Laborationer / Gruppindelning. Kapitel 4: Interferens. Fri dämpad svängning. Förra veckan, fri svängning FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Transkript

1 Lunds Uniersie Laboraioner / Gruppindelning Kapiel 4: Inerferens Inerferens ellan å ågor Sående ågor Säning Lunds Uniersie Förra eckan, fri sängning Lunds Uniersie Förra eckan, Tungen däpad sängning y A A F F Hookes lag: F k y Newons :a lag: F a Rörelseekaionen: d y d k y Lösning: y Asin k y A A F F Hookes lag: F k y Newons :a lag: F a Däpning: F b Driande kraf: F B sin D d y b dy k B y sin D d d Lunds Uniersie Förra eckan, Tungen däpad sängning y A A F F d y b dy k B y sin D d d b k d y dy B y A sin y sin D d d B A D D D Lunds Uniersie Fri däpad sängning D arcan D Lars Rippe, Aofysik/LTH

2 Lunds Uniersie Förra eckan: sängningar genererar ågor Kapiel 3, Vågrörelse Transersell Longiudinell Kapiel 3, repeiion Lunds Uniersie Lunds Uniersie Kapiel 3, Allänna ågekaionen Asånde från jäiksläge för en parikel beror på iden,, och på parikelns posiion längs x axeln. s är således en funkion a både x och. För en åg so ubreder sig i posii x rikning är x s( x, ) Asin T För en åg so ubreder sig i negai x rikning är x s( x, ) Asin T s s( x, ) Asin T s x x Inerferens Lunds Uniersie Kapiel 4: Inerferens Inerferens ellan å ågor Sående ågor Säning I dea kapile suderar i inerferensen ellan å ågor, ds hur de adderas. Lars Rippe, Aofysik/LTH

3 Lunds Uniersie Lunds Uniersie Den resulerande sörningen i en punk där å eller flera ågor inerfererar ges a suan a de enskilda ågornas påerkan. Konsruki inerferens Lunds Uniersie Lunds Uniersie Desruki inerferens Desruki inerferens Lunds Uniersie Geno a addera apliuderna för å pulser so ös får an den resulerande pulsen Röd åg ill änser Blå åg ill höger Sar = suan Lunds Uniersie Inerferens ellan ljudågor ed saa frekens S P x x Tongeneraor Lars Rippe, Aofysik/LTH 3

4 Lunds Uniersie Inerferens ellan ljudågor ed saa frekens x S P x Lunds Uniersie Inerferens ellan ljudågor ed saa frekens x S P x s A sin x T Tongeneraor s A sin x T Tongeneraor x s A sin T x s A sin T : S = S + S : s A sin A Med faskonsanerna: sin x x Lunds Uniersie Vågor ed saa frekens s A sin Lunds Uniersie Vågor ed saa frekens s A s A sin sin s s s Lunds Uniersie Vågor ed saa frekens A sin Asin s A sin s s Lunds Uniersie Vågor ed saa frekens A sin Asin s A sin s s Eferso s och s har saa frekens koer s också a ha den frekensen s s Lars Rippe, Aofysik/LTH 4

5 Kapiel 4 Lunds Uniersie För å inerfererande ågor, s (x,) och s (x,) ed apliuderna A respekie A ges den oala förskjuningen från jäiksläge a s(x,) = s (x,) + s (x,) För å källor ed saa frekens so eierar i fas är apliuden för s(x,) axial (A = A + A ) i de punker, x, där asånde från x ill de å signalkällorna skiljer ed e hel anal åglängder För å signalkällor ed saa frekens so eierar i fas är apliuden för s(x,) inial (A = A A ) i de punker, x, där asånde från x ill de å signalkällorna skiljer ed (en hal + e hel anal) åglängder Uppgif 4. Lunds Uniersie Tå högalare är ansluna i fas ill en ongeneraor so är insälld på frekensen 68 Hz. Se figur 4.8. Hur ånga ljudaxia finns de ellan punkerna Q och P? Försöke görs uohus för a undika sörande reflexer. Ljudes far i luf är 34 /s. Morikade ågor Lunds Uniersie Morikade ågor Lunds Uniersie S S x s +s Morikade ågor Lunds Uniersie Morikade ågor Lunds Uniersie s +s s +s Lars Rippe, Aofysik/LTH 5

6 Morikade ågor Lunds Uniersie Morikade ågor Lunds Uniersie s +s s +s Ljud Lunds Uniersie Lunds Uniersie Sorheer anändbara för a karakärisera ljud Ljud är en ågrörelse De är en longiudinell åg Den ubreder sig ia ryckförändringar p : ryck, p = F/A, [p] = N/ F : kraf, A : area Lunds Uniersie Figuren isar e cylindrisk usni a en oly där en ljudåg ubreder sig i x rikningen. Den del a aeriale so har si jäiksläge ellan x och x har förskjuis sräckan s på grund a ljudågen Fig 6.4, sid Lars Rippe, Aofysik/LTH 6