Skogsförsöksanst. sam. Fot. G. SCHOTTE 9/ F i g. 37. I J.årig tapantering å Kavahedens överoppsmark, Norrbotten. Försöksytan 221. T. v. om mannen avd. VI {frö från Hässeby, Småand - endast en dugig panta), t. h. avd. XXIII {frö från Torneå, Norrbotten). _antation de pins, agee de II ans, a 67v9 Jat. N. 'Å gauche de 'hornme,. parcee VI (semences de Hässe by, a 57 38'; un seu bon pant). de orneä, a 66 :r'). A droite, pm-cee XXIII (semences ringen skedde 6-13 juni 1912 vid varm väderek med ett par ganska häftiga regnskurar. Första revisionen verkstädes r 913, och ha sifferuppgifterna härifrån förut pubicerats av WIBECK (II). Vid föjande års förnyade revision antecknades, att av pantorna å avd. XXIII (frö från Torneå), XXI (Piteå) och XX (Hänäs) så gott som samtiga voro kraftiga och mörka, under det att de övriga provenienserna, i samma mån som de äro sydiga, visa sig vara at sämre och sämre. Å avd. I-VI (från Småand) fanns knappast en panta med utveckingsmöjigheter. Aa voro sjukiga och döende med röda nedåtriktade barr och med ofta bott en grön sidoknopp. Ett märkigt undantag ansågs föreigga i det avd. XIV (från Fagerberg i Daarna) hade fera evande pantor än t. o. m. avd. XVIII (Haverö) och

68 368 GUNNAR SCHOTTE [64] U r Skogsförsöksanst. sam. Fig. 38. I I-årig tapantering å Kavahedens överoppsmark, Norrbotten. Försöksytan 22I. T. v. om mannen å biden avd. XIV (frö från Österdaarna; ingen panta kvar); t. h. avd. XXIII (frö från Torneå, Norrbotten) med gott resutat. Pantatian de pins agee.. de I ans a Kavabeden, 67 9 ]at. N. A gauche de 'homme-, parce e. XIV (semences de Osterdaarna a 6o sq', 0 pas de pants en. vie), a droite, parceie XXIII 1 (scmences de Torneå a 66 I 1, avec bon resutat). avd. XIX (Jämtand), från vika pantorna i övrigt tedde sig reativt goda. Fröet för avd. XI V har dock växt i ett ganska barskt kimat (zon III) ehuru sydigt. Märkigare är däremot att fröet från Hamra (Dir) å denna yta visat dåigt resutat. Fuständig revision av ytan skedde I o jui I 9 r 9, från viket tifäe höjdsiffror återgivas i tabe I 5. Vid ~etta tifäe togos de bider, som äro reproducerade å sid 367 och 368. Skinaden mean pantor från zon IV och III och sådana från zon II var redan då starkt framträdande. Det är skada att frö från zon I ej kom att insamas för jämförese å denna och föjande yta. Liknande revision skedde också 2 aug. I 922 och äro de från dessa mera färska siffrorna fuständigare återgivna i tabe I 5. Gott resutat uppvisade nu endast avdeningen XXIII (frö