OM GRANENS KOTTSÄTTNING, D.ESS PERIODICITET OCH SAMBAND MED TEMPERATUR OCH NEDERBÖRD

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OM GRANENS KOTTSÄTTNING, D.ESS PERIODICITET OCH SAMBAND MED TEMPERATUR OCH NEDERBÖRD"

Transkript

1 OM GRANENS KOTTSÄTTNING, D.ESS PERIODICITET OCH SAMBAND MED TEMPERATUR OCH NEDERBÖRD ON THE FRUIT SETTING OF SPRUCE, ITS PERIODICITY AND RELATION TO TEMPERATURE AND PRECIPITATlON AV LARS TIREN MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFöRSöKSANSTALT HAFTE 28 N:r 4 Centralt r., Esse! te, Sthlm 3 5

2 MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT HÄFTE MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHS ANST AL T SCHWEDENS 28. HEFT REPORTS OF THE SWEDISH INSTITUTE OF EXPERIMENT AL FORESTRY N: 28 BULLETIN DE L'INSTITUT D'EXPERIMENTATION FORESTIERE DE SUEDE N: 28 CE!'iTRALTRYCKERIET, ESSELTE, STOCKHOLM 1935

3 REDAKTÖR: PRm'EssR DR HENRIK HESSELMAN

4 INNEHÅLL: TRÄGÅRDH, IvAR ch BuTOVITSCH, VIKTOR: Redgörelse för barkbrrekampanjen efter strmhärjningarna 1931-I932.. Bericht liber die Bekämpfungsaktin gegen Brkenkäfer nach den Sturmverheerungen I 93 r- I : TAMM, OLOF: Ett försök till klassifikatin av skgsmarken i Sverige Versuch einer Klassifikatin des Waldbdens in Schweden LANGLET, OLOF: Till frågan m sambandet mellan temperatur ch växtgränser Uber den Zusammanhang zwischen Temperatur und Verbreitungsgrenzen vn Pflanzen TIREN, LARs: Om granens kttsättning, dess peridicitet ch samband med temperatur ch nederbörd On the fruit setting f spruce, its peridicity and relatin t temperature and precipitatin r HESSELMAN, HENRIK: Fibyskgen ch dess utvecklingshistria... 5 z 5 Der Fibywald und seine Entwickelungsgeschichte MALMSTRÖM, CARL: Om näringsförhållandenas betydelse för trvmarkers skgsprduktiva förmåga. En redgörelse för några belysande gödslingsförsök med träaska, utförda å Rbertsfrs bruk i Västerbtten på initiativ av jägmästare V. ÅLUND r Uber die Bedeutung der Nährstffbedingungen flir das waldprduktive Vermögen der Trfböden. Ein Bericht liber einige lehrreiche Dlingungsversuche mit Hlzasche auf Trfböden in Rbertsfrs in Westerbtten NÄsLUND, MANFRED: Ett gallringsförsök i stavagranskg... 6 s r Ein Durchfrstungsversuch in Stabfichtenwald HESSELMAN, HENRIK: Barrskgens arealfördelning på tall-, granch barrblandsbestånd i Nrrland ch Dalarna. Beskrivning till karta upprättad på grundval av riksskgstaxeringens beståndsbeskrivningar. Med karta r Die Arealverteilung des N adelwaldes auf Kiefern- Fichten- und Nadelmischwälder in Nrrland und Dalarna. Beschreibung einer Karte ausgearbeitet nach den Bestandesbeschreibungen der Reichswaldabschätzung. Mit Karte Sid.

5 Redgörelse för verksamheten vid Statens skgsförsöksanstalt under år (Bericht i.iber die Tätigkeit der Frstlichen Versuchsanstalt Schwedens im J ahre r 934; Reprt n the wrk f the Swedish Institute f Experimental Frestry in 1934.) Allmän redgörelse av HENRIK HESSELMAN I. Skgsavdelningen (Frstliche Abteilung; Frestry divisin)av HENRIK PETTERSON II. Naturvetenskapliga avdelningen (Naturwissenschaftliche Abteilung; Btanical-Gelgical divisin) av HENRIK HESSELMAN III. skgsentmlgiska avdelningen (Frstentmlgische Abteilung; Entmlgical divisin) av I VAR TRÄGÅRD H Sid.

6 =====L==A==R==S=~==T==I=R==E='=N= ====~ OM_ GRANENS KOTTSÄ TTNING, DESS PERIODICITET OCH SAMBAND MED TEMPERA TUR OCH NEDERBÖRD. L Inledning. man lära känna någt m peridiciteten hs skgsträdens fruktsättning, så är detta så tillvida av praktisk betydelse, sm det är för l<an delaktigt ur arbets- ch rganisatinssynpunkt att så tidigt sm möjligt kunna förutse, när fröår inträffa. I all synnerhet är detta fallet, m det kräves mera vidlyftiga anrdningar, t. ex. mfattande stämplingar eller mark~ beredningar, för att rätt förmå tillgdgöra sig ett rikt fröår. Fördelen av att på förhand känna till när fröåren skla inträffa är särskilt framträdande i fråga m granen, vars kttar mgna redan under blmningsårets höst ch förvinter, medan tallens kttar först efter ytterligare ett helt år är fullvuxna. Ehuru det f. n. knappast kan sägas vara regel, att man vid föryngringsåtgärderna skänker fullt beaktande åt fröåren, så är det icke sannlikt, att detta i framtiden kmmer att ske i h?gre grad än nu är fallet. Dessa förhållanden ha i sin m,ån bidragit till, att just granens fruktsättning blivit undersökt i första hand. Men dessutm finns ett annat skäl härtill, sm sammanhänger med den mständigheten, att granen i betydligt större utsträckning än tallen uppvisar verkligt rika fröår, skilda åt av år med mycket betydlig fröprduktin. Prblemet förefaller därför att ligga i ett gynnsammare läge beträffande granen, sm så att säga ger de kraftigaste utslagen. Genm att undersöka granens blmning ch kttsättning kan man således hppas på att få närmare kunskap m de yttre faktrer, sm påverka dessa företeelser ch därigenm vinna en praktisk fördel på samma gång sm en djupare insikt i skgens bilgi. II. Några växtbilgiska synpunkter. Ehuru det föreliggande frörapprtmaterialet, sm undersökningen vasent Iigen skall bygga på ch sm närmare kmmer att beskrivas längre fram, icke 27. M ddel. /rl'm Statms Skgs/örsöksanstalt. Häft. 28.

7 414 LARS TIREN lämpar sig för utredningar av växtfysilgisk natur, är det dck fördelaktigt att betrakta prblemet mt en växtbilgisk bakgrund. På hithörande stra ch svåra prblem kunna vi emellertid icke intränga mycket djupt, vi få fast- mer låta ss nöja med en mycket skissartad teckning av några väsentliga huvuddrag. Man har sedan långt tillbaka uppfattat granens blmning sm en peridisk företeelse. Såtillvida är naturligtvis granens blmning peridisk, sm den det ena året blmmar rikligare än det andra, men peridens längd, d. v. s. intervallen mellan de rika blmningsåren, uppvisar knappast den regelbundenhet, sm är ett undgängligt villkr för en peridicitet i egentlig bemärkelse. Detta hindrar naturligtvis icke, att en verklig peridicitet kan finnas, ehuru den kanske döljes eller förändras av andra faktrer, sm själva är peridiska. Den nuvarande uppfattningen trde i strt sett stå på denna ståndpunkt. Om vi förenkla frågan någt, kunna vi säga, att de peridiska företeelserna hs växterna är av två slag. Inducerad peridicitet föreligger, då vissa yttre faktrer, sin betinga företeelsen ifråga, själva är peridiska. Autnm peridicitet uppkmmer, m de yttre faktrerna kunna hållas knstanta, men företeelsen likväl regelbundet upprepar sig. Det är dck icke så, att man därav får draga den slutsatsen, att den autnma peridiciteten över huvud taget icke har några rsaker alls. Orsakerna finnas inm växten själv, men är för ss synliga eller kända, de kunna t. ex. vara betingade av inre fysilgiska förhållanden. Begreppsskillnaden mellan inducerad ch autnm peridicitet är i verkligheten ganska svävande. De yttre faktrerna kunna nämligen i regel icke sakna betydelse även för den autnma peridicitetens yttringar, ehuru deras inverkan är mera medelbar. I denna framställning kmma vi därför att övergiva dessa termer, när de icke längre kunna anses passa. Det finnes såväl i djur- sm växtvärlden många fall av både inducerad ch autnm peridicitet. Den förra erbjuder ingenting av mystik, även m rsakssammanhanget icke alltid ligger i öppen dag, den andra däremt kan te sig mycket egendmlig ch svårfattlig. Så är bl. a. fallet med vissa växters blmningsföreteelser. Hithörande frågr intressera ss speciellt i detta sammanhang ch vi skla därför nämna ett par exempel. En sådan påfallande egendmlig växt bland många andra är den trpiska rkiden Dendrbium crumenatum, sm inm stra trakter av Ostindien blmmar på samma dag. Det har visat sig, att den samtidiga blmningen hs denna växt dck är begränsad till vissa mråden. Utanför dessa finnas andra mråden, inm vilka ckså en samtidig blmning sker, men på andra dagar. Slutligen kunde man visa, att m ett exemplar flyttades från ett sådant mråde till ett ann a t, så ändrade den sin blmningstid i överensstämmelse med det vanliga på den nya växtplatsen. Orsaken till den samtidiga

8 GRANENS KOTTSÄTTNING 415 blmningen befanns vara den retning, sm ett starkt ch plötsligt regn åstadkmmer, i det att en blmningsperid alltid inträffade ganska precis 9 dagar efter regnet. Det är likväl icke regnet i ch för sig, utan den avkylning det åstadkmmer,. sm är den verksamma faktrn (CsTER, I926). Blmningen hs Dendrbium är alltså, åtminstne ytligt sett, en inducerad företeelse, emedan en yttre faktr är den synliga anledningen till blmningen. Emellertid tål terminlgien redan här ingen hårdare pressning, ty det har visat sig, att ju längre knpparna förblivit i sitt vilatillstånd vid frånvar av den utlösande faktrn, dest mindre intensiv behöver retningen sedermera vara för att förmå åstadkmma effekten. Ett sådant förhållande närmar sig tydligen autnmien. I fråga m andra växter, t. ex. vissa bambuarter, har man ännu icke lyckats förklara deras underliga blmningsvanr. En klättrande bambuart i Västindien, Chusquea abietiflia, uppvisar t. ex. en förklarlig sexuell peridicitet. Den blmmar på samma tid ett visst år i övermått inm milsvida distrikt, släpper sina frön ch dör sedan ut. Man har icke lyckats spåra någt samband mellan blmningen ch någn väderleksfaktr. Tvärtm har det visat sig, att exemplar, sm före blmningen skickats från Jamaica till England, därstädes i växthusen blmmade samtidigt sm de vilda exemplaren på Jamaica. Detta tyder på en i förväg uppkmmen blmningsmgnad, sm avsett förflyttningen frammanar blmning även under ganska väsentligt ändrade yttre betingelser. Hela förlppet med blmning ch avdöende synes upprepa sig med intervall av ungefär 33 år. (SEIFRIZ, I920). Här skulle alltså föreligga ett slags autnm blmningsperidicitet, vars djupt liggande rsaker är att söka inm växten själv, vilken i ett visst stadium av sin vegetativa utveckling slår ut i blm, berende av huru yttervärlden mkring den är beskaffad. Över de mständigheter, sm i allmänhet betinga en växts blmning, har KLEBS (Ig6, Igi8 m. fl.) gjrt mfattande undersökningar, sm synas vara av str vikt även för vår uppfattning av granens blmning ch sm därför måste vidröras. KLEBS indelar blmbildningen i tre stadier. Sm första stadium betecknas växtens uppnående av blmningsmgnad, sm andra stadium anläggningen av de mikrskpiska blmanlagen ch sm tredje dessas utveckling. Hs den växt, sm KLEBS framförallt har studerat, nämligen Sempervivum Funkii, uppstår blmningsmgnaden såsm en följd av ökad kncentratin av assimilaten i växtens cellsaft. Den uppstår därför framförallt vid livlig assimilatin, livlig transpiratin ch samtidigt försvårat upptagande av näringssalter. Hög temperatur, sm framförallt verkar befrdrande på andningen ch därför mtverkar uppkmsten av en hög assimilatkncentratin, kan icke bltt förhindra blmningsmgnadens uppkmst utan även förstöra

9 416 LARS TIREN en redan befintlig blmningsmgnad. Emellertid är det av största intresse, att temperaturen kan stiga mycket högt, utan att dess hämmande inflytande gör sig gällande, under förutsättning att slbelysningen samtidigt är intensiv (rgr8). Den bestämda blmningstiden hs Sempervivum ute i naturen förklaras i enlighet härmed av KLEBS på följande sätt. Under hösten stegras blmningsmgnaden på grund av sjunkande temperatur, sm nedsätter dissimilatinen medan assimilatinen ännu frtfar. En följd härav blir därför ökad saftkncentratin ch stegrad blmningsmgnad. Samtidigt sjunker emellertid ckså ljusstyrkan ch då blmanlagens bildning ch utveckling starkt ber just på ljuset, kan själva blmningen ej ske förrän på våren. Då bildas blmanlagen ch sker blmningen sm en följd av den stegrade ljusintensitet, för vilken den blmningsmgna växten utsättes. Enligt KLEBS är således den årliga blmningen en helt ch hållet inducerad företeelse. Andra frskare (jfr BENECKE-]OST, 1923) vilja däremt icke medgiva, att saken är så enkel. Man har bl. a. tvivlat på, att under ljusets inflytande verkligen en kncentratin av assimilaten uppstår, ty m en livlig tillväxt sker samtidigt, bör överskttet förbrukas ch således ingen blmningsmgnad inställa sig. Om man då i stället tänker på en möjlig brist på näringssalter såsm rsak till blmningsmgnaden, så kan man hänvisa till ett strt antal växter, vilka utveckla dels blmmande krtsktt ch dels vegetativt växande långsktt. >>Om den ena knppen får tillräckligt med salter för att kunna växa vegetativt, varför saknas salterna i den andra? Om assimilatkncentratinen är ng str för att den ena knppen skall blmma, varifrån härrör då utspädningen i den andra?>> Även m man således icke får ta den av KLEBS utarbetade terien fullkmligt efter bkstaven, så synes den dck i många avseenden vara en gd arbetshyptes, vars principer man i brist på bättre kan lägga till grund för sin syn på prblemet ifråga. Av mycket strt intresse för frågan m granens fruktsättning är en serie undersökningar från BLAAUWS institut i Wageningen. En första undgänglig frdran för att fullt behärska ch förstå blmningsprcessen är en nggrann kunskap m knpparnas anläggning, deras utveckling ch de lika rganens tillblivelse inuti desamma (BLAAUW, I93l). På denna punkt brister det alldeles i fråga m skgsträden. Om deras knppanläggning ch knpputveckling under inflytande av lika väderlekstyper är praktiskt taget ingenting bekant ch svenska undersökningar saknas alldeles, m man frånser de specialstudier, sm utförts av DAHLGREN (rgzr) över själva befruktningsprcessen. Hs ScHACHT (r86) finnas några antydningar m hur saken gestaltar sig för tyska förhållanden. BLAAUWS ch hans medhjälpares undersökningar pågå ännu. Bland de resultat, sm nu är tillgängliga kan här nämnas sambandet mellan blmbild-

10 GRANENS KOTTSÄTTNING 417 ningens hastighet vid lika temperaturer hs tulpan ch hyacint. Det visar sig i båda fallen vara ett kntinuerligt tilltagande hs blmbildningen med stigande temperatur till ett ptimum ch därefter ett successivt avtagande. Såväl mycket låga sm mycket höga temperaturer förhindra således helt ch hållet bildningen av blmanlag. Hur fullständiga de i sin krthet än må vara, framhäva dck de antydningar, sm nu gjrts m blmbildningsprcessen ch dess berende av yttre ch inre faktrer, att denna helt säkert är en i hög grad kmplicerad företeelse. Vi kunna förmda, att temperaturen, ljuset, nederbörden, ståndrten ch andra faktrer utöva ett inflytande på blmningen även hs granen, men vi ha så gtt sm inga hållpunkter för att avgöra på förhand, m det är en av dessa faktrer, sm framförallt är viktig d. v. s. i verkligheten spelar en förstahandsrll, ej heller vid vilken tidpunkt i utvecklingen de utöva sin väsentliga verkan eller på vilket sätt detta sker. Man bör särskilt kmrn,a ihåg, att även m man i vårt skgliga rapprtmaterial kan finna ett samband mellan blmbildningen ch en av de vannämnda faktrerna eller någn annan, kan man i regel därför icke påstå, att denna faktr i sig själv är den verksamma. Det kan vara en följdföreteelse inm eller utm växten, sm spelar huvudrllen. När denna sanning är fullt klar, kunna vi utan risk för missförstånd i frtsättningen tala m blmningens samband med temperatur ch nederbörd etc. En sådan förenkling är nödvändig m icke framställningen skall bli tung ch tymplig. Om granen har en autnm peridicitet i blmbildningen av samma natur sm hs Chusquea, så måste den ha en krtare perid. Blmningen hs granen inträffar nämligen sm bekant med endast några få års mellanrum från könsmgnaden ch in i sena ålderdmen. Det är ju klart, att m en autnm peridicitet i den bemärkelsen, att blmningen avsett yttre förhållanden framtvingas på bestämda tider, skulle finnas, så skulle den ckså tydligt ge sig till känna såsm en regelbunden växling mellan rika ch svaga blmningsår. Så kunna vi dck knappast tänka ss saken ch en undersökning visar genast, att även m i vissa fall en rätt hög grad av regelbundenhet kännetecknar granens blmning (jfr fig. zr), så finnas dck så många regelbundenheter, att en inverkan a v yttre faktrer redan från början måste förutsättas. Om så är uppstår tydligen ett helt kmplex av frågr. Är det fråga m en inre peridicitet, sm tar sig uttryck, så snart de yttre förhållandena medgiva? Eller behöver granen en yttre eller inre beredskap till blmning, sm utlöses av vissa yttre faktrer eller slutligen, förmå de yttre faktrerna självständigt, utan hänsyn till peridicitet eller förvägsberedskap, tvinga till blmning? Vi nämnde begreppen yttre ch inre beredskap. Det är fördelaktigt att redan här antyda vad vi mena därmed. Sm en yttre beredskap kunna

11 418 LARS TIREN vi beteckna t. ex. förekm&ten av sådana rgan eller bildningar, sm kunna prducera blmmr. En inre beredskap å andra sidan kan bestå i ett visst fysilgiskt tillstånd eller en avstämning, sm möjliggör eller gynnar blmbildningen. Vi skla framdeles återkmma till dessa frågr. III. Undersökningar ch åsikter m skgsträdens fruktsättning. Bland de uttalanden m skgsträdens blmning, sm för ss är av större vikt ch betydelse, stå i främsta rummet de av den förut nämnde ScHACHT (r86), prfessr i btanik i Bnn. Han redgör tämligen utförligt ch klart för knpparnas bildning ch visar, hurusm alla knppanlag till en början är varandra alldeles lika, för att senare differentieras. Av en del knppar bliva anlag till vegetativa sktt, av andra bliva anlag till hanblmmr ch av åter andra anlag till hnblmmr. Vid vegetatinsperidens slut, i augusti-september, är knpparna så utvecklade, att deras karaktär kan bestämmas. Då alltså blmanlagen är färdigbildade redan året före blmningen, så drager ScHACHT därav den utmrdentligt viktiga slutsatsen, att väderleken under detta knppanläggningsår b ö r u töva ett starkt inflytande på blm bildningen. Denna slutsats har sedermera taliga gånger bekräftats av lika författare. Några mer djupgående undersökningar synas dck i regel icke ha blivit gjrda, men snart sagt varenda författare på skgsskötselns ch närliggande mråden har vid någt tillfälle yttrat sig m skgens frösättning ch betingelserna härför. I de flesta fall synes man framförallt ha fäst sig vid temperaturens inverkan på knppanläggningen. Uttalanden, sm hänvisa på att betydelsen av knppanläggningsårets väderlek varit känd, finnas hs t. ex. BLOCH (r88g-g), HAUCH ch OPPER MAN (r8g8-rgz), BRUEL (rg) för att endast nämna några viktigare danska handböcker. I Nrge har blmnings- ch kttsättningsfrågan utförligt behandlats av HAGEM (rgr7), sm fastslår >>at furuens rike blmstringsaar, saerlig ved dens plare graense, kmmer sm en sikker f(;jlge av et eller flere aar med hi smmervarme.>> Även EIDE har i ett flertal avhandlingar berört hithörande frågr (rgz--25, , rgz8-3, ). Av finska undersökningar bör framförallt nämnas det viktiga ch intressanta arbetet av RENVALL (rgr3), sm visserligen icke -så mycket handlar m rsakerna till blmningen, men i stället innehåller många andra bservatiner av utmrdentligt intresse. Han visar bl. a., att tallens han- ch hnblmning trde påverkas av lika väderleksfaktrer, så att man det ena året kan se en rik hanblmning, det andra året en rik hnblmning. Tidigare hade BLOMQVIST (r876) med stöd av ScHACHT påpekat knppanläggningsårets

12 GRANENS KOTTSÄTTNING 419 betydelse. Senare undersökningar av vikt är bl. a. de av LAKARI (1915, 1921), llvessalo (1917), AALTONEN (1919), KUJALA (1927) m. fl. I vårt eget land ha många författare sysslat med frågr angående fröåren. Hs ScHOTTE (1910 a) ch sedermera i de årliga rapprterna m frötillgången i landet framhålles fta betydelsen av väderleksförhållandena under året före blmningen. Även SYLVEN (1916) ägnar uppmärksamhet häråt liksm KL MODIN (1923). KOLMODIN gör det första svenska ch trligen det över huvud taget första försöket, att bestämma under vilken tid av året, väderleken spelar sin väsentliga rll för skgsträdens blmning. Den frskare, sm mest ingående trde ha studerat framförallt tallens kttsättning, är WIBECK. Sedan långt tillbaka har man naturligtvis lagt märke till, att även väderleken under blmnings- ch mgnadssmmaren spelar en stundm avgörande rll för ktt- ch frötillgången. LAUPRECHT (1875) anmärker bl. a. att ek- ch bklln vissa kalla ch våta år icke uppnå full mgnad ch utveckling eller t.. m. helt ch hållet felslå, en iakttagelse, sm många gånger bekräftas i de svenska frörapprterna. Många av de förut nämnda författarna ägna uppmärksamheten även åt detta förhållande, så t. ex. RENVALL ch ScHOTTE (1905), sm båda påpeka, att en rik tallblmning alldeles kan förstöras av en kall ch gynnsam blmnings- eller mgnadssmmar. KUJALA, HAGEM ch WIBECK (1920) ha ingående frskat i de klimatiska betingelserna för tallfröets mgnad. För granens vidkmmande är mycket mindre känt m blmningsårets betydelse för en nrmal blmning ch kttutveckling. Emellertid måste man, med hänsyn till vad sm är bekant ifråga m andra trädslag förutsätta, att klimatiska extremer, häftiga frster, ihållande kallperider m. m., kunna utöva ett betydligt, kanske ödeläggande, inflytande på fruktsättningen även. hs granen. Om alla tidigare författare varit ganska eniga i sin uppfattning av väderleksförhållandenas betydelse för fröåren, så är detta icke så märkvärdigt, emedan endast tämligen allmänna uttalanden i. regel gjrts. Ett allmänt inflytande ö. h. t. av väderleken kan man inte undgå att se, men i själva verket ligger den misstanken dck icke långt brta, att väderleken under någn viss tidsperid spelar en större rll än väderleken under andra tider. Denna tanke har i Sverige uttalats av KLMODIN, men vi finna den redan hs KLEBS (1906). Denna frskare säger på tal m knpparnas utveckling till blmmr: >>Es kmmt nur darauf an, die inneren Hedingungen in dem Mment zu beeinflussen, w sie ihre fiir die Entwicklung letzte entscheidende Beschaffenheit erhalten.>> Tydligt medvetna m möjligheten av en kritisk perid är även WATT ch TANSLEY (1932). De framhålla i samband med en kritik av medeltemperaturernas lämplighet sm värmeindikatrer, att i fråga m bken >>the temperatme during the perid when the flwer primrdia are laid dwn is mre likely t be critical - say the weeks frm

13 420 LARS TIREN the end f May t the end f June)>. MALAGAN (1933) har påvisat sambandet mellan vissa växters blmningstid ch temperaturen under vissa tidigare perider, vilka sammanfalla med bestämda utvecklingsstadier hs blmknpparna. Det är på grund av dessa ch BLAAUWS undersökningar uppenbart, vilken str betydelse en mera ingående kännedm m knp]jutvecklingen skulle ha för studiet av de kritiska periderna. Sm förut framhållits saknas emeller Fritt tecknat efter ScHACHT. Fig. I. Hanligknpp av gran. t=tvärskiktet. Male bud f spruce. t=the crss layer, ;:~:,r~~,;';h~!~,!y~ tid nästan alldeles undersökningar häröver. ScHACHT ch ALBERT (r8g4) ange dck några intressanta data, till vilka vi nu skla vända ss.' Vid skttens sträckning på våren befinner sig i spetsen på skttaxeln den s. k. vegetatinspunkten, i vilken livliga celldelningar äga rum. Så småningm bildas under vegetatinspunkten bladanlag, sm sedan växa ut till de knppfjäll, sm skla msluta den blivande knppen. Någn tid efter det att dessa knppfjäll nått en så stark utveckling, att de msluta skttspetsen, börjar det strax under vegetatinspunkten att bildas ett tvärskikt, sn1 avgränsar den under smmaren u. tvuxna skttaxeln från vegetatinspunkten. I ch med detta tvärskikts utbildning. kan man tala m, att den nya knppen är utbildad (se figur r). På det lilla av knppfjäll mslutna anslaget till nästa års sktt utvecklas nu successivt anlag till barr eller blad, till hanliga eller hnliga blmmr. Nu anger ScHACHT att hs silvergran ch gran i Thiiringerwald hade år r85z det vannämnda tvärskiktet ännu icke utvecklats vid slutet av juli månad. Den z6 augusti var emellertid.icke endast avgränsningsskiktet färdigt, utan även anlag till barr ch han- eller hnblmmr. I de förra syntes t.. m. redan mdercellerna till frömjölet. Från den differentierade knppen ch till utbildade blmanlag hade det alltså i detta fall åtgått en tid av mindre än en månad, de huvudsakliga förändringarna trde ha skett i början av augusti. På knpprver tagna av författaren på Kulbäckslidens försöks]jark 1934, visade sig hs yngre växtliga granar de första synliga knppfjällsanlagen mkring den II juni. Ungefär den 7 juli hade knppfjällen börjat msluta skttspetserna, men ännu den 27 juli syntes inga tecken vare sig till avgränsningsskikt eller rgananlag. I mitten av ktbervrde vegetativa knpparna på liknande granar i Stckhlm fullt utbildade, med tydliga anlag till barr. Man trde därför våga hålla för trligt, att rgananlagen hs granen i nrra Sverige i regel bliva skönj.bara i mikrskp först någn gång under augusti månad.

14 GRANENS KOTTSÄTTNING 42l Om alltså granen färdigbildar sina knppar rätt sent, så sker detta hs en del andra träd däremt mycket tidigt. ALBERT fann hs björken år r8g2 hanhängena utvecklade inuti knpparna redan den 25 maj. Hängena vr väl differentierade ch r-3 mm långa den 4 juni. Den 21 augusti var pllenet färdigt. Hnblmmrna kunde urskiljas först den r juli. Hs de vegetativa knpparna fanns redan den 25 maj 2-4 bladanlag, sm alltså skulle kmma att övervintra ch utvecklas nästa smmar. Under september månad utvecklades i bladvecken på de små i knppen liggande bladen små nakna ansvällningar, anlag till knppar, sm skulle utvecklas till övervintringsknppar först nästa år. Det allra första anlaget till björkens nu på hösten 1935 övervintrande knppar hava således uppstått redan någn gång under hösten 1934 Utan tvivel skall en nggrann undersökning visa, att även hs granen de första knppanlagen uppträda redan inuti den övervintrande knppen, eller under dess allra första sträckningstid, ty redan på de centimeterlånga nyss från knppfjällen befriade sktten synas knppanlagen sm små vitaktiga vårtr. Vid denna tid är knpparna dck naturligtvis differentierade, d. v. s. vegetativa knppar, han- ch hnblmknppar är alla varandra lika. Det är sm förut sagts först under augusti eller september, sm de kunna skiljas från varandra vid en mikrskpisk undersökning. IV. Några anteckningar m granens skttbyggnad. På den stra mångfald av förgreningstyper, sm granen uppvisar ch sm särskilt studerats av Snv:EN (rgr6 m. fl.) kunna vi här icke i detalj ingå. Förgreningstyperna ha icke heller närmare eller ö. h. t. alls undersökts i det avseende, sm intresserar ss i detta sammanhang, nämligen fördelningen av vegetativa ch flrala sktt. Det är, sm längre fram skall påvisas, mycket trligt, att just likheterna i detta hänseende spela en viss rll för både förgreningstypens utbildning ch trädets allmänna habitus. Granens skttbyggnad utmärkes av en ganska str regelbundenhet. Nrmalt är huvudstammens spetsknpp genmgående utan förgrening. Under spetsknppen anlägges årligen ett antal skenbart kransställda sidknppar, sm nästa år nrmalt utväxa till sktt, sm bilda grenar av första rdningen. Under dessas spetsknppar anläggas likaså sidknppar, sm utväxa till grenar av andra rdningen. s. v. Det finnes grenar av ända till åttnde rdningen. I de flesta fall undertryckes likväl ett betydande antal av dessa sidaknppar, i lika antal ch på lika sätt hs granens lika förgreningstyper. På grenaxlarna mellan kvistvarven utvecklades i regel ckså ett antal svagare sidsktt, sm vanligen icke uppnå någn rikare förgrening. Dessa sktt

15 422 LARS TIREN utvecklas ur sidställda knppar med principiellt samma laterala ställning sm de förut nämnda skenbart kransställda sidknpparna, men vi skilja dem från dessa genm att giva dem ett särskilt namn nämligen mellanknppar. Antalet sidlenppar under grenarnas spetsknppar är i regel z eller stundm 3 Vid årsskttets bas i knppfjällsvecken ch dlda av knppfjällen s sitter ett rätt strt antal små p knppar (basala knppar), sm i tegel icke utvecklas, utan småningm trka brt eller föra ett latent liv. I enstaka fall ch i synnuhet m någn skada träffar s p huvudskttet, kunna dessa stundm utväxa till skttaxlar ch m ett blmningsår inträffar brukar en str del a v dessa knppar utvecklas till hanblmmr. Genm sitt stra antal, fta 2-4 st., bidraga dessa hanblmmr mycket effektivt till den vid sådana tillfällen luxurierande blmbild Fig. z. Schematisk bild av granknpparnas plats i skttsystemet. Diagramrnatic pietute f psitin f spruce buds ningen. På grund av sin plats in the sht-system, vid skttbaserna, alltså i regel vid den gemensamma förgreningspunkten för flera skttaxlar, uppträda dessa hanblmmr i täta gyttringar. I de flesta fall, då dessa basalknppar icke utvecklas, kan man icke utan närmare undersökning avgöra, m de till anlagen är vegetativa eller flrala. I regel trde de vara så svagt utvecklade, att de är differentierade. Hanblmmrna utvecklas eljest ur de under spetsknppen anlagda z a 3 sidlenpparna samt ur de längre ned på skttet anlagda mellanknpparna. Varje hanblmma utgör; sm man lätt inser, den definitiva avslutningen av ett sktt. Sedan knppen blmmat finns icke längre någn vegetatinspunkt ch skttaxeln kan då naturligtvis icke utvecklas vidare. På samma sätt förhåller det sig med hnblmmrna. Dessa uppträda endast i skttspetsarna, vanligtvis på grenar av andra eller högre rdningar, men ckså på grenar av första rdningen. Nrmalt utvecklas de således aldrig direkt ur en skttaxels sidknppar. Efter blmningen är skttaxelns vidare mn pdiala tillväxt stängd. För att förtydliga det sm nu sagts m han- ch hnblmmrnas uppträ-

16 GRANENS KOTTSÄTTNING 423 dar:de meddelas ett par schematiska bilder. I verkligheten förekmma fta både han- ch hnblmmr på samma sktt, men för avbildning ha vi valt enbart han- resp. hnblmmande skttpartier (fig. 3 ch 4). Fig. 2 visar en bild av en huvudaxel med sidgrenar av r rdningen jämte de. anlagda spetsknpparna, sidaknpparna, en mellanknpp ch basalknpparna. Fig. 3 visar ett starkt hanblmmande skttparti. Den apikala spetsknppen på huvudaxeln är vegetativ, medan sidaknpparna är hanliga. På den första övre grenentill höger på bilden blmma alla knppar. På de två grenarna nedanför, sm bestå av två årsleder skilda åt av ett streck, se vi på den vänstra, att spetsknppen är vegetativ medan sidaknpparna är hanliga. En mellanknpp är ckså hanlig liksm alla basalknpparna. Det föregående årsledet förgrenade sig icke, så att där nu sitta två stycken Fig. 3 Hanblmmande skttparti av gran. sp =spetsknppar. utvecklade, vegetativa sidknppar ch då det icke m= mellanknppar. si= sidaknppar. b = basalknppar. var hanblmning föregående Male flwering sht-system f spruce. sp~apical buds. år måste tydligen denna skttleds basalknppar ckså vara si=side-buds. m= in termedia te buds..b~basal buds. utvecklade. På fig. 4 synes ett hnligt blmmande skttparti. Huvudaxelns spets-, sid- ch mellanknppar är vegetativa, basalknpparna är utvecklade. De övriga spetsknpparna är alla hnliga, medan övriga knppar är vegetativa. De på andra årsleden från spetsen räknat sittande mellanknpparna ha icke utvuxit till sktt, utan förblivit utvecklade. Om vi antaga, endast för att få en uppfattning m med vilken hastighet ch i vilken prprtin trädets skttsystem utvecklas, att varje knpp, när den utväxer till en skttaxel, åtminstne inm trädets övre, livskraftigare del, ger upphv till bltt tre stycken nya vegetativa knppar, alltså en spetsknpp ch två siclknppar så har av n knppar på hösten ett visst år blivit 3 n knppar nästa höst ch 32 n = 9 n knppar hösten därpå. Siffrrna här ha

17 424 LARS TIREN ingenting att betyda i ch för sig, emedan så många lika faktrer påverka knppantalet ch utvecklingen, men de visa dck, med vilken nästan lavinartad hastighet skttsystemet måste berikas hs ett träd, när utvecklingen får försiggå stört. VöcHTING (r878) skildrar trädens levnadsperider ch anför därvid en iakttagelse, sm är av vikt för vår framställning. Efter en första perid av rent vegetativ tillväxt inträder sm bekant en sexual perid, varunderträdet s p si både tillväxer ch prducerar blmmr. Vid tilltagande ålder minskas successivt den vegetativa tillväxten varvid sexualfunktinerna alltmera dminera. Till sist händer det, att även huvudgrenarnas spetsknppar bliva blmmr, vilket alltså betyder ett definitivt hinder för vidare vegetativ tillväxt på den punkten. Emedan dck granens alla barrveck kunna prducera knppar ch det f. ö. alltid finnes ett större eller mindre antal utvecklade knppar kvar i Fig. 4 Hnblmmande skttparti av gran. Female flwering sht-system f spruce. skttsystemets inre delar, så kan enligt författarens iakttagelser nya grensystem utväxa från sådana knppar, sm i samband med terminalknppens död uppväckas ur sitt svande tillstånd. Enligt författarens bservatiner är terminal hanblmning hs alla grenrdningar mycket vanlig hs äldre granar i Nrrland, där jag på lika ställen haft tillfälle att iakttaga den rika blmningen våren ch smmaren Hnblmningen, sm ju nrmalt är terminal hs grenar av andra ch högre rdningar, utsträckes ckså mycket fta till terminalknppen hs första rdningens grenar, ett förhållande sm längre fram skall visa sig leda till viktiga knsekvenser. Trädets övergång till alltmera genmförd terminal hnblmning ch hanblmning sammanhänger utan tvivel i hög grad med åldern ch ståndrten, så att ju mera trädet har framskridit i sitt levnadslpp, dest mera framträdande blir denna tendens till blmning hs dess spetsknppar. Men lika ::,äkert är, att andra förhållanden är medverkande. Olika grantyper ha lika benägenhet till terminal blmning. Sådana frmer finnas enligt författarens iakttagelser tvivelaktigt blandade inm samma snävt begränsade trakt, ehuru i en viss trakt en viss typ är starkt

18 GRANENS KOTTSÄTTNING 425 dminerande. Ä ven en reginal fördelning kan vara tänkbar. Dck saknas det f. n. möjligheter att bestämt yttra sig i den frågan. Utan tvivel sammanhänga dessa likheter i blmningssättet med inre krrelatiner mellan skttsystemets lika delar, till str del kanske samma krrelativa inflytelser, sm påverka knppundertryckningen qch förgreningstypen enligt SYLVEN. Ft I,. TIREN. Fig. 5 Hanblmmande sktt av tall. Observera den genmgående långskttsaxeln. Hanblmningen är nrmalt aldrig terminal. Male flwering shts f pine. The male flwers are nrmauy never terminal. Ur flera synpunkter, bl. a. ärftlighetssynpunkt, är dessa förhållanden säkert värda ett mera ingående studium. Emedan det längre fram kmmer att bliva av värde att göra vissa jämförelser mellan granen ch tallen, skla några enkla huvuddrag av tallens skttbyggnad ckså vidröras. Medan hs granen alla sktt är av långskttsnatur, har tallen en genmförd skillnad mellan långsktt ch krtsktt. De förra utgöras av de vanliga årssktten, de senare av den krta axel, på vilken barrparen sitta. Hanblmmrna hs tallen bildas av de nederst på det utväxande årsskttet sittande krtsktten. Långskttsaxeln är således genmgående ch terminalknppen blmmar aldrig under nrmala förhållanden (jfr fig. 5). Hnblmmrna uppträda i spetsen av det utväxande årsskttet. De är av långskttsnatur i mtsats till hanblmmrna ch utgöra i själva verket årssktt; sm skjuta ett år i förväg. Hnblmmrna utväxa ju från sidknpp<lrna i spetsen på det årssktt, sm själv just håller på att växa ut (jfr fig. 6). Sjäh a

19 426 LARS TIREN spetsknppen blmmar i nrmala fall aldrig hs tallen, långskttsaxeln är således även i detta fall genmgående. V. Om knppreduktinen. Nedanstående anteckningar m granens knppreduktin basera sig huvudsakligen på några strödda iakttagelser, sm författaren gjrt un- Fig. 6. Ft I,. TmE:~. Hnblmmande sktt av tall. Mellan de båda hnblmmrna sitter spetsknppen, sm är vegetativ ch kmmer att frtsätta den mnpdiala huvudaxelns tillväxt nästa år. Female flwering sht f pine. The terminal, vegetative bud is situated between the tw female flwers. This is vegetative and will cntinne the grwth f the mnpdial main axis next year. der granens blmning på Kulbäckslidens försökspark våren Jag har icke haft tillfälle att vidare studera denna trligen mycket viktiga sak i andra landsdelar ch även för den västerbttniska granens del är bservatinerna fåtaliga ch bristfälliga, emedan deras betydelse först småningm. blev fullt tydlig. Såväl i stckhlmstrakten, där författaren en dag hade tillfälle att bservera granen under blmningstiden, sm i Västerbtten var hanblmningen mycket riklig. Vid en ytlig undersökning var det frappant, vilket erhört antal

20 GRANENS KOTTSÄTTNING 427 knppar, sm vr flrala. Då vi veta, att hanblmmrna till str del ch hnblmmrna alltid nrmalt utvecklas ur knppar, sm annars skulle blivit, eller åtminstne haft möjlighet att bliva, vegetativa sktt, så kunna vi härav draga den viktiga slutsatsen, att en rik blmning väsentligt måste reducera granens förråd a v till vegetativ utveckling dugliga knppar. Om dessutm, sm fta är fallet, hanblmningen utsträckes till terminalknpparna i alla eller de flesta grenrdningar ch hnblmningen till även första rdningens grenar, så å t följ e s den starka knppreduktinen även av skärpta svårigheter att å terställa skttsystemets tidigare rikedm. Detta kan nämligen i så fall endast ske, genm att svande knppar börja utvecklas eller genm att tidigare svagt utvecklade sidgrenar med bibehållen vegetativ tppknpp Fig. 7. övertaga tillväxten. Aterhämtningssvårigheten understrykes just av det förhållandet, att i detta fall även de gynnsammast situerade ch Ft L. TIREN. Parti av en grangren med en på Kulbäcksliden våren 1934 vanlig intensitet i blmningen.. Observera den nästan regelbundna blmningen hs spetsknpparna. Part f a branch f spruce with rdinary intensity in flwering at Kulbäcksliden in the spring f N te the almst regular flwering f the terminal buds. bäst utvecklade knpparna, vilka eljest skulle frtsatt grenens vegetativa tillväxt, kmma till blmning. Till den vegetativa återställelsen bliva därför övervägande de svagare sktten kvar. Även m emellertid spetsknpparna på grenar av lägre rdning skulle förbli vegetativa under en blmning, så är det likväl tydligt, att en viss tid måste åtgå innan skttsystemet återvunnit samma knpprikedm sm före blmningen. Blmningen hs granen skapar följaktligen sj älv genm den åtföljande starkare eller svagare reduktinen av skttsystemets knppantal betingelserna för en viss peridicitet i blmningen.

21 428 LARS TIREN Ju rikare granen alltså blmmar ett visst år, dest svagare måste den under alla förhållanden, huru gynnsamma de än är, blmma det påföljande året. Ju svagare tillväxt träden ha eller dest skarpare genmförd, av inre rsaker reglerad, fördelning mellan Hrala ch vegetativa knppar, sm de äga, dest mera sannlikt är det, att även det andra året efter blmningen är ett svagt blmningsår. År med ~vag eller medelmåttig blmning böra Fig. 8. Ft L. Tu~E~. Hanblmning hs gran. Alla terminalknppar blmma. Nertill t. v. synes en skttaxel, sm blmmade terminalt Den har icke utvecklats sedan dess. MaJe flwering f spruce. All terminal buds are fl wering. Belw, t the left, a sht-axis that flwered terminally in Since then n devejpment. under i övrigt gynnsamma för hållanden kunna följas av år med medelmåttig eller svag blmning. Längre fram skla vi visa, att fröårens uppträdande i Sverige mycket vackert bestyrka den här framlagda synpunkten. Fig. 7 visar en bild av en hanblmmande gren från en gammal, rikt blmmande gran på Kulbäcksliden i Västerbtten. Det framgår av bilden, ehuru efter klicheringen någt tydligt, att så gtt sm alla spetsknppar blivit hanblmmr. I anteckningarna, sm gjrdes vid ftgraferingen, anmärkes, att endast ett fåtal vegetativa knppar funns bland 100-tals hanblmmr. Detta var över huvudtaget regel inm hela parken hs alla granar i de delar av krnan, sm visade en riklig blmning. På fig. 8 ser man tydligt de terminala hanblmmrna, de blmmande sidaknpparna ch basalknpparna. Längst ned till vänster synes en skttaxel, sm blmmade terminalt våren 1931, alltså närmast föregående rika blmningsår. Blmman har nu fallit brt. Skttet har icke utvecklats alls sedan Om även grenen till höger hade haft en terminal hanblmma 1931 så skulle, sm man ju inser, de nu på denna gren sittande blmmrna (4 st. synas :rå bilden, spetsknppen är även

22 GRANENS KOTTSÄTTNING 429 en hanblmma) icke ha funnits ch m huvudaxeln med dess sidaknppar ckså hade blmmat I93I, så skulle hela grenen icke ha burit en enda hanblmma våren I934, medan den nu har c:a I8 st. På hela den på ftgrafiet synliga delen av kvisten fanns icke en enda makrskpiskt synlig vegetativ knpp. Kvistens utveckling var därför avslutad för en beräknelig tid framåt. Fig. 9 visar ett annat exempel på huru den vegetativa utvecklingen efter en rik hanblmning kan upphöra. Skttet blmmade I93I. I fig. IO ser man en kvist, vars högra parti på grund av tidigare rik hanblmning ch utebliven nyutveckling av knppar stagnerat i tillväxten, medan ett nytt skttsystem utvuxit längre in på huvudaxeln, till vänster å bilden. Denna del blmmade I934 rätt rikt ch blir därför i sin tur till str del stängd för framtiden. D etta exempel synes antyda, att den gamla nrrländska granens typiska smalkrniga habitus möjligen kan samman hänga med dess be Fig. g. Ft I,. TIREN. Skttspets, sm blmmade med en terminal hanblmma år 193I. Sedan dess ingen utveckling. Resterna av hanblmmrna sitta kvar ännu tredje våren efter blmningen. Sht with a terminal male flwer f rg3i. N develpment since then. The dry flwers are still remaining in the third spring after flwering. nägenhet för terminal hanblmning. Huvudgrenarnas tillväxt avbrytes upprepade gånger av hanblmning ch regeneratinen sker från partier närmare grenbasen. Emedan hnblmmrna alltid sitta i skttspetsar ch speciellt i de väl belysta, kraftigt utvecklade skttens spetsar, så innebär en rik hnblmning en betydelsefull reduktin av de knppar, sm ett påföljande år skulle kunna ha möjlighet att utveckla hnblmmr. Knppreduktinen genm blmningen sträcker följaktligen sina verkninga.r även till kttillgången under åren närmast efter blmningen. På fig. I3 synes särskilt tydligt hnblmmrnas placering i spetsen på sktt av andra rdningen. Alla eller åtminstne de allra flesta blmmrna 28. Meddel..fr&n Statens. Skgs.försöksanstalt. Häft. 28.

23 430 LARS TIREN sitta på sktt, sm förgrenat sig från den del av huvudgrenen av första rdningen, sm utvuxit efter föregående rika blmningsår, En rik hnblmning hade i detta fall varit en möjlighet 1932, den hade endast kunnat vara svag 1933 ch är år 1934, ehuru rik, dck icke jämförbar med t. ex års sedvanligt rika blmning. Synnerligen övertygande är fig. 15, sm visar en rikt kttbärande tpp av en 230-årig gran. Tppen bar, efter blmningen 1934, 21 st. kttar. Inalles Ft L. TIREN. Fig. 10. Återtillväxt av en genm hanblmning i den vegetativa utvecklingen stängd giankvist. Regrwth f shts (t the left) n a branch, the vegetative develpment f which was blcked by mal e flwering in I 93 I. funns 9 st. vegetativa sktt, däribland tppskttet ch dess båda små ch krta sidsktt, sm sällan blmma förrän de blivit åtminstne ett par år gamla. Av de 6 återstående var endast ett kraftigt utvecklat (upptill till höger). Hela denna tpp, sm nu bar 21 kttar, hade därför under gynnsamma förhållanden sannlikt endast kunnat prducera en enda ktte under Skillnaden mellan granen ch tallen är markerad. Då tallen har en genmgående skttaxel med sidställda hnblmmr, finnes hs detta träd ingen så väsentlig knppreduktin. Fig. 16 visar ett skttsystem, sm blmmade 1934, 1933 ch Hs tallen finnes alltså, m de klimatiska förhållandena medgiva, möjlighet till en åtminstne ganska rik hnblmning nästan varje år. Mycket rik kan den

24 GRANENS KOTTSÄTTNING 431 ju inte i längden frtfara att vara, emedan då till sist en brist på långskttsförgrening ch därmed en allmän skttbrist skulle uppstå. U r skillnaden mellan hn blmmrnas p la t s i skttsystemet hs tall ch gran trde likheten mellan kttårens uppträdande hs dessa trädslag i det väsentliga kunna förklaras. Hs tallen mera jämn kttillgång med mindre amplituder mellan. rika ch svaga k t tå r, hs granen mera jämn kttillgång med kraftigare amplituder. För att giva en föreställning m prprtinen mellan vegetativa ch flrala knppar under ett blmningsår, meddelas här några resultat från ett antal knppräkningar. En gren av första rdningen, 9 år gammal, alltså bestående av g årsled, bar 171 st. d'-blmmr ch 35 vegetativa knppar. Därjämte syntes stra mängder av märken efter ifblmmr från våren En annan lika gammal gren hade 92 d' -blmmr ch 37 vegetativa knppar. En 7-årig gren hade 88 d'-blmmr ch 20 vegetativa knppar. Här har bland d'-blmmr inräknats alla, även de basala, if-blmmrna. Siffrrna giva därför endast en allmän föreställning m, att de sexuella funktinerna tydlig dminera över de vegetativa. Fig. II. Ft I,. TIREN. Tppen av en gran med rik hnblmning 1931 ch års blmmr sitta övervägande på den del av skttsystemet, sm blivit till efter år The tp f a spruce with prlific female flwering in I93I and rg34. The I934 flwers are chiefly situated n thse parts f the sht.system that have grwn after I93I. Hs en annan gren av första rdningen gav knppräkningen följande sultat: Vegetativa knppar st. Äldre \;?-blmmr >> >> d'-blmmr med spets-, sid - eller mellanknppsställning..... rr 7 >> >> d'-blmmr, basala... r6 >> re-

25 432 LARS TIREN 1934 års a"-blmmr, med spets-, sid- eller mellanställning st >> a"-blmmr, basala... r4 >> 1934 >> <;?-blmmr r >> Vi ha här skilt på de a"-blmmr, sm ha sådan ställning, att det nrmalt utväxer vegetativa sktt ur knppanlagen, nämligen ~pets-, sid-ch mellanknppar, ch sådana, sm nrmalt icke utvecklas annat än till a"-blmmr, nämligen basalknpparna. Vi finna av vanstående siffrr, att denna gren Fig. 12. Hnblmning hs gran. Female flwering f spruce. Ft I.. TIREN. tidigare (år 1931) genm a"-blmning berövats IIJ st. vegetativt utvecklingsbara knppar ch år st. Kvar till vegetativ utveckling under smmaren 1934 funns endast sr st. knppar ( = 36 %), bland vilka alla levande, kvarvarande knppar inräknats, även m de varit så svaga, att de ej förmått bilda rdentliga sktt eller ens över huvud taget kunnat ut växa. Då det var av ett visst intresse att söka beräkna det antal hanblmmr, sm en viss gren kunde tänkas under gynnsamma förhållanden förmå prestera påföljande år, ha följande beräkningar gjrts. Tre grenar, en med rik hanblmning, en med medelmåttig ch en med förhållandevis svag blmning utvaldes. Alla grenarna vr av första rdningen. På dem räknades antalet knppar, sm bildats på de under våren 1934 utvuxna sktten (ej basalknppar), antalet sktt (liktydigt med antalet vegeta-

26 GRANENS KOTTSÄTTNING 433 tiva, utvecklingskraftiga knppar tidigt på våren) samt antalet spets-, sidch mellanställda hanblmmr. Vi få följande tablå: Rik d'-blmning Knppar på I934 års sktt.... Sktt I Spets-, sid- ch mellanställda d'-blmmr st. I5 >> I36 >) S:a knppar våren I I5I >> Fig. 13. Ft I,. TIREN. Hnblmning hs gran 1931 ch I934 Obs års blmmr, sm sitta på sktt, vilka utvuxit efter Female flwering f sprnce,in I93I and I934 Nte the psitin f the I934 flwers n shts whlly grwn ut after I93I. Härav blmmande I Sannlikt antal d'-blmmr I Blmningen I935 utgör av d: I Medelmåttig d'-blmning Knppar på I934 års sktt.... Sktt I Spets-, sid- ch mellan,ställda d'-blmmr..... S:a knppar våren I Härav blmmade I Sannlikt antal d'-blmmr I Blmningen I935 utgör av d: I g% 23 st. I7 % 29 st. I5 >) 49 )) 64 )) 77% 22 st. 45 %

27 434 LARS TIREN Svag rf'-blmning Knppar på I934 års sktt..... Sktt I Spets-, sid- ch mellanställda rf'-blmmr.... S:a knppar våren I Härav blmmade I Sannlikt antal rf'-blmmr I Blmningen rg35 utgör av d: I I42 st. 6 )) 87 )) I47 )) 59% 84 st. 97 % Ft r,. TIREN. Fig. 14. Rik hnblmning hs gran 1934 En ktte efter blmning 1933 synes på bilden. Den var svagt ch fullständigt utvecklad. Prlific female flwering f spruce in I934 A cne frm the 1933!lwering is seen in the figure, f eebly and uncmpletely develped. Beräkningarna ha utförts under det nära till hands liggande antagandet, att ett påföljande år i regel icke ett prcentuellt större antal av alla förefintliga knppar kunna blmma, än vad sm skedde under det föregående rika blmningsåret. Det är naturligtvis tvärtm trligt, att en mindre prcent blmmar året efteråt, men då det icke finns några hållpunkter för att bedöma hur mycket mindre den bör vara,. så ha vi räknat med samma blmningsprcent båda åren. Orsaken till att blmningen året efter ett blmningsår sannlikt är prcentuellt svagare än under blmningsåret självt, under i övrigt lika (klimatiska ch andra) förhållanden, trde huvudsakligenligga däri, att m vi frånse de av inre rsaker stabilt vegetativa knpparna (t. ex. tpp-

28 GRANENS KOTTSÄTTNING 435 knppen på huvudaxeln ch delvis grenar av I rdningen) sa ar det f. ö. de bästa ch gynnsammast belägna knpparna, sm i första hand blmma. Ett påföljande år finnes därför över huvudtaget en större prcent sämre situerade ch utvecklade knp- Fig. I5. Ft I,. TIREN. Tppen av en gammal, rikt kttbärande gran. Endast ett enda sktt {upptill till höger) hade sannlikt kunnat blmma nästa år. The tp f a richly cone-hearing spi:'uce. Only a single sht culd prbably ha ve flwered next year (abve t the right). par ch blmningen måste fördenskull ckså bliva prcentuellt svagare. Härtill kmmer ytterligare en faktr, nämligen den kraftuttömning, sm en rik blmning kan antagas medföra för trädet. Denna kraftuttömning sammanhänger med str sannlikhet just med knppreduktinen, i det att trädets assimilerande barrmassa under blmningsåret ch de närmast följande åren trligen lider en viss förminskning. Nybildningen av barrbärande sktt hämmas av blmningen, medan avdöendet av de äldr.e barrårgångarna frtgår. Härtill kmmer, att trädets förråd av upplagsnäring sannlikt mbili-

29 436 LARS TIREN seras ch till str del förbrukas vid en rik blmning. Effekten av allt detta undandrager sig dck varje försök till kvantitativ uppskattning. De meddelade siffrrna ha enligt vad sm förut sagts erhållits efter ett subjektivt val ch kunna därför endast tjäna sm belysande exempel. Detta är emellertid alldeles tillräckligt för att visa, att året efter ett rikt hanblmningsår icke kan bliva ett nytt rikt sådant. Den bästa möjliga blmningen år 1935 har i tre fall beräknats kunna uppgå till resp. 17, 45 eller 97 % av blmningen 1934, räknat i antalet spets-, sid- ch mellanställda hanblmmr. Då basalblmmrna är ungefär lika många sm dessa, inverka de icke väsentligt på de nämnda prcenttalen. Det är alldeles säkert, att enligt denna beräkning den möjliga blmningsintensiteten år 1935 överskattats av skäl, sm förut mtalats samt dessutm av det viktiga skälet, att icke alla knpparna på 1934 års sktt över huvud taget är utvecklingsbara. Fig. 16. Ft I,. TIREN. Hnblmning hs tall 1934, 1933 ch Så mycket säkrare kunna vi Mellan de båda kttarna finns dä!rför påstå, att den här unett årsled, 1932, utan blmning. Female flwering f pine in 1934, 1933 and dersökta nrrländska gran Betweenthetwcnesayear'ssht, typen på grund av knpp- 1932, withut flwering. reduktinen vid d'-blmningen icke kan blmma mycket rikt två år i följd. Visserligen bevisat, men dck högst sannlikt, är det, att mer än ett år efter ett mycket rikt hanblmningsår kan röna en märkbar påverkan av knppreduktinen vid blmningen. För att demnstrera även hnblmningens nedgång efter ett r.ikt hnblmningsår ha följande knppräkningar gjrts. På en efter förhållandena rikt kttbärande gran avtgs de översta 8 årsleden, på vilka större delen av kttarna funns. På denna del antecknades antalet kttar, antalet vegetativa årssktt samt de vegetativa sid- ch eventuellt mellansktt, sm i sin helhet utvuxit under våren Skillnaden mellan de två sistnämnda antalen -1-- eventuella blmmr anger tydligen antalet spetsknppar på hösten Av de vegetativa sktten räknades dels de fullt utvecklingskraftiga ch dels mer eller mindre förkrympta eller eljest särskilt svaga sktten. I vår kalkyl

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: NvaSchem (utan elever) Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre

Läs mer

ÄR DITT HEM ELSÄKERT?

ÄR DITT HEM ELSÄKERT? ÄR DITT HEM ELSÄKERT? Det här frmuläret hjälper dig att kntrllera hur elsäkert ditt hem är. Gå igenm punkterna i checklistan ch markera vad sm är bra ch vad sm behöver åtgärdas. ELCENTRALEN Elcentralen,

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis.

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis. E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E Nr. 1/11 Årgång 14 Canis - vi förändrar hundvärlden! www.canis.se Targeting KLICKER- TRANING Text: Cecilie Kste l & Mrten Egtvedt Targeting

Läs mer

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Sammanfattning av lektion 5 Eskilstuna

Sammanfattning av lektion 5 Eskilstuna Sammanfattning av lektin 5 Eskilstuna Vi repeterade: Knpar Ta ut bäringar Ta ut psitiner Vi gick igenm Lanternr : Grundlanternr samt segelfartyg se fig 25 sid 223 ch fig 18 sid 221 grön styrbrd Lysvinkel

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader. 62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin

Sammanfattning av olycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin Sammanfattning av lycksundersökning Brand i byggnad Brand i bänkdiskmaskin Sammanfattning av händelsen Brand i lägenhet, med startrum i köket, sm har rsakats av fel i en bänkdiskmaskin. Innehåll i undersökning

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011

LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 LPP åk 2 v 35-43 HT 2011 Svenska Förankring i kursplanens syfte: frmulera sig ch kmmunicera i tal ch skrift, läsa ch analysera skönlitteratur ch andra texter för lika syften, anpassa språket efter lika

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING SKYDDA Denna förköpsinfrmatin innehåller en sammanfattning av de viktigaste villkren avseende Allras Tandvårdsförsäkring Skydda. I försäkringsbrevet,

Läs mer

Upphovsrättsliga frågor kring Plattform för internetbaserade tjänster för stöd och behandling

Upphovsrättsliga frågor kring Plattform för internetbaserade tjänster för stöd och behandling Upphvsrättsliga frågr kring Plattfrm för internetbaserade tjänster för stöd ch behandling Seminarium, Sveriges kmmuner ch landsting 2014-08-26, Vår Gård, Saltsjöbaden Jhan Kahn 2 Vem är jag? Advkat Verksam

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Yttrande rörande PTS omarbetade förslag till beslut avseende grossistmarlmaden för programutsändningstjänster i marknätet.

Yttrande rörande PTS omarbetade förslag till beslut avseende grossistmarlmaden för programutsändningstjänster i marknätet. TV4-GRUPPEN Kmmunikatinsmyndigheten PTS Enheten för samtrafik Bx 5398 102 49 Stckhlm Attn: Ylva Mälarstig Stckhlm den 20 augusti 2009 Yttrande rörande PTS marbetade förslag till beslut avseende grssistmarlmaden

Läs mer

Styrelsens ordförande, Staffan Ahlberg, öppnade årsstämman och hälsade aktieägarna välkomna.

Styrelsens ordförande, Staffan Ahlberg, öppnade årsstämman och hälsade aktieägarna välkomna. Prtkll fört vid årsstämma med aktieägarna i Pract IT Grup AB (publ), rg nr 556494-3446, den 5 april 2006 i Kista Närvarande: Enligt förteckning i Bilaga 1, med angivande av antal aktier ch röster för envar

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

MYKORRHIZANS UTBILDNING OCH FRE== KVENS HOS SKOGSTRÄD PÅ ASKGÖDS== LADE OCH OGÖDSLADE DELAR AV DIKAD MYR

MYKORRHIZANS UTBILDNING OCH FRE== KVENS HOS SKOGSTRÄD PÅ ASKGÖDS== LADE OCH OGÖDSLADE DELAR AV DIKAD MYR MYKORRHIZANS UTBILDNING OCH FRE== KVENS HOS SKOGSTRÄD PÅ ASKGÖDS== LADE OCH OGÖDSLADE DELAR AV DIKAD MYR DIE AUSBILDUNG UND FREQUENZ DER MYKORRHIZA IN MIT ASCHE GEDONGTEN UND UNGEDONGTEN TElLEN VON ENTW

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål

OH-bilder till Martin Wallins föreläsning om rättskraft i tvistemål OH-bilder till Martin Wallins föreläsning m rättskraft i tvistemål Dmens rättsverkningar En dm får flera lika rättsverkningar ch de inträder vid lika tidpunkter. Rättskraft Samma sak kan inte prövas engång

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015 Pedaggisk planering matematik Gäller för nvember-december 2015 Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skla L= mest för läraren E= viktigt för eleven I periden ingår bedömningsdelar vi pga muntliga prv ch annat

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan Scuternas stipendier till världsscutjambree 2015 i Japan Scuterna har ett antal helstipendier ch ett antal delstipendier till världsscutjambreen 2015 i Japan. Man kan läsa mer m stipendierna här. För att

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Laghantering i Equipe

Laghantering i Equipe Laghantering i Equipe för klubbar tillhörande Skånes Ridsprtförbund Eftersm distriktet autmatiskt vill betala ut lagstöd till arrangörerna är det viktigt att inrapprteringen av lagklasserna sker på ett

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Enheten för Pedaggiska Mätningar PBMaE 0-05 Umeå universitet Prvtid PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Uppgift -9 Del II: Uppgift 0-5 Anvisningar Ttalt 0 minuter för del I ch II

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM

FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING PREMIUM Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Premium. I försäkringsbrevet, ersättningstabell,

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp. Lolo Lebedinski 2010-06-15 KmBas-prjektet: utvärdering av utbildning Psykscialt arbete med inriktning mt bendestöd/sysselsättning 7,5 hp Ll Lebedinski 21-6-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material... 4 Bstödjare...

Läs mer

Skogligt resursutnyttjande i Luleå skärgård. Jonas Brändström jk 92/96

Skogligt resursutnyttjande i Luleå skärgård. Jonas Brändström jk 92/96 Skgligt resursutnyttjande i Luleå skärgård Jnas Brändström jk 92/96 120 Inledning "Hela kuststräckan med sina många öar ch hlmar, alla vikar, alla flder ch åar ch varje bäck bjuda här året m, helst smmartiden,

Läs mer

Exempel på hur Din tandvårdsförsäkring fungerar

Exempel på hur Din tandvårdsförsäkring fungerar 1 FÖRKÖPSINFORMATION FÖR ALLRA TANDVÅRDSFÖRSÄKRING VÅRDA Dna förköpsinfrmatin innehåller sammanfattning av de viktigaste villkr avsede Allras Tandvårdsförsäkring Vårda. I försäkringsbrevet, stabell, de

Läs mer

Roller och funktioner

Roller och funktioner Central signering Hur fungerar lösningen tekniskt ch juridiskt Stefan Santessn, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.cm Per Furberg, Setterwalls Per.Furberg@Setterwalls.se Rller ch funktiner Signeringsfunktin

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Montessoripedagogiken

Montessoripedagogiken Mntessripedaggiken Kurs 4 Pedaggik Paula Dckens, Nazif Kapetanvic ch Tmas Green Maria Mntessri Maria Mntessri föddes 31 augusti 1870 ch dg 6 maj 1952. Hn var en italiensk pedagg, frskare, läkare, feminist,

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER

RIKTLINJER FÖR SANERING AV MIKROBIELLT SKADADE INOMHUSMILJÖER RIKTLINJERNA HAR SOM SYFTE ATT BESKRIVA SANERINGSMETODER SOM: FÖRORD SYFTET MED RIKTLINJERNA ÄR EFFEKTIVA NÄR DET GÄLLER ATT AVLÄGSNA MIKROBIELLA FÖRORENINGAR MÖJLIGGÖR ATT BRUKARE OCH SANERINGSPERSONAL

Läs mer

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem

Ny fastighetsmäklarlag. Vitec Mäklarsystem Ny fastighetsmäklarlag Vitec Mäklarsystem Juni 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning av den nya fastighetsmäklarlagen... 3 3. Jurnalplikten med checklistr... 4 4. Sidtjänster...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Ekonomiska tolkningar av hälso- och sjukvårdens väntetider och väntelistor

Ekonomiska tolkningar av hälso- och sjukvårdens väntetider och väntelistor Natinaleknmiska institutinen EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Handledare: Carl Hampus Lyttkens Eknmiska tlkningar av häls- ch sjukvårdens väntetider ch väntelistr Ida Jhanssn Magisteruppsats 2006-02-02

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Vi har en Herre som gett sitt liv för att vi ska få vara hans, för att vi ska få ha del i hans liv, hans kärlek, hans glädje och kraft.

Vi har en Herre som gett sitt liv för att vi ska få vara hans, för att vi ska få ha del i hans liv, hans kärlek, hans glädje och kraft. Nyårsdagen 2013 Vi får en chans till. Det är slutsatsen jag drar av evangelietexten vi läste. Jag får en chans till. Du får en chans till. Brålanda församling får en chans till. Sverige får en chans till.

Läs mer

Uttalande från styrelsen för Caperio Holding med anledning av Advanias offentliga kontanterbjudande

Uttalande från styrelsen för Caperio Holding med anledning av Advanias offentliga kontanterbjudande Pressmeddelande 27 april 2017 Uttalande från styrelsen för Caperi Hlding med anledning av Advanias ffentliga kntanterbjudande De berende styrelseledamöterna 1 för Caperi Hlding rekmmenderar enhälligt aktieägarna

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Jändelskolan 7-9 i Karlskrona kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Jändelskolan 7-9 i Karlskrona kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Jändelsklan 7-9 i Karlskrna kmmun 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Jändelsklan 7-9 Resultat

Läs mer

Riktlinjer och rekommendationer Riktlinjer för periodisk information som kreditvärderingsinstitut ska lämna till Esma

Riktlinjer och rekommendationer Riktlinjer för periodisk information som kreditvärderingsinstitut ska lämna till Esma Riktlinjer ch rekmmendatiner Riktlinjer för peridisk infrmatin sm kreditvärderingsinstitut ska lämna till Esma 23/06/15 ESMA/2015/609 Innehållsförteckning 1 Omfattning... 3 2 Definitiner... 3 3 Syftet

Läs mer

Övningar i JavaScript del 7

Övningar i JavaScript del 7 Övningar i JavaScript del 7 I denna labratin återanvänder vi bilderna på frukter, sm vi haft i ett par tidigare labratiner. Denna gång ska vi lägga till visuella effekter då en frukt väljs. Klickar man

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

TÅGET KAN INTE VÄJA!

TÅGET KAN INTE VÄJA! Lektinsplanering 2 TÅGET KAN INTE VÄJA! TÅGET KAN INTE VÄJA! Lärämnen ch lektiner där man kan gå igenm materialet: Miljö- ch naturkunskap (bilgi, hälskunskap) Fysik ch kemi Integrering: Nivå: Årsklass

Läs mer

Bilden av Lidingö. Rapport från fokusgruppsintervjuer, oktober 2004

Bilden av Lidingö. Rapport från fokusgruppsintervjuer, oktober 2004 Rapprt från fkusgruppsintervjuer, ktber 2004 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Syfte 3 3. Urval ch metd 3 4. Slutsatser 4 5. Resultatsammanställning 5 För frågr angående rapprtens innehåll, vänligen

Läs mer

SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN (12) Utvärdering sommarjobb 2016

SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN (12) Utvärdering sommarjobb 2016 2016-09-05 1 (12) Utvärdering smmarjbb 2016 Sammanfattning Uppdraget har varit att alla ungdmar i första året ch andra året i gymnasiet ska erbjudas smmarjbb 2016. Alla sm sökt i målgruppen har erbjudits

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2014:5

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2014:5 Plicy för vägvisningsskyltar ch tillfälliga skyltar inm Lidingö stad Dnr TN/2014:5 Antagen i tekniska nämnden 2014-01-22 POSTADRESS Lidingö stad Tekniska förvaltningen 181 82 Lidingö BESÖKSADRESS Stckhlmsvägen

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Riktlinjer för Lex Sarah

Riktlinjer för Lex Sarah 2012-03-16 Sida 1 Riktlinjer för Lex Sarah Enligt SL 14 kap 2 ch LSS 24 a ska var ch en sm fullgör uppgifter inm scialtjänsten eller LSS medverka till att den verksamhet sm bedrivs ch de insatser sm genmförs

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

Lösningsförslag/lösningskommentarer (Ej fullständiga svar) VFTA01- ordinarie tenta våren 2014

Lösningsförslag/lösningskommentarer (Ej fullständiga svar) VFTA01- ordinarie tenta våren 2014 Lösningsförslag/lösningskmmentarer (Ej fullständiga svar) VFTA01- rdinarie tenta våren 2014 Fråga 1 15p a Av uppgiften framgår att strandskydd föreligger i mrådet. Av MB 7:15 1p framgår bland annat att

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer