Företagen tar täten i klimatarbetet. Nina Ekelund: Michael Anefur: Slutrapporten om hemlöshet klar

Transkript

1 Ledaren: Rösa bå för a bevara de bäsa ande Michae Anefur: Surapporen o heöshe kar Lars Adakusson, KD, ackar för förroende so ny i EU de krisdeokraiska nyhesagasine orsdag 10 jui 2014 årgång: 36 Nr: Pris: 15 kr Nina Ekeund: Föreagen ar äen i kiaarbee DEBATT sid 4 5 SVERiGE RUNT KORSORD sid 21 DUBBELNUMMER foo: MARIA WILHELMSON Ea.MW.indd

2 sidorna 6 7 TORSdag 10 jui 2014 nuer INTERVJU Näringsive går före poiikerna i kiaarbee Nina Ekeund, chef Hagainiiaive, vi a poiikerna ska agera kraffuare. Näringsive har redan förså a an åse säa o för a behåa eer få önsahe. Hon ycker a Krisdeokraerna ed sin värdegrund borde yfa frågorna, för barn och ungas sku. inervju. Nina Ekeund är en av Sveriges ijöäkigase. De har hon papper på. So progradirekör och chef för Hagainiiaive kärade hon från pas 98 förra åre i en redjepacering i Mijö- Akues rankning Moiveringen yder: Grundaren för Hagainiiaive jobbar enräge för a förändra onäge i kiadebaen och få u posiiva budskap. Och a få u posiiva budskap o vad an kan göra för a påverka för a få en bäre ijö är precis vad Hagainiiaive arbear ed. Vi vi undvika eändesskidringarna, säger Nina Ekeund. Vi vi ge hopp och visa på öjigheer. Vad är då Hagainiiaive? E näverk för föreag so vi inska sin kiapåverkan ed ins 40 procen i år Föreagsedarna har förså a vi ever under nya vikor, och agera. Hagainiiaive är e föreagsnäverk so arbear för a inska näringsives usäpp och visa a abiiösa kiasraegier ger affärsässiga fördear och ökad önsahe. Nina Ekeund och e ana föreag bidade näverke för re år sedan. Nina Ekeund är också VD för 2050, so bisår föreag ed a a fra sraegier, a genoföra de, a kounicera de och a kopensera kvarvarande påverkan. Dea för a Sverige ska nå si ångsikiga kiaå: Ingen neopåverkan av kiae år Och de visar sig a de önar sig, både i goodwi och ekonoisk. Därför är näringsive en vikig akör i håbarhesarbee. Vi har gå in i en ny geoogisk idsåder på jorden, Anropocene. De är den försa eran då änniskan påverkar kiae. Men de är också vi änniskor so kan påverka den i en annan, posiiv rikning, säger Nina Ekeund. Vi har kunskaper och öjigheer. Ine ins i Sverige. Mer önsaa Hagainiiaive har agi fra en rappor so visar a kiaarbee önar sig. I rapporen redovisas e reioa inernaionea sudier so visar a de föreag so ar e håbarhesansvar är beydig er önsaa än andra. I rapporen preseneras sex kaegorier so visar dea. (Kaegorierna redovisas sis i denna arike). Kan du ge några exepe på fragångsrika kiasara föreag? E är kaffeprocducenen Löfbergs. Deras kunder eferfrågar cerifiera kaffe, so Fair rade, eer Kravärk. Hoekedjan Nordic i exepe, vi bara servera ekoogisk kaffe i sina gäser. De driver på arknaden. Vasakronan är e av de sörsa fasighesboagen ed ånga konorsokaer. Deras hyresgäser vi ha gröna hyresava, energisnåa i exepe. De för ed sig besparingar. Fördoar på ska Coca Coa är e anna exepe. Föreage sparar ycke energi geno sina sara kyar. De sängs av på naen och säs på när de är dags a säja dryckerna. Fördoar o uinaionea föreag so expoaörer so ine änker på ijön, koer på ska. E anna exepe so Nina Ekeund yfer fra är McDonads ed edarbeare i Sverige. foo: aria wiheson _6-9_Haga_28.indd

3 _6-9_Haga_28.indd

4 sidorna 8 9 TORSdag 10 jui 2014 nuer Föreage har ijöabassadörer på aa sina resauranger. Kan an säga a kapiaisen fungerar? Absou, och edare i näringsive säger a de gärna gör er för ijön, en de eferyser inciaen, hårdare krav och reger från poiikerna. 83 procen av dagens föreagsedare inegrerar kiaförändringar i riskhaneringsprocesserna risker ed kiaförändringarna och a ko och oja snar koer a bi ycke dyrare, i exepe. AP-fonderna och Nordea kiaanayserar sina akieinnehav, SPP undviker oja i sina egna fonder. Foksa är e exepe på e föreag so exkuderar ko i sin kapiaförvaning och de fonderna går bäre än andra. Inveserare ser i dag en risk i a sasa på ko och oja. foo: aria wiheson Åres rake. Nina Ekeund gick från pas 98 i redje pas i MijöAkues rankning 2014 o Sveriges ijöäkigase. På försa pas finns Johan Kuyensierna, VD för Socho invironen insiue och på andra pas Johan Rocksrö, chef för Sockho resiience cenre och professor i ijöveenskap vid Sockhos universie. Kriisk o poiiker De sora födena av pengar har vi ju i den privaa sekorn, och där ser an ingen annan väg a gå än a änka håbar och kiasar, säger Nina Ekeund. De so förvånar henne är a ine ännu fer föreag arbear så här. I Hagainiiaives boksu, so finns på vår hesida, redovisar vi ine bara siffror. Vi har ag in posiiva exepe också, på de affärsässiga öjigheerna ed e håbarhesperspekiv. De är så härig a höra Löfbergs VD säga a de adrig gå så bra för föreage o an ine jobba ed ijö- och håbarhesfrågor. Nina Ekeund är kriisk o poiikerna. Föreagen igger före. De är i näringsive de händer es. Vad önskar du dig av poiikerna? Grön skaeväxing, högre ska på kodioxid och ycke er saarbee ean forskare, poiiker och näringsiv. De fesa änniskor oroar sig för kiae och fraiden. Särski de unga, 80-aiserna, bryr sig o ijön och kiae. Och de är beredda a säa o i en er håbar ivssi. Men de är ändå poiikerna so åse a huvudansvare så a de kan ske. Poiikerna åse a ivara ungdoarnas inresse, de här är våra fraidsfrågor Oroiga för fraiden I en SOM-undersökning frågade an usen unga ean 15 och 25 år vad de är es oroiga för. 79 procen svarade a de oroar sig för fraiden. De var också en sådan oro so fick Nina Ekeund a engagera sig poiisk en gång i iden. Hon hade ingen kopping i Krisdeokraerna en gick ed i KDU någon gång före 1990 efer a ha bivi eddragen i e öe. Hon var nyfiken på poiik och dåvarande förbundsordförande Sefan Ae- Krisdeokraerna är e föreagarvänig pari, och ånga VD:ar skue vija höra e pari aa er o näringsives öjigheer a skapa håbarhe. Åervinna er Vi åse änka o och säa o, vi sänger vädig ycke so i säe kan åervinnas eer repareras, säger Nina Ekeund. Hur ånga obier har vi ine iggandes hea i ådorna, i exepe? De innehåer ycke eaer, eaer so koer a a su i nauren. Hur kan vi åeranvända de? Kanske ska vi hyra eefoner i säe för a köpa nya hea iden? Läna ibaka de för åervinning och få en ny? f h B v a r v p r d fi b i K I s p e A g _6-9_Haga_28.indd

5 INTERVJU fa, i dag iniser, yckades värva henne. De var re frågor so avgjorde: Bisånde där Krisdeokraerna vie a de skue vara vå procen av BNP, fykingfrågan (Nina Ekeund var voonär i Röda korse och redan engagerad i frågan) och så ijöfrågan. Enusiasen för ijöfrågorna var sor i ungdoförbunde och i parie, säger hon, och jag araherades av förvaarskaps- och soidariesanken. Så såningo bev Nina Ekeund vice KDU-ordförande och fick också en pas i parisyresen. Jag var ed o paries nanbye, och uveckingen från e pari so es koppades ed kyrkiga frågor, i a bi e pari av inernaione sni, ed kopping i EPP och Europaparaene. KD:s ijörappor Inför de försa svenska EU-vae sod Nina Ekeund på redje pas på paries vaisa och skrev en ijörappor so hon fick presenera i EPP. Hon har isaans ed förre europaparaenarikern för KD, Anders Wijkan, skrivi Krisdeokraernas ijöpoiiska progra. Kan du ros a du är paripoiisk obunden i dag säga någo o Krisdeokraernas ijöpoiik i dag? Eferso Krisdeokraerna är e faijepari borde de säa kiafrågan högs upp. Men den koppingen ser jag ine särski ydig. A an ine har ed frågan so es oroar barn och unga är förvånande, och ijöpoiiken koppar så oerhör ydig i värderingar och Krisdeokraerna är ju e värderingspari. Krisdeokraerna är också e föreagarvänig pari, och ånga VD:ar skue vija höra e pari aa er o näringsives öjigheer a skapa håbarhe. Krisdeokraerna är ju en de i regeringen. Vad förvänar du dig av Aiansen? Ugången av EU-vae visar a vår fraida ijö är vikig för väjarna. Men de frågorna har ine agis upp iräckig av Aiansen. Här behövs de sjävrannsakan. Vi ska ine nöja oss ed a vi har iniaa usäpp i Sverige, jäföresevis. De är provocerande, de är vi so agi resurser från andra änder, så också ur e räviseperspekiv borde vi gå förs. Sverige kan ine väna och åa någon annan gå före, vi åse gå i äen. Sverige har aa förusäningar, e rik and ed oerhörda naurresurser vaen, skog, och e kia so gynnar jordbruk. Vi har öjigheerna och kunskaperna. Nina Ekeund anser a Fredrik Reinfed so sasiniser borde presenera den posiiva beräesen o Sveriges fraid för edborgarna, a vi åse säa o och a NINA EKELUND 47 år. Bor: i ägenhe i Sockhos innersad. Faij: Hapus, 16 år, vå kaer. Gör för ijön: Cykar, har en edriven och en sjuväxad cyke. Hyr bi vid behov. Kinakopenserar o jag ar fyge. Äer vegearisk. Sopsorerar: Sjävkar. Jag skue få ånges o jag sängde gas eer ea i soporna. Mea i soporna är en fusändig kaasrof. I vår bosadsräsförening bir aavfae i biobränse. En påse bir en kioeer bränse. Föreningen sparar sopkosnad o åre på de. Gör på friiden: Springer, siar, rider (ycker ycke o djur.) Bakar, agar a, syar och safar. Den so bir bjuden på iddag hos Nina Ekeund får hebaka bröd och egengjord huus. de är öjig. Även Göran Häggund och Jan Björkund borde aa o dea, de kan ine vara en fråga so bara Annie Lööf och Lena Ek iås aa o. De borde vara en fråga för hea Aiansen. Vad vi du säga i de så kaade kiaförnekarna, so enar a förändringen är naurens gång? Någo so vi ine kan påverka? Uvärderingen so FN gjor visar a kiae ed 99 procen sannoikhe har påverkas av änniskan. Ino vike anna forskningsoråde krävs de er än 99 procen? Och ponera a förnekarna har rä, a uveckingen ine är så aarerande, vågar vi chansa, spea rouee? Medias ansvar Nina Ekeund ycker också a edia har e ansvar de ine ar: I pariedarufrågningen i SVT i våras fick poiikerna frågor o väfärden. De sisa io inuerna ägnades å kiae, ros a hea frågan o naurens resurser är avgörande för väfärden. Aedasveckan har precis gå av sapen och hon hade önska a varenda seinariu hade haf ed håbarhesperspekive eferso a bygger på vika naurresurser vi har och hur vi förvaar de. MariaWiheson aria@krisdeokraen.co Sex kaegorier so visar a de önar sig för föreag a sasa på håbarhe: Kosnadsbesparingar i exepe geno energieffekivisering och bye i kosnadseffekiva produkionseoder. Försärk varuärke och ökad kundojaie. Föreagen är arakivare arbesgivare och får er produkiva edarbeare i exepe geno a äare rekryera och behåa persona. Föreagen uveckar nya produker och affärsoråden. Föreagen so har en proakiv riskhanering undviker i exepe höga kosnader på grund av exrea väderförhåanden, förändrade agar eer resursbris. Föreagen får bäre finansieringsöjigheer de ökar sin önsahe geno förbärade reaioner i inveserare och de får ägre försäkringspreier _6-9_Haga_28.indd