Teknisk rapport Hur tycker du skolan fungerar?

Transkript

1 Tenis rapport Hur tycer u solan fungerar? Enätunersöning 2008 Kohort 1992

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN (15) Hur tycer u solan fungerar. Enätunersöning å 9 våren 2008 Inlening Enheten för statisti om utbilning och arbete vi Statistisa centralbyrån (SCB) genomföre uner perioen februari maj 2008 en enätunersöning på upprag av Göteborgs universitet. Enätunersöningen ingår i forsningsprojetet Utvärering genom uppföljning vi Göteborgs universitet. Unersöningen är ett le i en nationella utväreringen av solan och utgör unerlag till forsning inom framför allt et samhällsvetensapliga områet. Unersöningen genomföres som en postenät me tre påminnelser. Populationen utgjores av inivier i SCB:s elevpaneler. Urvalet besto av inivier i ohort Motsvarane insamlingar har gjorts för tiigare årsullar. Det var totalt inivier som besvarae frågeblanetten, vilet var 61 procent av urvalet. Uner insamlingsarbetet ientifieraes att vissa inivier i urvalet inte tillhöre populationen (s.. övertäcning). Svarsfrevensen har beränats till 61 procent om hänsyn tas till övertäcningen (se avsnitt Bortfall). Frågeblanetterna registreraes me sanning. Från et sannae materialet framställes tre atafiler (en atafil me enätsvar, en atafil me svar på öppna frågor och en atafil me insannae hela blanetter). Kerstin Båsjö var unersöningsleare. Johan Erisson var metoansvarig. Population och urval Populationen,.v.s. e objet som man vill unna ra slutsatser om, utgörs i enna unersöning av inivier. För att unna ra ett urval från populationen sapas en urvalsram som avgränsar, ientifierar och möjliggör oppling till objeten i populationen. I enna unersöning är urvalet samtliga inivier som ingår i elevpanel 6. I elevpanel 6 sapaes urvalsramen utifrån Solverets elevregister. Urvalet av inivier i elevpanel 6 Vi starten av elevpanel 6 rogs ett stratifierat 2-stegs lusterurval om inivier me hjälp av ett av SCB egenutveclat urvalsprogram. Ett stratifierat obunet slumpmässigt urval innebär att alla objet inom respetive stratum har samma sannolihet att omma me i urvalet. Vi e insamlingar som gjorts av aministrativa ata i årsurs 3-8 har ett antal inivier utgått ur elevpanel 6. Anlening till etta har bl.a. varit

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN (15) överflyttning till särsola, flytt utomlans och vägran. Efter årsurs 8 fanns et inivier var i panelen. För att få fram atuella aressuppgifter till en nu genomföra enäten genomföres en ientifiationsontroll av personerna i urvalet mot befolningsata. Vi ontrollen visae et sig att 10 elever inte längre tillhöre populationen utan utgjore s.. övertäcning. Orsaen till övertäcningen var att eleverna hae emigrerat. Uner insamlingsarbetet tillom ytterligare 9 elever. Orsaen till enna övertäcning var elever som inte gic i årsurs 9 och elever som inte hae svens läroplan vårterminen Tabell 1 Population och urval (elevpanel 6, årsurs 3) Strat Kommun Antal elever i urval 1 Stocholm 764 Göteborg 509 Malmö 438 Uppsala 450 Linöping Västerås 383 Jönöping 401 Naca 370 Kungsbaca 411 Sunsvall 348 Söertälje Haninge 369 Norrtälje 254 Örnsölsvi 221 Uevalla 327 Nyöping 279 Partille Upplans-Väsby 342 Liöping 216 Enöping 270 Sanvien 210 Staffanstorp 226 Stenungsun

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN (15) 5 Håbo 183 Tierp 290 Lomma 137 Hammarö 200 Forshaga 169 Säter Ånge 160 Rättvi 150 Hofors 151 Åre 134 Vännäs 131 Arjeplog TOTALT Seretess och utlämnane I missivet i början på enäten une uppgiftslämnarna läsa om unersöningens bagrun, syfte och att unersöningen genomföres av SCB på upprag av Göteborgs universitet. Informationsbrevet informerae ocså om att personuppgifter hämtaes från olia register på SCB. Brevet informerae även om att samtliga uppgifter är syae av personuppgiftslagen och seretesslagen och att et var frivilligt att elta. För att SCB sa unna lämna ut ett enätmaterial rävs informerat samtyce av uppgiftslämnarna. Det innebär att e genom att besvara blanetten och sica in en goänner att eras svar ompletteras me e bagrunsata, och behanlas på et sätt, som besrivs i informationsbrevet. SCB har gjort en intern seretessprövning för utlämnanet av svaren från enäten och utlämnanet av ett löpnummer (SCB-o). Dessutom har en seretessöverensommelse upprättats mellan Göteborgs universitet och SCB me avseene på hur atafilerna får hanteras. Behanlingen av personuppgifter i unersöningen har anmälts till SCB:s juriisa ansli. Beslutet ärifrån meger enast att registret (atamaterialet) bevaras på SCB till å uppgifterna ommer att förstöras. Variabler Göteborgs universitet utformae frågorna i frågeblanetten. Blanetten besto av 25 numrerae frågor, många av em hae elfrågor vilet genererae totalt ca 150 frågor.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN (15) Datainsamling Frågeblanetterna sänes till urvalspersonerna me post. Det första utsicet genomföres en 5 mars 2008, ärefter sicaes tre påminnelser. Ett tac- och påminnelseort (ToP) sicaes en 14 mars, en första påminnelse me ny enät sicaes en 2 april och en anra påminnelse me ny enät en 16 april. Insamlingen avslutaes veca 22, Tabell 2 Besrivning av inflöet. Antal och oväg anel i procent. Antal Procent Efter första utsic ,0 Efter ToP-ort ,7 Efter enätpåm ,2 Efter enätpåm ,8 Totalt antal svar ,8 Bortfall ,0 Övertäcning 19 0,2 Totalt ,0 Bortfall Bortfallet består els av objetsbortfall, som innebär att frågeblanetten inte är besvara alls, och av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor på blanetten inte är besvarae. Om bortfallet siljer sig från e svarane, me avseene på unersöningsvariablerna, så an sattningarna som grunar sig på enbart e svarane vara seva. För att reucera bortfallssevheten har viter beränats me hjälp av alibrering (Se bilaga). Objetsbortfall Objetsbortfall an blan annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att elta i unersöningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhinra att mevera. Objetsbortfallet i enna unersöning reovisas i tabell 3 nean. Tabell 3 Besrivning av objetsbortfall Antal Ej avhöra Postreturer 53 Avböj meveran 35 Ej anträffa 8 Totalt Me ej avhöra menas att ingen uppgift om varför frågeblanetten inte är besvara har lämnats. Me avböj meveran menas att SCB meelats att uppgiftslämnaren inte vill mevera i unersöningen. Ej anträffa innehåller sanar aress, hemlig aress och tillfälligt bortrest.

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN (15) Svarsfrevensen i enätunersöningen har beränats till 61 procent. För svarsfrevens efter ön, region och föelselan se bilaga 1. Partiellt bortfall Partiellt bortfall an bero på att en fråga är svår att förstå, är änslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instrutionerna vi hoppfrågor misstolas. Det partiella bortfallet är lågt, uner 2 procent i e flesta av frågorna. Ett högt partiellt bortfall finns i fråga 2, ca 15 procent. Det an bero på att eleverna inte ansett att e valt sin grunsola. Databerening Databereningen genomföres av enätenheten vi SCB. Frågeblanetterna sannaes me programvaran EYES&HANDS. Kontroller genomföres uner och efter registreringen. Då ontrolleraes blan annat att enast valia vären föreom i materialet. Vitberäning och estimation Viter har tagits fram så att resultat an reovisas för hela populationen och inte bara för e svarane. Viterna ompenserar för objetsbortfallet men inte för et partiella bortfallet. Om viterna inte använs så an resultaten bli helt missvisane, speciellt som olia urvalspersoner haft olia sannolihet att omma me i urvalet. Viterna i enna unersöning an besrivas me formeln: w = w1 w2v3 är w = en totala viten för objet w 1 = esignvit steg 1 w 2 = esignvit steg 2 v 3 = alibreringsvit Designviten är en el av viten som beror på urvalsesignen. Vi bortfall an et vara så att vissa grupper av urvalet svarar i större utsträcning än övriga, t.ex. an vinnor svara i högre än män. Om e grupper som svarat i högre gra har en annan förelning på unersöningsvariablerna än övriga an etta ha en snevriane effet på resultatet. För att ompensera för etta har alibreringsviter använts. (Se bilaga för mer etaljer.) För mer utförlig besrivning av alibreringsestimatorn se Lunström och Särnal (2001): Estimation in the Presence of Nonresponse an Frame Imperfections, Statistics Sween.

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN (15) För beräning av sattningen av totaler använs följane formel: Yˆ = r w y är w = en totala viten för objet y = variabelväre för objet summering ser av e svarane (r) Och för beräning av sattningen av meelvären använs följane formel: Yˆ = r w y w r är w = en totala viten för objet y = variabelväre för objet summering ser av e svarane (r) Kvalitet SCB tillämpar en bre efinition på valitet. För att hålla en hög valitet och täca valitetsimensionerna använs ontroller i unersöningens olia faser, allt från unontater till oumentation och uppföljning. I SCB MIS 2001:1 Kvalitetsbegrepp och ritlinjer för valitetselaration av officiell statisti ges en ingåene besrivning av SCB:s valitetsbegrepp och e olia valitetsomponenterna. Nean besrivs e begrepp som har betyelse för enna unersöning. Innehåll Statistisa mått Materialet an reovisas som totaler eller procentuella anelar för hela målpopulationen eller förelat på olia reovisningsgrupper. Reovisningsgrupper Reovisningsgrupper i en här unersöningen an avgränsas me hjälp av frågor i enäten eller registervariabler som Göteborgs universitet sean tiigare har tillgång till. Referenstier Referensperioen för objetet är februari Referensperioen för enätvariablerna är e tre senaste åren i grunsolan. Tillförlitlighet Ramtäcning Täcningsfel, uner- och övertäcning, innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Unertäcning innebär att vissa enheter som ingår i populationen sanas i urvalsramen. Övertäcning innebär att enheter som inte ingår i populationen änå finns i urvalsramen. Ett sätt att minsa täcningsfelen är att ha bra och uppaterae register.

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN (15) I enna unersöning visae sig 19 personer vara övertäcningsobjet. Det var personer som emigrerat, gått i sola me utläns läroplan eller inte gått i årsurs 9 vårterminen Unertäcning är vanligtvis svårare att upptäca än övertäcning. I enna unersöning vet vi att et finns unertäcning i ramen. Den består av personer som har invanrat efter et att urvalet rogs i årsurs 3. Urval Denna valitetsomponent avser fel som uppommer på grun av att enast ett urval av populationen unersös. Urvalsfel är sålees en avvielse mellan ett sattat väre (estimat) och et fatisa väret (parametern) som beror på att man inte unersöer alla objet i populationen. Urvalsfelets storle minsar me en öa urvalsstorle. Urvalet esignaes för att unna reovisas efter vitiga reovisningsgrupper. Mätning Ett fel som an uppstå vi mätning är att lämnae uppgifter siljer sig från fatisa uppgifter. Felet allas mätfel och an uppomma å responenten inte minns e fatisa uppgifterna, missförstår frågan eller mevetet svarar felatigt. Bearbetning Vi en manuella och masinella bearbetningen av atamaterialet an så allae bearbetningsfel uppstå. Exempel på bearbetningsfel är registreringsfel och oningsfel. Dessa fel an förhinras och upptäcas i e ontroller som genomförs vi ataregistreringen. I en här unersöningen beöms registreringsfelet vara litet, eftersom blanetten enast hae fasta svarsalternativ. Bortfall Bortfallsfel inträffar om objeten i bortfallet och e svarane siljer sig åt (har en annan förelning) avseene unersöningsvariablerna. En besrivning av bortfallet finns i en bortfallsanalys som gjorts i samban me valet av hjälpinformation till alibreringen (se bilaga). Atualitet Data levereraes veca 23, i överensommelse me Göteborgs universitet, och fyra vecor senare än avtala leveranstipunt i offert. Förseningen beror på att et vi atum för bryttipunt fortfarane var ett inflöe av enäter. Leverans SCB levererar tre atafiler (enätata, öppna frågor och hela enäter) tillsammans me en här rapporten. Använning och sprining regleras i seretessöverensommelsen.

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN (15) Jämförbarhet och samanvänbarhet SCB har för tiigare ohorter genomfört linane unersöningar åt Göteborgs universitet. Frågorna an silja sig något åt mellan unersöningarna. Att täna på vi använanet av atamaterialet Ko 0 betyer att en person inte sa besvara en fråga, t.ex. vi hoppfrågor. Ko 9 står för ubbelmarering. Göteborgs universitet får själv avgöra hur essa sa hanteras. Missing value (blan) står för partiellt bortfall.

10 Bilaga si 1 Kalibreringsrapport 1 Inlening I en urvalsunersöning är allti sattningarna behäftae me urvalsfel beroene på att enast en elmäng (urval) av populationen stueras. Ett annat fel uppommer om vi inte lycas få svar från alla personer (bortfall) och om e avvier från e svarane me avseene på unersöningsvariablerna. Detta fel allas för bortfallsfel. För att unerlätta använningen av statistien är et värefullt om storleen på felen an uppsattas. Av nämna feltyper är et enast storleen på urvalsfelet som an sattas me hjälp av urvalsinformation. Kunsap om bortfallsfelet an i regel bara fås på ett iniret och approximativt sätt genom att utnyttja registervariabler. Båe urvalsfel och bortfallsfel an reuceras genom att använa ett effetivt uppräningsförfarane. I följane avsnitt reovisas hur et görs i enna unersöning. 2 Parametrar De parametrar som sattas i enna unersöning är totaler och voter. 3 Hjälpinformation Viss hjälpinformation utnyttjas vanligtvis även före estimationen, t.ex. för bilane av stratifierae urvalsesigner. I enna unersöning rogs ett tvåstegs lusterurval. I första steget rogs ett stratifierat urval av ommuner och i anra steget ett urval av retorsområen. Elever i utvala retorsområen totalunersötes. På grun av bortfall av elever i enätunersöningen så använs hjälpinformation på elevnivå i avseene att reucera e sevheter som etta bortfall an lea till. Det centrala arbetet för att få go valitet på sattningarna, å alibreringsestimatorn använs, är att använa star hjälpinformation. I följane avsnitt besrivs etta arbete för enna unersöning. 3.1 Tänbara hjälpvariabler Vi val av hjälpvariabler är et tre riterier som sa beatas (se Lunström och Särnal 2001): (i) Det första riteriet är att variabeln samvarierar väl me svarsbenägenheten (-sannoliheten). Det är et vitigaste riteriet eftersom et leer till en minsning av bortfallssevheten för alla sattningar.

11 Bilaga si 2 (ii) (iii) Det anra riteriet är att variabeln samvarierar väl me (vitiga) målvariabler. Om så är fallet minsar bortfallsbiasen för e sattningar som byggs upp av essa målvariabler. Även variansen minsar för essa sattningar. Det treje riteriet är att variabeln avgränsar (vitiga) reovisningsgrupper. Det leer framförallt till minsa varians i sattningar för essa reovisningsgrupper. I en här unersöningen innehåller enäten frågor av mycet siftane aratär. Därför är et främst punterna (i) och (iii) som an beatas, vilet innebär att alibreringen främst tjänar till att reucera en sevhet som bortfallet troligtvis ger upphov till. Tänbara hjälpvariabler, et vill säga variabler som tros uppfylla e ovan uppsatta riterierna, hämtaes ifrån Registret över totalbefolningen (RTB) Utbilningsregistret (UREG) och Elevpanelernas årsurs 8 insamling. En genomgång av variablerna resulterae i att fem variabler vales ut. De sammanslagningar av ategorier som gjorts baseras på unsaper från tiigare alibreringar. Hjälpvariablerna är efinierae enligt tabell 1. Tabell 1. Tänbara hjälpvariabler Variabel (benämning) Kategorier (oer) KÖN 1 = Man 2 = Kvinna FÖDELSELAND 1 = Fö i Sverige HÖGSTA UTBILDNING FÖRÄLDRAR REGION 1 MERITVÄRDE ÅRSKURS 8 2 = Fö i övriga Värlen 1 = Grunsoleutbilning eller lägre 2 = Gymnasial utbilning 3 = Eftergymnasial utbilning 1 = Storstäer 2 = Förortsommuner 3 = Större stäer 4 = Övriga ommuner 1 = Uppgift sanas 2 = < = = > 190 Me högsta utbilning förälrar avses högsta avslutae utbilning till och me Utbilningen avser en föräler som har högst utbilning. Me region avses en region är inivien var folboför i februari I följane avsnitt analyserar vi variablerna i tabell 1 för att slutligen bestämma en hjälpvetor. 1 För efinition av regioner, se

12 Bilaga si 3 4 Analys av hjälpinformation 4.1 Kriterium 1: Variabeln samvarierar me svarsbenägenheten För att se huruvia hjälpvariablerna uppfyller et första riteriet, stueras sambanet mellan en iotoma variabeln svarane/bortfall och hjälpvariablerna. Det görs genom att beräna satta anel svarane i olia grupper, bestäma av respetive hjälpvariabel. Den totala svarsanelen har sattats till 61 procent. Vi stora sillnaer mellan svarsanelarna utgör variabeln en star aniat till hjälpvariabel. Tabell 2. Anel svarane förelat på ön Kön Svarsanel (%) Kvinnor 65,7 Män 56,3 Totalt 60,9 Tabell 3. Anel svarane förelat på föelselan Föelselan Svarsanel (%) Sverige 60,9 Övriga Värlen 59,7 Totalt 60,9 Tabell 4. Anel svarane förelat på region Region Svarsanel (%) Storstäer 55,4 Förortsommuner 61,9 Större stäer 63,1 Övriga ommuner 61,0 Totalt 60,9 Tabell 5. Anel svarane förelat på högsta utbilning förälrar Utbilningsnivå Svarsanel (%) Grunsoleutbilning 47,6 Gymnasial utbilning 55,4 Eftergymnasial utbilning 67,8 Totalt 60,9 Tabell 6. Anel svarane förelat på meritväre årsurs 8 Meritväre årsurs 8 Svarsanel (%) Uppgift sanas 56,2 <160 54, ,8 >190 71,8 Totalt 60,9

13 Bilaga si 4 Tabellerna 2-6 visar att variablerna ön, högsta utbilning förälrar och meritväre årsurs 8 an anses som stara (beträffane riterium 1). Även för variabeln region finns en tenens att elever i storstasområen svarar i lägre gra än elever i övriga regioner. 4.3 Kriterium 3: Variabeln avgränsar (vitiga) reovisningsgrupper Om hjälpvariabeln avgränsar vitiga reovisningsgrupper an valiteten bli bättre i essa grupper. Framförallt blir sattningarna särare om hjälpvariabeln väl avgränsar reovisningsgruppen. Variabeln ön avgränsar reovisningsgrupper och bör ärför vara me i hjälpvetorn om et är möjligt. 4.4 Slutligt val av hjälpvetor I en slutliga hjälpvetorn använes alla fem hjälpvariabler. Föelselan var inte en star variabel enligt riterium 1. Att variabeln föelselan änå inluerats i hjälpvetorn motiveras me att föelselan an vara en reovisningsgrupp av intresse. Efter en sammanvägning av analysen ring e tre riterierna samt efter ontroll av viternas förelning använs följane hjälpvetor: Kön+ Föelselan + Region + Högsta utbilning förälrar + Meritväre årsurs 8 5 Tenis besrivning av urval och estimation Vi har en population U beståene av N personer. De parametrar vi är intresserae av är främst funtioner av två totaler Y = U y och Z = U z, är y är väret på variabel y för person och z väret på en annan variabel för samma person. Vi an efiniera y (och även z) som en iotom variabel,.v.s. 1 om person har stuerae egensap y = (5.1) 0 för övrigt Det finns givetvis ocså intresse av parametrar för olia reovisningsgrupper. Låt oss benämna essa U1,..., U,..., U D, är U = UU. Totalen för =1 reovisningsgrupp an srivas Y = U y (5.2) D är y y = 0 för U för övrigt.

14 Bilaga si 5 Z bilas på liartat sätt. En generell parameter för reovisningsgrupp ( an ocså avse hela Y populationen) an srivas θ = C, är C är en onstant. Z Den vanligaste parametern är en procentuell anel, som erhålles när C = 100 och z = 1 för alla, och y är efiniera enligt (5.1). Om vi låter N vara antalet personer i reovisningsgrupp, å an parametern srivas P U = 100 (5.3) N y Vi rar ett tvåstegs lusterurval s av storleen n, men p.g.a. övertäcning och bortfall har vi enast svarsmängen r av storleen m att utföra beräningarna på. Den onventionella estimatorn (för Y ), har följane form: ˆ = r w1 w2 w y (5.4) Y 3 är w 1 = w 2 = w 3 = totalt antal ommuner i respetive stratum/ antal utvala ommuner i respetive stratum totalt antal RO-områen i utval ommun/ antal utvala RO-områen i utval ommun totalt antal elever i respetive RO-områe/ antal elever som svarat på enäten i respetive RO-områe I estimator (5.4) använs ingen ytterligare hjälpinformation än stratifieringsinformationen. Denna estimationsmeto bruar allas ra uppräning inom strata. I syfte att erhålla en estimator me minre urvalsfel och bortfallssevhet än estimator (5.4) utnyttjar vi hjälpinformation ocså i estimationen. Vi bilar en hjälpvetor, som anger till vila ategorier av x Kön+ Föelselan + Region + Högsta utbilning förälrar + Meritväre årsurs 8

15 Bilaga si 6 som elev tillhör. Från Utbilningsregistret och Registret över totalbefolningen framställer vi sean hjälptotalerna x. Vi utnyttjar enna hjälpinformation i en alibreringsestimator. s Kalibreringsestimatorn för totalen Y har följane utseene: ˆ (5.5) Yw r 3 är v = w1 w2v y = r w y 1 x w x ( w x x ) x = + ( ) s r r 1 (5.6) Y Vi sattning av en parameter av typen θ = C sattas respetive Z total me hjälp av alibreringsviterna w w1 w2v3 =. Referenser: Lunström S. och Särnal C.-E. (2001). Estimation in the Presence of Nonresponse an Frame Imperfection. Stocholm: Statistics Sween