KVISTNINGSSTUDIER A TALL OCH GRAN

Transkript

1 KVISTNINGSSTUIER A TALL OCH GRAN STUIES ON PRUNING IN PINE AN SPRUCE AV LARSGUNNAR ROMELL MEELANEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT - - HÅFTE 32 N :r s. Centratr., Essete, Sthm

2 MEELANEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE MITTELUNGEN AUS ER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEENS 32.HEFT REPORTS OF THE SWEISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N; 32 BULLETIN E L'INSTITUT 'EXPERIMENT A TION FORESTIERE E SUEE N; 32 CENTRALTRYCKERIET, ESSELTE, STOCKHOLM 1941

3 REAKTÖR: PROFESSOR HENRIK PETTERSON

4 INNEHÅLL: LANGLET, OLOF: Om utveckingen av granar ur frö efter sjävbefruktning ch efter fri vindpinering I Uber die Entwickung vn teis nach kunsticher Sebstbestäubung, teis nach freier Windbestäubung entstandenen Fichten..., I BJöRKMAN, ERIK: Om mykrrhizans utbidning hös ta- Och granpantr, dade i näringsrika jrdar vid ika kvävetiförse ch justigång Mycrrhiza in Pine and Spruce Seedings gtwn under varied Radiatin Intensities in rich Sis with r withut Nitrate added NÄsLUN, MANFRE: En ny metd för bätesbreddens uttagande vid injetaxering A New Methd fr etermining f the Strip-breadth in Line Surveying NÄsLUN, MANFRE: Funktiner ch tabeer för kubering av stående träd. Ta, gran ch björk i nrra Sverige Funktinen und Tabeen zur Kubierung stehender Bäume. Kiefer, Fichte und Bir k e in N rdschweden I 3 2 RMELL, LARs-GuNNAR: Kvistningsstudier å ta ch gran... I43 studies n Pruning in Pine and Spruce I 89 TIREN, LARs: Ti frågan m hyggesmgnadens betydese vid skgsding I 95 Cntributian t the iscussin n the Imprtance f the Ripening f the Humus in cear-cut Areas prir t Reaffrestatin BjöRKMAN, ERIK: Mykrrhizans utbidning ch frekvens hs skgsträd på askgödsade ch gödsade dear av dikad myr ie Ansbidung und Frequenz der Mykrrhiza in mit Asche gediingten und ungediingten Teien vn entwässertem Mr BuTOVITSCH, VIKTOR: studier_ över granbarkbrrens massförökning - i de av decemberstrmen 1931 härjade skgarna i nrra Uppand Studien iiber die Massenvermehrung vn Ips ypgraphus in den vm ezembersturm 1931 heimgesuchten Wädern vn Nrd-Uppand 347 LANGLET, OLOF: Kuturförsök med tysk gran av första ch andra generatinen I Kuturversuche mit deutscher Fichte 1. und 2. Generatin Redgörese för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under år 1939 (Bericht iiber die Tätigkeit der Frstichen Versuchsanstat Schwedens im J ahre 1 939; Reprt n the W rk f the Swedish Institute f Experimenta Frestry in I 939) Amän redgörese av HENRIK PETTERSON... 38I I. skgsavdeningen (Frstiche Abteiung; Frestry ivisin) av HENRIK PETTERSON Sid.

5 IV II, Naturvetenskapiga avdeningen (Natnrwissenschaftiche Abteiung; Btanica-Gegica ivisin) av CARL MALMSTRÖM 385 III. skgsentmgiska avdeningen (Frstentmgische Abteiung; Entmgka ivisin) av IvAR TRÄGÅRH Redgörese för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstat under år (Bericht tiber die Tätigkeit der Frstichen Versuchsanstat Schwedens im Jahre 194; Reprt n the Wrk f the Swedish Institute f Experimenta Frestry in 940) Amän redgörese av HENRIK PETTERSON I. skgsavdeningen (Frstiche Abteinng; Frestry ivisin) av HENRIK PETTERSON II. Naturvetenskapiga avdeningen (Naturwissenschaftiche Abteiung; Btanica-Gegica ivisin) av CARL MALMSTRÖM 393 III. skgsentmgiska avdeningen (Frstentmgische Abteiung; EntmgicaJ ivisin) av IvAR TRÄGÅRH

6 LARS-GUNNAR ROMELL(I KVISTNINGSSTUIER Å T ALL OCH GRAN. För varje kaky över kvistningens önsamhet ch varje diskussin m dess berättigande såsm skgsvårdsåtgärd frdras b. a. en bedömning av den skinad man kan räkna med i övervaningsförpp ch kvistkärnans diameter mean kvistade träd ch mtsvarande kvistade. För att skaffa håpunkter i den frågan gjrde jag på uppdrag av centrarådet för skgsvårdsstyresernas förbund under åren en snabbundersökning över kvistrensning ch övervaning hs kvistad ch trrkvistad ta ch ämnade berättese häröver i skgsvårdsföreningens tidskrift. Undersökningen har sedan med understöd av samma ansag sm förut, men från ch med sista havåret 1938 devis sm ett ed i skgsförsöksanstatens arbete, frtsatts ch utvidgats att mfatta även grönkvistning ch även gran. Resutaten framäggas här i sammanträngd frm, ti str de sm diagram.. I dessa ch övriga översikter ingår det gama ikavä sm det nya materiaet. I redgöresen ha ckså medtagits några resutat från en första revisin av ett pågående försök panagt i samråd med jägmästare M. NÄsLUN, anagt ch het ingående i skgsförsöksanstatens arbetsprgram. Jag har haft en utmrdentig medarbetare i f. d. skgvaktare HuG JHANssN. Han har ika skickigt sm samvetsgrant ch med städse vaket mdöme utfört det ara mesta av det arbete sm har varit förenat med undersökningen, även större deen av sifferbearbetningen ch av den under 7 mtaade mikrskpiska granskningen. Fröken MARGARETA JHANssN har hjäpt ti med en mindre de. av sifferarbetet. För övrigt erinrar jag mig med tacksamhet föjande persner, sm på ett eer annat sätt ha främjat undersökningen: stiftsjägm. E. BAGER, frstm. STIG BLOMQVIST, gdsägare G. F. BLOMQVIST, Kinga gård, prf. C. H. BORNEBUSCH, jägm. }OH. AHLGREN, änsjägm. UNO ANIELSSON, jägm. K. M. ENANER, jägm. TH. GRINNAL, frstm. Å. joachimsson, antbrukare ALBERT JOHANssN, jupeb, krnj. K. E. JHANssN, Skvrider TH. KASPERSEN, jägm. M. LINER, jägm. Sv. LINROTH, öjtnant I. LINWALL, Söraby Jnsgård, unj. H. M. LuNGREN, jägm. ERIK LUNH, prf. G. LUNBERG, änsskgv. K. NORMAN, änsjägrn. E. NYBLOM, änsjägm. FRANK AF PETERSENS, f. d. faktr BERNH. PETTERssN, skgv. C. RsENGREN, änsjägm. E. G. RuBÄCK, skgv. E. Rumi:N, faktr G. RöNNQVIST, skgsförv. E. SPARRE-ULRICH, fru CLÄRE HuG STINNES ch dir. C. A. SöERSTRÖM, Asa herrgård, samt skgschefen STEN WEN- NERHOLM, förutm dem jag nämnt i min förra uppsats.. :F 1. Meddd. fr/in Statens Skgs.fiirsöksanstat. Häft. 32.

7 144 LARS-GUNNAR ROMELL Textpartier av underrdnat praktiskt intresse ha tiäsarens edning satts med mindre sti. et gäer avd. r i dess hehet. en är avsedd för dem sm vija bida sig ett mdöme m underaget för de i föjande avdeningar meddeade resutaten. Mest av direkt praktiskt intresse är att hämta ur avd I. Materia, metd ch metdkritik. Huvudmateriaet utgöres av mkring 4 z uppkuvna kvistövervaningar fördeade på 134 träd samt diverse bestämningar i c:a 50 bestånd. Materiaet fördear sig på 14 andskap från Skåne ti Lappand ch har ytterigare kmpetterats från anmark. För uppgifter m 1936 års materia hänvisas ti min tidigare redgörese. et nya materiaets amänna beskaffenhet framgår av tab , sm dck icke uppta de i tab. 3 ingående särskida kvistprvserierna, av vika en de är nya. Förutm dem ha tikmmit: För undersökning av naturig kvistrensning ch övervaning: 14 tabestånd (6 i Småand, 8 i Nrrbtten); 13 granbestånd (I i Skåne, 3 i Bergsagen); 12 prvtaar (8 från Småand, 4 från Nrrbtten). För anays av övervaningen efter kvistning: z8 grönkvistade eer devis grönkvistade taar (14 från Östergötand, 14 från Öand); 19 trrkvistade granar (6 från anmark, 6 från Södermanand, 7 från Bergsagen); 22 grönkvistade eer devis grönkvistade granar (6 från anmark, I från Öand, 6 från Bergsagen). et gama materiaet av uppkuvna ch anayserade övervaningar hs ta (mkring z stycken) har ökats med ungefär 50%, ch I z mtsvarande anayser av kvistad gran ha kmmit ti. etta trde vara ett avsevärt större detajanayserat materia än någt mtsvarande sm tidigare framagts. et rör sig ikvä frtfarande m en rienterande stickprvsundersökning. e värden (tider eer mått) sm framgå ur materiaet (för ika trakter ch kmbinatiner av kvistgrvek ch årsringsbredd) måste rentav betraktas sm exempe snarare än sm stickprv i statistisk mening. Prvträdsmateriaet är för knappt för att tiåta en bedömning av hur representativa värdena är. Medefe ha därför icke beräknats. Spridningen inm materiaet framgår. ur diagrammen. Att prvträdsmateriaet är så knappt, fastän ganska mycket arbete har agts ned på undersökningen, har fera rsaker. en i huvudsak använda metden (anays av uppkuvna övervaningar) är sinksam, men har ansetts umbärig såsm den enda sm kan ge fuständig ch tiföritig uppysning m kvistövervaningens förpp (jfr KOEHLER). Samtidigt är variatinen från kvist ti kvist så str, att det har ansetts tifredsstäande att stickprvsvis taga ut ch anaysera btt enstaka övervaningar i varje stam (såsm tidigare har varit brukigt). I stäet har eftersträvats att i varje prvstam så fuständigt sm möjigt undersöka övervaningarna van brösthöjd i första stcken. Härigenm har tidsåtgången per stam bivit hög ch prvstamsmateriaet måst inskränkas. sutigen har det i vissa fa varit svårt att skaffa prvstamsmaterial Vid materiaets bearbetning ha en rad utesutningar skett, för vika redgöres i det föjande. e ha i de festa fa varit nödvändiga ch i övrigt ansetts riktiga. et bör emeertid uttryckigen påpekas ch håas i minnet vid bedömning av resutaten, att utesutningarna aa verka eer kunna verka i den riktningen att de åta kvistningsresutatet framstå gynnsammare än vad sm i

8 KVISTNINGSSTUJER AT ALL OCH GRAN 145 praktiken på grund av kvistningsskadr ch sarvkvistning bir faet. e med deade resutaten få med andra rd anses närmast ge exempe på hur förhåandena gestata sig efter reativt vä utförd kvistning. etta trde i ch för sig knappast vara någn nackde. Undersökningen hade i viket fa sm hest icke kunnat ge någt tiföritigt svar på frågan m i viken utsträckning kvistningsskadr ch sarvkvistning är frånkmiga i praktiken. en fuständigaste biden av materi aet ge diagrammen, fig Här närmast föjande detajuppgifter hänföra sig i första hand ti det nya ma teriaet. et gama har i strt sett samats ch behandats på samma sätt. är avvikeser förekmma, ska de nämnas. Kvistdöd ch naturig. kvistrensni JJg har med undantag för en timmerstäning (V, tab. 13) endast studerats i bestånd med för trakten gd sutenhet. Orörda be stånd ha eftersträvats, men icke överat kunnat anträffas, såsm framgår av upp gifter i tab. 13 ch fig. I. I granbestånd bestämdes i amänhet förbandet genm mätning; medeförbandet anges i nämnda tabe ch figur. Ett i tab. 13 angivet anta härskande-medhärskande träd undersöktes i varje bestånd. Kvistdödens förpp (fig. r) har häretts ur antaet grönkvistkransar, sm antingen har bestämts direkt eer genm stammens brrspånsåder vid nedersta grönkvistkransen. Trädådrar ha satts ika med brrspånsådern nära marken pus i amänhet 4 år (z år pr dm sm brrstäet åg högre än markytan; tidigare r år pr dm pus 2 år). Skinaden mean dessa krrigerade trädådrar ch brrspånsådern under gröna krnan eer antaet grönkvistvarv pus r har ansetts ge antaet döda kvistvarv, ty summan av evande ch döda kvistvarv bör vara ika med sanna ådern minus I år. Nya försök att skatta kvistrensningstiden med edning av ägsta trrkvistens pats på stammen ha btt gjrts för gran. Metden är av fera skä vä säker. Kvistövervaning hs kvistad ta har mest undersökts i fäda prvstammar, sm ha arbetats upp ch anayserats fuständigt från brösthöjd uppåt ti mkring 6 meters höjd. Tiden för kvistdöden bir härvid direkt bestämd, åt vara med en viss säkerhet (RMELL, s. 30I). I två nya bestånd (IX ch XXV, tab. 13) har övervaningen studerats utifrån på stående träd genm att med huggpipa så igenm barken i kvistärren såsm förut gjrts i ett bestånd vid B jurfrs (ROMELL, s. 303). Sådana undersökningar ge reativa antaet färdiga övervaningar kassvis för ika gama kvistvarv. et är riktigast att ange resutten så ch icke försöka hänföra dem ti tiden efter kvistdöden. Trrkvistens ivsängd kan nämigen icke bestämmas på stående stammar, då årsringsantaet i kvisten iband icke ens tinärmesevis mtsvarar kvistens verkiga åder. En grankvist med r årsringar kan enigt tab. 3 ika vä ha evat i 25 sm i r år (jfr även ANREWS & GILL). Övervaningen efter kvistning har undersökts i fäda prvstammar, sm i rege ha arbetats upp ch anayserats fuständigt från brösthöjd uppåt så ångt stammen varit kvistad. När det gäde att studera enbart grönkvistning inskränktes dck prvtagningen eer anaysen ti varv eer kvistar, sm säkert eer med största sannikhet grönkvistats. För övrigt har i princip eftersträvats att få med aa varv ch aa kvistar i varven inm den. undersökta stamdeen. En de kvistar ha dck råkat förstöras vid uppkyvningen, ch ytterigare några ha spats. et är först ch främst sådana sm uppenbarigen ha varit avbrutna före kvistningen, men vidare även en de andra, avbrutna, spjäkade eer på annat sätt skadade,

9 146 LARS-GUNNAR ROMELL.. ftast tydigt sarvkapade kvistar, sm antingen icke kunnat anayseras eer sm det ansetts riktigare att utesuta än att ta med. Urvaet av prvträd gjrdes på varje pats med tanke på att få med så skiftande kmbinatiner sm möjigt av tiväxthastighet ch kvistgrvek Anaysen av övervaningarna utfördes såsm övigt ch tidigare beskrivet (RMELL, s r) på. radiea ängdsnitt mitt igenm kvistarna. Liksm förut har, när så kunnat ske, den ttaa övervaningen efter kvistning deats upp i stumpinvaning ch egentig övervaning eer,.såsm man krtare ch bättre kan säga, ändövervaning. stumpinvaningen är den efter kapningen kvarstående kviststumpens inväxning i stamveden. Ändövervaningen börjar, när yttersta årsringen i stammen hunnit upp ti kviststumpens ändyta ch stamved börjar väa fram eer rua in över denna (hs gran är det förra, hs ta det senare uttrycket mest träffande). stumpinvaning ch ändövervaning kunna skarpt ch entydigt särskijas btt för tiräckigt vä tvärkapad kvist, ch gränsen dem emean kan icke as bestämmas för söndertrasade eer spetsigt snedkapade kvistar. Tvärtemt vad man kunde ha väntat sig på förhand ch direkt påstås i itteraturen (MAYER \VEGELIN, S. 50) kan man däremt för tvärkapade kvistar skija på stumpövervaning ch ändövervaning ika vä efter grönkvistning sm efter trrkvistning. Att efter grönkvistning ändövervaningen icke börjar genast med kausbidning från det sårade kambiet i den kvarsittande kviststumpen berr vä på att kvistkambiets verksamhet störes, när barken skjutes av sin en hysa runt en jämntjck kviststump under inverkan av tiväxten i stammen. enna barkavskjutning kring kviststumpen (jfr fig. 3 hs SJösTRÖM) kan direkt ses på kvistade träd (även trrkvistade), både ta ch gran. Hea övervaningstiden efter kvistning kan iksm tiden för stumpinvaningen btt anges, när kvistningsåret är känt eer kan bestämmas. et senare kan för det mesta endast ske med hjäp av skadr uppkmna vid kvistningen. Anayserna ha i rege gjrts underifrån, d. v. s. årsringarna i övervaningen ha räknats ch mätts i stamtrissans underkant. Vid anaysen av 1936 års materia föjdes dck ingen bestämd rege, utan anayserna gjrdes underifrån eer vanifrån, berende på vad sm fö sig ägigast. Några med järn kvistade träd trde het ha anayserats uppifrån. et nya materiaet har däremt genmgående anayserats underifrån, utm någn enda enstaka övervaning, där undre sågskäret hade kmmit för nära kvisten. å gränsen mean stumpinvaning ch ändövervaning vid anaysen har bestämts på den sida av kviststumpen, sm var närmast, sattes atså denna gräns i rege efter förhåandena vid underkanten, men i en de fa ch särskit för några.med järn kvistade träd i 1936 års materia efter förhåandena vid överkanten. Nu är där en bestämd tendens ti snedkapning av kvisten, ika för sågkvistning ch kvistning med stötjärn. Järnet tar vid vägjrt arbete mycket nära i kvistens underkant, men har en benägenhet att gå utåt medan det hugger igenm. Vid sågkapning är tendensen mtsatt, ch det nya materiaet, sm praktiskt taget genmgående har anayserats underifrån, är ti ara största deen sågkapat. I hea materiaet måste därför i genmsnitt stumpinvaningsperiden ha bivit bestämd såsm någt ängre ch ändövervaningsperiden såsm någt krtare än vad faet skue ha varit, m siffrrna hade bestämts i överkanten eer varit medeta för över- ch underkant.

10 KVISTNINGSSTUIER Å T ALL OCH GRAN 147 Vid anaysen av det nya materiaet bestämdes därför ckså skinaden mean över- ch underkant. En bearbetning av de erhåna siffrrna (för kvistar, sm icke särskit ha inärkts ut i prtken såsm dåigt kapade) meddeas i tab. r. I aa grupper visar sig en i genmsnitt tidigare stumpinvaning vid kvistens överkant. Skinaden är i de ara festa grupper ett par år ch för Böda-ta det dubba. I tabeens högerhava framträder den nyss mtaade tendensen ti vinkerät i stäet för stamparae sågkapning. Men den är icke atid förkaring ng ti den tidigare stumpinvaningen vid överkanten. enna måste atså devis ber på starkare vedtiväxt vanför än nedanför kvisten under övervaningstiden. Man kan ckså fta direkt iaktta, att övervaningsveden väer hastigare över en kapad kvists ändyta uppifrån (ch från sidrna) än underifrån. T ab. I. MedeskiJJnader mean kviststumpens överkant ch underkant i övervaningar av kvistar, sm icke särskit anmärkts vara dåigt kapade. A verage differences between upper edge and wer edge f knt in heaings after pruning nt isted as shwing a pr cut. Kviststumpens överkant Upper stub edge Kvist- Grupp invaade igger ängre anta (]' ' Grup tidigare, in i veden (]' år Number f år ies deeper in heaings heaed in the wd mm earier, years years mm Ta, Östergötand... 2,r±0,3 Ta, Öand... 4, s±, 3 5,1 3,±,z 2,6 228 Gran, Bergsagen1... 2,3±0,1 I, 6,z±,r I, I 279 Gran, Södermanand ,3±0,1 I, 3,-0,3±0,1 0,8 I8 Gran, Oand ,6±0,4 s. 2 I,6±,r I, 5 I7S Gran, anmark... r,s±,r 1,3 0,7±0,1 I, 37S Nateria: Bergsagen: 60-65,. rr-rr6; Södermanand: 97-I2; Östergötand: 79, 8I-84, 87-90, 92-94, 96; Öand: 134-I57; anmark: I22-I33 Anm.: a=standardavvikeser. Siffrrna under >>Materia > är trädnummer, iksm i föjande tabeer. Ntes: a = dispersin. Ta = pine, Gran = spruce. The figures under >>Materia>> are tree numbers, as in the fwing tabes. 2,0 2, r±0.3 2,4 ss Övervaningen har ansetts k)ar, när veden het har sutit sig över kvisten. En bua är då fta ännu kvar utanför den övervaade kviststumpen, ch först småningm jämnas den ut ch försvinner. Vid naturig kvistrensning ch övervaning tycks samma utjämning ftare ha, skett eer vara nästan färdig redan när kvistövervaningen är kar. enna skinad kmmer icke fram i det vid anayserna samade siffermateriaet. en är ng icke heer i ch för sig av någn större teknisk betydese annat än på grund av den tapp av invuxen kåda, bark. s. v., sm buan mycket fta innehåer, särskit hs ta. Längden av denna, tapp har redvisats vid undersökningen. et har visserigen icke gjrts genmgående annat än på indirekt väg. Sm ett mått på tappängden har tagits vedtiväxten under ändövervaningsperiden, mätt i sågskäret nedanför kvisten eer iband (jfr van) i övre sågskäret (att så skett, anmärktes tyvärr icke uttryckigen i den tidigare redgöresen). Härvid förutsättes uppenbarigen, att utbuktningen av årsrir;tgarna kring kvisten i strt sett icke förändras under ändövervanings- 1 evis kvistade med järn (f: ö. hea vägen med såg). Fruned party by chise. A the rest f the materia incuded in the tabe.was pruned by sa w.

11 148 LARS-GUNNAR RÖMELL periden. För kntrens sku har vid anaysen av det nya materiaet tappängden ckså mätts direkt i aa de fa, där det icke (på grund av starkare snedkapning. s. v.) behövde uppstå atför str tvekan m hur den skue mätas. Medeskinaderna mean dessa mått ch vedtiväxten i sågskäret nedm kvisten under ändövervaningen meddeas i tab. 2. e är i granmateriaet högst mkring I mm ch för de två tagrupperna 2 mm. et senare är högst mkring I mm mer än vad man enigt tab. I kan vänta efter skiinaden mean kvistens överkant ch underkant. Tab. 2. Medeskinader mean direkt mätt tappängd utanför någrunda väkapade kvistar ch stamvedens radietiväxt mkring s em nedanför kvisten under tiden för ändövervaninge. Average differences between tap engths utside fairy wei cut branch stubs and radia grwth f stemwd abut z" bew knts during the end-heaing perid. Gr u p p Grup Översktt i tappängd Tap is nger by mm standardavvikese ispersin mm Anta kvistar Number f heaings Ta, Östergötand... Z,I±,s Ta, Öand r, 8±, 3 Gran, Bergsagen..., I±, I.Gran, Södermanand...,8±,z Gran, Öand... -,I±,z Gran, anmark r, 4±, z Materia= tab. r. Expanatins: see tab. I 4, I 4, I I, 7 2, 3 2,4 3,I rs stamvedens radietiväxt under ändövervaningstiden svarar atså i strt sett ganska nära, åt vara fta med ett itet undersktt, emt den verkiga ängden av övervaningstappen utanför kviststumpens ända. På samma sätt svarar stam-. vedstiväxten under stumpinvaningen säkerigen i rege ungefär mt ängden av den nabb av kvistved, sm bir kvar vid kvistningen, ch vedtiväxten under hea övervaningstiden kan då anses ungefär svara mt sammanagda ängden av kvistnabben ch tappen därutanför. Särskit hs grönkvistad gran sväa emeertid årsringarna fta kraftigt ut vid kvisten, så att övervaningstiväxtens tjckek underskattas vid mätning i undre sågskäret. Även ejest är det icke atid så att stamvedens radietiväxt under övervaningstiden är ika mycket sm vad stamveden måste öka runtm efter kvistningen innan den dimensin nåtts, utanför viken fefri ved bidas. et brde tämigen nära vara så, m kvistvedsnabben sutte skarpt avsatt på en sät yta av stamved. Men fta sitter den i stäet på en kuddik upphöjning. Höjden hs dessa. kvistkuddar, sm kan vara åtminstne 1/ 2 cm (RMELL, s. 320), ingår icke i de mått på övervaningsveden, sm ha. bestämts vid anayserna. Vissa tiägg ti dessa mått är därför nödvändiga vid resnemang m dimensinr. Arsringsbredder ha vid anaysen bestämts i sågskäret under eer över kvisten. e avse atså kvisthöj d, men icke inm sjäva övervaningen, utan strax därinti; i rege mkring 5 cm under kvisten. e mätta ch angiva värdena betyda genmgående genmsnittig årsringsbredd under den perid, varm det i varje särskit fa är fråga. Genmsnittiga årsringsbredder ha atså för varje i bearbetningarna ingående övervaning efter kvistning bestämts både

12 KVISTNINGSSTUIER Å TALL OCH GRAN 149 för hea övervaingstiden ch för ändövervaningstiden. I bearbetningarna ingår därför fta samma övervaning på ika stäen i ika växtighetskasser. För kvistade träd avser årsringsbredden tiden från kvistdöden tis övervaningen är kar. För icke övervaade kvistar har medeårsringsbredden bestämts för tiden från övervaningsperidens början ti dess trädet fädes. Tabeerna 6-7 ch g-ii uppta ett knappare materia än mtsvarande diagram, fig. z ch 4-rr. et berr devis på att efter materiaets spittring i grupper efter kvistgrvek ch årsringsbredd en de sådana grupperbevför dåigt representerade för att förtjäna att tas med. Men dessutm ha de icke fubrdade övervaningar, sm är rätt tarika i en de av materiaet, tvungit ti utesutningar. Utan sådana erhös i atför många fa inga bestämda värden för högre övervaningsprcenter. Att het enket brtse från de icke övervaade kvistarna eer från en de av dem går uppenbarigen icke an ch har icke hee gjrts. äremt ha iband utesutits så många kvistvarv sm behövdes för att få ned antaet fubrdade övervaningar tiräckigt ångt i det återstående materiaet. e utesutna kvistvarven ha nästan genmgående suttit tisammans högst. upp på den undersökta stamdeen1. Utesutningen har då verkat på samma sätt sm m stammen från början icke anayserats ända upp ti 6 meter, utan ti en ägre höjd. etta trde få anses fut försvarigt när det gäer naturig kvistrensning ch övervaning ch skue vara det även för kvistade träd, m man vre säker m att enda rsaken ti att just de övre kvistvarven är sämre övervaade vre den fta större kvistgrv eken. Materiaet har nämigen vid bearbetningen srterats individuet b. a. efter kvistgrvek Men het säkert inverkar det ckså, att det är svårare att kvista vä på större höjd 2 Härigenm kan då ett urva ha skett på så sätt att en rad av de mindre yckade kvistningarna ha försvunnit ur materiaet, medan resten är kvar. Resutaten böra därför ses sm exempe p å för-. ppet efter särskit vägjrd kvistning eer efter kvistning huvudsakigen inm meersta deen av första stcken snarare än sm exempe på vad sm händer efter kvistning i största amänhet. Samma härstamningsgrupp är btt rent undantagsvis företrädd med exakt samma materia i de ika sammanstäningarna. Iband ingår en grupp icke ens överat med samma uppsättning av prvträd. enna jämnhet har varit undvikig. Såunda kunna träd med känt kvistningsår icke kmma med i översikter över tta övervaning eer stumpinvaning, men därför är det ingen anedning att icke ta dem med i en sammanstäning sm rör ändövervaningen. Under varje tabe finnes angivet vika träd sm är representerade, ch antaet kvistar i varje grupp uppges i tabeerna. I det gama materia sm ingår i tab. 9 ch mtsvarande diagram fig. 6 är snedkapad kvist säkerigen utgarad betydigt strängare än i det nya materiaet i samma tabe ch diagram ch övriga sammanstäningar sm.avse ändövervaningen. Skinaden är sannikt utan betydese. Trts den anmärkta jämnheten iustrera resutaten genmgående tappbidningen utanför den tvära ändytan av någrunda tvärkapad kvist, icke de möjigen avvikande förhåandena utanför snedkapad kvist (jfr SJÖSTRÖM, s. rr, ch nedan s. 172). 1 Endast i tab. g ch II ha i några fa enstaka kvistvarv utesutits i stäet för en sammanhängande stamdel 2 Kvistens pats på stammen kunde kanske ckså tänkas inverka i ch för sig ch skue möjigen göra det enigt vissa uppgifter, sm dck är mtsägande ch icke grnndade på någn närmare anays (MAYER-WEGELIN, s. 57).

13 150 ;. h Ta t, fup(kursj, ( Sm :!Pfne t,up (ita.), Sm. Ta, Nrrbtten Pine, Nrrbtten Gran, Sk;. kurs.: t.spruce, Sk; ita.: t -t,, J Gran, aarna Spruce, aecaria Ader, år A ge, years IO II I] 20 IS I6 I] r8 19 z ZI z z LARS-GUNNAR ROMELL Tab. 3 Feande årsringar i ta- ch grankvist. Missing annua rings in pine and spruce Iimbs. Anta kvistar där föjande anta årsringar brtfait Numbers f imbs with the fwing numbers f annua rings missing Brta, medeta O I S IO!IIII2h{IIS!:: _J - S;II [ I I 6; 5 4-6;I5 1;3 r; I I - 2 I I - Z3 I - Z4 z s 26 Z] z z 7 I r z IO I - I II IS!6 I7 r8 I9 20 2! Z4 zs I 2 I I I I I 3 2 z I - I I I I - I I I I 2 3 z 2 2 z 6; 5 r; 7 r; 2 s; 4 4; 3 z; 2 3; I II; 2 8; 2 r; II 2 6 s; I '9 I 4 I Z I I 3 I I I 4. I I- I I I s 3 I --I-- I I I----- Z I---- I----- I z I I I I I----- I- I z z I 4 4 I-- I --I I I (s) (8) (i) (z) (z) 6 (g) (6) (9) (4) (10) 8 (10) (w) (r) z (z) s 5 1 (8) i (r) (8) O (9) O II (r z) (I2) (Is)

14 KVISTNINGSSTUIER Å TALL OCH GRAN Kvistdöden. Tab. 3 visar med ett fuständigare materia än förut det tidigare kända förhåandet, att tynande kvist fta sutar bida årsringar. Kvisten tycks atså fta sitta evande kvar ett anta år sedan den sutat göra nytta. Härpå tyda ckså vissa resutat av grönkvistning, t. ex. en de av LuNH anförda. et finns rentav erfarenheter sm taa för att tynande kvist kan stjäa näring från trädet. KIENITZ (I93I) uppger, att efter grönkvistning av aa härskade stammar i ett sutet granbestånd, varvid de nedersta, beskuggade grenarna tagas brt, de kvistade träden icke btt få bättre stamfrm (jfr LUNH), utan även stegrad tiväxt, medan övriga träd i beståndet icke reagera (jfr även SJÖSTRÖM, s. II2). Huvuddiagrammet i fig. I visar antaet döda kvistvarv hs härskandemedhärskande träd i ika gama, fusutna ch ikådriga tabestånd. Sambandet med ådern ter sig vid ägre ådrar anmärkningsvärt fast ch berende av kaa ikheter i mark, ras m. m. et praktiska intresset härav igger b. a. däri, att det underättar en bedömning av när de härskande träden i ett sutet'ikådrigt tabestånd är färdiga att trrkvista ti viss höjd. I ikådriga bestånd råda utan tvive het andra förhåanden, såsm antydes av de två punkter, sm förbindas av den ängsta brutna injen i fig. r. essa punkter företräda ädre ch yngre träd i ett tvåådrigt nrrbttensbestånd (IV, tab. I3) med så ikådrig präge, att det vades för undersökning i tr att det var ikådrigt. K vadraterna i diagrammet representera gran bestånd. essa förvåna genm att icke avvika mer än de göra från tamateriaet ch sinsemean at efter tätheten (jfr siffrrna i diagrammet), åt vara att det rör sig m ide väsutna bestånd. et infäda diagra:t?met i fig. I visar för samma materia sm i huvuddiagrammet ivsängden hs kvist född vid viss trädåder. et i fig. I ingående materiaet är fördeat: för ta på fem andskap från Småand ti Nrrbtten ch för gran på Skåne ch Bergsagen. Om ett mtsvarande, fuständigare diagram anmärkte jag 1937, att punkterna för tabestånd i Södermanand ch Bergsagen förvånande vä samade sig kring en gemensam kurva, medan Förkm ingar ti tab. 3 (Expanatins t tab. 3): t = döende eer just död kvist. För övrigt: ägsta grönkvist. t = dying imbs, r imbs just dead. Fr the rest: wermst green imbs.!11ateria (kvistar= imbs, träd= trees, än= cunty): Up: Gim, Uppand, 58 kvistar. Sm: Kamar än II kvistar, Krnbergs än (Ljungby, Asa) 30 kvistar. Nrrbtten: bestånd (stands) VII, VIII, X, 74 kvistar, 59 träd. Sk: bestånd XII, XIV-XIX, XXI 171 kvistar, 95 träd; Karshm, Skarhut, Vrams Gunnarstrp 25 kvistar (t). aarna: bestånd I-III, 41 kvistar, 30 träd.

15 152 LARS-GUNN AR. ROMELL "JO c 3 ' c: " 30 L. " E ::> 6 <Q] """;;20 I<QJ /1 )Q] "' 50 L,q, 5 c: 40 -:;; " ""' ]; 10 c: =e "' 1: <( 30,6\ :a:/,q, Förkaring (Legend) Krnkass (Crwn cass) h h-mh m h T a, Nrrand [QJIQJ1s..c <Q] <Q] Ta, Bergsagen [9> C> Ta, ""' Ta, Gtand a L. " E z " T a, Småand v 310 Gran, Bergsagen - [Q] L 5 c: -"' -:;; Gran. Skåne " < > ;;: ""' - ' " 12 c: <( T rsiga tecken: genmhuggna bestånd (Brken Sgns: thinned stands) Åder (å) r (Age, years) Fig. I

16 KVISTNINGSSTUIER A TALL OCH GRAN 153 materiaet från Kamar-trakten ch Gtand avvek genm ägre anta grönkvistvarv. Nu ha, sedan nytt materia från inre Småand kmmit ti, två medekurvr dragits för ta med edning av frtöpande medeta, en för Småand ch Gtand, en för Södermanand ch Bergsagen. Spridningen kring dessa kurvr är för högre ådrar stark, ch materiaet har den svagheten, att en de bestånd icke är rörda. Nrrandstaen visar str spridning kring en (icke dragen) inje, sm någrunda skue kunna bida frtsättning ti kurvan för småändsk ch gtändsk ta. 3 Tiden från kvistens födese ti dess övervaning i kvistade tabestånd. T ab. 4 visar de resutat sm i tre tabestånd ha erhåits genm överva-. ningsstatistik å stående stammar. Övervaningsprcenterna stiga i aa tre faen med kvistådern efter en kurva uttänjd över årtinden. Kurvan når givna prcentvärden vid mycket ika kviståder i de tre bestånden. Samtidigt har emeertid resp. 9" ch r" mededimensin nåtts i småandsbeståndet på 73 ch i bergsagsbeståndet på 86 år, men nrrbttensstammarna ha btt nått 8" mededimensin på 88 år. Tab. 4 Övervaning i ika gama kvistvarv i kvistade tabestånd. Cmpeted heaings in whrs f different age in unpruned pine stands. Prcent övervaade Varvåd er, Percentage heaed ver Anta kvistar eer varv år kvistar varv kvistar Number f imbs Whr age, years imbs whris imbs r whris Småand Bergsagen Nrrbtten 46-s S r-65 gr ss IOO 28 II 35 ss ss 31 - ss S - g 30 - ss IOI Materia: IX, XXV (tab. 13); 4 (RMELL, p. 324). Fig. r. Huvuddiagrammet (döda kvistkransar över trädådrar) iustrerar trrkvistbidningens förpp i sutna bestånd. et infäda diagrammet (grönkvistkransar över döda kvistkransar) visar ivsängden hs kvist född vid viss trädåder ( = t). Brutna injer förbinda punkter representerande samma bestånd. Siffrrna vid kvadraterna ange medeförband i meter; betecknar det extremt täta beståndet XXI. Materia, se tab. 13 ch RMELL rg37. Materiaet är detsamma i bägge diagrammen, ch kurvrna svara parvis emt varandra. The main diagram (dead whris ver tree ages) mustrates the prgressive death f imbs in e sed s tands f pine. The inserteddiagram (green whris ver dead whris) shws the ength f Iife f im'-' brn at different tree ages (t). Pints jined by a brken ine bth refer t n e stand. Squares represen t spruce stand s. Figures next t the sq uares giv e average spacings in metres; refers t the extremey dense stand XXI. Materia: cf. tab. I3 and ROMELL I937 Crwn casses: h= dminant, mh = cdminant trees. Bth diagrams are based n the same materia, and the earves earrespnd ne t anther in pairs.

17 154 LARS-GUNNAR ROMELL 4 Tiden mean kvistens död eer kapning ch dess övervaning i kvistade ch kvistade stammar. I tab. 5 anges stamvis resutaten för de uppkuvna ch anayserade kvistade taar, där övervaningskurvan inm den undersökta stamdeen har kunnat föjas ängre än ti 5 % övervaade kvistar. I den mån materiaet tiåter ha angivits de tider, från kvistdöden räknat, efter vikas förpp respektive IO %, 50% ch g% av aa undersökta kvistar ha varit övervaade. Träden ha rdnats efter kvistrensningens ch övervaningens hastighet, så sm denna framträder genm de fta i varandra infätade övervaningskurvrnas äge vid högre övervaningsprcenter. Trädens härstamning har satts ut iksm kvistmedediametrar ch medeårsring vid kvisthöjd under tiden från kvistdöden ti övervaningens sut (eer, för icke övervaade kvistar, tis trädet fädes). Tab. s. Övervaningsförpp hs enskida kvistade taar. Tider i år efter kvist döden, då I %, s % ch g % kvistar är övervaade. Natura pruniug and heaing in individua pines. Years since imbs died ti r%, 50%, and g% f knts are heaed ver. 1 Träd nr I Tree n.1 :Överv.aning i prcent IO 24 3I , Percenf knts s sr s r ''i ' heaed ver g I Sg !!;;!ng... Sm\ Sm B B B B IM NI Nb B IMNI Nb Sm Sm Sm Sm Sm B j B SmiMNI Nb Nb H: vistdiameter mm 121 III III ri ri rz III sj rs rq rs) r21 III 131 rj j Knt diameter r x årsring.. mm I rr[ IOI III I21 ri r[ r[ r) r x ann. ring B = Bergsagen (Bjurfrs), MN =meersta Nrrand (Hting), Nb =Nrrbtten, Sm = Småand (Asa). Kvistdiametrar ch årsringsmått är medeta för de ika träden. Årsringsmåtten avse kvisthöjd under övervaningstiden. Knt diameters and widths f annua rings are a verages fr the part f stem examined in the different trees. Annua rings were measured at knts eves; the figures refer t the perid f pruning and heaing. et framgår av sammanstäningen, att tiden för kvistrensning ch övervaning även inm samma träd växar högst betydigt. Några bestämda övervaningstider kunna icke uppges ens för ett givet träd annat än sm en statistisk siffra, sm hänför sig ti någn bestämd prcent sa t s övervaade kvistar. et är för träden i tab. 5 ägst rg, i medeta 36 ch i ett fa nära 8 års skinad mean de tider sm svara mt g% ch 10% övervaning. Att ange en tid för fuständig övervaning är svårt, då övervaningsprcenten brukar stiga efter en S- 1 Jfr (cf.) tab. 14 ch (and) RMELL, p

18 KVISTNINGSSTUIER Å TALL OCH GRAN 155 frmig kurva, sm har ett mycket utdraget förpp nära r % (jfr fig. 2-3 i min tidigare uppsats). Tiden för en viss någrunda fuständig övervaning, t. ex. g%, kan avsevärt ättare bestämmas. en tid från kvistdöden räknat, då g % kvistar hunnit övervaas, växar i de undersökta kvistade taarna från träd ti träd mean mkring 50 ch drygt 130 år. I det stamvis behandade materiaet visa övervaningstiderna btt tydiga samband med härstamningen ch den genmsnittiga kvistdiametern ch årsringsbredden vid kvisthöjd i trädet. Mer uppysande är att sammanföra de enskida värdena gruppvis efter kvistgrvek, årsringsbredd vid kvisthöjd ch härstamning, såsm både för kvistad ch kvistad ta ch kvistad gran har skett i diagrammen, fig. Z-II. essa, sm atså återge resutat för enskida övervaningar, avse b. a. att redvisa anaysmateriaet i sammanträngd frm så direkt, fuständigt ch överskådigt sm möjigt. Även inm grupperna i diagrammen visar sig en mycket stark variatin från kvist ti kvist. Prickfördeningen visar emeertid genmgående ett förtydbart samband mean tiderna ch des årsringsbredder vid kvisthöj d, des kvistgrv ekar. etta samband ter sig anmärkningsvärt ikartat för kvistade ch kvistade träd. Såsm ett amänt resutat framgår ur diagrammen, att både tiden för naturig kvistrensning ch övervaning ch övervaningstiden efter kvistning är berende av trädets tiväxthastighet vid kvisthöjd. Tidernas variatin med årsringsbredden är så str, att det redan på grund härav är ämpigt att på dem grunda resnemang m kvistningens önsamhet. en enbart för praktiska resutat intresserade äsaren hänvisas därför ti avd. 6, där mått angivas i stäet för tider. Såsm i nedanstående detajanays närmare utveckas, tyder tendensen i fig. z ch 3 på att en aktiv kvistrensning förekmmer ch spear en r. Om så är, bör det amänt vara möjigt att göra kvistrensningen snabbare genm garingar sm stimuera tiväxten. A andra sidan taar intet för att man härigenm skue kunna vinna någt ökat utbyte av kvistrent virke. i":grammen antyda sutigen, att kvistrensningen bör bi särskit ångsam i bestånd sm vuxit hastigt i ungdmen ch därför bidat tämigen grv kvist, men sedan stagnerat; detta trde stämma med skgig erfarenhet. Ti den speciaintresserades hjäp vid äsningen av diagrammen m.å tjäna föjande. Grupper med ika härstamning dea patsen i figurerna efter ett system sm i varje särskit fa framgår av en inritad nycke. Var ch en av fig. z-ii består på så sätt av z-4 ika diagram agda på varandra. Prickfördeningen visar sambandet mean övervaningstider ch årsringsbredder, ch kvistgrvekens inverkan framgår av prickdiametrarna. essa återge på ett ungefär kvistgrvekar i viss skaa, angiven under varje diagram, på sätt sm nyckarna i de ika dia. grammen närmare uppysa m.

19 156 LARS-GUNNAR ROMELL t [G \ 136-/ i F /05 IW i iiu tih i ft a -..<= " " "' c: ;; c: L g :: " c v.:.11 L1 b + 4 Et" +. % 6b - -. / 1t ' III! +. \j d' 1'"' 4. i & T LJ 4 w Eb Cb L O,; ' :t; g> : > " :Q Årsring, mm (Annua ring, mm) 0,5 Fig. 2. Naturig kvistrensning ch övervaning hs ta. Tider (för enskida kvistar) Natura pruning and heaing in pine. Times frm death f Iimb t cmpete heaing.

20 KVISTNINGSSTUIER A TALL OCH GRAN 157 Prickskaa (Scae j dats) ca. 2f 6 Materia: Nb (r88) = Nrrbtten: 66-6g; MN (430) = meersta (midde) Nrrand: 17-24; Sv (273) = Sveaand: I-8, 31; Gö (436) = Götaand: Jfr. anm. under fig. 3 (cf. nate bew fig. 3). OKVISTA TALL PINE NOT PRUNE Förkaring (Legend) Gö Sv qy [V ' 4:7 ' [!7 ty ' 4 & ev ' b' v IJ CJ :5 c "E :;: "" G ö Sv n % % I N b n Siffrr, + ch brutna cirkar: ännu 1cke Overvaade kvistar Arabic figures, + and brken circes: Knts nt yet heaed.ver s.>!. 'ö 78 Q) 9 10 i z 15 q; L,/ [7 från kvistdöden ti fuständig övervaning. t,s 2

21 ; 158 LARS-GUNNAR ROMELL (j G :] 100 Förkaring (Legend) f-- f-- 96-/00 (1 i (g svagt gar. starkt gar. - f-- 9/-95 f' (2] g \ ess thinned mre thinned 2-6 E a :;;;, 1/ - E 7-8 a ca.1/4-5/16..: 9 10 <J ca. fs' ; " -" E - cm > " ca."/16-- 1h' 2. CJ 'ö".g' g ;;: CJ ca.1/{-/4 - ( ( ) f (] ( (3 (] 'T' [V \... / ( \ rr., {' (} CP CJ 3; !, :i I; - j--7/-75 en g <{) /i) 1' \,2 (a r( g C[!) Qii () (] (] ( ) [) () I - f (] G } (!z ) I a (]] G[) ) (] (] (] C 1' G c[) (]) 19 ()1 [) <J av (] C /i) <J -C " -g ".W," j (] <J < c{) <J a (J i (]) (]) (] Q] - C] (]) (] - " J! n %.,% n g OKVISTA TALL, " " 2-3 J:. 2 -" c OLIKA STARKT GALLRA I e O -:;; " 7-8 J PIN E NOT PRUNE, ;;: r: J 5 _, 14 " g> IFFERENTL Y THINNE 1 + z " Siffrr, + ch brutna cirkar: ännu icke övervaade kvistar " 1: Arabic figures, + and brken circes: Knts nt yet heaed ver,> :O Årsring, mm (Annua ring, mm) 0,5 1 1,5 Prickskaa (Scae f dats) ca. 1/ 3 Materia: (246): 17-20; (184): Fig. 3 Naturig kvistrensning ch övervaning hs ika garad ta i meersta Nrrånd. Tider (för enskida kvistar) från kvistdöden ti fuständig övervaning. Natura pruning and heaing in differenty thinned pine in midde Nrrand. Times frm death f imb t cmpete heaing. Anm.: Uppgifterna m materia vid fig. 2 ch föjande figurer hänvisa ti trädnummer i ta b. 13 ch hs RMELL Siffrrna inm parentes ange kvistantal Nte: As in fig. z and the fwing figures, the data n materia refer t tree numbers, tab. I3 and ROMELL I937 Figures in parentheses give numbers f knts incuded in the diagram. - -

22 KVISTNINGSSTUIER A TALL OCH GRAN 159 En prick i diagrammen står för en eer fera kvistar. Antaet framgår på I % när, räknat på kvistantaet i gruppen, genm frekvensbeteckningen c:;h mtsvarande nyckar; ett streck betyder överat I %- Prickar utan frekvensbeteckning mtsvara en enda kvist eer i ett fa (grupp i fig. 8) I-2 kvistar. När en prick står för fera kvistar, mtsvarar den genm prickdiametern angivna kvistgrveken medetaet av dessa. Spridningen kring dessa medeta har icke kunnat utmärkas. et trde vara den enda väsentiga uppysning sm saknas i diagrammen. et anayserade materiaet innehåer en he de ännu icke färdiga övervaningar. essa ha tagits med i diagrammen, men märkts ut genm särskida beteckningar: äget ch kvistdiametern med brutna cirkar ch antaet i % med siffrr i stäet för streck. I det fa, att en enstaka icke övervaad kvist förekmmer i en diagrampunkt jämte övervaad kvist i samma grvekskass har den icke övervaade kvisten anmärkts genm ett pustecken. En detajanays av diagrammen ger föjande resutat. I fig. 2 förekmma rensnings- ch övervaningstider m 25 år eer mindre för enstaka kvistar från Götaand upp ti meersta Nrrand, men btt vid I mm årsringsbredd eer däröver ch btt för ken kvist. Tider m högst 35 år förekmma från Götaand ti Nrrbtten, men icke vid de minsta årsringsbredderna ch icke för grv kvist annat än vid mycket kraftig tiväxt. Tider över 95 år förekmma ckså från Götaand ti Nrrbtten, men ha icke knstaterats annat än vid årsringsbredder under I mm.. Grövre övervaad kvist än havtums saknas i de nedre raderna i diagrammet, utm ängst ti höger, men där finns det enstaka både från Götaand, Sveaand ch meersta Nrrand. En frtsatt detajgranskning av diagrammet ger i strt sett iknande resutat. Sambandet med härstamningen är atså i fig. 2 svagt eer tydigt i den mån det icke framstår såsm betingat av ika stark tiväxt. Vid de ägsta årsringsbredderna visar visserigen nrrbttensta trts kenare kvist betydigt ängre tider än det sydigare materiaet, men detta är ti str de icke övervaat ch tiåter därför icke någn säker jämförese. Inm det mråde, sm de fyra grupperna ha gemensamt (,6-,g mm årsring), visa övervaningstiderna inga påfaande genmsnittiga skinader mean grupperna. Icke ens tämigen grv kvist av nrrbttenstaigger särskit högt, snarare tvärtm. Om materiaet från Nrrbtten bör sägas, att aa övervaningar med årsring 0,3-0,4 härstamma från träd 66-67, medan träd ämnat aa övervaningar med årsring,s-,g ch nästan aa med årsring, 6-, 7. e senare två träden ha vuxit i sydsuttningen ned mt Vavträsket (38 m ö. h.) ch kunna kanske antas ha kvistrensat sig ch övervaat under kakimatiskt särskit gynnsamma betingeser. Träden växte i sydvästsuttningen ned mt Prsiavan på 75 m ö. h. e tihörde, i förbigående sagt, en praktfu timmerstäning (V, ta b. I3) av grant gubarkig nrrandsta, kvistren upp ti i genmsnitt 8 m, ch kunde kanske ha trtts företräda en ras med snabb kvistrensning. I sjäva verket ha de trts sin fina kvist rensat sig ch övervaat rekrdmässigt ångsamt. Hemigheten med de vackra stammarna tycks vara het enket att de är så gama. Fig. 3 är grundad på ett materia från en mycket starkt ch en svagare garad yta i Hting. I min förra uppsats framstädes samma materia i frm av övervaningskurvr för de ika träden. Vid diskussinen m dem yttrades, att skinaden mean ytrna förefö kar, >>men den behöver icke ber på ika tiväxthastighet, utan kunde ikavä tiskrivas ikheter i kvistens förmutningshastighet, 13. fedde. fr!in Statms Skgs/örsöksanstat. Häft. 32.

23 160 LARS-GUNNAR ROMELL snöns ch vindens ika verkan på de båda ytrna m. m.>> Med stöd av diagrammet fig. 3 trde det dck nu kunna sägas, att rensningen ch övervaningen på den starkare garade ytan knappast är snabbare än vad sm mtsvarar den starkare tiväxten på denna yta. Punkterna för de två grupperna banda sig mycket vä m varandra inm det mråde sm grupperna ha gemensamt ch rdna sig tisammans ganska påtagigt efter årsringsbredd ch kvistgrvek Av fig. z ch 3 synes ganska kart framgå, att man icke ens kat kan taa m någn mer eer mindre knstant, exempevis av kvistens förmutningshastighet "'..c: " ;; " c.. E " , -c t; g> t: " > :Q 127) /9-Z/ /0./ z TORRKVISTA TALL RY-PRUNE PINE E Q 1,3 1.5 q) r() Årsring, mm (Annua ring, mm) q z.z-2.4 Förkaring (Legend) E M E 4-10 "ca. Sfn"-3/8,.: ' " C n ca.7f1,"-1f" E > '-J ca. w-w - " 19-26L :: w >2 Vg \] - M :s 34, :;r, :,' III 7._ ::;; IIIIII r ruurua18 E i ;;! :Z 2 Siffrr,+ ch brutna cirkar: ännu icke övervaade kvistar. Arabic figures and brken circes: Knts nt yet heaed ver. Prickskaa (Scae f dats) ca. 1 / 5 Materia: B (225) = Bergsagen (centra mirring district): r, rz-r6; M (zz8) = Mäarandskapen (the Mäar prvinces): 25-28, 32, 48-53; Vg (195) = Västergötand: 39-44, 47 - The + is expained in fig. 3 Fig. 4 Övervaningstider för enskida kvistar efter trrkvistning på ta. Times taken fr pine knts t heat ver after dry-pruning.

24 KVISTNINGSSTUIER Å TALL OCH GRAN 161 '-' a. " E 0,4 0,6 1,9-2,1 3,4-3,6 Förkaring (Legend) GRÖNKVISTA Ö g Ö TALL a E GREEN- PRUNE (]...:: c PIN E ca. 1/4'-1h" E ca. 1h"- 3/4' '-' (] ca. 3/4'-1' E "_;> > e (] ca.1"-11/4" ö >,2 >L 32-40(] 1W n % % n 2 III 2-3.:g c c I 4-5 -"" 4 IIIIII Ci III 6-7 s '-' ;; 6 IIIIIIIII a >L E => z E) (y(] (J E) CC CJ E) G)(] 16-/8 ()!111 8 /3-/5 E....2 O @ t; "' c 4-6 (: '-' > 2-3 : Siffrr ch brutna cirkar: ännu icke övervaade kvistar. Arabic figures and brken circes: Knts nt yet heaed ver. ffij E QV E [) i < E) E) < [) [) (]!) Årsring, mm (Annua ring, mm) Prickskaa (Scae f dats) ca. 1 / 5 Materia: Og (65) = Östergötand: 79, 81-84, 87-94, 96; Ot (zz8) = Öand: , Fig. 5 Övervaningstider för enskida kvistar efter grönkvistning på ta. Times taken fr pine knts t hea ver after green-prnning.

25 162 LARS-GUNNAR ROMELL bestämd tid, sm det skue ta för kvist av viss grvek att faa av ch bi övervaad. I stäet för att håa sig någrunda på en viss höjd i diagrammet rdna sig punkterna snarare kring kurvr ungefär symmetriska ti diagrammets båda axar. Sådana (iksidiga hyperber) skue uppkmma, m det i stäet för kvistrensnings- ch övervaningstiden vre vedtiväxten under tiden för kvistrensning ch övervaning, sm vre knstant (för en given kvistgrvek), d. v. s. m dödkvisten i stammen (dödkvist av viss grvek) skue ungefär håa ett bestäm t må t t, berende av tiväxthastigheten. En exakt sådan fördening (sm visserigen icke föreigger) skue betyda, att tiden för kvistrensning ch övervaning (för kvist av viss grvek) icke as bestämmes av kvistens förmutningshastighet, utan endast av trädets tiväxtenergi. en nyss påpekade tendensen antyder, att kvistrensningen icke är den rent passiva prcess sm den brukar anses vara ch sm MA YER-WEGELIN (s. II-r z) tar för givet att den är. I sjäva verket kan man iband, m än säsynt, hitta kviststumpar kvarsittande i barken utanför färdiga övervaningar. Kvisten kan atså bevisigen gå av på annat sätt än genm att brytas av sin tyngd eer genm yttre våd. et kan ckså erinras m den nrmaa cigarrika frmen hs naturigt övervaad kvist. enna uppkmmer des genm att ytiga vedmantar efter hand 20 TORRKVISTA TALL RY-PRUNE PINE 0,4 0,6 1,9 2, , \J \J _ Förkaring (Legend) - " g - e Siffrr ch brutna cirkar: E 6 10 g g ca. W W 0.. E ännu icke övervaade kvistar g g ca. W " Arabic figures and brken..:: > Q _,. ci r des: K nts nt y et "' L) ca.'/i" f4 g heaed ver. > Q[7 - - " 14-/Sq L) e 19 24@ 8ca.3/4 1' j.g' ;;: O] 26 34\J r 'i!! <J.2 B V g Ö g M - t:' c 10 /O-I,.nJ q v a "Va "rm] "' i c s O 8-9 Oi & 'i) g> fb ?'E => z i: '\7 I7 - > ' "' f "" -ijwum IIIIIIWi '\) J!!! 1!!7 "' O> "' et, !7 "& i'' I' J!1 i2 i= H I7 _ Årsring. mm (Annua ring, mm) Prickskaa (Scae f dts) ca. 1 /5. Materia: B (r6r) = Bergsagen (centra mirring district): 9. IO, I2-I6; M (74) =Mäarandskapen (the Mäar prvinces): 25-28, 32, ; Ög (r8) = Östergötand: 87-90; Vg (55) =Västergötand: 34, 36, 38, 39, 43-45, 47- Fig. 6. Tider för ändövervaning vid enskida kvistar på trrkvistad ta. I,ength f the end-heaing perid after dry-pruning in phie.

26 KVISTNINGSSTUIER Å TALL OCH GRAN e " 0.. > "...<= ",:= " " c 0, [) GRÖNKVISTA TALL GREEN- PRUNE PIN E /6-/7 (] (p (j) (] (] 12-/3 (cp(] cxj (P( 8-9 E9 ( ) G G 6-7 c IIIIIIIII 4-5 a (j (j (p 2-3!V I Q) c (j Årsring, mm (Annua ring, mm) I a c 3,4-3,6 4,9-5,/ E E Förkaring (Legend) Ö g 7-13 a Ö ca. 1/4r)-1hu ca. 1f/">.3f4" a (j ca. 3/4"-1" (] ca.1"-11/4' (] 1W' n % % 2 III " I 4-5 -"'" III 6-7 ö ;;: " >.< !5 IIIIII z Brutna cirkar: ännu icke övervaade kvistar. Brken circes: Knts nt yet heaed ver.!! E 'ö ö,z. ' Prikskaa (Scae f dats) ca. 1/s. Materia: Og (59) =Östergötand: 79, 81-84, 87-94, g6; O (217) = Oand: , j Fig. 7 Tider för ändövervaning vid enskida kvistar på grönkvistad ta. I,ength f the end-heaing perid after green-pruning in pine.

27 164 LARS-GUNNAR ROMELL TORRKVISTA GRAN RY-PRUNE SPRUCE c,< [;> Förkaring (Legend) 1:1 i E E 4-9 G<W 1:1 : (]gca.w W -"' E [!;' 14-1a(] ca.w W - r 0/ n %% n /0 n.g i; ;;: 10 7-a"E E' (] g 20 i:: ffi\ 1: /4 [1 B s &> IL\ -''' _;i (1i \" e' J:> :] "7 (f' (j (ifj (j (b OJ (!;> Cb z Siffrr ch brutna cirkar: ännu icke övervaade kvistar. Arabic figures a, 0F' (j) (bcb and brken circes: Knts nt yet heaed ver. Iii"' ej;' (J CbC Iii\ (f'2cifjm, C1 <b (] ]' 10 (}\, (b@;, (] (] (] (] " <!!w (] (].! ä. " B <j; & G7 (] <] (] (] E G CbG G (].$! f) <] ] ] <] <] G c " 0" G (:J <] <] <] <] (] (] t O f) (] <], CP Q (] (]. (] Q " [7 Q c: " > :Q 2 4 Årsring, mm (Annua ring, mm) Prickskaa (Scae f dts) ca. 1(5 Materia: B (zz) = Bergsagen (centra mining district): 64, 65, rq-n6; S (q8) = Södermanand: 97-rr; (47I) = anmark: I22-I33 Fig. 8. Övervaningstider för enskida kvistar efter trrkvistning på gran. Times taken fr sprnce knts t hea ver after dry-prnning. ssna ch försvinna, ämnande trappstegsika märken, des genm att den kvarsittande kvistvedens tvärmått minskar. Bägge dearna trde vittna m avsevärda mekaniska påkänningar, sm utgåfrånnybidningarna ur stamkambiet runt kvisten. et förefaer ingaunda rimigt, att dessa påkänningar förr eer senare kunna bi starka ng för att sita eernypa av den murknande kvisten ch att detta händer dess förr ju star kar e trädet växer. iagrammen fig. 4-rr redvisa för materiaet från kvistade träd. Skarna böra beaktas (höjdskaa, ängdskaa ch prickskaa). Såunda bör man bserve:ra, att i fig. 4-5 höjdskaan är 2, 5 gånger så str sm den är i diagrammet för kvistad ta fig. 2. Siffran uppyser ungefär m hur mycket frtare övervaningen i strt sett har gått i det kvistade tamateriaet, Jamfört med det kvistade. Vid närmare jämföreser bör man ägga märke ti kvistgrvekarna. Man bör exempevis icke åta förvia sig av det ika utrymme, sm diagrammen för trrkvistad ch grönkvistad ta uppta. Att de senare ta större pats berr icke på någn ångsammare övervaning efter grönkvistning. Snarare är snabba övervaningar någt vanigare efter grönkvist-