V Ä G B E L Ä G G N I N G A R

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "V Ä G B E L Ä G G N I N G A R"

Ludvig Johansson
för 6 år sedan
Visningar:

1 S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM RAPPORT 1 0 V Ä G B E L Ä G G N I N G A R PÅ L A N D S B Y G D E N S A L L M Ä N N A V Ä G A R I SV E R IG E D E N i J A N U A R I

2 F Ö R T E C K N I N G Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄG INSTITUTET O C H STATENS VÄGINSTITUT 1. E rfarenheter från p rovvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N. von M atern och S. H allb erg V ä g b e lä g g n in g a r p å lan d sb ygd en s allm än n a v ä g a r i S verige den 1 jan u ari I V ä g b e lä g g n in g a r på lan d sb ygd en s allm än n a v ä g a r i Sverige den 1 jan u a ri H y v e lb la n d n in g p å k u stv ä g en n o rr om K a lm a r år 1935, a v N. v o n M a t e r n V ä g b e lä g g n in g a r på lan d sb ygd en s allm än n a v ä g a r i S verige den 1 jan u ari V ä g b e lä g g n in g a r p å lan dsb ygd en s allm än n a v ä g a r i S verige den 1 jan u a ri I 9}7 7. V ä g b e lä g g n in g a r på lan d sb ygd en s allm än n a v ä g a r i S verige den 1 jan u a ri V ä g b e lä g g n in g a r på lan dsb ygd en s a llm än n a v ä g a r i S verige den 1 jan u a ri M ask in b lan d n in g a v gru svägban a S ödra Å sb o , a v G. B e s k o w V ägbeläggn in gar på landsbygdens allm änna vägar i Sverige den 1 januari

3 VÄGBE LÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1940 Landets vägingenjörer ha till Statens Väginstitut läm nat uppgifter rörande längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allm änna vägar den 1 januari U ppgifterna äro sammanställda i tabell 1 och grafiskt fram ställda på diagrammet fig. 1. Beläggningarna ha indelats i följande grupper: Grupp I (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar): T ill denna grupp hänföras gatsten, cementbetong av norm al tjocklek, tunn cementbetong (»vibrobetong») samt högvärdiga asfaltbeläggningar, vad de senare beträffar även d ylika utförda som tunt slitlager. M ed högvärdiga asfaltbeläggningar förstås här beläggningar fram ställda i blandningsmaskin och av sådan kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ytbehandlingar. Grupp II (huvudsakligen halvpermanenta vägbeläggningar): T ill denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller y t behandling av en makadam - eller grusvägbana med bituminösa bindemedel, cementbruk o. d. Indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar äro grupperade på asfaltm akadam, tjärm akadam och emulsionsmakadam efter det bindemedel, som använts huvudsakligen vid anläggningen. Grupperingen avser sålunda icke de bindemedel, som senare blivit använda vid underhållet. Enär det i vissa fall visat sig svårt att erhålla fullständiga uppgifter om använda bindemedel, förefinnes viss osäkerhet beträffande längden av de olika slagen av indränkningsoch ytbehandlingsbeläggningar. T ill grupp II föras även vissa enkla typer av bituminösa beläggningar såsom ytbehandling av grusväg (»Värmdömetoden»), hyvelblandning och emulsionsbetong. Grupp III: Denna grupp om fattar grus- och m akadam vägar, behandlade med dam m bindande medel, såsom oljor, sulfitlut och hygroskopiska salter, vanligen utan efterföljande pågrusning. Längden i km av dessa olika grupper vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar sedan år 1930 fram går av tabell 2, A v tabellen fram går, att ut-

4 Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar G r u p p I. Län Sandr asfalt Topeka Grov asfaltbeton g Storgatsten Smågatsten Cementbetong Tunn cementbétong Tjärbetong Essenasfalt KHbeläggning Andra beläggningar x Stockholms IO I U ppsala I I.i Södermanlands I I.i Östergötlands I I O.8 IO.1 J ön köpin gs *1 0.3 K ronobergs I I Kalmar G o tla n d s B le k in g e Kristianstads ! 3-i Malmöhus I I.o H a lla n d s IO.9 14*3 I Göteborgs o. Bohus Ä lvsborgs I S k ara b o rg s Värmlands I Ö r e b r o IO.0 I Västmanlands Kopparbergs i G ävleb o rgs Västernorrlands.. I I IO.9 I I.o J ä m tla n d s Västerbottens ~ Norrbottens Summa väglängd i jan i i V i n

5 i Sverige den 1 januari 1940, längd i km. Tabell i. Grupp II. Grupp III. Grupp IV. Summa väglängd Asfaltmakadam Tjär- Emul- makadamakasionsdam Hyvelblandning Ytbehandl. av grusväg med asfalt eller tjära Oljor Sulfitlut Andra beläggningar Hygroskopiska salter Vanliga grus- och makadamvägar I I o I ' oi ~ *7 I7.i 21 I I I I.o I I l IOO I ^ i IO K * i ^ i r<-> [ i n i T in

6 Fig. i. U tvecklingen av vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige åren vecklingen på beläggningsområdet varit kraftig under år T abell 3 anger skillnaden i väglängd år från år för de olika grupperna. Sam m anlagda längden av de vägar, som hade permanent eller halvperm anent beläggning eller behandlats med dammbindande medel var under år 1939 ca

7 km, m otsvarande ca 64,5 % av hela vägnätet. M otsvarande procentsiffra utgjorde år 1930 ca 3,6 %, ,4 %, 1934 ca 24 %, 1936 ca 39,5 % och 1938 ca 57,3 %. öknin gen faller till största delen på de med dammbindningsmedel behandlade grusvägarna och inom denna grupp fram för allt på de vägar, som behandlats med hygroskopiska salter. Såsom fram går av tabell 2 utgör längden av permanenta och halvperm anenta beläggningar f. n. ca km eller ca 4,6 % av hela vägnätet. Beläggningarna med smågatsten ha under 1939 ökat med 99 km ( km), vanlig cementbetong och tunn cementbetong med 43 km ( km), topeka med 6 5 km ( km) och essenasfalt med 22 km ( km). Den tunna cementbetongen, huvudsakligen s. k. vibrobetong, har en längd av 23 km. Under rubriken»andra beläggningar» ha upptagits bl. a. amiesite ca 54 km. Längden indränkningsbeläggningar (kol. 12, 13 och 14 i tabell 1) har något ökat under Den väglängd, som utgöres av ytbehandlad grusväg (»Värm dömetoden») har under 1939 ytterligare starkt ökat (356 km). D etta är även fallet med grusvägar, som behandlats med olika dammbindningsmedel; sålunda var ökningen för oljor 311 km, för sulfitlut 823 km ( km) och för hygroskopiska salter ^.3 fr» km. Väglängderna för grupperna I, II och III angivas i tabell 4 för Malmöhus, Stockholms, Kristianstads, H allands samt Göteborgs & Bohus län, vilk a ha största längden av permanenta och halvperm anenta beläggningar. Väglängd för olika grupper åren Tabell 2, Grupp Väglängd i km. Grupp I 1.. (huvudsakligen permanenta beläggningar) Grupp I I.. (huvudsakligen halvpermanenta beläggningar) Grupp I I I.. (dammbundna grusvägar) Grupp I V.. (vanliga grus- o. makadamvägar) I 012 I 285 I 523 I I OOI I 278 I / i Sum m a väglän gd.. 74 in Här ingå även tunna bituminösa slitlager av högklassig typ.

8 Tabell j. Skillnad i väglängd för olika grupper G r u p p I Väglängd i km. Grupp I ~ + 2X3 Grupp I I I ^8 Grupp III H Grupp I V Sum m a väglängd I Tabell 4. L ä n V ä g 1 ä n \y d i km G ru p p I G rup p II G ru p p III III M a lm ö h u s (8.4) 426 ( 10.7) (50.9) (7 ). Stockholm s. 126 (4.0) 608 ( 19.3) 1651 (52.3) (^ 8 ) Kristianstads (7.5) 151 (4-4) 2163 (62.4) (74) H a l la n d s (6.8) 65 (2.9) 963 (42.8) i 182 (53) G öteborgs och Bohus (5-9) 36 ( 1.5) 1588 (65.1) (72) Siffror inom parentes angiva längden i % av vägnätet inom resp. län. Stockholm 1940, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B

Relevanta dokument

VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1937

STATENS VÄG I N S T I T UT STOCKHOLM RAPPORT 6 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1937 1 9 3 7 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H STATENS