Hushållens ekonomi (HEK), preliminär 2006

Transkript

1 STTSTSK CENTRLBYRÅN 1(3) Husållens eonomi (HEK), preliminär 2006 HE0103 nneåll 0 minisraiva uppgifer SCBDOK nneållsöversi 0.1 Ämnesområe 0.2 Saisiområe 0.3 SOS-lassificering 0.4 Saisiansvarig 0. Saisiproucen 0.6 Uppgifssylige 0.7 Sereess oc regler för beanling av personuppgifer 0.8 Gallringsföresrifer 0.9 EU-reglering 0.10 Syfe oc isori 0.11 Saisianvänning 0.12 Uppläggning oc genomförane 0.13 nernaionell rapporering 0.14 Föränringar i unersöningen 2 Uppgifsinsamling 2.1 Ram oc ramförfarane 2.2 Urvalsförfarane 2.3 Mäinsrumen 2.4 nsamlingsförfarane 2. Daaberening 1.1 Observaionssoreer 1.2 Saisisa målsoreer 1.3 Uflöen: saisi oc miroaa 1.4 Doumenaion oc meaaa 3 Saisis bearbening oc reovisning 3.1 Saningar: anaganen oc beräningsformler 3.2 Reovisningsförfaranen 4 Sluliga Observaionsregiser 4.1 Prouionsversioner 4.2 riveringsversioner 4.3 Erfareneer från senase unersöningsomgången

2 STTSTSK CENTRLBYRÅN 2(3) 0 minisraiva uppgifer 0.1 Ämnesområe Ämnesområe: Husållens eonomi 0.2 Saisiområe Saisiområe: nomser oc inomsförelning Boene 0.3 SOS-lassificering Tillör (SOS) Ja För unersöningar som ingår i Sveriges officiella saisi gäller särsila regler när e gäller valie oc illgänglige, se Förorningen om en officiella saisien (2001:100). 0.4 Saisiansvarig Mynige/organisaion: Saisisa cenralbyrån (SCB) Posaress: Örebro Besösaress: Klosergaan 23 Konaperson: Joan Linberg Telefon: Telefax: E-pos: fornamn.efernamn@scb.se 0. Saisiproucen Mynige/organisaion: Saisisa cenralbyrån (SCB) Posaress: Örebro Besösaress: Klosergaan 23 Konaperson: Joan Linberg Telefon: Telefax E-pos: fornamn.efernamn@scb.se 0.6 Uppgifssylige Uppgifssylige föreligger ine enlig lagen om en officiella saisien (SFS 2001: 99), vile innebär a uppgifslämnaren meverar frivillig.

3 STTSTSK CENTRLBYRÅN 3(3) 0.7 Sereess oc regler för beanling av personuppgifer mynigeernas särsila versame för framsällning av saisi gäller sereess enlig 24 ap. 8 offenliges- oc sereesslagen (2009:400). Vi auomaisera beanling av personuppgifer gäller reglerna i personuppgifslagen (1998:204). På saisiområe finns essuom särsila regler för personuppgifsbeanling i lagen (2001:99) oc förorningen (2001:100) om en officiella saisien. 0.8 Gallringsföresrifer Unersöningen om Husållens eonomi (HEK) omfaas av e bevaranebeslu. 0.9 EU-reglering nga vingane EU-ireiv finns för enna saisi Syfe oc isori Syfe är a arlägga en isponibla inomsens förelning blan olia usåll, belysa inomssruuren sam besriva boene oc boeneugiferna för usåll i olia upplåelseformer. Den officiella boenesaisien reovisas i HEK fr.o.m års unersöning. De ersäer usållselen i Bosas- oc yresunersöningen (BHU). Saisien innefaar variabler som isponibel inoms, faorinoms, inoms av apial, sa, saepliiga oc saefria ransfereringar. Saisien reovisas blan anna efer bagruns- oc lassificeringsvariablerna usållsyp (osusåll oc familjeene), åler, ön, sysselsäningsgra, socioeonomis inelning, föelselan, boeneform/upplåelseform. Unersöningen ar genomförs varje år sean 197. Daamaeriale är använbar för åren 197, 1978 sam för varje år från 1980 ill För vissa år an förmögenesförelningen blan usållen besrivas. E isseriebro i saisien uppom på grun av saereformen 1990/ Saisianvänning Saisien använs av många olia använare inom sila elar av samälle; Saisien från HEK använs i sor usräcning som e viig unerlag vi poliisa sällningsaganen oc beslu. llmäneen använer saisien för a få en översilig besrivning av oc uveclingen av inomsförelningen sam boene oc boeneugiferna för båe usåll oc personer efer olia bagrunsvariabler som blan anna åler, ön, sysselsäning. nra saisigrenar vi SCB använer HEK som unerlag, exempelvis

4 STTSTSK CENTRLBYRÅN 4(3) Naionalräensaperna oc mirosimuleringsmoellen FST. FST-moellen är e möjlig a simulera buge- oc förelningseffeer av änringar i sae- oc biragssysem. nvänarna represeneras blan anna av Programråe för eonomis välfärssaisi oc Programråe för boene, byggane oc bebyggelse. Delagane organisaioner i programråe för eonomis välfärssaisi är Finanseparemene, Saevere, Försäringsassan, Uppsala universie, Socialeparemene, Socialsyrelsen oc Bovere. Delagane organisaioner i programråe boene, byggane oc bebyggelse är Finanseparemene, nsiue för bosas- oc urbanforsning, Sveriges Bygginusrier, SBO, Fasigesägarna Sverige, Konsumenvere, Bovere, Kungliga Tenisa ögsolan (KTH), Hyresgäsernas Risförbun, Konjunurinsiue. nra använare är blan anna forsare oc föreag. nernaionella använare är blan anna Eurosa oc Luxemburg income suy (LS) Uppläggning oc genomförane HEK är en urvalsunersöning som genomförs varje år. Populaionen besår av samliga usåll oc personer som var folboföra i Sverige uner unersöningsåre (inomsåre) Regisre över oalbefolningen (RTB) använs som urvalsram. Urvale ugörs av personer som är 18 år eller älre. Urvale är e s.. näversurval, vile beyer a båe urvalspersonen oc e personer som illör ans/ennes usåll ingår i unersöningen. Från oc me inomsåre 2000 samornas urvale me SCB:s Longiuinella niviaabas (LND), se 2.2. Urvalssorleen år 2006 var ca usåll. Genom samorningen me LND ges möjlige a följa urvalspersonerna oc eras usåll över flera år. Daainsamlingen ser genom en elefoninervju oc genom insamling av uppgifer från aminisraiva regiser. Efersom e är e urval av befolningen som ingår i unersöningen an e bli viss osäere när man reovisar variabler som är exrem sneförelae,.ex. apialvins. De påverar ocså osäereen för variabler är apialvins ingår. För personer som uner inomsåre reovisa apialvinser/-förluser vi försäljning av.ex. värepapper oc fasigeer görs e illäggsurval. Syfe me illäggsurvale är a öa säereen i saningarna på e olia inomsparamerarna. Vi inervjun, som genomförs uner januari-april åre efer inomsåre, sälls frågor om usålles sammansäning oc uppgifer om boene oc boeneugifer. För personerna i usålle sälls ocså frågor om sysselsäning, arbesi, yre, barnomsorg, långvarig sju eller funionsiner, färjäns, emjäns, eonomis sö mellan olia usåll sam ugifer för anvår, läemeel oc sjuvår. Saisien över blan anna inomser, ersäningar, birag oc saer bygger på elar av nomsoc axeringsregisre (ot). Dessa regiseruppgifer ommer från Saevere (axeringsuppgifer oc onrolluppgifer), Försäringsassan, Cenrala suiesösnämnen, Saens pensionsver, Plivere oc Socialsyrelsen. Saisien som är basera på emjäns oc omsorgsfrågor ämas från älreenäen som samliga ommuner illana åller för e urval av person som ar få emjäns eller annan omsorg. För beräning av blan anna inoms från näringsversame, olia inäs- oc osnasposer för näringsiare ar uppgifer från sanariserae räensapsurag

5 STTSTSK CENTRLBYRÅN (3) (SRU) använs. Saisien över boene oc boeneugifer ompleeras me uppgifer från fasigesaxeringsregisre nernaionell rapporering ngen inernaionell rapporering ser Föränringar i unersöningen Tre unersöningsomgångar ar blivi fyra HEK2006 ar inervjun elas in i fyra unersöningsomgångar. Den reje omgången ar elas upp i vå omgångar för a minsa ien mellan e a P-breve sicas u oc å UP blir onaa. Uppgifer från Fasigesaxeringsregisre om boeneform (yreslägene, bosasrä eller småus) använs för a göra inelningen (se pun 3.1). Fasigesaxeringsregisre inneåller uppgif om fasige. De an ärför vara svår a oppla iop en inivi me en särsil fasige. De gäller främs för yres- oc bosasräer. De an ärför finnas fel i lassningen av boeneform. De illgängliga uppgiferna i fasigesaxeringsregisre är ca e år gamla oc föränringar i boene an ärför a se. Frågor om barn ill särlevane förälrar förbäraes. nneålle i e saisisa meelane sågs över oc nya abeller ar illommi.

6 STTSTSK CENTRLBYRÅN 6(3) 1 Översi Den årliga saisien över usållens eonomi bygger på uppgifer som samlas in genom en elefoninervju ill e urval av befolningen sam från aminisraiva regiser. Unersöningen ar genomförs varje år sean 197. Saisien reovisar inomsförelning för olia usåll oc personer efer olia bagrunsvariabler som blan anna åler, ön, sysselsäning sam boene oc boeneugifer för usåll i olia upplåelseformer för inomsåre Observaionssoreer Målpopulaionen för unersöningen ugörs av e usåll som fanns i Sverige en 31 ecember Husållen besår av personer som enlig gällane lagar oc förorningar sulle a vari folboföra i Sverige 31 ecember reovisningen av inomssaisien använs elårsusåll. Helårsusåll ugörs av e personer som var folboföra vi såväl åres början som ess slu oc vars usåll ar en isponibel inoms sil från noll. nleningen ill a enna avgränsning görs är för a minimera en överäcningen som finns, se 2.1. Urvalspopulaionen besår av personer som enlig gällane lagar oc förorningar sulle a vari folboföra i Sverige 31 ecember Efersom enas personer 18 år eller älre ingår i rampopulaionen, innebär e a personer yngre än 18 år som bor i egna usåll el sanas i unersöningen, se 2.2. Unersöningen använer vå efiniioner av usåll; osusåll oc familjeene. Kosusåll är uvubegrepp. E osusåll ugörs av alla personer som boe i samma bosa oc som ae gemensam "usållning" en 31 ecember nneboene ingår ine i osusålle. reovisningen av inomsförelningen sam för boenesaisien använs osusåll. En familjeene omfaar en eller vå vuxna som är gifa/sammanboene sam ev. barn uner 18 år. E emmavarane barn 18 år eller älre bilar en egen familjeene. E osusåll an beså av flera familjeeneer. Familjeene använs främs av mirosimuleringsmoellen FST. Personer som är illfällig bora, men som förvänas åeromma, ingår i usålle. Barn som bor lia myce os båa förälrarna ränas me i e usålle är e är folboföra. nsiuionsusåll ingår ine i reovisningen. Deras inoms- oc ugifsförållanen är ine jämförbara me övriga usåll. Personer som är 6 år eller älre oc bor i särsil boene ingår oc. När man sa besriva ugifen för boene oc besriva usållens eonomi avgränsar man populaionen ill boene me äganerä, bosasrä oc yresrä, en så allae boeneugifspopulaioionen. boeneugifspopulaionen ingår ine: Husåll i anelslägene, i egen yresfasige, i småus på äg jorbrusfasige, e me anraansonra, e som är inneboene, e i särsil boene, e i suenbosa, e som yr möblera sam e som ine ar bo i bosaen ela åre.

7 STTSTSK CENTRLBYRÅN 7(3) 1.2 Saisisa målsoreer. Målpopulaionen vs. inivipopulaionen, se avsni Personer 0-19 år 1. Personer 18 år eller älre 2. Personer 20 år eller älre 3. Personer år 4. Personer 6 år eller älre. Helårs- oc elisansälla år 6. Helårs- oc elisansälla uan näringsinoms år B. Målpopulaionen vs. usållspopulaionen, se avsni 1.1. B1. Kosusåll B1a. Kosusåll är usållsföresånaren är 18 år eller älre B1b. Kosusåll är usållsföresånaren är år B2. Familjeene B2a Familjeene är usållsföresånaren är 18 år eller älre B2b Familjeene enlig regisre över oalbefolningen (RTB) C. Maropopulaionen vs. inivipopulaionen inlusive avlina/uvanrae personer (överäcningen), se avsni 1.1 sam 2.2. D. Bosasusåll från fol- oc bosasräningen 1990 (FoB90) vs. bosasusåll oc barn i ålern 0-17 år. E. Boeneugifspopulaioionen vs. populaionen är avgränsar ill boene me äganerä, bosasrä oc yresrä, se avsni 1.1. Objegrupp Variabel Må Populaion nelning i reovisningsgrupper nomsförelningsunersöningen C - Faorinoms arbee oc apial - Saepliiga ransfereringar - Saefria ransfereringar Sa oc allmänna egenavgifer - Beal uneråll oc åerbeal suielån m.m. - Disponibel inoms - Summor - Decilgrupper - Disponibel inoms inl. reavins per onsumionsene - Meelväre - Meian - Gini-oefficien

8 STTSTSK CENTRLBYRÅN 8(3) - Decilgrupper - Disponibel inoms exl. reavins per onsumionsene - Meelväre - Meian - Gini-oefficien - Gränsvären - Disponibel inoms inl. reavins per onsumionsene - Meian - Percenilgränser - Gini-oefficien - Gränsvären - Disponibel inoms exl. reavins per onsumionsene - Disponibel inoms per onsumionsene - Faorinoms per onsumionsene - Disponibel inoms per onsumionsene - Faorinoms per onsumionsene - Meian - Percenilgränser - Gini-oefficien - Meelväre - Meian - Gini-oefficien - Topp 10% - Topp 1% - Meelväre - Meian - Gini-oefficien - Topp 10% - Topp 1% - Husållsyp - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian 2 - Husållsyp - Åler - Kön - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian 3 - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian - Föelselan - Viselsei i Sverige - Disponibel inoms per onsumionsene - Meian - Disponibel inoms per - Meian

9 STTSTSK CENTRLBYRÅN 9(3) - Region onsumionsene - Husållsyp - Disponibel inoms per - Åler onsumionsene - Procen av meianväre för samliga personer (raprocen oc olumnprocen) 2 - Husållsyp - Åler - Kön - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene (raprocen oc olumnprocen) - Åler - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene (raprocen oc olumnprocen) 3 - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene (raprocen oc olumnprocen) - Föelselan - Viselsei i Sverige - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene (raprocen oc olumnprocen) - Region - Åler - Procen av meianväre för samliga personer - Disponibel inoms per onsumionsene (raprocen oc olumnprocen) - Husållsyp - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (0 eller 200 procen av meianen) - Disponibel inoms per onsumionsene

10 STTSTSK CENTRLBYRÅN 10(3) 2 - Husållsyp - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (0 eller 200 procen av meianen) - Kön - Disponibel inoms per onsumionsene - Husållsyp - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (0 eller 200 procen av meianen) - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene 3 - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (0 eller 200 procen av meianen) - Disponibel inoms per onsumionsene - Föelselan - Viselsei i Sverige - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms (0 eller 200 procen av meianen) - Disponibel inoms per onsumionsene - Region - Åler - Husåll me en låg respeive ög isponibel inoms

11 STTSTSK CENTRLBYRÅN 11(3) (0 eller 200 procen av meianen) 3 - Kön - rbesinoms - Helisarbee 3 - Kön - Kön (vinnor) - Kön (män) - rbesinoms - Meelväre - rbesinoms - Meelväre - Percenilgränser - Ginioefficienen - rbesinoms - Meelväre - Percenilgränser - Ginioefficienen - rbesinoms - Meelväre - Percenilgränser - Ginioefficienen B1a B1a - Kvinnors arbesinoms i procen av männens - Åler - Kön - Kvinnors arbesinoms i procen av männens - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Kön - Husållsyp - Åler - Husållsyp - Åler - rbesinoms - Meelväre - Percenilgränser - Ginioefficienen - rbesinoms - Meian - rbesinoms - Meian (vinnor i procen av män) - Disponibel inoms - Meian - Disponibel inoms - Meian

12 STTSTSK CENTRLBYRÅN 12(3) - Kön B1a - Deciler - nomssruur - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1a - Deciler - nomssruur - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån B1a - Husållsyp - nomssruur - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1a - Husållsyp - nomssruur - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån B1a - Husållsyp - nomssruur - Åler - Kön - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1a - Husållsyp - nomssruur - Åler - Kön - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån B1a - nomssruur - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1a - nomssruur - Åler - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån B1b - nomssruur - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1b - nomssruur - Disponibel inoms per

13 STTSTSK CENTRLBYRÅN 13(3) - Socioeonomis grupp/ Sysselsäning onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån B1a - nomssruur - Föelselan - Viselsei i Sverige - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1a - nomssruur - Föelselan - Viselsei i Sverige - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån B1 - nomssruur - Region - Disponibel inoms per onsumionsene - Meelväre B1 B1a B2a B2b D B1a - nomssruur - Region - Disponibel inoms per onsumionsene efer jusering för sa, beal unerållsbirag oc åerbeala suielån - Läner - Disponibel inoms per onsumionsene - Kön - Husållsyp - nal boene - nal barn Boene oc boeneugif - Boeneform - Åler - Kön - Meelväre - Meian - Ginioefficien - Topp 20 % inoms av boen 20 % inoms me inoms < 60 procen av meianen - nal - nal - nal 1 - Husållsyp

14 STTSTSK CENTRLBYRÅN 14(3) - Åler - Kön - Boeneform - nal 0 - Boeneform - Husållsyp - nal barn - nal - Region - Kön - Boeneform - nal 1 - Husållsyp - Kön - Boeneform - Jusera isponibel inoms per onsumionsene - Meian B B - Upplåelseform - Kön - Åler - Upplåelseform - Husållssorle - Boeneform - Husållsyp - Boeneform - Upplåelseform - Trångboe norm 3 - nal - nal B - Husållsyp - Boeneform - Upplåelseform - Bosasya i varameer - Meel B - Husållsyp - Upplåelseform - Upplåelseform - Region - Lägenesyp - Trångboe norm 3 - nal - Beboa bosäer - nal - Upplåelseform - Region - Lägenesyp - Bosasya i varameer - Meel B - Upplåelseform - Husållsyp - Lägenesyp - Boeneugif - Meel B - Upplåelseform - Disponibel inoms - Meian

15 STTSTSK CENTRLBYRÅN 1(3) - Husållsyp - Lägenesyp B B B - Upplåelseform - Husållsyp - Region - Upplåelseform - Husållsyp - Upplåelseform - Husållsyp - Region - Boeneugif - Meel - Bosasbirag - Meel - Boeneugifsprocen - Meian - Upplåelseform - Husållsyp - Region - Konsumionsurymme per person - Meel - Upplåelseform - Husållsyp - Region - Konsumionsurymme per onsumionsene - Meel - Upplåelseform - Bosasbirag - Konsumionsurymme per onsumionsene - Meel B - Husållsyp - Bosasbirag - Konsumionsurymme per onsumionsene - Meel B B - Förvärvsår (äganerä) - nflyningsår (bosasrä) - Färigsällaneår (yresrä) - Upplåelseform - Husållsyp - Region - Boeneugifssruur - nal 1.3 Uflöen: saisi oc miroaa Saisi: Unersöningen ar vå reovisningsområen; nomsförelningen oc Boene oc boeneugifer. Saisien över inomsförelningen spris i from av pressmeelane, saisisa meelanen (serie HE21) oc abeller på SCB:s webbplas. Även saisien över Boene oc boeneugifer spris i form av pressmeelane, saisisa meelanen (serie BO23) oc abeller på SCB:s webbplas. På webbplasen finns ocså resulaen av saisien inlag i Sveriges saisisa

16 STTSTSK CENTRLBYRÅN 16(3) aabaser (SSD), är abelluag an göras för e anal variabler. Saisien spris även i form av abeller i Saisis årsbo för Sverige sam i Bosas- oc byggnassaisis årsbo. Miroaa: De sis proucerae sluregisre från unersöningen lagras i SS-miljö. Unersöningen ar genomförs varje år sean 197. Daamaeriale är använbar för åren 197, 1978 sam för varje år från 1980 ill HEK spris även genom SCB:s mirosimuleringsmoell FST. FST är e veryg för a simulera buge- oc förelningseffeer av äna regelföränringar i.ex. sae- oc biragssysemen. HEK ugör basmaerial i enna moell. Tillgång ill FST får man genom e abonnemang. Vi ulämnane av miroaa görs förs en sereessprövning. Miroaa lämnas u via MON (Microaa ONline ccess). 1.4 Doumenaion oc meaaa Uöver oumenaionen SCBDOK sapas varje år en variabelbesrivning som inneåller informaion om populaion oc reovisningsgrupper, bagruns- oc lassificeringsvariabler oc inoms- oc ugifsvariabler. Dessuom sapas vå variabelförecningar, över usållsvariabler oc inivivariabler, vila är förecningar över alla inervjuvariabler sam alla variabler som ommer från exerna regiser. På SCB:s webbplas finns oumenaion som Besrivning av saisien oc Faa om saisien ( Hia saisien - Saisi efer ämne Husållens eonomi Husållens eonomi (HEK)).

17 STTSTSK CENTRLBYRÅN 17(3) 2 Uppgifsinsamling 2.1 Ram oc ramförfarane Målpopulaionen för usåll ugörs av e usåll som en 31 ecember 2006 fanns i Sverige. Husållen besår av personer som enlig gällane lagar oc förorningar sulle a vari folboföra i Sverige 31 ecember Unersöningens rampopulaion beso av personer som är 18 år eller älre oc som var folboföra i Sverige 31 ecember De briser som finns när e gäller rampopulaionens äcning av målpopulaionen är små. Överäcning: Överäcningen an elas upp i vå grupper. Dessa grupper ugör ryg 1 procen i unersöningens rampopulaion: Emigraner förorsaar överäcning om uflyning ine anmäls. Genomföra suier yer på a folboföringen inneåller e beyane anal personer som ine längre bor i lane. Dea är förmoligen en allvarligase valiesbrisen i folboföringen. Många som flyar u ur lane ar inge ege inresse av a anmäla uflyningen oc en el gör e eller ine. Vi en onroll som gjores i samban me fol- oc bosasräningen 198 ugjore en oanmäla uflyningen ca 0,1 procen av ela befolningen. Räna på elpopulaionen ulänsa meborgare ugjore en oanmäla uflyningen 1,0 procen för norisa meborgare oc 2,8 procen för övriga meborgarsap illsammans. Personer som ar myce låga eller ofullsäniga inoms-, birags- eller axeringsuppgifer. Uneräcning Briser i rapporeringen av föslar oc invanringen resulerar i uneräcningen i befolningssaisien. Den uneräcning som föreommer förlaras främs av e glapp i i som finns mellan urvalsragning oc referensipun, vile beyer a vi sanar informaion om e personer som ine fanns i Regisre över oalbefolningen (RTB) vi urvalsillfälle men som illommi fram ill en 31/12 inomsåre. Uneräcningen i unersöningen beöms oc vara lien. 2.2 Urvalsförfarane Unersöningens rampopulaion beso av personer som är 18 år eller älre oc som uner 2006 var folboföra i Sverige. Rampopulaionen ämaes från Regisre över oalbefolning (RTB). Urvale ras i november samma år som mäåre oc e är e sraifiera obune slumpmässig urval (STOSU) uan åerläggning me sex sraa. Urvale är e s.. näversurval, vile innebär a urvalspersonens usållsmelemmar ocså ingår i urvale. Urvalssorleen ar uner åren variera mellan ca oc usåll. År 2006 rogs ca personer me OSU (obune slumpmässig urval) inom varje sraum. För varje uval person sapas e förslag på usållssammansäning me jälp av RTB. Dessa personer bilae ca usåll oc e oala anale unersöa personer uppgic ill ca

18 STTSTSK CENTRLBYRÅN 18(3) Rampopulaionen är sraifiera oc sraifieringen ar variera över åren. För HEK 2006 var sraifieringen enlig följane; år (urval personer) - 7 år eller älre (urval personer) - Bosasrä (urval personer) För a möjliggöra särreovisning av essa grupper me illräclig go valie bilar e separaa sraa. E exra sraum görs är gruppen avlina/emigraner, vs. e personer som ränas som överäcning, ras för a få maropopulaionen a sämma överrens me verligeen. Denna maropopulaion använs i uvusa i FST-moellen för a unna simulera buge- oc förelningseffeer av änringar i sae- oc biragssysem. Maropopulaion använs även i reovisningen av marosummor. Efersom e är e urval av befolningen som ingår i unersöningen an e bli viss osäere när man reovisar variabler som är exrem sneförelae,.ex. apialvins. De påverar ocså osäereen för variabler är apialvins ingår. För personer som uner inomsåre reovisa apialvinser/-förluser vi försäljning av.ex. värepapper oc fasigeer görs e illäggsurval. Syfe me illäggsurvale är a öa säereen i saningarna på inomsparamerarna. Dea sraum ingår ine i inervjun. Samorna urval Från oc me inomsåre 2000 samornas urvale me SCB:s Longiuinella niviaabas (LND). Genom samorningen me LND ges möjlige a följa urvalspersonerna oc eras usåll över flera år. Urvale ar en posiiv samorning me LND-unersöningen för a möjliggöra longiuinella suier av vissa variabler. Samorningen görs genom unia permanena slumpal för varje person i populaionen. (Teorin om samornae urval finns besrive inom föreagsunersöningar oc SMU-syseme 1 ). Nycelvariabel i RTB är personnummer. När e ny personnummer yer upp i RTB får e e slumpal om e ine är frågan om åerinvanring. Slumpalen är liformig förelae mellan noll oc e. Så länge personen/personnumre exiserar i RTB bibeåller en si unia slumpal. De innebär a e personnummer får e uni slumpal när en yer upp för försa gången i RTB oc så länge personnumre exiserar ommer ea a vara oppla me e unia permanena slumpale. Om personerna åerinvanrar åerfår e sina gamla slumpal. Hur an samorningen se u? Samorning av urval görs å unersöningar ar samma ram, linane eller olia ämne sam önsemål om a förela uppgifslämnarbelasning jämnare över ramobjeen. Nean ommer a preseneras en or sammanfaning av Bagrunsfaa ill Eonomis saisi 2003:3. För a samorna vå, eller fler, urval me give sicprovssorle n 1 oc n 2 välj vå goycliga onsaner 1 oc 2 i inervalle (0, 1). Elemen me n 1 anal slumpal me början från 1 i en rining (öger eller vänser) ingår i försa urvale. De anra urvale omfaar elemen me n 2 anal slumpal närmas 2, i samma eller en mosaa riningen som n 1. 1 Linblom,. (2003). Bagrunsfaa ill Eonomis saisi. 2003:3 SMU Te sysem for co-orinaion of frame populaions an samples from e Business Regiser a Saisics Sween. SCB

19 STTSTSK CENTRLBYRÅN 19(3) En samorning mellan vå, eller fler, urval an vara posiiv eller negaiv. Den posiiva samorningen resulerar opimal i fles gemensamma elemen oc en negaiva samorningen resulerar opimal i mins eller inga gemensamma elemen. Den maximala posiiva samorningen mellan vå unersöningar uppnås å e väljs samma sarpun oc samma rining. Den negaiva samorningen an uppnås genom a välja åsila sar puner men i samma rining. E alernaiv är a börja från samma sarpun (eller vå puner gansa nära varanra) oc ra urval i olia riningar. Se bil 1, 2 oc 3. De finns ine alli illräclig me elemen för a uppnå e maximala negaiva samorningen, vs. inga gemensamma elemen, men på e är säe minimeras anale gemensamma elemen. Figur 1. Posiiv samorning n 2 n 1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0, 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Figur 2. Negaiv samorning alernaiv 1 n 1 n 2 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0, 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Figur 3. Negaiv samorning alernaiv 2 n 1 n 2 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0, 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Genom en är enien an ramen elas i flera bloc all ea för a spria uppgifslämnarböran. På e är säe an unersöningar inom närbesläae områen väljas inom samma bloc. 2.3 Mäinsrumen Mäinsrumene är e inervjuformulär som använs i en aorsö elefoninervju. Exempel på felällor vi inervjuillfälle är a uppgifslämnaren an missförså frågorna inervjuaren säller eller svare uppgifslämnaren ger an regisreras felaig. För a minimera essa felällor finns i aorsäe e inbygg onrollsysem. Minnesfel an ocså föreomma efersom en el av frågorna avser förållanen mins 12 månaer baå i ien.

20 STTSTSK CENTRLBYRÅN 20(3) 2.4 nsamlingsförfarane Uppgifer samlas in genom elefoninervjuer oc från aminisraiva regiser. nervju nervjuerna genomförs me aorsö (WinDT). nervjuerna genomförs uner januari-april åre efer inomsåre. Frågor om usålles sammansäning oc boeneform avser förållane en 31/12 inomsåre, mean övriga frågor gäller ela inomsåre. Frågor ring boeneugifer sälls ill em som bo i sin bosa ela åre. Vissa frågor sälls om alla personer i usålle. De innebär a en sor el av frågorna besvaras i en s.. inire inervju. nervjuarbee är uppela i fyra omgångar. För a göra en inelning av urvale i fyra unersöningsomgångar ämas uppgifer om boeneform (yreslägene, bosasrä eller småus) från Fasigesaxeringsregisre. Fasigesaxeringsregisre inneåller uppgifer om blan anna fasige. De illgängliga uppgiferna är mins 1 år gamla. De an vara svår a oppla iop en person me en särsil fasige. De gäller främs för bosasräer oc yreslägeneer efersom en fasige an beså av många lägeneer. Felällor i inervjun är exempelvis a uppgifslämnaren an missförså frågorna eller a svare regisreras felaig. För a minimera essa felällor finns onroller inbygga i inervjun. Den sörsa felällan är minnesfel efersom e flesa frågor avser förållanen mins 12 månaer baå i ien. Frågor om ugifer för anvår, sjuvår oc läemeel an vara svåra a besvara efersom blan anna ögosnassy oc rabasysem påverar ugiferna. För a försöa minsa risen för minnesfel finns e urag av frågorna i informaionsbreve. Husålle ar å möjlige a förberea sig genom a a fram uppgifer innan inervjun genomförs. minisraiva regiser De aminisraiva regisren är i försa an ill för aminisraiva änamål oc svarar ärme ine alli mo saisiens beov. E exempel på ea är usålles sammansäning. elefoninervjun frågar vi efer usålles melemmar oc an på så vis sapa e usåll ring urvalspersonen. För borfalle använs uppgifer från RTB. RTB-familjen ingår personer som är gifa me varanra (även regisrera parnersap), barn oavse åler sam sammanboene som ar gemensamma barn. RTB-familjen an beså av maximal vå generaioner. För sammanboene par uan gemensamma barn finns inga uppgifer för a sapa orrea usåll. Därme ser en översaning av anelen ensamboene oc ensamsåene usåll. För a onrollera valieen på anra viiga variabler görs en avsämning mellan olia regiser. Kvalieen på uppgiferna i e aminisraiva regisren ar blivi bäre uner senare år. Överföring från självelaraionen Vi en manuella överföringen av uppgifer från självelaraionen (för e inivier som ar apialvins eller apialförlus) an fel uppså vi överföringen av uppgiferna. De an ocså finnas fel som uppså när saemynigeen räar elaraionen. Saemynigeen räar e uppgifer som är unerlag för axeringen men ine e ealjerae uppgiferna. För a minsa risen för fel görs onroller är e överföra uppgiferna säms av mo e sluliga axeringsuppgiferna (bl.a. summeringsonroller).

21 STTSTSK CENTRLBYRÅN 21(3) 2. Daaberening E omfaane gransnings- oc räningsarbee uförs. nervju För inervjun genomförs onroller i samban me inervjun oc efer avslua inervju, logisa onroller oc väreonroller. Tros ea föreommer fel i maeriale. Exempelvis är sysselsäningsnivån uner åre svår a mäa. De görs en auomais oning av socioeonomis grupp. De är ungefär 90 procen som oas på ea sä, övriga 10 procen oas manuell. minisraiva regiser De variabler som ämas från olia aminisraiva regiser åller numera go valie. När uppgiferna aviseras ill SCB gransas e i olia seen av bearbeningarna innan e goänns för inläggning i respeive regiser. Gransning av aa Vi sapane av variabler an fel uppså. Omfaane onroller görs är e sapae variablerna bl.a. säms av mo uppgiferna från e aminisraiva regisren. Framsällning av resula Punsaningar oc onfiensinervall ar beränas me jälp av e av SCB:s egenuveclae esimaionsprogram, EXTRCT. bagrunen av EXTRCT ligger CLN97 oc EOS för beräningen av esimaens meelfel. Yerligare bearbeningar görs i EXCEL för a sapa e abeller som sean publiceras på SCB:s webbplas, se avsni 1.3.

22 STTSTSK CENTRLBYRÅN 22(3) 3 Saisis bearbening oc reovisning 3.1 Saningar: anaganen oc beräningsformler Unersöningens målpopulaion är usåll. avsni 1.2 (Saisisa målsoreer) reogörs för vila målsoreer som man uifrån HEK vill saa för respeive objesyp. Flerale av e variabler som anges i abellen finns ire illgängliga i, eller an ärles uifrån, SCB:s regiser. Me unanag för e inelningar som baseras på socioeonomis gruppillörige, gäller essuom a samliga inelningar i reovisningsgrupper elvis eller el baseras på regiserinformaion. För målsoreer efinierae uifrån variabler för vila SCB sanar regiserinformaion baseras saningarna på en variabelinformaion som finns illgänglig för e svarane. För målsoreer efinierae uifrån variabler för vila informaion finns illgänglig i SCB:s regiser finns vå möjligeer. e fall å regiserinformaion an använas, ev. som omplemen ill insamla svarsinformaion, för inelning i reovisningsgrupper, unyjas variabelinformaion för samliga obje i urvale i saningsförfarane. övriga fall baseras saningarna på en variabelinformaion som finns illgänglig för e svarane. Nean reogörs i ealj för ur saningsförfarane går ill för målsoreer efinierae som oalsummor. För målsoreer efinierae uifrån e saisisa måen meelväre, percenil sam Gini-oeffecien är framsällningen ine så ealjera, uan isälle änvisas ill lämplig lieraur Soreer efinierae som oalsummor Lå U beecna mängen av e N personer som illör urvalsramen i sraum ( 1,..., ). Lå viare U HH beecna mängen av e N HH usåll som är ienifierbara uifrån e sammanlag N 1 N personer som ingår i urvalsramen U U. Sluligen, för usåll i U HH, lå U i 1 beecna mängen av e N i personer som ugör usålle oc lå U i beecna mängen av e N i N i personer i usålle som är valbara uifrån urvalsramen U. Lå y beecna en variabel som är av inresse oc lå y beecna variabelns väre för person. Då målobjeen ugörs av usåll gäller a en oal för variabeln y som an saas ges av: yhh i i U HH yi är: yi y U i Toalsumman för variabeln y i usåll i oc:

23 STTSTSK CENTRLBYRÅN 23(3) i 1 om usåll i illör reovisningsgrupp 0 annars Den oal som an saas å målobjeen ugörs av personer ges av: ynd y i i U HH är: yi Ui y Toalsumman för variabeln y för e melemmar i usåll som illör reovisningsgrupp i me: 1 om person illör reovisningsgrupp 0 annars Beräningsformler vi saning av oalsummor För a saa soreerna yhh respeive ynd ras, vile ocså besrivs i avsni 2.2, enlig urvalsesignen OSU-UÅ e urval s om n personer från e N personer som illör i urvalsramen i sraum ( 1,..., ). sraum erålls sluligen svar från m av e n personer som illör urvale s ( 1,..., ). Mängen svarane i sraum beecnas r ( 1,..., ). v avsni 2.2 framgår även a urvale i HEK är e näversurval. Uner en urvalsesign som använs ar ine alla usåll som illör mängen U HH samma sannolie a inlueras i e urval. Denna sannolie är nämligen en funion av ur många personer i e usåll som är valbara uifrån urvalsramen. Någo förenla gäller a ju fler valbara personer som finns i e usåll, eso sörre cans är e a usålle inlueras i e urval. Genom a använa en s.. näversvi vi saningsförfarane beaas ea faum. HEK ges näversvien för person U i av: a n ( ) n / N ( l) l U i ( ) ( ) / N ( l) är () oc i () beecnar e sraum respeive e usåll som person illör. Beräningsformler å variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane Då informaion för samliga obje i urvale unyjas, använs Horviz-Tompson-esimaion för a saa oalerna ovan. Lå w Na / n för s ( 1,..., ). Soreen yhh saas me:

24 STTSTSK CENTRLBYRÅN 24(3) 1 ) ( ) ( ˆ s yi i yhh w mean soreen ynd saas me: 1 ) ( ˆ s i y ynd w Förusa a inga mäfel exiserar är ovansåene esimaorer väneväresriiga. Esimaorernas varians saas me: 1 2 ) ( ) ( ) ( ) ( 2 1 / 1 ) ˆ(ˆ s s yi i yi i yhh n n a a N n n N V respeive: 1 2 ) ( ) ( 2 1 / 1 ) ˆ(ˆ s s i y i y ynd n n a a N n n N V Beräningsformler å variabelinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane Borfall uppsår om man ine lycas få svar från samliga uvala obje. Föreomsen av borfall meför alli en öning av urvalsfele. Om e ice-svarane objeen essuom sysemais avvier från e svarane beräffane e variabler som unersös illommer yerligare e fel. Sorleen av ea fel, som är av sysemais naur oc benämns borfallsseve eller borfallsbias, an i praien ine vanifieras. Ofa an man oc reucera e fel som borfall ger uppov ill genom a unyja s.. jälpinformaion i form av regiservariabler. Kalibrering av vier är en i ea sammanang båe effeiv oc flexibel meo. (För mer informaion, se.ex. Lunsröm 1997; Lunsröm oc Särnal 1999, 2001). 2 Om en jälpinformaion som finns illgänglig samvarierar väl me e uvala objeens svarsbenägene, an man förväna sig a borfallsbiasen reuceras genom unyjane av 2 Lunsröm, S. (1997). Calibraion as a sanar meo for reamen of nonresponse. Doorsavanling, Socolms universie. Lunsröm, S. oc Särnal, C.E. (1999). Calibraion as a sanar meo for reamen of nonresponse. Journal of Official Saisics, 1, Lunsröm, S. oc Särnal, C.E. (2001). Esimaion in e Presence of Nonresponse an Frame mperfecions. SCB.

25 STTSTSK CENTRLBYRÅN 2(3) jälpinformaionen. Om jälpvariablerna essuom ill beyane el samvarierar me viiga unersöningsvariabler, bör unyjane av jälpinformaionen yerligare reucera borfallsbiasen samiig som även urvalsfele reuceras. Då enas variabelinformaion för r unyjas i saningsförfarane, saas oalerna yhh oc ynd uifrån esimaorer som unyjar alibrerae vier. Vi val av jälpinformaion bör man, om möjlig, välja en på så sä (i) (ii) (iii) a en samvarierar me svarsbenägeneen a en samvarierar me (viiga) unersöningsvariabler a en avgränsar (viiga) reovisningsgrupper. Om personerna i borfalle siljer sig från e svarane me avseene på unersöningsvariablerna så an saningarna som grunar sig på enbar e svarane bli seva. Om exempelvis e svarane ill ögre anel bor i yresrä än e som ine svara finns ris för översaning av usåll boene i yresrä. För a försöa reucera evenuella borfallsseveer ar vier beränas me jälp av alibrering. Sorleen på varsåene seveer orsaae av borfalle är svåra a mäa. Efer en sammanvägning av analysen ring e re rierierna (se avsnie om onfiensinervall si 38) sam efer onroll av viernas förelning använs jälpveor besriven i abellen. Uppgiferna i jälpveor för en viss variabel an vara anal personer me väre på en variabel oc/eller oalen för en variabel. abellen mareras vilen yp av uppgifen som använs. Hjälpvariabel (lasser) nal personer nal månaer Toalen Ålerslass (10) Kön H-region (9) X X X Eonomis bisån X X X Barnbirag X X Unerållssö X X Förälrapenning vi föelse X X Förälrapenning vi illfällig vår av barn X X Bosasbirag X X Bosasillägg ill pensionärer X X Sjupenning X X rbesmarnassö (-assa m.m.) X X Suiesö X X Löneinoms () X X Föelselan (6) X

26 STTSTSK CENTRLBYRÅN 26(3) nvansringsår (3) Husållsyp/familjeyp (10) X X För variabeln arbesi oc e besrivane boenevariablerna använs impueringsmeo för borfallsompensaion (se avsni 4.1.4). Meoen as fram me jälp av saisis förubesäma regler illsammans me regiser variabler sam inomna vären från inervjun. Variabeln barnomsorgsugif as fram i FST-moellen. Lå x beecna en jälpveor som sapas uifrån jälpvariablerna. Soreen yhh saas me: ˆ yhh 1 r w i( ) yi( ) mean soreen ynd saas me: ˆ ynd 1 s w yi( ) är w Nga / m för r ( 1,..., ). Vien g, som är en alibreringsvi som erålls å jälpinformaionen använs för alibrering, ges av: g 1 N N 1+ x a xi( ) a xi( ) xi( ) xi( ) 1 m r 1 m r är oc x avser samliga osusåll i Sverige oc ärför ämas från Regisre över xi x U i oalbefolningen (RTB) eller från noms- oc axeringsregisre (ot). Ovansåene esimaorers varians saas me: Vˆ(ˆ yhh ) 1 N m 2 m 1 N r u HH m r u 1 HH / m 2 respeive:

27 STTSTSK CENTRLBYRÅN 27(3) Vˆ(ˆ ynd ) 1 N m 2 m 1 N r u ND m r u 1 ND / m 2 är: u HH g a Bˆ ( i( ) yi( ) xi( ) HH ) me: B ˆ HH N m 1 r a 1 xi( ) xi( ) N m 1 r a xi( ) i( ) yi( ) oc: u ND g a Bˆ ( yi( ) xi( ) ND ) me: B ˆ ND N m 1 r a 1 xi( ) xi( ) N m 1 r a xi( ) yi( ) Saningsförfarane för soreer efinierae uifrån övriga saisisa må Meelvären Då målobjeen ugörs av usåll gäller a usållsmeelväre för variabeln y i reovisningsgrupp ges av: i i U HH U i y HH i i U HH y yhh N HH Noera a om z / 1 Ni för U i så gäller a z 1 för alla i U HH, vile i sin ur innebär a zhh N HH. Sålees gäller a nämnaren i uryce för y HH an beraas som en sore efiniera som en oalsumma. Då målobjeen ugörs av personer gäller a personmeelväre för variabeln y i reovisningsgrupp ges av: U i

28 STTSTSK CENTRLBYRÅN 28(3) y ND i U HH U i y i U HH U i ynd N ND Noera a om z 1 för alla så gäller a znd N ND, vs. även nämnaren i uryce för y ND an beraas som en sore efiniera som en oalsumma. HEK saas ovansåene meelvären me: yˆ HH ˆ Nˆ yhh HH respeive: yˆ ND ˆ N ˆ ynd ND är formeluryc för ˆ yhh, HH Nˆ, ˆ ynd oc N ˆ ND ges i avsni Varianserna för esimaorerna formelurycen för ŷ HH oc ND ŷ HH oc ND ŷ saas uifrån uryc som erålls å ŷ approximeras genom Tayloruvecling av försa orningen. (För mer informaion om ur variansesimaorer erålls me jälp av Tayloruvecling av försa orningen, se.ex. ap. i Särnal, Swensson, Wreman 1992.) 3 Perceniler oc percenilgruppsoaler Då målobjeen ugörs av usåll, lå: F HH ( ) i i U HH N { yi HH } är { } är en iniaorfunion såan a: 1 { } 0 om villore är uppfyll annars Funionen FHH () anger anelen usåll i reovisningsgrupp vars usållsoal ine översiger e numerisa väre. Lå p beecna e väre för vile F ( ) p, vs. för 100 p % av HH p 3 Särnal, C.E., Swensson, B. oc Wreman, J.H. (1992). Moel ssise Survey Sampling. New Yor: Springer- Verlag

29 STTSTSK CENTRLBYRÅN 29(3) usållen i reovisningsgrupp gäller a usållsoalen ine översiger e numerisa väre p. Tale p benämns en p :e percenilen i reovisningsgrupp. Då målobjeen ugörs av inivier, lå: F ND ( y) i U HH U i N { y ND y} Funionen FND (y) anger anelen personer i reovisningsgrupp vars variabelväre ine översiger e numerisa väre y. Lå y p beecna e väre för vile FND ( yp ) p, vs. för 100 p % av personerna i reovisningsgrupp gäller a variabelväre ine översiger e numerisa väre y p. Tale y p benämns en p :e percenilen i reovisningsgrupp. Efersom såväl FHH () som FND (y) är efinierae som voer av oalsummor, saas e genom a oalsummorna ersäs me mosvarane esimaorer enlig avsni Om variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane ges en esimaor för p av: ˆ p min{ ˆ ( ) ( ( )) oc H i FHH i p 1 s } mean: ˆ p min{ ˆ ( ) ( ( )) oc H i FHH i p r } 1 använs om enbar variabelinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. På mosvarane sä saas y p me: yˆ p min{ y y Fˆ ND ( y ) p oc H 1 l s U i( l) } om variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane, mean: yˆ p min{ y y Fˆ ND ( y ) p oc H 1 l r U i( l) } använs om enbar variabelinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. Vi saning av soreer i HEK som unyjar reovisningsgrupper efinierae från percenilmå, använs saae perceniler enlig ovan för a sapa reovisningsgruppsinelningen. För esimaorer av perceniler beränas inga variansesima.

30 STTSTSK CENTRLBYRÅN 30(3) Gini-oefficiener Gini-oefficienen är e må som använs för a reovisa ur sor spriningen är i en inomseller förmögenesförelning. Koeffecienen, som beränas uifrån en s.. Lorenz-urvan, är e ojämliesmå. Förusa a en variabel som sueras enas an ana ice-negaiva vären, gäller a Gini-oefficienen efiniionsmässig anar e väre mellan 0 oc 1, iagram 1. Då gäller a ju ögre väre oefficienen anar, eso mer ojämli är en förelningen som sueras. Diagram 1. Lorenz-urvan Gini- oefficienen är en rosa yans anel av ela riangeln. Då målobjeen ugörs av usåll efinieras soreen Gini-oefficien för reovisningsgrupp som: G HH i U HH i j j U HH 2N yi HH yhh yj mean efiniionen å målobjeen ugörs av inivier ges av: G ND i U HH j U HH Ui l U j 2N l ND ynd y y l Om variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane ges en esimaor för av: G HH G ˆ HH 1 s i( ) 2Fˆ ˆ * HH yhh ( yi( ) ) w yi( ) 1

31 STTSTSK CENTRLBYRÅN 31(3) är: Fˆ * HH ( mean: yi( ) ) 1 l s i( l) w [ { l yi( l) < Nˆ yi( ) HH } + { i( l) i( )}/ 2] G ˆ HH 1 r i( ) 2Fˆ ˆ * HH yhh ( yi( ) ) w yi( ) 1 är: Fˆ * HH ( yi( ) ) 1 l r i( l) w [ { l yi( l) < Nˆ yi( ) HH } + { i( l) i( )}/ 2] använs om enbar variabelinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. På mosvarane sä saas G ND me: G ˆ ND w l 1 l s U i ( l ) 2 ˆ ynd Fˆ * ND ( y ) y 1 är: Fˆ wl l [ { yl < y} + { l * 1 l s l U i ( l ) ND ( y ) Nˆ ND }/ 2] om variabelinformaion på urvalsnivå unyjas i saningsförfarane, mean: G ˆ ND w l 1 l r U i ( l ) 2 ˆ ynd Fˆ * ND ( y ) y 1 är: Fˆ wl l [ { yl < y} + { l * 1 l r l U i ( l ) ND ( y ) Nˆ ND }/ 2] använs om enbar variabelinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane.

32 STTSTSK CENTRLBYRÅN 32(3) Varianserna för ovansåene esimaorer av Gini-oefficienen saas me jälp av en variansesimaor som ges i Tabell 4.1, s , i Sansröm, Wreman oc Walén (198). 4 Konfiensinervall Osäeresinervall beränas enlig formeln punsaning ± 1,96 * (saning av esimaorns meelfel) är såväl pun- som meelsfelssaning beränas me jälp av e av SCB egenuvecla program, EXTRCT. Uner förusäning a sicprovssorleen är sor sam (i) (ii) oc (iii) a en esimaor som använs är approximaiv väneväresriig, vs. ice-sev a esimaorns varians enas beror av samplingvariansen oc borfallsvariansen a e regiservariabler som använs i alibreringen uppfyller e re rierierna gäller a sannolieen är ca 9 procen a man me e använa urvals- oc saningsförfarane eråller e inervall som äcer in en söa soreen. Naurligvis är ine samliga ovansåene förusäningar perfe uppfylla i praien. Även om jälpvariablerna är lo vala ommer esimaorn a vara beäfa me viss seve, elvis ill följ av varsåene borfalls- oc äcningsfel men ocså ill följ av anra fel av sysemais araär. Viare är e rolig a esimaorns varians unersaas. Uöver samplingvariansen oc borfallsvariansen illommer även e variansbirag från anra osäeresällor av slumpmässig naur, men vanligvis an enas en el av ea variansbirag fångas upp av en variansesimaor som använs. Tyvärr är e ine möjlig a avgöra i vilen usräcning som avvielser från förusäningarna ovan föreligger oc vila effeer essa avvielser får för olningen av e osäeresinervall som preseneras i ermer av fais onfiensgra. En reommenaion är oc a man bör vara försiig me a ola e presenerae inervallen som regelräa onfiensinervall Svarsborfall Svarsborfall, vanligen förora ill borfall, uppsår när vären på en eller flera observaionsvariabler (ex. regiservariabler eller inervjufrågor) i en unersöning ine an inämas. - Sanas alla vären för en person är e frågan om objesborfall. - Sanas enbar vissa vären, anlar e om pariell borfall. nelen svarsborfall i HEK2006 vböje meveran 1,9 Ej anräffae 11,1 Förinra meveran 3,2 Toal svarsborfall Svarsborfalle är ovia 30,2 4 Sansröm,.., Wreman, J.H. oc Walén, B. (198). Variance esimaors of e Gini coefficien - probabiliy sampling. Promemorior från P/STM nr. 17, SCB.

33 STTSTSK CENTRLBYRÅN 33(3) borfalle är följane grupper överrepresenerae: De som sanar löneinoms, socialbiragsagare, e som invanra ill Sverige från läner uanför Noren. Blan e svarane är barnfamiljerna någo överrepresenerae. Svarsborfalle i HEK ar öa uner 2000-ale. Borfalle ar oc variera mellan åren. De år å urvale vari sor ar borfalle vari ögre. samban me a målpopulaionen uöaes ill a omfaa älre personer som bor i s.. särsil boene (boene på insiuion) öjes borfallsnivån efersom e är en svår grupp a nå för inervju. För a minsa snevriane effeer av borfalle görs en ria borfallsuppföljning. De primära i HEK:ens borfallsuppföljningen är a minsa effeerna av borfalle snarare än a minsa borfallsnivån. minisraiv aa använs som jälpinformaion vi beslu om vila som sa gå ill uppföljningen. De grupper som birar mes ill borfalles snevriane effe priorieras i borfallsuppföljningen. Kalibrering oc impuering använs för borfallsompensaion i urvale (se si 30). Kalibrering använs för e flesa esimaen som baseras på e svarane i inervjun. Vi ränar me a enna meo rafig reucerar en snevriane effe som borfalle ar. mpuering använs för vissa av boene variabler bl.a. usållsyp, uppvärmning m.fl. mpueringen av usållsyp baseras på regiseruppgifer för usållssammansäningen, vile birar ill a anale ensamboene oc ensamsåene me barn översaas. Vi reovisning av variabler som finns i aminisraiva regiser använs uppräningen uan jälpinformaion basera på ela urvale. 3.2 Reovisningsförfaranen De bagruns- oc lassificeringsvariabler som ämas från inervjun oc aminisraiva regiser använs för a bila reovisningsgrupper. Den uvusaliga reovisningen av inomsförelningen görs för personer/usåll (osusåll oc familjeene). Efersom saisien reovisar inomser oc ugifer för inomsåre använs elårspopulaionen, e personer som enlig gällane lagar oc förorningar sulle a vari folboföra i Sverige uner ela nsiuionsusåll ingår ine i reovisningen. Deras inoms- oc ugifsförållanen är ine jämförbara me övriga usåll. Kosusåll an reovisas fr.o.m års unersöning. Unanag gäller för år 1992 är begreppe osusåll ine finns sam för åren är begreppe enas finns för e svarane i unersöningen. För reovisning över en längre isperio, från 197 oc framå, använs familjeene. För a göra jämförelser av.ex. isponibel inoms mellan olia yper av usåll använs e visysem är inomsen relaeras ill usålles sammansäning. Den isponibla inomsen ivieras me en vi som gäller för usålle. Visyseme reovisas nean.

34 STTSTSK CENTRLBYRÅN 34(3) Tabell 1Evivalenssalan/onsumionsenessalan 2006 Ensamboene oc försa vuxna i e samboförållane 1,00 nra vuxen i samboförållane 0,1 Yerligare vuxen 0,60 Försa barne 0-19 år 0,2 nra oc påföljane barn 0-19 år 0,42 Ovansåene sala är basera på Svens onsumionsenessala som föreslogs i ureningen om Förbära saisi om usållens inomser, SOU 2002:73. Efer isussioner me olia använare ar SCB beslua a använa enna revierae version av Svens onsumionsenessala. Disponibel inoms per onsumionsene (e) är uvureovisningen för personer. Disponibel inoms per e an ses som en iniaor på en eonomisa välfär som e usåll förfogar över. lla personer i e usåll ar illgång enna eonomisa välfär eller eonomisa sanar. Genom a reovisa usålles isponibla inoms per e på alla inivier i e usåll an man ocså visa förelningen av en eonomisa sanaren för ela befolningen. Dea är en reommenera meo som ofa använs i forsarvärlen oc ocså i en saisi som as fram inom EU oc anra naionella saisibyråer. en officiella publiceringen av inomsförelningen görs ingen reovisning på regional nivå. en regiserbaserae inomssaisien (se nomssaisi oalräna, Besrivning av saisien) reovisas äremo inivisaisi efer ommuner. en officiella reovisningen av befolningens boene reovisas boeneugifer för regionerna Sor-Socolm, Sor-Göeborg, övriga ommuner me fler än invånare sam övriga ommuner me minre än invånare. Vi reovisning av boeneugifer använs boeneform för a sapa reovisningsgrupperna äganerä, bosasrä oc yresrä. Unersöningen ar vå reovisningsområen; nomsförelningen oc Boene oc boeneugifer. Saisien över inomsförelningen spris i from av pressmeelane, saisisa meelanen (serie HE21) oc abeller på SCB:s webbplas. Även saisien över Boene oc boeneugifer spris i form av pressmeelane, saisisa meelanen (serie BO23) oc abeller på SCB:s webbplas. På webbplasen finns ocså resulaen av saisien inlag i Sveriges saisisa aabaser (SSD), är abelluag an göras för e anal variabler. Saisien spris även i form av abeller i Saisis årsbo för Sverige sam i Bosas- oc byggnassaisis årsbo. HEK spris även genom SCB:s mirosimuleringsmoell FST. FST är e veryg för a simulera buge- oc förelningseffeer av äna regelföränringar i.ex. sae- oc biragssysemen. HEK ugör basmaerial i enna moell. Tillgång ill FST får man genom e abonnemang Exper Group on Houseol ncome Saisics - Te Canberra group, Final Repor an Recommenaions, Oawa 2001, SBN , Si 41

35 STTSTSK CENTRLBYRÅN 3(3) 4 Sluliga observaionsregiser 4.1 Prouionsversioner 4.2 riveringsversioner 4.3 Erfareneer från senase unersöningsomgången HEK2006 ar en mer sofisiera meo för borfallsuppföljning illämpas. Tiigare ar enas anelen svar i olia grupper använs som beslusunerlag för vila som sa gå ill borfallsuppföljning. Från oc me HEK2006 sueras även inomsuppgifer sam usållssammansäning från regiser när beslu as om vila som sa bearbeas yerligare. Dea ar meför a färre usåll ar vals u för borfallsuppföljning samiig som saningarna ar blivi bäre. Vi illäggsurvale av personer me sora apialvinser/förluser iar vi nu även på räna oc uelning för a få bäre saningar på maronivå för essa sneförelae variabler oc samiig unvia ouliers. Efer orrigering av en felaige i frågeförmuläre ar e illommi yerligare en reovisningsgrupp, växelvis boene barn. Ruinerna för urvalsragning ar förbäras, HEK ar maximal negaiv samorning me unersöningen om Husållens ugifer (HUT).