Hushållens ekonomi (HEK) 2008

Transkript

1 STATSTSKA CETRALBYRÅ 34 Husåens eonomi HEK 2008 HE003 nneå 0 Aminisraiva uppgifer SCBDOK 3. nneåsöversi 0. Ämnesområe 0.2 Saisiområe 0.3 SOS-assificering 0.4 Saisiansvarig 0. Saisiproucen 0.6 Uppgifssyige 0.7 Sereess oc reger för beaning av personuppgifer 0.8 Garingsföresrifer 0.9 EU-regering 0.0 Syfe oc isori 0. Saisianvänning 0.2 Uppäggning oc genomförane 0.3 nernaione rapporering 0.4 Panerae föränringar i ommane unersöningar 2 Uppgifsinsaming 2. Ram oc ramförfarane 2.2 Urvasförfarane 2.3 Mäinsrumen 2.4 nsamingsförfarane 2. Daaberening. Observaionssoreer.2 Saisisa måsoreer.3 Uföen: saisi oc miroaa.4 Doumenaion oc meaaa 3 Saisis bearbening oc reovisning 3. Saningar: anaganen oc beräningsformer 3.2 Reovisningsförfaranen 4 Suiga Observaionsregiser 4. Prouionsversioner 4.2 Ariveringsversioner 4.3 Erfareneer från senase unersöningsomgången

2 STATSTSKA CETRALBYRÅ Aminisraiva uppgifer 0. Ämnesområe Ämnesområe: Husåens eonomi 0.2 Saisiområe Saisiområe: nomser oc inomsförening Boene 0.3 SOS-assificering Tiör SOS Ja För unersöningar som ingår i Sveriges officiea saisi gäer särsia reger när e gäer vaie oc igängige, se Förorningen om en officiea saisien 200: Saisiansvarig Mynige/organisaion: Saisisa cenrabyrån SCB Posaress: Örebro Besösaress: Kosergaan 23 Konaperson: Joan Linberg Teefon: E-pos: fornamn.efernamn@scb.se 0. Saisiproucen Mynige/organisaion: Saisisa cenrabyrån SCB Posaress: Örebro Besösaress: Kosergaan 23 Konaperson: Joan Linberg Teefon: E-pos: fornamn.efernamn@scb.se 0.6 Uppgifssyige Uppgifssyige föreigger ine enig agen om en officiea saisien SFS 200: 99, vie innebär a uppgifsämnaren meverar friviig.

3 STATSTSKA CETRALBYRÅ Sereess oc reger för beaning av personuppgifer mynigeernas särsia versame för framsäning av saisi gäer sereess enig 24 ap. 8 offeniges- oc sereessagen 2009:400. Vi auomaisera beaning av personuppgifer gäer regerna i personuppgifsagen 998:204. På saisiområe finns essuom särsia reger för personuppgifsbeaning i agen 200:99 oc förorningen 200:00 om en officiea saisien. Vi uämnane av miroaa görs förs en sereessprövning. Daa ämnas u via MOA Microaa Oine Access. 0.8 Garingsföresrifer Unersöningen om Husåens eonomi HEK omfaas av e bevaranebesu. 0.9 EU-regering nga vingane EU-ireiv finns för enna saisi. 0.0 Syfe oc isori Syfe är a arägga en isponiba inomsens förening ban oia uså, beysa inomssruuren sam besriva boene oc boeneugiferna för uså i oia uppåeseformer. Den officiea boenesaisien reovisas i HEK fr.o.m års unersöning. De ersäer usåseen i Bosas- oc yresunersöningen BHU. Saisien innefaar variaber som isponibe inoms, faorinoms, inoms av apia, sa, saepiiga oc saefria ransfereringar. Saisien reovisas ban anna efer bagruns- oc assificeringsvariaberna usåsyp osuså oc famijeene, åer, ön, syssesäningsgra, socioeonomis inening, föesean, boeneform/uppåeseform. Unersöningen ar genomförs varje år sean 97. Daamaeriae är använbar för åren 97, 978 sam för varje år från 980 i För vissa år an förmögenesföreningen ban usåen besrivas. E isseriebro i saisien uppom på grun av saereformen 990/ Saisianvänning Saisien använs av många oia använare inom sia ear av samäe; Saisien från HEK använs i sor usräcning som e viig unerag vi poiisa säningsaganen oc besu. Amäneen använer saisien för a få en översiig besrivning av inomsföreningen sam boene oc boeneugiferna för båe uså oc personer efer oia bagrunsvariaber som ban anna åer, ön, syssesäning.

4 STATSTSKA CETRALBYRÅ 434 Anra saisigrenar vi SCB använer HEK som unerag, exempevis aionaräensaperna oc mirosimueringsmoeen FAST. FAST-moeen är e möjig a simuera buge- oc föreningseffeer av änringar i sae- oc biragssysem. Använarna represeneras ban anna av använarråe för Väfärssaisi oc använarråe råe för Mar oc bebyggese. Deagane organisaioner i använarråe Väfärssaisi är Finanseparemene, Sociaeparemene, Sociasyresen, LO, nsiue för socia forsning, nsiue för framissuier, Örebro universie, negraion oc jämsäeseparemene oc Bovere. Deagane organisaioner i använarråe för Mar oc bebyggese är Finanseparemene, Sveriges Bygginusrier, SABO, Fasigesägarna Sverige, Bovere, Kungiga Tenisa ögsoan KTH, Hyresgäsernas Risförbun, Länssyresen, aurvårsvere, Lanmäerie, Sveriges ommuner oc ansing oc mijöeparemene. Anra använare är ban anna forsare oc föreag. nernaionea använare är ban anna Eurosa oc Luxemburg income suy LS. 0.2 Uppäggning oc genomförane HEK är en urvasunersöning som genomförs varje år. Popuaionen besår av samiga uså oc personer som var foboföra i Sverige uner unersöningsåre inomsåre Regisre över oabefoningen RTB använs som urvasram. Urvae ugörs av personer som är 8 år eer äre. Urvae är e s.. näversurva, vie beyer a båe urvaspersonen oc e personer som iör ans/ennes uså ingår i unersöningen. Från oc me inomsåre 2000 samornas urvae me SCB:s Longiuinea niviaabas LDA, se 2.2. Urvassoreen år 2008 var ca uså. Genom samorningen me LDA ges möjige a föja samma urvaseneer över i. Daainsamingen ser genom en eefoninervju oc genom insaming av uppgifer från aminisraiva regiser. Efersom e är e urva av befoningen som ingår i unersöningen an e bi viss osäere när man reovisar variaber som är exrem sneföreae,.ex. apiavins. De påverar ocså osäereen för variaber är apiavins ingår. För personer som uner inomsåre reovisa sora apiavinser/-föruser vi försäjning av.ex. värepapper oc fasigeer görs ärför e iäggsurva. Syfe me iäggsurvae är a öa säereen i saningarna på e oia inomsparamerarna. Vi inervjun, som genomförs uner januari-maj åre efer inomsåre, säs frågor om usåes sammansäning, uppgifer om boene oc boeneugifer, eonomis sö mean oia uså oc e ana bifrågor. För personerna i usåe säs ocså frågor om syssesäning, arbesi, yre, barnomsorg, ångvarig sju eer funionsiner, färjäns, emjäns, sam ugifer för anvår, äemee oc sjuvår. Saisien över ban anna inomser, ersäningar, birag oc saer bygger på ear av nomsoc axeringsregisre ot. Dessa regiseruppgifer ommer från Saevere axeringsuppgifer

5 STATSTSKA CETRALBYRÅ 34 oc onrouppgifer, Försäringsassan, Cenraa suiesösnämnen, Saens pensionsver, Pivere oc Sociasyresen. För beräning av ban anna inoms från näringsversame, oia inäs- oc osnasposer för näringsiare ar uppgifer från sanariserae räensapsurag SRU använs. Saisien över boene oc boeneugifer ompeeras me uppgifer från fasigesaxeringsregisre. 0.3 nernaione rapporering ngen inernaione rapporering ser. 0.4 Panerae föränringar i ommane unersöningar unersöningen för 2009 ommer b. a. föjane föränringar a genomföras: Barn i separerae förärar som bor växevis os mamman oc pappan ränas i e uså är e bor en mesa ien. Om e bor ia ång i os båa förärarna sa e ingå i e uså som inervjuas ny efiniion för HEK2009; iigare ar barnen ingå i e uså är e är foboföra. Frågor om ugifer vi om- oc ibyggna sam unerå- oc reparaion av småus oc bosasräer ar uöas i a omfaa ugifer före oc efer ROT-avrag. ROT-avrage införes 8 ecember 2008 oc år 2009 bir såees försa ea unersöningsåre är möjigeen i ROT-avrag funnis. Frågor om usåes bianvänning ommer a ugå ur 2009-års unersöning.

6 STATSTSKA CETRALBYRÅ 634 Översi Den åriga saisien över usåens eonomi bygger på uppgifer som samas in genom en eefoninervju i e urva av befoningen sam från aminisraiva regiser. Unersöningen ar genomförs varje år sean 97. Saisien reovisar inomsförening för oia uså oc personer efer oia bagrunsvariaber som ban anna åer, ön, syssesäning sam boene oc boeneugifer för uså i oia uppåeseformer för inomsåre Observaionssoreer Måpopuaionen för unersöningen ugörs av e uså som fanns i Sverige en 3 ecember Husåen besår av personer som enig gäane agar oc förorningar sue a vari foboföra i Sverige 3 ecember reovisningen av inomssaisien använs eårsuså. Heårsuså ugörs av e personer som var foboföra vi såvä åres början som ess su oc vars uså ar en isponibe inoms si från no. Aneningen i a enna avgränsning görs är för a minimera en överäcningen som finns, se 2.. Urvaspopuaionen besår av personer som enig gäane agar oc förorningar sue a vari foboföra i Sverige 3 ecember Efersom enas personer 8 år eer äre ingår i rampopuaionen, innebär e a personer yngre än 8 år som bor i egna uså e sanas i unersöningen, se 2.2. Unersöningen använer vå efiniioner av uså; famijeene oc osuså. Kosuså är uvubegrepp. En famijeene omfaar en eer vå vuxna som är gifa/sammanboene sam ev. barn uner 8 år. E emmavarane barn 8 år eer äre biar en egen famijeene. Famijeene använs främs av mirosimueringsmoeen FAST. E osuså ugörs av aa personer som boe i samma bosa oc som ae gemensam "usåning" en 3 ecember nneboene ingår ine i osusåe. reovisningen av inomsföreningen sam för boenesaisien använs osuså. E osuså an beså av fera famijeeneer. Personer som är ifäig bora, men som förvänas åeromma, ingår i usåe. Barn som bor ia myce os båa förärarna ränas me i e usåe är e är foboföra. nsiuionsuså ingår ine i reovisningen. Deras inoms- oc ugifsföråanen är ine jämförbara me övriga uså. Personer som är 6 år eer äre oc bor i särsi boene ingår oc. är usåens ugifer för boene sa besrivas avgränsas popuaionen i boene me äganerä, bosasrä oc yresrä, en så aae boeneugifspopuaioionen. boeneugifspopuaionen ingår ine uså i anesägene, i egen yresfasige, i småus på äg jorbrusfasige, e me anraansonra, e som är inneboene, e i särsi boene, e i suenbosa, e som yr möbera sam e som ine ar bo i bosaen ea åre.

7 STATSTSKA CETRALBYRÅ Saisisa måsoreer A. Måpopuaionen vs. inivipopuaionen, se avsni.. A0. Personer 0-9 år A. Personer 8 år eer äre A2. Personer 20 år eer äre A3. Personer år A4. Personer 6 år eer äre A. Heårs- oc eisansäa år A6. Heårs- oc eisansäa uan näringsinoms år B. Måpopuaionen vs. usåspopuaionen, se avsni.. B. Kosuså Ba. Kosuså är usåsföresånaren är 8 år eer äre Bb. Kosuså är usåsföresånaren är år B2. Famijeene B2a Famijeene är usåsföresånaren är 8 år eer äre B2b Famijeene enig regisre över oabefoningen RTB C. Maropopuaionen vs. inivipopuaionen inusive avina/uvanrae personer överäcningen, se avsni. sam 2.2. D. Bosasuså från fo- oc bosasräningen 990 FoB90 vs. bosasuså oc barn i åern 0-7 år. E. Boeneugifspopuaioionen vs. popuaionen är avgränsa i boene me äganerä, bosasrä oc yresrä, se avsni.. Objegrupp Variabe Må Popuaion nening i reovisningsgrupper nomsföreningsunersöningen C - Faorinoms arbee oc apia - Saepiiga ransfereringar - Saefria ransfereringar Sa oc amänna egenavgifer - Bea unerå oc åerbea suieån m.m. - Disponibe inoms - Summor

8 STATSTSKA CETRALBYRÅ 834 A - Decigrupper - Disponibe inoms in. reavins per onsumionsene - Meeväre - Meian - Gini-oefficien - Ane A - Decigrupper - Disponibe inoms ex. reavins per onsumionsene - Meeväre - Meian - Gini-oefficien - Ane A - Gränsvären - Disponibe inoms in. reavins per onsumionsene - Meian - Percenigränser - Gini-oefficien - Ane A - Gränsvären - Disponibe inoms ex. reavins per onsumionsene A - Disponibe inoms per onsumionsene - Faorinoms per onsumionsene A - Disponibe inoms per onsumionsene - Faorinoms per onsumionsene - Meian - Percenigränser - Gini-oefficien - Ane - Meeväre - Meian - Gini-oefficien - Topp 0% - Topp % - Meeväre - Meian - Gini-oefficien - Topp 0% - Topp % A - Husåsyp - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene - Meian A2 - Husåsyp - Åer - Kön - Disponibe inoms per onsumionsene - Meian A - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene - Meian

9 STATSTSKA CETRALBYRÅ 934 A3 - Socioeonomis grupp/ Syssesäning - Disponibe inoms per onsumionsene - Meian A A A - Föesean - Visesei i Sverige - Region - Husåsyp - Åer - Procen av meianväre för samiga personer - Disponibe inoms per onsumionsene - Disponibe inoms per onsumionsene - Disponibe inoms per onsumionsene - Meian - Meian - Ane raprocen oc oumnprocen A2 - Husåsyp - Åer - Kön - Procen av meianväre för samiga personer - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane raprocen oc oumnprocen A - Åer - Procen av meianväre för samiga personer - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane raprocen oc oumnprocen A3 - Socioeonomis grupp/ Syssesäning - Procen av meianväre för samiga personer - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane raprocen oc oumnprocen A - Föesean - Visesei i Sverige - Procen av meianväre för samiga personer - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane raprocen oc oumnprocen

10 STATSTSKA CETRALBYRÅ 034 A - Region - Åer - Procen av meianväre för samiga personer - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane raprocen oc oumnprocen A - Husåsyp - Huså me en åg respeive ög isponibe inoms 0 eer 200 procen av meianen - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane A2 - Husåsyp - Huså me en åg respeive ög isponibe inoms 0 eer 200 procen av meianen - Kön - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane A - Husåsyp - Huså me en åg respeive ög isponibe inoms 0 eer 200 procen av meianen - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane

11 STATSTSKA CETRALBYRÅ 34 A3 A - Socioeonomis grupp/ Syssesäning - Huså me en åg respeive ög isponibe inoms 0 eer 200 procen av meianen - Föesean - Visesei i Sverige - Huså me en åg respeive ög isponibe inoms 0 eer 200 procen av meianen - Disponibe inoms per onsumionsene - Disponibe inoms per onsumionsene - Ane - Ane A - Region - Åer - Huså me en åg respeive ög isponibe inoms 0 eer 200 procen av meianen A3 - Kön - Arbesinoms - Heisarbee - Ane A3 A A - Kön - Kön vinnor - Kön män - Arbesinoms - Meeväre - Arbesinoms - Meeväre - Percenigränser - Ginioefficienen - Arbesinoms - Meeväre - Percenigränser - Ginioefficienen

12 STATSTSKA CETRALBYRÅ 234 A - Arbesinoms - Meeväre - Percenigränser - Ginioefficienen A - Kvinnors arbesinoms i procen av männens - Arbesinoms - Meeväre - Percenigränser - Ginioefficienen A A Ba Ba - Åer - Kön - Kvinnors arbesinoms i procen av männens - Socioeonomis grupp/ Syssesäning - Kön - Husåsyp - Åer - Husåsyp - Åer - Kön - Arbesinoms - Meian - Arbesinoms - Meian - Ane vinnor i procen av män - Disponibe inoms - Meian - Disponibe inoms - Meian Ba - Decier - nomssruur - Disponibe inoms per onsumionsene - Meeväre Ba - Decier - nomssruur - Disponibe inoms per onsumionsene efer jusering för sa, bea uneråsbirag oc åerbeaa suieån - Ane Ba - Husåsyp - nomssruur - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene - Meeväre

13 STATSTSKA CETRALBYRÅ 334 Ba Ba Ba - Husåsyp - nomssruur - Åer - Husåsyp - nomssruur - Åer - Kön - Husåsyp - nomssruur - Åer - Kön - Disponibe inoms per onsumionsene efer jusering för sa, bea uneråsbirag oc åerbeaa suieån - Disponibe inoms per onsumionsene - Disponibe inoms per onsumionsene efer jusering för sa, bea uneråsbirag oc åerbeaa suieån - Ane - Meeväre - Ane Ba - nomssruur - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene - Meeväre Ba - nomssruur - Åer - Disponibe inoms per onsumionsene efer jusering för sa, bea uneråsbirag oc åerbeaa suieån - Ane Bb - nomssruur - Socioeonomis grupp/ Syssesäning - Disponibe inoms per onsumionsene - Meeväre Bb - nomssruur - Socioeonomis grupp/ Syssesäning - Disponibe inoms per onsumionsene efer jusering för sa, bea uneråsbirag oc åerbeaa suieån - Ane Ba - nomssruur - Föesean - Visesei i Sverige - Disponibe inoms per onsumionsene - Meeväre Ba - nomssruur - Föesean - Visesei i Sverige - Disponibe inoms per onsumionsene efer jusering för sa, bea uneråsbirag oc åerbeaa suieån - Ane

14 STATSTSKA CETRALBYRÅ 434 BA BA - nomssruur - Region - nomssruur - Region - Disponibe inoms per onsumionsene - Disponibe inoms per onsumionsene efer jusering för sa, bea uneråsbirag oc åerbeaa suieån - Meeväre - Meeväre - Läner - Disponibe inoms per onsumionsene - Meian - Ginioefficien - Topp 20 % inoms av boen 20 % inoms - Ane me inoms < 60 procen av meianen.3 Uföen: saisi oc miroaa Saisi: Unersöningen ar vå reovisningsområen; nomsföreningen oc Boene oc boeneugifer. Saisien över inomsföreningen spris i from av pressmeeane, saisisa meeanen serie HE2 oc abeer på SCB:s webbpas. Även saisien över Boene oc boeneugifer spris i form av pressmeeane oc abeer på SCB:s webbpas. På webbpasen finns ocså resuaen av saisien inag i Sveriges saisisa aabaser SSD, är abeuag an göras för e ana variaber. Saisien spris även i form av abeer i Saisis årsbo för Sverige sam i Bosas- oc byggnassaisis årsbo. Miroaa: Suregiser från unersöningen agras i SAS-mijö. Unersöningen ar genomförs varje år sean 97. Daamaeriae är använbar för åren 97, 978 sam för varje år från 980 i HEK spris även genom SCB:s mirosimueringsmoe FAST. FAST är e veryg för a simuera buge- oc föreningseffeer av äna regeföränringar i.ex. sae- oc biragssysemen. HEK ugör basmaeria i enna moe. Tigång i FAST får man genom e abonnemang..4 Doumenaion oc meaaa Uöver oumenaionen SCBDOK sapas varje år en variabebesrivning som inneåer informaion om popuaion oc reovisningsgrupper, bagruns- oc assifieringsvariaber oc inoms- oc ugifsvariaber. Dessuom sapas vå variabeförecningar, över usåsvariaber oc inivivariaber, via är förecningar över aa inervjuvariaber sam aa variaber som ommer från exerna regiser. På SCB:s webbpas finns oumenaionen Besrivning av saisien pubicera. Hia saisien - Saisi efer ämne Husåens eonomi Husåens eonomi HEK.

15 STATSTSKA CETRALBYRÅ 34 2 Uppgifsinsaming 2. Ram oc ramförfarane Måpopuaionen för uså ugörs av e uså som en 3 ecember 2008 fanns i Sverige. Husåen besår av personer som enig gäane agar oc förorningar sue a vari foboföra i Sverige 3 ecember Unersöningens rampopuaion beso av personer som är 8 år eer äre oc som var foboföra i Sverige 3 ecember De briser som finns när e gäer rampopuaionens äcning av måpopuaionen är små. Överäcning: Överäcningen an eas upp i vå grupper. Dessa grupper ugör ryg procen i unersöningens rampopuaion: Emigraner förorsaar överäcning om ufyning ine anmäs. Genomföra suier yer på a foboföringen inneåer e beyane ana personer som ine ängre bor i ane. Dea är förmoigen en avarigase vaiesbrisen i foboföringen. Många som fyar u ur ane ar inge ege inresse av a anmäa ufyningen oc en e gör e eer ine. Vi en onro som gjores i samban me fo- oc bosasräningen 98 ugjore en oanmäa ufyningen ca 0, procen av ea befoningen. Räna på epopuaionen uänsa meborgare ugjore en oanmäa ufyningen,0 procen för norisa meborgare oc 2,8 procen för övriga meborgarsap isammans. Uner år 2004 ar suier gjors är man försö a saa soreen på en oanmäa ufyningen me jäp av regisersaisi. En preiminär siffra pear på a e oanmäa ufyningarna var mins 0, procen i åersgruppen upp i 6 år. Personer som ar myce åga eer ofusäniga inoms-, birags- eer axeringsuppgifer. Uneräcning Briser i rapporeringen av fösar oc invanringen resuerar i uneräcningen i befoningssaisien. Den uneräcning som föreommer föraras främs av e gapp i i som finns mean urvasragning oc referensipun, vie beyer a vi sanar informaion om e personer som ine fanns i Regisre över oabefoningen RTB vi urvasifäe men som iommi fram i en 3/2 inomsåre. Uneräcningen i unersöningen beöms oc vara ien. 2.2 Urvasförfarane Unersöningens rampopuaion beso av personer som är 8 år eer äre oc som uner 2008 var foboföra i Sverige. Rampopuaionen ämas från Regisre över oabefoning RTB. Urvae baseras på 30 sepemberversionen av RTB oc ras i november samma år som mäåre. Urvae är e sraifiera obune sumpmässig urva STOSU uan åeräggning me fem sraa. Urvae är e s.. näversurva, vie innebär a urvaspersonens usåsmeemmar ocså ingår i urvae. Urvassoreen ar uner åren variera mean ca oc uså. År 2008 rogs ca personer me OSU obune sumpmässig urva inom varje sraum. För varje uva

16 STATSTSKA CETRALBYRÅ 634 person sapas e försag på usåssammansäning me jäp av RTB. Dessa personer biae ca uså oc e oaa anae unersöa personer uppgic i ca Rampopuaionen är sraifiera oc sraifieringen ar variera över åren. För HEK 2008 var sraifieringen enig föjane: nivier 8-74 år urva 0 6 nivier som är 7 år eer äre urva Huså som bor i bosasrä urva Avina/emigraner urva 200 personer - Personer me sora apiavinser/föruser urva 40 personer För a möjiggöra särreovisning av essa grupper me iräcig go vaie biar e separaa sraa. E exra sraum görs är gruppen avina/emigraner, vs. e personer som ränas som överäcning, ras för a få maropopuaionen a sämma överens me verigeen. Denna maropopuaion använs i uvusa i FAST-moeen för a unna simuera buge- oc föreningseffeer av änringar i sae- oc biragssysem. Maropopuaion använs även i reovisningen av marosummor. Efersom e är e urva av befoningen som ingår i unersöningen an e bi viss osäere när variaber som är exrem sneföreae,.ex. apiavins reovisas. De påverar ocså osäereen för variaber är apiavins ingår. För personer som uner inomsåre reovisa sora apiavinser/-föruser vi försäjning av.ex. värepapper oc fasigeer görs e iäggsurva. Syfe me iäggsurvae är a öa säereen i saningarna på inomsparamerarna. Dea sraum ingår ine i inervjun. Samorna urva Från oc me inomsåre 2000 samornas urvae me SCB:s Longiuinea niviaabas LDA. Genom samorningen me LDA ges möjige a föja urvaseneerna över fera år. Urvae är posiiv samorna me LDA-unersöningen för a möjiggöra ongiuinea suier av vissa variaber. Samorningen görs genom unia permanena sumpa för varje person i popuaionen. Teorin om samornae urva finns besrive inom föreagsunersöningar oc SAMU-syseme. ycevariabe i RTB är personnummer. är e ny personnummer yer upp i RTB får e e sumpa om e ine är frågan om åerinvanring. Sumpaen är iformig föreae mean no oc e. Så änge personen/personnumre exiserar i RTB bibeåer en si unia sumpa. De innebär a e personnummer får e uni sumpa när en yer upp för försa gången i RTB oc så änge personnumre exiserar ommer ea a vara oppa me e unia permanena sumpae. Om personerna åerinvanrar åerfår e sina gama sumpa. Linbom, A Bagrunsfaa i Eonomis saisi. 2003:3 SAMU Te sysem for co-orinaion of frame popuaions an sampes from e Business Regiser a Saisics Sween. SCB

17 STATSTSKA CETRALBYRÅ 734 Hur an samorningen se u? Samorning av urva görs å unersöningar ar samma ram, inane eer oia ämne sam önsemå om a förea uppgifsämnarbeasning jämnare över ramobjeen. ean ommer a preseneras en or sammanfaning av Bagrunsfaa i Eonomis saisi 2003:3. För a samorna vå, eer fer, urva me given sicprovssore n oc n 2 väjs vå goyciga onsaner oc 2 i inervae 0,. Eemen me n ana sumpa me början från i en rining öger eer vänser ingår i försa urvae. De anra urvae omfaar eemen me n 2 ana sumpa närmas 2, i samma eer en mosaa riningen som n. En samorning mean vå, eer fer, urva an vara posiiv eer negaiv. Den posiiva samorningen resuerar opima i fes gemensamma eemen oc en negaiva samorningen resuerar opima i mins eer inga gemensamma eemen. Den maximaa posiiva samorningen mean vå unersöningar uppnås å e väjs samma sarpun oc samma rining. Den negaiva samorningen an uppnås genom a väja åsia sarpuner men i samma rining. E aernaiv är a börja från samma sarpun eer vå puner gansa nära varanra oc ra urva i oia riningar. Se bi, 2 oc 3. De finns ine ai iräcig me eemen för a uppnå e maximaa negaiva samorningen, vs. inga gemensamma eemen, men på e är säe minimeras anae gemensamma eemen. Figur. Posiiv samorning 0 0, 0,2 0,3 0,4 0, 0,6 0,7 0,8 0,9 n n 2 n Figur 2. egaiv samorning aernaiv 0 0, 0,2 0,3 0,4 0, 0,6 0,7 0,8 0,9 Figur 3. egaiv samorning aernaiv 2 0 0, 0,2 0,3 0,4 0, 0,6 0,7 0,8 0,9 Genom en är enien an ramen eas i fera boc för a spria uppgifsämnarböran. På e är säe an unersöningar inom närbesäae områen väjas inom samma boc. n Mäinsrumen Mäinsrumene är e inervjuformuär som använs i en aorsö eefoninervju. biaga reovisas frågorna i inervjuformuäre oc inervjuarinsruion. Exempe på feäor vi inervjuifäe är a uppgifsämnaren an missförså frågorna inervjuaren säer eer svare uppgifsämnaren ger an regisreras feaig. För a minimera essa feäor finns i aorsöe e inbygg onrosysem. Minnesfe an ocså föreomma efersom en e av frågorna avser föråanen mins 2 månaer baå i ien.

18 STATSTSKA CETRALBYRÅ nsamingsförfarane Uppgifer samas in genom eefoninervjuer oc från aminisraiva regiser. nervju nervjuerna genomförs me aorsö WinDAT. nervjuerna genomförs uner januari-maj åre efer inomsåre. Frågor om usåes sammansäning oc boeneform avser föråane en 3/2 inomsåre, mean övriga frågor gäer ea inomsåre. Frågor ring boeneugifer säs i em som bo i sin bosa ea åre. Vissa frågor säs om aa personer i usåe. De innebär a en sor e av frågorna besvaras i en s.. inire inervju. nervjuarbee är uppea i fyra omgångar. För a göra en inening av urvae i fyra unersöningsomgångar ämas uppgifer om boeneform yresägene, bosasrä eer småus från Fasigesaxeringsregisre. Fasigesaxeringsregisre inneåer uppgifer om ban anna fasige. De igängiga uppgiferna är mins år gama. De an vara svår a oppa iop en person me en särsi fasige. De gäer främs för bosasräer oc yresägeneer efersom en fasige an beså av många ägeneer. Feäor i inervjun är exempevis a uppgifsämnaren an missförså frågorna eer a svare regisreras feaig. För a minimera essa feäor finns onroer inbygga i inervjun. Den sörsa feäan är minnesfe efersom e fesa frågor avser föråanen mins 2 månaer baå i ien. Frågor om ugifer för anvår, sjuvår oc äemee an vara svåra a besvara efersom ban anna ögosnassy oc rabasysem påverar ugiferna. För a försöa minsa risen för minnesfe finns e urag av frågorna i informaionsbreve. Husåe ar å möjige a förberea sig genom a a fram uppgifer innan inervjun genomförs. Aminisraiva regiser De aminisraiva regisren är i försa an i för aminisraiva änamå oc svarar ärme ine ai mo saisiens beov. E exempe på ea är usåes sammansäning. eefoninervjun frågar vi efer usåes meemmar oc an på så vis sapa e uså ring urvaspersonen. För borfae använs uppgifer från RTB. RTB-famijen an beså av en ensamsåene eer personer som är gifa me varanra även regisrera parnersap, evenuea barn i essa personer som är foboföra på samma aress ingår ocså, ea oavse barnes åer. RTB-famijen an även beså av sammanboene som ar gemensamma barn. RTB-famijen an beså av maxima vå generaioner. För sammanboene par uan gemensamma barn finns inga uppgifer för a sapa orrea uså. Därme ser en översaning av aneen ensamboene oc ensamsåene uså. För a onroera vaieen på anra viiga variaber görs en avsämning mean oia regiser. Kvaieen på uppgiferna i e aminisraiva regisren beöms vara bra. 2. Daaberening E omfaane gransnings- oc räningsarbee uförs. nervju För inervjun genomförs onroer i samban me inervjun oc efer avsua inervju, ogisa onroer oc väreonroer. Tros ea föreommer fe i maeriae. Exempevis är

19 STATSTSKA CETRALBYRÅ 934 syssesäningsnivån uner åre svår a mäa. De görs en auomais oning av socioeonomis grupp uner inervjun i WinDAT. De är ungefär 90 procen som oas på ea sä, övriga 0 procen oas manue. Aminisraiva regiser De variaber som ämas från oia aminisraiva regiser beöms åa go vaie. är uppgiferna aviseras i SCB gransas e i oia seen av bearbeningarna innan e goänns för inäggning i respeive regiser. Gransning av aa Vi sapane av variaber an fe uppså. Omfaane onroer görs är e sapae variaberna b.a. säms av mo uppgiferna från e aminisraiva regisren. Framsäning av resua Punsaningar oc onfiensinerva ar beränas me jäp av e av SCB:s egenuvecae esimaionsprogram, EXTRACT. bagrunen av EXTRACT igger CLA97 oc EOS för beräningen av esimaens meefe. Yerigare bearbeningar görs i EXCEL för a sapa e abeer som sean pubiceras på SCB:s webbpas, se avsni.3.

20 STATSTSKA CETRALBYRÅ Saisis bearbening oc reovisning 3. Saningar: anaganen oc beräningsformer Unersöningens måpopuaion är uså. avsni.2 Saisisa måsoreer reogörs för via måsoreer som man uifrån HEK vi saa för respeive objesyp. Ferae av e variaber som anges i abeen finns ire igängiga i, eer an äres uifrån, SCB:s regiser. Me unanag för e ineningar som baseras på socioeonomis gruppiörige, gäer essuom a samiga ineningar i reovisningsgrupper evis eer e baseras på regiserinformaion. För måsoreer efinierae uifrån variaber för via SCB sanar regiserinformaion baseras saningarna på en variabeinformaion som finns igängig för e svarane. För måsoreer efinierae uifrån variaber för via informaion finns igängig i SCB:s regiser finns vå möjigeer. e fa å regiserinformaion an använas, ev. som ompemen i insama svarsinformaion, för inening i reovisningsgrupper, unyjas variabeinformaion för samiga obje i urvae i saningsförfarane. övriga fa baseras saningarna på en variabeinformaion som finns igängig för e svarane. ean reogörs i eaj för ur saningsförfarane går i för måsoreer efinierae som oasummor. För måsoreer efinierae uifrån e saisisa måen meeväre, perceni sam Gini-oeffecien är framsäningen ine så eajera, uan isäe änvisas i ämpig ieraur. 3.. Soreer efinierae som oasummor Lå U beecna mängen av e personer som iör urvasramen i sraum,...,. Lå viare U beecna mängen av e uså som är ienifierbara uifrån e sammanag personer som ingår i urvasramen U U. Suigen, för uså i U, å U i beecna mängen av e i personer som ugör usåe oc å U i beecna mängen av e i i personer i usåe som är vabara uifrån urvasramen U. Lå y beecna en variabe som är av inresse oc å y beecna variabens väre för person. Då måobjeen ugörs av uså gäer a en oa för variaben y som an saas ges av: y är: yi y oc: i U i i i U yi Toasumman för variaben y i uså i om uså i iör reovisningsgrupp 0 annars

21 STATSTSKA CETRALBYRÅ 234 Den oa som an saas å måobjeen ugörs av personer ges av: yd y i i U är: yi Ui y Toasumman för variaben y för e meemmar i uså som iör reovisningsgrupp i me: om person iör reovisningsgrupp 0 annars 3..2 Beräningsformer vi saning av oasummor För a saa soreerna y respeive yd ras, vie ocså besrivs i avsni 2.2, enig urvasesignen OSU-UÅ e urva s om n personer från e personer som iör i urvasramen i sraum,...,. sraum erås suigen svar från m av e n personer som iör urvae s,...,. Mängen svarane i sraum beecnas r,...,. Av avsni 2.2 framgår även a urvae i HEK är e näversurva. Uner en urvasesign som använs ar ine aa uså som iör mängen U samma sannoie a inueras i e urva. Denna sannoie är nämigen en funion av ur många personer i e uså som är vabara uifrån urvasramen. ågo förena gäer a ju fer vabara personer som finns i e uså, eso sörre cans är e a usåe inueras i e urva. Genom a använa en s.. näversvi vi saningsförfarane beaas ea faum. HEK ges näversvien för person U i av: a n n / U i / är oc i beecnar e sraum respeive e uså som person iör. Beräningsformer å variabeinformaion på urvasnivå unyjas i saningsförfarane Då informaion för samiga obje i urvae unyjas, använs Horviz-Tompson-esimaion för a saa oaerna ovan. Lå w a / n för s,...,. Soreen y saas me: ˆ y s w i yi

22 STATSTSKA CETRALBYRÅ 2234 mean soreen yd saas me: ˆ yd s w yi Förusa a inga mäfe exiserar är ovansåene esimaorer väneväresriiga. Esimaorernas varians saas me: Vˆˆ y n 2 n s a i yi n s a i yi / n 2 respeive: Vˆˆ yd n 2 n s a yi n s a yi / n 2 Beräningsformer å variabeinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane Borfa uppsår om man ine ycas få svar från samiga uvaa obje. Föreomsen av borfa meför ai en öning av urvasfee. Om e ice-svarane objeen essuom sysemais avvier från e svarane beräffane e variaber som unersös iommer yerigare e fe. Soreen av ea fe, som är av sysemais naur oc benämns borfasseve eer borfasbias, an i praien ine vanifieras. Ofa an man oc reucera e fe som borfa ger uppov i genom a unyja s.. jäpinformaion i form av regiservariaber. Kaibrering av vier är en i ea sammanang båe effeiv oc fexibe meo. För mer informaion, se.ex. Lunsröm 997; Lunsröm oc Särna 999, Om en jäpinformaion som finns igängig samvarierar vä me e uvaa objeens svarsbenägene, an man förväna sig a borfasbiasen reuceras genom unyjane av jäpinformaionen. Om jäpvariaberna essuom i beyane e samvarierar me viiga unersöningsvariaber, bör unyjane av jäpinformaionen yerigare reucera borfasbiasen samiig som även urvasfee reuceras. 2 Lunsröm, S Caibraion as a sanar meo for reamen of nonresponse. Doorsavaning, Socoms universie. Lunsröm, S. oc Särna, C.E Caibraion as a sanar meo for reamen of nonresponse. Journa of Officia Saisics,, Lunsröm, S. oc Särna, C.E Esimaion in e Presence of onresponse an Frame mperfecions. SCB.

23 STATSTSKA CETRALBYRÅ 2334 Då enas variabeinformaion för oc yd r unyjas i saningsförfarane, saas oaerna y uifrån esimaorer som unyjar aibrerae vier. Vi va av jäpinformaion bör man, om möjig, väja en på så sä i ii iii a en samvarierar me svarsbenägeneen a en samvarierar me viiga unersöningsvariaber a en avgränsar viiga reovisningsgrupper. Om personerna i borfae sijer sig från e svarane me avseene på unersöningsvariaberna så an saningarna som grunar sig på enbar e svarane bi seva. Om exempevis e svarane i ögre ane bor i yresrä än e som ine svara finns ris för översaning av uså boene i yresrä. För a försöa reucera evenuea borfasseveer ar vier beränas me jäp av aibrering. Soreen på varsåene seveer orsaae av borfae är svåra a mäa. Efer en sammanvägning av anaysen ring e re rierierna se avsnie om onfiensinerva si 38 sam efer onro av viernas förening använs jäpveor besriven i abeen. Uppgiferna i jäpveor för en viss variabe an vara ana personer me väre på en variabe oc/eer oaen för en variabe. abeen mareras vien yp av uppgifen som använs. Hjäpvariabe asser Ana personer Ana månaer Toaen Åersass 0 Kön H-region 9 X X X Eonomis bisån X X X Barnbirag X X Uneråssö X X Förärapenning vi föese X X Förärapenning vi ifäig vår av barn X X Bosasbirag X X Bosasiägg i pensionärer X X Sjupenning X X Arbesmarnassö A-assa m.m. X X Suiesö X X Löneinoms X X Föesean 6 X nvansringsår 3 X Husåsyp/famijeyp 0 X

24 STATSTSKA CETRALBYRÅ 2434 För variaben arbesi oc e besrivane boenevariaberna använs impueringsmeo för borfasompensaion se avsni Meoen as fram me jäp av saisis förubesäma reger isammans me regiservariaber sam inomna vären från inervjun. Variaben barnomsorgsugif as fram i FAST-moeen. Lå x beecna en jäpveor som sapas uifrån jäpvariaberna. Soreen y saas me: ˆ r yi i y w mean soreen yd saas me: ˆ s i y yd w är m a g w / för r,...,. Vien g, som är en aibreringsvi som erås å jäpinformaionen använs för aibrering, ges av: xi r xi xi r xi x a m a m g + är U i xi x oc x avser samiga osuså i Sverige oc ärför ämas från Regisre över oabefoningen RTB eer från noms- oc axeringsregisre ot. Ovansåene esimaorers varians saas me: 2 2 / ˆˆ r r y m m u u m m V respeive: 2 2 / ˆˆ r r D D yd m m u u m m V

25 STATSTSKA CETRALBYRÅ 234 är: u g a Bˆ i yi xi me: B ˆ m r a xi xi m r a xi i yi oc: u D g a Bˆ yi xi D me: B ˆ D m r a xi xi m r a xi yi 3..3 Saningsförfarane för soreer efinierae uifrån övriga saisisa må Meevären Då måobjeen ugörs av uså gäer a usåsmeeväre för variaben y i reovisningsgrupp ges av: i i U U i y i i U y y oera a om z / i för U i så gäer a z för aa i U, vie i sin ur innebär a z. Såees gäer a nämnaren i uryce för y an beraas som en sore efiniera som en oasumma. Då måobjeen ugörs av personer gäer a personmeeväre för variaben y i reovisningsgrupp ges av: U i y D i U U i y i U U i yd D

26 STATSTSKA CETRALBYRÅ 2634 oera a om z för aa så gäer a zd D, vs. även nämnaren i uryce för y D an beraas som en sore efiniera som en oasumma. HEK saas ovansåene meevären me: yˆ ˆ ˆ y respeive: yˆ D ˆ ˆ yd D är formeuryc för ˆ y, ˆ, ˆ yd oc ˆ D ges i avsni Varianserna för esimaorerna formeurycen för ŷ oc D ŷ oc D ŷ saas uifrån uryc som erås å ŷ approximeras genom Tayoruvecing av försa orningen. För mer informaion om ur variansesimaorer erås me jäp av Tayoruvecing av försa orningen, se.ex. ap. i Särna, Swensson, Wreman Percenier oc percenigruppsoaer Då måobjeen ugörs av uså, å: F i i U { yi } är { } är en iniaorfunion såan a: { A} 0 om viore A är uppfy annars Funionen F anger aneen uså i reovisningsgrupp vars usåsoa ine översiger e numerisa väre. Lå p beecna e väre för vie F p p, vs. för 00 p % av usåen i reovisningsgrupp gäer a usåsoaen ine översiger e numerisa väre p. Tae p benämns en p :e percenien i reovisningsgrupp. 3 Särna, C.E., Swensson, B. oc Wreman, J.H Moe Assise Survey Samping. ew Yor: Springer- Verag

27 STATSTSKA CETRALBYRÅ 2734 Då måobjeen ugörs av inivier, å: F D y i U U i { y D y} Funionen FD y anger aneen personer i reovisningsgrupp vars variabeväre ine översiger e numerisa väre y. Lå y p beecna e väre för vie FD yp p, vs. för 00 p % av personerna i reovisningsgrupp gäer a variabeväre ine översiger e numerisa väre y p. Tae y p benämns en p :e percenien i reovisningsgrupp. Efersom såvä F som FD y är efinierae som voer av oasummor, saas e genom a oasummorna ersäs me mosvarane esimaorer enig avsni Om variabeinformaion på urvasnivå unyjas i saningsförfarane ges en esimaor för p av: ˆ p min{ ˆ oc H i F i p s } mean: ˆ p min{ ˆ oc H i F i p r } använs om enbar variabeinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. På mosvarane sä saas y p me: yˆ p min{ y y Fˆ D y p oc H s U i } om variabeinformaion på urvasnivå unyjas i saningsförfarane, mean: yˆ p min{ y y Fˆ D y p oc H r U i } använs om enbar variabeinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. Vi saning av soreer i HEK som unyjar reovisningsgrupper efinierae från percenimå, använs saae percenier enig ovan för a sapa reovisningsgruppsineningen. För esimaorer av percenier beränas inga variansesima.

28 STATSTSKA CETRALBYRÅ 2834 Gini-oefficiener Gini-oefficienen är e må som använs för a reovisa ur sor spriningen är i en inomseer förmögenesförening. Koeffecienen, som beränas uifrån en s.. Lorenz-urvan, är e ojämiesmå. Förusa a en variabe som sueras enas an ana ice-negaiva vären, gäer a Gini-oefficienen efiniionsmässig anar e väre mean 0 oc, iagram. Då gäer a ju ögre väre oefficienen anar, eso mer ojämi är en föreningen som sueras. Diagram. Lorenz-urvan Gini- oefficienen är en rosa yans ane av ea riangen. Då måobjeen ugörs av uså efinieras soreen Gini-oefficien för reovisningsgrupp som: G i U i j j U 2 yi y yj mean efiniionen å måobjeen ugörs av inivier ges av: G D i U j U Ui U j 2 D yd y y Om variabeinformaion på urvasnivå unyjas i saningsförfarane ges en esimaor för av: G G ˆ s i 2Fˆ ˆ * y yi w yi

29 STATSTSKA CETRALBYRÅ 2934 är: yi yi s i yi i i w F ˆ 2] }/ { } { [ ˆ * + < mean: ˆ ˆ 2 ˆ * y r yi yi i w F G är: yi yi r i yi i i w F ˆ 2] }/ { } { [ ˆ * + < använs om enbar variabeinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. På mosvarane sä saas D G me: ˆ ˆ 2 ˆ * i yd s U D D y y F w G är: i D s U D y y w y F ˆ 2] }/ { } { [ ˆ * + < om variabeinformaion på urvasnivå unyjas i saningsförfarane, mean: ˆ ˆ 2 ˆ * i yd r U D D y y F w G

30 STATSTSKA CETRALBYRÅ 3034 är: Fˆ w [ { y < y} + { * r U i D y ˆ D }/ 2] använs om enbar variabeinformaion på svarsmängsnivå unyjas i saningsförfarane. Varianserna för ovansåene esimaorer av Gini-oefficienen saas me jäp av en variansesimaor som ges i Tabe 4., s. 3 4, i Sansröm, Wreman oc Waén Konfiensinerva Osäeresinerva beränas enig formen punsaning ±,96 * saning av esimaorns meefe är såvä pun- som meesfessaning beränas me jäp av e av SCB egenuveca program, EXTRACT. Uner förusäning a sicprovssoreen är sor sam i ii a en esimaor som använs är approximaiv väneväresriig, vs. ice-sev a esimaorns varians enas beror av sampingvariansen oc borfasvariansen oc iii a e regiservariaber som använs i aibreringen uppfyer e re rierierna gäer a sannoieen är ca 9 procen a man me e använa urvas- oc saningsförfarane eråer e inerva som äcer in en söa soreen. aurigvis är ine samiga ovansåene förusäningar perfe uppfya i praien. Även om jäpvariaberna är o vaa ommer esimaorn a vara beäfa me viss seve, evis i föj av varsåene borfas- oc äcningsfe men ocså i föj av anra fe av sysemais araär. Viare är e roig a esimaorns varians unersaas. Uöver sampingvariansen oc borfasvariansen iommer även e variansbirag från anra osäeresäor av sumpmässig naur, men vanigvis an enas en e av ea variansbirag fångas upp av en variansesimaor som använs. Tyvärr är e ine möjig a avgöra i vien usräcning som avvieser från förusäningarna ovan föreigger oc via effeer essa avvieser får för oningen av e osäeresinerva som preseneras i ermer av fais onfiensgra. En reommenaion är oc a man bör vara försiig me a oa e presenerae inervaen som regeräa onfiensinerva. 4 Sansröm,. A., Wreman, J.H. oc Waén, B. 98. Variance esimaors of e Gini coefficien - probabiiy samping. Promemorior från P/STM nr. 7, SCB.

31 STATSTSKA CETRALBYRÅ Svarsborfa Svarsborfa, vanigen förora i borfa, uppsår när vären på en eer fera observaionsvariaber ex. regiservariaber eer inervjufrågor i en unersöning ine an inämas. - Sanas aa vären för en person är e frågan om objesborfa. - Sanas enbar vissa vären, anar e om parie borfa. Aneen svarsborfa i HEK2008 Avböje meveran 6,9 Ej anräffae 4,9 Förinra meveran 3,3 Toa svarsborfa 3,3 Svarsborfae är ovia borfae är e som sanar öneinoms, som eråi eonomis bisån sam e som invanra i Sverige från äner uanför oren överrepresenerae. Ban e svarane är barnfamijerna någo överrepresenerae. Svarsborfae i HEK ar öa uner 2000-ae. Borfae ar oc variera mean åren. De år å urvae vari sor ar borfae vari ögre. samban me a måpopuaionen uöaes i a omfaa äre personer som bor i s.. särsi boene boene på insiuion öjes borfasnivån efersom e är en svår grupp a nå för inervju. För a minsa snevriane effeer av borfae görs en ria borfasuppföjning. De primära i HEK:ens borfasuppföjningen är a minsa effeerna av borfae snarare än a minsa borfasnivån. Aminisraiv aa använs som jäpinformaion vi besu om via som sa gå i uppföjningen. De grupper som birar mes i borfaes snevriane effe priorieras i borfasuppföjningen. Kaibrering oc impuering använs för borfasompensaion i urvae se si Kaibrering använs för e fesa esimaen som baseras på e svarane i inervjun. Vi ränar me a enna meo rafig reucerar en snevriane effe som borfae ar. mpuering använs för vissa boene variaber b.a. usåsyp, uppvärmning. mpueringen av usåsyp baseras på regiseruppgifer för usåssammansäningen, vie birar i a anae ensamboene oc ensamsåene me barn översaas oc anae sammanboene par unersaas. Vi reovisning av variaber som finns i aminisraiva regiser använs uppräningen uan jäpinformaion basera på ea urvae. 3.2 Reovisningsförfaranen De bagruns- oc assificeringsvariaber som ämas från inervjun oc aminisraiva regiser använs för a bia reovisningsgrupper. Den uvusaiga reovisningen av inomsföreningen görs för personer/uså osuså oc famijeene. Efersom saisien reovisar inomser oc ugifer för inomsåre använs eårspopuaionen, e personer som enig gäane agar oc förorningar sue a vari foboföra i Sverige uner ea 2008.

32 STATSTSKA CETRALBYRÅ 3234 nsiuionsuså ingår ine i reovisningen. Deras inoms- oc ugifsföråanen är ine jämförbara me övriga uså. Personer som är 6 år eer äre oc bor i särsi boene ingår oc. Kosuså an reovisas fr.o.m. 99 års unersöning. Unanag gäer för år 992 är begreppe osuså ine finns sam för åren är begreppe enas finns för e svarane i unersöningen. För reovisning över en ängre isperio, från 97 oc framå, använs famijeene. För a göra jämföreser av.ex. isponibe inoms mean oia yper av uså använs e visysem är inomsen reaeras i usåes sammansäning. Den isponiba inomsen ivieras me en vi som gäer för usåe. Visyseme reovisas nean. Tabe Evivaenssaan/onsumionsenessaan 2008 Ensamboene oc försa vuxna i e samboföråane,00 Anra vuxen i samboföråane 0, Yerigare vuxen 0,60 Försa barne 0-9 år 0,2 Anra oc påföjane barn 0-9 år 0,42 Ovansåene saa är basera på Svens onsumionsenessaa som föresogs i ureningen om Förbära saisi om usåens inomser, SOU 2002:73. Efer isussioner me oia använare ar SCB besua a använa enna revierae version av Svens onsumionsenessaa. Disponibe inoms per onsumionsene e är uvureovisningen för personer. Disponibe inoms per e an ses som en iniaor på en eonomisa väfär som e uså förfogar över. Aa personer i e uså ar igång enna eonomisa väfär eer eonomisa sanar. Genom a reovisa usåes isponiba inoms per e på aa inivier i e uså an man ocså visa föreningen av en eonomisa sanaren för ea befoningen. Dea är en reommenera meo som ofa använs i forsarvären oc ocså i en saisi som as fram inom EU oc anra naionea saisibyråer. en officiea pubiceringen av inomsföreningen görs ingen reovisning på regiona nivå. en regiserbaserae inomssaisien se nomssaisi oaräna, Besrivning av saisien reovisas äremo inivisaisi efer ommuner. en officiea reovisningen av befoningens boene reovisas boeneugifer för regionerna Sor-Socom, Sor-Göeborg, övriga ommuner me fer än invånare sam övriga ommuner me minre än invånare. Vi reovisning av boeneugifer använs boeneform för a sapa reovisningsgrupperna äganerä, bosasrä oc yresrä. Exper Group on Houseo ncome Saisics - Te Canberra group, Fina Repor an Recommenaions, Oawa 200, SB , Si 4

33 STATSTSKA CETRALBYRÅ 3334 Unersöningen ar vå reovisningsområen; nomsföreningen oc Boene oc boeneugifer. Saisien över inomsföreningen spris i form av pressmeeane, saisisa meeanen serie HE2 oc abeer på SCB:s webbpas. Saisien över Boene oc boeneugifer spris i form av pressmeeane oc abeer på SCB:s webbpas. På webbpasen finns ocså resuaen av saisien inag i Sveriges saisisa aabaser SSD, är abeuag an göras för e ana variaber. Saisien spris även i form av abeer i Saisis årsbo för Sverige sam i Bosas- oc byggnassaisis årsbo. HEK spris även genom SCB:s mirosimueringsmoe FAST. FAST är e veryg för a simuera buge- oc föreningseffeer av äna regeföränringar i.ex. sae- oc biragssysemen. HEK ugör basmaeria i enna moe. Tigång i FAST får man genom e abonnemang.

34 STATSTSKA CETRALBYRÅ Suiga observaionsregiser 4. Prouionsversioner e är oumene SCBDOK ar framagningen av neansåene suiga observaionsregiser besrivis. Regiser Husåens eonomi Regiservarian nivier Regiserversion 2008 Regiser Husåens eonomi Regiservarian Kosuså Regiserversion 2008 Forsa oumenaion av regisrens eajerae inneå finns på SCB:s webb. Där besrivs aa variaber oc väremänger m.m. Doumenaionen iar u är: ps:// Kica ig fram me jäp av namnen på Regiser, Regiservarian oc Regiserversion som är angivna i ovansåene abe. 4.2 Ariveringsversioner Arivering är ännu ine aue, se avsni 0.8 Garingsföresrifer. 4.3 Erfareneer från senase unersöningsomgången nga specifia erfareneer från enna unersöningsomgång ar framommi. Arbee gic enig pan.