MYKORRHIZANS UTBILDNING OCH FRE== KVENS HOS SKOGSTRÄD PÅ ASKGÖDS== LADE OCH OGÖDSLADE DELAR AV DIKAD MYR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MYKORRHIZANS UTBILDNING OCH FRE== KVENS HOS SKOGSTRÄD PÅ ASKGÖDS== LADE OCH OGÖDSLADE DELAR AV DIKAD MYR"

Transkript

1 MYKORRHIZANS UTBILDNING OCH FRE== KVENS HOS SKOGSTRÄD PÅ ASKGÖDS== LADE OCH OGÖDSLADE DELAR AV DIKAD MYR DIE AUSBILDUNG UND FREQUENZ DER MYKORRHIZA IN MIT ASCHE GEDONGTEN UND UNGEDONGTEN TElLEN VON ENTW ASSERTEM MOOR AV ERIK BJöRKMAN MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HAFTE 32 N:r 7 Centraltr., Esselte Stckhlm I94I

2 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 32.HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N; 32 BULLETIN DE L'INSTITUT D'EXPERIMENT A TION FORESTIERE DE SUEDE N; 32 CENTRALTRYCKERIET, ESSELTE, STOCKHOLM 1941

3 REDAKTÖR: PROFESSOR HENRIK PETTERSON

4 INNEHÅLL: LANGLET, OLOF: Om utvecklingen av granar ur frö efter självbefruktning ch efter fri vindpllinering I Uber die Entwicklung vn teils nach kunstlicher Selbstbestäubung, teils nach freier Windbestäubung entstandenen Fichten..., I BJöRKMAN, ERIK: Om mykrrhizans utbildning hös tall- Och granplantr, dlade i näringsrika jrdar vid lika kvävetillförsel ch ljustillgång Mycrrhiza in Pine and Spruce Seedlings gtwn under varied Radiatin Intensities in rich Sils with r withut Nitrate added NÄsLUND, MANFRED: En ny metd för bältesbreddens uttagande vid linjetaxering A New Methd fr Determining f the Strip-breadth in Line Surveying NÄsLUND, MANFRED: Funktiner ch tabeller för kubering av stående träd. Tall, gran ch björk i nrra Sverige Funktinen und Tabellen zur Kubierung stehender Bäume. Kiefer, Fichte und Bir k e in N rdschweden I 3 2 RMELL, LARs-GuNNAR: Kvistningsstudier å tall ch gran... I43 studies n Pruning in Pine and Spruce I 89 TIREN, LARs: Till frågan m hyggesmgnadens betydelse vid skgsdling I 95 Cntributian t the Discussin n the Imprtance f the Ripening f the Humus in clear-cut Areas prir t Reaffrestatin BjöRKMAN, ERIK: Mykrrhizans utbildning ch frekvens hs skgsträd på askgödslade ch gödslade delar av dikad myr Die Ansbildung und Frequenz der Mykrrhiza in mit Asche gediingten und ungediingten Teilen vn entwässertem Mr BuTOVITSCH, VIKTOR: studier_ över granbarkbrrens massförökning - i de av decemberstrmen 1931 härjade skgarna i nrra Uppland Studien iiber die Massenvermehrung vn Ips ~ypgraphus in den vm Dezembersturm 1931 heimgesuchten Wäldern vn Nrd-Uppland 347 LANGLET, OLOF: Kulturförsök med tysk gran av första ch andra generatinen I Kulturversuche mit deutscher Fichte 1. und 2. Generatin Redgörelse för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstalt under år 1939 (Bericht iiber die Tätigkeit der Frstlichen Versuchsanstalt Schwedens im J ahre 1 939; Reprt n the W rk f the Swedish Institute f Experimental Frestry in I 939) Allmän redgörelse av HENRIK PETTERSON... 38I I. skgsavdelningen (Frstliche Abteilung; Frestry Divisin) av HENRIK PETTERSON Sid.

5 IV II, Naturvetenskapliga avdelningen (Natnrwissenschaftliche Abteilung; Btanical-Gelgical Divisin) av CARL MALMSTRÖM 385 III. skgsentmlgiska avdelningen (Frstentmlgische Abteilung; Entmlgkal Divisin) av IvAR TRÄGÅRDH Redgörelse för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstalt under år (Bericht tiber die Tätigkeit der Frstlichen Versuchsanstalt Schwedens im Jahre 194; Reprt n the Wrk f the Swedish Institute f Experimental Frestry in l940) Allmän redgörelse av HENRIK PETTERSON I. skgsavdelningen (Frstliche Abteilnng; Frestry Divisin) av HENRIK PETTERSON II. Naturvetenskapliga avdelningen (Naturwissenschaftliche Abteilung; Btanical-Gelgical Divisin) av CARL MALMSTRÖM 393 III. skgsentmlgiska avdelningen (Frstentmlgische Abteilung; EntmlgicaJ Divisin) av IvAR TRÄGÅRDH

6 =====E= =R=I=K==B==J=Ö==R=K==M=A==N=====~ MYKORRHIZANS UTBILDNING OCH FREKVENS HOS SKOGSTRÄD P Å ASKGÖDSLADE OCH OGÖDSLADE DELAR A V DIKAD MYR. I MALMSTRÖMs avhandling (1935) över de intressanta gödslingsförsök med träaska, vilka på initiativ av framlidne jägmästare V. ÅqJND utförts på Södra ch Nrra Hällmyrarna vid Rbertstrs bruk i Västerbtten, ingår bl. a. en krt redgörelse för trädrötternas mykrrhizaförhållanden inm såväl de gödslade sm gödslade partierna av sagda myrar. Denna redgörelse var baserad på ett rtmaterial av mindre mfattning, sm insamlats av MALMSTRÖM hösten 1933 ch sm undersökts med hänsyn till förekmmande mykrrhizr ch pseudmykrrhizr av prf. ELIAS. MELIN. Ehuru MALMSTRÖMs redgörelse bidragit till att belysa sambandet mellan trädmykrrhizans utbildning på avdikade trvmarker ch där rådande näringsförhållanden, gör den dck icke anspråk på att vara annat än en rienterande redgörelse. Det har därför framstått sm ett önskemål, att vidare undersökningar skulle ägnas detta prblem, särskilt sm mykrrhizaförhållandena kmmit att intaga en icke betydlig plats i diskussinen rörande förutsättningarna för skgsväxt på trvmarker. Smmaren 1939 igångsattes fördenskull på initiativ av prf. CARL MALM STRÖM en kmpletterande ch mera mfattande undersökning av skgsträdens mykrrhizaförhållanden på Hällmyrarna, ch denna undersökning anförtrddes mig. Undersökningen fullföljdes smmaren 1940, ch jag vill nu i det följande lämna en redgörelse för de härvid vunna resultaten. * * * Genm de försök med tillförsel av träaska, sm utförts å de ursprungligen mycket näringsfattiga Hällmyrarna, har framgått att genm en dylik åtgärd skgsväxts-, markvegetatins- ch jrdmånsförhållandena i hög grad kunna I 9 Med del. fr/in Statens Skgiförsöksa,stalt. Häft. 32.

7 256 ERIK BJÖRKMAN förändras ch förbättras, men ckså att skgsträdens mykrrhizaförhållanden röna inverkan härav. Föreliggande undersökning avser att närmare belysa denna inverkan genm en jämförande granskning av mykrrhizans utbildningsfrmer ch frekvens inm de träaskegödslade ch gödslade partierna av Hällmyrarna. Innan jag övergår till denna redgörelse, vill jag dck i största krthet redgöra för Hällmyrarnas allmänna naturförhållanden (efter MALMSTRÖM I935) ch tillkmsten av de försöksytr, å vilka mykrrhizaförhållandena studerats. Hällmyrarnas naturförhållanden ch de där anlagda försöksyta rna. Södra ch Nrra Hällmyrarna är tvenne myrar, vilka ligga nära krönet av en låg bergås. Deras vattenmråden bli härigenm mycket små, varför myrarnas vattentillsktt huvudsakligen utgöres av den på ytan fallna nederbörden. Till följd härav ha dessa myrar blivit mycket näringsfattiga. Ursprungligen intgs myrarnas centralpartier till största delen av trädlösa tuvsäv- (Scirpus caespitsus) mssesamhällen ch kantpartierna mt. fastmarkerna av glest tallbevuxna rismssesamhällen. Hällmyrarna skgsdikades år I9IO, varvid talrika ch ganska kraftiga diken upptgs. Denna dikning resulterade emellertid ej i någn förbättring av skgsväxtbetingelserna, utan myrarna låg alltjämt trädlösa eller nästan trädlösa. Däremt förändrades genm denna dikning tuvsävmssesamhällena någt. Vitmssrna började i str mfattning försvinna, tuvsäven gick tillbaka ch i stället fick det låga riset rsling (Andrmeda pliflia), sm före dikningen spelat en ganska underrdnad rll i tuvsävmssarna, ökad utbredning. Tuvsävmssesamhällena överging härigenm i str mfattning i en vegetatinstyp, sm kan benämnas rsling-samhälle. Någn nämnvärd förändring av rismssesamhällena förekm däremt ej. Det var på grund av Hällmyrarnas näringsfattigdm ch den efter dikningen uteblivna skgsväxtreaktinen, sm jägmästare ÅLUND utvalde Hällmyrarna sm försöksmråde för gödsling med träaska för att därigenm få en uppfattning m näringsförhållandenas betydelse för trvmarkers skgsprduktiva förmåga. Han utlade sålunda år I9I8 på Södra Hällmyren en försöksyta på c:a 0,3 ha. Denna yta ligger nära myrens mitt inm ett ursprungligen tuvsävmsseintaget parti, där vegetatinen efter I9IO års dikning övergått i rslingsamhälle. Ytan gödslades med en askkvantitet av ungefär I tn eller kg/ha. Några ytterligare åtgärder vidtgas ej på denna yta. Åtta år senare eller år I926 utlade jägmästare ÅLUND enförsöksyta på,r6

8 MYKORRHIZA PÅ GöDSLAD OCH OGöDSLAD MYR 257 Fig. r. Ft O. l,anglet]uni Björnmassrik björkskg från Södra Hällmyrens träaskegödslade försöksyta. Plytrichum-reicher Birkenwald vn der mit Hlzasche gediingten Versuchsfläche auf Södra Hällmyren. ha inm Nrra Hällmyrens centralparti, där vegetatinstypen var av i huvudsak samma beskaffenhet sm på Södra Hällmyren. Denna yta gödslades med den stra kvantiteten av 2 tn träaska, d. v. s. I2 500 kg/ha. Sm jämförelsemråden till de askgödslade ytrna hade han partierna närmast mkring dessa ytr, vilka partier vr av identiskt samma typ sm de gödslade ytrna före gödslingen. Året efter gödslingen infunn sig på de askgödslade ytrna Chamaenerium angustiflium ch mssrna Marchantia plymrpha ch Ceratdn purpureus i str myckenhet. I denna vegetatin inkm sedan björk, vilken utvecklades mycket väl ch hastigt ch i viss utsträckning även gran ch tall samt en del nya gräs, örter ch mssr. Chamaeneri~tm ch Marchantia ha sedermera

9 258 ERIK BJöRKMAN Fig. z. Ft E. BJÖRKMAN aug Utsikt över Nrra Hällmyren. I förgrunden gödslat parti med vegetatin av typen >>Andrmeda-samhälle>>, i bakgrunden till vänster den träaskegödslade försöksytan med tät ch växtlig ungskg av björk, tall ch gran. Ansblick auf Nrra Hällmyren. lm Vrdergrund ungediingte Partie mit Vegetatin vm Typ >)Andrmeda-Gesellschafb, im Hintergrund links die mit Hlzasche gediingte Versuchsfläche mit dichtern nnd wiichsigem Jungbestand vn Birke, Kiefer und Fichte. gått starkt tillbaka. På den askgödslade försöksytan på Södra Hällmyren träffas nu i mycket str mfattning björnmassrika björksamhällen med underväxt av gran ch tall (fig. r) samt på mtsvarande försöksyta på Nrra Hällmyren företrädesvis tätt björkbevuxna tuvtåtel- (Deschampsia caespitsa) ch Calamagrstis purpurea-samhällen, i vilka tvenne senare samhällen man även finner ett icke betydligt inslag av vissa andra gräs samt en del örter ch viden. De askgödslade ytrna skilja sig därför numera i vegetatinshänseende skarpt från angränsande, gödslade delar av myrarna, vilka frtfarande till allra största delen ligga trädlösa ch intagna av rsling-(andrmeda)samhällen eller tuvsävmsse i övergång till rsling-samhälle (fig. 2). Skillnaderna mellan de askgödslade ytrna ch de gödslade partierna göra sig dck för närvarande gällande icke endast i flristiskt ch skgligt hänseende, utan även med hänsyn till markförhållandena (se MALMSTRÖM I935 ch tab. r.), ehuru dessa senare skillnader- särskilt vad beträffar Södra Hällmyreni vissa avseenden med åren avtagit. I. Stra skillnader föreligga i regel mellan de askgödslade ch gödslade mrådena med hänsyn till markens struktur ch förmultningsförhållanden. Dessa skillnader gälla dck endast de allra översta markskikten (-r cm under markytan). Inm Södra Hällmyrens askgödslade, av björn-

10 MYKORRHIZA PÅ GöD:SLAD OCH OGöDSLAD MYR 259 mssrika björkskgar intagna delar är trven närmast markytan råhumusartad, ch inm de delar av Nrra Hällmyrens askgödslade yta, vilka intagas av trädbevuxna, gräsrika samhällen, är mtsvarande markskiktsbildningar mer eller mindre mullartade. Däremt karakteriseras de gödslade mrådena alltjämt ända upp mt markytan av en tämligen differentierad trvstruktur. 2. Inm Nrra Hällmyren finner man stra skillnader i reaktinstalen. På dess försöksyta ligga reaktinstalen ftast mkring PH 6 (men gå icke sällan över PH 7). Detta gäller dck endast för det översta markskiktet. PH-värdena sjunka nämligen snabbt mt djupet, ch redan på ett djup av 2 dm under markytan möta PH-värden, sm icke nämnvärt avvika från dem, sm träffas på samma nivå inm myrens gödslade delar. Inm de gödslade mrådena ligga PH-värdena mkring 4 A Södra Hällmyren är skillnaderna i reaktinstalen mellan de gödslade ch gödslade mrådena små eller inga. De ligga genmsnittligt ml>ring 4~ 3 På Nrra Hällmyren förefinnas alltjämt tydliga skillnader mellan de gödslade ch gödslade delarna beträffande halten av viktigare mineralämnen. Däremt är skillnaderna i detta hänseende mellan mtsvarande delar av Södra Hällmyren numera ganska betydliga. - Av de mineralämnen, sm visa den mest påfallande ökningen inm de askgödslade mrådena, är kalken det främsta. Detta är ckså ganska naturligt, då kalk utgör nästan hälften av träaskans innehåll. 4 Några större skillnader i kvävetillgången mellan Hällmyrarnas gödslade (nu skgsprduktiva) ch gödslade (ännu kala), av tuvsävmsse-samhällen ursprungligen intagna partier trde däremt ej förefinnas. Detta har framgått vid undersökning av nitrat- ch ammniakhalten hs trvprv från sagda partier, dels strax efter prvens insamling ch dels efter desammas lagring under 3 månader. - Se emellertid diskussinen å sid Hällmyrarnas mykrrhizaförhållanden. Typindelning. Vid beskrivningen av mykrrhizaförhållandena på Hällmyrarna kmmer nedanstående typindelning att följas, vilken är densamma sm MELINs av år I927 (jfr även BJÖRKMAN I940, sid. 30). Mykrrhiza A: Denna mykrrhizatyp är hs tall grenad eller diktmiskt förgrenad (= gaffelgrenad) samt hs gran ch björk enkel eller mnpdialt ( = trädlikt) förgrenad (se fig. 4-II ch I5-I7) Färgen växlar mellan gråvitt ch mörkbrunt, delvis berende på vilka svampar, sm ingå i mykrrhizan. Mantelns tjcklek varierar vanligen mellan I0-25 p,. Hyfsträngar (d. v. s. täta samlingar av hyfer) saknas utm i vissa speciella fall (se fig. IO, II ch I6).

11 Tab. r. Kemiska analyser av trvprv tagna ned tiii ett djup av 10 cm under markytan, fi:'an askgödslade ch gödslade delar av Södra ch Nrra 'Hällmyrarna. Chemische Analysen vn r cm tiefen Trfprben aus der beren Bdenschicht vn mit Asche gediingten und nicht gediingten Teilen vn Södra und Nrra Hällmyren. "'"' ~ ""' t~ j il< P-<2 Vegetatinstyp ch belägenhet Vegetatinstyp und I, ag e iil _., ",g' "" en " 'd 0/) :... b.o-'" ~ l.g)'"'" : Q) b~ i bo"-p!=l.~ l.-r: ~ ~.;g~ l. il< ",;, ~ H: el U).~'O :;:1 "d t~~ ' j... il< l ~0,]2 z 'd cd ~--;...,::l " " l (enligt MALMSTRÖM 1935) Södra H ättmyren: Tuvsäv-(Scirpus caespitsus)msse med tuvdun (Eriphrum vaginatum) (95: 35).... Tuvsäv-(Scirpus caespitsus)msse i övergång till rsling-(andrmeda)samhälle (148: 35)... M linia cerulea-samhälle (43: 58) Vall av uppkastad dikesjrd (rrs: 27) Skgsväxt Wuchsverhältnisse saknas svag svag svag Björnmassrik björkskg (Sg: 83)1 gd d: d: (7: 65) gd Nrra Hällmyren: Rsling-(A ndrmeda )samhälle (r3: 6s).... saknas Rsling-(A ndrmeda) samhälle (r2: 30).... saknas Organiska ämnen, bestämda s::~~~:::-~ 1 l Kalk (CaO) Fsfr-, Kväve Kali l syra (Nttl (K20) (PPs) als% %.1%1% Gliihverlust -----:c-'-:--,--'-:-::::--:--'--:-- Analyser utförda enl. HJERTSTEDT 1938 % Analysen nach HJERTSTEDT r938 94, ,3 97,2 g, s 92,5 95,2 96,5 0, I 5 0,12 0,30 0,34 0,58 O,++ 0,40 0,47 0,03 0,04 0,02, t 0,02 0,02 0,02 0,03,6, g, s 0,03,6,6 0,03 0,03, 1 8 2,22 2,45 2, IO I, 2 I 1,95 2,27 I,7 I, 79 Urspr. halt av ammniakch nitratkväve Urspr. Gehalt an Ammniakund Nitratstickstff Bildat ammniak- ch nitratkväve under 3mån. lagring Geblldeter Ammniak- und PH enl. BIILMANNS kinhydrnmetd nach BnLMANNS Kinhydrnmethde Nitratstic:kstff l--~-- während 3-mnatlicher efter =':---c=c-c-,--.,--:.---:,~:r,c::a~gc::e==ru=n='g"--=-= 1 ur- lagring NH3-N1 N03-N1NH3-N1 N03-N spr. nach der mgfkg mg/kg mgfkg mg/kg I,agerung l l l l l Björkbevuxet Deschampsia caespitsa-samhälle (75: 6)..., gd Björkbevuxet Galamagrasfis pur 88,3 2,69 O,IO I, ,8 6,... Q) b.() v U).-t t:l :;:l 'd~ ~..., ' j., " purea-samhälle (r: 55)... / gd g,+ l I, I I, r6 1,75 l 49 II ~.(:) il< en Tallbevuxen ljungmssetuva l l ~ (S: 6z)... täml. gd 97.5 l 0,49,8 0,05 I,8 l l l 5,8 5, l 3,8 4, I Erklärungen: Spalte r: Björnmassrik björkskg = Plytrichum-reicher Birkenwald; tuvsävmsse med tuvdun = Scirpus caespitsus-mr mit Eriphrum vaginatum; tuvsävmsse i övergång till Andrmeda-samhälle = Scirp<ts caespitsus-mr iibergehend in Andrmeda-Gesellschaft; vall av uppkastad dikesjrd =Wall vn aufgewrfener Grabenerde; björkbevuxet Deschampsia caespitsa-samhälle = Deschamps ia caespitsa-gesellschaft mit dichtern Birkenwuchs; tallbevuxen ljungnwssetuva = Calluna-Mr mit spärlichem Kiefernwuchs; Spalt e 2: gd= gut; saknae = fehlt; svag= schwach; tämjigen gd= ziemlich gut. 54 I Sr rs 12 r6 6 rg6 r II4 94 6g 21 4, I l 3.6 4, , , I 3, I N 0'1 t7j :::0 H ~ t:o '-< O: :::0 ~ ~ > z

12 MYKORRHIZA P Å GöDSLAD OCH OGöDSLAD MYR 261 Mykrrhiza B. Denna karakteriseras av att verklig mykrrhizastruktur. (av samma slag sm hs mykrrhiza A) endast förekmmer i krtrtens spets ch att övriga delar av krtrten ha pseudmykrrhizastruktur. - I denna undersökning behandlas B-mykrrhizan tillsammans med A-mykrrhizan. Mykrrhiza C. Denna mykrrhizatyp, vilken vanligen kallas»knölmykrrhiza>>, består i regel av krta, sammanvuxna krtrtförgreningar. Manteln är tjck, ftast gulgrå ch från densamma utstråla i regel talrika hyfsträngar. Någn gång kan denna mykrrhizatyp vara enkel, men skiljes då från en enkel A-mykrrhiza genm sin tjcka, >>luddiga>>, vanligen gulgrå hyfmantel C-mykrrhizan förekmmer så vitt man vet endast hs tall ch är enligt MELIN (1923) bildad av Bletus-arter. Mykrrhiza D. Uppträder antingen i en typ med tunna hyfer, vilka bilda en extra mantel utanpå en A-mykrrhiza (typ Da, knstituerad av M. R. atrvirens) eller i en typ med grövre, svartbruna hyfer, sm rikligt utstråla från krtrtens yta (typ Dn, knstituerad av M. R. nigrstrigsum, enligt HATCH 1934). Färgen är brunsvart till rent svart. Enligt LIHNELL (1939) är M. R. nigrstrigsum med str sannlikhet identiskt med myceliet till den i skgsjrdar fta förekmmande, sklertiebildande svampen Cenccc~tm granifrme. Denna typindelning, vilken ursprungligen var uppställd för att särskilja lika mykrrhizatyper hs tall (ch gran), är emellertid även användbar för karakterisering av björkens mykrrhiza. En hs björk på Hällmyrarna förekmmande mykrrhizafrm är dck svår att hänföra till någn av de van anförda typerna. Detta gäller en ftast i stra samlingar förekmmande mykrrhiza (se fig. IO ch n}, sm består av långsträckta krtrtförgreningar av mnpdial typ, vilka i fullt utbildat tillstånd är tätt vindlade m varandra, så att hela bildningen liknar ett nystan av regelbunden frm. Denna mykrrhiza har vitgrå hyfmantel ch kraftiga hyfsträngar. Av utseendet att döma kunde man möjligen kalla denna mykrrhizafrm en C-mykrrhiza, men då den har samma anatmiska byggnad sm en typisk A-mykrrhiza bör den räknas såsm en sådan. Det trde ckså vara denna mykrrhizafrm, sm MELIN i MALMSTRÖM (1935) kallar >>A-mykrrhiza av avvikande typ>>. Rtmaterialets insamling ch bearbetning. Insamling av material för rtanalys har endast gjrts från träd ch plantr, sm vuxit på för resp. vegetatins- eller marktyp karakteristisk lkal ch är att beteckna såsm representativa för denna. För varje planta, sm blivit föremål för undersökning, ha bservatiner gjrts över plantans tillstånd, höjd, förgrening, barrens ch årsskttens längd,

13 262 ERIK BJöRKM:AN rtsystemets utveckling <:;h mykrrhizaförhållanden. Vidare antecknades det viktigaste m ljus-, markstruktur:- ch fuktighetsförhållandena å. de platser, där plantrna växte. Sistnämnda faktrer spela nämligen en betydande rll icke endast för plantans utveckling utan även för mykrrhizans utbildning. Insamlingen av rtmaterial företgs i juli ch förra hälften av augusti 1939 samt i augusti Upptagningen av ett träds eller en plantas hela rtsystem i skadat ~kick är ett mycket tidsödande arbete, varför ett mycket strt material icke ansetts möjligt att insamla. Inm varje lkal, sm blivit föremål för undersökning, har dck, där så varit möjligt, a v var j e trädslag insamlats minst.ett s-tal plantr eller ungträd, jämnt fördelade på lika åldrar. Endast skadade (eller beträffande björken i möjligaste mån skadade) rtsystem ha blivit före;mål för analys.. Vid beräkningen av mykrrhizans frekvens har materialet uppdelats i åldersgrupper (2-5, 6-r, rr-15 ch r6-z år1). Det har nämligen visat sig, att - åtminstne å gödslade myrpartier- mykrrhizafrekvensen <;JCh mykrrhizautbildningen kan vara högst lika alltefter trädplantrnas ålder. Mykrrhizans frekvens har bestämts genm räkning av antalet förekmmande försvampade krtrtspetsar. I de fall den försvampade krtrten är förgrenad ch bildar flera spetsar, har varje spets räknats för sig (jfr HATCH 1937, sid. 74). Att räkningen utförts på detta sätt ch icke efter antalet försvampade krtrötter, sm tidigare gjrts, berr på att i synnerhet hs träd ch äldre plantr krtrötterna fta är upprepat förgrenade ch härigenm bilda så att säga stra >>klungn> av mykrrhizr. En dylik >>klunga>> är genm sin strlek icke jämförlig med en grenad försvampad krtrt, m man ser på mykrrhizabildningens kvantitativa mfattning. I de fall krtrtförgreningen är mycket riklig, kan det emellertid stöta på stra svårigheter, ja stundm vara möjligt, att exakt uppskatta antalet försvampade krtrtspetsar, såsm hs nyss mtalade rikligt förgrenade A-mykrrhiza med hyfsträngar hs björk (se fig. r ch rr). Dessa svårigheter göra sig dck nästan enbart gällande vid undersökning av rötter från träd ch äldre plantr. -Bestämningen av frekvensen av mykrrhizr av C-typ har även utförts på nu beskrivet sätt, ehuru de erhållna värdena i detta fall bli mycket apprximativa till följd av att krtrtförgreningarna är krta ch fta icke särskilt tydliga. Granskningen ch bearbetningen av rtmaterialet har skett dels medelbart efter dess insamling, dels efter materialets knservering i sprit eller KARPETSCHENKO-NAWASCHINS fixeringslösning. Rötterna ha granskats under 1 Ettårsplantr ha icke medtagits främst av den anledningen, att mykrrhizan hs dessa vid tiden för materialinsamlingen ännu icke hunnit fullt utbildas.

14 MYKORRHIZA P Å GöDSLAD OCH OGöDSLAD MYR.263 pr.eparerlupp vid 10 a 15 ggr förstring. I ch för anatmisk undersökning av vissa krtrötter ch bestämning av deras typ har ett strt antal mikrskpis~a preparat förfärdigats. Dessa hava färgats med rseillin BB ch anilinblått. Södra Hällmyren. Sm redan nämnts intages Södra Hällmyrens askgödslade yta numera till största delen av ett väl slutet björkbestånd. Detta har medfört att trädplantr ch annan underväxt fta få tillräckligt med ljus ch därför är m. l. m. undertryckta ch försvagade (se fig. 3). Rtsystemen hs på denna yta förekmmande trädslag är i regel väl utvecklade, men i jämförelse med rtsystemen hs träd ch plantr inm gödslade jämförelsepartier icke särskilt vitt förgrenade (se MALMSTRÖM 1935, sid. 631). Mykrrhizabildningen är hs alla trädslag relativt gd. Mykrrhizrna sitta vanligen nära markytan ch är i synnerhet hs tall ch äldre björk fta samlade i täta grupper. Markytan på Södra Hällmyrens askgödslade yta är småtuvig till följd av str förekmst av avdöda ch nu i str mfattning av björnmssa m. l. m. övervuxna tuvsäv- ch tuvdunt1,1vr. Dessa tuvr är någt trrare än sänkrna mellan dem. I regel syne3 mykrrhizan vara bättre utbildad hs plantr, sm växa på tuvr än i sänkr, men några större skillnader föreligga dck härvidlag ej. För övrigt utbreder sig en tuvplantas rtsystem i allmänhet även utanför tuvan. Vid undersökning av mykrrhizaförhållandena å denna yta ha följande resultat vunnits (se ck tab. 2, vilken lämnar siffermässiga uttryck för frekvensför hållandena). Tall: Krtrötterna är i str mfattning mbildade till mykrrhizr av A ch B-typ. Detta gäller även långrötterna, sm i spetsarna fta är infekterade av mykrrhizasvampar. Fig. 4 visar den allmännast förekmmande utbildningsfrmen av A-mykrrhiza. Denna är grenad eller gaffelgrenad samt försedd med en ft tjck, jämn (alltså utan, för bltta ögat synliga, utstrålande hyfer) mantel. Färgen är vanligen ljusbrun. Denna frm av A-mykrrhiza kännetecknas vidare i anatmiskt hänseende av ett väl utbildat Hartigs nätverk, sm är tunnast närmast centralcylindern; intracellulär infektin har ej iakttagits. Fig. 5 visar en annan likaledes fta förekmmande A-mykrrhiza-frm. Den skiljer sig från föregående genm kraftigare förgrening samt tjckare ch mörkare mantel (utm i spetsarna, där manteln vanligen är ljust gråbrun). - Utm nämnda mykrrhizatyper förekmma även C- ch D- mykrrhizr, men endast ytterst sparsamt (se tab. 2). Vidare är ett mycket strt antal krtrötter (40 a s %) mbildade till pseudmykrrhizr. Dessa är av gängse typ med här ch var uppträdande fina (c:a I {t tjcka) intracellulära hyfer. Rthår saknas helt eller nästan helt. Gran: Mykrrhizr av A- ch B-typ förekmma rikligt. A-mykrrhizrna överensstämma i anatmiskt hänseende med den i fig. 4 avbildade frmen, ehuru

15 264 ERIK BJöRKMAN T ab. z. Olika krtrttyper ch deras frekvens (uttryckt i %) hs tall, gran ch, björk i lika Verschiedene Kurzwurzeltypen und ihre Frequenz (ausgedriickt in %) bei Kiefer, Fichte und Birke vn ver Frekvensen av lika krtrttyper hänför sig till antalet försvampade krtrt spe t sar (>>mycrrhizal pints1>, n = antalet undersökta Die Frequenz der verschiedenen Kurzwurzeltypen bezieht sich auf die Zahl der ve r pil z te u K ur z w u r z els pi t z en (»mycrrhizal pints n = Anzahl vn un~ersuchte~ Krtrttyp.... Mykrrhiza A Mykrrhiza B Mykrrhiza C Kurzwurzeltyp : Plantrnas eller trädens ålder, år rOIII-I rlr. r-151i r1II-I51r6-2 j Pflanzen- bezw. Baumalter, Jahre 1.!l Södra Hällmyren: l Tuvsäv-(Scirpus caespitsus)msse med tuvdun (Eriphrum vaginatum) Tall I Tuvsäv-(Scirpus caespitsus)msse i över- gång till rsling-(a n drmeda)samhälle Tall r6 Gran Björk...,!2 Vallar av uppkastad dikesjrd Tall.... S2 Gran Björk...,.. 62 Malinia cerulea-samhälle Tall...,.... Gran...,...!2.Björk...,. l Björnmassrik björkskg ui '".2l ;g.:!l gr_ Tall..., !<im""'" G ran ;;j. (5~'< Björk Mt: '"t:l Nrra Hällmyren: Rsling-(A ndrmeda) samhälle Tall...,,... II Björk...,... 5 Vallar av uppkastad dikesjrd Tall..., Gran... 6 Björk ~ l Tallbevuxna ljungmst 2 setuvar 1 il~ Tall , Il< Deschampsia caespitsa- ~.2l l. Calamagrstis pur- :;3 _ purea-samhällen ~~ 'l3 Tall.., ~ l Gran ""' Björk...,.,,.,. 22!2 8 lo 7 14! r IO 7 7 7!2! fl 17 Erklärungen: Tall = Kiefer; gran = Fichte; björk = Birke; björnmassrik björkskg = Plytrichum-reicher övergång till rs!ing-(andrmeda)samhälle = Scirpus caespitsus-mr iibergehend in Andrmeda-Gesellschaft; Mr mit spärlichem Kiefernwuchs IJ II 5 lo 9 12 I l4 IO 8 IO!2 II r8 II IO I2 5 IJ II II I6 II IJ I6 r r6 I2 r lo r6 r8 II ' 7 9!2 II IJ r6 II IO II IO 6! I I I I + 2 I I

16 MYKORRHIZA P A GöDSLAD OCH OGöDSLAD MYR 265 ':åldersklasser inm askgödslade ch gödslade delar av Södra ch Nrra Hällmyrarna. :schiedenen Altersklassen in mit Asche gediingten und nicht gediingten Teilen vn Södr:a und NrraHällmyren. HATCH 1937) ch ej till antalet krtrötter i ch för sig (se vidare sid. z6z); +betecknar förekmst mindre än r %; plantr eller träd. HATCJ:i 1937) und nicht auf die Zahl der KUrzwurzeln (s. ferner S. 262); + bezeichnet Vrkmmen weniger als I%; :Pflanz;en der Bäitmen. Mykrrhiza Da Mykrrhiza Dn Pseudm y krrhiza n i grupperna n in den Gruppen r III z r III-I+6-z z-sl6-riii-rslr6-z r III z I I I I + ~ 2 I ss S lo 5 2 I S r + I 2 I I 79 Sr Sz S6 5 lo S Sr ss lo 5 + I s JO 5 I S I I lo 10 + I I 2 + I Sr 5 lo S ss I I lo IO '+ I I - + I I ID I + I + + Sr ss ss S ss 92 S9 - lo 20 lo rs 37 6s - 20! 20 lo ID I s lo - - I z6 - - I I ss Birkenwald; tuvsävmsse med tuvdun = Scirpus caespitsus-mr mit Eriphrum vaginatum; tuvsävmsse i vallar av uppkastad dikesjrd = Wälle vn aufgewrfener Grabenerde; tallbevuxna ljungmssetuv<?r =Ca/luna-

17 266 ERIK BJöRKMAN Fig. 3 Tallplanta från träaskegödslade försöksytan på Södra Hällmyren. På grund av ljusbrist, sm uppstått till följd av beståndets stra slutenhet, är plantan någt undertryckt ch försvagad. Plantans höjd är 46 cm ch ålder 14 år. Kiefernpflanze vn der mit Hlzasche gedtingten Versuchsfläche auf Södra Hällmyren. Inflge des durch dichten Schluss des Bestandes bedingten I,ichtmangels ist die Pflanze etwas unterdriickt und geschwächt. Höhe der Pflanze 46 cm und Alter r4 Jahre. förgreningen är lika, men man finner även andra frmer (se fig. 6 ch 7). Fig. 6 visar en i regel grenad Acmykrrhiza, sm har en ytterst tunn (s-r!j) hyfmantel, från vilken hyfer rikligt utstråla. Ett tydligt men tunt interceilulärt nätverk finnes alltid utbildat. Fig. 7 visar en väl utvecklad A-mykrrhiza, vilken är mycket allmän på rötter, sm utbreda sig i sänkr, där trven är väl förmultnad ch täckes av trra björklöv. Denna mykrrhizafrm har en z-30 fl tjck,

18 MYKORRHIZA P Å GöDSLAD OCH OGöDSLAD MYR 267 Fig. 4 Ogrenade ch enkelt gaffelgrenade mykrrhizr av A-Typ med ljusbrun hyfmantel 10 x r. Hs tall å Södra Hällmyrens askgödslade försöksyta. Unverzweigte und einfach gegabelte Mykrrhizen vm A-Typ mit hellbraunem Hyphen... mantel. Ix 1. An Kiefer vn aschengediingter Versuchsfläche auf Södra Hällmyren. Fig. 5 Tämligen rikt förgrenade mykrrhizr av A-typ med mörkbrun mantel (utm i spetsarna, där manteln är ljust gråbrun). 10 x r. Hs tall å Södra Hällmyrens askgödslade försöksyta. Ziemlich reich verzweigte lliykrrhizen vm A-Typ mit dunkelbraunem Mantel ( ansser an den Spitzen, w der Mantel hellgranbrann ist). t X I. An Kiefer vn aschengediingter Versuchsfläche auf Södra Hällmyren.

19 268 ERIK BJöRKMAN Fig. 6. Ogrenade A-mykrrhizr med tunn (5-r p,) hyfmantel, från vilken hyfer rikligt utstråla. r X I. Hs gran å Södra Hällmyrens askgödslade försöksyta. Unverzweigte A-Mykrrhizen mit dunnem (5-10 p) Hyphenmantel, vn dem die Hyphen reichlich ausstrahlen. r x I. An F ich te vn aschengediingter Versuchsfläche auf Södra Hällmyren. Fig. 7 Rikt förgrenade A-mykrrhizr med gråbrun mantel. r x I. Hs gran å Södra Hällmyrens askgödslade försöksyta. Reich verzweigte A-Mykrrhizen mit graubraunem Hyphenmantel. IOX I. An Fichte vn aschengediingter Versuchsfläche auf Södra Hällmyren.

20 MYKORRHIZA P Å GöDSLAD OCH OGöDSLAD MYR 269 Fig. 8. Förgrenade mykrrhizr av A-typ med p, tjck, gulbrun hyfmantel 10 X I. Hs b j ör k å Södra Hällmyrens askgödslade försöksyta. V~rzweigte Mykrrhizen vm A-Typ mit p, starkem, gelbbraunem Hyphenmantel. 10 x 1. An Birke vn aschengediingter Versuchsfläche auf Södra Hällmyren. Jamn, gråbrun mantel. Det Hartigska nätverket är väl utbildat. - Utm nu nämnda frmer av A-mykrrhiza förekmmer ytterligare en, ehuru tämligen sällsynt. Denna A-mykrrhizafrm, vilken finnes avbildad sm fig. 40 i BJÖRK MAN 1937, är vanligen långsträckt ch endast betydligt förgrenad. Dess hyfmantel är av växlande tjcklek (5-20 fl), gråvit samt försedd med hyfsträngar. Liksm fallet är hs tallen, är hs granen en betydande prcent (35-45 %) av krtrötterna mbildade till pseudmykrrhizr. Dessa är alltid grenade. B j ör k: A- ch B-mykrrhizr förekmma rikligt ch i flera lika utbildningsfrmer. Allmännaste frmen (se fig. 8) är gulbrun ch har en fl tjck hyfmantel, sm uppbygges av ett strcelligt pseudparenkym. Denna frm, vilken mörknar med åldern, trde nära ansluta sig till den av MELIN (1923) beskrivna björkmykrrhizan. Bägge är av ektendtrf karaktär, d. v. s. ha tydlig' såväl inter- sm intracellulär infektin. Av övriga mykrrhizafrmer av A- ch B-typ må särskilt nämnas de i figurerna 9 ch 10 återgivna. Den i fig. 9 återgivna mykrrhizafrmen påminner till utseendet mycket m den i fig. 7 avbildade A-mykrrhizan hs gran. Den uppträder framför allt på rötter, sm utbreda sig inm sänkr, vilka är täckta av multnande björklöv. Till sin byggnad överensstämmer denna mykrrhizafrm dck i allt väsentligt med den i fig. 8 återgivna. Manteln är sålunda tjck (20-30 fl) - Den i fig. 10 återgivna mykrrhizafrmen är mycket karakteristisk. Den är bildad av långsträckta gråvita krtrtför:.. greningar, sm vanligen är tätt vindlade m varandra ch från vilka grva hyfsträngar löpa ut i mgivningen. Denna mykrrhizafrm, vilken i anatmiskt hänseende nära överensstämmer med föregående frm, har även samma uppträdande i fältet sm denna. Den synes fta vara relativt krtlivad, ty överallt

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Virkskola. Förkortningar: ~ 1 ~

Virkskola. Förkortningar: ~ 1 ~ Virkskla Förkrtningar: lm luftmaska sm smygmaska fm fast maska hst halvstlpe st stlpe dst dubbelstlpe m muche fm mtag stlpe fr aviga fast maska med mtag runt stlpen från avigsidan v varv mb maskbåge, den

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedaggiska Mätningar PBMaE 0-05 Umeå universitet Prvtid PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Uppgift -9 Del II: Uppgift 0-5 Anvisningar Ttalt 0 minuter för del I ch II

Läs mer

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Examinationsregler i medieteknik

Examinationsregler i medieteknik Dnr: DFM 2012/101 Regeldkument Examinatinsregler i medieteknik Beslutat av Ämneskllegiet i medieteknik 2012-06-19 Gäller från 2012-08-27 Innehåll Examinatinsregler i medieteknik 3 1. Vanliga examinatinsfrmer

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Premium. I försäkringsbrevet, ersättningstabell,

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Oasmia Pharmaceutical AB (publ)

Oasmia Pharmaceutical AB (publ) Oasmia Pharmaceutical AB (publ) BOKSLUTSRAPPORT FÖR PERIODEN 2006-05-01-- 2007-04-30 Krt m bkslut för periden 2006-05-01 2007-04-30 Kncernens nettmsättning ökade till 22 387 (853) tkr. Resultat efter skatt

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Hierarkiernas död och nätverkens födelse

Hierarkiernas död och nätverkens födelse ~ :l.... > :ra...::.::: FRANCIS FUKUYAMA HAR TÄNKT TilliGN Hierarkiernas död ch nätverkens födelse Infrmatinsflödet ändrar förutsättningarna för att rganisera eknmi ch plitik. Auktritärt styre ch frmella

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010.

Delrapport inom projektet Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttans bestånd 2007-2010. Hur ser rdföranden på utvecklingen efter mbildningen? En uppföljning av bstadsrättsföreningar sm bildades 1999-2004 Delrapprt inm prjektet Ombildning av hyresrätter till bstadsrätter inm allmännyttans

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Exempel på hur Din tandvårdsförsäkring fungerar

Exempel på hur Din tandvårdsförsäkring fungerar 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING VÅRDA Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Vårda. I försäkringsbrevet, stabell, de

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

Montessoripedagogiken

Montessoripedagogiken Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA Denna förköpsinfrmatin innehåller en sammanfattning av de viktigaste villkren avseende Allras Tandvårdsförsäkring Skydda. I försäkringsbrevet,

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa.

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa. FINANSPOLICY 1. ALLMÄNT 1.1 Övergripande mål för finansverksamheten Kmmunens finansverksamhet skall bedrivas på ett effektivt ch säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

HÄRDPLASTER att arbeta på rätt sätt

HÄRDPLASTER att arbeta på rätt sätt HÄRDPLASTER att arbeta på rätt sätt Kemikalier sm hanteras fel kan skada s på lika sätt. Viss påverkan kmmer smygande medan andra märks direkt genm till exempel sår på huden, illamående eller huvudvärk.

Läs mer

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål OH-bilder till Martin Wallins föreläsning m rättskraft i tvistemål Dmens rättsverkningar En dm får flera lika rättsverkningar ch de inträder vid lika tidpunkter. Rättskraft Samma sak kan inte prövas engång

Läs mer

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...

Läs mer

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla www.prinfhbr.dk 130092 SE Sant eller falskt? Lastbilsdäck ch bränslebesparingar red ut begreppen en gang för alla Manufacture Française des Pneumatiques Michelin, 23 place des Carmes, 63000 Clermnt-Ferrand,

Läs mer

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Möjlighet att leva som andra ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning YTTRANDE 1 av 6 2009-01-20 Scialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva sm andra ny lag m stöd ch service till vissa persner med funktinsnedsättning För följande kapitel har Umeå inga invändningar

Läs mer

Laghantering i Equipe

Laghantering i Equipe Laghantering i Equipe för klubbar tillhörande Skånes Ridsprtförbund Eftersm distriktet autmatiskt vill betala ut lagstöd till arrangörerna är det viktigt att inrapprteringen av lagklasserna sker på ett

Läs mer

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET?

KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? SVENSK T!DSKRIFT KAN MAN KÖPA GRISEN I SÄCKEN PÅ INTERNET? MAGNUS NILSSON Tillgängligheten ökar, det blir billigare ch kunderna krnmer i högre utsträckning att styras av varumärken ch ställa högre krav

Läs mer

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi

Fakta. Naturvetenskap i Bumper Cars. NaturligtVis. Fysiklabbar på Powerland. Bumper Cars. http://naturligtvis.novia.fi Fysiklabbar på Pwerland Bumper Cars Bumper Cars är en str bilbana sm passar både stra ch små förare. Bilarna är försedda med bilbälten ch kan köras ensam eller parvis. Lättare kllisiner är tillåtna, men

Läs mer

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara

Läs mer

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014

Kommunrevisionen: granskning av generella IT-kontroller 2014 KMMUNLEDNINGSKNTRET Handläggare Ditz Catrin Nilssn Maria Datum 2015-02-03 Diarienummer KSN-2014-1679 Kmmunstyrelsen Kmmunrevisinen: granskning av generella IT-kntrller 2014 Förslag till beslut Kmmunstyrelsen

Läs mer

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion

OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN. Åtta kortfilmer för högstadiet Ämne: religion OM DET VAR DU ETISKA DILEMMAN Åtta krtfilmer för högstadiet Ämne: religin Prducerade av studenter i tv-prduktin på Stckhlms dramatiska högskla i samarbete med UR Prjektledare Anna Hylander, UR pedaggisk

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

ÄR DITT HEM ELSÄKERT?

ÄR DITT HEM ELSÄKERT? ÄR DITT HEM ELSÄKERT? Det här frmuläret hjälper dig att kntrllera hur elsäkert ditt hem är. Gå igenm punkterna i checklistan ch markera vad sm är bra ch vad sm behöver åtgärdas. ELCENTRALEN Elcentralen,

Läs mer

Vindbruksplan Kils kommun

Vindbruksplan Kils kommun Vindbruksplan Kils kmmun Henric Ernstsn Knsult Versin 1.10 Utställningshandling 2011-10-13 Sammanfattning Det ökade intresset för vindkraft i Sverige har medfört att Kils kmmun har beslutat m att ta fram

Läs mer

Accounting Update #36 December 2014

Accounting Update #36 December 2014 Kära läsare! När detta nummer publiceras är det ungefär en vecka kvar tills jul. Bråda tider. Bkslutstider. Vi ägnar därför den första artikeln till att guida er igenm vilka nyheter sm finns att beakta

Läs mer

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik

Bilaga 2 - Analyskapacitet och metodik Prmemria Datum: 2015-05-08 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM Bilaga 2 - Analyskapacitet ch metdik 1. Bakgrund Vattendirektivet (2013/51/Euratm [E-DVD]) fastställer att medlemsstaterna ska kntrllera

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc

G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktioner brand vid tillfälliga övernattningar.doc INSTRUKTIONER VID TILLFÄLLIG ÖVERNATTNING G:\FOREBYGG\Förläggning\Tillfällig övernattning\instruktiner brand vid tillfälliga övernattningar.dc Bakgrund När man bygger ett hus utfrmas brandskyddet utifrån

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

REKREATION OCH FRILUFTSLIV

REKREATION OCH FRILUFTSLIV REKREATION OCH FRILUFTSLIV All mark sm är tillgänglig enligt allemansrätten är intressant ur rekreatinssynpunkt. Friluftsliv innefattar utmhusaktiviteter av lika slag: långprmenader, bad, fiske, kantsprt,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 Södra Älvsbrgs Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag m brandfarliga ch explsiva varr SFS 2010:1011 Blanketten skickas till: Tranem kmmun Medbrgarservice ch prcesstöd 514 80 Tranem Anvisningar

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara?

När du och jag ber, hur ofta insisterar vi på att Gud ska svara? Christian Mölks Bibelkmmentarer Psalm 4 Psaltaren har ända sedan dess psalmer skrevs fungerat sm en mycket ppulär bönebk! Tack vare dess fta väldigt allmänt skrivna böner ch sånger har trende genm alla

Läs mer

Socialdepartementet 25 september 2014 Diarienummer S2014/5406/FST s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se

Socialdepartementet 25 september 2014 Diarienummer S2014/5406/FST s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Scialdepartementet 25 september 2014 Diarienummer S2014/5406/FST s.registratr@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Remissyttrande över betänkandet Privat införsel av alkhldrycker Tydligare regler

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

För kännedom. DnY... ~ 3USi\T\EDEPAR1EMENTET Registratorn. EKONOMISK BROTTSLIGHET - en informationsskrirt för fackliga företrädare

För kännedom. DnY... ~ 3USi\T\EDEPAR1EMENTET Registratorn. EKONOMISK BROTTSLIGHET - en informationsskrirt för fackliga företrädare För kännedm ~ 3USi\T\EDEPAR1EMENTET Registratrn \n k 84 I r ~ -' (\(1 \J-' DnY.... j EKONOMISK BROTTSLIGHET - en infrmatinsskrirt för fackliga företrädare KOMMISSIONEN MOT EKONOMISK BROTTSLIGHET Januari

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Att tänka på inför ekonomiredovisning Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i

Läs mer

Styrelsens ordförande, Staffan Ahlberg, öppnade årsstämman och hälsade aktieägarna välkomna.

Styrelsens ordförande, Staffan Ahlberg, öppnade årsstämman och hälsade aktieägarna välkomna. Prtkll fört vid årsstämma med aktieägarna i Pract IT Grup AB (publ), rg nr 556494-3446, den 5 april 2006 i Kista Närvarande: Enligt förteckning i Bilaga 1, med angivande av antal aktier ch röster för envar

Läs mer

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic

Barn och Fritidsprogrammet. Addisons Sjukdom. Projektarbete 2008/2009. Carina Dahlgren & Bente Einarsson Marjianovic Författare Klass Barn ch Fritidsprgrammet Sandra Anderssn BF3D Addisns Sjukdm Prjektarbete 2008/2009 Ämne PA1201 Handledare Carina Dahlgren & Bente Einarssn Marjianvic Sammanfattning Jag har skrivit m

Läs mer

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns

1. Handlingsplanen enligt bilaga b) godkänns I ~ landstinget II DAlARNA Häls- ch sjukvård Dalarna Psykiatri Utveckling BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2014-09-22 Sida 1 (2) Dnr LD 14/00893 Uppdnr 854 000300 2014-09-08 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR från möte i ARBETSGRUPPEN för den SOCIALA STANDARDEN,

MINNESANTECKNINGAR från möte i ARBETSGRUPPEN för den SOCIALA STANDARDEN, Uppsala 20100330 MINNESANTECKNINGAR från möte i ARBETSGRUPPEN för den SOCIALA STANDARDEN, Tisdagen den 30 mars 2010, kl 09.30 15.00 Närvarande: Alf Bergkvist Nrrskg, Daniel Frsberg StraEns Skg AB, Bernt

Läs mer

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel:

Uppföljning. Nej. Ibland ombeds du skriva ett eget svar. Det är då markerat med en skrivande hand:?, se exempel: Uppföljning Om du inte längre ger stöd/vård till din närstående var då vänlig att endast besvara frågrna 1 till 11. Vi skulle även uppskatta m du vill ta tillfället i akt ch skriva någn kmmentar på den

Läs mer