MYKORRHIZANS UTBILDNING OCH FRE== KVENS HOS SKOGSTRÄD PÅ ASKGÖDS== LADE OCH OGÖDSLADE DELAR AV DIKAD MYR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MYKORRHIZANS UTBILDNING OCH FRE== KVENS HOS SKOGSTRÄD PÅ ASKGÖDS== LADE OCH OGÖDSLADE DELAR AV DIKAD MYR"

Transkript

1 MYKORRHIZANS UTBILDNING OCH FRE== KVENS HOS SKOGSTRÄD PÅ ASKGÖDS== LADE OCH OGÖDSLADE DELAR AV DIKAD MYR DIE AUSBILDUNG UND FREQUENZ DER MYKORRHIZA IN MIT ASCHE GEDONGTEN UND UNGEDONGTEN TElLEN VON ENTW ASSERTEM MOOR AV ERIK BJöRKMAN MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HAFTE 32 N:r 7 Centraltr., Esselte Stckhlm I94I

2 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 32.HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N; 32 BULLETIN DE L'INSTITUT D'EXPERIMENT A TION FORESTIERE DE SUEDE N; 32 CENTRALTRYCKERIET, ESSELTE, STOCKHOLM 1941

3 REDAKTÖR: PROFESSOR HENRIK PETTERSON

4 INNEHÅLL: LANGLET, OLOF: Om utvecklingen av granar ur frö efter självbefruktning ch efter fri vindpllinering I Uber die Entwicklung vn teils nach kunstlicher Selbstbestäubung, teils nach freier Windbestäubung entstandenen Fichten..., I BJöRKMAN, ERIK: Om mykrrhizans utbildning hös tall- Och granplantr, dlade i näringsrika jrdar vid lika kvävetillförsel ch ljustillgång Mycrrhiza in Pine and Spruce Seedlings gtwn under varied Radiatin Intensities in rich Sils with r withut Nitrate added NÄsLUND, MANFRED: En ny metd för bältesbreddens uttagande vid linjetaxering A New Methd fr Determining f the Strip-breadth in Line Surveying NÄsLUND, MANFRED: Funktiner ch tabeller för kubering av stående träd. Tall, gran ch björk i nrra Sverige Funktinen und Tabellen zur Kubierung stehender Bäume. Kiefer, Fichte und Bir k e in N rdschweden I 3 2 RMELL, LARs-GuNNAR: Kvistningsstudier å tall ch gran... I43 studies n Pruning in Pine and Spruce I 89 TIREN, LARs: Till frågan m hyggesmgnadens betydelse vid skgsdling I 95 Cntributian t the Discussin n the Imprtance f the Ripening f the Humus in clear-cut Areas prir t Reaffrestatin BjöRKMAN, ERIK: Mykrrhizans utbildning ch frekvens hs skgsträd på askgödslade ch gödslade delar av dikad myr Die Ansbildung und Frequenz der Mykrrhiza in mit Asche gediingten und ungediingten Teilen vn entwässertem Mr BuTOVITSCH, VIKTOR: studier_ över granbarkbrrens massförökning - i de av decemberstrmen 1931 härjade skgarna i nrra Uppland Studien iiber die Massenvermehrung vn Ips ~ypgraphus in den vm Dezembersturm 1931 heimgesuchten Wäldern vn Nrd-Uppland 347 LANGLET, OLOF: Kulturförsök med tysk gran av första ch andra generatinen I Kulturversuche mit deutscher Fichte 1. und 2. Generatin Redgörelse för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstalt under år 1939 (Bericht iiber die Tätigkeit der Frstlichen Versuchsanstalt Schwedens im J ahre 1 939; Reprt n the W rk f the Swedish Institute f Experimental Frestry in I 939) Allmän redgörelse av HENRIK PETTERSON... 38I I. skgsavdelningen (Frstliche Abteilung; Frestry Divisin) av HENRIK PETTERSON Sid.

5 IV II, Naturvetenskapliga avdelningen (Natnrwissenschaftliche Abteilung; Btanical-Gelgical Divisin) av CARL MALMSTRÖM 385 III. skgsentmlgiska avdelningen (Frstentmlgische Abteilung; Entmlgkal Divisin) av IvAR TRÄGÅRDH Redgörelse för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstalt under år (Bericht tiber die Tätigkeit der Frstlichen Versuchsanstalt Schwedens im Jahre 194; Reprt n the Wrk f the Swedish Institute f Experimental Frestry in l940) Allmän redgörelse av HENRIK PETTERSON I. skgsavdelningen (Frstliche Abteilnng; Frestry Divisin) av HENRIK PETTERSON II. Naturvetenskapliga avdelningen (Naturwissenschaftliche Abteilung; Btanical-Gelgical Divisin) av CARL MALMSTRÖM 393 III. skgsentmlgiska avdelningen (Frstentmlgische Abteilung; EntmlgicaJ Divisin) av IvAR TRÄGÅRDH

6 =====E= =R=I=K==B==J=Ö==R=K==M=A==N=====~ MYKORRHIZANS UTBILDNING OCH FREKVENS HOS SKOGSTRÄD P Å ASKGÖDSLADE OCH OGÖDSLADE DELAR A V DIKAD MYR. I MALMSTRÖMs avhandling (1935) över de intressanta gödslingsförsök med träaska, vilka på initiativ av framlidne jägmästare V. ÅqJND utförts på Södra ch Nrra Hällmyrarna vid Rbertstrs bruk i Västerbtten, ingår bl. a. en krt redgörelse för trädrötternas mykrrhizaförhållanden inm såväl de gödslade sm gödslade partierna av sagda myrar. Denna redgörelse var baserad på ett rtmaterial av mindre mfattning, sm insamlats av MALMSTRÖM hösten 1933 ch sm undersökts med hänsyn till förekmmande mykrrhizr ch pseudmykrrhizr av prf. ELIAS. MELIN. Ehuru MALMSTRÖMs redgörelse bidragit till att belysa sambandet mellan trädmykrrhizans utbildning på avdikade trvmarker ch där rådande näringsförhållanden, gör den dck icke anspråk på att vara annat än en rienterande redgörelse. Det har därför framstått sm ett önskemål, att vidare undersökningar skulle ägnas detta prblem, särskilt sm mykrrhizaförhållandena kmmit att intaga en icke betydlig plats i diskussinen rörande förutsättningarna för skgsväxt på trvmarker. Smmaren 1939 igångsattes fördenskull på initiativ av prf. CARL MALM STRÖM en kmpletterande ch mera mfattande undersökning av skgsträdens mykrrhizaförhållanden på Hällmyrarna, ch denna undersökning anförtrddes mig. Undersökningen fullföljdes smmaren 1940, ch jag vill nu i det följande lämna en redgörelse för de härvid vunna resultaten. * * * Genm de försök med tillförsel av träaska, sm utförts å de ursprungligen mycket näringsfattiga Hällmyrarna, har framgått att genm en dylik åtgärd skgsväxts-, markvegetatins- ch jrdmånsförhållandena i hög grad kunna I 9 Med del. fr/in Statens Skgiförsöksa,stalt. Häft. 32.

7 256 ERIK BJÖRKMAN förändras ch förbättras, men ckså att skgsträdens mykrrhizaförhållanden röna inverkan härav. Föreliggande undersökning avser att närmare belysa denna inverkan genm en jämförande granskning av mykrrhizans utbildningsfrmer ch frekvens inm de träaskegödslade ch gödslade partierna av Hällmyrarna. Innan jag övergår till denna redgörelse, vill jag dck i största krthet redgöra för Hällmyrarnas allmänna naturförhållanden (efter MALMSTRÖM I935) ch tillkmsten av de försöksytr, å vilka mykrrhizaförhållandena studerats. Hällmyrarnas naturförhållanden ch de där anlagda försöksyta rna. Södra ch Nrra Hällmyrarna är tvenne myrar, vilka ligga nära krönet av en låg bergås. Deras vattenmråden bli härigenm mycket små, varför myrarnas vattentillsktt huvudsakligen utgöres av den på ytan fallna nederbörden. Till följd härav ha dessa myrar blivit mycket näringsfattiga. Ursprungligen intgs myrarnas centralpartier till största delen av trädlösa tuvsäv- (Scirpus caespitsus) mssesamhällen ch kantpartierna mt. fastmarkerna av glest tallbevuxna rismssesamhällen. Hällmyrarna skgsdikades år I9IO, varvid talrika ch ganska kraftiga diken upptgs. Denna dikning resulterade emellertid ej i någn förbättring av skgsväxtbetingelserna, utan myrarna låg alltjämt trädlösa eller nästan trädlösa. Däremt förändrades genm denna dikning tuvsävmssesamhällena någt. Vitmssrna började i str mfattning försvinna, tuvsäven gick tillbaka ch i stället fick det låga riset rsling (Andrmeda pliflia), sm före dikningen spelat en ganska underrdnad rll i tuvsävmssarna, ökad utbredning. Tuvsävmssesamhällena överging härigenm i str mfattning i en vegetatinstyp, sm kan benämnas rsling-samhälle. Någn nämnvärd förändring av rismssesamhällena förekm däremt ej. Det var på grund av Hällmyrarnas näringsfattigdm ch den efter dikningen uteblivna skgsväxtreaktinen, sm jägmästare ÅLUND utvalde Hällmyrarna sm försöksmråde för gödsling med träaska för att därigenm få en uppfattning m näringsförhållandenas betydelse för trvmarkers skgsprduktiva förmåga. Han utlade sålunda år I9I8 på Södra Hällmyren en försöksyta på c:a 0,3 ha. Denna yta ligger nära myrens mitt inm ett ursprungligen tuvsävmsseintaget parti, där vegetatinen efter I9IO års dikning övergått i rslingsamhälle. Ytan gödslades med en askkvantitet av ungefär I tn eller kg/ha. Några ytterligare åtgärder vidtgas ej på denna yta. Åtta år senare eller år I926 utlade jägmästare ÅLUND enförsöksyta på,r6

8 MYKORRHIZA PÅ GöDSLAD OCH OGöDSLAD MYR 257 Fig. r. Ft O. l,anglet]uni Björnmassrik björkskg från Södra Hällmyrens träaskegödslade försöksyta. Plytrichum-reicher Birkenwald vn der mit Hlzasche gediingten Versuchsfläche auf Södra Hällmyren. ha inm Nrra Hällmyrens centralparti, där vegetatinstypen var av i huvudsak samma beskaffenhet sm på Södra Hällmyren. Denna yta gödslades med den stra kvantiteten av 2 tn träaska, d. v. s. I2 500 kg/ha. Sm jämförelsemråden till de askgödslade ytrna hade han partierna närmast mkring dessa ytr, vilka partier vr av identiskt samma typ sm de gödslade ytrna före gödslingen. Året efter gödslingen infunn sig på de askgödslade ytrna Chamaenerium angustiflium ch mssrna Marchantia plymrpha ch Ceratdn purpureus i str myckenhet. I denna vegetatin inkm sedan björk, vilken utvecklades mycket väl ch hastigt ch i viss utsträckning även gran ch tall samt en del nya gräs, örter ch mssr. Chamaeneri~tm ch Marchantia ha sedermera

9 258 ERIK BJöRKMAN Fig. z. Ft E. BJÖRKMAN aug Utsikt över Nrra Hällmyren. I förgrunden gödslat parti med vegetatin av typen >>Andrmeda-samhälle>>, i bakgrunden till vänster den träaskegödslade försöksytan med tät ch växtlig ungskg av björk, tall ch gran. Ansblick auf Nrra Hällmyren. lm Vrdergrund ungediingte Partie mit Vegetatin vm Typ >)Andrmeda-Gesellschafb, im Hintergrund links die mit Hlzasche gediingte Versuchsfläche mit dichtern nnd wiichsigem Jungbestand vn Birke, Kiefer und Fichte. gått starkt tillbaka. På den askgödslade försöksytan på Södra Hällmyren träffas nu i mycket str mfattning björnmassrika björksamhällen med underväxt av gran ch tall (fig. r) samt på mtsvarande försöksyta på Nrra Hällmyren företrädesvis tätt björkbevuxna tuvtåtel- (Deschampsia caespitsa) ch Calamagrstis purpurea-samhällen, i vilka tvenne senare samhällen man även finner ett icke betydligt inslag av vissa andra gräs samt en del örter ch viden. De askgödslade ytrna skilja sig därför numera i vegetatinshänseende skarpt från angränsande, gödslade delar av myrarna, vilka frtfarande till allra största delen ligga trädlösa ch intagna av rsling-(andrmeda)samhällen eller tuvsävmsse i övergång till rsling-samhälle (fig. 2). Skillnaderna mellan de askgödslade ytrna ch de gödslade partierna göra sig dck för närvarande gällande icke endast i flristiskt ch skgligt hänseende, utan även med hänsyn till markförhållandena (se MALMSTRÖM I935 ch tab. r.), ehuru dessa senare skillnader- särskilt vad beträffar Södra Hällmyreni vissa avseenden med åren avtagit. I. Stra skillnader föreligga i regel mellan de askgödslade ch gödslade mrådena med hänsyn till markens struktur ch förmultningsförhållanden. Dessa skillnader gälla dck endast de allra översta markskikten (-r cm under markytan). Inm Södra Hällmyrens askgödslade, av björn-

10 MYKORRHIZA PÅ GöD:SLAD OCH OGöDSLAD MYR 259 mssrika björkskgar intagna delar är trven närmast markytan råhumusartad, ch inm de delar av Nrra Hällmyrens askgödslade yta, vilka intagas av trädbevuxna, gräsrika samhällen, är mtsvarande markskiktsbildningar mer eller mindre mullartade. Däremt karakteriseras de gödslade mrådena alltjämt ända upp mt markytan av en tämligen differentierad trvstruktur. 2. Inm Nrra Hällmyren finner man stra skillnader i reaktinstalen. På dess försöksyta ligga reaktinstalen ftast mkring PH 6 (men gå icke sällan över PH 7). Detta gäller dck endast för det översta markskiktet. PH-värdena sjunka nämligen snabbt mt djupet, ch redan på ett djup av 2 dm under markytan möta PH-värden, sm icke nämnvärt avvika från dem, sm träffas på samma nivå inm myrens gödslade delar. Inm de gödslade mrådena ligga PH-värdena mkring 4 A Södra Hällmyren är skillnaderna i reaktinstalen mellan de gödslade ch gödslade mrådena små eller inga. De ligga genmsnittligt ml>ring 4~ 3 På Nrra Hällmyren förefinnas alltjämt tydliga skillnader mellan de gödslade ch gödslade delarna beträffande halten av viktigare mineralämnen. Däremt är skillnaderna i detta hänseende mellan mtsvarande delar av Södra Hällmyren numera ganska betydliga. - Av de mineralämnen, sm visa den mest påfallande ökningen inm de askgödslade mrådena, är kalken det främsta. Detta är ckså ganska naturligt, då kalk utgör nästan hälften av träaskans innehåll. 4 Några större skillnader i kvävetillgången mellan Hällmyrarnas gödslade (nu skgsprduktiva) ch gödslade (ännu kala), av tuvsävmsse-samhällen ursprungligen intagna partier trde däremt ej förefinnas. Detta har framgått vid undersökning av nitrat- ch ammniakhalten hs trvprv från sagda partier, dels strax efter prvens insamling ch dels efter desammas lagring under 3 månader. - Se emellertid diskussinen å sid Hällmyrarnas mykrrhizaförhållanden. Typindelning. Vid beskrivningen av mykrrhizaförhållandena på Hällmyrarna kmmer nedanstående typindelning att följas, vilken är densamma sm MELINs av år I927 (jfr även BJÖRKMAN I940, sid. 30). Mykrrhiza A: Denna mykrrhizatyp är hs tall grenad eller diktmiskt förgrenad (= gaffelgrenad) samt hs gran ch björk enkel eller mnpdialt ( = trädlikt) förgrenad (se fig. 4-II ch I5-I7) Färgen växlar mellan gråvitt ch mörkbrunt, delvis berende på vilka svampar, sm ingå i mykrrhizan. Mantelns tjcklek varierar vanligen mellan I0-25 p,. Hyfsträngar (d. v. s. täta samlingar av hyfer) saknas utm i vissa speciella fall (se fig. IO, II ch I6).

11 Tab. r. Kemiska analyser av trvprv tagna ned tiii ett djup av 10 cm under markytan, fi:'an askgödslade ch gödslade delar av Södra ch Nrra 'Hällmyrarna. Chemische Analysen vn r cm tiefen Trfprben aus der beren Bdenschicht vn mit Asche gediingten und nicht gediingten Teilen vn Södra und Nrra Hällmyren. "'"' ~ ""' t~ j il< P-<2 Vegetatinstyp ch belägenhet Vegetatinstyp und I, ag e iil _., ",g' "" en " 'd 0/) :... b.o-'" ~ l.g)'"'" : Q) b~ i bo"-p!=l.~ l.-r: ~ ~.;g~ l. il< ",;, ~ H: el U).~'O :;:1 "d t~~ ' j... il< l ~0,]2 z 'd cd ~--;...,::l " " l (enligt MALMSTRÖM 1935) Södra H ättmyren: Tuvsäv-(Scirpus caespitsus)msse med tuvdun (Eriphrum vaginatum) (95: 35).... Tuvsäv-(Scirpus caespitsus)msse i övergång till rsling-(andrmeda)samhälle (148: 35)... M linia cerulea-samhälle (43: 58) Vall av uppkastad dikesjrd (rrs: 27) Skgsväxt Wuchsverhältnisse saknas svag svag svag Björnmassrik björkskg (Sg: 83)1 gd d: d: (7: 65) gd Nrra Hällmyren: Rsling-(A ndrmeda )samhälle (r3: 6s).... saknas Rsling-(A ndrmeda) samhälle (r2: 30).... saknas Organiska ämnen, bestämda s::~~~:::-~ 1 l Kalk (CaO) Fsfr-, Kväve Kali l syra (Nttl (K20) (PPs) als% %.1%1% Gliihverlust -----:c-'-:--,--'-:-::::--:--'--:-- Analyser utförda enl. HJERTSTEDT 1938 % Analysen nach HJERTSTEDT r938 94, ,3 97,2 g, s 92,5 95,2 96,5 0, I 5 0,12 0,30 0,34 0,58 O,++ 0,40 0,47 0,03 0,04 0,02, t 0,02 0,02 0,02 0,03,6, g, s 0,03,6,6 0,03 0,03, 1 8 2,22 2,45 2, IO I, 2 I 1,95 2,27 I,7 I, 79 Urspr. halt av ammniakch nitratkväve Urspr. Gehalt an Ammniakund Nitratstickstff Bildat ammniak- ch nitratkväve under 3mån. lagring Geblldeter Ammniak- und PH enl. BIILMANNS kinhydrnmetd nach BnLMANNS Kinhydrnmethde Nitratstic:kstff l--~-- während 3-mnatlicher efter =':---c=c-c-,--.,--:.---:,~:r,c::a~gc::e==ru=n='g"--=-= 1 ur- lagring NH3-N1 N03-N1NH3-N1 N03-N spr. nach der mgfkg mg/kg mgfkg mg/kg I,agerung l l l l l Björkbevuxet Deschampsia caespitsa-samhälle (75: 6)..., gd Björkbevuxet Galamagrasfis pur 88,3 2,69 O,IO I, ,8 6,... Q) b.() v U).-t t:l :;:l 'd~ ~..., ' j., " purea-samhälle (r: 55)... / gd g,+ l I, I I, r6 1,75 l 49 II ~.(:) il< en Tallbevuxen ljungmssetuva l l ~ (S: 6z)... täml. gd 97.5 l 0,49,8 0,05 I,8 l l l 5,8 5, l 3,8 4, I Erklärungen: Spalte r: Björnmassrik björkskg = Plytrichum-reicher Birkenwald; tuvsävmsse med tuvdun = Scirpus caespitsus-mr mit Eriphrum vaginatum; tuvsävmsse i övergång till Andrmeda-samhälle = Scirp<ts caespitsus-mr iibergehend in Andrmeda-Gesellschaft; vall av uppkastad dikesjrd =Wall vn aufgewrfener Grabenerde; björkbevuxet Deschampsia caespitsa-samhälle = Deschamps ia caespitsa-gesellschaft mit dichtern Birkenwuchs; tallbevuxen ljungnwssetuva = Calluna-Mr mit spärlichem Kiefernwuchs; Spalt e 2: gd= gut; saknae = fehlt; svag= schwach; tämjigen gd= ziemlich gut. 54 I Sr rs 12 r6 6 rg6 r II4 94 6g 21 4, I l 3.6 4, , , I 3, I N 0'1 t7j :::0 H ~ t:o '-< O: :::0 ~ ~ > z

12 MYKORRHIZA P Å GöDSLAD OCH OGöDSLAD MYR 261 Mykrrhiza B. Denna karakteriseras av att verklig mykrrhizastruktur. (av samma slag sm hs mykrrhiza A) endast förekmmer i krtrtens spets ch att övriga delar av krtrten ha pseudmykrrhizastruktur. - I denna undersökning behandlas B-mykrrhizan tillsammans med A-mykrrhizan. Mykrrhiza C. Denna mykrrhizatyp, vilken vanligen kallas»knölmykrrhiza>>, består i regel av krta, sammanvuxna krtrtförgreningar. Manteln är tjck, ftast gulgrå ch från densamma utstråla i regel talrika hyfsträngar. Någn gång kan denna mykrrhizatyp vara enkel, men skiljes då från en enkel A-mykrrhiza genm sin tjcka, >>luddiga>>, vanligen gulgrå hyfmantel C-mykrrhizan förekmmer så vitt man vet endast hs tall ch är enligt MELIN (1923) bildad av Bletus-arter. Mykrrhiza D. Uppträder antingen i en typ med tunna hyfer, vilka bilda en extra mantel utanpå en A-mykrrhiza (typ Da, knstituerad av M. R. atrvirens) eller i en typ med grövre, svartbruna hyfer, sm rikligt utstråla från krtrtens yta (typ Dn, knstituerad av M. R. nigrstrigsum, enligt HATCH 1934). Färgen är brunsvart till rent svart. Enligt LIHNELL (1939) är M. R. nigrstrigsum med str sannlikhet identiskt med myceliet till den i skgsjrdar fta förekmmande, sklertiebildande svampen Cenccc~tm granifrme. Denna typindelning, vilken ursprungligen var uppställd för att särskilja lika mykrrhizatyper hs tall (ch gran), är emellertid även användbar för karakterisering av björkens mykrrhiza. En hs björk på Hällmyrarna förekmmande mykrrhizafrm är dck svår att hänföra till någn av de van anförda typerna. Detta gäller en ftast i stra samlingar förekmmande mykrrhiza (se fig. IO ch n}, sm består av långsträckta krtrtförgreningar av mnpdial typ, vilka i fullt utbildat tillstånd är tätt vindlade m varandra, så att hela bildningen liknar ett nystan av regelbunden frm. Denna mykrrhiza har vitgrå hyfmantel ch kraftiga hyfsträngar. Av utseendet att döma kunde man möjligen kalla denna mykrrhizafrm en C-mykrrhiza, men då den har samma anatmiska byggnad sm en typisk A-mykrrhiza bör den räknas såsm en sådan. Det trde ckså vara denna mykrrhizafrm, sm MELIN i MALMSTRÖM (1935) kallar >>A-mykrrhiza av avvikande typ>>. Rtmaterialets insamling ch bearbetning. Insamling av material för rtanalys har endast gjrts från träd ch plantr, sm vuxit på för resp. vegetatins- eller marktyp karakteristisk lkal ch är att beteckna såsm representativa för denna. För varje planta, sm blivit föremål för undersökning, ha bservatiner gjrts över plantans tillstånd, höjd, förgrening, barrens ch årsskttens längd,

13 262 ERIK BJöRKM:AN rtsystemets utveckling <:;h mykrrhizaförhållanden. Vidare antecknades det viktigaste m ljus-, markstruktur:- ch fuktighetsförhållandena å. de platser, där plantrna växte. Sistnämnda faktrer spela nämligen en betydande rll icke endast för plantans utveckling utan även för mykrrhizans utbildning. Insamlingen av rtmaterial företgs i juli ch förra hälften av augusti 1939 samt i augusti Upptagningen av ett träds eller en plantas hela rtsystem i skadat ~kick är ett mycket tidsödande arbete, varför ett mycket strt material icke ansetts möjligt att insamla. Inm varje lkal, sm blivit föremål för undersökning, har dck, där så varit möjligt, a v var j e trädslag insamlats minst.ett s-tal plantr eller ungträd, jämnt fördelade på lika åldrar. Endast skadade (eller beträffande björken i möjligaste mån skadade) rtsystem ha blivit före;mål för analys.. Vid beräkningen av mykrrhizans frekvens har materialet uppdelats i åldersgrupper (2-5, 6-r, rr-15 ch r6-z år1). Det har nämligen visat sig, att - åtminstne å gödslade myrpartier- mykrrhizafrekvensen <;JCh mykrrhizautbildningen kan vara högst lika alltefter trädplantrnas ålder. Mykrrhizans frekvens har bestämts genm räkning av antalet förekmmande försvampade krtrtspetsar. I de fall den försvampade krtrten är förgrenad ch bildar flera spetsar, har varje spets räknats för sig (jfr HATCH 1937, sid. 74). Att räkningen utförts på detta sätt ch icke efter antalet försvampade krtrötter, sm tidigare gjrts, berr på att i synnerhet hs träd ch äldre plantr krtrötterna fta är upprepat förgrenade ch härigenm bilda så att säga stra >>klungn> av mykrrhizr. En dylik >>klunga>> är genm sin strlek icke jämförlig med en grenad försvampad krtrt, m man ser på mykrrhizabildningens kvantitativa mfattning. I de fall krtrtförgreningen är mycket riklig, kan det emellertid stöta på stra svårigheter, ja stundm vara möjligt, att exakt uppskatta antalet försvampade krtrtspetsar, såsm hs nyss mtalade rikligt förgrenade A-mykrrhiza med hyfsträngar hs björk (se fig. r ch rr). Dessa svårigheter göra sig dck nästan enbart gällande vid undersökning av rötter från träd ch äldre plantr. -Bestämningen av frekvensen av mykrrhizr av C-typ har även utförts på nu beskrivet sätt, ehuru de erhållna värdena i detta fall bli mycket apprximativa till följd av att krtrtförgreningarna är krta ch fta icke särskilt tydliga. Granskningen ch bearbetningen av rtmaterialet har skett dels medelbart efter dess insamling, dels efter materialets knservering i sprit eller KARPETSCHENKO-NAWASCHINS fixeringslösning. Rötterna ha granskats under 1 Ettårsplantr ha icke medtagits främst av den anledningen, att mykrrhizan hs dessa vid tiden för materialinsamlingen ännu icke hunnit fullt utbildas.

14 MYKORRHIZA P Å GöDSLAD OCH OGöDSLAD MYR.263 pr.eparerlupp vid 10 a 15 ggr förstring. I ch för anatmisk undersökning av vissa krtrötter ch bestämning av deras typ har ett strt antal mikrskpis~a preparat förfärdigats. Dessa hava färgats med rseillin BB ch anilinblått. Södra Hällmyren. Sm redan nämnts intages Södra Hällmyrens askgödslade yta numera till största delen av ett väl slutet björkbestånd. Detta har medfört att trädplantr ch annan underväxt fta få tillräckligt med ljus ch därför är m. l. m. undertryckta ch försvagade (se fig. 3). Rtsystemen hs på denna yta förekmmande trädslag är i regel väl utvecklade, men i jämförelse med rtsystemen hs träd ch plantr inm gödslade jämförelsepartier icke särskilt vitt förgrenade (se MALMSTRÖM 1935, sid. 631). Mykrrhizabildningen är hs alla trädslag relativt gd. Mykrrhizrna sitta vanligen nära markytan ch är i synnerhet hs tall ch äldre björk fta samlade i täta grupper. Markytan på Södra Hällmyrens askgödslade yta är småtuvig till följd av str förekmst av avdöda ch nu i str mfattning av björnmssa m. l. m. övervuxna tuvsäv- ch tuvdunt1,1vr. Dessa tuvr är någt trrare än sänkrna mellan dem. I regel syne3 mykrrhizan vara bättre utbildad hs plantr, sm växa på tuvr än i sänkr, men några större skillnader föreligga dck härvidlag ej. För övrigt utbreder sig en tuvplantas rtsystem i allmänhet även utanför tuvan. Vid undersökning av mykrrhizaförhållandena å denna yta ha följande resultat vunnits (se ck tab. 2, vilken lämnar siffermässiga uttryck för frekvensför hållandena). Tall: Krtrötterna är i str mfattning mbildade till mykrrhizr av A ch B-typ. Detta gäller även långrötterna, sm i spetsarna fta är infekterade av mykrrhizasvampar. Fig. 4 visar den allmännast förekmmande utbildningsfrmen av A-mykrrhiza. Denna är grenad eller gaffelgrenad samt försedd med en ft tjck, jämn (alltså utan, för bltta ögat synliga, utstrålande hyfer) mantel. Färgen är vanligen ljusbrun. Denna frm av A-mykrrhiza kännetecknas vidare i anatmiskt hänseende av ett väl utbildat Hartigs nätverk, sm är tunnast närmast centralcylindern; intracellulär infektin har ej iakttagits. Fig. 5 visar en annan likaledes fta förekmmande A-mykrrhiza-frm. Den skiljer sig från föregående genm kraftigare förgrening samt tjckare ch mörkare mantel (utm i spetsarna, där manteln vanligen är ljust gråbrun). - Utm nämnda mykrrhizatyper förekmma även C- ch D- mykrrhizr, men endast ytterst sparsamt (se tab. 2). Vidare är ett mycket strt antal krtrötter (40 a s %) mbildade till pseudmykrrhizr. Dessa är av gängse typ med här ch var uppträdande fina (c:a I {t tjcka) intracellulära hyfer. Rthår saknas helt eller nästan helt. Gran: Mykrrhizr av A- ch B-typ förekmma rikligt. A-mykrrhizrna överensstämma i anatmiskt hänseende med den i fig. 4 avbildade frmen, ehuru

15 264 ERIK BJöRKMAN T ab. z. Olika krtrttyper ch deras frekvens (uttryckt i %) hs tall, gran ch, björk i lika Verschiedene Kurzwurzeltypen und ihre Frequenz (ausgedriickt in %) bei Kiefer, Fichte und Birke vn ver Frekvensen av lika krtrttyper hänför sig till antalet försvampade krtrt spe t sar (>>mycrrhizal pints1>, n = antalet undersökta Die Frequenz der verschiedenen Kurzwurzeltypen bezieht sich auf die Zahl der ve r pil z te u K ur z w u r z els pi t z en (»mycrrhizal pints n = Anzahl vn un~ersuchte~ Krtrttyp.... Mykrrhiza A Mykrrhiza B Mykrrhiza C Kurzwurzeltyp : Plantrnas eller trädens ålder, år rOIII-I rlr. r-151i r1II-I51r6-2 j Pflanzen- bezw. Baumalter, Jahre 1.!l Södra Hällmyren: l Tuvsäv-(Scirpus caespitsus)msse med tuvdun (Eriphrum vaginatum) Tall I Tuvsäv-(Scirpus caespitsus)msse i över- gång till rsling-(a n drmeda)samhälle Tall r6 Gran Björk...,!2 Vallar av uppkastad dikesjrd Tall.... S2 Gran Björk...,.. 62 Malinia cerulea-samhälle Tall...,.... Gran...,...!2.Björk...,. l Björnmassrik björkskg ui '".2l ;g.:!l gr_ Tall..., !<im""'" G ran ;;j. (5~'< Björk Mt: '"t:l Nrra Hällmyren: Rsling-(A ndrmeda) samhälle Tall...,,... II Björk...,... 5 Vallar av uppkastad dikesjrd Tall..., Gran... 6 Björk ~ l Tallbevuxna ljungmst 2 setuvar 1 il~ Tall , Il< Deschampsia caespitsa- ~.2l l. Calamagrstis pur- :;3 _ purea-samhällen ~~ 'l3 Tall.., ~ l Gran ""' Björk...,.,,.,. 22!2 8 lo 7 14! r IO 7 7 7!2! fl 17 Erklärungen: Tall = Kiefer; gran = Fichte; björk = Birke; björnmassrik björkskg = Plytrichum-reicher övergång till rs!ing-(andrmeda)samhälle = Scirpus caespitsus-mr iibergehend in Andrmeda-Gesellschaft; Mr mit spärlichem Kiefernwuchs IJ II 5 lo 9 12 I l4 IO 8 IO!2 II r8 II IO I2 5 IJ II II I6 II IJ I6 r r6 I2 r lo r6 r8 II ' 7 9!2 II IJ r6 II IO II IO 6! I I I I + 2 I I

16 MYKORRHIZA P A GöDSLAD OCH OGöDSLAD MYR 265 ':åldersklasser inm askgödslade ch gödslade delar av Södra ch Nrra Hällmyrarna. :schiedenen Altersklassen in mit Asche gediingten und nicht gediingten Teilen vn Södr:a und NrraHällmyren. HATCH 1937) ch ej till antalet krtrötter i ch för sig (se vidare sid. z6z); +betecknar förekmst mindre än r %; plantr eller träd. HATCJ:i 1937) und nicht auf die Zahl der KUrzwurzeln (s. ferner S. 262); + bezeichnet Vrkmmen weniger als I%; :Pflanz;en der Bäitmen. Mykrrhiza Da Mykrrhiza Dn Pseudm y krrhiza n i grupperna n in den Gruppen r III z r III-I+6-z z-sl6-riii-rslr6-z r III z I I I I + ~ 2 I ss S lo 5 2 I S r + I 2 I I 79 Sr Sz S6 5 lo S Sr ss lo 5 + I s JO 5 I S I I lo 10 + I I 2 + I Sr 5 lo S ss I I lo IO '+ I I - + I I ID I + I + + Sr ss ss S ss 92 S9 - lo 20 lo rs 37 6s - 20! 20 lo ID I s lo - - I z6 - - I I ss Birkenwald; tuvsävmsse med tuvdun = Scirpus caespitsus-mr mit Eriphrum vaginatum; tuvsävmsse i vallar av uppkastad dikesjrd = Wälle vn aufgewrfener Grabenerde; tallbevuxna ljungmssetuv<?r =Ca/luna-

17 266 ERIK BJöRKMAN Fig. 3 Tallplanta från träaskegödslade försöksytan på Södra Hällmyren. På grund av ljusbrist, sm uppstått till följd av beståndets stra slutenhet, är plantan någt undertryckt ch försvagad. Plantans höjd är 46 cm ch ålder 14 år. Kiefernpflanze vn der mit Hlzasche gedtingten Versuchsfläche auf Södra Hällmyren. Inflge des durch dichten Schluss des Bestandes bedingten I,ichtmangels ist die Pflanze etwas unterdriickt und geschwächt. Höhe der Pflanze 46 cm und Alter r4 Jahre. förgreningen är lika, men man finner även andra frmer (se fig. 6 ch 7). Fig. 6 visar en i regel grenad Acmykrrhiza, sm har en ytterst tunn (s-r!j) hyfmantel, från vilken hyfer rikligt utstråla. Ett tydligt men tunt interceilulärt nätverk finnes alltid utbildat. Fig. 7 visar en väl utvecklad A-mykrrhiza, vilken är mycket allmän på rötter, sm utbreda sig i sänkr, där trven är väl förmultnad ch täckes av trra björklöv. Denna mykrrhizafrm har en z-30 fl tjck,

18 MYKORRHIZA P Å GöDSLAD OCH OGöDSLAD MYR 267 Fig. 4 Ogrenade ch enkelt gaffelgrenade mykrrhizr av A-Typ med ljusbrun hyfmantel 10 x r. Hs tall å Södra Hällmyrens askgödslade försöksyta. Unverzweigte und einfach gegabelte Mykrrhizen vm A-Typ mit hellbraunem Hyphen... mantel. Ix 1. An Kiefer vn aschengediingter Versuchsfläche auf Södra Hällmyren. Fig. 5 Tämligen rikt förgrenade mykrrhizr av A-typ med mörkbrun mantel (utm i spetsarna, där manteln är ljust gråbrun). 10 x r. Hs tall å Södra Hällmyrens askgödslade försöksyta. Ziemlich reich verzweigte lliykrrhizen vm A-Typ mit dunkelbraunem Mantel ( ansser an den Spitzen, w der Mantel hellgranbrann ist). t X I. An Kiefer vn aschengediingter Versuchsfläche auf Södra Hällmyren.

19 268 ERIK BJöRKMAN Fig. 6. Ogrenade A-mykrrhizr med tunn (5-r p,) hyfmantel, från vilken hyfer rikligt utstråla. r X I. Hs gran å Södra Hällmyrens askgödslade försöksyta. Unverzweigte A-Mykrrhizen mit dunnem (5-10 p) Hyphenmantel, vn dem die Hyphen reichlich ausstrahlen. r x I. An F ich te vn aschengediingter Versuchsfläche auf Södra Hällmyren. Fig. 7 Rikt förgrenade A-mykrrhizr med gråbrun mantel. r x I. Hs gran å Södra Hällmyrens askgödslade försöksyta. Reich verzweigte A-Mykrrhizen mit graubraunem Hyphenmantel. IOX I. An Fichte vn aschengediingter Versuchsfläche auf Södra Hällmyren.

20 MYKORRHIZA P Å GöDSLAD OCH OGöDSLAD MYR 269 Fig. 8. Förgrenade mykrrhizr av A-typ med p, tjck, gulbrun hyfmantel 10 X I. Hs b j ör k å Södra Hällmyrens askgödslade försöksyta. V~rzweigte Mykrrhizen vm A-Typ mit p, starkem, gelbbraunem Hyphenmantel. 10 x 1. An Birke vn aschengediingter Versuchsfläche auf Södra Hällmyren. Jamn, gråbrun mantel. Det Hartigska nätverket är väl utbildat. - Utm nu nämnda frmer av A-mykrrhiza förekmmer ytterligare en, ehuru tämligen sällsynt. Denna A-mykrrhizafrm, vilken finnes avbildad sm fig. 40 i BJÖRK MAN 1937, är vanligen långsträckt ch endast betydligt förgrenad. Dess hyfmantel är av växlande tjcklek (5-20 fl), gråvit samt försedd med hyfsträngar. Liksm fallet är hs tallen, är hs granen en betydande prcent (35-45 %) av krtrötterna mbildade till pseudmykrrhizr. Dessa är alltid grenade. B j ör k: A- ch B-mykrrhizr förekmma rikligt ch i flera lika utbildningsfrmer. Allmännaste frmen (se fig. 8) är gulbrun ch har en fl tjck hyfmantel, sm uppbygges av ett strcelligt pseudparenkym. Denna frm, vilken mörknar med åldern, trde nära ansluta sig till den av MELIN (1923) beskrivna björkmykrrhizan. Bägge är av ektendtrf karaktär, d. v. s. ha tydlig' såväl inter- sm intracellulär infektin. Av övriga mykrrhizafrmer av A- ch B-typ må särskilt nämnas de i figurerna 9 ch 10 återgivna. Den i fig. 9 återgivna mykrrhizafrmen påminner till utseendet mycket m den i fig. 7 avbildade A-mykrrhizan hs gran. Den uppträder framför allt på rötter, sm utbreda sig inm sänkr, vilka är täckta av multnande björklöv. Till sin byggnad överensstämmer denna mykrrhizafrm dck i allt väsentligt med den i fig. 8 återgivna. Manteln är sålunda tjck (20-30 fl) - Den i fig. 10 återgivna mykrrhizafrmen är mycket karakteristisk. Den är bildad av långsträckta gråvita krtrtför:.. greningar, sm vanligen är tätt vindlade m varandra ch från vilka grva hyfsträngar löpa ut i mgivningen. Denna mykrrhizafrm, vilken i anatmiskt hänseende nära överensstämmer med föregående frm, har även samma uppträdande i fältet sm denna. Den synes fta vara relativt krtlivad, ty överallt

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

OM GRANENS KOTTSÄTTNING, D.ESS PERIODICITET OCH SAMBAND MED TEMPERATUR OCH NEDERBÖRD

OM GRANENS KOTTSÄTTNING, D.ESS PERIODICITET OCH SAMBAND MED TEMPERATUR OCH NEDERBÖRD OM GRANENS KOTTSÄTTNING, D.ESS PERIODICITET OCH SAMBAND MED TEMPERATUR OCH NEDERBÖRD ON THE FRUIT SETTING OF SPRUCE, ITS PERIODICITY AND RELATION TO TEMPERATURE AND PRECIPITATlON AV LARS TIREN MEDDELANDEN

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Virkskola. Förkortningar: ~ 1 ~

Virkskola. Förkortningar: ~ 1 ~ Virkskla Förkrtningar: lm luftmaska sm smygmaska fm fast maska hst halvstlpe st stlpe dst dubbelstlpe m muche fm mtag stlpe fr aviga fast maska med mtag runt stlpen från avigsidan v varv mb maskbåge, den

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4. MITTElLUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4. MITTElLUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4 1907 MITTELUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1908 INNEHÅLLSFÖR TECKNING. INHALT. ALEX. MAASS:

Läs mer

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015 Pedaggisk planering matematik Gäller för nvember-december 2015 Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skla L= mest för läraren E= viktigt för eleven I periden ingår bedömningsdelar vi pga muntliga prv ch annat

Läs mer

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedaggiska Mätningar PBMaE 0-05 Umeå universitet Prvtid PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Uppgift -9 Del II: Uppgift 0-5 Anvisningar Ttalt 0 minuter för del I ch II

Läs mer

STUDIER över BARRTRÄDSPLANTANS UTVECKLING I RÅHUMUS

STUDIER över BARRTRÄDSPLANTANS UTVECKLING I RÅHUMUS Medföljer skogsvårdsföreningens Tidskrift 1927, h. 2. STUDIER över BARRTRÄDSPLANTANS UTVECKLING I RÅHUMUS ~TUD1EN OBER DIE ENTWICKLUNG DER NADELBAUMPFLANZE IN ROHHUMUS I. BETYDELSEN AV KVAVEMOBILisERINGEN

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader. 62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen

Läs mer

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask

Ekologisk nisch Begränsande faktorer ExkrEmEnthögar från sandmask Eklgi 53 Eklgisk nisch Alla levande varelser har miljökrav sm måste tillgdses. Varje art har anpassats under lång tid till en viss miljö. Alla de faktrer sm tillsammans påverkar arten i dess livsmiljö

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Geometri år 7C och 7D vt-14

Geometri år 7C och 7D vt-14 Gemetri år 7C ch 7D vt-14 Förankring i kursplanens syfte I matematik tränas elevernas förmåga att: frmulera ch lösa prblem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier ch metder använda ch analysera

Läs mer

Luftströmning i byggnadskonstruktioner

Luftströmning i byggnadskonstruktioner Luftströmning i byggnadsknstruktiner Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, 27 Rapprt TVIT--7/72 Lunds Universitet

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Exempel på hur Din tandvårdsförsäkring fungerar

Exempel på hur Din tandvårdsförsäkring fungerar 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING VÅRDA Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Vårda. I försäkringsbrevet, stabell, de

Läs mer

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden

Läs mer

Examinationsregler i medieteknik

Examinationsregler i medieteknik Dnr: DFM 2012/101 Regeldkument Examinatinsregler i medieteknik Beslutat av Ämneskllegiet i medieteknik 2012-06-19 Gäller från 2012-08-27 Innehåll Examinatinsregler i medieteknik 3 1. Vanliga examinatinsfrmer

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA Denna förköpsinfrmatin innehåller en sammanfattning av de viktigaste villkren avseende Allras Tandvårdsförsäkring Skydda. I försäkringsbrevet,

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Jordstjärnor i Sverige

Jordstjärnor i Sverige Jordstjärnor i Sverige 4. Fransig jordstjärna, säckjordstjärna, mörk jordstjärna, rödbrun jordstjärna och kragjordstjärna Arterna i denna kvintett kan vara svåra att skilja åt. De växer ofta i skog och

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

. Slitdelar: Cyklonfoder, membran, avskrapare, tätningar etc.

. Slitdelar: Cyklonfoder, membran, avskrapare, tätningar etc. Vi frmgjuter idag allt ifrån centimeterstra detaljer till gjutningar på ca 1 tn. Det är framförallt slitstyrkan sm eftersträvas men ckså materialets utmärkta elastiska ch slagtåliga förmåga. Vi tillverkar

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Premium. I försäkringsbrevet, ersättningstabell,

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Sammanträdesdatum. 246 Dnr 646/15

Sammanträdesdatum. 246 Dnr 646/15 ' GJ ~""y SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum. '- TRANAs KOMMUN 2015 11 02 Sida 16 (36)." KOMMUNSTRYRELSENS AU 246 Dnr 646/15 Förslag till riktlinjer för uppvaktning Kansli- ch persnalchef Maria Ejhed

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Laghantering i Equipe

Laghantering i Equipe Laghantering i Equipe för klubbar tillhörande Skånes Ridsprtförbund Eftersm distriktet autmatiskt vill betala ut lagstöd till arrangörerna är det viktigt att inrapprteringen av lagklasserna sker på ett

Läs mer

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet Stadgar för Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben utan persnlig ansvarighet 1. Namn ch ändamål Denna förening, vars namn är Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben u.p.a., har till föremål att för sina medlemmars

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

- erfarenheter och råd. Erfarenheten visar att en långsiktig planläggning, som innefattar budgetering av kostnader för miljöförbättring

- erfarenheter och råd. Erfarenheten visar att en långsiktig planläggning, som innefattar budgetering av kostnader för miljöförbättring ar etsgruppen mt BULLER inm verkstadsindustrin Verkstadsföreningens ch Metalls gemensamma rgan för bullerbekämpning MEDDELANDE, Nr6 1972 Systematiskt bullerbekämpningsarbete : Bullermätningar ) - erfarenheter

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen ATT ANLÄGGA AVLOPP I MUNKEDALS KOMMUN Detta är ett infrmatinsmaterial för dig sm planerar att anlägga en enskild avlppsanläggning (upp till fem hushåll). Regler kring avlpp

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT MEDDELANDEN FRÅN STRTEfiS S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3 1906 MITTEL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT CEN'I'RAL'I'RYCKERIE'I', S'I'OCKHOLM, 1907. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. INHALT.

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Svenska träslag Ask Avenbok

Svenska träslag Ask Avenbok Al Växer: Sverige, Europa och Mindre Asien. I Sverige finns två arter, Klibbal och Gråal. Alen är snabbväxande och blir 20-25 m, med en omkrets på 0,3-0,4 m. Användningsområde: möbler, modellbygge, trätofflor,

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Nedanstående dokument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av torra ögon.

Nedanstående dokument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av torra ögon. Phjanen Per 1 av 11 Nedanstående dkument utgör en sammanfattande kunskapsöversikt vid handläggning av trra ögn. För detaljinfrmatin följ länkarna via innehållsförteckning enligt nedan. Innehåll Trra ögn

Läs mer

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3

4.4. Sammanställning Psykiatriråd nummer 3 .. Sammanställning Psykiatriråd nummer Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna 1a - 1e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Bröstförstoring patient information Information till patient och närstående

Bröstförstoring patient information Information till patient och närstående Bröstförstring patient infrmatin Infrmatin till patient ch närstående www.gtebrglaserestetik.se Tel:031-13 66 60 1 Intrduktin För många kvinnr förutsätter ett själsligt välbefinnande att man är nöjd med

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

F A C T electronlcs ab

F A C T electronlcs ab F A C T electrnlcs ab Denna handling får ej utan vårt medgivande bekantgöras, kpieras, mångfaldigas eller eliest behörigen utnyttjas. Over!rä~;0Ise beivras med stöd av arijlanr'

Läs mer

Oasmia Pharmaceutical AB (publ)

Oasmia Pharmaceutical AB (publ) Oasmia Pharmaceutical AB (publ) BOKSLUTSRAPPORT FÖR PERIODEN 2006-05-01-- 2007-04-30 Krt m bkslut för periden 2006-05-01 2007-04-30 Kncernens nettmsättning ökade till 22 387 (853) tkr. Resultat efter skatt

Läs mer

Miljöplan för Örestads golfklubb

Miljöplan för Örestads golfklubb Miljöplan för Örestads glfklubb Miljöplan för Örestads glfklubb I enlighet med intentinerna i Agenda 21 skall varje rganisatin ch företag se över transprter, återvinning, energiförbrukning m.m. för att

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

ÄR DITT HEM ELSÄKERT?

ÄR DITT HEM ELSÄKERT? ÄR DITT HEM ELSÄKERT? Det här frmuläret hjälper dig att kntrllera hur elsäkert ditt hem är. Gå igenm punkterna i checklistan ch markera vad sm är bra ch vad sm behöver åtgärdas. ELCENTRALEN Elcentralen,

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Motion till riksdagen. 1986/87:Ub561 Rune Ångström m. fl. (fp) En superdator vid U me å universitet

Motion till riksdagen. 1986/87:Ub561 Rune Ångström m. fl. (fp) En superdator vid U me å universitet Mtin till riksdagen 1986/87: Rune Ångström m. fl. (fp) En superdatr vid U me å universitet Vad är en superdatr? En superdatr är det snabbaste ch mest kraftfulla datrsystem sm finns tillgängligt vid en

Läs mer

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

n SVENSKA SKOGSVÀRDSFÔRENINGENS FÖRLAG

n SVENSKA SKOGSVÀRDSFÔRENINGENS FÖRLAG ##8,ŠKOLSTVO,J:ŠVEDSKI ANVISNINGAR I SKOGSBRUK n SVENSKA SKOGSVÀRDSFÔRENINGENS FÖRLAG PRIS HAFT. 3:-, KART. 4:-. fielt #NNANVISNING I SKOGSBRUK Avsedda for iindervisning vid skogsvdrdskurser lantmannakurser

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

PLANKARTA 77\\ "ARK. PARK Lokaltrafik ILDKALG~T~ PARK [!L~~~

PLANKARTA 77\\ ARK. PARK Lokaltrafik ILDKALG~T~ PARK [!L~~~ DET ALJPLAN FOR LILLA HINDSBO III (Kvarteret Daggkåpan mm) I SKARA TÄTOR T, SKARA KOMMUN Upprättad den 10 j anuari 2005 ÖSTEN ANDERSSON ST ADSARKITEKT ERIK WESTLIN PLANARKITEKT Planbes t ämmelser Följande

Läs mer

Montessoripedagogiken

Montessoripedagogiken Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,

Läs mer

m -02-2 4 Hedbo, Skene Fördjupad stabilitetsutredning Geoteknisk undersökning ^appofit Geoteknisk undersåtar (RBm W Mark [Marks kommun MARKS KOMMUN

m -02-2 4 Hedbo, Skene Fördjupad stabilitetsutredning Geoteknisk undersökning ^appofit Geoteknisk undersåtar (RBm W Mark [Marks kommun MARKS KOMMUN W Mark MARKS KOMMUN [Marks kmmun loit m -02-2 4 Hedb, Skene ^appfit Geteknisk undersåtar (RBm Götebrg 2010-02=11 Swec Infrastructure AB, Geteknik Uppdragsnymmer 230S 376 SWECO zf Gullbergs Strandgata 3

Läs mer

Ekonomiska tolkningar av hälso- och sjukvårdens väntetider och väntelistor

Ekonomiska tolkningar av hälso- och sjukvårdens väntetider och väntelistor Natinaleknmiska institutinen EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Handledare: Carl Hampus Lyttkens Eknmiska tlkningar av häls- ch sjukvårdens väntetider ch väntelistr Ida Jhanssn Magisteruppsats 2006-02-02

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer