STOCKHOLM. VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1936

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "STOCKHOLM. VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1936"

Ulla Lund
för 5 år sedan
Visningar:

1 STATENS VÄGINSTITUT STOCKHOLM R A P PO R T 5 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI

2 F Ö R T E C K N I N G Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H STATENS VÄGINSTITUT. 1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N. von Matern och S. H a llb e r g Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari H yvelblandning på kustvägen norr om Kalm ar år 1935 av N. von Matern Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari

3 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1936 L a n d e t s VÄGINGENJOr er hava till Statens Väginstitut lämnat uppgifter rörande längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar den 1 januari Uppgifterna äro sammanställda i tabell i och grafiskt fram ställda på diagrammet fig. 1. Beläggningarna ha indelats i följande grupper: G rupp 1: (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar)., T ill denna grupp hänföras gatsten, högvärdig cementbetong samt högvärdiga asfaltbeläggningar3 vad de senare beträffar även dylika utförda som tunt slitlager. Med högvärdiga asfaltbeläggningar förstås här beläggningar framställda i blandningsmaskin och av sådan kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ytbehandlingar. G rupp I I : (huvudsakligen halv permanent a vägbeläggningar). T ill denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller ytbehandling av en makadam- eller grusvägbana med bituminösa bindemedel, cementbruk o. d. Indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar äro grupperade på asfaltmakadam, tjärmakadam och emulsionsmakadam efter de bindemedel, som vid anläggningen huvudsakligen blivit använda. Grupperingen avser sålunda icke de bindemedel, som senare blivit använda vid underhållet. Enär det i vissa fall visat sig svårt att erhålla fullständiga uppgifter om använda bindemedel, förefinnes viss osäkerhet beträffande längden av de olika slagen av indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar. T ill grupp II föras även vissa enkla typer av bituminösa beläggningar såsom ytbehandling av grusväg, (»Värmdömetoden»), hyvelblandning och emulsionsbetong samt cementbetong, utförd i mager blandning och bearbetad genom vibrering, s. k. vibrobetong. G rupp I I I : Denna grupp om fattar grusoch m akadam vägar, behandlade med dammbindande medel, såsom oljor, sulfitlut och hygroskopiska salter utan efterföljande pågrusning.

4 Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar Grupp I. Län Storgatsten Smågatsten Cementbetong Sandasfalt1 Topeka1 Grov asfaltbetong Tjärbetong Amiesite Essenasfalt1 Andra beläggningar Stockholm s IO U ppsala Söderm anlands *3 I. i Ö sterg ö tlan d s Jön köpin gs K ronobergs., Kalm ar.. O G otlands B lekinge Kristianstads I ^ M alm öhus I.o H a l la n d s G öteborgs o. Bohus 7-s A lv s b o rg s Skaraborgs V ärm lan ds O. X Ö rebro I. i V ästm anlands K opparbergs.. I I G ä v le b o r g s V ästern orrlands.. IO Jäm tlan d s V ä sterb o tten s N orrbottens Sum m a väglängd i jan jan I I jan I jan I I l9 III I A v de bland sandasfalt, topeka o ch essenasfalt upptagna beläggningarna äro 79 km tunn a slitlager på in drän kt m akadam.

5 i Sverige den 1 januari 1936, längd i km, G r u p p I I. G r u p p I I I. Grupp IV. Summa våglängd Asfaltmakadam Tjärmakadam Emulsionsmakadam Cementmakadam Ytbehandl. av grusväg med asfalt eller tjära Oljor Sulfitlut Andra beläggningar Hygroskopiska salter Vanliga grusoch makadamvägar i I I. i I I I. i I i I. i I-S I * i I I * ( l r i n i i n

6 Fig. i. U tvecklingen av vägbeläggningar på landsbygdens allm änna vägar i Sverige år Längden av dessa olika grupper vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar sedan år 1930 fram går av tabell 2, längden angiven i km. A v tabellen framgår, att utvecklingen på beläggningsområdet varit kraftig under år Sammanlagda längden av dammfria vägar var under år 1935 ca km, motsvarande ca 32 % av hela vägnätet. M otsvarande procentsiffra utgjorde 1929 ca 0,9 %, 1930 ca 3,6 %, ca 7,1 %, 1932 ca 12, ca 19 % och 1934 ca 24 %. ökningen faller till största delen på de med dammbindningsmedel behandlade grusvägarna och inom denna grupp fram förallt på de hygroskopiska salterna. Den väglängd, som behandlats med hygroskopiska salter, var under 1935 ca km, vilket innebär en ökning 1 U tvecklin gen har varit något större, än tabellen visar, enär vissa belagda vägar under året inkorporerats m ed närliggande stad och ej längre redovisas bland landsbygdens vägar.

7 i jan S k i l l n a d Väglängd i km. Grupp I : (huvudsakligen permanenta beläggningar) I OIO f Grupp II: (huvudsakligen halvpermanenta beläggningar) I OO3 + I l Grupp III: dammbundna grusvägar I ié Grupp I V : vanliga grusoch makadamvä^ar i Summa väglängd I H är ingår även tunna bituminösa slitlager. \ r

8 sedan föregående år med ca km eller 36 %. Emellertid utvisar en jäm förelse för tidigare år mellan importsiffrorna för de hygroskopiska salterna och den väglängd, som därmed behandlats, att det icke är sannolikt att de sträckor, som uppgivits vara behandlade med hygroskopiska salter, kunnat hållas fullt dammfria. Oljebehandling visar tillbakagång under 1935 jämfört med föregående år, medan sulfitluten har använts på en dubbelt större väglängd. Beläggningar, tillhörande grupp I, huvudsakligen permanenta beläggningar, utgöra nu ca 1,2 %, grupp II, huvudsakligen halvpermanenta beläggningar likaledes ca 1,2 % av landsbygdens allmänna vägar. Medan tidigare grupp II ökat mer än grupp I, har under 1935 förhållandet varit det motsatta. Detta torde bero på den allt större användningen av tunna slitlager av topeka, sandasfalt m. fl. under år 1935, vilka i tabellerna blivit förda till grupp I. Väglängden smågatstensbeläggningar har under 1935 ökat med 92 km ( km), cementbetong med 43 km ( km), topeka med 97 km ( km) och essenasfalt med 52 km ( km). Totala längden av vardera av de båda sistnämnda beläggningarna har under 1935 nästan fördubblats. Tjärbetong visar en ökning av 21 km under 1935 mot 9 km under Under rubriken»andra beläggningar» inom grupp I har bl. a. upptagits K.H.-beläggning, vilken under året ökats med 1 1 km och den 1 ja nuari 1936 utgjorde sammanlagt 3 6 km, samt colprovia 3 km den 1 januari I 936- Samtliga bituminösa beläggningar, upptagna under grupp II, utvisa ökning under Denna ökning är mest framträdande för tjärmakadam och y t behandlingar av grusvägar. Under rubriken»andra beläggningar» inom grupp II hava upptagits tjärbetongmakadam (12 km), emulsionsbetong (7 km), hyvelblandning (4 km) och vibrobetong (3 km). En jämförelse mellan de olika länen ger vid handen, att Malmöhus, Stockholms, Kristianstads, H allands samt Göteborgs och Bohus län ha största längden av permanenta och halvpermanenta beläggningar, såsom tabell 3 visar: Tabell j. L ä n V ä g 1 ä n g d i k m Grupp I Grupp II Grupp III I + II + III Malmöhus y Stockholms Kristianstads H a lla n d s Göteborgs och Bohus Stockholm 1936, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B

Relevanta dokument

VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1937

STATENS VÄG I N S T I T UT STOCKHOLM RAPPORT 6 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1937 1 9 3 7 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H STATENS