Om tidpunkten för den årliga diametertillväxtens avslutande hos tall och gran

Transkript

1 Om tidpunkten för den åriga diametertiväxtens avsutande hs ta ch gran On the Date f Cmpetin f Annua Diametra Grwth m Pin e and S pruce av SVEN-OLOF ANDERSSON MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 43 NR 5

2 INNEHÅLLsFÖRTECKNING Inedning ~ateri~et :._..., Arsringsmätningeh Bearbetningen Resutat...,... : t :c Infytande av breddgrad ch höjd över havet Resutatens tiföritighet... : Sammanfattning Summary Anförd 'ritteratur... : ,. :.,1... ' 27 Sid.

3 3 Inedning Undersökningens ändamå har varit att i någn mån utröna hur änge tiväxten hs våra barrträd ta ch gran pågår på hösten. Den tiväxt, sm här avses, är diametertiväxten inm bark. Höjdtiväxten har tidigare varit föremå för undersökning, b. a. av HEssELMAN (r904), CIESLAR (r907), WALLEN (rgr7), LAITAKARI (rgz), RMELL (r925) ch BURGER (rg26). Fera av dessa frskare ha även studerat diametertiväxten men härvid huvudsakigen uppehåit sig vid kimatets infytande på dess strek samt vid tidpunkten för dess början på våren. Kännedmen m tiväxtperidens ängd är en nödvändig förutsättning för studium av kimatets inverkan på årsringsbidningen. Föreiggande undersökning har utförts sm ett ed i den kimatundersökning, sm bedrives vid skgsfrskningsinstitutet. Även vid prvyteundersökningar, sm gå ut på att faststäa tiväxten genm peridvis återkmmande uppskattningar (revisiner), är det av största vikt att känna tidpunkten för tiväxtens början ch avsutning. I fa revisinerna göras, medan tiväxten pågår, bi nämigen jämföreser mean tiväxtbeppen under skida perider missvisande. I det praktiska skgsbruket är frågan m tiväxtperiden betydesefu i samband med bedrivandet av taxeringar, sm i rege eda ti jämföreser med enigt tidigare taxeringar erhåna förrådssiffrr. Jfr. Petrini (r942). Materiaet Det materia, sm igger ti grund för beräkningarna, utgöres av årsringsmätta brrspån, vika tagits ur prvträd av ta ch gran på skgsfrskningsinstitutets tifäiga prvytr i rörd skg. Utäggandet av dessa prvytr påbörjades år I94I ch pågick t.. m. r949, varför materia insamat under 9 år finnes tigängigt. På grund av att sådana prvytr under åren r endast utagts i mindre mfattning, har föreiggande undersökning inriktats på åren rg4r-46, inaes 6 år. Brrspånen är tagna på r,3 meters höjd över marken. På grund av knapphet i materiaet för augusti-september år r942 ha för detta år utöver brösthöjdsspånen ett fåta brrspån, uttagna på r av trädhöjden, använts vid mätningen. De träd, från vika brrspån hämtats, vrtack vare principerna för prvträdsuttagningen fria från avarigare defekter. Sm brrningsprvträd ha I. M edde. från statens skgsfrskningsinstitut Band 43'5

4 4 SVEN-OLOF ANDERSSON såunda utesutits träd med b. a. föjande skadr ch sjukdmar: stambrtt, snöböjning, tpptrka, missbidningar i brösthöjd, insektsskadr, kräfta, röta ch peridermium. Prvträdens årsringsutvecking kan därför anses ha föröpt utan störande infyteser från van uppräknade defekter. Granmateriaet är hämtat från 3 ch tamateriaet från 1 prvytr, spridda över hea andet från Mamöhus ti Nrrbttens än. Fera av dessa är bandskgsytr ch ha utnyttjats för både gran ch ta. Prvytrnas anta ch fördening på de ika änen framgår av föjande tabe. Län Prvince Tab. I. Prvytrnas fördening på än Number f sampe pats in different prvinces Gran Spruce Ta Pin e Z Z Mamöhus... z Kristianstads... 3 I Bekinge... z I I Haands... z 7 5 Krnbergs... I z I 3 Kamar I Götebrgs. Bhus'... 8 I 5 Åvsbrgs Skarabrgs... 3 I J.önköpings astergötands I I Värmands... Örebr... II 4 Västmanands... II 2 I Södermanands... z Stckhms... Uppsaa... Kpparbergs... II Gävebrgs... 5 I Jämtands... I IZ 4 Västernrrands Västerbttens Nrrbttens z z z z 4 I 3 I 3 I I 2 3 I I I 6 I I z 7 r II Summa Sum Z7 29 Z På grund av att rörda prvytr årigen ej utagts i varje än, är exempevis åren 1941, 1942 ch 1943 ej företrädda i Nrrand, medan materiaet för år 1945 endast utgöres av nrrändska prvytr. Åren 1944 ch 1946 mfatta prvytr både i södra ch nrra deen av andet. Genm en specie bearbetning av dear av materiaet- viken redvisas i det föjande- har emeertid ingenting framkmmit, sm tyder på att breddgrad eer höjdäge skue ha någt nämnvärt infytande på tidpunkten för årsringsbidningens avsutande.

5 ARLIGA DIAMETERTILLVÄXTENs AVSLUTANDE 5 Därigenm skue det icke vara nödvändigt att strängt begränsa resutaten ti de andsdear, varifrån materiaet ett visst år är insamat. Att trädmateriaet utesutande hämtats från rörd skg måste innebära stra fördear vid jämföresen mean årsringar bidade under en föjd av år. Garingens störande infyteser på årsringsutveckingen kmmer man nämigen härigenm ifrån, även m den senare icke får anses het påverkad, t. ex. i någn mån av sjävgaring ch vindfäning. Föjande fråga är emeertid befgad: Kan man anse, att de här framkmna resutaten även gäa för garad skg, aktat materiaet utesutande är hämtat från rörd skg? RMELL har i sin växttidsundersökning å ta ch gran behandat detta spörsmå. I en undersökningsserie från Hting i Ångermanand mfattande fyra prvytr i taskg, av vika två vr hårt garade ch två rörda, studerades diametertiväxten genm brrning under de tre åren rg2r Någn tydig skinad i tidpunkt för diametertiväxtens början ch varaktighet på garade ch garade ytr visade sig icke föreigga. stavaskgarna brtse vi från i detta sammanhang. Årsringsmätningen Mätningen av brrspånen har skett med skgsfrskningsinstitutets årsringsmätningsmaskiner, ch den har huvudsakigen bedrivits vid en förstring i mikrskpet av ggr. Årsringsbredden har registrerats i r-des mm. För undersökningen har bearbetats materia, sm mätts med en uppdening av årsringarna i höstved ch vårved, varvid gränsen mean dessa årsringseement föragts enigt MRKS definitin. Denna säger, att ti höstved ska hänföras den de av årsringen, där cehåighetens vidd i radie ed är knstant mindre eer ika med 2 X bredden av den gemensamma ceväggen. För ta ch gran sammanfaer i strt sett denna gräns med gränsen mean den jusa ch den brunfärgade deen av årsringen. I praktiken är det denna färggräns, sm bir utsagsgivande vid gränsdragningen i mikrskpet, emedan det vid ggr förstring är svårt att bedöma cehåigheternas vidd i förhåande ti ceväggarnas bredd. Mätning vid starkare förstring är ej praktiskt genmförbar i str skaa, emedan mäthastigheten avsevärt nedsättes på grund av synfätets förminskning. Undersökningen baserar sig huvudsakigen på en jämförese mean höstvedsprcenter under ika år. Då tjurved uppträder i en årsring, bir höstvedsprcenten abnrmt str, genm att tjckväggiga ceer registreras sm höstved. En jämförese mean tjurvedringar ch nrmaa årsringar är för detta ändamå missvisande. Brrspån med tydig tjurved ha därför utesutits ur materiaet. Under beräkningen av höstvedsprcenterna framkmm för en de prvytr prcentvärden, sm förefö abnrmt små eer stra i förhåande ti

6 6 SVEN-OLOF ANDERSSON det övriga materiaets värden. Brrspånen från dessa prvytr ha då framtagits ur arkivet ch kntrmätts vid 6 ggr förstring. MRKS definitin har härvid utesutande fått igga ti grund för gränsdragningen mean höst- ch vårved. Resutaten från dessa kntrmätningar ha ej säan bivit avvikande från dem sm erhåits vid den ursprungiga mätningen, vid viken i strt sett den bruna deen av årsringen hänförts ti höstved ch den jusa ti vårved. Särskit vid mätning av brrspån från södra Sverige ha differenserna kunnat bi avsevärda, berende på att de ceer sm bidats under augusti månad haft höstvedens rödbruna färg men fta vårvedens stra cehåigheter. Detta prbem har även behandats av WIKSTEN (I945), viken undersökt höstveden med utgångspunkt från ceens tangentiea ch radiea tvärsnitt. WIKSTEN rekmmenderar att använda förhåandet mean ängden av dessa tvärsnitt sm kmpettering ti gränsdragningen enigt MRK i de fa, då förhåandet mean cehåigheten ch gemensamma ceväggen icke nedgår ti värdet 2,. Bearbetningen Den tidpunkt, då höstveden ch föjaktigen hea årsringen är färdigbidad för året, har faststäts genm att för sista årsringen på brrspån från ika prvytr beräkna höstvedsprcenten ch på ett diagram studera dess strek under vegetatinsperiden. När denna höstvedsprcent börjar visa sig knstant, m. a.. när dess successiva ökning upphört, måste årsringens tiväxt anses avsutad för ifrågavarande vegetatinsperid, ch ett ungefärigt datum härför kan aväsas på en tidsskaa. Varje prvträd i föreiggande materia är brrat endast vid ett tifäe, men man kan studera den genmsnittiga höstvedsprcentens ökning under hea vegetatinstiden, tack vare att fera arbetsag vid institutet i rege samtidigt varit syssesatta med uppskattningar av prvytr i rörd skg, så att brrspån finnas insamade kntinuerigt från mkring I juni ti in i ktber ch vissa år nvember månad. Fig. I visar ett ft av de sista årsringarna på ett brrspån av en ta från Västerbttens än, brrad den 3 augusti I945 Sm synes är större deen av årets höstved redan utbidad. Den här använda höstvedsprcenten kan definieras sm höstvedens bredd i av hea årsringens. Den är atså ingen vymprcent men ämpar sig vä för denna undersöknings ändamå. För att ätt kunna erhåa värden å höstvedsprcenten för de uppmätta årsringarna har en prcenttabe utarbetats med ingång efter höstvedens respektive vårvedens bredd, vika mått är registrerade i mätningsprtken. Emedan höstvedsprcentens strek varierar starkt från träd ti träd på samma prvyta under samma år, har här ett medevärde för hea prvytan beräknats,

7 ARLIGA DIAMETERTILLVÄXTENs AVSLUTANDE 7 Ft: A. Käärik. Fig. I. Tvärsnitt av de sista årsringarna på brrspån av ta, brrad den 3 augusti Arets höstved är nästan färdigbidad. Crss-sectin f the ast annua rings in an increment cre frm a pine, bred n the 3rd f August, I945 The summer-wd f the year is amst cmpeted. varvid i genmsnitt 6,3 träd per yta ingått i beräkningen. Trädmateriaet på ytr med påbörjad höstvedbidning utgöres av mer än r 8 stammar. Sm bekant håer ett senvuxet, finringat träd i rege större prcent höstved än ett frdvuxet. För att göra jämföresen mean höstvedsprcenterna berende av trädens årsringsbredder ha reativa höstvedsprcenter beräknats. Den sist avsatta årsringens höstvedsprcent har härvid stäts i reatin ti medetaet av prcenterna för de tre föregående åren. För att kargöra beräkningsmetdens tiämpning ämnas föjande exempe från ett brrspån. De fyra sist avsatta årsringarna på ett träd håa föjande bredder i r-des mm, varvid en uppdening på höstved ch vårved skett. Under siffrrna för årsringen anges mtsvarande höstvedsprcent. 2* Medde. från Statens skgsfrskningsinstitut Band 43:5

8 8 SVEN-OLOF ANDERSSON Bredd i r-des mm... 7 Width, hundredth f mm Tab. 2. Beräkningsexempe från ett brrspån. Scheme f cacuating summer-wd percentage höst- vår- höst- vår- höst- vår- höst- vårved ved ved ved ved ved ved ved sun1mer spring summer spring summer spring summer spring w d wd wd wd wd wd w d wd 48 I IS 54 Höstvedsprcent I7 22 Summer-wd percentage _., ~ -v- Medeta... Average 2I Det sista årets höstvedsprcent ar sm framgår 13, ch medetaet av de tre föregående årens, avrundat ti hea, är 21. Den reativa höstvedspr centen bir i detta fa 21 = 62 - Prcentvärden från enstaka träd variera givetvis statkt. Men när medeta från fera träd på en prvyta användas ch sedan vär;deri från fera prvytr sammanstäas, framträder tiväxtens gång ganska tydigt. Den genmsnittiga, reativa höstvedsprcenten för träden från en prvyta är ju medetaet av de enskida trädens prcent- Tab. 3 Exempe på beräkningen av reativ höstvedsprcent för en prvyta. Exampe n the cmputatin f reative summer-wd percentage fr a sampe pt. Höstvedsprcent Summer-wd percentage. Träd nr medeta av de Tre e sista årets tre föregående n ast årens y ear mean frm the three previus years I Medeta 26,6 Average Reativ Reative 87 30,7

9 ARLIGA DIAMETERTILLVÄXTENs AVSLUTANDE 9 värden. För att sippa räkna ut aa dessa prcenter har beräkningen av prvytans reativa höstvedsprcent utförts på föjande, någt apprximativa sätt. Trädens enka höstvedsprcenter ha summerats, des den sista årsringens, des medevärdet från de tre föregående årsringarna. Genm att sätta dessa summr eer deras medeta i förhåande ti varandra har en sags reativ höstvedsprcent erhåits. Tivägagångssättet framgår av exempet i tab. 3 Siffrrna är hämtade från prvyta nr r282 i Västerbttens än, brrad den 3(8 r945, ch avse sju taar. Variatinen i prcentvärdena är ti str de en föjd av trädens ika årsringsbredder. Innan detta förenkade beräkningssått började tiämpas, kntrerades dess användbarhet genm jämförese med den vaniga metden. Granmateriaet för år rg46 bearbetades för detta ändamå enigt båda metderna. De på diagram inprickade punkterna utjämnades, sm senare beskrives, genm gruppmedetasberäkning. Vid en jämförese mean punktdiagrammen, vika erhåits genm de två någt ika beräkningssätten, visade det sig, att gruppmedetaens pacering bivit nästan exakt densamma i båda faen. Någn minskning av variatinen eer ännu mindre någn systematisk avvikese i den sedan uppritade kurvans sträckning erhös föjaktigen ej genm att an Reativ höstvedsprcent Gran 1941 JOO s 50 30! ~.Tu i Au(/usti Septemb~tr Fig. 2. Reativ höstvedsprcent hs sista årsringen på gran från prvytr, brrade den 10 jui-27 september, Reative summer-wd percentage in the ast annua ring f spruce frm sampe pts 1 bred between Juy r-september 27, r94r.

10 O SVEN-OLOF ANDERSSON vända den nggrannare beräkningsmetden. Materiaet i övrigt har därför bearbetats på det sätt, sm visas i tab. 3. Det erhåna värdet på reativa höstvedsprcenten för varje prvyta har sm antytts inagts på ett diagram (se fig. z). Ett sådant har uppgjrts för vart ch ett av åren , för varje år ett för ta ch ett för gran, atså inaes 12 stycken. I diagrammens krdinatsystem är tidsskaan hgd utefter abskissaxen ch prcentskaan efter rdinataxen. För prcentvärdena har sedan beräknats gruppmedeta, varvid prvytr, brrade under tidsperider av 10 dygn, sammanförts. Den första periden har fått mfatta tiden 7-16 jui, den andra jui. s. v. Före den 7 jui har nämigen höstveden med säkerhet ej börjat bidas. Det föreigger iband många bservatiner där höstved saknats. Tiden har ej medgivit att aa dessa mätningar kntrerats. Kntr har endast utförts, därhöstved ej registrerats trts nrmat sen tidpunkt på året. De här bearbetade årsringsmätningarna ha ju ej gjrts med tanke på föreiggande undersökning. På de prvytr, där höstved nätt ch jämnt börjat bidas, ha trigen eventuea cerader höstved iband fått föja med vårveden i prtket, i synnerhet sm övergången ti höstved är ganska märkig. Observatiner med åg höstvedsprcent är ckså fåtaiga i diagrammen. Några av de senast daterade npunkterna skue m. a.. rätteigen igga vanför -prcentinjen. Om vi å andra sidan tänka ss en frtsättning av diagrammet under denna inje, där man atså kunde ha en mtsvarande prcentskaa för vårveden, skue våra tidigast daterade npunkter sannikt igga under -injen. Vårveden för dessa prvytr är i de festa fa ej färdigbidad. Medeäget av dessa npunkter trde därför bäst mtsvara verkigheten, viket beaktats vid den sedermera utförda kurvdragningen. Det har ansetts befgat att ämna de ara tidigaste nbservatinerna utan avseende. Med tanke på det van sagda bör man betrakta de data, sm på kurvrna aväsas för höstvedbidningens början, sm ungefäriga, men de ha ej heer så strt intresse för undersökningens ändamå. För kurvrnas uppritning har först den genmsnittiga prcentnivån för den fubidade höstveden bestämts. Detta har skett genm att beräkna medevärdet för de prvytepunkter, sm på diagrammet kart representera tiden efter tiväxtens upphörande. Den så bestämda nivån för den sutiga höstvedsprcenten har uppritats sm en hrisnte inje, varefter kurvan fubrdats genm en enke grafisk utjämning. Dessa kurvr möjiggöra ett bestämmande av tiväxtperidens avsutning för det ifrågavarande året. Med det sistnämnda menas här endast, att vedceerna ti anta ch yttre dimensin är färdigbidade. Detta utesuter icke, att förvedningen kanske kan pågå efter den tidpunkt, sm här bestämmes. Vidare frtsätter kambiet att utåt bida bark; ceer, tis temperaturen bir atför åg.

11 ARLIGA DIAMETERTILLVÄXTENs AVSLUTANDE II Resutat Med hjäp av kurvrna över den reativa höstvedsprcenten kunna sm nämnts data för höstvedbidningens början ch avsutning, den senare iktydig med diametertiväxtens (inm bark) avsutning, aväsas på tidsskaan. Där kurvan skär abskiss-axen aväsa vi tidpunkten för höstvedbidningens början. Studera vi exempevis kurvan för gran år I94I å denna sida, bestämma vi detta förstnämnda datum ti mkring den I4 jui (varje interva på tidsskaan mfattar sm synes 4 dygn). I mitten av jui har atså granen börjat bida höstved år I94I. När höstveden utvuxit ti definitiv strek, visar höst-!00 Raativ höstv~dsprcent Gran s. s årsrin~ m färdi~bidad : ~~~~~~--~~--~~~--~~--~-r--,-~~--~~--~~~ J"ui.Au(!usti September Fig. 3 Samma materia sm i fig. z. Kurva uppritad efter gruppmedetal Same materia as in Fig. 2. The curve has been drawn n the basis f grup averages. vedsprcenten givetvis icke ängre någn ökning. Kurvan, sm hittis varit uppåtgående, övergår nu i det hrisntea stadiet, ch tidpunkten för vedbidningens upphörande kan aväsas på tidsaxen under den punkt på kurvan, där dess krökning upphör. I föreiggande exempe, gran år I94I, bestämma vi detta datum ti mkring den II augusti. Det är givetvis för dateringen ganska känsigt hur kurvans övergång i rät inje här uppritas. Man får ng ckså anse, att en tidpunkt, bestämd på en vecka när, har tiräckig praktisk nggrannhet, emedan tiväxtens upphörande hs enskida träd inm samma bestånd har en viss variatin. Sedan tikmmer den kaa variatinen mean ika patser inm andet. Med några få undantag ämna kurvpunkterna så gd edning för kurvans uppritande, att ett fe

12 IZ SVEN-OLOF ANDERSSON 43:5 Gran Reativ höstvedsprcent 'Y Jui Au~usi S<>p mber.. punktdiaqram g Jui Au~usti S<>ptemb«r : 2 i Jui Au(>usti Septemb«r Fig. 4 Höstvedbidningens förpp hs gran under åren!942-!943 Prcess f summer-wd frmatin in spruce, the years

13 43:5 ÄRLIGA DIAMETERTILL V ÄXTENS A VSLUTANDE I3 Gran Rctativ höstvedsp"cant ~. 4 ~ Jui Au~usti Septembe~ s. 1 BO a i Jui Au(!usti September Jui Au~usti Se)>h.m:i~:r Fig. 5. Höstvedbidningens förpp hs gran åren Prcess f summer-wd frmatin in spruce, the years

14 I4 SVEN-OLOF ANDERSSON 43:5 e Ta Reativ höstv(dsprcent.. ~ Jui Au~usti 17 Sep+amb~r 25 3 e i Jui Au~usti 17 Sept.. mber BO s Jui Septembe' 3 Fig. 6. Höstvedbidningens förpp hs ta åren I94I-I943 Prcess f summer-wd frmatin in pine, the years

15 43:5 ARLIGA DIAMETERTILLVÄXTENs AVSLUTANDE I5 Ta Reativ h östvedsprcent ioo 3 BO 2 7! Jui Au~?usti S<aptember J Jui Au~usti.Sept<> m ber Okt s Jui Au~us1i September Fig. 7 Höstvedbidningens förpp hs ta åren I944-I946. Prcess f summer-wd frmatin in pine, the years

16 Reativ höstvedsprcent Ta ch ~?ran. H12a Sv12ri(!e -= :i9u44... :;;>,.- }1942 ~ ::r=-= Gran Ta -::::=:::=:::~~~~=-=~=-=-=-=~~~~~~19~4~:===~~=~~:~m~=1~9~4~5~ 1 : 94 ~ 3 ~ ~~~ H 0\ U < I:IJ z 6 r' '"J ~ u I:IJ ~ U U z 0+-~UU~~--~~--~--~~--~----~~--~~--~~--~~--~--~~~~ Jui Au(/usti September Oktber Fig. 8. Sammanstäning av kurvrna i fig. 3-7 för beysande av variatinen i höstvedbidningens förpp. The curves in Figs. 3-7, presented in rder t iustrate the variatin in the summer-wd frmatin prcess. t u.

17 ARLIGA DIAMETERTILL V ÄXTENS A VSLUTANDE på mer än 3 a 4 dygn knappast kan uppstå enbart ti föjd av den grafiska utjämningen. För år I942 aväsas för gran de sökta tidpunkterna ti mkring den I3 jui ch den I2 augusti. Resutaten för övriga år, iksm för ta framgå av de enskida årskurvrna å fig För att kunna jämföra des de ika åren sinsemean, des ta med gran, ha aa årskurvr uppagts på ett gemensamt diagram. (Fig. 8). Granens kurvr är streckade ch taens hedragna. Det är en viss variatin i fråga m tiden för höstvedbidningens början. Variatinsvidden för ta ch gran gemensamt under de sex åren uppgår ti 2 veckr (I0-24 jui). I genmsnitt för de här undersökta 6 åren börja taen ch granen sin höstvedbidning den I6 resp. I4 jui, ch rdningsföjden trädsagen emean varierar år från år. Såsm framgår av det gemensamma diagrammet intaga de ika årskurvrna efter vedbidningens sut hrisntet äge på ganska skida nivåer. Den reativa höstvedsprcenten uppnår m. a.. ika värden. Kurvrna för år I94I, sm igga ägst, nå ett sutvärde på 83 respektive 85 prcent reativ höstved för gran ch ta. Högst i materiaet nå kurvrna för år I943 ch I945 Reativa höstvedsprcenten har ju beräknats genm att sätta sista årsringens höstvedsprcent i förhåande ti de tre föregående årens. Ett gtt växtår är höstvedsprcenten åg. Skue de 3 jämföreseåren vara nrmaa- ch sm föjd härav ha nrma höstvedsprcent - får det gda året givetvis en åg reativ prcent. År I94I synes ha varit ett bättre växtår än genmsnittet av åren I938-4 av kurvrna att döma. Att så var faet framgår av de hittis vunna resutaten från de av dcent B. EKLUND bedrivna kimatundersökningarna, vika dck ännu ej sutförts för hea andet. Enigt dessa var vidare I945 ett dåigt år för gran i Nrrand. Materiaet för I945 i föreiggande undersökning utgöres av nrrandsprvytr. Den i diagrammet redvisade höstvedsprcenten är ckså hög. På grund av materiaets gegrafiska spridning under övriga år är det svårt att göra iknande jämföreser. I tabefrm ämnas å sid. I8 en sammanstäning av de ungefäriga data för höstvedbidningens början ch avsutning, den senare iktydig med diametertiväxtens upphörande, sm kunnat aväsas med hjäp av de sex årens kurvr. Resutatet i strt är atså, att diametertiväxten inm bark för ta ch gran synes vara avsutad i mitten av augusti. Granen förefaer vara någt tidigare än taen; de sex åren ange för gran i genmsnitt den I4 ch för ta den I9 augusti. Tidigaste ch senaste avsutningsdatum för gran är II ch augusti, för ta I2 ch 24 augusti, men tidpunkterna är sm sagt ganska säkert bestämda. RMELLS undersökning över diametertiväxten, utförd i Hting, visade för år I923, att denna var fubrdad mkring den 25 augusti. Han använde IJ

18 r8 SVEN-OLOF ANDERSSON År Y ear Tab. 4 Höstvedbidningens början ch avsutning. Beginning and cmpetin f the summer-wd grwth. Ta Gran Pin e Spruce Datum för höstvedbidningens Date fr grwth f summer wd början avsutning början begi!ning cmpetin beginning avsutning cmpetin I94I I94Z I943 I944 I945 I946 IZ jui IZ aug. I4 jui I6 )) I9 >) I3 >) IZ >) I7 >) I3 )) 24 >) 24 )) II )) IS )) >) IO )) I7 >) 2I >) 22 >) II aug. IZ )) II >) )) I2 >) >) Medeta Average I6 jui I9 aug. I4 jui I4 aug. vid detta försök nggrann mkretsmätning med aväsningar varje vecka under hea vegetatinsperiden. Försöket gäde ta. Beträffande höjdtiväxten utförde RMELL bservatiner på r statiner från Skåne ti Nrrbtten. Undersökningen bedrevs under fyra år rgz-1923 i frm av varje vecka under vegetatinstiden utförda mätningar. Under dessa år visade det sig, att tppskttet i rege var fut utvuxet ti den r augusti i hea Sverige. Endast år 1923 visar granen en avvikese, i det att tiväxten frtsatte ti mkring månadens mitt. I strt sett hade höjdtiväxten upphört vid samma tidpunkt på aa bservatinspatser. Någn inverkan av nrdigt äge kunde atså ej här knstateras. Det kan vara av intresse att veta, hur ångt före vegetatinsperidens sut exempevis g eer 95 av årets tiväxt hunnit avsätta sig. Gäer det att framräkna tiväxtbepp för den gångna 5-årsperiden, då det sista uppskattningsresutatet inkuderar en årsring, sm endast är utvuxen ti 95, erhåer man nämigen ca 99 av det rätta beppet under förutsättning av ungefär ika årig tiväxt. Kan man gdtaga denna apprximatin, har man i gengäd fördeen att kunna utnyttja en större de av smmaren för fätarbete. Höstvedens ande av den fubidade årsringens bredd uppgår i det bearbetade materiaet ti 25 a 30. Det innebär, att 95 av årsringen har bidats, då höstveden vuxit ut ti 8 a 83 av sin sutiga strek. Tidpunkten härför är apprximativt ika med det datum, då reativa höstvedsprcenten nått 8 respektive 83 av sitt sutvärde. Vid den_

19 ARLIGA DIAMETERTILLVÄXTENs AVSLUTANDE 19 gjrda dateringen har 8 vats, men i förbigående kan nämnas, att datum härför sammanfaer med tidpunkten för uppnådda 8 reativ höstved, endast då sutvärdet är. I genmsnitt för de sex åren har taen uppnått 95 av årsringsbredden den 7 augusti, medan mtsvarande datum för gran varit den z augusti, dvs. 1Z dagar före tiväxtens upphörande. Senaste datum har iör ta varit den 1Z augusti ch för gran den 9 augusti. Sutigen bör erinras m att 95 av årsringsbredden mtsvarar en någt mindre prcentsats av årsringens yta, viken närmast intresserar vid tiväxtberäkningar. Infytande av breddgrad ch höjd över havet Eftersm vegetatinsperidens ängd ti str de berr på temperaturförhåanden, kunde man vänta sig ett tidigare avsutande av årsringsbidningen ju högre över havet ch ju nrdigare skgen vre beägen. För att undersöka {)m denna hyptes bekräftades av materiaet, utvades ett år för speciastudium av denna fråga. Under år 1945 hade ett strtantaprvytrutagtsinmjämtands, Västernrrands ch Västerbttens än, ett mråde, sm i huvudsak är beäget mean 6z:a ch 66:e breddgraderna. Då granytrna vr övervägande ti antaet, bearbetades at tigängigt granmateria för detta år, inaes 66 prvytr. Materiaets fördening på breddgrader framgår av föjande tabe. Breddgrad... 6I Anta prvytr.... I I3 2 Hea mrådet 66 För att inm ett ti breddgraden reativt snävt begränsat mråde kunna studera höjdägets infytande uppdeades prvytrna inm 63:e ch 64:e breddgraderna i kasser m meters höjd över havet enigt föjande. Höjd ö. h. i meter.. - I Ttat Anta prvytr r För att få tiräckigt materia ti underag för kurvr över reativa höstvedsprcenten bidades av vanstående höjdkasser två zner, den första från ti 300 ch den andra från 300 ti 6 meters höjd över havet. Prvytrnas reativa höstvedsprcenter inades sm förut på diagram av tidigare beskriven typ, varav ett för varje zn. Znernas genmsnittiga höjdäge ch atitud redvisas nedan. Höjdzn -299m ö. h >> Medehöjd ö. h. 2m 4I5 >> Mede-atitud 63.9 n. br. 64, Anta prvytr 24 2! Höjdskinaden mean znerna uppgår ti mer än z meter, medan mtsvarande skinad i breddgrad endast utgör 0,2 breddgrader - cirka z mi.

20 SVEN-OLOF ANDERSSON 1 Reativ höstvedsprcent G can Bedd(rad , över 300 m's höjd ö:h Jui g Au(usti September 25 29' 3 7 Okt, 1 Gran Reativ hösfv2dsprc.~nt Bredd~rad 6J.-64., und.r 300m:s höjd ö.h BO JO Jui Au~usti Stpta.mbcu, Fig. g. Höstvedbidningens förpp hs gran från ika höjdägen. Tiväxten är i båda. faen avsutad mkring den 12 augusti. The prcess f summer-wc frmatin in spruce at varius atitudes. In bth cases the grwth was cncuded abut the rzth f August.

21 ARLIGA DIAMETERTILLVÄXTENs AVSLUTANDE 2I Vid en jämförese bör man atså kunna anse breddgradsinfytandet eiminerat. Har nu höjdäget en påtagig inverkan på tidpunkten för tiväxtens avsutande, bör den kmma ti uttryck genm differenser i kurvrna för de två höjdznerna, såvida den ej är så svag, att den döjes av materiaets stra variatin. Största infytandet på dateringen av denna tidpunkt ha givetvis bservatinerna från de prvytr, sm brrats kring detta datum, ch med edning av vika kurvans krök uppritas. Det är strängt taget deras höjd över havet, sm skue visa str skinad för de två znerna, under det att deras breddgrad brde överensstämma. En granskning av materiaet gav ckså vid handen, att en höjdskinad på 230 meter föreåg, medan den genmsnittiga breddgraden var densamma. Gruppmedeta bidades, i detta fa för krta tidsinterva, ch kurvr uppritades (se fig. g). De två kurvrna ange sm synes ingen markerad skinad för tidpunkten i fråga. Datum för höstvedbidningens upphörande igger för båda znerna mkring den 12 augusti. Vi få dck ha i minnet, att spridningen inm materiaet är str ch att en skinad, sm dessa 45 prvytr ej avsöja, kanske kan påvisas med 2 eer 3 gånger så många bservatiner. En skinad i tidpunkt för höstvedbidningens början synes emeertid föreigga. Höjdägets infytande diskuteras senare i samband med breddgradsinfytandet års granmateria uppdeades sedan i två breddgradszner, vardera m 3 bredd. Den första, mfattande 61-63,9, innehåer 27 prvytr ch den andra, mfattande 64-66,9, 39 prvytr, atså inaes 66 stycken. Någn begränsning av materiaet ti vissa höjdzner i syfte att eiminera höjdägets eventuea infytande har ej gjrts, men medehöjden över havet är för den sydigare znen 318 m ch för den nrdigare 339 m. Då prvytrna inm den nrra znen igga någt högre, bör skinaden i kimat för znerna härigenm icke utjämnas utan snarare accentueras. Prvytrnas genmsnittiga atitud i den södra znen är 63,3 ch i den nrra 64,8. Skinaden är 1Yz breddgrad eer ca 17 mi. Kurvrna, sm representera de båda znerna, ange såsm kurvrna för ika höjdägen ungefär samma datum för årsringsbidningens sut, nämigen n-12 augusti, fig. 10. De är uppritadepådeursprungiga punktdiagrammen. Någt breddgradsinfytande kmmer här ej ti synes, men 17 mi är heer ingen str breddgradsskinad. För de prvytr, sm brrats mkring den 12 augusti, är atitudskinaden i sjäva verket btt,s breddgrader, dvs. g mi, men i den nrra znen igga dessa ytr 130 m högre över havet än i den södra, varför de nrdiga ytrna i aa fa ha ett avgjrt sämre kimatäge. Emeertid ger detta ej utsag i frm av tidigare avsutad. årsrings bidning. Samma spörsmå har även studerats för 1941 års tamaterial Detta är nämigen insama t från Bekinge än i söder ti ch med Kppar bergs än i nrr_

22 22 SVEN-OLOF ANDERSSON 1 1 Raativ höstvadsprcant Gran N. B r. e Jui Auqusti 9 s~pt. Gran N.Br. 1 "' 80 s Jui Au~usti Scap+ember Ta 1941 O. Prvytr inm Götaand 11 Västman-- and ch Daarna 0~~~~.-~r-~--~--,---~--r-~.-~--T' n u 3 Jui Au~usti September Fig. r. Höstvedbidningens förpp på prvytr inm ika breddgradszner. The prcess f summer-wd frmatin n sampe pats in varias znes f atitude.

23 ÅRLIGA DIAMETERTILLVÄXTENs AVSLUTANDE 23 Emedan det ej är så strt, att det tiåter en uppdening på två grupper, då underaget för eventuea kurvr på så sätt skue bi för knappt, ha i stäet på 1941 års diagram de prvytr, sm är beägna inm Västmanand ch Daarna, utmärkts med ett avvikande tecken, så att de ätt skijas från prvytrna inm Götaand. Breddgradsskinaden mean de två kategrierna av prvytr är i detta fa mer än dubbet så str sm mean de två znerna i 1945 års granmaterial Trts detta kan ingen tendens i den ena eer andra riktningen spåras med avseende på höstvedsprcenternas strek; punkterna å diagrammet igga ti synes regeöst mbandade (se fig. r). Enigt de här tiämpade - åt vara ganska grva metderna - har någn inverkan av vare sig höjdäge eer breddgrad kunnat skönjas på tiväxtens avsutande. Enigt fera frskares uppfattning kan vegetatinsperidens ängd för en växt uttryckas i antaet dagar med en medetemperatur överskridande ett visst gradantal LANGLET (1937, s. 3) anger såunda för våra barrträd detta gradanta ti+ 6 a s ch anser+ 6 vara det mest adekvata. I ett tabeverk av HAMBERG (r9rs) >>Termsynkrner ch termiskrner på den skandinaviska havön» finnas kartr över ankmst- ch återgångsdata för jämna medetemperaturgrader. På en sådan karta kan man exempevis aväsa, vid viken tid på året Västerbttens än har en medetemperatur av+ 6. Materiaet för kartrna utgöres av temperaturbservatiner för 257 svenska statiner under åren rs samt 83 nrska under åren rs4r-r89. Om vi nu med edning av termsynkrnerna söka tidpunkten för vegetatinsperidens sut för ika andsdear, finna vi efter en temperaturgräns av + 6 detta datum i genmsnitt vara den 5/II i södra Skåne ch den /9 i nrra Lappand. G-å vi upp ti + S 0, finna vi denna medetemperatur vara rådande i södra Skåne den 2jr ch i nrra Lappand den rj9. Vegetatinsperiden i denna bemärkese avsutas föjaktigen vid en ångt senare tidpunkt än årsringsbidningen hs ta ch gran, för viken vi funnit medium av augusti vara det rdinära. Omkring den augusti är medetemperaturen i nrra Lappand så hög sm + I2 trts nrdigt äge ch str höjd över havet. Temperaturen synes atså vid den tiden vara så hög, även på högt ch nrdigt beägna mråden, att den ej skue vara den direkta rsaken ti årsringstiväxtens avstannande. Att någt infytande av breddgrad ch höjdäge ej märkts på kurvrna är därför ganska naturigt. För det undersökta året 1945 har augusti månads temperaturförhåanden granskats i Sveriges metergiska ch hydrgiska instituts årsbk. För rter, sm vä representera det av prvytemateriaet mfattade mrådet, har medetemperaturen detta år egat ca 2,5 över månadens nrmaa medetemperatur beräknad för periden 190I-I930, ch den har år 1945 därför varit så hög sm + 14 a r5. Det synes sm sagt föga trigt att årsrings-

24 :24 SVEN-OLOF ANDERSSON bidningens upphörande här skue ha sin rsak i för åg temperatur. Från RMELLS undersökningar i Hting åren 19:21-I9:23 kan man av temperaturch tiväxtdiagrammen utäsa, att diametertiväxten var kart påbörjad vid en medetemperatur av + I0. Temperaturbservatinerna hänföra sig ti det någt sydigare beägna Junsee. Resutatens tiföritighet Sm förut framhåits är metden för mätning av årsringens höstved ch vårved ganska säker. Årsringsbidningens förpp varierar en he de mean ika trakter, förmdigen berende på kaa förhåanden, samt även från träd ti träd i samma bestånd. Ett exempe: Prvytan nummer 1045, beägen i Jämtands än, brrades den :2:2 augusti 1945, dvs. i runt ta en månad efter det att vårveden vanigtvis är färdigbidad. Trts den sena tidpunkten hade höstved icke as utbidats på två av de sju brrade träden, medan de festa, efter höstvedsprcenten att döma, redan vr färdiga med sista årsringen. Samtiga 7 brrspån kntrmättes vid 6 ggr förstring, då detta förhåande bekräftades. Såsm framgår av diagrammens punktsvärmar är variatinen mestades reativt str. Av de två trädsagen uppvisar granen större variatin än taen. Den mindre variatinen hs taen berr sannikt ti str de på att övergången från vårved ti höstved i årsringen är mera markant än hs granen. Gränsdragningen vid mikrskpmätningen göres därför säkrare hs ta, ch resutaten bi mera tiföritiga. Vårvedens övergående i höstved sker ju atid successivt, men enigt WrKSTEN (1945) är den s. k. övergångsznen betydigt smaare hs ta än hs gran. Enär gruppmedetaen ti föjd av den mindre spridningen hs taen givit säkrare edning beträffande kurvrnas sträckning, kan kurvdragningen här anses vara mera tiföritig. Metden att rätta kurvinjen efter gruppmedeta, erhåna ur bservatinsvärden, vika såsm i dessa diagram ha en str spridning i x-ed inm gruppen har sm bekant en svaghet vid icke ineära samband. Den eder nämigen ti att kurvinjen bir fackare i krökarna än den rätteigen skue vara- knkaviteterna utjämnas. De här uppritade kurvrna gå givetvis icke fria från denna kritik, men deras frm har för vårt ändamå ej så strt intresse utan fastmer de tidpunkter, sm ange höstvedens uppträdande ch färdigbidande i årsringen. Huvudsakigen den senare tidpunkten påverkas emeertid av gruppmedetasbidningen. Verkan av denna bir nämigen den, att kröken på kurvan får för str utsträckning efter tidsaxen. Sm föjd härav kmmer kurvan att indicera en senare tidpunkt för tiväxtens avsutande än materiaet i sjäva verket visar. Jämför man de ursprungiga punktdiagrammen med gruppmedetaskurvrna för ett visst år, ser man i fera fa denna tendens

25 ARLIGA DIAMETERTILL V ÄXTENS A VSLUTANDE 25 ganska tydigt. Skinaden trde iband uppgå ti 2 a 3 dygn. Kurva ch punktdiagram för gran år I942 (fig. 4, sid. I2) är tidigare framagda för jämförese. Sm en föjd av denna systematiska skinad trde man kunna utgå ifrån, att tidpunkten för årsringens färdigbidande sannikt icke kan vara mycket senare än de data, sm framkmmit för respektive år. Däremt bör man ng räkna med några dygns margina i den andra riktningen. Sm tidigare nämnts är brrspånsmateriaet hämtat från trädens nedre stamde, i rege på I,3 meters höjd över marken eer i undantagsfa på IO av trädhöjden. HARTIG (I885) har beträffande diametertiväxtens början hs barrträden funnit, att den först igångsättes i de övre dearna av stammen, ch att det dröjer någn tid innan den börjar i de nedre. Detta har bekräftats genm en undersökning av AMILON (Igi). Orsaken härti skue vara den, att trädstammarna på våren uppvärmas tidigare i sina övre dear, genm att de där är ättare åtkmiga för sstråningen än närmare marken. Mtsvarande bservatiner över diametertiväxtens avsutning är veterigen ej utförda, men de vid föreiggande undersökning framkmna resutaten få ej utan vidare generaiseras ti att gäa årsringsbidningen i trädets aa dear. Man har dck svårt att tänka sig ett mtsvarande fenmen i mitten av augusti, då temperaturen är så hög. Av vanstående erfarenheter från materiaets bearbetning samt genm kännedmen m mätmetdens svagheter bör ganska tydigt framgå, att en viss säkerhet vidåder resutaten, aktat dessa framkmmit ur ett betydande materia. Emeertid föreigger vä knappast någt praktiskt behv av mera exakta tidsuppgifter.

26 26 SVEN-OLOF ANDERSSON Sammanfattning Undersökningen har i första hand gått ut på att finna den ungefäriga tidpunkten för årsringsbidningens ch därmed diametertiväxtens (inm bark) avsutande. I samband härmed har även tiden för höstvedbidningens inträde studerats. Bearbetningen av materiaet från de sex åren har givit vid handen, att höstveden börjar bidas i mitten av jui månad, ch att tidpunkten år från år varierar inm ett par veckr. Årsringen i sin hehet synes i genmsnitt vara färdigbidad i mitten av augusti. Tidpunkten varierar avsevärt år från år ch har för åren växat mean den II ch 24 augusti för båda trädsagen gemensamt. Taen har visat en tendens att avsuta höstvedbidningen några dagar senare än granen. Ingenting har vidare framkmmit, sm tyder på att äget inm andet vare sig i fråga m breddgrad eer höjd över havet infuerar på tidpunkten för diametertiväxtens upphörande. Summary On the Date f Cmpetin f Annua Diametra Grwth in Pine and Spruce The investigatin, which is a part f the cimatgica research wrk at the Frest Research Institute f Sweden, has been made with the bject f finding the apprximate date f the annua ring's cmpetin. In cnjunctin with this, the time fr the first grwth f summer wd has as been studied. The materia was made up f mre than I,S" increment cres frm sampe pts in virgin frest thrughut the whe cuntry (Tabe I, page 4), and is assigned t the six years frm 1941 t The investigatin was based n a study f the percentage f summer wd fr the ast annua ring in reatin t the crrespnding percentage fr the three previus annua rings (cf. Tabe z). This reative summer-wd percentage, cacuated fr different sampe pts, bred during the perid f vegetatin, is shwn in the diagrams (see Figs. 2-10). When the reative!;ummer-wd percentage n nger shws an increase, the grwth f the annua ring may be cnsidered t be cmpete, and the date f this has been read ff n the curves f the diagrams. The resuts are cated in Tabe 4, page 18; it is evident that the date fr bth pine and spruce varies during the six-year perid between the IIth and 24th f August. Summer wd has usuay begun t frm by the midde f J uy. A specia study has been made f the infuence f atitude and atitude. There was n evidence which indicated that these factrs have any infuence n the date f cmpetin f diametra grwth.

27 ÅRLIGA DIAMETERTILLVÄXTENs AVSLUTANDE 27 Anförd itteratur AMILON, J. A., Om tiden för diametertiväxtens början hs barrträden ch rsakerna härti. - Skgsvårdsfören. tidskr. 8. Stckhm. BuRGER, H., Untersuchungen iiber das Höhenwachstum verschiedener Hzarten. -Mitt. der schweiz. Centraanst. f. d. frst. Versuchswesen, 14. Ziirich. CIESLAR, A., Einige Beziehungen zwischen Hzzuwachs und Witterung. - Centrab. f. d. ges. Frstw. 33, 289. Wien. HAMBERG, H. E., Termsynkrner ch termiskrner på den skandinaviska havön. Stckhm. HARTIG, R., Hz der deutschen Nadewadbäume. Berin. HESSELMAN, H., Om taens diametertiväxt under de sista ti åren. - Medd. fr. Stat. skgsförs.-anst. r. Stckhm. LAITAKARI, E., 19. Untersuchungen iiber die Einwirkung der Witterungsverhätnisse auf denlängen-und Dickenwachstum der Kiefer (Referat).- Acta frest. fennica 1917, Hesingfrs. LANGLET, 0., 1935 Ti frågan m sambandet mean temperatur ch växtgränser. - Medd. fr. Stat. skgsförs.-anst. 28, Stckhm Studier över taens fysigiska variabiitet ch dess samband med kimatet. Ett bidrag ti kännedmen m taens ektyper. - Medd. fr. Stat. skgsförs.-anst. 29. Stckhm. PETRINI, s., Avverkningsberäkning vid taxering. Svenska skgsvårdsföreningens tidskr. s. Stckhm. RMELL, L.-G., Växttidsundersökningar å ta ch gran. - Medd. fr. Stat. skgsförs.-anst. 22. Stckhm. W ALLEN, A., Om temperaturens ch nederbördens inverkan på granens ch taens höjd- OCh radietiväxt å Stamnäs krnpark {. - Skgshögskans festskrift 1917, Stckhm. vviksten, Å., Metdik vid mätning av årsringens vårved ch höstved. - Medd. fr. Stat. skgsförs.-anst. 34 Stckhm. Statens metergisk-hydrgrafiska anstats årsbk Stckhm 1946.